Uppdrag och utvecklingsområden för Friluftsmuseet Gamla Linköping

Transkript

1 PM 1 (6) Utbildnings, kultur- och fritidsförvaltningen Friluftsmuseet Gamla Linköping Uppdrag och utvecklingsområden för Friluftsmuseet Gamla Linköping Bakgrund Enheten Friluftsmuseet Gamla Linköping hör sedan 2009 organisatoriskt till Utbildning, kultur- och fritidsförvaltningen. Det nya uppdraget för Friluftsmuseet Gamla Linköping baseras på ett helhetsperspektiv och ett aktivt deltagande i måluppfyllelsen för Kultur- och fritidsnämnden. Handlingsplanen för utveckling av Friluftsmuseet Gamla Linköping, Valla fritidsområde och Vallaskogen, antagen av Kultur- och fritidsnämnden 2008, bildar bakgrund till det nya uppdraget. De åtgärder som ingår i handlingsplanen ingår även i de nya utvecklingsområden, eller är redan åtgärdade. Mål Kommunfullmäktiges mål 1. Förutsättningar för utveckling och tillväxt 2. Ett friare Linköping 3. Ett tryggare Linköping 4. Ett företagsammare Linköping 5. Ett grönare Linköping 6. Övriga mål för god ekonomisk hushållning Kultur- och fritidsnämndens vision Kultur och fritid för alla 365 dagar om året Friluftsmuseet Gamla Linköping ska som en av kultur- och fritidsnämndens verksamheter bidra till att stödja visionen. Utvecklingen av kulturturismen i Linköping, med Friluftsmuseet Gamla Linköping som främsta aktör, är en prioriterad fråga för Kultur- och fritidsnämnden. Särskilda medel är avsatta under mandatperioden för friluftsmuseets utveckling. Vision för Gamla Linköping 2007 togs en vision fram för Gamla Linköping, som antogs av kommunfullmäktige. Gamla Linköping en föregångsmiljö för hållbar utveckling som lockar, underhåller och utvecklar människor, kultur och natur. År 2015 ska Gamla Linköping vara Europas ledande friluftsmuseum.

2 2 Visionen innehåller även 4 olika mål: bevarandemålet, förmedlingsmålet, besöksmålet och verksamhetsmålet. De målen bildar utgångspunkt för det nya uppdraget.. Friluftsmuseet Gamla Linköpings mål Friluftsmuseet Gamla Linköping ska vara det mest besökta kulturarvet i Östergötland Huvudmålet har brutits ned i två delmål, som i sin tur kan uppnås genom olika aktiviteter. Aktiviteterna kommer också att ingå i årliga handlingsplaner, och kan bockas av efter hand, och därmed bidra till måluppfyllelse. Nya aktiviteter som stödjer delmålen kan komma till efter hand i handlingsplanerna, och när delmålen bedöms uppnådda ersätts de av nya delmål som stödjer huvudmålet. Uppföljningen av det övergripande målet innebär att museet måste hitta ett tillförlitligt sätt att räkna besökarna. Det finns ny teknik som kanske kan användas, men det kommer att kräva en större investering. Delmål 1. Gamla Linköping/Valla ska upplevas som en helhet av brukare och besökare Aktiviteter - sammanhållen skyltning på hela området (nya grafiska profilen) - använda skogen, korta avståndet - ny gemensam grafisk symbol för området - ny karta som visar helheten - ny och tydlig webbplats - kommunicera budskapet stad, land och skog en helhet - utreda möjligheterna till rälsbuss mellan stadsbebyggelsen och Valla gård - utreda möjligheterna att hitta ett gemensamt namn för Gamla Linköping/Valla - gemensam strategi för museerna och dess bemanning under säsong - förbättrad kommunikation med aktörerna på området genom exempelvis nyhetsbrev, möten, arbetsgrupper - gemensamma öppettider och priser - förbättra gångstråket mellan stadskvarteren och Valla gård, helst få bort bilvägen som korsar gångstråket - nytt gångstråk förbi Mjellerumsgården, rakt in mot museerna på Valla - utreda möjligheterna att öka bebyggelsen i skogen mellan stadskvarteren och Valla gård (torp) 2. Antalet grupper/visningar ska öka Aktiviteter - ökad marknadsföring - målgruppstänkande - enklare bokning - konferenspaket tillsammans med aktörer på konferensmarknaden - samverkan med skolan - produktutveckling - tillförlitlig statistik

3 3 Verksamhet Friluftsmuseet Gamla Linköping består av stadskvarteren Gamla Linköping, Valla gård/ friluftsområde och Vallaskogen. Fastigheterna, marken och skogen ägs av Bryggaregården AB. Friluftsmuseet ansvarar för förvaltningen av skogen, trädgårdarna, museerna, samlingar, levande samlingar, förmedlingsverksamheten (visningar och annan pedagogisk verksamhet, information, besöksmottagande, programverksamhet mm), uppföljningsansvar gentemot entreprenören för Vallastallet och har kulturhistorisk utslagsröst gällande all byggnadsvård och andra åtgärder i kulturmiljön. Friluftsmuseet Gamla Linköping är både ett levande kulturarv och ett populärt besöksmål. Det ställer krav på att verksamheten både har ett musealt perspektiv när det gäller att bevara, samla, visa och reflektera, men också ett besöksnäringsinriktat perspektiv avseende tillgänglighet, marknadsföring och turistinformation om andra besöksmål i regionen. Inom Friluftsmuseet Gamla Linköping finns andra aktörer, både entreprenörer, boende och ideella krafter. Butiker, lägenheter och hantverkslokaler hyrs ut för att ge liv åt området, och friluftsmuseet gör tillsammans med Bryggaregården AB en bedömning av de verksamheter som flyttar in i museet. Målsättningen är att de entreprenörer som är verksamma i området bidrar till en genuin miljö, ett utbud av hög kvalitet och en inspirerande och lärorik upplevelse. Friluftsmuseet har en samordnande och stödjande roll gentemot företagare och föreningar på området. Friluftsmuseet Gamla Linköping företräder Kultur- och fritidsnämnden och/eller Linköpings kommun i olika museala, kulturella och besöksnäringsinriktade nätverk på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Friluftsmuseet Gamla Linköping prioriterar främst barn, skola, familjer och unga i sin verksamhet, men verksamheten vänder sig i hög grad även till andra målgrupper som olika turistgrupper, äldre, nya svenskar och funktionshindrade. Utvecklingsområden Utvecklingsområdena är av flerårig karaktär, och de finansieras till största delen av de särskilt avsatta utvecklingsmedlen för Friluftsmuseet Gamla Linköping. Besökscentrum Mottagandet av besökare är idag bristfällig hos museet. Det finns ingen tydlig entré, eller reception som möter besökarna. Ett nytt besökscentrum bör innehålla följande funktioner: stadshistorisk utställning (beslutad och finansierad), reception/turistbyrå, museibutik, auditorium/biograf, lokal för tillfälliga utställningar, skapande verkstad för barn (och vuxna), personalutrymmen, kontor, konferensrum, verkstäder för museets egna behov som snickeri och måleri, garage och dagstall. Ett besökscentrum öppnar också för möjligheter att få till en livsmedelsbutik på området (entreprenör) då man direkt kan bygga enligt livsmedelslagen mm. Bygget skulle innebära att enheten går ur andra lokaler som frigörs för uthyrning (kontor, omklädningsrum, guidekontor mm).

4 4 Marknadsföring Gamla Linköping/Valla har fått tillstånd att ha en egen webbplats (utanför kommunens domän) och en egen grafisk profil med grafisk symbol (logotyp). Webbplatsen och den grafiska symbolen blir ett sätt att samla alla aktörer i Gamla Linköping/Valla under en tydlig och gemensam avsändare, och kommer att underlätta kommunikationen både internt och externt. Marknadsföringen behöver utvecklas avseende turistinformation, användandet av sociala medier, strategisk annonsering mm. En kommunikationsplan ska tas fram. Tillgänglighet till trädgård och skog 2010 är det år då alla offentliga lokaler ska vara tillgängliga för alla. Delar av friluftsmuseet kan av kulturhistoriska skäl inte tillgängliggöras, medan andra delar kan utvecklas betydligt när det gäller tillgänglighet i vid bemärkelse. Trädgårdarna och Vallaskogen kan tillgängligöras för egenguidning genom att ta fram bra skyltar, en karta över trädgårdarna, mobilpunkter mm. I anslutning till en koloniträdgård som ska anläggas på området kan en Möjligheternas trädgård anläggas. Den planeras för att användas av rörelsehindrade, hörselskadade och synskadade. Trädgården ska planläggas i samarbete med handikapprörelsen. I Vallaskogen kan en s k upplevelsestig anläggas där olika stationer genom ljud, bild mm berättar om djurliv, kulturhistoria, skogsbruk och annat. 50 % färre barn vistas idag i skogen, jämfört med för 10 år sedan, och med det tätortsnära läget som Vallaskogen har kan friluftsmuseet bidra till att sänka trösklarna för skogsbesök. Många nya svenskar använder inte skogen alls, och är en intressant målgrupp. Skyltning När den grafiska profilen är klar kommer en översyn av skyltningen att göras. Skyltningen ska knyta ihop de olika delarna av friluftsmuseet, hjälpa besökarna att hitta rätt, välkomna besökarna, ge information, och tydliggöra gångstråken. Djurhållning Idag har friluftsmuseet inga djur i anslutning till stadskvarteren eller i skogen, eftersom museet inte kan möta lagkraven för offentlig förevisning av djur. Lantrasdjur utgör på friluftsmuseer en del av samlingarna (levande samlingar), liksom kulturhistoriska växter. Djuren tillför också ett värde som publikdragare och håller Vallaskogen betad i enlighet med skötselplanen för naturreservatet. För att kunna ha djur behöver medarbetare fortbildas till djurvårdare, och en del vindskydd och andra mindre åtgärder vidtas. Utveckling av pedagogik och värdskap Utvecklingsarbete pågår för att utveckla pedagogiken, friluftsmuseet ska upplevas som en levande miljö. Dramatiserade vandringar, prova-på-aktiviteter inom olika hantverk är några exempel. Museipedagogiken ska utvecklas i nära samverkan med skola och förskola. Förlängning av säsongen Inom besöksnäringen är det tydligt att den klassiska julisemestern har spritts ut till augusti och t o m början av september. Det är särskilt vanligt hos våra utländska besökare. Museet behöver därför förlänga säsongen, då museet är välbemannat och kan

5 5 visas i sin helhet. Ett friluftsmuseum är personalkrävande, så det krävs utökade resurser för att kunna förlänga säsongen. Stadshistorisk utställning utveckla pedagogik, skolerbjudanden, lärarhandledning En stadshistorisk utställning är beslutad och delvis finansierad av Carlstedtska fonden. För att kunna använda utställningen pedagogiskt, av skolorna, behöver museet ta fram skolpaket, lärarhandledningar, praktiska övningar o s v. Driften av utställningen kommer kräva utökat anslag (hyra, säkerhet och bemanning). Beskow-tema En del besöksanläggningar har en symbolisk figur som personifierar besöksmålet för barn. Julita friluftsmuseum har t ex Pettsson och Findus. Friluftsmuseet Gamla Linköping vill undersöka möjligheterna att använda Elsa Beskows figurer i våra miljöer. De passar både i staden (böckerna om Petter och Lotta och tanterna), i skogen (Pelle i Blåbärsskogen, Tomtebobarnen mfl), i trädgårdarna och i landsbygdsmiljö. Som ett första steg skulle man kunna omvandla Lill-Valla till en temalekpark där man kan leka i Hattstugan och i Tomtebobarnens koja, flyga på en fladdermus mm. I ett andra steg kan figurer som tanterna Gredelin, Grön och Brun samt farbror Blå röra sig på gator och torg. Ett pedagogiskt program för skolor kan utvecklas med utgångspunkt i boken om Pelles nya kläder som får prova på olika sysslor som att klippa får, karda ull, spinna, rensa grönsaksland, sy, hugga ved, färga garn. En första kontakt har tagits med förlaget, Bonnier-Carlsen, och det finns ett intresse från deras sida. En utställning om Elsa Beskow har under 2009 visats på Junibacken, och den är tillgänglig för bokning Regionalt magasin Friluftsmuseet Gamla Linköping deltar i utvecklingsarbetet för ett nytt regionalt museimagasin, tillsammans med övriga museer i regionen. Projektet leds av Östergötlands länsmuseum. Skildra 1900-talet, samtid och framtid, flytta fram tidslinjen Historien står inte stilla, inte heller i Linköping. Idag är det nyaste huset i museet från 1920-talet, och Linköpings historia därefter skildras inte i museet. Risken är att talets stadshistoria går förlorad. För att kunna berätta om Linköpings historia under 1900-talet och 2000-talet bör museet planera för att flytta fram tidslinjen och tillföra senare byggnader. Det är också viktigt ur ett besökarperspektiv, mycket få människor finns idag kvar som har egna minnen av sekelskiftet som huvuddelen av museet handlar om. Att möta sin egen barndom och uppväxt, att känna igen sig är viktigt för att museet ska upplevas som relevant. Andra friluftsmuseer har med framgång börjat arbeta strategiskt med att bevara och visa 1900-talsmiljöer, exempelvis Den Gamle By i Danmark och Maihaugen i Norge. Hantverksvisning Visningen av Linköping hantverksstaden var en av de viktigaste bevekelsegrunderna för grundandet av friluftsmuseet. Tanken är att hantverkare som är egna företagare ska hyra lokaler i Gamla Linköping och därmed delta i museets pedagogiska verksamhet (visa sitt hantverk) mot en hyressubvention. Vi ser idag att färre och färre traditionella hantverkare kan leva på sitt hantverk, och idag har vi få rena hantverkare på området. De företag som går runt har mer karaktären av kommersiell butik. Om vi

6 6 ska kunna visa besökarna de traditionella hantverken i framtiden behöver vi anställa hantverkare som arbetar för en publik, men också ger besökarna möjligheten att prova på själva. Byggnadsvårdscentrum Östergötland saknar idag ett byggnadsvårdscentrum och Gamla Linköping vill i samarbete med Östergötlands länsmuseum etablera ett sådant. Husen i Gamla Linköping kan användas som pedagogiska exempel på traditionella färgsättningar, fönster, dörrar och andra traditionella byggnadsdetaljer. Byggnadsvårdscentret skulle kunna utvecklas med utgångspunkt från Plåtslagerimuseet på Hållgården, och innehålla fler butiker, men också kurs- och föreläsningsverksamhet. Säkerhet Säkerheten i museet uppvisar idag stora brister. Problemen med skadegörelse och stölder ökar varje år. I samarbete med kommunens säkerhetsgrupp ska en säkerhetsinventering göras som kommer att resultera i ett åtgärdsförslag som nämnden kan ta ställning till. Uppföljning och nyckeltal Uppföljning av målen ska ske i samband med tertialbokslut och bokslut. Utvecklingsområdena rapporteras löpande till Kultur- och fritidsnämnden. Nyckeltal Antal besökare (om möjligt), annars antal upplevda besökare Nöjdhet hos besökare (mäts via besöksenkäter) Antal grupper, varav antal skol- och förskolegrupper. Antal programpunkter Bilagor 1. Policy för levande samlingar (framtagen av FRI-friluftsmuseernas samarbetsråd i Sverige) 2. Butiksstrategi 3. Organisationsschema