Verksamhetsplan med budget

Transkript

1 Verksamhetsplan med budget Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 1

2 Innehåll 1 Visionen Förutsättningar och omvärldsbevakning Kommunfullmäktiges övergripande mål för god ekonomisk hushållning Den sociala väven och den ekologiska livsmiljön Finansiella mål Ekonomisk översikt Svensk ekonomi Skatteintäkter och statsbidrag för Ale Pensionsåtaganden Ale utvecklig de kommande tio åren Ledning och styrning Bakgrund Balanserad styrning Buffert/utvecklingsreserv på sektors-/verksamhetsnivå Uppföljning Budgetprocess, tidplan för budgetarbete Arbetssätt Ekonomistyrningsprinciper Styrkedja och ansvarsgränser Över- och underskott Organisation Strategiska målsättningar Lust att lära... Fel! Bokmärket är inte definierat Prioriterade mått... Fel! Bokmärket är inte definierat Uppdrag till nämnderna... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.2 Tillväxt... Fel! Bokmärket är inte definierat Prioriterat mått... Fel! Bokmärket är inte definierat Uppdrag till nämnderna... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.3 Sysselsättning till alla... Fel! Bokmärket är inte definierat Prioriterat mått... Fel! Bokmärket är inte definierat Uppdrag till nämnderna... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.4 Värna livsmiljön... Fel! Bokmärket är inte definierat Prioriterade mått... Fel! Bokmärket är inte definierat. Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 2

3 5.4.2 Uppdrag till nämnderna... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.5 Medskapande invånare... Fel! Bokmärket är inte definierat Prioriterat mått... Fel! Bokmärket är inte definierat Uppdrag till nämnderna... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.6 Övriga särskilda uppdrag till nämnderna... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6 Personalpolitik Positiv arbetsmiljö och gemensam organisationskultur Hälsa Inspirerande ledarskap skapar engagemang Konkurrenskraftig lönebildning Attraktivitet och kompetensförsörjning Jämställdhet Budget 2018 och plan Oförändrad skattesats Skatteprognos för Ale kommun Kostnadsutjämning Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Kommunbidrag till nämnderna Övriga ekonomiska förutsättningar Taxor och avgifter VA- verksamheten...37 Renhållningsverksamheten Investeringsplan Exploateringsplan Bilaga 1 - Inriktningsdokument från Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Framtid i Ale...43 Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 3

4 1 Visionen För att åstadkomma en förändring måste man veta i vilken riktning man ska gå. I Ale bedrevs under 2012 ett arbete som resulterade i visionen Ale Lätt att leva. Visionens syfte är att utmana hela organisationen att arbeta mot gemensamma långsiktiga mål. När 2200 medarbetare arbetar i samma riktning skapar detta en stark kraft. En vision kan gärna vara djärv och den ska skapa engagemang. Visionen ska också vara lätt att kommunicera vilket leder till att alla kan ta till sig innebörden och omsätta orden till handling. Visionen har som måltidpunkt Verksamhetsplanen 2018 utgår från Ales vision. I Ale är det nära till skola, arbete och sköna naturupplevelser. Det centrala läget i Göta älvdalen med närhet till Göteborgs storstadspuls är en tillgång. I Ale antar vi utmaningar med lust och energi. Vi underlättar vardagen, förädlar vår service och värnar den gemensamma livsmiljön. I Ale inspireras vi att följa våra drömmar och här är det lätt att leva. Med visionen följer kommunens uppdrag: Vi jobbar med glädje och engagemang för våra invånare. Tillsammans ska vi förädla våra tjänster och förenkla människors vardag. Med mod, samarbete och energi skapar vi en levande kommun för både invånare och företagare. Vi ger Aleborna livskvalitet och inspiration att förverkliga sina drömmar! Vår värdegrund som ska ligga till grund för hur vi agerarar i vardagen är: Jämställdhet Jämlikhet Berikande mångfald Värdegrunden kompletteras av hur vi arbetar och möter de vi arbetar för, det kallar vi för bemötandet Stolthet Vi utvecklar vårt uppdrag och skapar förtroende i det personliga mötet. Omtanke Vi bemöter alla med öppenhet, tillit och respekt. Lust Vi arbetar med kreativitet, energi och glädje. Visionen används som grund för kommunens lednings- och styrsystem. Visionsbilden bryts ner till strategiska målsättningar som samlas i en strategikarta med tydligt och uttalat ansvar. Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 4

5 Strategikartan har 2022 som målpunkt för att drygt halvvägs mot den tilldelade tiden för visionen tydligt flytta fram positionerna. Till varje målsättning kopplas drivande mål som mäts och analyseras regelbundet. Visionen är också grundläggande för kommunens varumärke. Vad varumärket innebär och hur det påverkar var och ens vardag finns beskrivet i varumärkesplattformen. Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 5

6 2 Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 Kommunfullmäktiges övergripande mål för god ekonomisk hushållning Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning. Det innebär att kommunerna ska vidta åtgärder för att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Kommunen ska ta fram särskilda mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning på både kort och lång sikt såväl för ekonomin som för verksamheten. Kravet på god ekonomisk hushållning är överordnat balanskravet, det vill säga att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Detta innebär att det inte är tillräckligt att i resultatet uppnå balanskravet, utan för att kravet på en god ekonomisk hushållning ska vara uppfyllt bör resultatet ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin på kort och lång sikt. Kommuninvests har utrett vad som krävs för en bärkraftig kommunstruktur på sikt. Slutsatserna för den ekonomiska bärkraften är att: Flertalet kommuner har inte någon tydlig uppfattning om hur de demografiska förändringarna ändrar kommunerna förutsättningar på längre sikt. Kommunallagen behöver därför förtydligas vad som menas med God ekonomisk hushållning. Kommunallagens krav på en balanserad ekonomi innebär i praktiken att i kommuner i tillväxtregioner behöver ha ett resultat på 3-5 procent som andel av skatteintäkter och statsbidrag. Regler och mekanismer för hur kommuner hanterar återkommande negativa resultat behöver införas i kommunallagen Den sociala väven och den ekologiska livsmiljön Kommunen genomförde under 2016 en social kartläggning som bland annat har täckt områdena hälsa och socioekonomi men främst inriktat sig på barns och ungas uppväxtvillkor. Kartläggningen visar på ett delat samhälle där förutsättningarna för våra barn och unga markant skiljer sig åt beroende på var i kommunen man bor. Centrala Nödinge är det område där förutsättningarna är tuffast och där man följaktligen behöver satsa resurser för att kompensera för detta. Nödinge är den ort där segregationen är störst, mellan centrala och södra delarna. Samhällsutvecklingen måste ske på ett sådant sätt att segregering motverkas och att människor med olika bakgrund möts i miljöer i vardagen, t.ex. boende, förskolor, skolor. Den psykiska ohälsan i Ale kommun är högre än i kommuner som vi jämfört oss med i den sociala kartläggningen. En grupp som skiljer ut sig är unga kvinnor vars psykiska ohälsa är påtagligt högre. Ale kommun har ett högre bilinnehav och längre körsträcka per person och år än riket i stort. Förnyelsebara drivmedel har ännu inte börjat ersätta fossila drivmedel samtidigt som fler väljer bilen. Resandet med Alependeln har planat ut de senast två åren. Ett högt resande med pendeln är viktigt för att behålla underlaget för en stark kollektivtrafik. Klimatet förändras vilket innebär anpassningar i samhället. I inriktningsdokumentet läggs ett uppdrag till förvaltningen att arbeta fram dels en klimatstrategi, dels åtgärder för Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 6

7 klimatanpassning. Ett hållbart Ale kräver styrning och ledning utifrån samtliga hållbarhetsperspektiv ekologiskt, socialt och ekonomiskt. 2.2 Finansiella mål För att säkerställa de finansiella målen ska det redovisade resultatet vara minst 4 procent av verksamhetens nettokostnader över tid. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse ska vara fortsatt positiv. Låneskuld, pensionsskuld inklusive ansvarsförbindelse och borgensåtagande ska per invånare inte överstiga kronor. Över tid ska självfinansieringsgraden av kommunens investeringar vara minst 50 procent. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna och ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Finansiella jämförelsetal Utfall Utfall Budget Budget Prognos Prognos Prognos Resultat (Mkr) 41,2 30,3 30,0 68,0 71,0 77,0 80,0 Nettokostnadsandel (%) 97,2% 98,1% 98,2% 96,0% 96,0% 96,0% 96,0% Nettokostnad (Mkr) 1 444, , , , , , ,1 Nettokostnad per invånare (kr) "- Procentuell ökning (%) 2,8% 3,8% 1,8% 0,0% -0,5% 3,4% 1,6% Anläggningstillgångar per invånare (kr) Extern låneskuld (Mkr) 230,0 356,8 661,2 650,4 898, , ,4 Låneskuld per invånare (kr) Låneskuld per invånare (inkl. borgen och pensionsskuld) (kr) Soliditet (exkl. ansvarsförbindelse, %) 53,7% 50,7% 42,8% 44,7% 41,7% 39,5% 39,1% Soliditet (inkl. ansvarsförbindelse, %) 15,0% 16,7% 14,3% 18,8% 19,3% 20,0% 21,3% Självfinansieringsgrad 39,4% 50,6% 39,9% 50,0% 43,5% 47,7% 65,4% Invånare (antal) Kommunens snabba tillväxttakt de kommande åren kommer att utmana nu gällande finansiella mål. Det finns många olika sätt att uppfylla de finansiella målen, att ändra målsättningarna, att öka resultatet, att minska tillväxten och därmed också nödvändiga investeringar är några exempel. Ales beslut måste grundas på kommunens lokala förutsättningar. Under 2018 behöver därför en brett sammansatt politisk grupp genomlysa konsekvenserna av olika tillväxtscenarion och över tid besluta om strategier för en tillväxt i balans. Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 7

8 Ekonomisk översikt Svensk ekonomi Den svenska ekonomin avslutade 2016 starkt och förväntas fortsätta växa i snabb takt även under Den positiva utvecklingen av svensk ekonomi har medfört att sysselsättning och skatteunderlag har vuxit mer än förväntat. Från 2018 förväntas ekonomin normaliseras med en svagare utveckling av BNP, sysselsättning och skatteunderlaget. Särskilt svagt utvecklas ekonomin i slutet av decenniet vilket blir kännbart för kommunsektor när utvecklingen av skatteunderlaget blir väsentligt svagare. Detta sker samtidigt som befolkning och därmed behoven av skola, vård och omsorg växer extra snabbt. (SKL:s MakroNytt 1/2017) Skatteintäkter och statsbidrag för Ale 2018 Beräkningen av kommunalskatten och de generella statsbidragen innebär 55,3 Mkr i ökad skatteprognos mellan 2017 och Utöver detta simuleras skatteunderlaget med kommunens egen befolkningsprognos som ger ytterligare 20,4 Mkr i ökade skatteintäkter och inkomstutjämningsbidrag. Från och med 2018 förväntas Ale även ta del av eftersläpningsersättningen som tilldelas kommuner med en hög befolkningstillväxt. Detta genererar ytterligare 10,4 Mkr och sammantaget förväntas skatteprognosen öka med 86,1 Mkr till Eftersläpningsersättningen baseras på två kriterier. Dels ska antalet invånare öka i genomsnitt med minst 1,2 procent per år under en fyraårsperiod med utgångspunkt sex år innan aktuellt budgetår. Utöver detta ska befolkningen vuxit med 1,2 procent året innan det aktuella budgetåret. När båda dess kriterier är uppfyllda ersätts kommunen med de intäkter som det överskjutande antalet invånare skulle ha genererat i form av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Eftersom denna ersättning kan förändras hastigt samt att regeringen granskar ersättningsmodellen används 86 procent av kostnadsutjämningen i den simulerade skatteprognosen som ligger till grund för budgeten för Befolkningstillväxten prognostiseras ligga på ca 3 procent per år fram tills 2030 vilket är betydligt högre än dagens gränsvärde på 1,2 procent. Folkmängd och tillväxttakt (1 november respektive år) ,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% Folkmängd Tillväxt 1 år Tillväxt snitt 4 år 1,20% Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 8

9 Eftersläpningsersättning tkr Pensionsåtaganden Kommunen har stora pensionsåtaganden. Enligt pensionsprognosen nedan som baseras på prognosen från KPA kommer kostnaderna att fortsätta öka de kommande åren. För 2018 och 2019 förväntas kommunens pensionskostnader öka väsentligt mycket för att sedan avta under Totalt för perioden ökar kostnaderna med 20,1 Mkr. Prognosen utgår från befintlig personal och framtida förändringar av arbetskraften finns således inte inräknade. Pensionsskuld inkl. löneskatt Belopp i Mkr Sammantagen nivåhöjning av kostnaderna Avgiftsbestämd ålderspension 49,8 52,2 54,6 57,2 7,5 Skuldförändring 2,5 8,8 10,2 8,0 5,5 Finansiell kostnad 2,5 2,9 5,5 5,3 2,8 Pensionsutbetalningar 30,9 32,2 33,7 35,3 4,3 Kostnad pensioner/år 85,7 96,1 104,0 105,8 20, Ale utvecklig de kommande tio åren Motorvägen och järnvägen genom Ale har nu funnits omkring fem år. Dessa har bidragit till kommunens attraktionskraft och varit viktiga förutsättningar för den befolkningstillväxt vi nu ser och som kommer att öka än mer de närmaste åren. Till detta kommer bland annat den flyktingsituation Sverige befann sig i under andra halvan av 2015 och som genom ny lagstiftning ställer krav på att fler bostäder måste färdigställas. Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 9

10 12,0 Färdigställda bostäder per 1000 invånare 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Ale (Siffror hämtas ur Kolada Ny tabell kompletteras inklusive 2016 när de finns) Prisökningarna på bostäder går snabbt vilket innebär att större andel av planerad byggnation kommer att genomföras. Antalet färdigställda bostäder skiljer sig stort från Västra Götalandsregionen och landet i stort. Utbyggnaden i Kronogården i Älvängen fortsätter att överträffa de ursprungliga planerna, vilket ställer stora krav på den kommunala servicen. Ambitionen är att kommunen ska ha beredskap för en tillväxttakt på 3,0 %. Tillväxten är effekten av beslut under en lång tid. Tillväxten de kommande fem åren beror på beslut tagna de senaste tio åren. De viktigaste besluten är planbesked, detaljplaner och markanvisningar. Beräkningar visar att bostadsproduktionen under kan uppgå till 2112 bostäder. Den planerade nybyggnationen visas i diagrammet nedan. Siffror från Ale kommuns bostadsförsörjningsprogram ( ) Den snabbt ökade tillväxttakten innebär att Ale behöver öka investeringstakten i lokaler för äldreboenden, förskolor, skolor och bostäder för särskild service bland annat. Ale har antagit nu antagit sin andra lokalresursplan som gäller för perioden för att förse den kommunala servicen med lokaler de kommande tio åren. Denna plan ligger till grund för beräknade investeringar under planperioden. En investeringstakt som över tid ligger på Mkr per år ställer nya krav på finansiering. Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 10

11 3 Ledning och styrning 3.1 Bakgrund Sedan mitten av 1980 talet har offentlig sektor genomgått stora förändringar både vad avser förutsättningar men också vad avser styrning. En stark rörelse mot modeller som mer liknar det privata näringslivet började genomföras i slutet på 1980-talet och fick stor genomslagskraft i 1990-talets finanskris. Arbetssättet med New public management har på senare tid kritiserats för att skapa otydliga förutsättningar. Dagens styrning har dock behov av att styra mot tydliga effektmål för invånarna, styrningen bör vara tydlig med vad respektive sektor/enhet skall uppnå, kvalitetssäkringen i leveransen är viktig, varje verksamhet bör jämföra sig med andra för att skapa mesta möjliga nytta för brukaren och brukaren ser allt mer till de egna behoven och vill därför ha en individuell anpassning. Mellan politik och förvaltning finns en arbetsuppdelning som innebär att politiken står för beslutsfattandet framförallt av övergripande och principiella frågeställningar, det som oftast kallas VAD. Förvaltning och chefer ska stå för verkställighet och operativt genomförande det som oftast kallas HUR. Likväl som invånarna vill ha större inflytande över beslut som påverkar den egna vardagen vill också medarbetarna, i ökande omfattning, kunna utnyttja sin kreativitet och sitt engagemang för att kunna leverera resultat i sitt arbete. Samtidigt med ändrade former har omfattningen av kommunens ansvar ökat. Jämfört med talet ansvarar kommunen i dag för grundskola, äldreomsorg, kommunal hälso- och sjukvård och omsorgen till personer med funktionsnedsättning. På detta sätt har den ekonomiska omfattningen och komplexiteten ökat. Det finns många olika styrmodeller som fungerar för en kommun. För samtliga är det viktigt att rollerna är tydliga och att ömsesidig respekt råder. Detta gäller såväl mellan politiker och tjänstemän, men det är lika viktigt mellan olika politiska strukturer eller mellan olika delar av förvaltningsorganisationen. Ale kommun behöver utveckla lednings- och styrarbetet. Det är därför viktigt att välja en modell gemensam för hela organisationen från kommunfullmäktige ut till den enskilde medarbetaren. På detta sätt säkerställs att fattade beslut kan följas upp och effekterna kontrolleras. Ale kommun har valt att arbeta med balanserad styrning som bas för det strategiska styrningsarbetet. Basverksamheten som till största delen regleras vi lagar och förordningar styrs huvudsakligen genom att verksamheterna redovisar kvalitetsindikatorer samt att systematiskt kvalitetsarbete bedrivs i enlighet med de regleringar som gäller för respektive verksamhet. För de verksamheter som inte regleras via exempelvis skollag eller socialtjänstlag ska systematiskt kvalitetsarbetet bedrivas exempelvis i enlighet med kvalitetshjulet Planera Genomföra Förbättra Utvärdera Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 11

12 3.2 Balanserad styrning Balanserad styrning har som utgångspunkt att med balans i de fyra perspektiven kund/brukare, processer, medarbetare och ekonomi styra det som är strategiskt prioriterat och som skapar värde för kund/brukare. Detta är en stor skillnad jämfört med traditionen inom offentlig sektor som i huvudsak har styrt på ekonomiskt utfall. Den balanserade styrningen stöttar arbetet med visionen och har därmed också 2025 som slutmål utvecklas modellen för att förutom tydligt styra med de fyra perspektiven också styra baserat på de tre hållbarhetsdimensionerna. De sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna ska tydligt balanseras mot varandra i strategikartan Baserat på visionen har 17 strategiska målsättningar identifierats som ska fokusera och tydliggöra arbetet med förverkligandet fram till Principerna är att de sex strategiska målsättningarna inom kund-/brukarperspektivet är ledande, övriga tolv målsättningar ska stödja dessa målsättningar. För varje målsättning har målvärden för 2018 att definieras samt aktiviteter startas för att göra det troligt att önskvärda resultat uppnås. Uppföljning kommer att ske varje månad för att följa upp progressen i samtliga strategiska målsättningar. Efterhand kommer till kommunstyrelsen månadsvis avrapportering ske hur arbetet går. Strukturen framgår av strategikartan nedan. 3.3 Buffert/utvecklingsreserv på sektors-/verksamhetsnivå En budget beskriver den verksamhet som i förväg planeras utifrån ett antal antaganden. Det är sällan alla dessa antaganden till fullo slår in. Det är därför viktigt att i budgeten avsätta utrymme för att kunna hantera avvikelser. Beroende på hur stor reserv eller buffert som avsätts varierar handlingsutrymmet. Varje sektor ska avsätta minst 1 procent av den samlade budgeten till en Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 12

13 reserv. Reserven ska placeras på ett sådant sätt att uppkomna kostnader inom sektorn kan hanteras utan att planerad verksamhet behöver strykas. Om verksamheten inte behöver använda bufferten ska i stället verksamhet planeras som kan genomföras under året som är av engångskaraktär och därmed inte långsiktigt är kostnadsdrivande. Målsättningen är att beloppet vid årets slut ska vara använt. 3.4 Uppföljning Planering av verksamheten är det första skedet i en process som ska leda fram till önskvärt resultat för kunden/brukaren. De följs av genomförande, uppföljning och eventuell justering av genomförandet om inte önskvärt resultat uppnås. Kommunen behöver i större utsträckning arbeta med att kontinuerligt följa om insatta åtgärder leder till avsett resultat. Detta görs genom en tydlig rollfördelning i genomförande och uppföljning. Grundprincipen är att den som upptäcker en avvikelse omedelbart vidtar åtgärder inom sitt mandat för att åstadkomma nödvändiga justeringar. Detta innebär att: Enhetschefer ansvarar för att enhetsplaner omarbetas efterhand om det är nödvändigt för att nå uppsatta mål inom alla fyra perspektiv. Verksamhets- och sektorchefer justerar genomförande/verkställighet löpande utifrån givna delegationer. Om situationen uppstår att de givna målsättningarna inte kan uppnås ska detta inom tio arbetsdagar anmälas till nämnden med förslag till hur den uppkomna situationen kan hanteras för att åter verka i enlighet med nämndens beslut. Nämnd/styrelse ska inom 30 dagar från det att den informerats om att målen inom något perspektiv inte uppnåtts fatta de beslut som krävs för att åter komma i balans. Nämnderna ansvarar för framtagande av kompletterande styrregler för sina ansvarsområden. Delårsrapport till kommunfullmäktige upprättas per april och augusti månad. Delårsrapporter ska upprättas av tjänstemannaorganisationen och vara nämnd- /arbetsutskottsbehandlade innan de beslutas i kommunstyrelsen. Sektorchefen är skyldig att i nämndprotokollet ge sin mening tillkänna i fråga om förslag som inte är uttryckligen finansierade. Systematisk uppföljning ska ske löpande. I relation till en periodiserad budget är det chefers och nämnders ansvar att månadsvis värdera om verksamheten löper enligt plan. Detta omfattar samtliga perspektiv där det är möjligt. Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen har ett särskilt ansvar att följa kommunens ekonomiska utveckling ska månadsvis dels ges en samlad bedömning av den ekonomiska utvecklingen och dels ges en presentation av hur det strategiska arbetet och den balanserade styrningen utvecklar sig. Varje tertial ska verksamheten i sin helhet redovisas i tertialuppföljningar. Dessa uppföljningar ska också tematiseras så att alla verksamheter och alla strategiska planer minst en gång per år grundligt följs upp. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att antingen själv eller genom delegation komma med anvisningar hur detta arbete ska läggas upp. På detta sätt görs varje år tre större uppföljningsrapporter per april, augusti och december. Däremellan följs ekonomi och de verksamhetsmått som är möjliga på nämnd och förvaltningsnivå. Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 13

14 Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 14

15 3.5 Budgetprocess, tidplan för budgetarbete 2018 Under perioden februari maj har förutsättningar som gäller för nämndernas budgetarbete tagits fram. Kommunens ledningsgrupp har under mars till april arbetat med underlagsmaterial för det politiska ställningstagandet om kommunbidragen för Ett antal områden har gåtts igenom och förutsättningarna för dessa klargjorts. Det gäller till exempel: Ekonomiska förutsättningar, skatteprognos baserat på Ales förutsättningar med mera Befolkningsprognos och målgruppsförändringar Mål och uppdrag för verksamheter och ekonomi Förutsättningar för internfinansierade verksamheter 3.6 Arbetssätt Efter KF:s budgetbeslut i juni har nämnderna tiden fram till vecka 45 på sig att utforma sina detaljbudgetar för 2018 grundade på verksamhetsplanen och på givna kommunbidrag. Detaljbudgeten görs enligt den mall och de anvisningar som upprättas av sektor kommunstyrelsen. När nämndernas detaljbudgetar är klara sker en avrapportering till kommunfullmäktige. Särskild vikt läggs här vid nämndernas följsamhet i nämndplanerna gentemot verksamhetsplanens mål och särskilda uppdrag kopplat till respektive nämnds ekonomiska förutsättningar. I samband med analysen och hanteringen av 2017 års bokslut kommer beslut att tas om överföringar av ej förbrukade investeringsmedel från 2017 till Kommunfullmäktige beslutar också i juni om skattesats, resultat- och balansbudget samt eventuellt ändrade styrregler. Nämnderna får i uppdrag att senast till vecka besluta om nämndbudget för 2018 enligt kommunfullmäktiges beslut om vision, mål och ramar. Denna process koncentreras kring vilken verksamhet som kan bedrivas inom de ekonomiska ramarna det kommande budgetåret, samt vilka långsiktiga planer som finns för de efterföljande åren. Nämnderna ska fokusera på långsiktiga effektiviseringar och omstruktureringar. De ekonomiska framtidsutsikterna med krav på utbyggd och förbättrad kommunal service, stigande pensionskostnader och osäkerhet om den ekonomiska tillväxten de kommande åren innebär att nämnderna måste ha långsiktigt perspektiv på sin verksamhet så att god ekonomisk hushållning uppnås även i ett längre perspektiv. Nämnderna måste hantera volym- och kostnadsförändringar inom tilldelade ekonomiska ramar. Nämnderna ska redovisa vilka verksamhetsförändringar och eventuella väsentliga omprioriteringar som kommer att genomföras. Även förslag till förändringar under planperioden på grund av investeringar och volymförändringar i brukargrupperna ska redovisas. 3.7 Ekonomistyrningsprinciper En god ekonomisk hushållning innebär att de mål och riktlinjer som fastlagts för ekonomi och verksamhet stäms av, följs upp och utvärderas kontinuerligt samt att det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Varje nämnd ska upprätta en detaljbudget och en nämndplan för 2018, med beaktande av reglerna för en god ekonomisk hushållning. Nämnderna har ansvar för att bedriva verksamhet enligt av Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 15

16 kommunfullmäktige givna mål och riktlinjer samt enligt gällande lagstiftning, nationella mål och övriga styrdokument, allt inom av kommunfullmäktige tilldelat kommunbidrag eller avgiftsutrymme. För att göra ansvar och befogenheter tydliga samt få en smidig administrativ hantering har nedanstående regler för styrning av nämnder utarbetats. Nedanstående regler gäller Styrkedja och ansvarsgränser Verksamhetsplanen anger kommunfullmäktiges inriktning, mål, resursfördelning samt investeringsbudget och är det övergripande styrdokumentet riktat till nämnderna. Kommunfullmäktige uppdrar åt nämnd att genomföra den verksamhet som verksamhetsplanen anger inom ramen för de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten som fullmäktige har fastställt. Nämnderna ansvarar för att beslutade mål uppnås inom ramen för anvisade kommunbidrag och övriga resurser. De totala tillgängliga resurserna bestämmer graden av måluppfyllelse. Kommunens ekonomi sätter gränsen och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. Om medelstilldelningen visar sig otillräcklig i förhållande till målen ska nämnden i första hand undersöka förutsättningarna att omdisponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade budgetram och i andra hand hos kommunstyrelsen aktualisera behovet av att ompröva målen för verksamheterna. Nämnd kan öka eller minska sin budgetomslutning så länge nettoramen hålls. Tilläggsanslag under löpande verksamhetsår prövas endast undantagsvis. Justeringar av teknisk karaktär inom angiven totalram kan beslutas av kommunstyrelsen. Vid större förändringar kan detta ske under pågående verksamhetsår. Nämnderna ska upprätta nämndplaner där verksamhetsplanens inriktning, mål etcetera fördjupas. Sektor kommunstyrelsen tar fram anvisningar för nämndplanerna. Sektorcheferna ansvarar för att de verksamhetsplaner och andra dokument som krävs för att styra och leda den operativa verksamheten i riktning mot uppställda mål upprättas och kommuniceras. Varje nämnd ska årligen besluta om plan för intern kontroll. Uppföljning av internkontrollplanerna ska bifogas budgetuppföljningarna till kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen kan därutöver besluta om särskilda internkontroller av viss verksamhet under löpande verksamhetsår Över- och underskott Om nämndernas över-/underskott ska tas med till kommande år prövas och beslutas av kommunfullmäktige varvid hänsyn tas till om målen är uppfyllda. Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 16

17 4 Organisation Inför 2018 ska organisationen förändras genom att Arbetsmarknadsenheten förs från Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden ansvar till kommunstyrelsen. Inom kommunstyrelsen placeras enheten organisatoriskt på samma nivå som övriga avdelningar. Omsorgs och arbetsmarknadsnämnden byter som en konsekvens av detta namn till Omsorgsnämnden Kommunfullmäktige beslutar om inriktning av och resursfördelning för kommunens verksamhet. På direkt uppdrag av kommunfullmäktige arbetar ett antal beredningar; demokratiberedning, valberedning samt tillfälliga beredningar. Även ortsutvecklingsmötena samt ungdomsfullmäktige är organiserade direkt under kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har dubbla roller. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunen och även ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen och nämnder utses av kommunfullmäktige. De ska inom sitt ansvarsområde se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt. Nämnd ska fokusera på frågor som rör resursfördelning, utveckling och uppföljning av verksamheten. Varje nämnd har till sin hjälp ett eller flera utskott. Utskottens uppgift är att fatta beslut i ärenden som nämnden har delegerat och svara för politisk beredning av de ärenden som ska avgöras i nämnden. Nämnderna stöds av en sammanhållen tjänstemannaorganisation i Ale kommun. Förvaltningen är uppdelad i fyra olika sektorer. Verksamheten leds av sektorchef med Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 17

18 verksamhetschefer/avdelningschefer på nästa nivå. Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 18

19 5 Strategiska målsättningar Kommunfullmäktige beslutar om prioriterade strategiska målsättningar gemensamma för hela organisationen. Det är allas ansvar att bidra till att målen nås. Beroende på placering i organisationen kan bidraget vara mer eller mindre kort eller långsiktigt. Av särskild vikt är att nämnder och sektorer samverkar gränsöverskridande så att ingen individ förloras under arbetets gång. Utgångspunkten är inriktningsdokumentet för Till målsättningen kopplas mått som enligt principen SMART 1 anger ambitionsnivån på kort och lång sikt. Nämnderna ska därefter bryta ner de gemensamma målsättningarna till målsättningar inom sitt ansvarsområde och eventuellt komplettera med uppdrag till förvaltningen/sektorn. Nämnden ansvarar för att uppdrag inom respektive område formuleras i respektive nämndplan. 5.1 Utbildningsnämnden Möjligheten för alla barn, elever och ungdomar att nå sin fulla potential är Ales mest prioriterade målsättning. Att fortsatt arbeta systematiskt och långsiktigt med pedagogisk utveckling redan från förskoleåldern är avgörande för utvecklingen av skolorna i Ale. Utvecklings- och kvalitetsarbetet måste därför vara väl fokuserat, långsiktigt, strukturerat, kontinuerligt och uthålligt. En viktig del i arbetet är förbättrade analyser för att identifiera vilka åtgärder som behöver sättas in för att förbättra resultaten men också för att utmana eleverna att utveckla sina kunskaper så långt det möjligt givet sina förutsättningar. Likvärdighet i bedömningar för alla årskurser säkerställer hög kvalitet därför behöver bedömningar för de lägre åldrarna utvecklas ytterligare. Inom samtliga skolformer är det självklart att arbeta med evidensbaserade metoder och forskningsanknutet arbetssätt. Ett viktigt uppdrag är att kompensera för barns och elevers skilda förutsättningar och att säkra en jämn och hög kvalitet på undervisningen. Kommunens resursfördelningsmodell måste fånga de strukturella skillnaderna mellan förskolor och skolor och en kontinuerlig uppföljning av hur socioekonomiska tilläggsresurser används ska ske. Elevhälsan med dess förebyggande uppdrag är en viktig byggsten och förutsättning i arbetet med likvärdighet för alla barn och elever. Ett fortsatt utvecklingsarbete inom området är prioriterat. Arbetet med att följa upp och aktivt bidra till återgång till studier för ungdomar mellan år fortsätter. Introduktionsprogrammet, IM, är en möjlighet för de elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram men ska i huvudsak vara en grund för vidare studier på ett nationellt program och därför ingen långsiktig lösning. Vidare behöver samarbetet med sektor ATO utvecklas, för att dessa elever ska undvika att hamna i ett utanförskap. 1 SMART står för, Specifikt, Mätbart, Accepterat, Relevant och Tidsatt Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 19

20 För att säkra resultatutveckling krävs också ett fortsatt riktat utvecklingsarbete både avseende det pedagogiska ledarskapet och pedagogernas eget lärande samt ett kontinuerligt och strategiskt kompetensförsörjningsarbete. Ytterligare en förutsättning för goda studieresultat är goda lärmiljöer som bidrar till trygghet och arbetsro. Energipåfyllning mitt på dagen är viktig för att skapa bästa förutsättningar för lärande. Gemensamma insatser mellan Internservice och skolan ska ske för att förbättra upplevelsen av skolmåltiden. Utvecklingen av det pedagogiska ledarskapet och ett systematiskt kvalitetsarbete till en bättre arbetsmiljö för både personal och elever är prioriterat. Personal inom förskola och skola är helt avgörande resurser för kvalité, lärande, trygghet och kreativitet. Vi ska arbeta än mer målmedvetet och strukturerat med att sträva mot att vara en av de attraktivaste arbetsgivarna i regionen. Detta ska bland annat ske genom att erbjuda fler karriärmöjligheter, inte minst inom förskolan där de möjligheterna idag är små. För att möta lärarbristen behöver nya vägar prövas. Tid tillsammans med pedagog är det som spelar störst roll för elevens förbättrade resultatutveckling. Det faktumet är en tydlig signal om vad man som huvudman ska prioritera när man väljer bland olika insatser. Den kraftiga tillväxten som vi nu ser, som är viktig och bra för Ale kommun, innebär stora påfrestningar inom utbildningsnämndens verksamhetsområden. Detta kräver ett nytt tänk när det gäller organisation på sektors och styrande nivåer. Kommunen måste bedriva ett effektivt och smart arbete i allt från att bygga nya lokaler och starta upp nya verksamheter till att inte tappa fart i arbetet med skolutveckling. För att nå målen inom skolans område är gränsöverskridande samverkan viktigt. Genom samverkan förbättrar vi bland annat arbetet med tidiga samordnade insatser. Samverkan mellan skola och föreningsliv skapar också goda förutsättningar för reellt ungdomsinflytande på ungdomarnas initiativ och villkor samt en utveckling av föreningslivet Prioriterade mått - Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesförberedande program ska öka. Målet för 2022 är 90%. För 2018 är målvärdet 82%., - Andel elever som nått målen i alla ämnen ska öka. Målet för 2022 är 82 %. För 2018 är målvärdet 75%. - Andelen elever i årskurs 8 som känner önskan att lära sig mer ska öka. Målet för 2022 är 53 %. För 2018 är målvärdet 50%. Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 20

21 5.2 Omsorgsnämnden Inom omsorgerna finns det stora möjligheter att öka valfriheten genom att utnyttja möjligheterna som lagen om valfrihet(lov) innebär, denna möjlighet ska utnyttjas. Arbetsmodeller som främjar valfrihet ska också användas så långt som det är möjligt. En ny block- och nivåmodell ska införas som stärker den enskildes valfrihet inom hemtjänsten ska införas. Olika driftsformer är välkomna och vi ser fram emot att fler äldreboende inför intraprenaddrift efter att det första nu blir implementerat. Den viktigaste personen för den som vårdas i hemmet är den anhörige. Därför ska anhörighetsstödet stärkas i form av avbytarinsatser av vårdpersonal i hemmet, så den anhörige får möjlighet till ledighet och personliga ärenden. Vi behöver människor till det mjuka i omsorgen, men vi ska också ta till oss behovet av ny teknik. Därför behöver vi fortsätta att implementera IT- och tekniska hjälpmedel såsom olika former av larm i gpsfunktioner, Kry-appar, Skype etc., allt i samförstånd med brukaren. Den nya tekniken kräver också att det finns öppet wifi på våra äldreboenden. Sociala och kulturella aktiviteter för våra äldre på boenden är en viktig och uppskattad del av vardagen. Kulturella aktiviteter kan göras genom anordnande av ex. vis- o sångstunder med medverkan av lokala artister och grupper, konstutställningar mm. På alla boenden för äldre ska dessutom en eller flera anställda ha avsatt tid i sin tjänst för att kunna ordna med sociala aktiviteter. De äldre som har hemtjänst ska också kunna ta del av dessa aktiviteter. Måltidsmiljö och tillagning är av stor betydelse för aptit och därmed välbefinnande. Därför ska mat lagas på varje särskilt boende med möjlighet för närboende att delta. En öppen matsal skapar dessutom social samvaro. Möjlighet för den som bor utan möjlighet att ta sig till någon av de öppna matsalarna, ska ges genom möjlighet att kunna beställa mat från resp. Tillagningskök eller från en restaurang i närheten av där man bor. Bostadsbristen gör att vi har svårt att få till tex. hemmaplanslösningar för missbrukare. Det är av stor vikt att bostäder för nya Alebor snabbt byggs för att tillgodose behovet, dels för nyanlända men också för andra som söker lägenhet/boende i Ale. Ett effektivt omhändertagande av unga som hamnat i drog- och missbruksproblematik måste genomföras för att undvika framtida dyrbara vårdinsatser och ett för individen utmanande liv. Samverkan mellan kommunen och regionen måste bli tydligare och effektivare. Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 21

22 5.2.1 Uppdrag till Omsorgsnämnden Utöka sociala aktiviteter på kommunens äldreboenden med hjälp av aktivitetsledare Utred möjligheterna till att lägga ut välfärdstjänster enligt LOV Inför ny block.- och nivåmodell för hemtjänst Fältanknutna socialsekreterare Studiecirklar i handhavande av läsplattor och IT-utrustning, skall kostnadsfritt erbjudas alla pensionärer i kommunen 5.3 Kultur och fritidsnämnden Kulturlivet i Ale ska vara brett och tillgängligt för alla invånare. Mångfald, valfrihet, tillgänglighet och jämlikhet ska prägla kulturutbudet. Det skall finnas möjligheter för våra invånare att uppleva kultur- och naturupplevelser och skapa en aktiv fritid. Ale Kulturrum i Nödinge skall utvecklas till att vara ett tydligare och mer attraktivt kultur och aktivitetshus öppet för alla. Ale Kulturrum skall separeras från nuvarande skola och vara en plats för många olika kulturyttringar. Biblioteket och teatern utgör basen men huset skall även vara ett kreativt rum för tillfälliga utställningar och andra kulturaktiviteter. Ett café drivet i privat regi bör också finnas. För att Ale Kulturrum skall bli det kreativa center vi avser behöver en intendent utses som kan se till att Ale kommun blir ett spännande kulturhus värt namnet. I dag är det svårt för utomstående besökare att veta i vilken byggnad Ale Kulturrum finns. Omgående bör en skylt med texten Ale Kulturrum placeras på taket ovanför entrén. Ale skall ha en nolltolerans mot våld och droger. Det ska vara obekvämt att missbruka narkotika i kommunen. Strategiskt störande verksamhet ska förhindra att våra ungdomar kommer i kontakt med droger på platser där detta ofta sker. Ett utökat fältarbete av socialtjänst och polis i samverkan kan åstadkomma detta. Ale Fritid har idag två fältassistenter som rör sig bland ungdomarna i kommunen. För att ytterligare förstärka våra resurser för tidiga insatser ska ytterligare två fältassistenter anställas. Verksamheten inom den öppna ungdomsverksamheten ska organiseras så att ungdomarnas behov styr verksamheten, samt att individers olika förutsättningar och intresse för delaktighet tas hänsyn till. Även ungdomars behov att bara vilja hänga en stund skall tillgodoses. Införandet av ett Sportotek, där man kan låna sportprylar, kommer att underlätta ekonomiskt för många. Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 22

23 Hembygdsgårdarna och bygdegårdarna har ett stort värde när det gäller vår gemensamma kulturhistoria. Ett ökat stöd kan till exempel ske genom att de får hjälp av personer med daglig sysselsättning i någon form, från AME Uppdrag till kultur och fritidsnämnden Utveckla Ale Kulturrum till ett kultur- och aktivitetshus tillgängligt för alla. Tillsätt en intendent med ansvar för att skapa ett levande och kreativt kulturcenter Sätt omgående upp en skylt Ale Kulturrum ovanför entrén på taket Utöka antalet Fältassistenter inom Ale Fritid. Tillför ytterligare två tjänster Utveckla en åldersintegrerad lekplats i anslutning till vandringsled eller idrottsplats 5.4 Samhällsbyggnadsnämnden Vid samhällsplanering ska samtliga sektorer tidigt involveras i processen. Vi ska genom att lära av andra, s k best practice, vara snabbast i Sverige på att komma från idé till spadtag. T ex bör entreprenörer själva få driva och genomföra delar av detaljplanearbetet. Vi ska prova ny teknik för att öka säkerheten för oskyddade trafikanter, t ex genom att använda varningsljussignaler vid busshållplatser som aktiveras när man väntar på bussen, och belysning vid trånga passager som bara aktiveras vid rörelse. Ale ska vara en kommun med ett brett utbud av rekreationsmöjligheter där både nuvarande och framtida invånare kan tillbringa sin fritid. Vi behöver platser och områden som innehåller lekytor och möjliggör träning för både stora och små, gärna i anslutning till varandra. Det ska finnas iordningställda eldstäder som möjliggör matlagning samt enkla tillgänglighetsanpassade toaletter. Strukturen på våra samhällen förändras snabbt nu när vi har en stark tillväxt och har en långsiktig målsättning att de två huvudorterna i princip ska fördubbla sitt invånarantal. För att göra det på ett bra sätt behöver ett antal normer och riktlinjer omprövas för att fungera tillsammans med de nya förutsättningarna. Våra invånare vill vara miljövänliga och dom vill göra rätt, vi ska därför stödja det så mycket som möjligt genom att göra det så enkelt som möjligt. Det kan vara genom att anordna fler bytesdagar på Sörmossen eller att regelbundet hämta grovavfall vid återvinningscentralerna och göra återvinningscentralerna tillgänglighetsanpassade, städade och belysta. Det är en självklarhet att man ska kunna leva, bo och verka i hela kommunen. Vi ska därför fortsätta att verka för en bra kollektivtrafik på landsbygden som fungerar som matarbussar till pendeln. För att säkerställa god service i hela Ale måste infrastrukturen på landsbygden fortsätta att utvecklas genom bland annat gång och cykelvägar där Hålanda sträckan samt farliga avsnitt utmed Alingsåsvägen prioriteras. Satsningen på en busslinga i Älvängen har gett ett mycket gott resultat, projektet bör därför utökas med ytterligare en ort, bussen ska drivas av fossilfria bränslen t ex Ecopar, biogas eller motsvarande. Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 23

24 För att uppmuntra att barn självständigt tar sig till skolan, utan att kompromissa medsäkerhet, ska fler säkra cykelvägar till skolorna skapas. Det bidrar också till mer aktivitet och rörlighet bland barn och unga Uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden Utveckla processer för detaljplan och bygglov för att korta ledtiderna och nå nivån Best Practice i Sverige Ett projekt för att införa ny teknik för att öka säkerheten för oskyddade trafikanter ska genomföras. Ta fram en plan för att utveckla infrastrukturen på landsbygden Skapa välkomnande entréer till kommunen Dubblera byggandet av cykelvägar till kommunens skolor Skapa ett mått som beskriver tiden från första kontakt till färdigt bygglov Projektering av minst en lekplats/park under Kommunstyrelsen Tillväxt Vår nuvarande nybyggnadstakt ger en över tid stabil befolkningstillväxt. Nybyggnationen ska leda till attraktivt och mer varierat boende för alla åldrar. En komplettering av de boendeformer som i dag saknas skapar förutsättningar för en jämnare demografisk profil. Älvängens tidigare centrala delar, de södra och runt omkring pendelstationen, riskerar att förfalla och bli otrygga platser. I väntan på FÖP Älvängen måste insatser göras för att skapa trivsel och trygghet i centrum. Ett stöd för tillväxten i kommunen är en aktuell översiktsplan. Den nuvarande planen har bedömts vara i behov av aktualisering. Arbetet med en ny Översiktsplan ska startas omgående och kommer att påverka tillväxtens alla delar. Planen ska också garantera hur vi tillgängliggör kommunen österut. Det ska även fortsättningsvis var tillåtet att bygga på landsbygden även om man har mer än 600 meter till en busshållplats. Det är viktigt att översiktsplanen blir tydlig så att extern part kan använda den då de gör detaljplan. Processerna för tillväxten behöver utvecklas och ambitionsnivån är att Ale ska vara snabbast i Sverige med bibehållen kvalitet. Särskilt bör processerna som berör byggnation utvecklas. Näringslivet har en central roll i tillväxten. I Ale ska man både kunna bo och arbeta. För att öka etableringen av företag i kommunen behöver flera aspekter uppfyllas. Det ska vara enkelt att starta, driva Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 24

25 och växa med sitt företag i Ale, därför behöver verksamhetsmark i olika skeden öka. Arbetet med att bygga attraktiva företagskluster ska fortgå. Näringslivsklimatet har utvecklats positivt de senaste åren, men det finns alltid möjligheter att bli bättre. Utveckling ska ske i samverkan med näringslivet och fokuseras på de områden som har störst förbättringspotential. Pågående initiativ för att sänka trösklar för nyföretagande ska utvecklas för att kunna samla ihop innovationer och bygga broar mellan idéskapare och entreprenörer. Upphandlingsenheten måste föra en tydligare dialog med, och vara ett stöd för, berörda verksamheter i upphandlingsförfarandet. För att vara friare i våra kommunal upphandlingar, kunna styra mer själva samt ge bättre förutsättningar för lokala företag i Ale att kunna ge anbud, ska kommunen minska sitt beroende av Göteborgs system för upphandling, Winst. Kommunstyrelsen ska fatta beslut om vilka upphandlingar som ska gå genom Göteborgs upphandling och vilka som ska göras av Ale kommun. Vid upphandling av mat som serveras i Ale kommuns verksamhet ska ett villkor vara att råvarorna produceras på ett sätt som följer svensk lagstiftning. Referens ska vara en poängfaktor vid upphandling inkluderat offentlig verksamhet och om vi är befintlig kund ska nöjdheten vara en parameter. Det privata näringslivet och alla ideella föreningar gör viktiga insatser för Ales invånare. Det är av stor vikt att kommunen inte bedriver verksamhet som riskerar att konkurrera med näringsliv eller föreningar och samtliga insatser som görs, både befintliga och nya måste prövas ur den aspekten Sysselsättning till alla Att bryta ett kommande eller befintligt utanförskap pga arbetslöshet är otroligt viktigt. Vi ska inte vänta på arbetsförmedlingens anvisning (90 dagar) med att göra insatser och utan ska fånga upp dessa från dag 1. Vi ska även fånga upp de som inte skriver in sig på AF alls. Av särskilt stor vikt är betydelsen att ungdomar snabbt kommer ut i arbetslivet och börjar sitt första arbete. Genomgång av resultaten inom GR indikerar att det första jobbet är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att etablera sig på arbetsmarknaden tidigt. Skillnaderna mellan Göteborgsregionens olika kommuner är stor att Ale ska nå motsvarande nivåer som exempelvis Kungälv är en rimlig målsättning. Lagstiftningen är tydlig och ger utrymme för att koppla försörjningsstöd till deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. För att öka motivationen ska möjligheten att nyttja detta prövas i varje enskilt fall. Nyanländas integration och etablering på arbetsmarknaden är både en fördel för den enskilde samtidigt som det också svarar upp mot samhällets behov av arbetskraft. Genom att stödja etableringsprocessen kan ledtiderna kortas. Processen ska stödjas genom att ett jobbcenter för nyanlända startas AMEs fokus måste bli tydligare på att stärka personer till att ta eget ansvar men också jobba med att bygga självkänslan hos dessa personer, då dålig självkänsla många gånger är ett av de största hindren i att bryta ett långvarigt utanförskap. Goda exempel ska hämtas från andra kommuner, vi ska jobba med best practice. Det finns en avdelning på AME som arbetar med personer med någon form av funktionshinder. Den gruppen är väldigt bred och där finns det personer med olika förutsättningar. Arbetet med att få den gruppen som har förutsättningar att bli anställningsbara ska intensifieras så att de kan komma ut i arbete. Kommunen ska vara ett gott föredöme och ta fler initiativ när det gäller de som står längst från arbetsmarknaden. Det ska ske genom att kommunen dels anställer dessa, tex för enklare jobb, dels genom att ställa krav på socialt ansvar vid upphandlingar. Sociala företag kan också vara en framgångsrik insats för att möta grupper som står längst från arbetsmarknaden och är att betrakta som en väg till sysselsättning. Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 25

26 Var och en av kommunens sektorer ska anordna praktikplatser och varje sektor ska kraftigt verka för att anställa minst 15 personer som står långt ifrån arbetsmarknaden Värna livsmiljön En god livsmiljö baseras på hållbarhetens tre dimensioner, ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Det betyder att vi har en hushållning i balans och lånar inte av kommande generationer. Skyddet av naturresurser och miljöer leder till att framtidens Alebo får goda förutsättningar för en bra livsmiljö. Ökad social trygghet stärker Ales attraktionskraft. I Ale, både inom den geografiska ytan men också inom kommunens verksamheter förbrukar vi betydligt mer resurser per generation än vad som är hållbart. Beräkningar visar att varje generation förbrukar motsvarande fyra generationers resurser. Enkelt uttryckt betyder nudging att genom att ge människor en mild psykologisk puff, kan man få dem att omedvetet göra val som är mer hållbara för miljön. Det handlar om att förändra människors beteende och metoden förbjuder inte alternativ och förändras inte av ekonomiska motiv utan respekterar människans fria vilja. Ale kommun ska aktivt arbeta med att med hjälp av nudging få ännu mer fart i klimat och miljöarbetet och gröna fotspår målas på marken för att visa vägen till källsorteringspapperskorgar på ett antal orter i Ale. Detta för att minska nedskräpning men också som en signal på att Ale arbetar med nudging Medskapande invånare I Ale används en stor palett av verktyg för medborgardialog. Medborgardialog är viktig och det enskilt viktigaste verktyget är den kontakt medborgare får med kommunens anställda i sin vardag. Antalet verktyg behöver dras ner för att kunna bedriva ett mer målinriktat arbete och invånarnas möjlighet och önskan till dialog och medverkan måste styra Trygghet Trygghetsvakter är ordningsvakter som på kommunens uppdrag arbetar för att skapa lugn och trygghet på de platser där människor rör sig. Deras uppgift är att vara synliga i de orter och på de tider då otryggheten är som störst. Uppdraget med trygghetsvakter startar så snart regeringen tagit beslut om det statliga bidraget för detta. Trygghetsvakter ersätter på inget sätt poliser, men erfarenheterna visar att deras närvaro har en betydande förebyggande effekt. Inte minst skulle det göra skillnad på de kollektivtrafiklinjer och knutpunkter som upplevs som otrygga, i bostadsområden där invånare upplever otrygghet och på lokala torg och gator där varje invånare ska kunna vistas och känna sig trygg. Kommunen ska skapa bättre förutsättningar för civilsamhället att bidra på olika sätt. Det kan tex handla om stöd till nattvandrare, tips och råd om hur man kan starta gående skolbussar för att få säkrare skolvägar, arbeta för integration av nyanlända, samåkning till affärer för äldre och så vidare Fastighet Ale kommun har en stor underhållsskuld och det är avgörande för kommunens framtida ekonomi att vårda befintliga bestånd och att stort fokus läggs på att vårda de nya investeringar som görs. Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 26

27 Att äga våra lokaler är inte en kärnverksamhet vi ska därför utvärdera möjligheten och effekten av att sälja kommunens alla lokaler för att sedan hyra de lokaler som vi behöver vid varje tid. I en tid av kraftig tillväxt, vilket i sig är bra för Ale kommun, ställs stora krav på att ligga i fas avseende främst förskolor och skolor. För att det arbetet ska fungera behöver särskilda insatser göras och resurser för det ska omfördelas inom sektor KS (utvecklingsavdelningen) till att riktat arbeta just med byggnationer för barn och elever. Lokalplaneringsprocessen måste fungera så att verksamheterna har större rådighet över lokaler och kostnader. Behovsnämnderna behöver vara involverade och informerade i prioriteringsprocessen. Om behov som nämnderna lyfter inte kan tillfredsställas med permanenta lokaler ska fullgod ersättning tillhandahållas i till dess att permanent lösning är på plats. Detta gäller både vid nybyggnation och vid renoveringar och ombyggnationer Under våren 2017 görs en utredning hur kommunen ska arbeta med matlagning till sina verksamheter. Ale ska arbeta för att maten ska lagas så nära den som ska äta den som möjligt och fler mottagningskök ska göras om till tillagningskök Integration Ale kommun ska vara en öppen och inkluderande kommun som tar tillvara alla människors kunskaper och möjligheter. Möjligheten till egen försörjning är nyckeln till god integration. Vi har en utmaning att lösa nu när det kommer många nya människor till vår kommun. Första tiden har kommunen ett delat ansvar med staten, och därefter övergår det till ett helt kommunalt ansvar. För att säkerställa att bidrag som kommunen får under en begränsad tid verkligen går till tillfälliga behov ska alla statsbidrag samlas till en egen enhet där kommunens verksamheter som anser sig behöva göra extraordinära insatser får söka bidrag. Idag finns ett system som innebär att när man går från asylsökande till permanent uppehållstillstånd står utan inkomst innan etableringsersättning mm börjar betalas ut. Under den perioden är det vanligt att man får försörjningsstöd från kommunen. När övriga ersättningar kommer igång är det retroaktivt. Genom att ändra försörjningsstöd under mellanperioden till lån blir systemet mer logiskt. En kartläggning ska göras för att ta reda på hur utbredd hederskulturen är. Ale kommun ska upprätta en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck för att tydliggöra vilket ansvar kommunen har Jobbcenter För att förbättra integrationen dvs språket, första jobbet och/eller utbildning behöver vi vara pragmatiska och göra saker som kanske egentligen inte uppfattas som ett kommunalt ansvar. Detta kommer att betala tillbaka sig mångfalt när vi lyckas med integrationen. Exempel på sådana aktiviteter är validering, möjlighet till första jobbet och yrkesvux för unga vuxna. Då ansvaret är fördelat på så många aktörer måste vi tydliggöra och formalisera ansvar, både i samordning och utförande. Det är en grundläggande förutsättning att alla sektorer ska vara delaktiga i arbetet, även om KS har det formella samordningsansvaret. Vi behöver säkerställa sysselsättning från dag 1 på våra boenden för såväl ensamkommande ungdomar som för vuxna asylsökande. För att kunna göra det på ett så bra sätt som möjligt ska vi utveckla ett Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 27

28 formaliserat samarbete med studieförbund, ideell och idéburen sektor. Aktiviteterna ska göra fritiden meningsfull och vara kopplade till det svenska språket Personal Att vi få ner sjuktalen är av stor vikt, dels ur ekonomisk synvinkel men inte minst för att alla medarbetare i Ale kommun har rätt att vara friska på jobbet. Genom att ta enhet för enhet kan man med ett målinriktat arbete få ner sjukfrånvaron genom att göra insatser anpassade för just den enskilda enheten. Inom flera områden i kommunen finns det en för hög personalomsättning. Det är avgörande att vi kommer tillrätta med de utmaningar som finns och gör riktade insatser som även de anpassas till respektive arbetsplats situation. Långt fler vägar än idag måste prövas och det är viktigt att poängtera att det finns fler vägar att gå än just högre lön. Att kunna påverka sin arbetssituation och möjligheter till karriär är andra sätt som kan användas. Sunt ledarskap som bygger på tillit inför varandras professioner är en välkänd framgångsfaktor för en organisation. Den tilliten måste fungera i hela kedjan, från kommunledning och ut i organisationen Prioriterade mått - Befolkningstillväxten ska årligen vara 3,0 %. - Andelen projekt som ligger inom lokalresursplanen och som följer beslutad planering målet är 90 % - Verksamhetsmark som är färdig för företagsetablering ska alltid minst vara x.xxx kvadratmeter - Andelen ekologiska livsmedel ska till 2022 öka till 60% är målvärdet 45 %. - Koldioxidbelastningen per kilometer ska minska för våra fordon. Målsättningen 2022 är 50 g/km är målsättningen 90 g/km - Andelen invånare som upplever att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet ska öka. Målet 2018 är 45. Målsättningen 2022 är 50 (SCB index). - Andel arbetslösa och i program i åldern år ska minska. Målet 2022 är att de ska vara 60 personer. För 2018 är målvärdet Andel utrikesfödda av det totala antalet arbetslösa/i program ska minska Målet 2022 är att de ska vara 35%. För 2018 är målvärdet 45% (Arbetsförmedlingen) - Förvaltningen ska under 2018 erbjuda minst 75 placeringar inom olika anställningsformer. - I min arbetsgrupp ger vi som helhet kunderna/medborgarna det stöd och service de behöver. Målet 2018 är 82. Målsättningen 2022 är Uppdrag till kommunstyrelsen En ny kommunal miljövänlig busslinje ska etableras i ytterligare en ort Aktualisera översiktsplanen Utred, med externt stöd, förutsättningarna för att sälja alla kommunens lokaler Aktivt arbeta för etablering av sociala företag i Ale Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 28

29 Etablera ett jobbcenter för nyanlända Efterhand som nya upphandlingar genomförs ska krav ställas på att livsmedel ska produceras enligt svensk lagstiftning, Detta ska omsättas i ett nytt mått. Ta fram en belysningsstrategi Projektanställ två ordningsvakter och prova möjligheten till att använda LOV 3 områden Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 29

30 6 Personalpolitik 6.1 Positiv arbetsmiljö och gemensam organisationskultur Vi ska ha ett bemötande som skapar tillit, öppenhet och respekt i relation till varandra. Arbetsmiljön ska kännetecknas av arbetsglädje och delaktighet. Genom att ta tillvara medarbetarnas resurser stimuleras utveckling, förnyelse och verksamhetsförbättring. Vi ska arbeta för en positiv och gemensam organisationskultur, gemensamma värderingar och förhållningssätt ska prägla organisationen. Kulturen ska leda till att medarbetarna känner stolthet, omtanke och lust. Arbetet med organisationskulturen ska ge hög effektivitet och ett tydligt fokus på dem vi är till för. Det genomförda kulturmätningsarbetet visar tydligt på behovet av att öka insatserna för att skapa ett Ale Vi. Känslan av att höra ihop i ett större sammanhang förbättra organisationens möjligheter att möta de utmaningar som vi står inför. Vi har kommit en bit på väg att bli en organisation. De månatliga chefsmötena och de gemensamma ledarutbildningarna för enhetschefer och verksamhetschefer, är pusselbitar till en gemensam organisation. Under de kommande åren ska detta arbete fortsätta så att fler medarbetare med stolthet säger att de arbetar i Ale kommun. 6.2 Hälsa Ohälsotalen har utvecklats positivt under Fortfarande är nivån alldeles för hög. Omställningsarbetet under 2017 för att skapa förutsättningar för tillväxten på sikt utmanar också hälsan. Kravet på att arbeta på nya sätt eller helt ta bort tidigare arbetsuppgifter är för många både utmanande och skrämmande. Även fortsättningsvis behöver därför kommunen ha ett tydligt fokus på att förbättra hälsoläget bland medarbetarna. 6.3 Inspirerande ledarskap skapar engagemang Våra chefer ska vara tydliga, trygga och modiga i sitt ledarskap, för att som ledare arbeta med att förenkla människors vardag, samt i att utveckla och förnya verksamheten. Ledare ska vara tydliga i sina förväntningar och i sin fördelning av ansvar och befogenheter. Ledarna ska vara förebilder i organisationen. Detta ger ökade förutsättningar för delaktiga och engagerade medarbetare och bättre resultat i verksamheten. Kommunens Ledarplattform innefattande chef- och ledardefinitionen förtydligar uppdragen som chef och ledare och är grunden i kommunens ledarutveckling I Ale kommun tar chefer ansvar för att utveckla arbetsmiljön, medarbetarskapet, verksamheten och kommunen som helhet. För att skapa ett gemensamt, framgångsrikt handlande i verksamheten ska chefen också vara ledare. Chefskapet är en funktion som är tydlig i uppdrag, ansvar och befogenheter. Ledarskapet innebär att bygga upp och utveckla relationer. Som chef och ledare balanserar du relations- och uppgiftsorientering. Ale behöver en gemensam plattform för ledarskapet. Alla ledare ska därför genomföra utbildningen utvecklande ledarskap. Utvecklande ledarskap är en ledarutvecklingsutbildning, som bygger på internationell forskning och som försvarshögskolan har anpassat till svenska förhållanden. Utbildningen kännetecknas av att ledaren uppträder som föredöme och lyfter upp frågor om moral och etik samt agerar utifrån en synliggjord värdegrund. 6.4 Konkurrenskraftig lönebildning Lönebildningen ska fungera som ett styrmedel bland annat med hjälp av en individuell, jämställd och Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 30

31 differentierad lönesättning. Den ska stimulera till utveckling av kommunens verksamhet samt trygga personalförsörjningen. Kommunen ska aktivet arbeta med att få bort all form med ojämställdhet kring lönebildningen. 6.5 Attraktivitet och kompetensförsörjning Professionella medarbetare är en förutsättning för att vi ska fullgöra våra uppdrag. Ale kommuns tillväxt ställer nya krav på organisationen och då blir medarbetarnas kompetens avgörande för utvecklingen. Varje sektor ska fortlöpande arbeta med sektorns kompetensförsörjning i nära samarbete med HR. En gemensam plattform för strategisk kompetensförsörjning håller på och tas fram under Detta arbete ska fokuseras under Ett aktivt arbeta med Ales arbetsgivarvarumärke, där vi skapar en rödtråd i vår kommunikation och genom vårt ledarskap så att fler pratar positivt om Ale och oss som arbetsgivare. Den starkaste reklambäraren är de som arbetar i kommunen. Fler medarbetare ska vilja rekommendera Ale kommun som arbetsgivare. Utifrån den aspekten är det även viktigt med möjligheten till karriärsutveckling. Den intern rekrytering till chefstjänster, som en följd av orienteringsprogram Jag vill bli chef?! ökar successivt och ska så fortsätta. 6.6 Jämställdhet Utvecklingen av möjligheten till önskad tjänstgöringsgrad är viktigt för att medarbetarna ska kunna leva på sin lön och känna delaktighet och inflytande över sin arbetssituation. Andelen heltidsanställda ska öka inom Ale kommun. Målet är att 85 % av kommunens anställda år 2018 ska vara heltidsanställda Prioriterade mått HME index ska utvecklas positivt ska målvärdet vara ska värdet vara 84 Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 31

32 7 Budget 2018 och plan Oförändrad skattesats Verksamhetsplanen bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 Skatteprognos för Ale kommun Ale kommuns skatteprognos för åren framgår i tabellen nedan som baseras på SKLs prognos enligt cirkulär 17:18 ( ). Kommunen står inför en rejäl befolkningstillväxt framöver och har därför valt att simulera skatteintäkterna med kommunens egen befolkningsprognos. Detta innebär både ökad kommunalskatt och generellt statsbidrag samt att kommunen får del av eftersläpningsersättningen eftersom kommunens befolkning förväntas öka med mer än 1,2 procent per år. Kommunalskatt och generella statsbidrag Budget Prognos* Budget Prognos Prognos Prognos (Mkr) Kommunalskatt 1 363, , , , , ,4 * Preliminär kommunalskatt 1 363, , , , , ,4 * Avräkning ,0 2,4 0,0 0,0 0,0 0,0 * Avräkning ,0-10,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Utjämning 208,4 209,8 218,9 226,9 235,4 244,9 *Inkomstutjämning 221,0 223,4 230,5 238,6 247,2 256,8 *Kostnadsutjämning -12,6-13,6-11,5-11,7-11,8-11,9 Regleringsbidrag/avgift -7,2-0,3-5,5-8,1-11,3-13,5 Strukturbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 LSS-utjämning 7,2 6,1 10,5 10,6 10,7 10,8 Kommunal fastighetsavgift 49,4 52,0 55,2 55,2 55,2 55,2 Välfärdsmiljarderna (Preliminär fördelning)* 12,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Välfärdsmiljarderna (Flyktingvariabeln)** 0,0 7,5 7,5 5,0 2,5 0,0 Egen befolkningsprognos*** 0,0 0,0 21,6 45,2 101,7 136,7 Eftersläpningsersättning (50 procent)**** 0,0 0,0 10,4 9,7 25,0 16,0 TOTALT 1 633, , , , , ,5 Årlig förändring av prognos 95,7 75,5 127,9 90,3 Förändring budget/prognos 11,7 *) Preliminär fördelning av välfärdsmiljarderna (både befolkning- och flyktingvariabeln) är särredovisad i budgeten för För prognosen 2017 och resterande år inkluderas den del av välfärdsmiljarderna som är kopplade till befolkningen i den preliminära kommunalskatten. **) Delen av välfärdsmiljarderna som är kopplade till flyktingvariabeln. Ligger utanför skatteprognosen. Egen prognos för ***) Förändringen av skatteintäkterna när Ale kommuns egen befolkningsprognos används för att simulera skatteintäkterna. Avser ****) När Ale kommuns egen befolkningsprognos används uppfyller Ale kravet för eftersläpningsersättningen som faller ut till kommuner som haft en befolkningstillväxt över 1,2 procent per år under en 5 års period. Avser Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 32

33 7.3 Kostnadsutjämning Verksamhet Standardkostnad kr/inv Utjämning för Ale 2018 Utjämning för Ale 2017 Ale Riket Kr/inv Mkr Kr/inv Mkr Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ,1 Bidrag ,0 Förskoleklass och grundskola ,5 Bidrag ,8 Gymnasieskola ,0 Bidrag ,4 Individ- och familjeomsorg ,4 Avgift ,0 Barn o ungdomar med utländsk bakgrund ,0 Avgift -64-1,9 Äldreomsorg ,9 Avgift ,2 Befolkningsförändringar ,5 Avgift ,6 Bebyggelsestruktur ,8 Avgift ,7 Löner ,0 Avgift ,6 Kollektivtrafik ,3 Bidrag 105 3,1 Summa , ,6 Enligt prognosen kommer Ale kommun att betala 11,5 mkr till kostnadsutjämningssystemet år 2018 vilket är en minskning med 2,1 mkr i förhållande till Resultaträkning Resultatposter Bokslut Budget Budget Prognos Prognos Prognos (Mkr) Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,7 Avsättning till omställningsfond 0,0-30,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ram , , , , , ,7 Avskrivningar -79,1-93,2-100,8-112,7-126,2-139,0 avgår kapitalkostnader 103,6 117,0 125,0 141,8 159,0 174,5 Återbäring AFA-försäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettokostnad , , , , , ,2 Skatteintäkter/Generella statsbidrag* 1 564, , , , , ,8 Egen befolkningsprognos 0,0 0,0 21,6 45,2 101,7 136,7 Eftersläpningsersättning 0,0 0,0 17,9 9,7 25,0 16,0 Finansiella intäkter 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Finansiella kostnader -2,8-11,6-12,7-23,8-33,9-43,3 Avgår resultat för affärsverksamheten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 30,3 30,0 61,5 67,0 74,5 81,0 Nettokostnadsandel 98,1% 98,2% 96,1% 96,0% 96,0% 96,0% *) I skatteintäkter/generella statsbidrag ingår för 2017 beräknade 12,5 Mkr som avser den preliminära fördelningen av de aviserade 10 miljarderna. Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 33

34 7.5 Balansräkning Balansposter Bokslut Budget Budget Prognos Prognos Prognos (Mkr) Tillgångar Materiella Anläggningstillgångar 1 369, , , , , ,0 Finansiella Anläggningstillgångar 54,1 55,4 55,4 55,4 55,4 55,4 Summa anläggningstillgångar 1 423, , , , , ,4 Exploateringsfastigheter 12,1 53,8 12,1 12,1 30,1 60,1 Övriga kortfristiga fordringar 151,2 84,8 161,2 172,8 185,2 198,5 Likvida medel 84,3 93,4 106,0 110,0 110,0 110,0 Summa omsättningstillgångar 247,6 232,0 279,3 294,9 325,3 368,6 Summa tillgångar 1 670, , , , , ,9 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital* 847,2 849,4 946, , , ,2 Därav årets resultat 30,3 30,0 69,0 72,0 77,0 81,0 Därav resultatutjämningsreserv 100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättningar 108,1 102,2 121,3 137,0 150,2 164,7 Långfristiga skulder 356,8 661,2 657,9 915, , ,8 Kortfristiga skulder 358,6 371,4 395,4 384,3 395,4 424,3 Summa eget kapital och skulder 1 670, , , , , ,0 Soliditet 50,7% 42,8% 44,6% 41,5% 39,3% 38,9% Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 34

35 7.6 Kassaflödesanalys Finansieringsposter Bokslut Budget Budget Prognos Prognos Prognos (Mkr) Den löpande verksamheten Årets resultat 30,3 30,0 69,0 72,0 77,0 81,0 Just för av- och nedskrivning 79,1 93,2 100,8 112,7 126,2 139,0 Just för gjorda avsättningar 5,9-1,1 10,7 15,7 13,2 14,5 Just för reavinst-/förlust -8,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Just för ej likviditet påverkande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 106,5 122,1 180,5 200,4 216,4 234,5 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -36,2 9,6-10,8-11,6-12,4-13,3 Ökning/minskning förråd/lager/påg arbete 14,6 22,1 0,0 0,0-18,0-30,0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 17,0 125,0 18,8-11,0 11,1 28,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten 101,9 278,8 188,5 177,8 197,1 220,1 Investeringsverksamheten Investering i materiella / immateriella anläggningstillgångar -216,2-308,8-345,8-431,5-427,3-335,1 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 6,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investerings verksamheten -209,3-308,8-345,8-431,5-427,3-335,1 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 135,0 79,0 179,1 257,7 230,1 115,1 Amortering av skuld -55,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning/minskning av långfristiga skulder 17,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning/minskning av långfristiga fordringar 1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansverksamheten 98,3 79,0 179,1 257,7 230,1 115,1 Årets kassaflöde -9,1 0,0 21,7 4,0 0,0 0,0 Likvida medel vid årets början 93,4 93,4 84,3 106,0 110,0 110,0 Likvida medel vid årets slut 84,3 93,4 106,0 110,0 110,0 110,0 Förändring likvida medel -9,1 0,0 21,7 4,0 0,0 0,0 Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 35

36 7.7 Kommunbidrag till nämnderna I de kommunbidrag som varje nämnd får till sitt förfogande har de specialdestinerade statsbidragen och de olika taxorna och avgifterna redan räknats de berörda nämnderna till godo. Grunden för kommunbidragen är kommunalskatten och den kommunalekonomiska utjämningen. Nämnderna har kompenserats utifrån de uppdragsförändringar som sker mellan åren förenat med befolkningsförändringar. Ersättningen baseras på bokslutet 2016 som divideras med antalet invånare per verksamhetsområde. Ale kommuns egen befolkningsprognos används därefter för att räkna fram ersättningen för det förändrade uppdraget inför kommande budgetår. Äldreomsorgen grupperas i intervaller där ersättningen dubbleras vart femte år. Slutligen justeras nämndernas ramar utifrån resultatet 2016 och indexuppräkning. Kommunbidrag (Mkr) Budget Förändring Budget Utbildningsnämnd 764,431 41, ,823 Kultur- och fritidsnämnd 77,335 3,578 80,913 Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnd 489,434 24, ,573 Samhällsbyggnadsnämnd 49,834 1,472 51,306 Kommunstyrelsen* 171,165 39, ,249 Övriga nämnder: * Överförmyndarnämnd 2,059 0,017 2,076 * Revison 1,100 0,000 1,100 * Valnämnd 0,000 0,500 0,500 * Jävsnämnd 0,160 0,000 0,160 Pensionskostnader och pensionsreserv 28,000 0,000 28,000 Finansreserv 5,182-5,182 0,000 Omställningsfond 30,000-30,000 0,000 Totalt 1 618,700 75, ,700 *) I kommunstyrelsens ram ligger medel för löneökningar 2017 och 2018 som kommer att fördelas till nämnderna när löneavtalen är klara. 7.8 Övriga ekonomiska förutsättningar Vid fördelningen av budgetramarna har utgångspunkten varit de olika verksamheternas ramar Kommunbidrag för löneökningar finns budgeterade under kommunstyrelsen och kommer att fördelas ut till nämnderna när löneavtalen för 2018 är klara. Det innebär att budgetramarna för respektive nämnd kommer att revideras när de lokala löneavtalen för 2018 är klara. Nämndernas ramar har inflationsuppräknats med 2,0 procent. Personalomkostnadspåslaget är räknat på 39,2 procent. Vid beräkning av kapitalkostnader har en internränta på 1,75 procent använts. För år 2018 är internhyran uppbyggd av kapitalkostnader samt 299,0 kr/m2 BRA (bruksvärdesarea) och 22,0 kr/m2 för yttre skötsel och underhåll av tomtyta Den kommunala organisationen ska bedriva effektiviseringar som resulterar i minskade kostnader. De politiska satsningar som berör nämnderna framgår av verksamhetsplanens inledning och ingår i nämndernas ramar. 7.9 Taxor och avgifter Genomgång ska ske av samtliga taxor och avgifter som tillämpas. Nämndernas ambitioner när det gäller avgiftsfinansiering ska klargöras. Beslut om taxor ska beslutas på kommunfullmäktiges möte i oktober. Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 36

37 De affärsdrivande verksamheterna inom samhällsbyggnadsnämnden utgör särskilda balansräkningsenheter som tillgodoräknas och belastas sitt resultat genom reglering mot resultatutjämningsfonder. Beslut om resultatdisposition tas i respektive bokslut. Enheterna svarar för sina anläggningstillgångar och sitt rörelsekapital. För förvärv av anläggningar fordras medgivande av kommunfullmäktige. Taxenivåerna beslutas av kommunfullmäktige. Enheterna ska långsiktigt ha full kostnadstäckning inklusive kapitalkostnader och administrationsersättning. Därvid ska eventuella framtida återställningskostnader eller stora underhållsbehov beaktas. I budgeten angivna totala investeringsramar för enheterna disponeras av nämnd VA- verksamheten För att skapa en långsiktigt hållbar VA-försörjning sker arbete kontinuerligt i enlighet med kommunens VA-plan Resultaträkning (Tkr) Bokslut 2016 Prognos 2017 Budget 2018 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Balansräkning (Tkr) Tillgångar Bokslut 2016 Prognos 2017 Budget 2018 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Därav årets resultat Investeringsfond Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 37

38 7.11 Renhållningsverksamheten Renhållningsverksamheten drivs enligt planerna och arbete med handlingsplan inför den regionala avfallsplanen tillsammans med GR pågår kontinuerligt. Resultaträkning (Tkr) Bokslut 2016 Prognos 2017 Budget 2018 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Balansräkning (Tkr) Tillgångar Bokslut 2016 Prognos 2017 Budget 2018 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Därav årets resultat Investeringsfond Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 38

39 8 Investeringsplan En investering innebär anskaffande av inventarier eller anläggningar som har en ekonomisk livslängd på minst tre år och en totalkostnad på minst kr. De kommande årens investeringsbehov är omfattande. I planen ligger en samlad investeringsvolym på 1 513,7 Mkr för perioden Investeringsplanen ska enligt de finansiella målen finansieras av egna medel med minst 50 procent över tid. Därför budgeteras ett resultat som tillsammans med avskrivningskostnaderna ska finansiera 50 procent av investeringsvolymen. Överföring av investeringsanslag mellan åren sker genom beslut av kommunfullmäktige per objekt i samband med att bokslutet behandlas. Grundprincipen är att beslutade investeringsanslag får tas i anspråk även efterföljande kalenderår om investeringen inte kunnat genomföras det innevarande budgetåret. Årsanslaget är nämndernas behov av reinvesteringar i verksamheten. Användningen av årsanslaget är inte specificerat, det avgörs av respektive nämnd. Oförbrukade årsanslagen överförs inte mellan åren. Nästkommande års anslag får tas i bruk för att genomföra dessa. Behovsnämnden beslutar om och ansvarar för omfattningen och förändringar av objektet förutom för lokalinvesteringar som kommunstyrelsen ansvarar för och ska följa den av kommunfullmäktige antagna lokalresursplanen. Utförandenämnden ansvar för att projektet genomförs inom givna ramar. När investeringen är slutförd kommer kapital- och driftkostnader inklusive internränta att fördelas på de nämnder som enligt reglementet är ansvarig för utförande av verksamheten Investeringar Mkr Investeringar Investeringsbudget prognos planperiod Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 39

40 Investeringar (Tkr) Nya ramar Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen, Serviceorganisation Kommunstyrelsen, Lokaler Samhällsbyggnadsnämnden, skattefinasierat Omsorgs-och arbetsmarknadsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden, avgiftsfinansierat Summering Markreserv Centrumutveckling IT-investeringar Ekonomi o PA-system e-arkiv Ärende- o dok hanteringssystem Brandvattenförsörjning Surtebåthamn KF Infrastrukturinvesteringar vid exploateringar Laddinfrastruktur (om ej extern) Årsanslag KS Summa KS Årsanslag Serviceorganisationen Summa KS Serviceorganisation Nya boenden FH Permanent boende Krokstorp (Separat ärende) Ny- ombyggnad skolor/förskolor Åtgärder vid Jennylund Summa KS Lokaler Utbyggnad GC-nät Utbyte gatubelysning Utbyte gatubelysning, landsbygd Nytt tänd och släcksystem gatubelysning Säkra skolvägar Utbyggnad enligt K Ny teknik i trafikmiljö Nya entrer till kommunen 2000 Bredbandsutveckling Åtgärdsvalsstudier TRV Åtgärder pga ej utbyggda planer GC-bro Hålldammsbäcken Justering toppbeläggning gator GC Ändrat huvudmannaskap enskild allmän plats Reduceringsfiske Vimmersjön Lekplatser Attraktivare älv Fordonsbyte parken Bil mätenheten Årsanslag SBN Summa SBN Skattefinansierat Nytt äldreboende Älvängen Nya boenden FH Nya boenden FH, inventarier Permanent boende Krokstorp (Separat ärende) e-hälsa Markbredning Krokstorp Appar Treserva Årsanslag OAN Summa OAN Inventarier ny, till och ombyggnad Ny- ombyggnad skolor/förskolor 0 Årsanslag UBN Summa UBN Näridrottsplatser Återgärder vid Jennylund Offentlig utsmyckning Upprustning idrottshall i Nödinge Upprustning Simhall Upprustning teatern Ale kulturrum Årsanslag KFN Summa KFN Omställning Reningsverk Älvängen Grönnäs-Älvängen öv f led KS Årsanslag VA Summa VA Årsanslag Renhållning Summa Renhållning Summa SBN Avgiftsfinansierat Totalsumma Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 40

41 9 Exploateringsplan De större bostadsexploateringar som kommer att pågå under perioden är Kronogården i Älvängen, ytterligare ca 170 bostäder, Gustavas Plats i Älvängen ca 120 bostäder, Folketshusvägen/Mossvägen i Nol, ca 115 bostäder och Paradisområdet i Älvängen, ca 135 bostäder. Större exploateringar beräknas också komma igång i södra Backa i Nödinge omfattande totalt ca 800 bostäder, i Nödinge centrum ca 300 bostäder i en första etapp och i Nol norra med totalt ca 850 bostäder. Även en första etapp i Älvängens centrum beräknas kunna starta. Bland mellanstora exploateringar kan nämnas Skårdalsvägen i Bohus med 36 bostäder. I Nödinge byggs Bräckans väg, ca 65 bostäder, och Nödinge 5:134, ca 65 bostäder. I Nol kommer Kärrvägen med ca 25 bostäder. I Alafors byggs Rished 7:1, ca 40 bostäder, och Målje 2:180, ca 55 bostäder. I Älvängen färdigställs Änggatan, 78 bostäder, och Starrkärr 4:10, ca 75 bostäder. Mindre projekt som kompletterar ovanstående kommer att finnas såväl i de större som i de mindre orterna och på landsbygden. Sammantaget finns förutsättningar för en stor bostadsproduktion under perioden, sammantaget över bostäder i alla pågående och planerade projekt. Av erfarenhet kommer alla projekt inte att hinnas med men omfattningen kommer ändå att vara stor. Exploatering av verksamhetsmark kommer att pågå i Osbacken, cirka 6 ha, Äskekärr, cirka 7 ha, och Skepplanda cirka 5 ha. Stora Viken kan eventuellt komma igång under perioden. Kommunen har i dagsläget bara ca 6 ha verksamhetsmark att sälja varav merparten i Skepplanda. Planläggning för verksamhet kommer att påbörjas i Häljered och Alvhem. I detaljplanerna för centrala Nödinge och Älvängen kommer det att skapas byggrätter för handel, kontor och andra verksamheter. Mkr Kostnader Kronogården 5 23 Nödinge centrum Älvängens centrum Änggatan 1 Gustavas plats 1 Kärrvägen 1 Osbacken 3 Äskekärr 5 Svenstorps handelsområde 1 Summa Intäkter Kronogården Nödinge centrum Älvängens centrum 15 Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 41

42 Änggatan 4 Gustavas plats 8 Kärrvägen 8 Osbacken Äskekärr Svenstorps handelsområde Summa Netto Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 42

43 10 Bilaga 1 - Inriktningsdokument från Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Framtid i Ale Inriktningsdokument 2018 Inriktningsdokument från Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Framtid i Ale Lust att lära i skolan Skolan och en god utbildning är fortsatt Ales främsta prioritering. För att säkerställa hög kvalitet och likvärdighet i bedömningar behöver insatser göras kring bedömning för de lägre åldrarna. För att Ale ska vara en attraktiv tillväxtkommun och kunna växa behöver vi ha attraktiva skolor, god kvalitet inom barnomsorgen och ett utbud som präglas av reellt inflytande. Vår ambition att ha goda skolresultat handlar först och främst om att ge våra barn och elever den bästa starten vi kan ge dem men har också ett långsiktigt socioekonomiskt perspektiv. När vi höjer utbildningsnivån får vi en bättre hälsa och ökad sysselsättning. I Ale arbetar vi med evidensbaserade metoder och forskningsanknutet arbetssätt. Fler nyanlända elever ställer högre krav på organisationen och utformningen av en inkluderande lärmiljöer. Vi vet genom forskning att elevers höga förväntningar på sina egna resultat är av stor vikt för ett positivt lärande. Varje elev ska utmanas att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Samtidigt ser vi i Ale att lusten och nyfikenheten att lära minskar ju äldre barnen blir. Skolan lyckas inte fullt ut med att göra eleverna nyfikna på att lära sig mer. En del i begreppet Lust att lära är just höga förväntningar på alla elever. Elevens kunskap kring sina egna mål och vad som krävs för att nå dessa är av stor vikt. En gemensam syn på vad höga förväntningar egentligen innebär behöver finnas. För att nå goda resultat är det viktigt med systematisk kompetensutveckling av skolans personal. Då ett ökat fokus på kollegialt lärande är en framgångsfaktor ska mål och mätetal för detta tas fram. Tillit är en avgörande faktor för långsiktigt bra studieresultat. Genom satsningar på det pedagogiska ledarskapet arbetar vi oss ut i organisationen. I Ale vill vi ha ett modigt ledarskap som skapar ett klimat där man välkomnar återkoppling. En trygg arbetsmiljö, med bättre psykosocial arbetsmiljö och strävan mot noll antal kränkningar skapar förutsättningar för detta. För ett par år sedan påbörjades ett arbete för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Det är mycket viktigt att det arbetet fortgår och Verksamhetsplan med budget , M L C Kd Sida 43