Introduktion: Medierna och samhället

Transkript

1 Introduktion: Medierna och samhället 4 nov 2008 Mediernas mekanismer/mediestruktur MKGA01/12/20 HT08 Ur kursplanerna (fokus v.45-49) 49) I delkursen ingår r grunderna om massmediernas historik Delkursen tar upp såväl s l traditionella som nya mediers politiska, ekonomiska, juridiska, tekniska och sociala förutsf rutsättningar. ttningar. Medierna betraktas som integrerade delar av samhällssystemet och som centrala opinionsbildande arenor och aktörer. Hadenius, Weibull & Wadbring (2008) Massmedier, Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Hvitfelt & Nygren (2008) På väg mot medievärlden Journalistik, teknik, marknad Medieutveckling 2008 (rapport från Radio och TV-verket, tillgänglig online) Offentlighet och sekretess hos det allmänna (Justitiedepartementet, tillgänglig online) Spelregler för press, radio och TV (Pressens samarbetsnämnd, utdrag tillgänglig online) Ur kursplanen Mediernas mekanismer (fokus v.50-03) 03) Delkursen innehåller en grundläggande ggande orientering om hur avtal, kontrakt och marknadsföring ring regleras juridiskt för f r såväl s l analoga som digitala medier. De studerande tillägnar sig en bred förstf rståelse för f r hur upphovsrätten fungerar; vem som skyddas, vad som ska skyddas och varför. r. Nylander: Medierätt 1, yttrandefrihet och tryckfrihet i tryck, radio och tv Tornberg & Ladenfors: Medierätt 2, marknadsrätt Carlén-Wendels: Medierätt 3, upphovsrätt Norman: Upphovsrätt i en föränderlig journalistik (finns tillgänglig online) 1

2 Examination 1. Salstentamen: 5 dec. (omtentamen 23/1) (45%) 2. Seminarium: Presidentvalet 08 medier och demokrati i förändring? ndring? (grupparbete): 27/28 nov. (10%) För r MKGA01/MKGA12 även: 3. Individuell essä om medierätt: publicering påp blogg 15 jan.,, kommentering/opponering 16 jan. (45%) Gruppindelning utifrån n inriktning (VKD,, GM, FRI, INFO) VKD Grupp 1 VKD Grupp 2 VKD Grupp 3 VKD Grupp 4 Gruppindelning utifrån n inriktning (VKD,, GM, FRI, INFO) VKD Grupp 5 VKD Grupp 6 VKD Grupp 7 2

3 Gruppindelning utifrån n inriktning (VKD, GM,, FRI, INFO) GM Grupp 1 GM Grupp 2 GM Grupp 3 GM Grupp 4 Viktor Algurén Mattias Ardell Jessica Fransson Karolina Dahlgren (fristående) Gruppindelning utifrån n inriktning (VKD, GM, FRI,, INFO) FRI Grupp 1 FRI Grupp 2 FRI Grupp 3 Fri grupp 4 Sofie Norén Cermén Gruppindelning utifrån n inriktning (VKD, GM, FRI, INFO) INFO Grupp 1 Lisa Knutsen Amanda Karlsson Olle Hallberg INFO Grupp 2 INFO Grupp 3 INFO grupp 4 3

4 Gruppindelning utifrån n inriktning (VKD, GM, FRI, INFO) INFO Grupp 5 INFO Grupp 6 INFO Grupp 7 INFO grupp 8 Vad karakteriserar vår v r tids samhälle? Informationssamhälle? Kunskapssamhälle? Det moderna samhället? Det globala samhället? Det postmoderna samhället? Konsumtionssamhälle? Mediesamhället? Historien som progression? Informationssamhället? Jordbrukssamhället Industrisamhället 4

5 Begreppet mediesamhälle Medierna genomsyrar samhällets institutioner, sociala relationer och vardagslivets aktiviteter. Medierna erbjuder underlag utifrån n vilket människor m formar identiteter, värderingar v och politiska uppfattningar. Medier fungerar som offentlighetens arenor och aktörer 1900-talets medieutveckling har drivit påp utvecklingen av en visuell kultur. Medierna styr och strukturerar vardagslivets aktiviteter Ung i mediesamhället - Gymnasieungdomars rangordning av betydelsefulla faktorer för f r sin egen utveckling: 1960: 1. föräldrarna, 2. skolan, 3. mor/farföräldrar, 4. kompisar, 5. idrotten, 6. kyrkan kompisar, 2. musiken, 3. föräldrarna, 4. bild/media/film/video/ dataspel, 5. idrotten 6. skolan 5

6 Ung i mediesamhället - begreppet ungdom är r ungt? - längre ungdomstid - längre utbildningstid - de äldres legitimitet inte längre l självklar - erfarenhetsdevalvering? - kulturell friställning Det försiggf rsiggår r en friställning från n traditionerna påp sexuallivets, äktenskapets och familjeformernas område. Det finns till och med en friställning när n det gäller g de bilder vi har inuti huvudet. Medierna, reklamen, medvetandeindustrin frigör r explosioner av scener, drömmar och fantasier inom oss ( ) Därmed menas inte att vi generellt sett verkligen har blivit friare!! Den kulturella friställningen leder snarare till en utvidgning av det man önskar, drömmer om och längtar l efter, även om det i verkliga livet inte alls går g r att uppnå. (Thomas Ziehe, Ny ungdom) Om mediernas ökade betydelse exemplet politik 1950-talets politiska debatt var i Horden av journalister och fotografer stor utsträckning en dialog mellan som häckade h vid ingången ngen visade att folkpartiets ledare Bertil Ohlin och drevet var i full gång. g De förstod f att jag mig. Den utspelades framförallt rallt i ännu inte träffat Anna-Greta Leijon riksdagen. Från n en del av Ohlins och förvf rväntade sig därfd rför r inga och mina Vasaparksdueller finns uttalanden från n min sida. Fotograferna bandupptagningar kunde däremot d börja b sitt jobb för f r att fåf ( Tage Erlanders memoarer, fram en bild som visade en stressad och 1976) pressad statsminister skyndande in bakom en skyddande dörr. d (Ingvar Carlssons memoarer, 2003) 6

7 7

8 8

9 Internet som kampanjplattform års video påp Youtube: biggest web video of 2007 by People magazine...the AP...Newsweek...and AOL. ICqU 9

10 TEMA: Presidentvalet 08 Medier och demokrati i förändring? f Uppgiften går g r ut påp att i ljuset av det amerikanska presidentvalet 2008 fördjupa sig i egen vald aspekt utifrån n det övergripande temat: medier och demokrati i förändring?? Gruppen skall själva identifiera och formulera en frågest geställning som ska utforskas närmare n och sedan återföra ra den kunskap som tillägnats i form av en muntlig presentation inför r några n av de andra grupperna. Någon N form av visuellt stöd d ex. PowerPoint, bilder, video ska användas ndas vid presentationen. Ett krav för r att bli godkända är r att ni använder nder er av kursens litteratur för r att exempelvis definiera viktiga begrepp, göra kopplingar till teorier och belägger argument. Varje grupp har max 15 minuter att förfoga f över påp seminariet. (4-5 5 personer per grupp) Redovisningsseminarium 27/28 nov. Brainstorming (dokumentera diskussionen, turas om att vara sekreterare) 1. Vad vill vi göra? g Vad är r en intressant aspekt, ett intressant problem? Vilka individuella iakttagelser har gjorts utifrån n detta problem? Finns det några intressanta spaningar som vi bör/kan b göra g i gruppen? 2. Vad kan vi redan? Vilka förestf reställningar har vi om det fenomen vi diskuterar? 3. Vad behöver vi lära l oss mer om? Vad behöver vi ta reda på? p? (dels via litteratur och informationssökning och dels via empiriska ministudier, spaningar) Spana, sök s k och samla in material (analysera medieuttryck utbud, innehåll och form, läs l s litteratur, ge ur ut i bloggosfären ren,, gör g intervjuer, diskutera med varandra) Arbeta med det material ni samlat in (se till att kurslitteraturen en vävs vs in påp ett logiskt sätt s i presentationen) Redovisa (designa en intressant och välstrukturerad v presentation) Om begreppen kommunikation och medier Transmissionssynsättet kommunikation är överföring ring av information (SAOL), S > B > M (Shannon och Weaver 1949) Den meningsskapande synen: gemensamgöra kodning och avkodning kultur = kodgemenskap (hermeneutik, semiotik) 10

11 Överföringsmetaforen ringsmetaforen finns inbyggd i språket Jag förstf rstår r inte varför r våra v nya rutiner inte går g fram. Vi måste m fåf igenom detta snabbt. Kan vi fåf ut det här h r till alla nästa n vecka. Kan du inte begripa det här h r enkla? Mottagaren reduceras till passiva objekt. 11

12 12

13 Mediernas roll i samhället Fyra ideologier - den auktoritära ra ideologin - den frihetliga ideologin - den sociala ansvarsideologin - den marxistiska medieideologin Mediernas betydelse i Sverige Information Granskning Forum för f r debatt (Kommentar) Mediernas juridiska/etiska ramverk - en liten översikt Tryckfrihetsförordningen rordningen (TF) 1949 Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) 1992 De grundläggande ggande principerna: - Censurförbud rbud - Anonymitets- och meddelarskydd - Ansvarighetsregler - Etableringsfrihet - Särskild brottskatalog (rikets säkerhet, s uppvigling, hets mot folkgrupp, brott mot enskilda t.ex. förtal) f - Särskild rättegr ttegångsordning (juryprövning) 13

14 Etiska regler för f r press, radio och TV Publicitetsreglerna Yrkesreglerna Reglerna mot textreklam PO och PON samt Granskningsnämnden För r radio och TV övervakar