SLUTRAPPORT. Snabba Cash Vägen till fattigdom?

Transkript

1 SLUTRAPPORT Snabba Cash Vägen till fattigdom? 1. Sammanfattning De tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö beslutade att gemensamt uppmärksamma EU: s fattigdomsår Fokus för den gemensamma insatsen kom, efter en del diskussioner, att bli på överskuldsättning. Kommunen, har enligt Skuldsaneringslagen, uppdraget att inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar i budget och skuldsaneringsfrågor. Budget och skuldrådgivarna i kommunerna har konstaterat att ett ökande antal människor har problem att få ekonomin att gå ihop. De snabba lån som erbjuds på kreditmarknaden ses av många som ett enkelt sätt att temporärt lösa sina akuta ekonomiska problem, men sådana lån bidrar utan tvivel till ökade risker för överskuldsättning. Rådgivningen som kommunerna kan erbjuda skall ses som ett viktigt förebyggande arbete för att hindra människor att bli överskuldsatta och hamna i ett utanförskap. Trots storstädernas ekonomiska tillväxt och innovationskraft finns där fattigdom och utanförskap i större utsträckning än på mindre orter. Beroende på åtstramningar i välfärdssystemen, sjukdom, hög arbetslöshet, konkurs eller skilsmässa har många människor hamnat i skuldfällor. Antalet överskuldsatta beräknas uppgå till ca en halv miljon människor i Sverige. 1

2 Ursprungligen sökte de tre städerna EU medel för tre konferenser, en i vardera staden. Syftet med konferenserna var att uppmärksamma politiker, beslutsfattare, media och allmänheten på överskuldsättning som ett växande problem i samhället där många unga t.ex. drar på sig så kallade SMS lån, med ökad risk för betalningsanmärkningar hos Kronofogdemyndigheten, som i sin tur kan leda till svårigheter att klara en självständig etablering i vuxenlivet, kunna teckna hyreskontrakt, bli självförsörjande mm. Sensus beviljade kr för genomförandet av en konferens. Konferensen ägde rum i Göteborg den 28:e oktober Göteborgs stad har varit projektägare och städerna Stockholm och Malmö har varit projektpartners. Konferensen Snabba Cash vägen till fattigdom? planerades inledningsvis för maximalt 100 deltagare. Intresset var stort och ca 160personer anmälde sig, vilket ledde till att annan konferenslokal fick sökas och med fler deltagare ökade också de budgeterade kostnaderna. Konsekvensen blev att städerna har måst bekosta mer av resor och uppehälle för budget och skuldrådgivarna. Konferensen inleddes av professorerna Björn Halleröd och Richard Ahlström som under de första två timmarna redovisade faktaunderlag på temana Fattigdom i Sverige respektive Överskuldsättning och ohälsa. Anna Karin Regenberg och Annika Sydberger från Kronofogdemyndigheten redogjorde efter lunch för sitt uppdrag att arbeta förebyggande för att minska antalet personer som hamnar i en ohållbar ekonomi. Fredrik Nordquist, Konsumenternas Bank och Finansbyrå, informerade bl.a. om nya lånetyper och trender inom finansvärlden. Generalsekreteraren i Majblommans riksförbund, Lena Holm, redogjorde för föreningens historia som Sveriges största barnhjälporganisation och påtalade barns utsatthet pga. fattigdom. Eftermiddagen fortsatta med samtal om utvecklingen av budget och skuldrådgivningen i storstäderna samt om överskuldsättning utifrån ett brukarperspektiv tillsammans med en rad brukarorganisationer. Moderator för konferensen var Nicklas Halleröd, Göteborgs stad. Antalet deltagare på konferensen uppgick slutligen till 142 deltagare varav 117 kvinnor. Nio personer hade i förväg tillfrågats om att lämna sina synpunkter på konferensen vid ett telefonsamtal någon dag efter konferensen. Övervägande antalet kände till att det var EU:s fattigdomsår. Samtliga svarade att de förväntningar som de hade haft på konferensen hade infriats. Som mest givande programpunkterna nämndes de två professorernas och representantens från Konsumenternas Bank och Finansbyrå föredragningar. Förutom konferensen genomfördes en så kallad Kollegial Dialog. Budget och skuldrådgivare i de tre städerna inbjöds att delta vid tre tillfällen. Göteborg stod som värd vid dessa möten den 24:e augusti, 20:e september och 27:e oktober. Den Kollegiala Dialogen leddes av två 2

3 processledare. Syftet med dialogen var att låta budget och skuldrådgivarna från de tre storstäderna mötas, utbyta erfarenheter och lära av varandra. Vid de tre mötestillfällena lyftes egna erfarenheter av arbetet som budget och skuldrådgivare, professionen, avgränsningar av uppdraget, värdegrunder, arbetsmetoder m.m. De deltagande budget och skuldrådgivarna uppskattade utbytet med kollegor från de andra städerna och det fanns en önskan om fortsatt samverkan med kollegorna. 2. Bakgrund och förutsättningar Tre representanter för de tre storstäderna (den blivande projektledningen) träffades under hösten 2009 på en konferens om migration av fattiga européer i staden Gent i Belgien, anordnad av Eurocities arbetsgrupp Social Inclusion. Vi kom att diskutera det annalkande europeiska fattigdomsåret och fann det angeläget att storstäderna i Sverige skulle uppmärksamma fattigdomsförhållandena hos oss själva. Vår kännedom om ökande socialbidragsberoende och ett ökat antal överskuldsatta personer och det faktum att kommunerna har ett särskilt ansvar för att bedriva budget och skuldrådgivning resulterade i att fokus sattes på de överskuldsatta i städerna. Köerna till budget och skuldrådgivare är ofta långa och många är i behov av att få stöd och hjälp med sin privatekonomi. Inledningsvis tyckte vi att ämnet överskuldsatta var så angeläget att det motiverade tre konferenser, en i vardera staden, för att uppmärksamma politiker, beslutsfattare, media och allmänheten på problemet. De tre städerna bedömde att ansatsen med tre konferenserna var realistisk mot bakgrund av att ca ½ miljon människor i Sverige är överskuldsatta och att nya fenomen som SMS lån och liknande marknadsförda låneformer är lätta kanske för lätta att nyttja och har utvecklats till uppenbara skuldfällor. Särskilt för ungdomar kan det leda till stora problem senare i vuxenlivet. De ansökta medlen från EU förmedlade genom SENSUS beviljades inte fullt ut utan resulterade i enbart en gemensam konferens kunde finansieras. Konferensen förlades till Göteborg eftersom förhållandevis få projekt fanns etablerade i denna landsända. Därför blev Göteborgs Stad också projektägare till Snabba Cash vägen till fattigdom? Den önskvärda kollegiala granskningen av budget och skuldrådgivningen i de tre städerna utvecklades till en kollegial dialog som genomfördes under tre heldagar under hösten: den 24/8, 20/9 och 27/10 med deltagande av ett 20 tal budget och skuldrådgivare från de tre städerna. 3. Måluppfyllelse Konferensen har genomförts enligt planerna som en heldagskonferens den 28 oktober 2010 och med ett betydligt större intresse än vad som kunde förutses. Omfattningen var beräknad till maximalt 100 deltagare men resulterade slutligen att 142 personer deltog. Vi blev tvungna att byta till en annan och större konferenslokal, vilket ledde till större kostnad för 3

4 konferensen än den budgeterade. Uppmärksamheten från politiker och massmedia blev dessvärre inte den önskade. Under konferensens första del, som bestod av faktapresentation, redovisade professor Björn Halleröd hur fattigdomen ser ut i Sverige och avlöstes av professor Richard Ahlström som talade om kopplingen mellan överskuldsättning och ohälsa. Den senare delen av dagen ägnades åt Kronofogdemyndighetens motkrafter till överskuldsättning presenterat av Anna Karin Regenberg och Annika Sydberger. Lånetrender och attityder hos låntagare och kreditgivare redogjorde Fredrik Nordquist för. På temat barn och fattigdom beskrev Lena Holm, Majblomman sina aktuella iakttagelser. Det två sista punkterna under konferensdagen var samtal om budget och skuldrådgivningen i utveckling presenterat av tre budget och skuldrådgivare (en från varje stad) som deltagit i den Kollegiala Dialogen samt samtal kring överskuldsättning utifrån ett brukarperspektiv där inbjudna representanter från en rad brukarorganisationer beskrev vilka insatser amn gör för drabbade medlemmar. Ett knappt 10 tal slumpvis utvalda personer som deltagit i konferensen fick besvara en enkät om hur de upplevt konferensen. Samtliga svarade att konferensen motsvarade deras förväntningar och de programpunkter som uppskattades mest var de faktabaserade avsnitten. Några hade emellertid förväntat sig en tydligare redovisning av arbetet i den Kollegiala Dialogen. Arbetet i den Kollegiala Dialogen redovisas i bilaga två i denna rapport samt på Göteborgs Stad hemsida tillsammans med övrig dokumentation från storstädernas gemensamma konferens: 77C80049BC12?OpenDocument Den Kollegiala Dialogen har i princip genomförts enligt planerna. Budget och skuldrådgivarna i Stockholm har inte deltagit i den omfattning som avsågs inledningsvis beroende på deras medverkan i ett övergripande projekt i staden som pågår i första hand till årsskiftet och som involverar praktiskt taget samtliga budget och skuldrådgivare. De budgetoch skuldrådgivare som deltagit från Stockholm har däremot kontakter med de personer som har det allra svårast, nämligen de hemlösa. Deltagandet av budget och skuldrådgivare från Göteborg har påverkats något av den interna omorganisationen i staden. Processen och innehållet i dialogerna, som de två processledare Ingrid Nordblom och Birgitta Lager från Partille kommun svarat för, har varit i överensstämmelse med intentionerna. De två processledarna anlitades med stöd av FOU Väst vid Göteborgsregionen kommunalförbund GR. 4

5 4. Metoder och arbetsformer De metoder och arbetsformer som valts har i stort sett fungerat väl. Problemet har möjligen varit att engagera politiker och media. Två grupper som är viktiga men också svåra att engagera i kölvattnet av höstens genomförda val, diskussioner om politikerposter och budgetar. En förklaring kring låg uppmärksamhet från politiker och press kan vara att under samma vecka var Länskonferensen förlagd till Göteborg (25:e oktober). Länskonferensen invigdes av socialminister Maria Larsson och en av talarna vara landshövdingen i Västra Götaland Lars Bäckström. Hela denna eftermiddag fick stor uppmärksamhet i press, radio och tv. 5. Projektorganisation Vår projektorganisation har varit ganska informellt strukturerad och varit fokuserad på att genomföra de två huvudprocesserna: Konferensen Snabba Cash vägen till fattigdom? och den Kollegiala Dialogen. Det formella samarbetet mellan städerna startades med ett heldagsmöte den 28 april Därefter har vi kommunicerat per telefon och via e post samt konfererat under hand i samband med dialogdagarna. Planeringsgruppen i Göteborg har i snitt träffats en förmiddag per månad då vi informerat varandra om arbetets fortskridande och kollationerat våra respektive arbetsuppgifter. Projektledning Jan Svensson, Göteborg Anna Matsson, Stockholm Per Arvedson, Malmö Projektorganisation Snabba Cash vägen till fattigdom? Kollegial dialog, budget- och skuldrådgivare Processledare Kollegial dialog Birgitta Lager och Ingrid Nordblom Budget och skuldrådgivare Malmö, Stockholm och Göteborg Planeringsgrupp Göteborg Stadskansliet, och Budget och skuldrådgivare i Göteborg Arbetsgrupp Ulla-Britt Fingal, Stockholm Lena Risfelt, Göteborg Projektägare: Göteborgs Stad, stadskansliet Välfärdsgruppen. Projektledning: Jan Svensson, Göteborgs Stad, Anna Matsson, Stockholms Stad och Per Arvedson, Malmö Stad 5

6 Arbetsgrupp: Ulla Britt Fingal, Stockholms Stad och Lena Risfelt, Göteborgs Stad för genomförandet av konferens, dokumentation av projektet och utvärdering. Planeringsgrupp Göteborg: Jan Svensson och Lena Risfelt, stadskansliet. Budget och skuldrådgivare Bo Wassenius, stadsdelsförvaltningen Bergsjön. Agneta Stevander, stadsdelsförvaltningen Centrum, Ingela Pedérsen, stadsdelsförvaltningen Kärra Rödbo och Britt Johansson, stadsdelsförvaltningen Frölunda Högsbo Kollegial dialog: Processledare Birgitta Lager och Ingrid Nordblom, Partille kommun. Ulla Britt Fingal, Stockholms Stad som dokumenterat hela processen vid de tre tillfällena av den Kollegiala Dialogen (24/8, 20/9 och 27/10, 2010). Budget och skuldrådgivare i Göteborg, Malmö och Stockholm Stad. 6. Omfattning och resultat Konferensen väckte större intresse än planerat vilket ledde till att det beräknade maximala antalet deltagare på 100 personer överskreds med 42 personer. Den kollegiala dialogen skulle omfatta samtliga budget och skuldrådgivare i de tre städerna. Den största avvikelsen från detta blev antalet deltagare från Stockholm som blev betydligt lägre än planerat. Vid konferensen var dock flera av stadsdelsförvaltningarnas budget och skuldrådgivare representerade, även från Stockholms Stad. Uppföljningsenkäten, som efter konferensen skickades ut till ett knappt 10 tal slumpvis utvalda personer, påvisade att de ställda förväntningarna hade infriats. Särskilt uppskattade var programpunkterna som var framförda av forskarna, faktabaserade och kompetenshöjande programpunkter. Vid den Kollegiala Dialogens sista tillfälle uttryckte många spontant att det hade varit givande och trevligt att träffa kollegor från andra städer. Man hade kunnat utbyta tankar och få ta del av andras erfarenheter. De gruppdiskussioner som förekommit, med stöd av processledarna, under den kollegiala dialogen hade uppskattats mycket och det fanns önskemål om fortsatt utbyte. 7. Integrering av jämställdhetsperspektivet Drygt 82 % av deltagarna av de 142 deltagarna på konferensen var kvinnor. Det kanske inte är speciellt anmärkningsvärt när det sedan gammal hävd handlar om sociala frågor, som traditionellt hanteras av kvinnodominerade yrkesgrupper. Bland de 19 medverkande på konferensen var fördelningen 42 % män och 58 % kvinnor. Bland de 20 tal deltagarna i den Kollegiala Dialogen var 3 män (15 %). Projektorganisationen omfattade totalt 11 personer varav 3 män. Den könsmässiga fördelningen bland de överskuldsatta klienterna är förmodligen jämnare. 6

7 Vid den Kollegiala Dialogens andra mötestillfälle redovisade forskaren Lisbeth Sandvall konkreta exempel från sin avhandling där den könsmässiga aspekten belystes. Bland annat beskrevs hur kvinnor drabbas av skulder som ursprungligen förorsakats av män. Lisbeth Sandvall kunde också konstatera ett påtagligt utanförskap bland de personer som sökte budget och skuldrådgivning. Vid samma mötestillfälle diskuterades barnens utsatthet och deras benägenhet att ärva föräldrarnas skuldbeteende. 8. Tillgänglighet Utifrån definitionen av området Tillgänglighet har följande begrepp känts som relevanta vid projektets genomförande: Fysisk, Informativ och Kommunikativ tillgänglighet. Konferenslokalerna har varit tillgänglighetsanpassade med ljudförstärkning och projektionsteknik som stöd vid föredragningarna, detta för att kunna erbjuda en god generell tillgänglighet för åhörarna. I det fall deltagarna har haft behov av specialkost har detta beställts utifrån framförda krav. Utöver den skrivna informationen har det funnits möjlighet att via exempelvis telefonkontakt med arbetsgruppen få svar på frågor. Under konferensdagen fanns en grupp personer utsedda att vid behov ge personligt stöd till deltagarna. Hela projektets dokumentation har gjorts tillgänglig via Göteborgs Stad hemsida. Så väl själva konferensen Snabba Cash vägen till fattigdom? som den Kollegiala Dialogen och har haft som mål att vara tillgänglig som verksamhet. 9. Tid, resurser och kostnader Projektorganisationens medarbetare har som medfinansiering lagt ned arbetstid vid planering och genomförande av konferensen och den Kollegiala Dialogen. Sammanlagt uppgår denna medfinansiering till 300 arbetstimmar. De tre städerna tog på sig alla kostnader för resor och hotellvistelser så att beviljade medel istället kunde läggas till konferensen och därmed göra det möjligt för ett större antal personer att delta. På detta sätt ökade vi deltagarantalet från 100 till 142 personer. Göteborgs Stad tog också på sig att stå för lokalkostnaden vid konferensen. Den Kollegiala Dialogen genomfördes i Göteborgs Stads lokaler vilket också kan ses som en del av medfinansieringen. Sökt belopp kr Medfinansiering kr Total kostnad kr 7

8 10. Värdefulla positiva erfarenheter Sättet att kunna samverka med de andra städerna i ett gemensamt projekt har känts inspirerande. Trots olika arbetsförutsättningar och utbildningsbakgrund för yrkeskategorin budget och skuldrådgivare fanns ändå stor överensstämmelse i synen på yrkesrollen, klienterna/kunderna och deras behov. Utbyte av erfarenheter och nya nätverk har också fått stor betydelse. 11. Projektledarens övriga synpunkter Som projektledare är det en glädje att sammanfatta redovisningen med att framföra ett stort tack till Sensus som trodde på vår idé att fokusera kommunernas ansvar för budgetoch skuldrådgivning och det ökande samhällsproblemet med överskuldsättning. Jag är glad över att så många brukarorganisationer hörsammade vår inbjudan till konferensen och och att vi på det sättet kunde bidra till att sprida deras röster. Det har varit roligt att vi på detta sätt har kunnat göra en gemensam satsning på städernas budget och skuldrådgivare en yrkeskategori som ofta arbetar i det fördolda för en grupp människor som har svårt att föra ut sina berättelser om ett liv präglat av utestängning. Att dessutom samtliga medverkande föredragshållare ställde upp utan att vi hade möjlighet att betala arvode tycker jag ska framhållas särskilt! Sist men inte minst vill jag att arbetsgruppens arbetsinsats ska uppmärksammas. Lena Risfelt och Ulla Britt Fingal har lagt ner stor möda och många timmars engagerat arbete för att göra konferensen Snabba Cash vägen till fattigdom? och den Kollegiala Dialogen till de uppskattade och kunskapshöjande projekt vi ursprungligen önskade oss! Göteborg Jan Svensson Projektledare 8