RAPPORT HYDROGEOLOGI. Bergtäkt Degerhamn: Ansökan om utvidgat täkttillstånd

Transkript

1 RAPPORT HYDROGEOLOGI Bergtäkt Degerhamn: Ansökan om utvidgat täkttillstånd

2 RAPPORT HYDROGEOLOGI Bergtäkt Degerhamn: Ansökan om utvidgat täkttillstånd KUND Cementa AB Degerhamnsvägen Degerhamn KONSULT WSP Environmental Sverige Birger Svenssons väg 28D Varberg Besök: Birger Svenssons väg 28D Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER PROJEKT Tillståndsansökan bergtäkt Degerhamn UPPDRAGSNAMN Hydrogeologisk utredning WSP Patrik Lissel UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Patrik Lissel DATUM ÄNDRINGSDATUM GRANSKAD AV Mats Waern GODKÄND AV Patrik Lissel Hydrogeologisk utredning

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING 4 2 NATURGIVNA FÖRUTSÄTTNINGAR LANDSKAP, TOPOGRAFI OCH YTVATTEN GEOLOGI GRUNDVATTEN 6 3 PLANERAD UTVIDGAD BRYTNING 7 4 FÖRUTSEBAR PÅVERKAN 9 5 FÖRUTSEBARA EFFEKTER 11 6 KONSEKVENSBEDÖMNING 12 7 SLUTSATS 12 8 REFERENSER 13 BILAGOR Bilaga 1. Modellbeskrivning Rapport Hydrogeologi Bergtäkt Degerhamn: Ansökan om utvidgat täkttillstånd 3

4 1 INLEDNING Cementa AB planerar för en ansökan till utvidgad brytning av kalksten vid befintligt bergtäkt vid Degerhamn, Öland (figur 1). Som ett underlag till denna ansökan har WSP fått i uppdrag att utreda den hydrogeologiska påverkan som sökt brytning kan förutses få. I denna rapport används höjdsystem RH2000. Nivåer anges som så kallade plushöjder och betecknas enligt principen +0,0 m (meter över havet). Figur 1. Översiktskarta utvisande planläge för bergtäkt Degerhamn. 2 NATURGIVNA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 LANDSKAP, TOPOGRAFI OCH YTVATTEN Området där befintlig bergtäkt ligger utgörs av flack alvarmark som sluttar svagt åt öster, från ca +23 m i västra delen av täkten till ca +20 m i östra delen. Själva täktbotten sluttar svagt åt öster, från ca +15 m centralt i täkten till ca +13 m vid nuvarande brytfront. Norr om täktområdet finns höjder på upp till ca +40 m och söderut ligger marken lägre än vid täkten. Kring bergtäkten finns inom alvaret några mindre småvatten (vätar), den närmaste ca 350 m norr om täkten och ytterligare ca 1 km norrut ligger alvarsjön Maren. I öster, ca 1,4 km från täkten, finns ett dikningsföretag och ytterligare österut, inom de uppodlade markerna, finns ett stort antal dikningsföretag. Söder om bergtäkten ligger närmsta ytvattensamling på ca 1,6 km avstånd. Inom och i omedelbar anslutning till täkten finns ytvattensamlingar; Stensjön i väster (ett äldre stenbrott), kalkbrottssjön nere i täkten och sydost om täkten en damm för vattenavledning från täkten, vilken därefter söker sig åt sydost Hydrogeologisk utredning

5 Figur 2. Topografi och ytvatten kring bergtäkt Degerhamn. 2.2 GEOLOGI Kring bergtäkten saknas i allt väsentligt jordlager och kalkstenen ligger i princip i dagen (figur 3). Figur 3. Utdrag ur SGU:s jordartskartering (WMS-tjänst). Det sedimentära berget utgörs av olika lager med de yngsta lagren (kalksten) överst, följt av alunskiffer, siltsten och skiffrar och slutligen sandsten som vilar på kristallint berg (figur 4). Lagren stupar inom aktuellt område svagt åt ost-sydost. Lutningen medför att de äldre lagren kommer upp mot ytan i väster. Vidare att djup till underyta kalksten ökar mot öster i bergtäkten, därav den lutande bottnen i bergtäkt Degerhamn. Rapport Hydrogeologi Bergtäkt Degerhamn: Ansökan om utvidgat täkttillstånd 5

6 Figur 4. Utdrag ur SGU:s berggrundskarta (Ba66, SGU). Figur 5. Principiell geologisk sektion ( SGU). Tegelstensmönstret avser kalkstenen. Notera att höjdskalan är kraftigt överdriven. 2.3 GRUNDVATTEN Grundvatten inom området bildas från del av infiltration av nederbörd som infiltrerar (den del som inte tas upp av växtlighet). Nederbörden över området är i medeltal ca 580 mm/år och nettonederbörden, del som finns tillgänglig för grundvattenbildning, bedöms till ca 170 mm/år. Dessa värden baseras på data från SMHI avseende perioden och avser området sett i stor skala (mil). I mindre skala kommer nybildningen av grundvatten att variera med avseende på markanvändningen. Inom aktuellt område ligger grundvattenytan i ostört tillstånd relativt nära markytan. Nära bergtäkten är dock grundvattnet lokalt avsänkt. Grundvattennivåer och strömningsmönster har tidigare karterats i regional skala [1]. Från denna kartering har figur 6 hämtats. Grundvattnets strömningsriktning är i plan vinkelrät mot nivåkurvorna. Av kartan framgår att strömningsmönstret följer topografin (förväntat) samt att nivån lokalt kring bergtäkten är avsänkt. Det kan förutsättas att det av bergtäkten opåverkade flödesmönstret skulle ha visat att den grundvattendelare som idag kan spåras norr och söder om täkten tidigare torde har gått genom densamma Hydrogeologisk utredning

7 Figur 6, Grundvattennivåer i regional skala (från referens [1]). De vattenförande egenskaperna i det ytliga sedimentära berget kring bergtäkten har tidigare undersökts under 2005 (Aqualog 2006). I rapporten redovisas transmissivitetsvärden (T) för kalkberg och skiffer och det skrivs att Skiffern har betydligt högre vattenförande förmåga än kalkstenen, vilket kan synas vara oväntat. Om man beaktar att den vattenförande mäktigheten vid de hydrauliska tester som utfördes 2005 var betydligt mindre för kalkstenen än för den underliggande skiffern så kommer man till en annan slutsats. Om man istället för transmissiviteten studerar den hydrauliska konduktiviteten (K), vilken inte är beroende av den vattenförande mäktigheten, ser man att de utvärderade vattenförande egenskaperna är av samma storleksordning; K= m/s för kalkstenen och K= för skiffern. Utifrån de hydrogeologiska undersökningar som utförts i täktens närområde kan det således inte ses att skiffern skulle ha högre vattenförande förmåga än kalkstenen, annat än högst obetydligt. Värden på bergets vattenförande egenskaper används vid beräkning av mängd inläckande grundvatten till täkten, vilket beskrivs närmare i bilaga 1. 3 PLANERAD UTVIDGAD BRYTNING Inom brytområde för gällande täkttillstånd finns fortfarande en mindre obruten areal kvar. Inom detta område ( BEF i figur 7) kommer Cementa att ansöka om att få bryta till större djup än vad som tidigare varit fallet. Detta då den djupt liggande kalkstenen (så kallad lågsten ) inom en snar framtid förutses komma att vara en kommersiellt gångbar råvara. Mäktigheten på Rapport Hydrogeologi Bergtäkt Degerhamn: Ansökan om utvidgat täkttillstånd 7

8 lågstenen kan i medeltal vara omkring två meter, varvid brytdjupet teoretiskt sett skulle öka med denna storlek jämfört med tidigare brytning. Även inom de tillkommande arealerna ( NO och OST i figur 7) kommer ansökan att omfatta lågsten. Beaktande ovanstående samt lagrens lutning mot öster har lägsta brytnivå uppskattats enligt figur 8. Utifrån denna nivå antas att grundvattnet inom brytområdet kommer att avsänkas ner till 0,5 m under täktbotten. Figur 7. Delområden för utvidgad brytning enligt ansökan (NO, BEF och OST). Figur 8. Uppskattad lägsta nivå för brytning = underkant lågsten Hydrogeologisk utredning

9 4 FÖRUTSEBAR PÅVERKAN Grundvattenhydraulisk påverkan, storlek och utbredning av förutsebar grundvattensänkning, som följd av sökt utvidgad brytning, har beräknats med hjälp av en upprättad tredimensionell numerisk grundvattenmodell över området. Modellen beskrivs närmare i bilaga 1. Med hjälp av modellen predikteras även framtida grundvattenbortledning vid maximalt brytdjup. Modellen har kalibrerats mot nuvarande förhållanden, där kunskap om grundvattennivåer kring täkten i kombination med hur mycket vatten som pumpas ur täkten utgör grund för kalibreringen. Modellen har även använts för att beräkna en sannolik situation utan bergtäkt, d v s hur det förmodligen kan ha sett ut innan bergbrytning påbörjades inom området. För denna situation finns inga mätdata, men genom att i den kalibrerade modellen ta bort bergtäktsområden kan en situation simuleras som visar en sannolik situation före etablering av täkt. Genom att jämföra nuvarande situation med situation före bergtäkt kan nuvarande grundvattenhydraulisk påverkan visualiseras. Detta kan användas som underlag för vidare studier av huruvida denna predikterade påverkan skulle ha medfört någon effekt för naturmiljön i täktens närområde. Som gräns för praktisk påverkan på grundvattenförhållanden har här satts 0,3 meters trycksänkning. Detta då en mindre sänkning än 0,3 meter svårligen kan mätas på grund av den naturliga grundvattennivåfluktuationen samt att en avsänkning mindre än 0,3 meter inte kan förutses kunna skada enskilda eller allmänna intressen, varvid den är att se som försumbar. I dagsläget bedöms grundvattenbortledning vid täkten uppgå till ca m 3 /år (av en total vattenbortledning om ca m 3 /år) och grundvattensänkning kring täkten beräknas ha en utbredning enligt figur 9. Simuleringen baseras på studier av mätdata av grundvattennivåer (i huvudsak) öster och norr om täkten, mätningar av bortpumpat vatten från täkten samt beräkningar i grundvattenmodellen. Modellprediktionen bedöms som relativt tillförlitlig där den baseras på såväl flödesdata som grundvattennivåmätningar. Men där grundvattennivåmätningar saknas som kan visa på förhållanden före täkt etablerades (d v s främst västerut), får modellprediktionen ses som mer osäker. Påverkan västerut bedöms ha nått ett nytt stationärt jämviktsläge för minst tre decennier sedan, varvid området sedan länge anpassats till dessa förhållanden. Någon skada på enskilda eller allmänna intressen till följd av grundvattensänkning är inte kända inom området. Det bedöms därför vara mycket svårt att kunna verifiera modellprediktionen inom området i väster då såväl mätningar som andra indikationer på grundvattenpåverkan saknas. För en framtida situation, vid fullt utbruten täkt enligt figur 8, beräknas grundvattenbortledningen kunna uppgå till ca m 3 /år och beräknad påverkan på grundvattenytans läge jämfört med nuläget sträcker sig ca meter från brytgräns enligt figur 10. Trycksänkningen i berg når något längre ut från täkten än avsänkning av grundvattenytans läge och beräknas kunna sträcka sig upp till ca 470 meter från brytgräns. Redovisad gräns för trycksänkning i berget representerar gräns för påverkansområde för grundvatten för sökt utvidgad brytning. Modellprediktionen bedöms vara Rapport Hydrogeologi Bergtäkt Degerhamn: Ansökan om utvidgat täkttillstånd 9

10 relativt säker då utökad brytning planeras ske österut inom område som finns karterat genom tidigare undersökningar. Om man jämför den beräknade framtida situationen vid fullt utbruten täkt med den predikterade situationen före bergbrytning påbörjades erhålls en visualisering över den påverkan som bergbrytningen inom området totalt sett kan förutses kunna komma att omfatta (figur 11). Denna visualisering får anses ha samma osäkerheter som modellprediktionen av nuvarande påverkan (figur 9) vad avser den västra delen, medan den östra delen bedöms vara säkrare. Figur 9. Grundvattenhydraulisk påverkan Före täkt jämfört med Nuläge. Figur 10. Grundvattenhydraulisk påverkan Nuläge jämfört med Framtid. Trycksänkning i kalkberget avser gräns för beräknad trycksänkning om 0,3 m och representerar här gräns för påverkansområde för grundvatten för sökt utvidgad brytning Hydrogeologisk utredning

11 Figur 11. Grundvattenhydraulisk påverkan Före täkt jämfört med Framtid. 5 FÖRUTSEBARA EFFEKTER Den förutsebara grundvattenhydrauliska påverkan som planerad utvidgad brytning kan medföra är avsänkning av nivån i närliggande brunnar vilket skulle kunna inverkar på uppfordringskapaciteten ur vattenbrunnar eller påverka energiutbytet för energibrunnar. Vidare skulle en avsänkning av grundvattenytans läge kunna påverka växttillgängligt vatten samt att småvatten, vätar, skulle kunna bli torrare. Vattenbalansförändringar kan uppkomma som följa av förändrade strömningsmönster för grundvatten samt med avseende på hur avledning av vatten från täkten sker. Inom förutsebart påverkansområde för planerad brytning (figur 10) finns inga brunnar, vare sig för vattenuttag eller för energiändamål. Avsänkning av grundvattenytans läge bedöms inte påverka det växttillgängliga vattnet i någon betydande utsträckning. Jordlagren inom förutsebart påverkansområde är tunna och grundvattenytan ligger i allt väsentligt nere i kalkstenen. Kapillärstigning upp från grundvattenytan till jord, där jordlager förekommer, bedöms inte ske i någon utsträckning som inverkar mätbart på det växttillgängliga vattnet. Påverkan på växlighet som följd av grundvattensänkning bedöms därför vara liten eller inte påvisbar. Inom förutsebart påverkansområde för ytligt grundvatten finns mindre områden norr om täkten som i naturvärdesinventering karterats som naturtyp fuktängar och även angetts som vattenmiljöer (vätar). Dessa ytor ligger även till huvudsak inom förutsebart påverkansområde för nuvarande brytning (figur 9), indikerande att påverkan på grundvattennivåer inte inverkat i någon större utsträckning på naturtypen ifråga. Grundvattennivåmätningar kring dessa vätar visar att grundvattenytan ligger djupt nere i berget (flera 1 Enetjärn Natur AB, (Utkast). Rapport Hydrogeologi Bergtäkt Degerhamn: Ansökan om utvidgat täkttillstånd 11

12 meter under markytan), till del på grund av avsänkning från bergtäkten. Någon koppling mellan grundvatten och ytvatten inte bedöms finnas här. Inläckande grundvatten vid den utvidgade brytningen härrör från ett begränsat område kring täktens östra del. Detta vatten avrinner idag österut. Vattenavledning från denna del av täkten sker österut. Någon vattenbalansförändring som följd av denna vattenhantering förutses inte uppkomma. 6 KONSEKVENSBEDÖMNING Som följd av förutsebara grundvattenhydrauliska effekter görs följande bedömning: - Det förutses inte uppkomma några konsekvenser för brunnar. - Det förutses inte uppkomma några konsekvenser för ytvatten. - Det förutses inte uppkomma några konsekvenser för växtlighet. 7 SLUTSATS Nuvarande påverkan på grundvattenhydrauliska förhållanden har visualiserats. Denna visualisering innehåller vissa osäkerheter då situationen innan bergbrytning påbörjades inte är känd genom mätningar. Visualiseringen kan dock tjäna ett syfte där studie av naturvärden inom idag förutsebart påverkansområde kan jämföras med motsvarande studie utanför detsamma. Sådan studie kan verifiera eller vederlägga den bedömning som görs i denna rapport rörande påverkan på växtlighet vid utvidgad brytning. En framtida påverkan på grundvattenhydrauliska förhållanden har prognostiserats för maximal omfattning av planerad brytning. Denna prognostisering bedöms vara relativt tillförlitlig då brytning planeras inom ett område som tidigare undersökts. Utifrån beräknad påverkan har konsekvenser bedömts. Inga skadliga konsekvenser har identifierats. Planerad brytning kommer att kräva grundvattenbortledning. Detta är en vattenverksamhet enligt miljöbalkens 11 kapitel. Vattenverksamhet är tillståndspliktig (huvudregel) såvida det inte är uppenbart att de förändrade vattenförhållandena inte medför skada på enskilda eller allmänna intressen (undantagsregel, 12, 11 kap MB). Det är upp till verksamhetsutövaren att visa att undantagsregeln är tillämpar om vattenverksamhet bedrivs utan tillstånd. Den utredning som presenteras i denna rapport kan utgöra underlag för bedömning om den vattenverksamhet som kommer att bedrivas skulle kräva tillstånd eller inte. WSP:s bedömning är att vattenverksamheten inte kommer att skada enskilda eller allmänna intressen Hydrogeologisk utredning

13 8 REFERENSER [1] Aqualog AB. PM Cementa Degerhamn, utredning av befintlig deponi. Hydrogeologisk del. Redovisning av resultat. Göteborg [2] Enetjärn Natur AB. Biologisk mångfald och naturvärde på Albrunna 29:1. Ett kunskapsunderlag inför utökad kalkbrytning i Degerhamn (Utkast). Rapport Hydrogeologi Bergtäkt Degerhamn: Ansökan om utvidgat täkttillstånd 13

14 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Sverige AB Arenavägen Stockholm-Globen Tel: Hydrogeologisk utredning

15 UPPDRAGSNAMN Bergtäkt Degerhamn: Ansökan om utvidgat täkttillstånd FÖRFATTARE Emil Friberg UPPDRAGSNUMMER DATUM BILAGA 1 - MODELLBESKRIVNING Innehåll 1 MODELLBESKRIVNING Mjukvara 2 \\evs16col1se.se.wspgroup.com\sekal1_projects$\3155\ Cementa\Hydrogeologi\Rapport Hydrogeologi\Bilaga 1_Modellbeskrivning\BIlaga 1 - Modellbeskrivning_ docx 1.2 Avgränsning och geometri Nybildning av grundvatten Kalibrering Hydrauliska parametrar 5 2 BERÄKNINGAR 5 1 (6) WSP Environmental Sverige Box Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

16 UPPDRAGSNAMN Bergtäkt Degerhamn: Ansökan om utvidgat täkttillstånd FÖRFATTARE Emil Friberg UPPDRAGSNUMMER DATUM Modellbeskrivning 1.1 Mjukvara Grundvattenmodellen har byggts upp i programmet Visual Modflow (VMF). VMF bygger på finita differenskoden MODFLOW (Harbaug & McDonald 1988) som simulerar grundvattenflöde i tre dimensioner. Koden är en av den mest spridda och allmänt accepterade koderna för numerisk modellering av grundvattenflöden. Mer information kan fås från exempelvis Waterloo Hydrogeologic på internetadressen \\evs16col1se.se.wspgroup.com\sekal1_projects$\3155\ Cementa\Hydrogeologi\Rapport Hydrogeologi\Bilaga 1_Modellbeskrivning\BIlaga 1 - Modellbeskrivning_ docx 1.2 Avgränsning och geometri För modellavgränsning har en avgränsning gjorts av det hydrauliska system som bedöms kunna påverkas av planerad verksamhet. Denna hydrauliska avgränsning baseras till del på en generaliserad grundvattennivåkartering som i sin tur bygger på kända grundvattennivådata och kunskap om rådande geologi och topografi. Avgränsningen framgår av figur 1, där svart linje avser gräns över vilken inget vatten flödar (vattendelare), röda linjer utgör gränser där vatten flödar ut eller in ur modellen beroende på hydraulisk situation, detsamma gäller även för blå ytor. I öster användes ett mindre vattendrag som gräns och i väster används havet. Figur 1. Avgränsning av aktuellt hydrauliskt system, tillika modellavgränsning. CH = konstant vattennivå, No Flow = gräns över vilken inget flöde går, River = Gräns över vilken vatten tillåts flöda ut/in. 2 (6)

17 UPPDRAGSNAMN Bergtäkt Degerhamn: Ansökan om utvidgat täkttillstånd FÖRFATTARE Emil Friberg UPPDRAGSNUMMER DATUM Området har delats in i ett rutnät (grid) med en cellstorlek om ca 100 x 100 m i de yttre delarna med gradvis förfining in mot de centrala delarna med en cellstorlek om ca 25 x 25 m. Modellen har sju beräkningslager för att kunna representera de olika bergarterna i området. För skapande av tredimensionell indata till den numeriska grundvattenmodellen har en bergmodell tagits fram som omfattar hela modellområdet. Bergmodellen har skapats genom att kombinera kända lagernivåer från borrningar inrapporterade till SGU:s brunnsarkiv. Berglagerna på Öland lutar svagt mot öster och sydost, se figur 2. För aktuellt område har lutningen bestämts till ca 0,7 %. \\evs16col1se.se.wspgroup.com\sekal1_projects$\3155\ Cementa\Hydrogeologi\Rapport Hydrogeologi\Bilaga 1_Modellbeskrivning\BIlaga 1 - Modellbeskrivning_ docx Figur 2. Konceptuell sektion utvisande berglagrens lutning mot ost och sydost, SGU. 1.3 Nybildning av grundvatten Nybildning av grundvatten har simulerats genom ansättande av nettonederbörd till modellens översta beräkningslager. SMHI:s referensnormalperiod ( ) användes som grund för beräkning av dagens förhållande. Det regnar generellt aningen mer idag än referensnormalperioden och temperaturen har även ökat något vilket ger ökad avdunstning. Data från två närliggande väderstationer har används tillsammans med, av SMHI, beräknade nederbördsmängder och temperatur för Degerhamn. Sammanvägningen mellan detta ger att ökningen av nederbörd motsvarar samma storlek som den ökade evapotranspirationen varvid nettonederbörden är idag kan beräknas vara i princip oförändrad jämfört med referensnormalperioden ( ). Över en täkt där ingen växtlighet finns minskar avdunstningen och här används en faktor på 60 % av medelavdunstningen. Avdunstningen över en öppen vattenyta ökar och här används ett värde på 500 mm/år 1. Grundvattenbildningen har, utifrån områdets geologi och hydrologi och med beaktande av nettonederbörden, antagits till 170 mm/år över bevuxet området och 330 mm/år över bruten täkt. Nettonederbörden över öppna vattenytor har antagits till 30 mm/år. 1.4 Kalibrering Kalibrering av modellen har gjorts stationärt mot nuvarande grundvatteninläckage, vilket har beräknats utifrån uppmätta pumpflöden från täkten under våren och sommaren Kalibrering mot inflöde ger den bästa säkerheten för kalibrering då flödet är beroende av bergets storskaliga vattenförande egenskaper. Kalibrering mot enstaka grundvattennivåobservationer blir mer osäker, dels då mätningarna är behäftade med osäkerheter då det mäts i öppna berghål och dels då bergets heterogena egenskaper i lokal skala inte kan fångas i den mer storskaliga grundvattenmodellen. Den lokala skalan är inte heller av samma intresse som den större skalan i detta sammanhang där de yttre gränserna för påverkan söks, snarare än storlek på grundvattentrycksänkning i berget nära täkten. 1 SMHI:s temakarta över potential avdunstning från medelstora sjöar. 3 (6)

18 UPPDRAGSNAMN Bergtäkt Degerhamn: Ansökan om utvidgat täkttillstånd FÖRFATTARE Emil Friberg UPPDRAGSNUMMER DATUM Grundvattenobservationer kring täkten har därför använts för att validera modellen i en bemärkelse där observationspunkter som bedöms vara påverkade av täkten särskiljs för punkter som inte bedöms vara påverkade. Totalt valdes fem rör ut, varav påverkan kan ses i två av rören. Generellt gäller att vattennivån i rör nära brytgränsen kan tolkas vara avsänkta medan rör på större avstånd inte är avsänkta. I DGE04 ses ingen förändring under de åren som har mätts, vilket förvisso inte visar att punkten inte påverkats alls av den bergbrytning som utförts inom området. Bara att påverkan inte kan ses under den tid då uppföljning skett i detta område (sedan 2005). Vid CEM15 och CEM06 ses en påverkan. I punkterna CEM08 och CEM09 ses ingen påverkan. Den mindre vätan NV om CEM15 bedöms inte vara påverkad. Dessa observationer användes för att validera modellresultatet efter kalibreringen. \\evs16col1se.se.wspgroup.com\sekal1_projects$\3155\ Cementa\Hydrogeologi\Rapport Hydrogeologi\Bilaga 1_Modellbeskrivning\BIlaga 1 - Modellbeskrivning_ docx Figur 3. Använda grundvattenrör runt täkten. 4 (6)

19 UPPDRAGSNAMN Bergtäkt Degerhamn: Ansökan om utvidgat täkttillstånd FÖRFATTARE Emil Friberg UPPDRAGSNUMMER DATUM \\evs16col1se.se.wspgroup.com\sekal1_projects$\3155\ Cementa\Hydrogeologi\Rapport Hydrogeologi\Bilaga 1_Modellbeskrivning\BIlaga 1 - Modellbeskrivning_ docx 1.5 Hydrauliska parametrar Ansatta hydrauliska parametrar speglar det geologiska material som simuleras i den numeriska modellen. Den parameter som är av huvudsakligt intresse här är hydraulisk konduktivitet, K. Fördelning i plan för det översta beräkningslagret följer i stort jordartskarteringen från SGU. I vertikalled har en konceptuell modell över jord/berg upprättats enligt figur 4. Typiska värden på ansatta hydrauliska egenskaper framgår av denna modell. För urberg har antagits successivt tätare berg mot djupet. Aqualog genomförde 2005 borrning och provpumpning/vattenförlustmätning 2 i ett antal borrhål runt täkten. Dessa data har använts som grund för att bedöma kalkstenens och skifferns hydrauliska konduktivitet. Den vertikala hydrauliska konduktiviteten i kalkstenen och skiffern kalibrerades sedan där samma faktor mellan konduktiviteterna används som utvärderades från Aqualogs undersökning. Tabell 1. Använda hydrauliska konduktiviteter K h [m/s] K v [m/s] Typ 3, , Kalksten 5, , Lerig morän (ytlig) 1, , Sand 5, , Alunskiffer 5, , Lerskiffer Tessinilager 5, , Lerskiffer Ölandicus 3, , Sandsten 8, , Ytligt urberg 4, , Djupt berg 2 Beräkningar Djup [m] Lager Mäktighet Kh [m/s] 5 Kalksten E Alunskiffer 5 5.4E Lerskiffer T E Lerskiffer Ö E Sandsten E Ytligt urberg E E Djup urberg E E E Figur 4. Konceptuell modell över jord och berg. Tre olika scenarier har studerats; dagens situation (2016), en framtida situation där täkten är fullt utbruten enligt planerad ansökan samt en teoretisk situation där ingen täkt finns alls. Varje scenario har beräknats genom simulering av stationära förhållanden, d v s det antas att verksamheten pågår under så lång tid att ett nytt jämviktsförhållande hinner utbildas. 2 Cementa Degerhamn, utredning av befintliga Deponi, Hydrogeologisk del, 2006, Aqualog AB 5 (6)

20 UPPDRAGSNAMN Bergtäkt Degerhamn: Ansökan om utvidgat täkttillstånd FÖRFATTARE Emil Friberg UPPDRAGSNUMMER DATUM Genom att jämföra de olika situationerna med varandra kan differensen (grundvattensänkningen) visualiseras (se huvudrapporten). Vad avser beräknad grundvattenbortledning så avser denna bortledning då stationära förhållanden råder. Variationer till följd av årstidsbundna variationer i grundvattenbildning har inte beaktats utan beräknade värden motsvarar ett långtidsmedelvärde. Beräknad sammantagen bortledning har uppdelats i bortledning av inläckande grundvatten från omgivningen (vattenverksamhet) respektive direkt nederbörd över täktområdet, se tabell 2. Modellen överensstämmer väl med uppmätt pumpning 2016 (100,8%). Prognostiserade flöden har tagits fram för när täkten är helt utbruten enligt planerad ansökan. Tabell 2. Uppmätta och simulerade värden för direkt nederbörd över, respektive grundvatteninläckage till, täkten 2016, samt prognos på framtida värden vid fullt utbruten täkt. Här avrundat till närmsta 1000-tal. \\evs16col1se.se.wspgroup.com\sekal1_projects$\3155\ Cementa\Hydrogeologi\Rapport Hydrogeologi\Bilaga 1_Modellbeskrivning\BIlaga 1 - Modellbeskrivning_ docx Namn Simulering Grundvatten in [m 3 ] Direkt nederbörd [m 3 ] Pumpning [m 3 ] Uppmätt och beräknat Modell Nutid Modell Framtiden Göteborg WSP Sverige AB Emil Friberg 6 (6)