Verksamhetsplan med budget Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Framtid i Ale

Transkript

1 Verksamhetsplan med budget 2019 Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Framtid i Ale

2 Innehållsförteckning 1 Visionen Ale Lätt att leva Förutsättningar och omvärldsbevakning Hållbar utveckling Agenda God ekonomisk hushållning Ekonomisk översikt Svensk ekonomi Skatteintäkter och statsbidrag för Ale kommun Pensionsåtaganden Ales utveckling de kommande tio åren Ledning och styrning Bakgrund Balanserad styrning Buffert/utvecklingsreserv på sektors-/verksamhetsnivå Uppföljning Budgetprocess, tidplan för budgetarbete Arbetssätt Ekonomistyrningsprinciper Styrkedja och ansvarsgränser Över- och underskott Organisation Strategiska målsättningar Social hållbarhet och jämlika livsvillkor God utbildning för alla Full och produktiv sysselsättning Medskapande samhälle Hållbart samhälle Ekologisk hållbarhet Minskad klimatpåverkan och hållbar konsumtion Ekonomisk hållbarhet Ekonomi för strategisk utveckling Balanserad befolkningstillväxt Underlätta människors vardag Prioriterade mått Särskilda uppdrag till nämnderna Personalpolitik Positiv arbetsmiljö och gemensam organisationskultur Hälsa Inspirerande ledarskap skapar engagemang Konkurrenskraftig lönebildning Attraktivitet och kompetensförsörjning Jämställdhet och jämlikhet Budget 2019 och plan Oförändrad skattesats Skatteprognos för Ale kommun Beräkning av utökat uppdrag Kostnadsutjämning Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Kommunbidrag till nämnderna Övriga ekonomiska förutsättningar Taxor och avgifter VA-verksamheten Renhållningsverksamheten Exploateringsplan Bilaga 1: Investeringsplan

3 För att åstadkomma en förändring måste man veta i vilken riktning man ska gå. I Ale bedrevs under 2012 ett arbete som resulterade i visionen Ale Lätt att leva. Visionens syfte är att utmana hela organisationen att arbeta mot gemensamma långsiktiga mål. När medarbetare arbetar i samma riktning skapar detta en stark kraft. En vision kan gärna vara djärv och den ska skapa engagemang. Visionen ska också vara lätt att kommunicera vilket leder till att alla kan ta till sig innebörden och omsätta orden till handling. Visionen har som måltidpunkt Verksamhetsplanen 2019 utgår från Ales vision. I Ale är det nära till skola, arbete och sköna naturupplevelser. Det centrala läget i Götaälvdalen med närhet till Göteborgs storstadspuls är en tillgång. I Ale antar vi utmaningar med lust och energi. Vi underlättar vardagen, förädlar vår service och värnar den gemensamma livsmiljön. I Ale inspireras vi att följa våra drömmar och här är det lätt att leva. Med visionen följer kommunens uppdrag: Vi jobbar med glädje och engagemang för våra invånare. Tillsammans ska vi förädla våra tjänster och förenkla människors vardag. Med mod, samarbete och energi skapar vi en levande kommun för både invånare och företagare. Vi ger Aleborna livskvalitet och inspiration att förverkliga sina drömmar! 1 Visionen Ale Lätt att leva Vår värdegrund som ska ligga till grund för hur vi agerar i vardagen är: Jämställdhet Jämlikhet Berikande mångfald Värdegrunden kompletteras av hur vi arbetar och möter de vi arbetar för, det kallar vi för bemötandet: Stolthet Vi utvecklar vårt uppdrag och skapar fötroende i det personliga mötet. Omtanke Vi bemöter alla med öppenhet, tillit och respekt. Lust Vi arbetar med kreativitet, energi och glädje Visionen används som grund för kommunens lednings- och styrsystem. Visionsbilden bryts ner till strategiska målsättningar som samlas i en strategikarta med tydligt och uttalat ansvar. Strategikartan har 2022 som målpunkt för att drygt halvvägs mot den tilldelade tiden för visionen tydligt flytta fram positionerna. Till varje målsättning kopplas drivande mål som mäts och analyseras regelbundet. Visionen är också grundläggande för kommunens varumärke. Vad varumärket innebär och hur det påverkar var och ens vardag finns beskrivet i varumärkesplattformen. 2 Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 Hållbar utveckling Agenda 2030 Hållbar utveckling innebär att vi tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Genom 17 globala hållbarhetsmål antog världens stats- och regeringschefer ett globalt ramverk för hållbar utveckling i FN:s generalförsamling 2015, Agenda Agenda 2030 syftar till att skapa hållbar utveckling. De tre dimensionerna av hållbar utveckling, det vill säga de ekonomiska, sociala och miljömässiga, var en viktig utgångspunkt i framtagandet av de globala målen. De tre perspektiven genomsyrar målen för att skapa hållbar, inkluderande och rättvis utveckling för alla. På samma sätt som alla de tre dimensionerna av hållbar utveckling är lika viktiga för att uppnå hållbar utveckling är alla 17 hållbarhetsmål lika viktiga, odelbara och integrerade. Flera av målen är beroende och direkt kopplade till varandra, vilket innebär att framgång för ett av målen ger positiva effekter på andra mål. Agenda 2030 innefattar också nyckelbegreppen transformation, integration och universalitet. Utmaningarna i hållbarhetsarbetet är till stor del globala, men lösningarna främst lokala. Genom sitt demokratiuppdrag är kommunen viktig för att skapa engagemang, få genomslag och åstadkomma förändring i arbetet för en hållbar utveckling. Kommunen är också viktig i sitt serviceaktörskap för det konkreta genomförandet genom att vara huvudman för flera centrala verksamheter som omnämns i Agenda 2030, bland annat omsorg, skola, samhällsplanering och miljö- och hälsotillsyn. Därför är kommunens båda delar, service och demokrati, viktiga för genomförandet av Agenda 2030 och hållbar utveckling. För att nå framgång i genomförandet av Agenda 2030 förutsätts ett engagerat ledarskap som agerar långsiktigt och sektorsövergripande. Ale har idag integrerat Agenda 2030 målen i flerårig verksamhetsplan och budget vilket skapar förutsättningar för genomförande och engagemang hos organisationen. I kommunens årliga dokument Alesamhällets utveckling sammanställs resultat från övergripande kartläggningar, fokusanalyser från tertialrapporter samt utpekade behov och utmaningar från verksamheter, som fördelas ut under de 17 globala hållbarhetsmålen, Agenda Alesamhällets utveckling 2018 visade på utmaningar och styrkor under samtliga mål, men där utmaningar ses inom framför allt: god utbildning för alla, jämställdhet och jämlikhet, hållbara städer och samhällen, hållbar konsumtion och produktion, fredliga och inkluderande samhällen, samt genomförandemålet. Nationellt har 6 områden inom Agenda 2030 lyfts fram som samlar de områden som Sverige står inför och där åtgärder kan ge stort genomslag för Sverige och lokalt: 1. Ett jämlikt och jämställt samhälle 2. Hållbara städer 3. En samhällsnyttig och cirkulär ekonomi 4. Ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller 5. Hållbara och hälsosamma livsmedel 6. Stärkt kunskap och innovation 2.2 God ekonomisk hushållning Kommunen ska ta fram särskilda mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning på både kort och lång sikt såväl för ekonomin som för verksamheten. Kravet på god ekonomisk hushållning är överordnat balanskravet, det vill säga att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Detta innebär att det inte är tillräckligt att i resultatet uppnå balanskravet, utan för att kravet på en god ekonomisk hushållning ska vara uppfyllt bör resultatet ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin på kort och lång sikt. Kommunens snabba tillväxttakt de kommande åren kommer att utmana nu gällande finansiella mål. Det finns många olika sätt att uppfylla de finansiella målen, att ändra målsättningarna, att öka resultatet, att minska tillväxten och därmed också nödvändiga investeringar är några exempel. Ales beslut måste grundas på kommunens lokala förutsättningar. För att säkerställa de finansiella målen ska det redovisade resultatet vara minst 4 procent av verksamhetens nettokostnader över tid. Illustration: Azote images för Stockholm Recilience Centre. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen ska vara minst 40 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse ska vara fortsatt positiv. Låneskuld, 4 5

4 pensionsskuld inklusive ansvarsförbindelse och borgensåtagande ska per invånare inte överstiga kronor. Över tid ska självfinansieringsgraden av kommunens investeringar vara minst 50 procent. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna och ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Finansiella jämförelsetal Utfall Utfall Budget Budget Resultat (Mkr) 30,3 39,0 69,0 78,0 77,0 79,0 130,0 Nettokostnadsandel % 98,2% 97,6% 96,0% 95,8% 95,9% 96,0% 93,7% Nettokostnad (Mkr) 1 594, , , , , , ,7 Nettokostnad per invånare (kr) Nettokostnad per invånare procentuell ökning (%) Anläggningstillgångar per invånare (kr) 1,8% 2,8% 1,6% 3,5% 1,8% 1,1% -1,3% Extern låneskuld (Mkr) 661,2 367,3 649,4 763,8 871,7 948, ,2 Låneskuld per invånare (kr) Nettokoncernskuld per invånare (Kommuninvest) Soliditet exklusive ansvarsförbindelse (%) Soliditet inklusive ansvarsförbindelse (%) ,8% 50,1% 44,4% 44,4% 43,1% 42,4% 40,7% 14,3% 18,6% 18,7% 21,3% 22,6% 24,0% 25,1% Avskrivningar 79,1 92,2 100,6 105,9 118,3 128,3 138,8 Avskrivningar + resultat 109,4 131,2 169,6 183,9 195,3 207,3 269 Självfinansieringsgrad (%) 39,9% 105,3% 50,3% 50,1% 58,7% 65,0% 50,4% Invånare (antal) Pensionsåtaganden Kommunen har stora pensionsåtaganden. Enligt pensionsprognosen nedan som baseras på prognosen från KPA kommer kostnaderna att fortsätta öka de Pensionsskuld inklusive löneskatt, Belopp i mkr kommande åren. För 2018 och 2019 förväntas kommunens pensionskostnader öka väsentligt för att sedan avta under en utgår från befintlig personal och framtida förändringar av arbetskraften finns således inte inräknade. Sammantagen nivåhöjning av kostnaderna Avgiftsbestämd ålderspension 52,8 55,2 57,8 60,7 63,9 8,0 Skuldförändring 25,4 12,8 13,7 18,5 17,9-6,8 Finansiell kostnad 3,4 7,0 7,2 9,7 10,3 6,4 Pensionsutbetalningar 32,6 32,7 32,9 33,1 33,2 0,5 Kostnad pensioner/år 114,1 105,7 109,6 120,1 123,3 9,2 Ansvarsförbindelsen för pensioner före 1998 hade sitt högsta värde 2013 då skulden motsvarade Mkr. Fram till 2022 beräknas beloppet minska med cirka 130 Mkr. Pensionsåtaganden Mkr 2.3 Ekonomisk översikt Svensk ekonomi Den svenska ekonomin avslutade 2017 starkt och fortsatte att växa under Högkonjunkturen förväntas sedan att kulminera under Den positiva utvecklingen av svensk ekonomi har medfört att sysselsättning och skatteunderlag har fortsatt växa blev också ett starkt ekonomiskt år med högkonjunktur. De kommande åren därefter kommer att utvecklas mer normalt. Denna förändring sker samtidigt som de demografiska utmaningarna blir mycket stora. Framförallt barn och elever i skolan samt de äldre åldersgrupperna växer snabbt samtidigt som den arbetande befolkningen inte ökar. Konsekvensen blir att kostnaderna både för drift och investeringar ökar snabbare än skatteunderlaget. SKL:s beräkningar i den ekonomiska rapporten maj 2018 visar att den totala obalansen är 30 miljarder kronor 2021 för kommunsektorn Skatteintäkter och statsbidrag för Ale kommun 2019 Beräkningen av kommunalskatten och de generella statsbidragen innebär 96,1 mkr i ökad skatteprognos mellan budget 2018 och Av detta simuleras skatteunderlaget med kommunens egen befolkningsprognos som utgör 20 mkr i ökade skatteintäkter och inkomstutjämningsbidrag. Sedan 2018 tar Ale även del av eftersläpningsersättningen som för 2019 utgör 17 mkr av den totala ökningen. Eftersläpningsersättningen baseras på två kriterier. Dels ska antalet invånare öka i genomsnitt med minst 1,2 procent per år under en fyraårsperiod med utgångspunkt sex år innan aktuellt budgetår. Utöver detta ska befolkningen vuxit med 1,2 procent året innan det aktuella budgetåret. När båda dess kriterier är uppfyllda ersätts kommunen med de intäkter som det överskjutande antalet invånare skulle ha genererat i form av skatteintäkter och utjämningsbidrag så uppfyller kommunen kraven, därför används 100 procent av summan i prognosen. Eftersom denna ersättning kan förändras hastigt samt att regeringen granskar ersättningsmodellen används 50 procent av kostnadsutjämningen i den simulerade skatteprognosen som ligger till grund för budgeten för , dessa år är utfallet ganska lågt då kommunen ligger nära 1,2 procent i befolkningstillväxt. Befolkningstillväxten prognostiseras ligga på cirka 2,5 procent per år fram till 2030 vilket är högre än dagens gränsvärde på 1,2 procent Ales utveckling de kommande tio åren Pensionsåtagaden Prisökningarna på bostäder går snabbt vilket innebär att större andel av planerad byggnation kommer att genomföras. Antalet färdigställda bostäder skiljer Pensionsåtagaden prognos planperiod sig stort från Västra Götalandsregionen och landet i stort. Utbyggnaden i Kronogården i Älvängen fortsätter att överträffa de ursprungliga planerna, vilket ställer stora krav på den kommunala servicen. Under perioden förväntas utbyggnad påbörjas centralt i både Älvängen och Nödinge. 6 7

5 Färdigställda bostäder per invånare Ale Alla kommuner (ovägt medel) Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Den snabbt ökade tillväxttakten innebär att Ale behöver öka investeringstakten i lokaler för äldreboenden, förskolor, skolor och bostäder för särskild service bland annat. Ale har nu antagit sin tredje lokalresursplan som gäller för perioden för att förse Investeringar Mkr den kommunala servicen med lokaler de kommande tio åren. Denna plan ligger till grund för beräknade investeringar under planperioden. En investeringstakt som över tid ligger på mkr per år ställer nya krav på finansiering. Källa: Kolada.se 100 Ambitionen är att kommunen ska ha beredskap för en tillväxttakt på 2 3 procent. Tillväxten är effekten av beslut under en lång tid. Tillväxten de kommande fem åren beror på beslut tagna de senaste tio åren. De viktigaste besluten är planbesked, detaljplaner och markanvisningar. Beräkningar visar att bostadsproduktionen under kan uppgå till bostäder. Den planerade nybyggnationen visas i diagrammet nedan Investeringar Investeringsbudget prognos planperiod Planerat bostadsbyggande Småhus Flerbostadshus Total Källa: Planerad bostadsbyggnation Ale kommun version 2 Ale har en snabb tillväxttakt och behöver investera i lokaler för bland annat äldreboenden, förskolor och skolor. 8 9

6 3.1 Bakgrund Sedan mitten av 1980-talet har offentlig sektor genomgått stora förändringar både vad avser förutsättningar men också vad avser styrning. En stark rörelse mot modeller som mer liknar det privata näringslivet började genomföras i slutet på 1980-talet och fick stor genomslagskraft i 1990-talets finanskris. Arbetssättet med New Public Management har på senare tid kritiserats för att skapa otydliga förutsättningar. Dagens styrning har dock behov av att styra mot tydliga effektmål för invånarna, styrningen bör vara tydlig med vad respektive sektor/enhet ska uppnå, kvalitetssäkringen i leveransen är viktig, varje verksamhet bör jämföra sig med andra för att skapa mesta möjliga nytta för brukaren och brukaren ser allt mer till de egna behoven och vill därför ha en individuell anpassning. Mellan politik och förvaltning finns en arbetsuppdelning som innebär att politiken står för beslutsfattandet framförallt av övergripande och principiella frågeställningar. Förvaltning och chefer ska stå för verkställighet och operativt genomförande. Likväl som invånarna vill ha större inflytande över beslut som påverkar den egna vardagen vill också medarbetarna, i ökande omfattning, kunna utnyttja sin kreativitet och sitt engagemang för att kunna leverera resultat i sitt arbete. Samtidigt med ändrade former har omfattningen av kommunens ansvar ökat. Jämfört med 1980-talet ansvarar kommunen i dag för grundskola, äldreomsorg, kommunal hälso- och sjukvård och omsorgen till personer med funktionsnedsättning. På detta sätt har den ekonomiska omfattningen och komplexiteten ökat. Det finns många olika styrmodeller som fungerar för en kommun. För samtliga är det viktigt att rollerna är tydliga Vetenskaplig grund och ny forskning Medskapande samhälle Engagerade, stolta och medskapande medarbetare 3 Ledning och styrning Full och produktiv sysselsättning Social hållbarhet och jämlika livsvillkor Ekonomi för strategisk utveckling Underlätta människors vardag God utbildning för alla Tydligt, tryggt och modigt ledarskap Hållbart samhälle Ekonomisk hållbarhet Dialog med alla intressenter Hållbart arbetsliv och att ömsesidig respekt råder. Ale kommun behöver utveckla lednings- och styrarbetet. Detta gäller såväl mellan politiker och tjänstemän, men det är lika viktigt mellan olika politiska strukturer eller mellan olika delar av förvaltningsorganisationen. Ale kommun har valt att arbeta med balanserad styrning som bas för det strategiska styrningsarbetet. Basverksamheten som till största delen regleras i lagar och förordningar styrs huvudsakligen genom att verksamheterna redovisar kvalitetsindikatorer, samt att systematiskt kvalitetsarbete bedrivs. 3.2 Balanserad styrning Balanserad styrning har som utgångspunkt att med balans i de fyra perspektiven kund/brukare, processer, medarbetare och ekonomi styra det som är strategiskt prioriterat och som skapar värde för kund/brukare. Detta är en stor skillnad jämfört med traditionen inom offentlig sektor som i huvudsak har styrt på ekonomiskt utfall. Den balanserade styrningen stöttar arbetet med visionen och har därmed också 2025 som slutmål utvecklades modellen för att förutom tydligt styra med de fyra perspektiven också styra baserat på de tre hållbarhetsdimensionerna. De sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna ska tydligt balanseras mot varandra i strategikartan. Baserat på visionen har ett antal strategiska målsättningar identifierats som ska fokusera och tydliggöra arbetet med förverkligandet fram till För varje målsättning har målvärden definierats samt aktiviteter startas för att göra det troligt att önskvärda resultat uppnås. Uppföljning sker kontinuerligt för att Minskad klimatpåverkan och hållbar konsumtion Balanserad befolkningstillväxt Göra rätt saker, göra dem rätt, i rätt tid och på rätt nivå Organisationskultur Ekologisk hållbarhet Systematiskt kvalitetsarbete Tydlig ledning- och styrprocess Strategisk kompetensförsörjning följa upp progressen i samtliga strategiska målsättningar. 3.3 Buffert/utvecklingsreserv på sektors-/verksamhetsnivå En budget beskriver den verksamhet som i förväg planeras utifrån ett antal antaganden. Det är sällan alla dessa antaganden till fullo slår in. Det är därför viktigt att i budgeten avsätta utrymme för att kunna hantera avvikelser. Beroende på hur stor reserv eller buffert som avsätts varierar handlingsutrymmet. Varje sektor ska avsätta minst 1 procent av den samlade budgeten till en reserv. Reserven ska placeras på ett sådant sätt att uppkomna kostnader inom sektorn kan hanteras utan att planerad verksamhet behöver strykas. Om verksamheten inte behöver använda bufferten ska i stället verksamhet planeras som kan genomföras under året som är av engångskaraktär och därmed inte långsiktigt är kostnadsdrivande. Målsättningen är att beloppet vid årets slut ska vara använt. 3.4 Uppföljning Planering av verksamheten är det första skedet i en process som ska leda fram till önskvärt resultat för kunden/ brukaren. De följs av genomförande, uppföljning och eventuell justering av genomförandet om inte önskvärt resultat uppnås. Kommunen behöver i större utsträckning arbeta med att kontinuerligt följa om insatta åtgärder leder till avsett resultat. Detta görs genom en tydlig rollfördelning i genomförande och uppföljning. Grundprincipen är att den som upptäcker en avvikelse omedelbart vidtar åtgärder inom sitt mandat för att åstadkomma nödvändiga justeringar. Detta innebär att: Enhetschefer ansvarar för att enhetsplaner omarbetas efterhand om det är nödvändigt för att nå uppsatta mål inom alla fyra perspektiv. Verksamhets- och sektorchefer justerar genomförande/verkställighet löpande utifrån givna delegationer. Om situationen uppstår att de givna målsättningarna inte kan uppnås ska detta inom tio arbetsdagar anmälas till nämnden med förslag till hur den uppkomna situationen kan hanteras för att åter verka i enlighet med nämndens beslut. Nämnd/styrelse ska inom 30 dagar från det att den informerats om att målen inom något perspektiv inte uppnåtts fatta de beslut som krävs för att åter komma i balans. Nämnderna ansvarar för framtagande av kompletterande styrregler för sina ansvarsområden. Delårsrapport till kommunfullmäktige upprättas per april och augusti månad. Delårsrapporter ska upprättas av tjänstemannaorganisationen och vara nämnd-/arbetsutskottsbehandlade innan de beslutas i kommunstyrelsen. Sektorchefen är skyldig att i nämndprotokollet ge sin mening tillkänna i fråga om förslag som inte är uttryckligen finansierade. Systematisk uppföljning ska ske löpande. I relation till en periodiserad budget är det chefers och nämnders ansvar att månadsvis värdera om verksamheten löper enligt plan. Detta omfattar samtliga perspektiv där det är möjligt. som enligt kommunallagen har ett särskilt ansvar att följa kommunens ekonomiska utveckling ska månadsvis dels ges en samlad bedömning av den ekonomiska utvecklingen och dels ges en presentation av hur det strategiska arbetet och den balanserade styrningen utvecklar sig. Varje tertial ska verksamheten i sin helhet redovisas i tertialuppföljningar. Dessa uppföljningar ska också tematiseras så att alla verksamheter och alla strategiska planer minst en gång per år grundligt följs upp. ges i uppdrag att antingen själv eller genom delegation komma med anvisningar hur detta arbete ska läggas upp. På detta sätt görs varje år tre större uppföljningsrapporter per april, augusti och december. Däremellan följs ekonomi och de verksamhetsmått som är möjliga på nämnd och förvaltningsnivå. Oktober November Nämndplan och budget Lokalbehov September December Uppföljningsrapport augusti Alesamhällets utveckling Alesamhällets utveckling Augusti Januari Nämnd Uppföljning Internkontrollplan 2020 internkontroll 2019 Årsrapport 2018 Beslut i nämnd Uppföljningsrapport augusti Kommunfullmäktige Uppföljningsrapport augusti Politikens årshjul 2019 Lokal resursplan Budgetbeslut 2019 Inriktningsdokument 2020 Årsrapport Budgetprocess, tidplan för budgetarbete 2019 Februari 2019 års budgetprocess har skiljt sig från tidigare år då det inte funnits några politiska inriktningsdokument att utgå ifrån. Under perioden april juni har de ekonomiska förutsättningarna och skatteprognos sammanställts och presenterats för politiken. Förvaltningsledningen har under juni tagit fram preliminära ekonomiska ramar 2019 för respektive nämnd och budgetarbetet har kunnat påbörjas. Under september har genomgång av de ekonomiska förutsättningarna, samt de strategiska målen presenterats för de olika politiska konstellationerna via workshops. Arbetet under hösten fram till framlagd verksamhetsplan och budget har fortskridit genom löpande dialoger mellan tjänstemannaorganisation och de politiska konstellationerna. Juli Inriktningsdokument 2020 Budgetbeslut 2020 Juni Mars Årsrapport 2018 Ändamål med Inriktningsdokument 2020 kommunala företag Uppföljningsrapport april Uppföljningsrapport april Uppföljningsrapport april Maj April 10 11

7 3.6 Arbetssätt Kommunfullmäktige har inte fattat något budgetbeslut i juni och nämnderna har fram till budgetbeslutet december arbetat utifrån preliminära ramar och de strategiska målsättningar som finns i budget Detaljbudgeten görs enligt den mall och de anvisningar som upprättas av sektor kommunstyrelsen. När nämndernas detaljbudgetar är klara sker en avrapportering till kommunfullmäktige. Särskild vikt läggs vid nämndernas följsamhet i nämndplanerna gentemot verksamhetsplanens mål och särskilda uppdrag kopplat till respektive nämnds ekonomiska förutsättningar. Kommunfullmäktige beslutar också i november om skattesats och i december resultat- och balansbudget, samt eventuellt ändrade styrregler. Nämnderna får i uppdrag att senast den 31 januari 2019 besluta om nämndbudget för 2019 enligt kommunfullmäktiges beslut om vision, mål och ramar. Denna process koncentreras kring vilken verksamhet som kan bedrivas inom de ekonomiska ramarna det kommande budgetåret, samt vilka långsiktiga planer som finns för de efterföljande åren. Nämnderna ska fokusera på långsiktiga effektiviseringar och omstruktureringar. De ekonomiska framtidsutsikterna med krav på utbyggd och förbättrad kommunal service, stigande pensionskostnader och osäkerhet om den ekonomiska tillväxten de kommande åren innebär att nämnderna måste ha långsiktigt perspektiv på sin verksamhet så att god ekonomisk hushållning uppnås även i ett längre perspektiv. Nämnderna måste hantera volym- och kostnadsförändringar inom tilldelade ekonomiska ramar. Nämnderna ska redovisa vilka verksamhetsförändringar och eventuella väsentliga omprioriteringar som kommer att genomföras. Även förslag till förändringar under planperioden på grund av investeringar och volymförändringar i brukargrupperna ska redovisas. 3.7 Ekonomistyrningsprinciper En god ekonomisk hushållning innebär att de mål och riktlinjer som fastlagts för ekonomi och verksamhet stäms av, följs upp och utvärderas kontinuerligt samt att det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter Styrkedja och ansvarsgränser Verksamhetsplanen anger kommunfullmäktiges inriktning, mål, resursfördelning samt investeringsbudget och är det övergripande styrdokumentet riktat till nämnderna. Kommunfullmäktige uppdrar åt nämnd att genomföra den verksamhet som verksamhetsplanen anger inom ramen för de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten som fullmäktige har fastställt. Nämnderna ansvarar för att beslutade mål uppnås inom ramen för anvisade kommunbidrag och övriga resurser. De totala tillgängliga resurserna bestämmer graden av måluppfyllelse. Kommunens ekonomi sätter gränsen och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. Om medelstilldelningen visar sig otillräcklig i förhållande till målen ska nämnden i första hand undersöka förutsättningarna att omdisponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade budgetram och i andra hand hos kommunstyrelsen aktualisera behovet av att ompröva målen för verksamheterna. Nämnd kan öka eller minska sin budgetomslutning så länge nettoramen hålls. Tilläggsanslag under löpande verksamhetsår prövas endast undantagsvis. Justeringar av teknisk karaktär inom angiven totalram kan beslutas av kommunstyrelsen. Vid större förändringar kan detta ske under pågående verksamhetsår. Nämnderna ska upprätta nämndplaner där verksamhetsplanens inriktning, mål etcetera fördjupas. Sektor kommunstyrelsen tar fram anvisningar för nämndplanerna. Sektorcheferna ansvarar för att de verksamhetsplaner och andra dokument som krävs för att styra och leda den operativa verksamheten i riktning mot uppställda mål upprättas och kommuniceras. Varje nämnd ska årligen besluta om plan för intern kontroll. Uppföljning av internkontrollplanerna ska bifogas budgetuppföljningarna till kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen kan därutöver besluta om särskilda internkontroller av viss verksamhet under löpande verksamhetsår Över- och underskott Kommunfullmäktige beslutar om inriktning av och resursfördelning för kommunens verksamhet. På direkt uppdrag av kommunfullmäktige arbetar ett antal beredningar; demokratiberedning, valberedning samt tillfälliga beredningar. har dubbla roller. ska leda och samordna förvaltningen av kommunen och även ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen och nämnder utses av kommunfullmäktige. De ska inom sitt ansvarsområde se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt. Nämnd ska fokusera på frågor som rör resursfördelning, utveckling och uppföljning av verksamheten. Varje nämnd har till sin hjälp ett eller flera utskott. Utskottens uppgift är att fatta beslut i ärenden som nämnden har delegerat och svara för politisk beredning av de ärenden som ska avgöras i nämnden. Nämnderna stöds av en sammanhållen tjänstemannaorganisation i Ale kommun. Förvaltningen är uppdelad i fyra olika sektorer. Verksamheten leds av sektorchef med verksamhetschefer/avdelningschefer på nästa nivå. POLITIK BESLUTAR Kommunstyrelse Kommunstyrelse Valnämnd Servicenämnd 4 Organisation Ale kommuns långsiktiga vision Lätt att leva samt våra tre övergripande mål: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, är utgångspunkten för all verksamhet och utvecklingsarbete inom kommunen. De senaste årens erfarenheter visar att flera av våra verksamheter har behov av särskild uppmärksamhet och utveckling. De verksamheterna kommer därför att särskilt uppmärksammas liksom att ett större fokus kommer att ges på kommunens inre arbetssätt, organisationskultur och ledarskap. Uppdrag: Omsorgs- och arbetsmarknadsnämndens uppdrag behöver renodlas och arbetsmarknadsenhetens (AME) organisatoriska tillhörighet utredas. Utredningen ska vara klar innan juni 2019 och beslut fattas innan september 2019 för att en eventuell organisationsförändring ska kunna ske inför En liknande utredning avseende vuxenutbildningens organisatoriska tillhörighet ska ske där beröringsytor med till exempel AME ska beaktas. I samband med att den nya servicenämnden inrättas behöver den placeras i den kommunala organisationen. Även här behöver en utredning ske. Kommunfullmäktige Samhällsbyggnadsnämnd Överförmyndarnämnd FÖRVALTNINGSLEDNING Utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Revision Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnd Varje nämnd ska upprätta en detaljbudget och en nämndplan för 2019, med beaktande av reglerna för en god ekonomisk hushållning. Nämnderna har ansvar för att bedriva verksamhet enligt av kommunfullmäktige givna mål och riktlinjer, samt enligt gällande lagstiftning, nationella mål och övriga styrdokument, allt inom av kommunfullmäktige tilldelat kommunbidrag eller avgiftsutrymme. För att göra ansvar och befogenheter tydliga samt få en smidig administrativ hantering har nedanstående regler för styrning av nämnder utarbetats. Nedanstående regler gäller Om nämndernas över-/underskott ska tas med till kommande år prövas och beslutas av kommunfullmäktige varvid hänsyn tas till om målen är uppfyllda. FÖRVALTNING VERKSTÄLLER Sektor kommunstyrelsen IT Mark och exploatering Kansli, nämndstöd, juridik, internationellt, kvalitet Kommunikation Näringsliv Ekonomi, upphandling HR/personal Utveckling Internservice Sektor samhällsbyggnad Teknik Miljö Plan och bygg Sektor utbildning, kultur och fritid Förskola Grundskola och skolbarnsomsorg Elevhälsa, särskild undervisning, gymnasium och komvux Särskola Kultur och fritid Sektor arbete, trygghet och omsorg Äldreomsorg Funktionshinder Individ- och familjeomsorg Särskilda boenden och hemsjukvård 12 13

8 5 Strategiska målsättningar 2019 indelas de strategiska målsättningarna på i princip samma sätt som Målsättningarna Hållbar konsumtion och produktion samt Minskad klimatpåverkan och fossilfritt samhälle slås dock ihop i den nya målsättningen Minskad klimatpåverkan och hållbar konsumtion. För att skapa balans mellan hållbarhetens tre dimensioner så delas målsättningarna i social, ekologisk och ekonomisk dimension. Styrningen inom de sociala och ekologiska dimensionerna är ännu inte lika utvecklad som inom den ekonomiska. Den strategiska målsättningen Hållbara samhällen omfattar både den ekologiska och den sociala dimensionen. Kommunfullmäktige beslutar om prioriterade strategiska målsättningar gemensamma för hela organisationen. Det är allas ansvar att bidra till att målen nås. Beroende på placering i organisationen kan bidraget vara mer eller mindre kort eller långsiktigt. Av särskild vikt är att nämnder och sektorer samverkar gränsöverskridande så inga goda idéer förloras under arbetets gång Till målsättningen kopplas mått som enligt principen SMART (Specifikt, Mätbart, Accepterat, Relevant och Tidsatt) anger ambitionsnivån på kort och lång sikt. Måtten är valda så långt det är möjligt så att jämförelse kan göras med andra kommuner. Detta kan exempelvis ske inom ramen för öppna jämförelser, Kolada eller SCB:s olika undersökningar. Ambitionsnivåerna är i allmänhet satta så att kommunen 2022 ska vara bland de 25 procent bästa kommunerna i landet inom respektive mått. Utgångspunkten för 2019 är att uppnå en reell förbättring i jämförelse med senast mätta resultat. Nämnderna ska utgå från de gemensamma målsättningarna och anpassa sina målsättningar inom sitt ansvarsområde och eventuellt komplettera med uppdrag till förvaltningen/sektorn. Nämnden ansvarar för att uppdrag inom respektive område formuleras i respektive nämndplan. 5.1 Social hållbarhet och jämlika livsvillkor God utbildning för alla 4 God utbildning för alla 10 Minskad ojämlikhet Inom ramen för God utbildning för alla finns alla skolformers mål att nå så hög måluppfyllelse som möjligt för varje barns och elevs lärande, utveckling och välmående. Ett viktigt mått är behörigheten till gymnasiet, vilket för varje individ är ett avgörande steg för framtiden. Att utbilda för ett långsiktigt hållbart samhälle innebär att bygga en god grund med kunskap, bildning och innovation. För att nå dit visar både nationell och lokal nulägesanalys att två stora utmaningar behöver adresseras Lika möjligheter till framgångsrikt lärande och Hållbar kompetensförsörjning. Lika möjligheter till framgångsrikt lärande Följande tre aspekter definierar lika möjligheter till framgångsrikt lärande: Lika tillgång Lika tillgång innefattar i sin grund rätten till skolgång genom exempelvis geografisk närhet, där tillgången till utbildning i grundskolan i Sverige och i Ale är god och väl kontrollerad. Tillgång till utbildning i förskola och fritidshem innebär att andelen inskrivna barn ska följas och forskning på området ligga till grund för eventuella insatser. Alla barn och elever ska få plats i lokaler och lärmiljö som är lika gynnsamma för resultaten. Lika kvalitet I alla lärmiljöer, det vill säga mellan och inom varje förskola och skola, ska kvaliteten på utbildningen som ges ge lika goda möjligheter till framgångsrikt lärande. Det innebär att utbildningen kan och ska bedrivas delvis olika, men med lika kvalitetsnivåer och lika goda förutsättningar att nå målen. En kontinuerlig kvalitetsutveckling inom det pedagogiska arbetet bygger på att enheterna själva identifierar utvecklingsbehov och får stöd i det lokala förbättringsarbetet. Med det skapas goda förutsättningar för ökad måluppfyllelse och minskade skillnader. För att relevant och framgångsrikt utvecklingsarbete ska bedrivas krävs ett väl fungerande och fortsatt utvecklat systematiskt kvalitetsarbete. Det ska finnas vetenskaplig grund för utvecklingsarbetets innehåll och form. Kompensera för skilda förutsättningar De socioekonomiska förutsättningarna i form av föräldrarnas bakgrund beträffande språk, utbildning och inkomst är idag avgörande för skolframgång i Sverige, såväl som i Ale. Skolor och förskolor ska ges förutsättningar, genom allt från samhällsplanering och lokal organisation, att ha en gynnsam sammansättning av barn och elever. Utbildningen ska vara utformad så att de socioekonomiska förutsättningarna inte skapar skillnader i möjligheterna till framgångsrikt lärande. Hållbar kompetensförsörjning Utbildningsverksamheterna står inför stora utmaningar avseende kompetensförsörjning. Nationella och regionala kartläggningar visar att det inte kommer att finnas kapacitet att bemanna inom flera av personalkategorierna. Behålla Den största resurstillgången är personalen som finns idag. För att behålla och stimulera medarbetarna ska alla ha goda förutsättningar att bedriva och utveckla sitt arbete. Det innebär att alla arbetsplatser ska ha både struktur och kultur som bär för dialog, utveckling och sammanhangsskapande. Rekrytera personal Ale ska vid rekrytering attrahera de allra skickligaste inom varje personalkategori. En god kvalitet i kärnverksamheterna skapar gott rykte och utgör grunden. Utöver det ska ett attraktivt arbetsgivarvarumärke utvecklas. Förändra arbetsorganisation Nuvarande former för organisering bär inte hela vägen in i framtiden. De bristyrken som syns både nationellt och i Ale skapar behov av nya sätt att fördela och organisera uppdrag och arbetsuppgifter inom förskola och skola. Det i sin tur skapar behov av nya yrkeskategorier som grund för att det gemensamma uppdraget kan bedrivas i nya former. Den personal som finns idag är en resurs att strategiskt utbilda vidare för framtiden. Tillitsbaserad styrning Flera utredningar pekar på att den så kallade styrkedjan i svenska utbildningssystemet inte fungerar väl. Offentlig sektor i sin helhet upplever utmaningar avseende förtroende både inom och utom organisationerna, vilket har koppling till ledning och styrning. För att pröva nya vägar mot tillit och förtroende ska Ale kommuns sektor utbildning, kultur och fritid utveckla tillitsbaserad styrning. Ökad tillit är i sig ett viktigt mål för ett demokratiskt och hållbart samhälle. Definition Tillitsbaserad styrning och ledning är styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa förmåga, integritet och hjälpvillighet. Uppdrag: Sektor utbildning, kultur och fritid ska utveckla former för tillitsbaserad styrning. Styrmodell/er ska utformas och initieras under Prioriterade mått Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesförberedande program ska öka. Målet för 2023 är 90 procent. För 2019 är målvärdet 84 procent. Utfall 2018: 84 procent. Andel elever som nått målen i alla ämnen ska öka. Målet för 2023 är 82 procent. För 2019 är målvärdet 77 procent. Utfall 2018: 76,2 procent. Andel elever i årskurs 5 och 9 som upplever tillit till sin förmåga ska öka. Målet för 2023 är indexvärde 90 respektive 80. Målet för 2019 är 87 respektive 74. Utfall 2018: 86 respektive 71. Skillnad i resultat beroende på bakgrund ska minska. Elever som har föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning ska öka sin behörighet till gymnasiet. Målet för 2023 är 90 procent. För 2019 är målvärdet 82 procent. Utfall 2018 och 2017: Elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning, 2018: 89,3 procent, 2017: 91,3 procent. Elever som har föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning, 2018: 81,7 procent, 2017: 75,6 procent. Vårdnadshavares upplevda kvalitet av förskolan ska öka. Mått avser enkätresultat för Trygghet och gemenskap samt pedagogik. Målet för 2023 är indexvärde 6 respektive 5,7. För 2019 är målet 5,7 respektive 5,3. Utfall 2017: 5,6 respektive 5,

9 5.1.2 Full och produktiv sysselsättning 4 God utbildning för alla 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 10 Minskad ojämlikhet Meningsfull sysselsättning och möjlighet till egenförsörjning ökar förutsättningarna för delaktighet och känsla av sammanhang. Bättre psykisk hälsa och längre liv är positiva effekter på lång sikt och dessa får genomslag såväl för den enskilde som för samhället i stort i form av ökade skatteintäkter och lägre kostnader. Att arbeta mot målsättningen full och produktiv sysselsättning innebär att Alebor mellan 16 och 67 år, i relation till egen förmåga, ska ha möjlighet till sysselsättning. Rubriken motsvarar formuleringar som återfinns i mål 8 i den av riksdagen beslutade handlingsplanen Agenda 2030 för hållbar utveckling. Arbetet med målsättningen har utvecklats under 2018 och bedrivs nu i två spår, ett mer operativt spår, där fokus för arbetet är sysselsättning för den enskilde och ett mer strategiskt spår, där de långsiktiga behoven avseende målgrupperna ungdomar år och nyanlända såväl som framtida rekryteringsbehov är i fokus. Utbildning i kombination med anställning är en modell som använts med goda resultat och utvecklingen av ytterligare lösningar av liknande karaktär pågår i samverkan med berörda myndigheter. högt och ska ges förutsättningar att utvecklas och växa. Nyetablering av företag i kommunen ska också prioriteras och eget företagande ska också ses som en möjlighet till försörjning. Här har hela organisationen ett ansvar och de insatser som erbjuds behöver ge tillräckligt god effekt. De insatser som erbjuds behöver ge tillräckligt god effekt. Att mäta andelen arbetslösa i respektive målgrupp kan ge en indikation på om man fått effekt av insatserna, men säkra slutsatser är svåra att dra. Att mäta andel av de som, efter avslutad insats, går vidare till utbildning eller arbete är att föredra. I gruppen ungdomar år är den andelen hittills i år 38 procent. Målsättningen är att andelen stadigt ska öka. Avseende gruppen nyanlända är siffran nära 100 procent och det beror på att personer ur etableringen matchas mot anställning direkt. Därmed har det litet värde att följa den statistiken, här krävs ett bredare anslag. Att följa Alebornas utbildningsnivå över tid skulle ge ett mått som långsiktigt visar på konkurrenskraften på arbetsmarknaden. Under perioden har andelen högutbildade (personer som har en eftergymnasial utbildning som är längre än tre år) ökat med knappt 10 procent för kvinnor och knappt 5 procent för män. Den initiala målsättningen är att andelen kommuninvånare med gymnasiebehörighet stadigt ska öka. I arbetet med målsättningen ska kommunen vara ett föredöme i att erbjuda sysselsättning med hjälp av tillgängliga arbetsmarknadsåtgärder där det är möjligt och tillför ett mervärde. För många i målgruppen nyanlända är inträdet på arbetsmarknaden särskilt svårt samtidigt som arbete ökar förutsättningarna för delaktighet i samhället i stort. Denna målgrupp kommer, tillsammans med ungdomar år, att ha särskilt fokus även i arbetet framöver. Uppdrag Arbetet med att ta fram ett integrationsprogram ska skyndsamt utföras. Programmet ska innehålla kraftfulla och tydliga åtgärder för att nyanlända snabbt ska komma i egen försörjning. Prioriterade mått Andel arbetslösa och i program i åldern år ska minska. För 2018 är utfallet per april 6,7 procent. Andel nyanlända av det totala antalet arbetslösa/i program ska minska. För 2018 är utfallet per april 14,2 procent Medskapande samhälle 11 Hållbara städer och samhällen 16 Fredliga och inkluderande samhällen I dagens samhälle är ökad delaktighet en del av invånarnas förväntningar. Ökad delaktighet genom inflytande i samhället och makten att påverka sin egen livssituation främjar hälsan. Delaktigheten måste vara verklig, det måste löna sig att dela med sig av sina synpunkter och förslag. Det krävs av organisationen att den har förmåga att tillmötesgå detta behov. Stora förändringar har skett i de grundläggande värderingarna i Sverige de senaste trettio åren. Dagens svensk vill i mycket större utsträckning själv ha inflytande över de beslut som är avgörande i vardagen. Kommunens beslutade riktlinjer för invånardialog pekar på betydelsen av invånardialog på alla nivåer. Såväl politiken som förvaltningen har ett stort ansvar för att använda olika dialogmetoder där det förbättrar resultatet av kommunens arbete. Dialog bör användas i de fall det tillför kompetens till frågan eller förstärker förankringsarbetet. Policys och regler för medborgardialog som tydliggör förvaltningens roll i arbetet är viktiga. Antalet arbetslösa ökar och minskar med konjunktursvängningar, men oavsett konjunktur är det alltid de Alebor som står allra längst från arbetsmarknaden som står utanför möjligheten till egenförsörjning. För dessa kommuninvånare krävs möjliggörande och ibland också motivationshöjande insatser, i samverkan med såväl sjukvård som försäkringskassa och arbetsförmedling. Det är ett målmedvetet och långsiktigt arbete som tar sin utgångspunkt i evidensbaserade metoder. Möjligheten att komma vidare från en form av sysselsättning, tex dagligt arbete, till annan anställningsform är en viktig del av detta långsiktiga arbete för att varje individ ska ha möjligheten att, utifrån sina förutsättningar, utvecklas och optimera sin förmåga. Det framgångsrika arbetet med feriearbete för alla ungdomar som går ur årskurs nio och första året på gymnasiet ska fortsätta erbjudas, i samarbete med näringslivet och föreningslivet. Feriearbete ger ungdomarna kontakt med arbetslivet och ökar möjligheterna att få ett arbete senare i livet. Företag skapar jobb och genererar skatteintäkter till den gemensamma välfärden. I Ale ska det finnas bästa möjliga förutsättningar för att etablera sig och vi ska hela tiden sträva efter att vara den mest företagarvänliga kommunen i regionen. För att skapa bättre förutsättningar för en ökad tillit och bättre gemensam förståelse mellan kommun och näringsliv är det viktigt att samtliga sektorer medverkar vid företagsbesök. Ales befintliga företag värderas Integration Ale kommun ska vara en öppen och inkluderande kommun som tar tillvara alla människors kunskaper och möjligheter. Möjligheten till egen försörjning är nyckeln till god integration. Första tiden har kommunen ett delat ansvar med staten, och därefter övergår det till ett helt kommunalt ansvar. För att förbättra integrationen det vill säga språket, första jobbet och/ eller utbildning behöver vi vara pragmatiska och göra saker som kanske egentligen inte uppfattas som ett kommunalt ansvar. Detta kommer att betala tillbaka sig mångfalt när vi lyckas med integrationen. Exempel på sådana aktiviteter är validering, Starta eget-utbildning parallellt med SFI och Yrkesvux. Då ansvaret är fördelat på flera aktörer måste vi tydliggöra och formalisera ansvar, både i samordning och i utförande. Det är en grundläggande förutsättning att alla sektorer ska vara delaktiga i arbetet, även om kommunstyrelsen har det formella samordningsansvaret. Ale ska erbjuda alla asylsökande i kommunen en samhällsintroduktion som förmedlar de grundläggande värderingar, regler, lagar etcetera som vår samhällsstruktur bygger på vad gäller demokrati, jämställdhet, yttrandefrihet och likabehandling. Civilsamhället gör insatser som det offentliga av olika anledningar inte gör, det är av stor vikt att civilsamhället stöttas på olika sätt, det kan till exempel handla om tips och råd, administrativt stöd eller mindre ekonomiskt stöd. Möjligheten till egen försörjning är nyckeln till god integration

10 Uppdrag: Förvaltningen ska rensa antalet verktyg för att i stället utveckla processer som tar medborgarnas, medarbetarnas och andra intressenters medskapande som en del i beslutsprocessen. Prioriterat mått Andelen invånare som enligt Nöjd Inflytande Index anser att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet ska öka. Målet 2019 är 45. Målsättningen 2023 är 50. Utfall augusti 2018: 34 (egen mätning) Hållbart samhälle 10 Minskad ojämlikhet 11 Hållbara städer och samhällen 13 Bekämpa klimatförändringen Ale växer snabbt och det finns nu möjlighet att förändra samhällenas förutsättningar. Ny bebyggelse ska planeras hållbart utifrån både ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Vi behöver minska samhällets negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luft- och vattenkvalitet, buller samt möjlighet att utnyttja kollektiva transporter. Grön- och blåstruktur ska säkerställas efter dess potential att bidra med ekosystemtjänster, värden och tjänster för människan och för bevarande av biologisk mångfald. Bevarande av ekosystemtjänster blir särskilt viktigt för att kunna anpassa samhällena till ett förändrat klimat. Den fysiska miljön ska skapa förutsättningar för hållbart resande och även ge möjlighet till fysisk aktivitet i vardagen. Särskilt barns möjlighet att kunna och vilja röra sig i samhället ska beaktas. Grönområden är viktiga för rekreation, folkhälsa och social hållbarhet. Det finns tydliga samband mellan tillgången till gröna miljöer och fysisk och mental hälsa. Närhet till grönområden i och i anslutning till tätorterna är särskilt viktigt för barn, äldre, rörelsehindrade och människor utan bil. En trygghetsskapande åtgärd är att skapa fler mötesplatser för olika aktiviteter på samma yta, för att skapa förutsättningar för många, oavsett ålder, att mötas. Platsens historia har betydelse för samhörigheten och trivseln i ett samhälle och kommun. När människor flyttar till Ale kan det vara svårt att veta vilka utflyktsmål som finns i kommunen. Det finns idag bra informationsmaterial, kartor mm som berättar om Ales historia samt var till exempel vandringsleder, badplatser osv finns. Genom att använda oss av digitala verktyg uppfattas vi som en modern och välkomnande kommun och för att göra Ale mer tillgängligt för fler ska digitala verktyg tas fram i syfte att berätta om vad vår kommun har att erbjuda. För att nå dessa mötesplatser i större utsträckning, utökas de så kallade seniorkorten att gälla även under högtrafik. Fritidskortet är viktigt för våra ungdomar och ger en möjlighet för alla att röra sig i vår kommun. Då kommunen fått signaler om att Västtrafik vill ta bort denna möjlighet till extratillägg för våra ungdomar, måste arbetet gentemot Västtrafik fortgå så vi kan bevara fritidskorten i sin nuvarande form. Besöksnäringen är en av Sveriges viktigaste framtidsnäringar och har enorma möjligheter att utvecklas. Med Ales alla tillgångar kan besöksnäringen utvecklas även här. Ale kommun ska, tillsammans med föreningar och företagare, både befintliga och potentiella, se hur besöksnäringen kan utvecklas hos oss. Här är även naturvårdsplanen en del. Jordbruk är av nationell betydelse och jordbruksmarken som naturresurs är viktig för vår livsmedelsförsörjning. Många odlingslandskap hyser också höga värden för rekreation, kulturhistoria och biologisk mångfald. Det är av stor vikt att planera även landsbygdens bebyggelse, så att framtida generationer får optimala förutsättningar. Kunskap om energihushållande behöver spridas både till kommunanställda och medborgare, detta för att minska energianvändning och bland annat uppmuntra energismart byggande. En god integration av människor och en balans mellan hållbarhetens tre dimensioner leder till mer jämlika livsvillkor, samt begränsad belastning på miljön, nu och framförallt för kommande generationer. Ale kommun bör i första hand satsa på främjande och förebyggande insatser för att undvika såväl placeringar av barn och unga som hemmaplanslösningar. Hemmaplanslösningar är ett begrepp som används för olika typer av insatser och grundtanken att högst kvalitet och bäst effekt per krona alltid ska gälla. En definition av hur Ale använder sig av begreppet och företeelsen hemmaplanslösningar ska arbetas fram. Kostnaderna för externa behandlingar och placeringar för barn, unga och vuxna är höga. Hemmaplanslösningar har goda möjligheter att bli mer kostnadseffektiva och ha en lika hög eller högre kvalitet som köpta platser. Hedersförtryck drabbar många unga, både tjejer och killar, och kan ta sig uttryck som är svåra att upptäcka. För att öka kunskapen kring hedersförtryck, och därmed också möjligheten att fånga upp och agera när sådana signaler finns ska en plan för att motverka hedersförtryck tas fram. Barns och ungas psykiska ohälsa har ökat under flera år och fortsätter öka. Vi måhste utveckla arbetet med att identifiera orsaker och möjliga åtgärder för att motverka psykisk ohälsa hos unga. Uppdrag: Förvaltningen ska ta fram en definition av hemmaplanslösningar i Ale kommun. Därefter ska ett mått formuleras. Förvaltningen ska, under ledning av KS, starta ett arbete för att förstå vad som orsakar Ales ungas psykiska ohälsa. Förvaltningen får ett uppdrag att ta fram modell och nyckeltal för att följa området psykisk ohälsa. Prioriterade mått Andelen ungdomar som går och cyklar till skolan ska öka. Utfall: andel elever 2018 i årskurs 4 9 som går eller cyklar till skolan varje dag, 50,3 procent. 5.2 Ekologisk hållbarhet Minskad klimatpåverkan och hållbar konsumtion 7 Hållbar energi för alla 12 Hållbar konsumtion och produktion 13 Bekämpa klimatförändringen Klimatförändringen är en av vår tids största utmaningar. Under hösten 2018 presenterade FN:s klimatpanel IPCC en ny rapport om konsekvenserna vid en förhöjd medeltemperatur på jorden. Det finns många bra initiativ och åtgärder för att begränsa global uppvärmning, men utvecklingen måste ske i en snabbare takt. En hög klimatambition i närtid med utsläppsminskningar är avgörande för att hantera både klimatfrågan och hållbar utveckling på bred front. För att minska fortsatt negativ påverkan på klimatsystemet måste vi ställa om samhället och skapa möjlighet för invånarna att leva sina liv med möjlighet till mindre klimatpåverkan. För att skapa förutsättningar för jämlika livsvillkor och en långsiktigt hållbar utveckling måste klimatförändringen minimeras. Kommunen kan bland annat genom samhällsplanering, innovation, utbildning och upphandling bidra till att den globala uppvärmningen minimeras. Arbete pågår med att fullfölja kommunfullmäktiges uppdrag att ta fram en klimatstrategi, där en del ska ge minskade växthusgasutsläpp och en del handlar om hur Alesamhället blir motståndskraftigt inför klimatförändringarna. Genom detta arbete kommer förslag på mål, mått, åtgärder och aktiviteter att föreslås. Intresset för att använda en bil som drivs av el ökar samtidigt som många väljer bort den pga svårigheter att ladda bilen. Det behövs två olika typer av laddmöjligheter, dels snabbladdstationer och dels möjlighet att ladda bilen över natten. Ale ska arbeta för att möjligheten att ladda sin elbil över natten ska finnas med i högre utsträckning än i dag vid nybyggnation. Möjligheten att skriva med det i exploateringsavtal ska prövas. Energirådgivarens uppdrag breddas för att samordna och skapa förutsättningar för diskussioner mellan olika intressenter och aktörer såsom tex samfällighetsföreningar, nätägare och elleverantörer Arbetet med att kommunens bilar ska drivas med fossilfria drivmedel ska fortgå. Resvaneundersökningen i kommunen säger att hälften tar sin egna bil vid tjänsteresor. Flera upplever att poolbilarna ofta är uppbokade eller att det är enklare att ta sin egen bil. Det är viktigt att systemet för poolbilar och cyklar funkar och att det går snabbt och är enkelt att boka och använda dessa. Det skulle dessutom behöva bli enklare att göra tjänsteresor med kollektivtrafik. Systemet vi har idag är inte tillräckligt flexibelt. Smart Bildelning av personalbil ger möjlighet att nyttja en elbil privat mot ett förmånligt bruttolöneavdrag. Bildelning sker genom att arbetsgivaren ges möjlighet att nyttja bilen som poolbil under arbetstid. Vi som kommun ska skapa förutsättningar för att även privatpersoner i Ale ska kunna tanka bränsle som minskar koldioxidutsläppen. Det kan göras genom att möjliggöra nya tankställen i detaljplaner, i dialog med företag som driver tankställen samt upphandla bränsleavtal till kommunens bilar. Användande av cykeln ökar och det finns potential att utöka kanske framförallt cyklandet till pendelstationer. Det finns förvaring för cyklar vid stationerna, men de används inte i tillräckligt stor utsträckning och behöver marknadsföras bättre. Även möjligheten till att låna elcykel behöver marknadsföras i större utsträckning än idag. En stor del av dagens miljöproblem hänger ihop med vår konsumtion. För att konsumtionens negativa miljöpåverkan ska minska måste vi förändra hur och vad vi konsumerar. En hållbar konsumtion och produktion innebär en god hushållning av naturresurser och en minskad användning av icke förnyelsebara råvaror och skadliga kemikalier. En omställning till mera hållbara alternativ är positivt inte bara för miljön utan även för vår hälsa. Varor och tjänster påverkar miljön under hela livscykeln; vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter i alla led. Kommunen är en stor inköpare av varor och tjänster och har därmed stor möjlighet att påverka. För att säkra att kommunens klimatpåverkan blir så liten som möjligt behöver ett samlat grepp tas över upphandlingar snarare än att sikta in sig på enskilda mål. Genom att ha en helhetssyn kan vi se var vi får störst 18 19

11 miljönytta per krona, vi kallar det klimatsmart upphandling. Med hjälp av närodlad och smart upphandling, både avseende varor och tjänster, kan vi komma längre än idag avseende minskade växthusgasutsläpp. Kommunen bör även föregå med gott exempel och sprida kunskap och goda vanor kring hållbar konsumtion genom verksamheter som exempelvis förskola och utbildning. Det påbörjade arbetet med att minska tallrikssvinnet ska fortgå, samtidigt som mätningar har visat att det största matsvinnet inte sker från tallriken utan i köken och vid servering. Det är därför inom de momenten insatser ska fokuseras. Uppdrag: Möjligheten att införa Smart Bildelning, eller liknande system, ska utredas. Prioriterade mått Prioriterat mått Ekonomiskt resultat per enhet. Andel enheter med ett nollresultat eller bättre alternativt en negativ avvikelse på maximalt 2 procent. Målet för 2022 är 90 procent för 2019 är målsättningen 60 procent. (Eget mätvärde) Balanserad befolkningstillväxt 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 11 Hållbara städer och samhällen En ökad nybyggnadstakt ska ge en över tid stabil befolkningstillväxt. Byggandet ska vara attraktivt och innehålla ett mer varierat boende för alla åldrar, nära kollektivtrafik och befintliga huvudstråk. En komplettering av de boendeformer som idag saknas skapar förutsättningar för en jämnare demografisk profil. Befolkningstillväxten ska ge förutsättningar för att behålla och hållbart utveckla service som förskolor, skolor, kollektivtrafik, handel, kulturutbud och föreningsliv. cessen behöver flera förändringar ske. En översyn och harmonisering mellan kommunens styrdokument är en, en annan är en stabilare personalgrupp inom sektor samhällsbyggnad och byggherredrivna detaljplaner en tredje. Den rådande högkonjunkturen innebär att fler personer inom tekniska sektorn väljer konsultbranschen framför kommunal anställning. Det kommunen kan konkurrera med är att hitta flexibla och nyskapande lösningar som ger medarbetarna bättre förutsättningar. När det gäller de byggherredrivna processerna är tanken att byggherren driver planprocessen framåt och tar fram planhandlingar och utredningar. Nu behöver den sk byggherredrivna planprocessen växla upp och ge marknaden ökat utrymme att bidra i planarbetet. De sociala frågorna i samhällsbygget är avgörande för trygghet och välbefinnande. Som en del i det ökade fokuset på att bygga trygga samhällen ska möjligheten till dialog med polisen vid detaljplanehandläggandet undersökas. Att aktualisera översiktsplanen är av mycket stor vikt för Ale. Nya sätt att arbeta, med mer dynamiska ramar, att använda nya vägar och metoder, måste vara en självklar ingång när arbetet med att aktualisera översiktsplanen kommer igång. Det är relativt nytt för Ale att vara en kommun i kraftig tillväxt och vi måste säkerställa att vi hanterar det så klokt som möjligt. Ale ska hämta goda exempel från andra tillväxtkommuner för att lära oss vilka processer vi kan förändra för att hantera en intensiv tillväxtfas. Halvera matsvinnet fram till år målsättningen att minska matsvinnet till 19 procent för att till 2022 vara nere i 13,5 procent. Utfall: Det är gjort en mätning hösten 2018 som visade på ett matsvinn på 21 procent. Målnivåer avseende giftfri förskola* fram till år Alla verksamheter där små barn vistas ska ha genomgått handlingsplanen för giftfri förskola. Alla PVC-golv i lokaler där små barn vistas ska bytas ut. Under 2019 ska inventering och utbytesplan med koppling till finansiering göras. Koldioxidbelastningen per kilometer ska minska för våra fordon. Målsättningen 2022 är 50 g/km är målsättningen 65 g/km. Utfall i tertial är 87 g koldioxid/km. *Giftfri förskola är ett övergripande begrepp som myntades av Naturskyddsföreningen (SNF) Med detta avses vanligtvis att verksamheten har ett fokus på produkter som släpper ifrån sig kemikalier till omgivningen. 5.3 Ekonomisk hållbarhet Ekonomi för strategisk utveckling 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt För att nå de strategiska målen ska resurser frigöras till prioriterade områden och verksamhetsutveckling. Vi ska visa på god ekonomisk hushållning där alla tar aktivt ansvar för tilldelade ekonomiska medel. Långsiktiga investeringar genomförs för att bryta mönster och våga tänka i nya banor baserat på god ekonomisk analys. Vi ska ha tillförlitlig ekonomisk information för uppföljning och styrning. Det ska leda till en verksamhet i ekonomisk balans i hela organisationen. I mitten på 2000-talet bestämde fullmäktige att satsa på huvudorterna Älvängen och Nödinge. Detta arbete intensifieras nu med framtagandet av fördjupade översiktsplaner (FÖP) för respektive ort. FÖPen för Nödinge är klar. En studie för de offentliga rummen är färdigställd och nu finns en bra grund för ett gott samhällsbygge och de detaljplaner som ska planeras i Nödinge. Utgångspunkterna för planerna är att orterna fram till 2030 ska fördubbla sin befolkning. De båda huvudorterna ska på detta sätt vara motorer för tillväxt i övriga delar av kommunen. Detaljplaner kommer att arbetas fram parallellt med FÖP-arbetet för att vinna tid och underlätta att de långsiktiga målen nås. Detaljplaner är i startfasen i båda orterna. Den snabba tillväxten ställer krav på långsiktig planering på 10 års sikt. Genom att ligga långt framme kan befolkningsökningens krav på ökad service matchas i tid. Lokalresursplanen, som beskriver alla objekt som behövs, är kommunens instrument för att planera de kommunala lokalbehoven. Nu ser vi att processen inte följs vilket skapar stora utmaningar på flera olika plan. Krafttag måste ske för att processen följs, eventuella korrigeringar görs så kommunen kommer igång med en strategisk och långsiktig lokalförsörjning. Fokus på huvudorterna innebär inte stopp för byggen på andra ställen i kommunen. Aktörer av olika storlek får driva utveckling utifrån sina specifika förutsättningar. Samhällsbyggnadsnämnden har antagit en produktionsplan för planeringen där kommunens prioriteringar är kopplade till tillgängliga resurser. Under året kommer planen att behöva uppdateras med anledning av uppdraget kring byggherredrivna planer samt en stabilare personalsituation. Att få fram detaljplaner tar för lång tid i Ale, för att snabba på pro- En ökad nybyggnadstakt ska ge en över tid stabil befolkningstillväxt

12 Prioriterade mått Ale har de senaste åren haft en varierad befolkningstillväxt. Målet är att ligga mellan 1,9 och 2,4 procent. 5.4 Underlätta människors vardag 3 Hälsa och välbefinnande 16 Fredliga och inkluderande samhällen Vi ska säkra att våra processer är effektiva, kunskapsbaserade och utgår från människors resurser, behov och förutsättningar. Våra processer ska ständigt utvecklas med fokus på bemötande, nytänkande och samverkan. Viktigt är kommunens och näringslivets relation och uppfattningen av värdet i kommunens levererade tjänster. En person som har ett ärende ska inte behöva veta vart man ska vända sig utan kommunens organisation ska utgå från invånarnas behov och en väg in. Offentlig verksamhet har traditionellt organiserats mer utifrån organisationens inre förutsättningar och inte vilka effekter som ska uppnås i relation till invånare och andra intressenter. Alla verksamheter ska anstränga sig för att möta invånarnas behov av flexibla lösningar. Visionens sammanfattning Lätt att leva ska prägla mötet mellan verksamhet och invånare i vår kommun. När vi pratar om Ale handlar mycket av diskussionerna och fokus om områdena som ligger längs med E45. Ale är betydligt större än så och för att säkerställa att hela Ale syns och utvecklas ska ett landsbygdsprogram tas fram. Syftet är att belysa behov och möjligheter även utanför våra större orter. Ingående delar ska vara, men inte begränsas till, kollektivtrafik, företagande, ägande och brukanderätt, besöksnäring, kommunal service, uppväxtmiljöer och livsvillkor, kulturarv och föreningsliv. Alla verksamheter ska anstränga sig för att möta invånarnas behov av flexibla lösningar. Visionens sammanfattning Lätt att leva ska prägla mötet mellan verksamhet och invånare i vår kommun. Uppdrag: En belysningsstrategi som syftar till att skapa mer attraktiva utemiljöer, förbättrad livskvalitet och ökad trygghet för de människor som bor, vistas och besöker Ale ska arbetas fram. Känsla av otrygghet missgynnar samhällsutvecklingen. En trygghetsstrategi med syfte, mål och tidsatta åtgärder ska tas fram. Ingående delar ska vara, men inte begränsas till, belysning, samverkansavtal med polisen, övervakningskameror, byggnation, möjligheten att bygga om otrygga platser. Ett landsbygdsprogram ska tas fram. En belysningsstrategi ska tas fram av samhällsbyggnadsnämnden för att öka tillgängligheten och tryggheten i kommunen. Kontaktcenter i kommunhuset i Nödinge jobbar dagligen med att underlätta människors vardag Prioriterade mått Antalet äkta e-tjänster som erbjuds invånare och andra intressenter ska öka. Målsättningen för 2023 är 120. För 2019 är målet 90. Mått som mäter tiden från första inlämnade av bygglovsansökan till färdigt besked ska tas fram. Avfallshantering Alla invånare i Ale kommer inom kort att ha möjlighet att källsortera sina sopor nära där de bor vilket är en efterlängtad förändring. Kommunens egna verksamheter behöver vara ett föredöme och källsortering ska vara en självklar del i alla våra verksamheter I samband med att det nya sopsortering systemet införs kommer många att behöva ställa ut sina kärl på en angiven plats överenskomna dagar för tömning. För att underlätta för aleborna ska en SMStjänst införas, där fastighetsägaren får ett SMS dagen innan ett kärl ska tömmas. Vi behöver underlätta för alla att bli av med sina grovsopor, det som ska till återvinningscentralen Sörmossen. Containrar som ställs ut med viss frekvens eller ett fordon som kommer och hämtar vid tomtgränsen kan vara ett par alternativ. Det ska också vara söndagsöppet på Sörmossen. För att säkra tillgången till säkra cykelvägar på fler ställen behöver en alternativ standard beaktas, det kan möjliggöra en snabbare utbyggnad av GC-vägar även på landsbygden. Detta kan ske i samverkan med markägare, föreningar och liknande och kommer med stor sannolikhet behöva göras i flera etapper där etapperna väljs utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv. Att ha tillgång till snabbt bredband blir alltmer en förutsättning för vardagsliv men också för företagare. Vi ska säkerställa att utbyggnaden av fiber fortgår och inte avtar Uppdrag: För att underlätta för Aleborna ska en SMS-tjänst införas, där fastighetsägaren får ett SMS dagen innan ett kärl ska tömmas. Det ska vara söndagsöppet på Sörmossen. Fler säkra cykelvägar, en alternativ standard ska beaktas

13 5.5 Särskilda uppdrag till nämnderna Under 2019 ska nedanstående uppdrag särskilt prioriteras i nämndernas arbete. Uppdrag Innovativa grepp för att minska barngrupperna i förskolan Skapa mötesplatser såsom lekplats med utegym Landsbygdsprogram ska tas fram Prioritera åtgärder utifrån den sociala kartläggningen Att leva i Ale En belysningsstrategi ska tas fram Korta handläggningstiden för bygglov Nya grepp för att rekrytera och behålla personal, framför allt inom sektor samhällsbyggnad Fler verksamheter ska drivas med intraprenad som driftsform Mark för företagsetableringar ska färdigställas Omgående starta upp ÖP-arbetet Införa en digital agenda för effektiv och gemensam användning av ny teknik Göra återvinningsstationen (Sörmossen) mer tillgänglig genom att ha öppet på söndagar Öka fokus på barn psykiska ohälsa utredning En plan för att motverka hedersförtryck ska tas fram Utveckla arbetet med motprestation vid försörjningsstöd Säkerställa tillgång till lokaler för äldre Snabbare klottersanering Stödja nattvandrarföreningarna Titta på ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av att ändra kraven vid byggnation till att motsvara Breeam och/eller Leed* Införa fria pensionärsresor inom Ale kommun dygnet runt Fler säkra cykelvägar, en alternativ standard ska beaktas. Prioritera väg 1978 Sittplatser i våra centralorter samt längs med våra promenadstråk, gärna tillsammans med AME En översyn av och samordning av styrande riktlinjer och styrdokument antagna på kommunal nivå, behöver ske Utveckla digitala verktyg som en Guide till Ale Kommunens sätt att hantera inköp ska ses över i syfte att stärka avtalstroheten SMS-tjänst ska införas, där fastighetsägaren får ett SMS dagen innan ett kärl ska tömmas Omsorgs- och arbetsmarknadsnämndens uppdrag renodlas och arbetsmarknadsenhetens organisatoriska tillhörighet utredas. Vuxenutbildningens organisatoriska tillhörighet ska utredas, särskilt ska beröringsytor med arbetsmarknadsenheten beaktas Ett integrationsprogram ska tas fram Möjligheten att införa Smart Bildelning, eller liknande system, ska utredas En trygghetsstrategi ska tas fram * väl använda och välkända miljöcertifieringssystem Ansvarig nämnd Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Samtliga nämnder Samhällsbyggnadsnämnden Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden, omsorgsoch arbetsmarknadsnämnden 6.1 Positiv arbetsmiljö och gemensam organisationskultur Vårt sätt att vara, förhålla oss, kommunicera och arbeta tillsammans är det som är vår kultur. Det vill säga det som finns i atmosfären mellan oss, som är svårt att fånga, men ändå finns där och omedvetet påverkar oss. Kulturen är allas vårt agerande, våra attityder och värderingar, hur våra chefer och ledare sänder sina budskap, vad som är viktigt, vad vi följer upp eller inte följer upp. Vi vill ha ett arbetsklimat och en kultur som präglas av tillit, gemenskap, delaktighet och ansvarstagande. Ett klimat där varje medarbetare känner sig sedd, hörd och vet att man är en viktig medarbetare i vårt gemensamma Ale. Vi vill att alla ska känna en stark vi-känsla och stolthet över att arbeta i och representera Ale kommun. I våra relationer internt och externt ska vi möta varandra med öppenhet och respekt. Det våra medborgare märker i sina kontakter med oss är vår interna förmåga att samverka över organisationsgränser och ansvarsområden. Ett lovat åtagande ska levereras, även om det är någon annan i vår organisation som genomför uppdraget. För detta behövs en tillitsfull intern kommunikation och samverkan. 6 Personalpolitik Under den kommande mandatperioden kommer en intern satsning att ske för att tillsammans bygga en starkare gemensam vi-anda, ett inspirerande ledarskap och en organisationskultur präglad av gemensamma värderingar och förhållningssätt. Målet är ökad delaktighet, ansvarstagande och vi-känsla. Vi ska arbeta för en positiv och gemensam organisationskultur, och att gemensamma värderingar och förhållningssätt ska prägla organisationen. Kulturen ska leda till att medarbetarna känner stolthet, omtanke och lust. Arbetet med organisationskulturen ska ge hög effektivitet och ett tydligt fokus på dem vi är till för. Vi har kommit en bit på väg att bli en organisation. De månatliga ledarträffarna och de gemensamma ledarutbildningarna för enhetschefer och verksamhetschefer, är pusselbitar till en gemensam organisation. Under de kommande åren ska detta arbete fortsätta så att fler medarbetare med stolthet säger att de arbetar i Ale kommun. 6.2 Hälsa Ohälsotalen har utvecklats positivt under Fortfarande är nivån alldeles för hög. Även fortsätt- Vi ska arbeta för en positiv och gemensam organisationskultur, gemensamma värderingar och förhållningssätt ska prägla organisationen

14 ningsvis behöver kommunen ha ett tydligt fokus på att förbättra hälsoläget bland medarbetarna. Det är av stor vikt att varje sektor analyserar och hanterar sina respektive ohälsotal och gör anpassade insatser för respektive yrkesgrupp. 6.3 Inspirerande ledarskap skapar engagemang Våra chefer ska vara tydliga, trygga och modiga i sitt ledarskap, för att som ledare arbeta med att förenkla människors vardag, samt i att utveckla och förnya verksamheten. Chefs- och ledarrollen omfattar både en rationell och en emotionell dimension, både hjärna och hjärta. För att utveckla och förverkliga våra mål behöver vi medvetna chefer och ledare med en god självinsikt. Vi behöver ledare som tar in breda perspektiv, har en tydlig vilja och vision och som är respektfulla i sin kommunikation och i sina relationer med andra. Alla ledare i Ale ska känna till kommunens övergripande vision och strategiska mål och integrera dessa i sina respektive verksamheter. Varje chef ska leda och utveckla sin verksamhet, formulera och förankra mål, delegera ansvar och följa upp resultat. Det är också varje ledares uppgift att skapa ett arbetsklimat i sin enhet där medarbetarna känner sig delaktiga i verksamhetens drift och utveckling. Alla ledare i Ale ska stödja sina medarbetares utveckling men också ta ansvar för att kontinuerligt utveckla sig själv och sitt ledarskap. Vi behöver bli bättre på att samverka mellan vår organisations olika delar och verksamheter. Idag uppfattar många att vi arbetar i stuprör med för liten kommunikation mellan sektorer och enheter. Vi behöver därför på alla chefsnivåer ta initiativ till en ökad tvärdialog, mer gemensamma nätverk, erfarenhetsutbyten och tvärsammansatta utvecklingsprojekt. Under den kommande mandatperioden kommer ett ökat fokus att läggas på att utveckla och förädla vårt gemensamma ledarskap. Våra chefer och ledare är extremt viktiga personer för att bygga ett motiverande arbetsklimat där våra medarbetare känner lust och arbetsglädje. Alla våra ledare ska känna att de har mandat att vara tydliga och modiga i sitt ledarskap. 6.4 Konkurrenskraftig lönebildning Lönebildningen ska fungera som ett styrmedel bland annat med hjälp av en individuell, jämställd och differentierad lönesättning. Den ska stimulera till utveckling av kommunens verksamhet samt trygga personalförsörjningen. Kommunen ska aktivet arbeta med att få bort all form med ojämställdhet kring lönebildningen. Vi ska bibehålla vår konkurrenskraft gentemot omgivande kommuner. 6.5 Attraktivitet och kompetensförsörjning Professionella medarbetare är en förutsättning för att vi ska fullgöra våra uppdrag. Ale kommuns tillväxt ställer nya krav på organisationen och då blir medarbetarnas kompetens avgörande för utvecklingen. Varje sektor ska fortlöpande arbeta med sektorns kompetensförsörjning i nära samarbete med HR. En gemensam plattform för strategisk kompetensförsörjning håller på att tas fram under Arbetet med rätten till heltid ska fortsätta. Att heltid blir norm i välfärden är en framtidsfråga. Skolan, vården och omsorgen behöver rekrytera nya medarbetare de närmaste åren, när dagens medarbetare går i pension, samtidigt som befolkningen blir äldre och behovet av vård och omsorg ökar. När fler medarbetare i välfärden arbetar heltid, minskar rekryteringsbehoven. En heltidsanställning leder också till ett attraktivare jobb och ökad jämställdhet. Ett aktivt arbete med Ales arbetsgivarvarumärke, där vi skapar en rödtråd i vår kommunikation och genom vårt ledarskap så att fler pratar positivt om Ale och oss som arbetsgivare, ska fortgå. Den starkaste reklambäraren är de som arbetar i kommunen. Fler medarbetare ska vilja rekommendera Ale kommun som arbetsgivare. Utifrån den aspekten är det även viktigt med möjligheten till karriärsutveckling. Den interna rekryteringen till chefstjänster, som en följd av orienteringsprogram Jag vill bli chef?! ska fortsätta och deltagandet i programmet ska återupptas Jämställdhet och jämlikhet I Ale kommun är det viktigt att alla anställda oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder behandlas på ett jämställt och respektfullt sätt. Våra anställda ska ha lika stora möjligheter till utbildning och utveckling i arbetet. Kön och etnisk bakgrund får inte vara skäl till att våra anställda inte utvecklas och befordras till nya tjänster. Vi ska också arbeta för att förvärvsarbete kan förenas med föräldraansvar. Prioriterade mått Sjuktalen 2019 ska vara lägre än sjuktalen för 2018, både korttidsfrånvaron och den totala sjukfrånvaron. Intern återväxt till chefspositioner ska öka. 25 procent av våra chefstjänster bör tillsättas internt. Personalomsättningen ska minska till 12 procent, för såväl medarbetare som chefer och oavsett yrkesgrupp. 7.1 Oförändrad skattesats Verksamhetsplanen bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 Skatteprognos för Ale kommun Ale kommuns skatteprognos för åren Kommunalskatt och generella statsbidrag (Mkr) 7 Budget 2019 och plan Budget 2018 framgår i tabellen nedan som baseras på SKL:s prognos enligt cirkulär 18:35 ( ). Kommunen står inför en befolkningstillväxt framöver och har därför valt att simulera skatteintäkterna med kommunens egen befolkningsprognos. Detta innebär både ökad kommunalskatt och generellt statsbidrag samt att kommunen får del av eftersläpningsersättningen eftersom kommunens befolkning förväntas öka med mer än 1,2 procent per år. 2018* Budget Kommunalskatt 1 422, , , , , ,5 * Preliminär kommunalskatt 1 422, , , , , ,5 * Avräkning ,8 * Avräkning ,0 Utjämning 219,0 228,3 211,3 218,4 227,1 237,1 *Inkomstutjämning 230,5 228,8 218,1 225,3 234,1 244,1 *Kostnadsutjämning -11,5-0,6-6,8-6,9-6,9-7,0 Regleringsbidrag/avgift -5,5 4,7 13,3 21,6 19,9 10,8 Strukturbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 LSS-utjämning 10,5 9,2 11,6 11,7 11,8 11,9 Kommunal fastighetsavgift 55,2 54,5 56,5 56,5 56,5 56,5 Välfärdsmiljarderna (Flyktingvariabeln)* 7,5 8,2 7,2 4,3 0,0 0,0 Egen befolkningsprognos** 21,6 0, Eftersläpningsersättning (50 procent)*** 10,4 0, TOTALT 1 740, , , , , ,7 Årlig förändring av prognos 103,4 60,2 75,2 83,5 Förändring budget/prognos -7,3 96,1 *) Delen av välfärdsmiljarderna som är kopplade till flyktingvariabeln ligger utanför skatteprognosen. Beloppet för 2018 är beslutat. För åren används SKL:s prognos. **) Förändringen av skatteintäkterna när Ale kommuns egen befolkningsprognos används för att simulera skatteintäkterna. Avser ***) När Ale kommuns egen befolkningsprognos används uppfyller Ale kravet för eftersläpningsersättningen som faller ut till kommuner som haft en befolkningstillväxt över 1,2 procent per år under en 5 års period. Avser procent används för 2019 och resterande år har 50 procent används ur ett försiktighetsperspektiv. Betalas ut ett år i taget så länge befolkningstillväxten når kriterierna. 7.3 Beräkning av utökat uppdrag Långsiktighet är en viktig faktor för att skapa tillit och trygghet bland invånare och medarbetare. Spelreglerna för den årliga uppräkningen av uppdraget i en snabb tillväxt bidrar till detta. Intäktsökningen per år kommer att variera baserat på att beräkning av befolkningen den 1 november året innan. För att beräkna uppräkningen kommer därför 80 procent av kostnaderna att kompenseras baserat på kostnaderna i räkenskapssammandraget 2017 kompenserat för budgeten

15 7.4 Kostnadsutjämning Verksamhet Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleklass och grundskola Standardkostnad, kr/inv Utjämning för Ale 2019 Utjämning för Ale 2018 Ale Riket kr/inv Mkr kr/inv Mkr ,3 Bidrag , ,0 Bidrag ,4 Gymnasieskola ,5 Bidrag ,1 Individ- och familjeomsorg ,7 Avgift ,3 Barn och ungdomar med utländsk bakgrund ,0 Avgift -66-2,0 Äldreomsorg ,5 Avgift ,1 Befolkningsförändringar ,0 Avgift 272 8,2 Bebyggelsestruktur ,1 Avgift ,9 Löner ,4 Avgift ,0 Kollektivtrafik ,6 Bidrag 112 3,4 Summa , ,6 Enligt prognosen kommer Ale kommun att betala 6,2 Mkr till kostnadsutjämningssystemet år 2019 vilket är en ökning med 5,7 Mkr i förhållande till Resultaträkning Resultatposter (Mkr) Bokslut 2017 Budget 2018 Budget Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,8 7.6 Balansräkning Balansposter (Mkr) Tillgångar Bokslut 2017 Budget 2018 Budget Materiella anläggningstillgångar 1 401, , , , , ,0 Finansiella anläggningstillgångar 53,4 55,4 55,4 55,4 55,4 55,4 Summa anläggningstillgångar 1 454, , , , , ,4 Exploateringsfastigheter 35,1 32,3 13,6 44,1 72,1 101,9 Övriga kortfristiga fordringar 107,5 161,2 176,1 184,7 193,7 203,1 Likvida medel 171,9 106,0 110,0 110,0 110,0 203,1 Summa omsättningstillgångar 314,5 299,5 299,7 338,7 375,8 415,0 Summa tillgångar 1 769, , , , , ,4 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital* 886,2 946, , , , ,2 Därav årets resultat 39,0 69,0 78,0 77,0 79,0 130,0 Därav resultatutjämningsreserv 100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättningar 124,6 121,3 165,2 184,2 210,6 237,0 Långfristiga skulder 367,3 649,4 763,8 871,7 948, ,2 Kortfristiga skulder 391,1 415,6 362,6 411,9 456,9 506,1 Summa eget kapital och skulder 1 769, , , , , ,4 Soliditet 50,1% 44,4% 44,4% 43,1% 42,4% 40,7% Avsättning till omställningsfond 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ram* , , , , , ,8 Avskrivningar -92,2-100,6-105,9-118,3-128,3-138,8 avgår kapitalkostnader 114,9 124,8 128,3 145,3 157,0 168,9 Återbäring AFA-försäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettokostnad , , , , , ,7 Skatteintäkter/generella statsbidrag 1 654, , , , , ,8 Egen befolkningsprognos 0,0 21,6 20,0 33,3 44,1 59,0 Eftersläpningsersättning 0,0 10,4 16,7 1,5 2,6 0,9 Välfärdsmiljarderna (Flyktingvariabeln)** Finansiella intäkter 2,9 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Finansiella kostnader -3,9-7,0-14,6-20,3-24,0-28,0 Avgår resultat för affärsverksamheten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 7,5 Årets resultat 39,0 69,0 70,8 72,7 79,0 130,0 Nettokostnadsandel 97,6% 96,0% 95,8% 95,9% 96,0% 93,7% *) Innehåller inte tillfällig ramökning 4 miljoner för OAN 2018 enligt KS-beslut. **) Delen av välfärdsmiljarderna som är kopplade till flyktingvariabeln ligger utanför skatteprognosen. Beloppet för 2018 är beslutat. För åren används SKL:s prognos. Äldreomsorgen grupperas i intervaller där ersättningen dubbleras vart femte år

16 7.7 Kassaflödesanalys Finansieringsposter (Mkr) Den löpande verksamheten Bokslut 2017 Budget 2018 Budget Årets resultat 39,0 69,0 78,0 77,0 79,0 130,0 Justerat för av- och nedskrivning 92,2 100,6 105,9 118,3 128,3 138,8 Justerat för gjorda avsättningar 16,5 10,7 42,5 19,0 26,4 26,3 Justerat för reavinst/förlust -17,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justerat för ej likvärdiga påverkande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 130,7 180,3 226,4 214,3 233,7 295,1 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 43,8-10,8-69,5-8,6-9,0-9,4 Ökning/minskning förråd/lager/pågående arbete 13,9 0,0 21,5-30,5-28,0-29,9 Ökning/minskning kortfristiga skulder 12,3 18,8-28,5 49,3 45,0 49,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella/ immateriella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 200,7 188,3 149,9 224,6 241,7 305,0-124,6-407,8-367,1-332,5-318,7-533,5 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -124,4-407,8-367,1-332,5-318,7-533,5 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 145,0 241,2 155,3 107,9 77,0 228,5 Amortering av skuld -145,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning/minskning av långfristiga skulder 10,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning/minskning av långfristiga fordringar 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansverksamheten 11,3 241,2 155,3 107,9 77,0 228,5 Kommunbidrag till nämnderna (Mkr) Budget 2018 Förändring Budget 2019 Utbildningsnämnd 818,939 48, ,824 Kultur och fritidsnämnd 80,939 2,682 83,621 Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnd* 525,585 23, ,596 Samhällsbyggnadsnämnd 53,309 3,486 56,795 Kommunstyrelse** 181,115-10, ,049 Servicenämnd 0,600 Övriga nämnder: Överförmyndarnämnd 2,352 0,102 2,454 Revison 1,100 0,000 1,100 Valnämnd 0,500 0,000 0,500 Jävsnämnd 0,160 0,000 0,160 Pensionskostnader och pensionsreserv 28,000 9,000 37,000 Finansreserv* 0,000 0,000 Omställningsfond 0,000 0,000 Totalt 1 692,000 77, ,700 *) exklusive tilläggsanslag 4 Mkr för 2018 **) s ram är minskad med 17,3 mkr avseende lönerevision 2018 som är utfördelad på övriga nämnder. 7.9 Övriga ekonomiska förutsättningar Principen är att 80 procent av det ökade uppdraget räknas upp årligen. Vid fördelningen av budgetramarna har utgångspunkten varit de olika verksamheternas ramar Kommunbidrag för löneökningar finns budgeterade under varje nämnd och det är upp till varje nämnd att hantera detta. Nämndernas ramar har inflationsuppräknats med 2,0 procent. Personalomkostnadspåslaget är räknat på 39,2 procent. Vid beräkning av kapitalkostnader har en internränta på 1,5 procent använts. Den kommunala organisationen ska bedriva effektiviseringar som resulterar i minskade kostnader. De politiska satsningar som berör nämnderna framgår av verksamhetsplanens inledning och ingår i nämndernas ramar. Årets kassaflöde 87,6 21,7-61,9 0,0-0,1 0,0 Likvida medel vid årets början 84,3 84,3 171,9 110,0 110,0 110,0 Likvida medel vid årets slut 171,9 106,0 110,0 110,0 110,0 110,0 Förändring likvida medel 87,6 21,7-61,9 0,0 0,0 0,0 7.8 Kommunbidrag till nämnderna I de kommunbidrag som varje nämnd får till sitt förfogande har de specialdestinerade statsbidragen och de olika taxorna och avgifterna redan räknats de berörda nämnderna till godo. Grunden för kommunbidragen är kommunalskatten och den kommunalekonomiska utjämningen. Nämnderna har kompenserats utifrån de uppdragsförändringar som sker mellan åren förenat med befolkningsförändringar. Ersättningen baseras på bokslutet 2017 som divideras med antalet invånare per verksamhetsområde. Ale kommuns egen befolkningsprognos används därefter för att räkna fram ersättningen för det förändrade uppdraget inför kommande budgetår där 80 procent av befolkningsförändringen räknas upp. Äldreomsorgen grupperas i intervaller där ersättningen dubbleras vart femte år. Slutligen justeras nämndernas ramar utifrån resultatet 2017 och indexuppräkning. Kommunfullmäktige beslutar att tillföra överförmyndarnämnden kr i ökat ramanslag för 2019 och att dessa medel omfördelas från kommunstyrelsens budgetram för Utbildningsnämndens bidrag ökar med strax under 49 miljoner

17 7.10 Taxor och avgifter Genomgång ska ske av samtliga taxor och avgifter som tillämpas. Nämndernas ambitioner när det gäller avgiftsfinansiering ska klargöras. Beslut om taxor ska beslutas på kommunfullmäktiges möte i oktober. De affärsdrivande verksamheterna inom samhällsbyggnadsnämnden utgör särskilda balansräkningsenheter som tillgodoräknas och belastas sitt resultat genom reglering mot resultatutjämningsfonder. Beslut om resultatdisposition tas i respektive bokslut. Enheterna svarar för sina anläggningstillgångar och sitt rörelsekapital. För förvärv av anläggningar fordras medgivande av kommunfullmäktige. Taxenivåerna beslutas av kommunfullmäktige. Enheterna ska långsiktigt ha full kostnadstäckning inklusive kapitalkostnader och administrationsersättning. Därvid ska eventuella framtida återställningskostnader eller stora underhållsbehov beaktas. I budgeten angivna totala investeringsramar för enheterna disponeras av nämnd VA-verksamheten För att skapa en långsiktigt hållbar VA-försörjning sker arbete kontinuerligt i enlighet med kommunens VA-plan. Resultaträkning (Tkr) Bokslut Budget 2019 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Balansräkning (Tkr) Bokslut Budget 2019 Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Renhållningsverksamheten Renhållningsverksamheten drivs enligt planerna och arbete med handlingsplan inför den regionala avfallsplanen tillsammans med GR pågår kontinuerligt. Resultaträkning (Tkr) Bokslut Budget 2019 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Balansräkning (Tkr) Bokslut Budget 2019 Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Därav årets resultat Investeringsfond Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital Eget kapital Därav årets resultat Investeringsfond Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital För att skapa en långsiktigt hållbar VA-försörjning sker arbete kontinuerligt i enlighet med kommunens VA-plan. Renhållningsverksamheten drivs enligt planerna

18 De större bostadsexploateringar som kommer att pågå under perioden är Kronogården, ytterligare cirka 100 bostäder, Änggatan, cirka 75 bostäder, Gustavas plats, cirka 100 bostäder och Paradisområdet, cirka 100 bostäder, samtliga i Älvängen. Eventuellt kan en första etapp av Älvängens centrum påbörjas. I Nödinge kommer Nödinge 5:134, cirka 75 bostäder, en första etapp av Backa 1:13 med flera (Stenkil), cirka 100 bostäder, och förhoppningsvis en första etapp i Nödinge centrum, cirka 100 bostäder. Folketshusvägen/Mossvägen byggs i Nol, cirka 100 bostäder. 8 Exploateringsplan Bland mellanstora exploateringar kan nämnas Jennylund 1:4 i Bohus med cirka 40 tillfälliga bostäder. I Nol kommer Kärrvägen med 20 bostäder. I Alafors byggs Rished 7:1, cirka 40 bostäder, och Målje 2:180, cirka 20 bostäder. I Älvängen kommer Svenstorp 1:155, cirka 50 bostäder, och Vallmovägen, cirka 55 bostäder. I Skepplanda finns två projekt, Skepplanda 1:13 (Prästgården), cirka 30 bostäder, och Påvels väg, cirka 35 bostäder. I Alvhem byggs cirka 30 tillfälliga bostäder. Mindre projekt som kompletterar ovanstående kommer att finnas såväl i de större som i de mindre orterna och på landsbygden. Sammantaget finns förutsättningar för en stor bostadsproduktion under perioden, sammantaget över bostäder i alla pågående och planerade projekt. Av erfarenhet kommer alla projekt inte att hinnas med men omfattningen kommer ändå att vara stor. Exploatering av verksamhetsmark kommer att pågå i Osbacken, cirka 5 ha, Äskekärr, cirka 4 ha, och Skepplanda, cirka 5 ha. Planbesked för verksamhetsmark finns för Häljered, cirka 2 ha, och Alvhems stationsområde, cirka 2 ha. Kommunen har i dagsläget bara cirka 3 ha verksamhetsmark att sälja i Svenstorp och Skepplanda. Mkr Kostnader Investeringsplan En investering innebär anskaffande av inventarier eller anläggningar som har en ekonomisk livslängd på minst tre år och en totalkostnad på minst kr. De kommande årens investeringsbehov är omfattande. I planen ligger en samlad investeringsvolym på 1 551,80 Mkr för perioden Investeringsplanen ska enligt de finansiella målen finansieras av egna medel med minst 50 procent över tid. Därför budgeteras ett resultat som tillsammans med avskrivningskostnaderna ska finansiera 50 procent av investeringsvolymen. Överföring av investeringsanslag mellan åren sker genom beslut av kommunfullmäktige per objekt i samband med att bokslutet behandlas. Grundprincipen är att beslutade investeringsanslag 9 Bilaga 1: Investeringsplan får tas i anspråk även efterföljande kalenderår om investeringen inte kunnat genomföras det innevarande budgetåret. Årsanslaget är nämndernas behov av reinvesteringar i verksamheten. Användningen av årsanslaget är inte specificerat, det avgörs av respektive nämnd. Oförbrukade årsanslagen överförs inte mellan åren. Nästkommande års anslag får tas i bruk för att genomföra dessa. Behovsnämnden beslutar om och ansvarar för omfattningen och förändringar av objektet förutom för lokalinvesteringar som kommunstyrelsen ansvarar för och ska följa den av kommunfullmäktige antagna lokalresursplanen. Utförandenämnden ansvar för att projektet genomförs inom givna ramar. När investeringen är slutförd kommer kapital- och driftkostnader inklusive internränta att fördelas på de nämnder som enligt reglementet är ansvarig för utförande av verksamheten. Kronogården 3 4 Nödinge centrum Älvängens centrum Gustavas plats 2 Kärrvägen 1 Osbacken 3 Äskekärr 5 Svenstorps handelsområde Skepplanda verksamhetsområde 1 1 Summa Intäkter Kronogården 18 Nödinge centrum 15 Älvängens centrum 15 Gustavas plats 8 Kärrvägen 8 3 Osbacken Äskekärr Svenstorps handelsområde Skepplanda verksamhetsområde Summa Netto Det byggs för fullt i kommunen. Bland annat ska vi skapa förskoleplatser för att fylla Alebornas behov

19 Investeringar (Mkr) Totalsumma , serviceorganisation , lokaler Samhällsbyggnadsnämnden, skattefinansierat Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden, avgiftsfinansierat Summering Markreserv Centrumutveckling IT-investeringar e-arkiv Ärende- och dokumenthanteringssystem Infrastrukturinvesteringar vid exploateringar Laddinfrastruktur (om ej extern) Infrastruktur för kollektivtrafik Parkeringshus Nödinge centrum Markförhållanden Årsanslag KS Summa KS Årsanslag serviceorganisationen Summa KS serviceorganisation Nya boenden FH (Skepplanda) lägenheter i gruppbostad LSS-boende Kommunens hus Ny förskola Svenstorp Ny förskola Folketshusvägen Förskola Norra Kilandavägen Nolängens förskola Ersättning Hövägen förskola Förskola 1 Nödinge Ny förskola Surte Ersättning av Byvägens förskola Förskola 2 Nödinge Ny förskola 1 Älvängen Förskola, Norra Nol Da Vinciskolan/Ale Kulturrum ombyggnad F 6-skola utbyggnad 1 Nödinge F 6-skola Nol/Alafors F 6-skola utbyggnad 2 Nödinge Summa KS lokaler Utbyggnad GC-nät Utbyte gatubelysning Utbyte gatubelysning, landsbygd Investeringar (Mkr) Totalsumma Säkra skolvägar Utbyggnad enligt K Åtgärder på grund av ej utbyggda planer GC-bro Hålldammsbäcken Justering toppbeläggning gator GC Ändrat huvudmannaskap enskild allmän plats Fordonsbyte parken Bil mätenheten Årsanslag SBN Summa SBN Skattefinansierat Årsanslag OAN Summa OAN Inventarier ny-, till- och ombyggnad Årsanslag UBN Summa UBN Offentlig utsmyckning Upprustning teatern Ale Kulturrum Årsanslag KFN Summa KFN Omställning reningsverk Älvängen Årsanslag VA Summa VA Fordonsbyte renhållning säck till kärl samt matavfall Årsanslag renhållning Summa renhållning Summa SBN avgiftsfinansierat Totalt

20 Omslag Anders Andersson, Scandinav bildbyrå Foto Sidan 25 Scandinav bildbyrå Sidan 9 Calle Bredberg, Scandinav bildbyrå Sidan 29 Marcus Lundstedt, Scandinav bildbyrå Sidan 15 Astrakan, Scandinav bildbyrå Sidan 31 Astrakan, Scandinav bildbyrå Sidan 17 Christina Sundien, Scandinav bildbyrå Sidan 32 Allan Karlsson, Scandinav bildbyrå Sidan 21 Marcus Lundstedt, Scandinav bildbyrå Sidan 33 Jonas Termén, Ale kommun Sidan 22 Jonas Termén, Ale kommun Sidan 35 Bodil Johansson, Scandinav bildbyrå Sidan 23 Jörgen Schön, Scandinav bildbyrå 38 39

21 Ale kommun, Alafors Ale kommun Kommunfullmäktigebeslut