Samarbete genom stadierna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samarbete genom stadierna"

Transkript

1 Älta-modellen: Samarbete genom stadierna GUNNAR GUDMUNDSSON Vi vill arbeta för att få kontinuitet i matematikundervisningen för varje elev i Älta både med avseende på innehåll och arbetssätt, säger Eva-Stina Källgården, en av pristagarna till 1982 års Nämnaren-pris. Under beteckningen Älta-modellen presenterar hon tillsammans med fyra kolleger hur matematiken kan utvecklas till ett glädjeämne för alla elever. Tidsplanen för detta arbete löper på nio år och nyckelordet är samarbete. För att Älta-modellen ska lyckas måste man öka samarbetet mellan: lärarna på det egna stadiet, lärarna på olika stadier, skolan och föräldrarna. Nämnarens utsände har träffat tre av pristagarna i Nacka, där sju klasser det här året arbetar med Älta-modellen års Nämnaren-pris Bland 29 bidrag utsågs följande arbetslag från Älta rektorsområde i Nacka till pristagare: Britt Appelberg, Ann Karlberg, Kerstin Karlsson, Eva-Stina Källgården och Magnus Nyström. Juryns motivering: Pristagarna visar hur man i matematikundervisningen kan ge kontinuitet i innehåll och arbetssätt genom samarbete med elever och föräldrar samt över stadiegränser. Det började med att vi var några lärare i Älta som tyckte att vi ville göra något åt matten, berättar Eva-Stina Källgården, högstadielärare. Hur vi än slet var och en på sitt stadium så hade vi känslan att vi nådde för få elever. Vi kände att vi gjorde det för teoretiskt för elever som hade svårigheter med matematik och härigenom gjorde det ännu svårare för dem. Det var för lätt för de elever som redan hade goda baskunskaper. Läroboken som vi använt kanske passade en tredjedel av klassen. "En elev får inte börja med ett nytt moment utan tillräcklig grund från tidigare moment. " När vi läste detta i Lgr 80, s 99, så bestämde vi oss för att göra ett försök att öka samarbetet mellan stadierna. Vi vill arbeta för att varje elev i Älta ska få

2 en undervisning i matematik på låg-, mellanoch högstadiet som tar hänsyn till hans/hennes utveckling vad gäller både innehåll och arbetssätt. När det gäller innehållet håller vi på att göra en inventering. Vi jämför läroböcker och diskuterar innehållet och ska så småningom komma fram till, hoppas vi, ett "matematikspår" för varje elev. För att få detta systematiskt upplagt utgår jag från att man ska betrakta varje moment dels med avseende på vilken "bas" som fordras för att klara uppgiften dels också vilken angelägenhetsgrad momentet har. Med basen menar jag de fyra räknesätten och talförståelse, decimaltalen och procenträkning. Momenten ordnas kronologiskt. Till detta kommer övriga moment. Jag menar det stoff som förutom basen ska finnas med i matematiken. Detta angelägenhetsgraderas och planeras in. När det gäller arbetssättet har vi tagit fasta på vad som står i läroplanen om arbetsformer på s 46, säger Eva-Stina: "Många elever måste ha betydligt mer hjälp än andra. Det kan framför allt gälla när de söker lära in grundläggande färdigheter och när de arbetar för att tillägna sig en nödvändig kärna av kunskaper. Men det kan också gälla elever, som har starkare behov av känslomässigt stöd och uppmuntran. För att de skall kunna få hjälp på bästa sätt kan det då vara nödvändigt att samla dem i mindre grupper. Detta innebär en fördel för dem men också en risk. Grupperna har bildats utgående från en fördiagnosticering med hänsyn till elevernas baskunskaper. Och innan det är dags att gå vidare till ett nytt moment gör man en fördiagnos. Ibland finns det färdiga diagnosmaterial. Men det mesta måste vi konstruera själva, berättar Eva-Stina. Vi har märkt att de flesta eleverna är väl medvetna om vad de kan och för det mesta hamnar i rätt grupp. Det förekommer ofta byten. Grupperna är definitivt inte permanenta. Men det händer att jag får "knuffa" på elever som bör byta grupp, konstaterar Ann. Det kan ju vara bekvämt att sitta kvar i en grupp där man får mycket hjälp av läraren. Hjälp som man egentligen reder sig utan. Det är också viktigt att betona, att vi endast grupperar då det gäller inlärning av baskunskaper, fortsätter Ann. På de övriga matematiklektionerna arbetar eleverna tillsammans med vardagsproblem, t ex "Vad kostar det att baka egna bullar? Jämför med köpepriset i affären!" På alla stadier diskuteras gruppbyte med elev och föräldrar innan det sker. Den sjua jag har idag har elever från tre Skolan måste därför undvika att sådan gruppering blir bestående under längre tid och blir identiska i mer än ett ämne. Som en absolut tidsgräns gäller en termin. Skulle eleven, trots extra stöd under så lång tid, fortfarande ha avsevärda studiesvårigheter måste skolan samråda med elev och föräldrar om grupperingen." Undervisning i grupper efter förkunskaper Vi har det gemensamt på L (åk 1), M (åk 5) och H (åk 7) att vi arbetar med eleverna i grupper, berättar Eva-Stina. Lågstadiet företräds av Kerstin Karlsson på Sigfridsborgsskolan, mellanstadiet av Ann Karlberg på Ältaskolan och högstadiet av Eva-Stina Källgården på Stavsborgsskolan. Vi vill anpassa undervisningen i matematik så att den utgår ifrån hur barn tänker, säger Eva-Stina Källgården, högstadielärare på Stavsborgsskolan.

3 klasser fördelade på fem grupper, säger Eva- Stina. Det är två för många, tycker jag. Jag skulle föredra att arbeta i en sjua med tre grupper på tre lärare och med elever från två klasser. På det sättet arbetar Kerstin och Ann på sina respektive stadier. Det är lättare att samarbeta med två lärare istället för fyra på samma stadium. Med tre grupper kunde jag lättare möta mellanstadieeleverna när det är dags för mig att ta över i årskurs sju. Hur lämpar sig då Älta-modellen på skolor med endast en klass per årskurs? Det skulle säkert gå bra, säger Ann. Då skulle man kunna gruppera inom 1 2, 3 4 och 5 6. På en liten skola är det dessutom lättare att parallellägga matematiklektionerna. Fult att gruppera? Det finns idag både inom lärarkåren och bland skolledare en utbredd attityd att det skulle vara fult att gruppera eleverna, säger Ann. Vi måste fördenskull ofta förklara vad vårt jobb går ut på alla barn ska få undervisning utifrån sina förkunskaper i matematik. Jag brukar alltid betona att grupperna inte är permanenta, säger Kerstin. Vi undersöker ju elevernas "bas" före varje moment. En individualisering av det här slaget kan också tillämpas i andra ämnen, säger Eva- Stina. Det gäller t ex svenska och engelska. Ja, jag har grupperat eleverna när det gäller läsning, säger Kerstin. Det är ju så att väldigt många barn kan läsa när de börjar skolan, men olika bra. Tre av mina fem mattelektioner med femteklassarna sker i grupper, säger Ann. Och jag har märkt att de svaga eleverna lär sig att räkna så pass bra i den lilla gruppen att de idag hänger med mycket bättre än tidigare på de två helklass-lektionerna då vi arbetar med vardagsproblem. Vi vill nå dithän att det ska vara naturligt att arbeta i grupp, säger Eva-Stina. Och när vi pratar med föräldrarna brukar vi säga att de ska tänka på sitt eget barn och se vilka framsteg det gör. Jämför inte med kamraterna och stirra dig inte blind på i vilken grupp han eller hon går. Vi ser att barnen inte är särskilt medvetna om i vilken grupp de ingår. Det är vi vuxna som för över egna värderingar på barnen när vi frågar i vilken grupp de ingår. Uppdelningen i grupper ger oss lärare bättre möjligheter att hjälpa alla elever, säger Ann Karlberg, mellanstadielärare på Ältaskolan. Vi frågar eleverna I samband med att det är dags att börja ett nytt moment, då det hänt något särskilt i gruppen eller inför kvartssamtal med föräldrarna gör vi en enkät om hur eleverna finner sig tillrätta i sina respektive grupper, berättar Eva-Stina. Här är ett exempel på en enkät hon gjorde före sportlovet i sin sjua: Trivs du i din grupp? bra/så där/dåligt Hur tycker du att arbetstakten i din grupp är? lagom/för snabb/för långsam Tycker du att du lär dig mycket/lite/inget alls Har du fått tillräcklig information om arbetet i helklass efter sportlovet? ja/nej Tycker du att det ska bli roligt att arbeta i helklass efter lovet i matematik? ja/nej Skulle du vilja byta grupp efter helklassundervisningen d v s om en månad ungefär? ja/nej Om du vill skriva något om matten själv så finns det plats här:

4 kan sätta igång med meningsfull undervisning direkt. Tidigare kunde en stor del av höstterminen gå till att ta reda på vad eleverna kunde och var luckorna fanns. På liknande sätt fungerar samarbetet mellan Kerstin och Ann. Jag tycker att det är mycket givande att samarbeta med kollegor på andra stadier, säger Ann entusiastiskt. Men tyvärr är vi lärare idag ovana att samarbeta, flikar Eva-Stina in. Och särskilt över stadiegränserna. Jag grupperar om eleverna efter varje huvudmoment, säger Kerstin Karlsson, lågstadielärare på Sigfridsborgsskolan. Och det är viktigt att tala om för föräldrarna att grupperna inte är permanenta. Enkäten fylldes i anonymt, men på frågan om gruppbyte vet vi i regel vem det är som svarat, avslöjar Eva-Stina. På den sista frågan där jag vill få ett mer utförligt svar har jag märkt att eleverna blivit allt bättre på att uttrycka sina synpunkter nyanserat. Träff var 3:e vecka Vi träffas hemma hos någon av oss en kväll var tredje vecka, säger Eva-Stina. Då vi arbetar på olika skolor ses vi inte så ofta på dagarna. Och även om vi gjorde det så är dessa träffar nödvändiga för att i lugn och ro gå igenom vad vi håller på med var och en på sitt håll. Ann får tips av Eva-Stina hur hon kan stimulera de duktiga eleverna i sin klass. Eva-Stina får av Ann reda på vad eleverna på mellanstadiet har lärt sig och kan anpassa sin undervisning efter detta. En stor fördel, tycker Eva-Stina. Nu vet jag vad eleverna kan när de börjar sjuan och Läroböckerna ger kursen Tyvärr är vi lärare alltför låsta av läroböckerna, konstaterar Kerstin. Det kan vara svårt för många lärare att frigöra sig från läromedlens påverkan, säger Eva-Stina. På låg- och mellanstadiet har läraren så gott som alla ämnen. Och allt ska planeras, säger Ann. Jag möter ofta resonemang av typen "matte behöver jag ju inte planera så noga, jag har ju boken". Men det tycker jag är helt fel. Matematik är ett sånt ämne där vi verkligen kan se var barnen står rent kunskapsmässigt. Och jag tycker att det idag är mycket lättare att presentera stoffet på mina lektioner eftersom jag tack vare fördiagnoserna relativt väl vet på vilken nivå jag ska lägga mig. Föräldramedverkan Vi försöker också att få kontakt med föräldrarna, säger Eva-Stina. Vi anser att de kan göra mycket tillsammans med barnen i hemmet för att konkretisera matematiken samt öva sånt som måste gå automatiskt t ex additions-, subtraktions- och multiplikationstabeller. Tyvärr skrämde mängdläran bort många föräldrar. Men nu gäller det att ta nya tag. På Ältaskolan beslöt vi att arrangera en studiecirkel i "hur man kan hjälpa sitt barn att lära sig matematik", berättar Ann. Vi skickade med barnen en enkät till alla föräldrar för att undersöka deras intresse. Vi har på skolan ca 150 elever och fick ca 60 svar. Alla var positiva. Vi valde att träffas på onsdagskvällar. Många hörde av sig om att de gick på andra kurser just onsdagar, men 24 kom till kursstarten strax efter februarilovet. Det har varit

5 Älta-modellen Utställningen som fick 1982 års Nämnaren-pris. en studiecirkel på fem träffar i TBV:s regi. På den första sammankomsten deltog Lennart Skoogh från SÖ. På cirkelträffarna har Ann och Eva-Stina berättat hur de arbetar i sina klasser. Föräldrarna har fått bekanta sig med olika algoritmer, t ex trappan och liggande stolen. Vi vill vinna tillbaka föräldrarna att intressera sig för skolans arbete, säger Ann. Vad som särskilt intresserat dem har varit division och procenträkning. Det vill de ha mera av i barnens skolarbete. Föräldrarnas häfte Vi har bett föräldrarna att tillsammans med sina barn sätta ihop vardagsproblem, säger Ann. Vi ville inte påverka dem inför uppgiften utan sa bara att det skulle röra sig om vardagsmatte. Resultatet blev över förväntan. Vi fick in ett femtital uppgifter, som vi ställde samman i ett häfte som vi kopierade upp och delade ut på sista träffen. Vi tänker använda oss av dessa uppgifter i vår undervisning. Dessutom ska vi lägga ut det i kollegierummen för att intressera våra kollegor. Det är mycket viktigt att vi når föräldrarna så att de förstår vårt arbetssätt, säger Eva- Stina. Föräldrapärm viktig förbindelselänk För att få en länk mellan stadierna och mellan skola hem, har vi skapat pärmen "Förälder var positiv matematik", säger Eva- Stina. Meningen är att varje elev ska ha

6 Exempel på några huvudrubriker i föräldrapärmen siffror additionstabell (teori och övningsuppgifter) subtraktionstabell (teori och praktik) multiplikationstabellen (teori och träning i huvudräkning) division (algoritmer) en bra arbetsplats (tankar om elevernas arbetsplats i hemmet) räknehäftet problemlösning överslag avrunda enheter procent tid (tidtabeller, TV-programtablåer) pussel och spel Sist i pärmen sitter ett schema över respektive klasslärares matematikplanering. en egen pärm som följer honom/henne genom hela grundskolan från ettan till nian. Pärmen ska förvaras i hemmet. Vi började i årskurs ett med att skriva upp additionsalgoritmer, berättar Kerstin. Vi ger också tips på olika spel som kan underlätta matematikinlärningen t ex tärningsspel, klockan m m. I pärmen kan lärarna sätta in beskrivningar av hur de arbetar. De kan ge information t ex om nya divisionsalgoritmer eller om ny metodik att lära ut procenträkning. Den nuvarande läraren får också möjlighet att se hur hennes elever har undervisats tidigare. Pärmen ska ge föräldrarna konkreta tips om hur de kan hjälpa sina barn att lära sig matte. Vi tänker använda den på föräldramöten och i eventuella studiecirklar, säger Eva- Stina. Men det är viktigt att pärmen görs i skolan av elever, lärare och föräldrar tillsammans. Det är inte meningen att något läromedelsförlag ska starta tillverkning av "föräldrapärmar". Hinder på vägen Vilka hinder ser man för Älta-modellens utbredning i skol-sverige? Eva-Stina: Att arbeta som vi gjort det senaste läsåret innebär mycket extra arbete. Man måste verkligen tänka om i förhållande till sitt tidigare arbetssätt. Det finns inget läromedel som passar alla grupperna. Det krävs ett större personligt engagemang i arbetet. En skeptisk skolledning som inte stöder utvecklingsarbete. Och tyvärr kan det vad gäller individualiseringen komma in ideologiska synpunkter som hindrar arbetet. D Man kan ha en organisation d v s en schemaläggning och tjänstefördelning som omöjliggör lektionsmässigt samarbete. Lokalt utvecklingsarbete och utbildning Vi lärare måste lära oss mera om hur man samarbetar med sina kolleger, tycker Eva- Stina. Dessutom måste vi bättre ta reda på hur barn tänker och fungerar. Och dessa kunskaper är ju tillämpbara i alla ämnen. Det gäller också att koppla Älta-modellen till grundutbildningen. Vi har mötts av stort intresse från lärarhögskolan i Stockholm. Tre lärarkandidater håller på med en studie över hur eleverna tagit emot den förändrade undervisningen. I juni i samband med deras redovisning av resultatet ska jag också vara med och berätta om (och eventuellt försvara) Älta-modellen. Det kan alltså finnas anledning att återkomma till Älta-modellen i Nämnarens spalter framöver.

Att individualisera är inte att organisera

Att individualisera är inte att organisera Att individualisera är inte att organisera WIGGO KILBORN Först och främst måste vi acceptera att det inte är realistiskt att individualisera enligt principen en lärare en elev. Att säga de mest triviala

Läs mer

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt.

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt. 68 Årskurslöst är min modell Det blev roligare att vara lärare under 80-talet. Eleverna blev mer öppna och spontana. När den nya läroplanen kom 1980 ökade också den pedagogiskafriheten. Jag fick lättare

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Visättraskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete När man ser till en för läsåret 2014/2015 kan man se att en överlag ligger högre än vad de gjorde föregående

Läs mer

Hammarbacksskolan RO Resultatuppföljning

Hammarbacksskolan RO Resultatuppföljning Läsåret 2013/2014 Hammarbacksskolan RO Resultatuppföljning Innehållsförteckning Vårt rektorsområde...3 Verksamhetsidé...3 Vision...3 Prioriterade mål läsåret 2013-2014 med kommentarer 4 Hammarbacksskolans

Läs mer

Vad gör vi åt Skolverkets lägesbeskrivning och handlingsplan?

Vad gör vi åt Skolverkets lägesbeskrivning och handlingsplan? Vad gör vi åt Skolverkets lägesbeskrivning och handlingsplan? Skolverket har nyss överlämnat sin fördjupade anslagsframställning 1994/95-1996/97 till regeringen. Här publicerars några valda avsnitt ur

Läs mer

Aha-upplevelser och tidsbrist

Aha-upplevelser och tidsbrist maria nordlund Aha-upplevelser och tidsbrist Vad är det som är glädjen och vad är svårigheten med att undervisa i matematik? Här redovisas några av de upplevelser som lärarna i åk 5 och 9 redovisade i

Läs mer

Ett övningssystem för att nå automatik

Ett övningssystem för att nå automatik Ett övningssystem för att nå automatik EDVIN FERNER Det är klart att man blir bättre om man övar! Det är inget märkvärdigt med det. Men hur länge ska man ta upp tiden för denna övning? Och framför allt

Läs mer

Grundläggande färdigheter en resursfråga?

Grundläggande färdigheter en resursfråga? Grundläggande färdigheter en resursfråga? Ulla Runesson berättar om användning och uppföljning av SÖ:s diagnoser. Resursfördelning... Under läsåret 81/82 genomfördes i Åtvidabergs kommun en undersökning

Läs mer

Matematik Jag är... Jag går i årskurs... Det är roligt med matematik. Namn Antal % A. flicka B. pojke Total

Matematik Jag är... Jag går i årskurs... Det är roligt med matematik. Namn Antal % A. flicka B. pojke Total Matematik 2011 Jag är... A. flicka 127 50 B. pojke 127 50 Jag går i årskurs... A. 3 29 11,4 B. 4 13 5,1 C. 5 30 11,8 D. 6 18 7,1 E. 7 51 20,1 F. 8 38 15 G. 9 75 29,5 Det är roligt med matematik. 50 19,7

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kupolstudien.se. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE. kupolstudien.se. Kupolstudien.

Kupolstudien.se. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE. kupolstudien.se. Kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE Var vänlig och kryssa för det alternativ du tycker stämmer bäst. kupolstudien.se 1. Rektorn uttrycker höga krav och förväntningar

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Jeff Linder, Daniel Spångberg, Emil Ohlander Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var

Läs mer

Tankar om elevtankar

Tankar om elevtankar Tankar om elevtankar HÖJMA-projektet JAN UNENGE Här följer det fjärde och sista avsnittet i serien "Tankar om elevtankar forsknings- och utvecklingsarbetet vid Lärarhögskolan i Jönköping". I serien har

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa. Kupolstudien.se ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9. kupolstudien.se

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa. Kupolstudien.se ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9. kupolstudien.se KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 kupolstudien.se Följande påståenden handlar om undervisningen och miljön i skolan. Kryssa för det alternativ du

Läs mer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor

Läs mer

Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96%

Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96% Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96% 1. Jag känner mig trygg i skolan. 100 100 100 100 100, 2. De andra eleverna är trevliga mot mig i skolan. 97 97 97 100

Läs mer

SUBTRAKTION ISBN

SUBTRAKTION ISBN Till läraren SUBTRAKTION ISBN 978-91-7762-695-4 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl inövade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella

Läs mer

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola 1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl

Läs mer

Min man kommer ursprungligen från

Min man kommer ursprungligen från t í m e a d a n i Varför räknar du just så? Denna artikel bygger på ett examensarbete för lärarutbildningen. I arbetet undersöktes skillnader mellan lärares, svenska föräldrars och invandrarföräldrars

Läs mer

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1 Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1 Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Svenska Nått målen i ämnesprovet* Åk 3 10 7 70 % Svenska Åk

Läs mer

DIVISION ISBN Till läraren

DIVISION ISBN Till läraren Till läraren DIVISION ISBN 978-91-776-697-8 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl i növade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella diagnoser

Läs mer

Matematiklyftet. Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Angelina Briggner och Jenny Sonesson

Matematiklyftet. Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Angelina Briggner och Jenny Sonesson Matematiklyftet Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling 2008 Angelina Briggner och Jenny Sonesson Innehållsförteckning Introduktion sid 2 Resultat sid 3 Sammanfattning sid 8 Introduktion Under

Läs mer

Matematikundervisning kring stadieövergångar

Matematikundervisning kring stadieövergångar Matematikundervisning kring stadieövergångar Olof Magne, tidigare verksam vid lärarhögskolan i Malmö, ger synpunkter på svårigheter som uppstår för matematikundervisningen i samband med stadieövergångar

Läs mer

Stöd för genomförandet

Stöd för genomförandet Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

TRÄNING I HUVUDRÄKNING. Schema för systematik och individualisering

TRÄNING I HUVUDRÄKNING. Schema för systematik och individualisering PEDER CLAESSON I den nya läroplanen är "färdigheter i huvudräkning och överslagsräkning" ett mål för skolans matematikundervisning. Peder Claesson fortsätter här att ge "uppslag" till övningar som leder

Läs mer

Veckomatte åk 3 med 10 moment

Veckomatte åk 3 med 10 moment Veckomatte åk 3 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen om matematik Lgr11 3 Grundläggande struktur i Veckomatte Åk 3 4 Strategier för Veckomatte Åk 3 5 Veckomatte

Läs mer

MULTIPLIKATION ISBN

MULTIPLIKATION ISBN Till läraren MULTIPLIKATION ISBN 978-91-7762-696-1 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl inövade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella

Läs mer

Problemlösning. Vanja Nordin Eva Domeij VT 2007

Problemlösning. Vanja Nordin Eva Domeij VT 2007 Problemlösning - ett sätt att arbeta med matematik Vanja Nordin Eva Domeij VT 2007 Rapport Matematikdidaktisk verksamhetsutveckling Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap Sammanfattning

Läs mer

Vad kan eleverna när de lämnar lågstadiet?

Vad kan eleverna när de lämnar lågstadiet? Vad kan eleverna när de lämnar lågstadiet? CURT ÖREBERG I samband med utprövningen av ett nytt läromedel i matematik för lågstadiet genomförde Liber under de tre läsåren 82/83 84/85 en undersökning av

Läs mer

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013 DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område

Läs mer

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa Åsa Brorsson Algebra för lågstadiet I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse,

Läs mer

POLICY KRING LÄXOR OCH ANNAT HEMARBETE

POLICY KRING LÄXOR OCH ANNAT HEMARBETE POLICY KRING LÄXOR OCH ANNAT HEMARBETE Värdet av läxläsning är ett omdiskuterat ämne. Det finns forskning som stöder läxläsning som metod för befästande av kunskaper, men också forskning som inte påvisar

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Fårösundsskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Uppföljning

Läs mer

Hur sprids information om åtagande samt beslutade åtgärder som arbetet lett fram till? Ange också vem som är ansvarig för detta?

Hur sprids information om åtagande samt beslutade åtgärder som arbetet lett fram till? Ange också vem som är ansvarig för detta? 2 E Hur sprids information om åtagande samt beslutade åtgärder som arbetet lett fram till? Ange också vem som är ansvarig för detta? F Vilka svårigheter har identifierats i arbetet på hemmaplan? Gradera

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. Karin Landtblom & Anette De Ron Gruppera mera! Dubbelt och hälften är vanliga inslag i den tidiga matematikundervisningen. Elever ska ringa in hälften av något eller rita så att det blir dubbelt så många.

Läs mer

På vilket sätt kan man få elever i år 9 mer intresserade av schack?

På vilket sätt kan man få elever i år 9 mer intresserade av schack? Lärande och samhälle. Schack som pedagogiskt verktyg På vilket sätt kan man få elever i år 9 mer intresserade av schack? - Kan man få elever i år 9 att vilja spela på fritiden med kompisar eller via tekniska

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-02-18 Dnr 400-2014:2725 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun 1 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter

Läs mer

Ge eleverna mer tid. Ann-Margret Johansson

Ge eleverna mer tid. Ann-Margret Johansson Ge eleverna mer tid Ann-Margret Johansson I Torsby började man1987 ett lokalt utvecklingsarbete för att följa upp nybörjares grundläggande kunskaper i svenska och matematik. Efter att ha följt eleverna

Läs mer

Tankar om elevtankar. HÖJMA-projektet

Tankar om elevtankar. HÖJMA-projektet Tankar om elevtankar HÖJMA-projektet JAN UNENGE I serien Tankar om elevtankar fortsätter här Jan Unenge sin redogörelse från forsknings- och utvecklingsarbetet vid Lärarhögskolan i Jönköping. Denna gång

Läs mer

När vi hade läst artikeln Elev i Finland och i Sverige berättelse från

När vi hade läst artikeln Elev i Finland och i Sverige berättelse från Eva-Stina Källgården & Krister Larsson Alla elever har rätt till ledning och stimulans Det är spännande när en nyskriven text kan sätta fart på tankar om ett projekt som var aktuellt för flera decennier

Läs mer

En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden.

En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden. En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden. Man ser en jämn ström av uppseendeväckande scenarier. Man undviker nog

Läs mer

Ur Nämnaren 2 81/82 Att individualisera är inte att organisera. Wiggo Kilborn konstaterar att schablonmodeller inte räcker till. 4.

Ur Nämnaren 2 81/82 Att individualisera är inte att organisera. Wiggo Kilborn konstaterar att schablonmodeller inte räcker till. 4. År 1986, alltså efter tre års arbete, kom GEMprojektet ut med en delrapport (Dahlgren m fl 1986). Och nu borde man vara framme vid pudelns kärna. Senast 1987 skall SÖ ge sitt svar på regeringens uppdrag.

Läs mer

Arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten på Hjulsta grundskola 2018

Arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten på Hjulsta grundskola 2018 Arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten på Hjulsta grundskola 2018 Skolbiblioteksverksamheten på Hjulsta grundskola verkar enligt Läroplan för grundskolan. Genom litteraturläsningen och de gemensamma

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Läroboken en autolots

Läroboken en autolots Läroboken en autolots Dagens läromedel i matematik bör ersättas med nya säger Karin Andersson, högstadielärare i Ljungby. Hur dessa läromedel skulle kunna se ut, för att ge bättre undervisningsresultat,

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet

Läs mer

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Daniel Spångberg Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var de olika siffrorna i ett tal

Läs mer

Tillsammans når vi toppen!

Tillsammans når vi toppen! Barn- och utbildningsförvaltningen Tillsammans når vi toppen! Årsredovisning 2015 Astrid Lindgrens skola Årsberättelse 2015 Beskriv kortfattat vilken typ av verksamhet och service ni har till kommuninnevånarna

Läs mer

KVALITETSSAMMANFATTNING MARIESKOLAN LÄSÅR

KVALITETSSAMMANFATTNING MARIESKOLAN LÄSÅR slutversion 1. Kunskaper Kartläggningen i förskoleklass vårterminen visar i svenska ett mycket positivt resultat i språkutvecklingsarbetet. Även kartläggningen i matematik visar också ett positiv resultat,

Läs mer

Veckomatte åk 4 med 10 moment

Veckomatte åk 4 med 10 moment Veckomatte åk 4 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 4 4 Veckomatte och det centrala innehållet i

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en

Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en Skoitnst.. 7.1,ktion.en Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium Uppsala i Uppsala

Läs mer

Lektionsplanering. Matematik II och Erika Hörling (grupp 7) Uppsala universitet

Lektionsplanering. Matematik II och Erika Hörling (grupp 7) Uppsala universitet Lektionsplanering Område: Symmetri Del 1. Vårt område är symmetri. Symmetri finns överallt omkring oss och är någonting som alla elever stött på innan de börjar första klass, även om de inte är medvetna

Läs mer

Laborationen ett måste

Laborationen ett måste Laborationen ett måste WIVI GUSTAFSSON Vi laborerar inte för laborationens egen skull. Laborationen skapar en gemensam upplevelsebakgrund till det språk som används på matematiklektionerna. Med några exempel

Läs mer

Räknar du med hur barn tänker?

Räknar du med hur barn tänker? Räknar du med hur barn tänker? ULF SÖDERSTRÖM Vid en föreläsning kom tillvalskursen i matematik på M-linjen vid Högskolan i Växjö läsåret 80/81 i kontakt med problemställningen Hur tänker barn när de räknar?

Läs mer

Jag har arbetat som mellanstadielärare

Jag har arbetat som mellanstadielärare HÅKAN LJUNGGREN Mångfald och kommunikation Hur får man möjlighet att ge varje elev tillfälle att bygga upp sitt matematikkunnande både genom arbete med problemlösning och färdighetsträning? Här resonerar

Läs mer

Rådslag Maserskolan

Rådslag Maserskolan Rådslag Maserskolan 2017-10-04 Vad innebär rådslaget? Alla vårdnadshavare inbjuds till ett rådslag vid ett tillfälle/termin. När du deltar i rådslaget representerar du enbart dig själv och är aldrig representant

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med

Läs mer

Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3

Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3 MatTE Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3 Hej, Ingrid Margareta Vi vill nu berätta för dig om Eldorado läromedlet för FK-6 som vi hoppas ska bli ett tryggt och inspirerande verktyg för dig som pedagog, och

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan

Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor Strandvägsskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013-2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen

Läs mer

Vt-14 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3

Vt-14 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Vt-14 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna handbok

Läs mer

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner 1 (8) 2011-02-04 Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner Utvecklingsprogrammet i matematik

Läs mer

GOTLANDSMODELLEN. Berit Sefastsson. Alla kan lära sig multiplikation. Kopieringsunderlag GOTLANDSMODELLEN

GOTLANDSMODELLEN. Berit Sefastsson. Alla kan lära sig multiplikation. Kopieringsunderlag GOTLANDSMODELLEN Berit Sefastsson Alla kan lära sig multiplikation Kopieringsunderlag 2003 Berit Sefastsson och SICA Läromedel. ISBN 13: 978-91-7762-648-0 ISBN 10: 91-7762-648-6 Sica Läromedel AB Box 133, 191 22 Sollentuna

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov.

Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov. Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov. Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Kartläggning Liten Kartläggning eller Stor Kartläggning Liten Kartläggning

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola Kvalitetsredovisning 2017/2018 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Utvecklingsplan läsåret 2011/2012. Förskoleklass och grundskola

Utvecklingsplan läsåret 2011/2012. Förskoleklass och grundskola Utvecklingsplan läsåret 2011/2012 Förskoleklass och grundskola UTVECKLINGSPLAN MÅL Här anges vilka mål som ska nås under nästa läsår. Målen formuleras utifrån föregående års kvalitetsredovisning och bör

Läs mer

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Johannes skola. 68 svar. 84 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Johannes skola. 68 svar. 84 procent svarsfrekvens Stockholms stad Elever årskurs 2 - Johannes skola 68 svar 84 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 49 32 15 3 1 81 0%

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Lokal arbetsplan Läsåret 2012-2013 ALLA VI SOM ARBETAR PÅ GRUNDSKOLORNA I LINDSDAL: Vårt mål är att alla människor ska trivas, utvecklas och nå sina mål på Sjöängsskolan och Lindsdalsskolan och Gösbäcksskolan.

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet 2014-03-30 Mer matematik i högstadiet Mer matematik i högstadiet Vi vill se mer kunskap i skolan, så att alla elever har möjlighet att nå kunskapsmålen. Alla ska få den grund som behövs för att kunna förverkliga

Läs mer

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Carlssons skola. 67 svar. 100 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Carlssons skola. 67 svar. 100 procent svarsfrekvens Stockholms stad Elever årskurs 2 - Carlssons skola 67 svar 100 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 74 17 9 91 1% 2017

Läs mer

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Nya Elementar. 50 svar. 91 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Nya Elementar. 50 svar. 91 procent svarsfrekvens Stockholms stad Elever årskurs 2 - Nya Elementar 50 svar 91 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 67 24 4 22 92 2% 2017

Läs mer

Svensk matematikundervisning har i

Svensk matematikundervisning har i Madeleine Löwing Läraren och matematikundervisningen Madeleine Löwing har tidigare i år disputerat i matematikämnets didaktik med avhandlingen Matematikundervisningens konkreta gestaltning. Där beskrivs

Läs mer

Instruktioner till skolan

Instruktioner till skolan Instruktioner till skolan Detta bildspel är ett stöd för er i mötet med nyanlända elevers vårdnadshavare på ett föräldramöte eller välkomstmöte. Bildspelet innehåller 27 bilder med ett innehåll som nyanlända

Läs mer

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Enskede skola. 78 svar. 98 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Enskede skola. 78 svar. 98 procent svarsfrekvens Stockholms stad Elever årskurs 2 - Enskede skola 78 svar 98 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 64 26 9 1 90 0% 2017

Läs mer

Att arbeta språkutvecklande

Att arbeta språkutvecklande 2017-05-29 12:12 Sida 1 (av 5) Att arbeta språkutvecklande Samhälle i dag 7 / Samhälle i dag 7 Fokus Att ha elever i klassrummet som befinner sig på olika språkliga nivåer är mer regel än undantag. Därför

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan 1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Brobyskolan FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår

Läs mer

SKOLA INLEDNING. Vägledning

SKOLA INLEDNING. Vägledning SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-

Läs mer

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Kvarnbyskolan. 60 svar. 87 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Kvarnbyskolan. 60 svar. 87 procent svarsfrekvens Stockholms stad Elever årskurs 2 - Kvarnbyskolan 60 svar 87 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 57 18 18 5 2 75 0% 2017

Läs mer

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Kristinebergsskolan. 75 svar. 95 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Kristinebergsskolan. 75 svar. 95 procent svarsfrekvens Stockholms stad Elever årskurs 2 - Kristinebergsskolan 75 svar 95 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 52 30 15 3 82

Läs mer

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Ekholmsskolan. 17 svar. 100 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Ekholmsskolan. 17 svar. 100 procent svarsfrekvens Stockholms stad Elever årskurs 2 - Ekholmsskolan 17 svar 100 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 35 35 24 6 71 0% 2017

Läs mer

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Östbergaskolan. 29 svar. 97 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Östbergaskolan. 29 svar. 97 procent svarsfrekvens Stockholms stad Elever årskurs 2 - Östbergaskolan 29 svar 97 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 36 43 7 14 79 3% 2017

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Eiraskolan. 133 svar. 100 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Eiraskolan. 133 svar. 100 procent svarsfrekvens Stockholms stad Elever årskurs 2 - Eiraskolan 133 svar 100 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 36 48 12 31 84 2% 2017

Läs mer

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Magelungsskolan. 39 svar. 100 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Magelungsskolan. 39 svar. 100 procent svarsfrekvens Stockholms stad Elever årskurs 2 - Magelungsskolan 39 svar 100 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 76 11 11 3 87 3%

Läs mer

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Fagersjöskolan. 26 svar. 67 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Fagersjöskolan. 26 svar. 67 procent svarsfrekvens Stockholms stad Elever årskurs 2 - Fagersjöskolan 26 svar 67 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 44 20 28 4 4 64 4%

Läs mer

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Gustav Vasa skola. 101 svar. 95 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Gustav Vasa skola. 101 svar. 95 procent svarsfrekvens Stockholms stad Elever årskurs 2 - Gustav Vasa skola 101 svar 95 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 36 31 29 31 67

Läs mer

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt

Läs mer

Friluftsliv i svenska skolor. Kontakt Novus: Ieva Englund Datum:

Friluftsliv i svenska skolor. Kontakt Novus: Ieva Englund Datum: Kontakt Novus: Ieva Englund Datum: 2017-07-04 1 2017-04-20 Novus på uppdrag av har kartlagt och analyserat hur friluftslivsundervisning genomförs i svenska skolor och hur den uppfattas bland idrottslärare

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan

Läs mer

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Alla nationers fria skola. 14 svar. 88 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Alla nationers fria skola. 14 svar. 88 procent svarsfrekvens Stockholms stad Elever årskurs 2 - Alla nationers fria skola 14 svar 88 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 64 7 7 86

Läs mer