Socialpedagogiskt arbete i skolan mellan stöd och kontroll. Mats Anderberg, IKM, Institutionen för pedagogik

Transkript

1 Socialpedagogiskt arbete i skolan mellan stöd och kontroll Mats Anderberg, IKM, Institutionen för pedagogik

2 Innehåll Några aktuella problem i svensk skola och förslag till lösningar Socialpedagogik i skolan en historisk tillbakablick Vad gör socialpedagoger i skolan? en litteraturgenomgång (och en uppsats)

3 Ökad exkludering i svensk skola Ökad ojämlikhet i samhället Ökad boendesegregation/fritt skolval Ökad skolsegregation Skolors och lärares förväntningar sänks/ negativa kamrateffekter Bristande likvärdighet Skolans ökade fokus på resultat/ det sociala uppdraget ifrågasatt Ökad exkludering av elever 15, 6 % ej behöriga till gymnasiet/ Stödjande insatser sätts in försent 25 % hoppar av gymnasiet

4 Skolverket (2017). PISA 2015: Så mår svenska15-åringar i skolan I Svenska elevers upplevelse av tillhörighet i skolan har minskat avsevärt i relation till andra OECD-länder 1/5-del känner sig utanför och ensamma i skolan

5 Skolverket (2017). PISA 2015: Så mår svenska15-åringar i skolan II 1/6-del av eleverna uppger att de utsatts för mobbning Varannan elev som hoppat av gymnasiet anger mobbning som huvudskäl

6 Svensk segregeringstrend och internationell inkluderingstrend Stor ökning av antal elever i specialundervisning: - Barn med neuropsykiatrisk diagnos - Barn med sociala och emotionella problem Sämre måluppfyllelse Återgång till ordinarie undervisning sällsynt Stor risk för fortsatt exkludering Ökad inkludering i skolan i t.ex. Norge, Danmark, Finland, Skottland, England och Kanada Även om inkludering ursprungligen handlade om hur elever med särskilda utbildningsbehov fullt ut kan delta i det vanliga skollivet genom att använda inkluderande arbetsmetoder (nämligen metoder som ser till elever med vitt skilda behov), kopplas inkludering nu allmänt till elever som riskerar att känna sig marginaliserade från det vanliga skollivet (Kyriacou 2009, s ). Studier visar på positiva resultat för inkluderande arbetsformer i skolan, både vad gäller samhörighet och måluppfyllelse (Persson & Persson 2012)

7 Skolans betydelse Skolan har aldrig varit mer betydelsefull än idag. Ett dåligt meritvärde i årskurs 9 utgör det enskilt starkaste sambandet för att riskera att hamna i problem med: Arbetslöshet och försörjningsstöd Psykisk ohälsa och självmord Missbruksproblem Kriminalitet Även efter justeringar för andra bakgrundsfaktorer än socioekonomisk bakgrund kvarstår de kraftigt förhöjda riskerna för psykosociala problem bland unga vuxna med låga grundskolebetyg. Barn med låga betyg från årskurs 9 har närmast extrema överrisker för en del utfall. Allvarlig kriminalitet bland kvinnor och män är exempelvis 15 respektive 11 gånger så vanligt bland dem med låga betyg jämfört med dem med medelbetyg eller höga betyg när analysen justeras för bara födelseår. När man även tar hänsyn till övriga bakgrundsfaktorer sjunker överriskerna något, men de är fortfarande tio respektive åttafaldiga. (Social rapport 2010, s. 239)

8 Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35) Behovsstyrd resursfördelning i syfte att nå skolans kompensatoriska uppdrag, särskilt för lågpresterande elevgrupper Verka för en allsidig social sammansättning av elever ökad styrning av antagningsprocesser och urvalsregler Tidigt förebyggande insatser mot skolsvårigheter Olovlig frånvaro, sena ankomster och stök och oro i studiemiljön ska minska Kvalificerade specialpedagogiska aktiviter och insatser En förstärkt och mer tillgänglig elevhälsa Lärare ska fokusera på undervisningen genom att frigöras från administrativa och andra sysslor

9 Socialpedagoger lösning på skolproblem? Fler socialpedagoger i skolan ses som en lösning på ovanstående problem både internationellt och i Sverige Förebygga social problematik och exkludering Förbättra den psykosociala arbetsmiljön Fler socialpedagoger anställs i svensk skola Men vad gör de i skolan? lärare ska få vara lärare

10 Vad tror ni att socialpedagoger gör i skolan?

11 Socialpedagogikens tidiga koppling till allmänpedagogik och skola Begreppet myntades 1844 av Karl Mager, tysk lärare och skolpolitiker Konceptet utformades och infördes i en lärarutbildning av pedagogen Friedrich Diesterweg Socialpedagogik som vetenskapligt ämne utvecklades av filosofi- och pedagogikprofessorn Paul Natorp i början på 1900-talet Inspiratörer: Comenius, Pestalozzi, Fröbel I början på 1900-talet den viktigaste inriktningen inom tysk pedagogik Bertil Hammer (1910): Socialpedagogik som ett av pedagogikens tre arv Socialpedagogikens övergripande syfte är att främja människors inkludering i samhället Historically, social pedagogy is based on the belief that you can decisively influence social circumstances through education. Thus social pedagogy started with efforts to confront social distress pedagogically in theory and practice (Hämäläinen 2003, s. 71).

12 Paul Natorp Ville bekämpa sociala problem och främja social välfärd genom utbildning Kritiserade den traditionella och alltför individuellt inriktade undervisningen All pedagogik är social lärande uppstår i interaktion med andra människor Demokratiska och jämlika villkor i skolan för att säkerställa alla individers deltagande och sociala integration i samhället Pedagogik i sin vidaste mening

13 Tre socialpedagogiska modeller (Eriksson 2014) 1. Den adaptiva modellen utgår från ett individuellt perspektiv, är relationsbaserad och betonar olika typer av sociala interventioner i syfte att få marginaliserade individer att delta i och att anpassa sig till samhället 2. Den mobiliserande är mer handlingsinriktad och syftar till social förändring, frigörelse och empowerment genom aktivt deltagande i medvetandegörande undervisning och i samhällspåverkande grupper 3. Den demokratiska modellen innebär generell bildning och utbildning i humanism, demokrati och social rättvisa

14 Syfte: Litteraturstudiens syfte och tillvägagångssätt att via genomgång av tillgänglig litteratur beskriva hur socialpedagogers arbete i olika länders skolor kan gestalta sig med fokus på uppdrag, elevgrupper, roll, funktion och centrala arbetsuppgifter i relation till andra professionella Metodik: Narrativ kunskapsöversikt (Bryman 2011) Vetenskapliga artiklar, rapporter, avhandlingar och s.k. grey papers totalt 77 texter Texter på engelska eller nordiska språk under perioden Endast texter där begreppet socialpedagog/socialpedagogik i olika former anges tillsammans med skola Avser grundskola och gymnasium

15 Var finns socialpedagogiskt arbete i skolan? Länder där socialpedagogik tycks vara vanligt förekommande i grundskola och gymnasium: Belgien (Kornbeck & Radermaecker 2011) Danmark (Erlandsen & Langager 2013; Kornbeck 2014; Lyng Rasmussen 2017; Madsen 2013) England (Black et al. 2017; Kyriacou 2009; Petrie et al. 2009) Finland (Hämäläinen 2013) Frankrike (Kern & Reichart 2011; Kornbeck 2012; Smith 2012) Kroatien (Bouillet 2016; Zizak 2014) Litauen (Kraus & Hoferkova 2016) Norge (Borg et al. 2014; Lone 2012; Stephens 2013; Storø 2013) Polen (Kantowicz & Wilinska 2009) Rumänien (Ezechil 2015) Ryssland (Lapshina 2014; Romm 2016) Skottland (Smith & Whyte 2008) Slovakien (Zemancíková 2010) Tjeckien (Lukesová & Martincová 2015) Tyskland (Giesecke 1998; Kornbeck 2014; Kreuzer 2009) Österrike (Heimgartner & Sting 2013). Länder med ett växande eller återuppväckt intresse för införande av konceptet i skolan, t.ex. i Estland (Kraav 2003), Grekland (Gogoni et al. 2015; Mylonakou-Keke 2015a); Irland (Hämäläinen 2015), Spanien (López-Blasco 1998; Úcar 2011), och inte minst i Sverige (Bolin 2010; Eriksson 2014; Sernhede 2008; 2010; Wejfalk 2011; Winnman & Hermansson 2008).

16 Ett tre- eller fyrdelat (?) uppdrag 1. Ett specifikt uppdrag med inriktning på inkludering av socialt utsatta elever med särskilda behov 2. Ett förebyggande arbete som vänder sig till samtliga elever för att motverka skolmisslyckande och social exkludering 3. En orientering mot ett generellt lärande som syftar till medborgarskap och demokratisk fostran 4. Ett medvetandegörande, mobiliserade och förändrande uppdrag?

17 1. Inkludering av socialt utsatta elever med särskilda behov Ingår i skolans stödsystem eller elevhälsoteam Tillämpar olika interventioner för att utveckla socialt utsatta eller marginaliserade elevers socialisationskapacitet, förbättra deras anknytning till och integrering i skolan Eleverna får utifrån sina sociala och kognitiva förmågor träna på det normala samhällslivet som skolan anses representera

18 2. Förebyggande arbete som vänder sig till samtliga elever Preventivt och främjande uppdrag mot hela elevgruppen Skapa möjligheter för samtliga elevers lärande samt undanröja olika hinder för social exkludering Med detta menas pedagogiska ansträngningar i syfte att utveckla alla barns betingelser för att delta i sociala gemenskaper oavsett deras särskilda behov (Madsen 2005, s. 25) Undvika elevers exkludering från ordinarie undervisning och därmed den stigmatisering som riskerar att följa på den prevention rather than cure, a focus on the needs of the child rather than their misdeeds (Smith & Whyte 2008, s. 19) Men socialpedagogen är inte en pedagog på samma sätt som klassrumsläraren. Socialpedagogens pedagogiska uppgifter har en tydligare koppling till fostran och identitetsskapande än faktakunskap (Storø 2013, s. 63) Förebygga våld och kränkningar

19 3. Lärande som syftar till medborgarskap och demokratisk fostran I de flesta länders undervisningssystem betonas skolans demokratiska fostran Social utbildning samhällskunskap Komplettera ämneskunskaper med intresset för viktiga samhällsfrågor som mångkultur, feminism, marginalisering och integration

20 4. Ett medvetandegörande, mobiliserade och förändrande uppdrag Utveckla elevers kunskap om de sammanhang de befinner sig i och de urvals- och exkluderingsprocesser som förekommer i både skola och samhälle Motivera och mobilisera elever till aktiv handling där såväl lärare som socialpedagoger: skapar förutsättningar i klassrummet för eleverna att känna sig bekräftade i lärandeprocessen och uppmuntrar dem till att analysera och problematisera de verkligheter (skolan, det omgivande samhället, landet) som de befinner sig i (Sernhede 2008, s. 115) Socialpedagogiken ses som en nyckel till social förändring av ett skolsystem som huvudsakligen förordar struktur, disciplin och kunskapsresultat En mer radikal demokratisk undervisning är omstridd eftersom den kolliderar med existerande hierarkiska strukturer och med lärare som inte delar intresset för en sådan ny riktning

21 Elevgrupper i gränslandet mellan normalitet och avvikelse Elever som riskerar att misslyckas med sina studier, hamna utanför i skolan, avbryta sin skolgång (alternativt stängas av) p.g.a: - fysiska eller psykiska funktionshinder - hög skolfrånvaro - koncentrationssvårigheter, aggressionsproblem, samarbetssvårigheter - mobbning eller diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, kön eller social klass - läs- och skrivsvårigheter, låg prestation - familjeproblem, drogproblem, barn och ungdomar som befinner sig i samhällsvård - nyanlända ungdomar, ensamkommande ungdomar Samtliga elever All pupils can benefit from social pedagogy; however, the professional practice of social pedagogy is primarily resources to focus on individuals in settings where particular needs are evident, such as with children facing acute personal problems, looked after children in residential care and foster homes, those with disabilities, and those who have become marginalised from the mainstream of society and social activities (Kyriacou 2015).

22 Socialpedagogers varierande roller och funktioner i skolan Socialpedagogen som specialist - uttalad expert- eller specialistroll med väldefinierad målsättning - en specifik professionell kompetens i att stödja och motivera elever för att de ska förbättra sina sociala, emotionella och kognitiva färdigheter - handledare för lärare i olika frågor som rör elevens psykosociala situation Socialpedagogen som länk och medlare - en länk mellan olika professioner i skolan för att underlätta samarbete som främjar elevers pedagogiska och sociala utveckling - en naturlig part i ett multidisciplinärt team - företräder eleverna och har en medlande funktion t.ex. vid konflikter Socialpedagogen som vuxen vän - en påtagligt socialt orienterad och pedagogiskt fostrande roll vid sidan av lärarens mer undervisande funktion - en horisontell snarare än hierarkisk relation till eleven Socialpedagogen som ordningsvakt - en kontrollerande och repressiv funktion som stöd för lärarna och skolan - psykosocial brandkår

23 Arbetsuppgifter mellan stöd och kontroll Individuellt stödjande interventioner - observera, analysera och bedöma här-och-nu-behov hos individer i skolsituationer - individuellt anpassade lösningar som kan omfatta såväl akademiskt som emotionellt och socialt stöd rådgivande, stödjande och motiverande samtal - rådgivning, handledning och stöd till föräldrar, vårdnadshavare - utgöra en rollmodell Förebyggande grupprelaterade arbetsuppgifter - träna upp elevers kommunikativa förmågor och utveckla deras sociala kompetens - förbättra sammanhållningen i klasser med en problematisk gruppdynamik - genomföra anti-mobbningsprogram, anti-våldsprogram, ANDT-undervisning - genomföra social utbildning som inrymmer elevers personliga och sociala utveckling i relation till medborgarskap och demokratisk fostran, etik och moral, genus och sexualitet, fysisk och psykisk hälsa, alkohol och narkotika etc. - bidra till en ökad trygghet och ordning i klassrum, på raster och i andra lokaler samt hantera konflikter och andra problematiska situationer som uppstår Some schools may entrust their pedagogues with truly educational task, while others will only ask them to do the classic surveillance tasks (Kornbeck & Radermaecker 2011, s. 208)

24 Slutsatser och diskussion I Socialpedagogiskt arbete i skolor är vanligt förekommande i många länder Socialpedagogikens återkomst inom skolans fält innebär ett återvändande till sina ursprungliga allmänpedagogiska rötter Stor variation beträffande socialpedagogers uppdrag och målsättning, status, roll och funktion, arbetsuppgifter och aktiviteter i skolan både mellan och inom länder Stora skillnader i vilka elevgrupper socialpedagoger arbetar med men primärt uppdrag kring problemelever förebyggande arbete som vänder sig till samtliga elever för att motverka social exkludering är också relativt vanligt mer sällan demokratisk och mobiliserande funktioner Det sociala problemet individualiseras genom att läraren sätter ett namn på störningen. Ett enskilt barn pekas ut som orsaken till klassens problem (Madsen 2005, s. 184) Det finns en risk att socialpedagoger behandlar symptomen snarare än det som orsakar problemen Risk att socialpedagoger får mer av funktioner som vakter som ska upprätthålla kontroll och ordning

25 Socialpedagogiska uppdrag och funktioner i skolans spänningsfält

26 Slutsatser och diskussion II Socialpedagogik borde ha en hög aktualitet och relevans för flera av de problem som präglar den svenska skolan Socialpedagogiken kan erbjuda ett alternativt sätt att tänka om elevers skolsvårigheter som kan balansera upp det dominerande utbildningsperspektiv som fokuseras på elevers resultat och ökade anställningsbarhet Skolan kan och bör i högre grad se sig själv som en betydelsefull aktör och skyddsfaktor när det gäller att förebygga barns och ungdomars sociala och pedagogiska problem Socialpedagogers huvudsakliga målsättning om inkludering i sociala gemenskaper överensstämmer med Skollagens intentioner ökad delaktighet och att elever med olika bakgrund och villkor möts Ett socialpedagogiskt offensivt uppdrag behöver komplettera det individfokuserade och defensiva arbetet genom att också rikta uppmärksamheten mot barns ojämlika uppväxtvillkor och mot skolor som fungerar exkluderande Okunskap och oklarheter kring socialpedagogers kompetens och färdigheter viktigt att definiera och tydliggöra socialpedagogers roll och uppdrag Rimliga förväntningar på vad socialpedagogik och socialpedagoger i skolan kan åstadkomma

27 Vad får socialpedagoger i svensk skola göra? (Gustavsson & Nilsson 2018) Främja elevers sociala utveckling och välmående Få elevers vardag i skolan att fungera - Bygga relationer med eleverna (och med deras föräldrar) - Kontinuerliga samtal med elever Bryta oönskade beteenden - Motivera eleverna - Delta på raster och i gemensamma utrymmen kontroll - Skapa lugn och trygghet i korridorer och klassrum konflikthantering - Följa upp frånvaro Förebyggande insatser (livskunskap, våld, värdegrund) Fungera som handledare till övrig skolpersonal

28 Några citat från socialpedagoger Alltså för mig är skillnaden att jag är mer delaktig i den vardagliga verksamheten än vad kanske en kurator är som har elever som kommer till sig. Men det kan ju också bero på att jag jobbar med en sån specifik verksamhet där det inte är så många elever, utan jag har ju en kännedom om varje elev, varje elevs nätverk, både liksom familj och professionella nätverk runt. För det är ju det jag jobbar med hela tiden bara för att... eleven ska ha det så bra som möjligt över hela sitt liv, inte bara i skolan utan också fritid, helger och framtid (Alex, Aspskolan). [...] Sen ibland kan det vara lite lugnt, att det inte händer så mycket men då är man ju bara ute.. och ja, träffar eleverna och pratar lite med dem och slår sig ner ibland om det är någon som sitter utanför eller ja, pratar lite med dem. Det behöver inte hela tiden vara att nu ska du va i tid, nu, snabba dig nu utan man sätter sig ner och tar lite tid och pratar med dem, men det är ju inte alltid att man hinner det. [...] Man sätter sig ner och tar lite tid för dem och det kan jag sakna ibland att man inte har tid för det. Att bara kunna slå sig ner och prata med dem (Cim, Citronskolan). Det ska inte behöva vara jobbigt för eleverna, de ska inte behöva ha ont i magen över att behöva sitta ensam. Det gäller att ha uppsikt över eleverna, se till att de må bra, bygga relationer. Se till att försöka ha ett gott klimat i skolan, att det ska vara lugn och ro här [...] (Cim, Citronskolan).

29 Och några till Nätverk är otrolig viktigt att skapa runt eleven för att [...] det är så lätt att skolan blir det enda som existerar och då blir det så sårbart när vi försvinner. Utan man måste liksom försöka jobba upp, under tiden, ett nätverk och andra vuxna goda kontakter som man kan lita på och finns efter vi försvinner. Så att det försöker vi göra i god tid och det är ju liksom min roll, det är jättetydlig roll för mig. Den tycker jag också är rolig så att.. samverkan är jätteviktigt, samarbete (Alex, Aspskolan). Jag tycker att också att grundkänslan här är jag nästan själv lite positivt överraskad över, just hur positivt man ser på mig och min roll och hur viktigt det jag gör med eleverna är. För jag kan ibland känna när jag tassar in i ett klassrum och så sitter de och har någon mattelektion eller något så känner man å nu knycker jag den mitt i den här genomgången eller något medan läraren bara nej nej nej, gör det du ska, det är jätteviktigt, bara låt han följa med så det är snarare väldigt positiv känsla överlag... på det jag gör (Elliot, Ekskolan).

30 Till sist Bättre skolresultat kan knappast vara det allena saliggörande slutmålet i ett humanistiskt och modernt demokratiskt samhälle. I tider av ökad segregering och ökad främlingsfientlighet torde skolans innehåll, vid sidan av kunskapsmålen, i mycket högre grad fokusera på demokratisk fostran och aktivt samhällsdeltagande. Svensk skola borde i högre grad ta ett större ansvar för ett mer jämlikt och socialt hållbart samhälle där människor känner tillit till varandra och deltar i samhällsutvecklingen på lika villkor. Skolan behöver därför inrymma alla sorters elever, oberoende av deras sociala bakgrund, etniska ursprung eller aktuella skolsvårigheter

31