Ledningsplan vid allvarliga och extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige

Transkript

1 Ledningsplan vid allvarliga och extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning 1 Målsättning Ledningsplan Beredskapsarbetet 4 2 Händelser Extraordinär händelse Allvarlig händelse Räddningstjänst 5 3 Ansvar och befogenheter Ledning och ledningsnivåer 5 4 Organisation Krisledningsnämnden Kommundirektörens stab för särskilda händelser Tjänsteman i beredskap (TiB) Samverkansaktörer Resursgrupper Kommunala bolag och förvaltningar 8 5 Riktlinjer, planeringsförutsättningar och uthållighet Riktlinjer Planeringsförutsättningar Uthållighet 9 6 Kommunikation och informationsstöd 10 7 Ledningsorganisationens arbete Kommundirektörens ledningsstab för särskilda händelser Krisledningsnämnden Kommunikationskontoret Upplysningscental/växel Serviceenhet Avveckling och utvärdering Sekretess Ekonomi Övning och planläggning 13 8 Larmning och ledningsförmåga Normalmetoden Nödläge Ledningsförmåga 13 9 Samhällsviktig verksamhet Lokaler Höjd beredskap Uppdatering och ajourhållning Bilagor 15 2

3 1. Målsättning Falu kommuns riskhanteringsarbete syftar till att undvika förluster av skilda slag inom kommunens geografiska gränser samt inom den egna organisationen. Riskhanteringsarbetet ska vara inkluderande, lärande samt präglas av ett lönsamhetstänk. Medborgare, medarbetare och samarbetspartners ska känna tilltro till kommunens förmåga, att verka för en hållbar utveckling inom samhället och den egna organisationen med få skador och förluster. Om det ändå inträffar allvarliga händelser som stora olyckor, samhällsstörningar, extraordinära händelser och höjd beredskap ska kommunkoncernen Falu kommun arbeta på ett sådant sätt så att de som bor och vistas i kommunen upplever största möjliga trygghet och säkerhet Det handlar om att: minska konsekvenserna av inträffad händelse för dem som bor och vistas i kommunen, säkerställa bevarat förtroende för och driften av den kommunala verksamheten, förmåga att leda kommunens verksamhet under allvarliga störningar, ansvara för samordning och koordinering med andra aktörer, ge alla medborgare och andra aktörer så goda förutsättningar som möjligt att fatta egna beslut genom att sprida snabb, tillförlitlig och tydlig information, utvärdera och lära av händelsen så att upprepning undviks. 1.1 Ledningsplan Ledningsplanen utgår från risk och sårbarhetsanalyser, såväl interna analyser samt för den geografiska kommunen. Målet med Falu kommuns ledningsplan är: - att ledningsplanen ska tydliggöra ansvar, organisation, planeringsförutsättningar och strategiska styrningar - att ledningsplanen ska vara ett underlag för planering, utbildning och övning samt som plan för hur kommunen skall hantera allvarliga och extraordinära händelser. - att ledningsplanen ska kunna vara ett verktyg om allvarlig avvikelse, olycka och eller samhällsstörning inträffar, ska denna kunna hanteras med minsta möjliga konsekvenser för kommuninnevånare och verksamheter. 3

4 1.2 Beredskapsarbetet Beredskapsarbetet skall vidare följa riktlinjer från myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vilket ger följande målsättningar för Falu kommun: - Att ha god kunskap om risker och sårbarheter inom den geografiska kommunen och i den egna verksamheten. - Att ha en god planering för att minska risker och sårbarheter och för att hantera allvarliga och extraordinära händelser. - Att verka för en god samordning av all förberedande och akut krishantering i det geografiska området Falu kommun. 2. Händelser 2.1 Extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses en så allvarlig händelse att den inte kan eller bör hanteras av tjänstemannaorganisationen. Beslut om detta tas av krisledningsnämnden 1. Genom sådant beslut har krisledningsnämnden full operativ förfoganderätt över kommunkoncernens organisation. Med extraordinära händelser inom kommunens geografiska ansvarsområde avses: - En händelse som innebär en allvarlig störning i samhällsviktiga funktioner - En händelse som kräver skyndsamma insatser av en kommun Exempel 2 på detta kan vara naturolycka, smitta/förorenat vatten/avbrott i dricksvattenförsörjningen, störning i elektronisk kommunikation, stora skogsbränder och stora bränder och kollaps i byggnader, större trafik olyckor, smitta/pandemi, social oro, förtroendekriser. 1 Krisledningsnämndens reglemente 2 Geografisk risk och sårbarhetsanalys för Falu kommun 4

5 2.2 Allvarlig händelse I en kommun kan dock andra allvarliga händelser inträffa som inte behöver klassificeras som en extraordinär händelse. Med allvarlig händelse inom kommunen avses: - En sådan händelse som kräver ett samordnat agerande från flera aktörer och/eller att händelsen kan utvecklas till en extraordinär händelse om inte skyndsamma åtgärder vidtas. Exempel på detta kan vara en naturolycka, störning i samhällsviktig verksamhet, omfattande trafikolycka, omfattande/långvariga driftstörningar i el eller drickvattenförsörjningen, smittspridning. 2.3 Räddningstjänst All räddningstjänst såväl i vardagliga, allvarliga och extraordinära händelser lyder operativt under räddningstjänsten Dala Mitt vad avser den operativa räddningstjänsten 3. Ansvar och befogenheter I lag (2006:544), om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), regleras kommuners och landstings ansvar och befogenheter vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Vidare ska en plan för hur kommunen ska hantera detta fastställas vid varje ny mandatperiod, vilket görs genom denna ledningsplan. 3.1 Ledning och ledningsnivåer Normativ nivå Krisledningsnämnden är Falu kommuns normativa ledning om kommunen drabbas av händelse som av nämnden beslutas vara extraordinär. Nämnden beslutar kommunens roll och ger övergripande mål och riktlinjer. Nämnden får ta över beslutanderätt från annan nämnd/nämnder/styrelse. Strategisk nivå Kommundirektörens ledningsstab för särskilda händelser är Falu kommuns strategiska stab vid allvarliga och extraordinära händelser. Operativ nivå Förvaltningar och kommunala bolags ledningsorganisation utgör verksamheternas operativa ledning. 5

6 Räddningstjänst För räddningstjänsten Dala Mitt utgör förbundsdirektionen den normativa nivån, räddningschefen den strategiska och räddningsledaren den operativa nivån. Extraordinär händelse Krisledningsnämnd en Allvarlig händelse Kommundirektören Vardaglig händelse Verksamhetsansvarig Denna ansvarsprincip gäller på alla nivåer enligt Falu kommuns ledningsplan. Vad avser samhällets krisberedskap finns tre principer som Falu kommun skall tillämpa: 1. Ansvarsprincipen: Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha motsvarande ansvar även under krissituationer och under höjd beredskap. 2. Närhetsprincipen: En kris ska, så långt som det är möjligt, hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. 3. Likhetsprincipen: En verksamhets organisering och lokalisering vid en kris eller under höjd beredskap ska så långt som möjligt överensstämma med hur ordinarie organisation ser ut. Kommunen har i krisberedskapsfrågor såväl ansvar för sina egna sårbarheter och sin egen förmåga, som för att samordna frågorna i kommunens geografiska område. Ledning på verksamhetsnivå Ledningen på verksamhetsnivå följer samma organisationsmönster som den kommunövergripande ledningen. Det innebär att respektive chefsnivå är ansvarig för planering, utbildning/övning och utövande av ledning inom sitt område. Bolag och förvaltningarna ska utifrån identifierade risker och sårbarheter ta fram krishanteringsplaner för allvarliga händelser i enlighet med kommunens modell. Planerna ska innehålla följande: Mål för verksamhetens krisberedskap Beskrivning av verksamhetens krisledning Larmvägar 6

7 Krishanteringsplanerna fastställs av respektive styrelse/nämnd samt redovisas till kommunstyrelsens ledningsutskott senast den 30 juni under det första året efter ett val. 4. Organisation 4.1 Krisledningsnämnden Kommunstyrelsens ledningsutskott är krisledningsnämnd 4.2 Kommundirektörens stab för särskilda händelser Staben består utöver kommundirektören av, kanslichef, chef för ledningsförvaltningen, kommunikationschef, säkerhetssamordnare, beredskapssamordnare, och samordnare för brottsförebyggande rådet samt sekreterare från stadskansliet. Stabens sammansättning förstärks utifrån händelsens art, omfattning och rådande behov. 4.3 Tjänsteman i beredskap, TiB De fasta medlemmarna i kommundirektörens stab svarar för Falu kommuns TiB funktion 3 3 Instruktion för tjänsteman i beredskap 7

8 4.4 Samverkansaktörer Exempel på samverkansaktörer; - Räddningstjänsten Dala Mitt - Länsstyrelse - Landsting - Polisen och andra statliga myndigheter - Angränsande kommuner - SOS alarmering - SMHI - Medieföretag - Transport, tjänstesektor, telecom-aktörer och kraftföretag - Svenska kyrkan och andra trossamfund 4.5 Resursgrupper Falu Civilförsvarsförbund (FCF) har via avtal med kommunstyrelsen 4, ansvar för en frivillig väl utbildad insatsstyrka som lyder direkt under kommundirektörens stab för särskilda händelser. Exempel på uppdrag; - Ledningsstöd - Upprättande av trygghetspunkter, (information, samband mm) - Skydd mot naturolyckor - Avspärrningar och evakuering - Reservanordningar för elkraft och dricksvatten - Transporter POSOM, psykiskt och socialt omhändertagande. Falu kommun förfogar över en väl utbildad POSOM-organisation, som vid större händelser lyder under kommundirektören. 4.6 Kommunala bolag och förvaltningar Kommunala bolag och förvaltningars åtgärder vid allvarliga händelser leds av bolagens och förvaltningarnas ordinarie ledningsorganisation. 4 FCF.s avtal och uppdragsbeskrivning 8

9 5. Riktlinjer, planeringsförutsättningar och uthållighet 5.1 Riktlinjer Normala ansvars- och ansvarsformer Förmåga att utföra ledning, kommunikation och samverkan vid allvarliga och extraordinära händelser Förmåga och tillgång av datastöd och information Personal och kompetensförsörjning Kompetens- och varutransporter De särskilda krav som betingas av osäkerhet, oro och brister Kommunens förutsättningar för övrigt. 5.2 Planeringsförutsättningar El- och energibortfall under minst 48 timmar. Avbrott i dricksvattenförsörjningen under minst 48 timmar. Allvarlig olycka som medför stora påfrestningar på samhället. Avbrott eller omfattande störningar i tele- och datakommunikationer Naturkatastrofer som bränder och översvämningar Smittspridning bland innevånare, djur och i vattenförsörjningssystemen. 5.3 Uthållighet Personalplaneringen för staber och ledningsorgan ska utgå från arbete i två skift under kortare tid (1-3 dagar), samt i treskift vid insatser som överstiger 3 dagar. Planeringen skall vidare utgå från tre veckors uthållighet. För att säkerställa uthållighet skall kommundirektör och stabsmedlemmar delegera vardagliga arbetsuppgifter till annan tjänsteman under den tid som staben är aktiverad. Övriga tjänstemannastaber rekommenderas att göra det samma. 9

10 6. Kommunikation och informationsstöd Kommundirektörens ledningsstab för särskilda händelser utövar, via kommunikationschefen, ledning och samordning av intern och extern information/kommunikation 5. Vid en extraordinär eller allvarlig händelse är god kommunikation viktig för att kunna hantera händelsen och begränsa konsekvenserna för samhället. Vår information ska vara snabb, saklig och begriplig. Den ska nå en rad olika målgrupper, till exempel personal, drabbade, allmänheten, medier, myndigheter, företag och organisationer. Kommunikationschefen leder och samordnar den övergripande interna och externa kommunikationen. Respektive bolags/förvaltningschef har ansvar för att se till att nödvändiga kommunikationsresurser finns på bolaget/förvaltningen. Kommunikatörens/informationsansvariges roll är att, i samverkan och i dialog med kommunikationskontoret, ta fram nödvändiga underlag och genomföra relevanta kommunikationsåtgärder. Vid allvarliga eller extraordinära händelser är informationssamordningen central. Ansvaret för samordningen ligger på kommunikationskontoret. Kommunikationsarbetet vid en extraordinär eller allvarlig händelse finns närmare beskrivet i Falu kommuns kriskommunikationsplan. 5 Falu kommuns kriskommunikationsplan 10

11 7. Ledningsorganisationens arbete 7.1 Kommundirektörens ledningsstab för särskilda händelser 6 Ledningsorganisationen ska främst inrikta sig på följande arbetsuppgifter: - Bedöma den aktuella situationen - Informera krisledningsnämndens ordförande om händelsen - Bedöma omedelbara, kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser av händelsen - Bedöma insats- och resursbehov och prioritera åtgärder - Besluta, rekvirera och fördela tilläggsresurser - Samverka med berörda myndigheter, företag, organisationer och andra - Medverka till lösning av ekonomiska frågor - Ge snabb, saklig, väl avvägd och samordnad information till media, allmänhet, drabbade, anställda och deras anhöriga - Övriga uppgifter som beslutas av krisledningsnämnden om händelsen beslutats vara extraordinär. 7.2 Krisledningsnämnden Kommunstyrelsens ledningsutskott är krisledningsnämnd. Krisledningsnämnden utgör den normativa ledningen vid händelser som av nämnden förklarats som extraordinära. Nämnden kan utöver det fungera som ett stöd till kommundirektörens ledningsstab vid allvarliga händelser. Krisledningsnämnden ska främst inrikta sig på följande vid extraordinära händelser; - Besluta om kommunens roll och ansvar - Besluta om övertagande av verksamhetsområden eller delar av dessa som bedöms nödvändiga med hänsyn till händelsens art och omfattning - Beslut i frågor av principiell och övergripande karaktär och ge uppdrag till den strategiska ledningen/kommundirektörens ledningsstab. Krisledningsnämndens beslut ska dokumenteras i protokoll som ska anmälas vid närmaste fullmäktigesammanträde. 7.3 Kommunikationskontoret Kommunikationschefen ingår i Ledningsstaben och ansvarar för kommunens kommunikation. Kommunikationschefen har det operativa ansvaret för kommunikationen. 6 Arbetsordning för kommundirektörens ledningsstab vid särskilda händelser 11

12 7.4 Upplysningscentral/växel Vid större olyckor eller omfattande störningar i viktigare samhällsfunktioner kan det uppstå extra stort informationsbehov hos allmänheten. Vid dessa tillfällen finns då möjlighet att upprätta en upplysningscentral med personal som kan lämna information om händelsen. Kommunikationschefen har det operativa ansvaret för upplysningscentralen om sådan upprättas. 7.5 Serviceenhet Vid behov av ökade resurser organiseras en serviceenhet under ledning av ledningsstaben. Kanslichefen har det operativa ansvaret för serviceenheten om sådan upprättas. Serviceenheten ska stödja hela ledningsorganisationen med bland annat: - Skrivhjälp och distribution av order och meddelanden - Dokumentation av beslut och arbetet i övrigt - Kost och logi - Transporter - Inkallning av personal - Skydd och bevakning via kommunväktarfunktionen 7.6 Avveckling och utvärdering Den kommunala ledningsorganisationen ska så fort som möjligt analysera hur ledningsorganisationen på bästa sätt kan avvecklas och låta frågorna handläggas av samhällets normala strukturer. Vid avveckling av ledningsorganisationen ansvarar beredskapssamordnaren för att dokumentation, dagböcker, loggböcker med mera samlas in och arkiveras. En utvärdering av arbetet ska sedan ske så snart som möjligt. Beredskapssamordnaren ansvar för att detta genomförs. 7.7 Sekretess Respektive nämnd och styrelse har att säkerställa att de delar av beredskapsplanen, risk och sårbarhetsanalyser ges åtkomstskydd så att inte kunskap om sårbarheter hamnar i fel händer. All personal som deltar i beredskapsplanering eller åtgärder vid allvarliga och eller extraordinära-händelser har tystnadsplikt i förhållanden av betydelse att förebygga och hantera fredstida kriser. 12

13 7.8 Ekonomi För att kunna följa upp kostnader inför de beslut som ledningsorganisationen och krisledningsnämnden fattat bör samtliga kostnader redovisas separat. Anvisningar sker från ledningsstaben. Detta underlättar bland annat en ansökan om eventuellt statsbidrag. Exempelvis ska kostnader för räddningstjänst skall redovisas separat då de efter händelsen kan bli föremål för kostnadsfördelning mellan stat och kommun. 7.9 Övning och planläggning Ledningsorganisationen det vill säga Kommunstyrelsens ledningsutskott och ledningsstaben för särskilda händelser ska regelbundet sammankallas för att uppdateras och övas i ledning inför eventuella allvarliga och eller extraordinära händelser. Beredskapssamordnaren ansvarar för att övningar planläggs och genomförs. Förutom övningar bör krisledningsorganisationen ha kontinuerliga kontakter och överläggningar med samverkande parter. Varje förvaltning och kommunalt bolag har ansvar för att genom planläggning och övning minimera störningar i egen verksamhet. Beredskapsplaner med tillhörande styrdokument skall hållas uppdaterade. Beredskapssamordnaren ansvarar för att kommunens riktlinjer för ledning och information vid extraordinära händelser hålls aktuella i samverkan med kommunikationschefen. 8. Larmning och ledningsförmåga 8.1 Normalmetoden Krisledningsnämnden och tjänstemannastaber vid förvaltningar och kommunala bolag, alarmeras med telefon via TiB, tjänsteman i beredskap. 8.2 Nödläge Vid ett omfattande el/teleavbrott är det inte möjligt att alarmera efter normalmetoden, med omfattande menas att hela eller stora delar av kommunen berörs. Om avbrottet varat under längre tid (mer än 6 timmar), och ingen indikering finns på snabb återställning, skall kommundirektörens ledningsstab jämte tjänstemannastaber vid bolag och förvaltningar som har samhällsviktig verksamhet, omgående inställa sig på respektive stabsplats. Då bolagens och förvaltningarnas staber bemannats skall kontaktperson omgående anmäla sig för ledningsstaben i rådhuset. 8.3 Ledningsförmåga Ledningsorganisationen ska kunna samlas och påbörja/samordna ledning enligt dessa riktlinjer om möjligt inom tre timmar efter larm dygnet runt, året om. Informationsinsatser bör kunna påbörjas inom en timme, förutsatt att kommunikationschefen är underrättad. 13

14 9. Samhällsviktig verksamhet Vid större händelser och under beredskap är det av största betydelse att de verksamheter som är av särskild betydelse för befolkningens liv och hälsa. Samt för samhällets funktionalitet och för våra grundläggande värden, kan fungera tillfredställande även när samhället utsätts för störningar 7. Falu kommuns egna verksamheter som klassificeras som samhällsviktig verksamhet är i första hand knutna till en livsnödvändig försörjning, omvårdnad och/eller funktioner för att styra och leda dessa. Vilka är följande områden: - Kommunalledning - IT och informations- och kommunikationsverksamhet - IT och samband för ledning och styrning av samhällsviktig verksamhet - Omsorgen om äldre och funktionshindrade - Delar av barn- ungdoms- och vuxenvården (IFO) - Livsmedelsförsörjning - El- och energiförsörjning, dricksvatten och renhållning - Kollektivtrafik, person- och varutransporter samt väghållning 10. Lokaler Ledningsplats Vid allvarliga olyckor, störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid extraordinära händelser finns olika utsedda och förberedda ledningsplatser: Krisledningsnämnd Kommundirektörens ledningsstab Kommunikationskontoret Upplysningscentral/växel Övriga förvaltningar/bolag Räddningstjänsten Rådhussalen Sessionssalen Kommunikationskontoret Ovala rummet/egnellska huset Enligt egen ledningsplan Station 200, Lugnet 7 MSB, handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet 14

15 11. Höjd beredskap I händelse av höjd beredskap är det krisledningsnämnden som ansvarar för ledningen av det civila försvar som komunnen ska bedriva. En viss anpassning av dessa riktlinjer för ledning och information vid extraordinära händelser förutsätts dock behöva ske. 12. Uppdatering och ajourhållning Det åligger beredskapssamordnaren att uppdatera och ajourhålla - Lokaler och teknisk utrustning för Krisledningsnämnden och kommundirektörens ledningsstab för särskilda händelser. - Sambandsplan - Larm/kontaktlistor och rutinbeskrivningar - Utbildnings och övningsverksamhet Det åligger säkerhetssamordnaren att uppdatera och ajourhålla - Instruktion och rutinbeskrivningar för TiB - Arbetsordning och krisdatabasen för kommundirektörens stab vid särskilda händelser Samt att i samråd med kommundirektören göra mindre nödvändiga justeringar av denna ledningsplan under mandatperioden, tex vid ändrade planeringsförutsättningar Det åligger kommunikationschefen att uppdatera och ajourhålla - Kommunikationsplan 13. Bilagor 1. Geografisk risk och sårbarhetsanalys 2. Krisledningsnämndens reglemente 3. Instruktion för tjänsteman i beredskap, TiB 4. Kommunstyrelsens avtal med Falu Civilförsvarsförbund, FCF 5. Kriskommunikationsplan 6. Arbetsordning för kommundirektörens stab vid särskilda händelser 7. Sambandsplan 8. Larm/kontaktlistor och rutinbeskrivningar 8 15