Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Transkript

1 Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Delårsrapport Rapporten sammanställd av: Carina Ohlsson Projektledare På uppdrag av Samordningsförbundet Skellefteå 1

2 1. SAMMANFATTNING DELTAGARE Deltagarnas förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter PERSONALEN Personalens förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter DELTAGANDE ORGANISATIONER Deltagande organisationers förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter Förutsättningar för implementering AKTIVITETER FAKTARUTA SLUTSATSER/AVVIKELSER

3 1.Sammanfattning För information kring projektets bakgrund, syfte, mål och målgrupp se årsrapporten. Resultat och slutsatser Så här långt har 245 personer deltagit i projektet och av dessa är 218 personer avslutade. Det har varit fler kvinnor (131) än män (114). 42 personer har varit under 30 år och i den gruppen var det några fler män än kvinnor. Heltidssjukskrivningarna har minskat med 8 %, deltidssjukskrivningarna har ökat men det korrigerade sjuktalet, där man räknar samman all sjukskrivningstid till heltidsdagar, har minskat med 45 %. De långa sjukskrivningarna har blivit färre, en minskning med 23 % och antalet sjukskrivna individer på Anderstorps listningsområde har minskat med 27 %. Samverkan med Försäkringskassa och Arbetsförmedling har skett i 70 ärenden och med företagshälsovården i 39 ärenden. 50 avstämningsmöten har genomförts sedan projektstart och 162 personer (av 192 aktuella) har fått sin sjukpenning utbetald inom utsatt tid. Patienterna är allmänt nöjda. De känner sig respekterade, delaktiga och upplever att det finns en samsyn mellan Hälsocentralen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kring sjukskrivningsprocessen. Personalen på de olika myndigheterna upplever arbetet med patientgruppen är lättare, bland annat genom att det nu finns en tydligare struktur i arbetet, att man via samverkan kan få tillgång till mer information och att det nu är en ökad samsyn på sjukskrivningsprocessen. Man upplever också att patientens egna resurser och hinder för arbete tydliggörs tidigare, att uppföljningar görs kontinuerligt samt att patienterna är tryggare och mer aktiva i sin rehabilitering. Stressen kring hanteringen av målgruppen har minskat framför allt för läkargruppen på Hälsocentralen. Man är inom alla myndigheter eniga om att koordinatorfunktionen är viktig för samverkan och det finns en tveksamhet kring huruvida samarbetet kan fortlöpa utan denna funktion. Ungefär 40 % av handläggarna på Försäkringskassan uppger att projektet gett dem extra arbete i viss mån, alla övriga ser inte att projektet lett till extra arbete. Vi är på god väg att uppfylla många av målen för projektet. Vi har hittat metoder att screena ut vilka patienter som behöver stöttning i sin rehabilitering och genom att hjälpas åt över professionerna med bedömningar blir behovsbilden mer komplett. Vi har fått erfarenhet av att samverkan inte belastar utan avlastar. Kunskaperna om varandras regelverk har ökat, men Arbetsförmedlingens regler måste vi lära oss mer om. 2. Deltagare 3

4 2.1 Deltagarnas förutsättningar Som tidigare, se årsrapporten. 2.2 Genomförande och process Under sommaren fick läkarna välja vilka patienter de skulle lämna ut sjukskrivningsblanketten till. Kortare, till synes mer okomplicerade ärenden skulle vi låta passera utan att ta in dem i projektet. Anledningen var att projektledaren hade semester under veckorna samt att en ny projektledare skulle inskolas direkt därefter. Således inkom endast två nya ärenden under juli och första halvan av augusti. I övrigt som tidigare, se årsrapporten. 2.3 Resultat och effekter Antal deltagare 245 personer totalt under perioden av dessa har varit aktuella hos Försäkringskassan. Avslutade deltagare 218 personer. Ganska många med längre kontakter har nu avslutats utifrån att koordinatorn ska bytas ut. Det har då skett en överenskommelse att om det blir oförutsedda problem, kan de kontakta den nya koordinatorn. Kön 114 män 131 kvinnor Andel i åldrarna år 23 män 19 kvinnor Samverkan med Försäkringskassa och /eller Arbetsförmedling Har skett i 70 ärenden sedan projektstart. Kontakt med Företagshälsovård Har skett i 39 ärenden 4

5 Återkoppling från Försäkringskassan inom 3 dagar med synpunkter på underlaget I sammanlagt 33 ärenden (av de 192 som är aktuella hos Försäkringskassan) har återkopplingen INTE skett inom utsatt tid sedan projektstart, men endast i ett fall under denna rapportperiod ( ). Utbetalning av sjukpenning inom 30 dagar 162 personer (av 192) har fått sin sjukpenning utbetald inom utsatt tid. 15 ärenden är inte påbörjade. Två har fått avslag på ansökan om sjukpenning. Avstämningsmöten Sammanlagt har 50 avstämningsmöten genomförts under projekt tiden. 24 av dem var inom 90 dagar. Som avstämningsmöten räknar jag också in samverkansmöten på individnivå med till exempel Arbetsförmedlingen, Socialkontoret, arbetsgivare eller andra, där inte Försäkringskassan varit inblandad samt de möten då Försäkringskassans handläggare inte haft möjlighet att delta. Sex av avstämningsmötena har varit uppföljningsträffar. 71 ärenden har avslutats inom 90 dagar utan avstämningsmöte. Övrigt Patienterna har kontaktats av koordinatorn efter i snitt 4 dagar. 131 av patienterna har koordinatorn träffat personligen. Ärenden har bokats för diskussion i teamet, som träffas en timme varje vecka. Avstämningsmöten har dokumenterats i BMS journalen under sökordet Rehabiliteringsanteckning som ligger under övriga källor. Där kan all personal på Hälsocentralen läsa vilken planering som är gjord, när uppföljning ska ske och av vem. En del av patienterna har fått en enkät för utvärdering av Närsjukvårdsprojektet hemskickad efter avslutad kontakt med koordinatorn. Svarskuvert ställda till projektledaren på Anderstorps Hälsocentral har bifogats. Anledningen till att inte alla fått enkäten är projektledaren från början var dålig på att skicka ut enkäten, framför allt i de fall då patienten endast hade haft kontakt med Hälsocentralen och det inte funnits behov av samverkan. Frågorna har inte känts adekvata till de patienterna.. Nu har det även kommit in svar från personer där det inte varit aktuellt med samverkan och några har då valt att inte svara på alla frågor. Man kan fundera på om alla projekt i Samordningsförbundet ska utvärderas med samma frågor. 27 enkäter har i alla fall inkommit och redovisas nedan. 5

6 1. Det stöd och de insatser jag fått har getts effektivt och utan väntetid Antal personer = stämmer inte alls, 5 = stämmer helt Serie1 2. Vårdentralen, FK och AF har samsyn runt sjukskrivningsprocessen. Antal personer = stämmer inte alls, 5 = stämmer helt Serie1 6

7 3. Det finns en etablerad, systematisk samverkan mellan berörda myndigheter i projektet Antal personer = stämmer inte alls, 5 = stämmer helt Serie1 Tre personer har endast svarat på fråga 1. Det är personer som bara haft kontakt med koordinatorn och där det inte funnits behov av samverkan med andra myndigheter. En person har skrivit en förklaring till varför hon kryssat Stämmer i viss mån på fråga 1. Hon skriver Fick vänta drygt en och en halv vecka innan jag fick komma till sjukgymnasten. Koordinatorn hörda av sig nästan omgående när jag blev sjukskriven och där har kontakten fungerat utmärkt. Tre personer har inte svarat på fråga 3. Någon med kommentaren att de inte vet om påståendet stämmer, då de bara vet hur det var i deras fall och att det inte är underlag nog för att uttala sig om det finns en etablerad, systematisk samverkan. Detta är en mycket klok kommentar och man kan undra om det är möjligt för en person som passerat i ett projekt som detta att ha någon uppfattning om detta påstående? Patienter som träffat koordinatorn i samband med nysjukskrivning har fått en annan enkät hemskickad, 90 dagar efter besöket, från utvärderingsgruppen inom sjukskrivningsprocessen som består av bland andra Curt Edlund, Marine Sturesson och Annie Hansen-Falkdal. 18 enkäter har kommit in till utvärderingsgruppen från Anderstorps Hälsocentral. Jag har fått ta del av de frågor som gäller hur patienterna upplevt kontakterna med Hälsocentralen, för att kunna utvärdera arbetet hos oss. 7

8 1 Jag blev bemött på ett sätt som gjorde att jag kände mig respekterad 10 Antal personer Serie = Stämmer inte alls, 5 = Stämmer helt 2. Jag fick den information som jag efterfrågade om min sjukdom, vård och behandling. Antal personer Serie = Stämmer inte alls, 5 = Stämmer helt 3. Jag kände mig delaktig i min egen vård och behandling Antal personer Serie = Stämmer inte alls, 5 = Stämmer helt 8

9 4. Jag upplever att jag har nytta av den vård och behandling jag fått 10 Antal personer Serie = Stämmer inte alls, 5 = Stämmer helt 5. Jag upplever att jag har fått förståelse för min situation Antal personer Serie = Stämmer inte alls, 5 = Stämmer helt 6. Jag har fått möjlighet att framföra mina åsikter Antal personer Serie = Stämmer inte alls, 5 = Stämmer helt 9

10 7. Jag känner tilltro till de insatser/åtgärder/ den behandling/vård jag fått 10 Antal personer Serie = Stämmer inte alls, 5 = Stämmer helt 8. Vårdcentralen har följt upp/genomfört det vi kommit överens om Antal personer Serie = Stämmer inte alls, 5 = Stämmer helt 9. Jag har själv varit aktiv i min rehabilitering Antal personer Serie = Stämmer inte alls, 5 = Stämmer helt 10

11 På fråga 7, om patienten känner tilltro till de insatser/åtgärder/den behandlig de fått, är det tre personer som svarat Stämmer inte alls. Två av dessa har träffat någon vårdgivare initialt i sjukskrivningsperioden som de upplevde inte lyssnade på dem. En annan person har betalat sin terapi själv, då den inte fanns att tillgå inom landstinget. Denna information kan man läsa under öppna frågor i utvärderingsenkäten. Med på utvärderingsenkäten fanns även en öppen fråga som löd I sjukskrivningsprocessen har en person med funktionen koordinator använts. Vad har det haft för betydelse för dej? Personerna har svarat: - Underlättat, eftersom man bara behövt kontakta en person. - Fick träffa henne för en pratstund och hon förklarade bra. - Hon har betytt mycket. Har fått praktisk hjälp på flera sätt. - Fick träffa en sjukgymnast. Har inte betytt något speciellt, hon tog kontakt med Kommunhälsan. Hade kanske velat träffa en doktor istället. - Jag kan inte i ord beskriva hur viktigt det varit för mig. Jag önskar bara att hon kunde fått komma in redan i början av min sjukskrivning. Funktionen koordinator måste få finnas kvar och bör utökas. - Det har betytt mycket. - Det har gjort kontakten med vårdcentralen enklare. - Hon och de i teamet har betytt väldigt mycket för mej. Har gett mej stöd och hjälp. Alla inblandade har varit så positiva och hjälpsamma och det har påverkat min rehabilitering. - Det var det bästa under hela processen. Det var först när man träffade henne som någon började lyssna på mina önskemål. Jag hoppas att koordinatorn fortsätter att finnas, då det var tack vare henne man fick hjälp. - Koordinatorn förstod mej, har nu flyttat till en annan ort och läkaren vet ingenting, det är fruktansvärt. - Stor betydelse, jag blev bemött med respekt, jag har fått förståelse för min situation och hjälp med pratiska saker. - Har inte haft så stor betydelse. - Bra. - Det har haft en stor betydelse. Ovärderlig! Jag har varit sjukskriven förr utan att ha fått något stöd. - Jag har känt ett stort stöd i min rehabilitering. Även fått diskutera tankar och känslor. Koordinatorn har påverkat mig positivt via coachning och stöttat mig enormt. Tror att koordinatorn förkortat min sjukskrivningstid. - Det har varit bra att ha en person att vända sig till för att få svar på frågor, som har ordnat tid hos läkare, rehab, kontakt med Försäkringskassan. Koordinatorn har gett tips och råd och peppar en. Mycket bra med en sjukskrivningskoordinator. Hoppas att tjänsten blir permanent. Viktigt!! - Enorm betydelse! Innan jag fick kontakt med koordinatorn upplevde jag mig missförstådd och kände att engagemang saknades. Koordinatorn såg och bekräftade mina besvär, visade engagemang och kunnande.gav hopp och stöd. Hon har gjort att jag inte känt mig så ensam och hjälplös (utelämnad). - Blivit peppad att se framåt trots svåra besvär. Har fått prata med någon och fått en diagnos. 11

12 3. Personalen 3.1 Personalens förutsättningar Charlotte Eriksson kommer från v 34 att inskolas som ny projektledare då Carina Ohlsson slutar (den 12/9). Charlotte är leg sjukgymnast sedan 2005 och har därefter arbetat på Rehabcentrum, framför allt på Kirurg och Ortoped avdelningarna. Har under perioden arbetat på Klockarbergets Kris och Behandlingscenter med framför allt ätstörnings problematik men även med ångest, depression, övergrepp och neuropsykiatriska (NEP) utredningar. Samarbetade under 3 månader med vuxen enheterna framför allt med NEP utredningar, men detta lades sedan ner på grund av besparingar inom landstinget. Vikarierat som primärvårds sjukgymnast på Anderstorps Hälsocentral sedan 1 januari Har tidigare arbetat som drifttekniker och processoperatör på Rönnskär, kamratstödjare samt telekommunikatör. I övrigt kvarstår projektgruppen som tidigare, se årsrapporten. 3.2 Genomförande och process Nu är det inte längre något problem att samverka med Försäkringskassan. Det fungerar utmärkt att direkt ta kontakt med berörd handläggare för diskussion. Det är både tids effektivt och kvalitets säkert. Det är svårare med Arbetsförmedlingen, då det har varit svårt att hitta rätt handläggare och de har varit lite svåra att nå. I vissa fall behöver vi föra en diskussion kring hur man kan tillämpa Arbetsförmedlingens regelverk på individnivå och vi har inte riktigt hittat forum för detta. Man kan tänka att kontaktpersonen från Arbetsförmedlingen skulle träffa koordinator eller hela teamet kanske en gång i månaden för genomgång av gemensamma ärenden eller ännu hellre att kontaktpersonen kunde delta i avstämningsmöten för att informera om Arbetsförmedlingens regler och möjligheter, även om patienten inte är kund hos dem. Det sistnämnda har hittills inte varit möjligt, med hänvisning till av det inte varit deras kund, men jag har heller inte stridit fullt ut om detta, vilket jag egentligen borde ha gjort. Teamet, framför allt läkarna godtar inte att kontaktpersonerna från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan sitter med på teamträffen då det diskusteras på individnivå, om kontaktpersonen inte är patientens handläggare. Detta av etiska skäl. Teamet består i dagsläget av läkarna och sjukgymnasterna. Vi har ingen kurator och arbetsterapeuten har slutat delta i teamträffen på grund av den arbetsbelastning han har. Det blev så få ärenden som han blev involverad i, att det inte kändes tidseffektivt för honom att delta. I de fall det behövs en bedömning eller arbetsterapeutisk insats kopplas han in direkt. För mer information se även årsrapporten. 12

13 3.3 Resultat och effekter En enkät med 12 frågor och ett följebrev med en kort information om Närsjukvårdsprojektet lämnades till alla läkare, sjukgymnaster och sköterskor på Hälsocentralen, till alla handläggarna på Försäkringskassan samt till de på Arbetsförmedlingen som koordinatorn haft kontakt med i projektet. De första tre frågorna kommer från Samordningsförbundet, utifrån uppdragsavtalet medan de övriga är projektledarens egna. Carin Nilsson, vår medbedömare fick lämna synpunkter på frågeställningarna och hon tyckte att de var relevanta. Enkäten fylldes i anonymt men det skulle framgå vilket profession man hade, om man arbetade på Hälsocentralen och alla skulle ange vid vilken myndighet man var anställd. På Hälsocentralen svarade alla (5 läkare, 3 sjukgymnaster och 12 sköterskor) och på Arbetsförmedlingen likaså (9 av 9 möjliga). Från Försäkringskassan inkom det 14 enkäter, varav två var från personer som inte hade någon åsikt då de inte arbetade med sjukpenning (av 21 möjliga?) Enligt Marika Segerstedt-Holmgren, vår kontaktperson på Försäkringskassan, var det många handläggare som var borta på grund av sjukdom och semester, den vecka då enkäten lämnades ut, vilket kan förklara bortfallet. På enkäten fanns möjlighet att lämna synpunkter och dessa redovisas också, utan redigering. 1. Berörd personal hos VC, FK och AF har fått en ökad samsyn om sjukskrivningsprocessen till följd av projektet Antal personer i procent 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% = Stämmer inte alls. 5 = Stämmer helt. 6 = Vet inte FK AF SJG LÄK DSK 13

14 2. Det finns en etablerad, systematisk samverkan mellan berörda myndigheter i projektet Antal personer i procent 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% = Stämmer inte alls. 5 = Stämmer helt. 6 = Vet inte FK AF SJG LÄK DSK 3. Min kompetens för att arbeta med målgruppen har ökat som en följd av projektet Antal personer i procent 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% = Stämmer inte alls. 5 = Stämmer helt. 6 = Vet inte FK AF SJG LÄK DSK 14

15 4. Jag har nu tillgång till mer information kring patienten vilket underlättar mitt arbete Antal personer i procent 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% = Stämmer inte alls. 5 = Stämmer helt. 6 = Vet inte FK AF SJG LÄK DSK 5. Det finns tydliga rutiner för hantering och dokumentation 100,0% 90,0% Antal personer i procent 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% = Stämmer inte alls. 5 = Stämmer helt. 6 = Vet inte FK AF SJG LÄK DSK 15

16 6. Patientens egna resurser samt hinder för arbete och hälsa tydliggörs tidigare Antal personer i procent 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% = Stämmer inte alls. 5 = Stämmer helt. 6 = Vet inte FK AF SJG LÄK DSK 7. Uppföljningar av patientens tillstånd görs kontinuerligt 100,0% 90,0% Antal personer i procent 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% = Stämmer inte alls. 5 = Stämmer helt. 6 = Vet inte FK AF SJG LÄK DSK 16

17 8. Patienterna är tryggare och mer aktiva i sin egen rehabilitering 100,0% 90,0% Antal personer i procent 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% = Stämmer inte alls. 5 = Stämmer helt. 6 = Vet inte FK AF SJG LÄK DSK 9. Stressen kring hanteringen av sjukskrivna har minskat Antal personer i procent 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% = Stämmer inte alls. 5 = Stämmer helt. 6 = Vet inte FK AF SJG LÄK DSK 17

18 10. Koordinatorn fyller en viktig funktion i samverkan 100,0% 90,0% Antal personer i procent 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% = Stämmer inte alls. 5 = Stämmer helt. 6 = Vet inte FK AF SJG LÄK DSK 11. Samverkan kan fortsätta även om koordinatorn försvinner Antal personer i procent 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% = Stämmer inte alls. 5 = Stämmer helt. 6 = Vet inte FK AF SJG LÄK DSK 18

19 12. Projektet har medfört en massa extraarbete för mig 100,0% 90,0% Antal personer i procent 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% = Stämmer inte alls. 5 = Stämmer helt. 6 = Vet inte FK AF SJG LÄK DSK Synpunkter från handläggarna på Försäkringskassan: Koordinatorn har fyllt en väldigt viktig funktion. Visst kan samverkan fortsätta ändå men det skulle saknas en viktig kugge. Det fortsätta samarbetet skulle nog flyta bättre om det fanns en resurs som denna på varje vårdcentral (heltid, ej bara på 25 %). Det är bra om läkarna har möjlighet att som rutin följa upp de ärenden som koordineras, så det inte stannar upp för att det blir för mycket frågor olösta. För att ett samarbete (projekt) ska kunnas nyttjas maximalt, krävs att det finns resurser att avsätta tid hos respektive myndighet, vilket det inte har. Upplever hos vissa koordinatorer ett krav på att vi ska prioritera dem före allt annat och ständigt ha tider avsatta speciellt för dessa, för att snabbt kunna ställa upp. Det är inte fråga om samarbete utan snarare brist på samsyn och kunskap om hur vi arbetar. Viktigt att det är rätt person som utses till koordinator, som ser värdet i att vi hjälper varandra - stöttar varandra, för att kunna hjälpa patienterna på ett bra sätt. För det mesta blir det bra. De flesta koordinatorer har varit positiva till att göra bra planeringar, utom de som ser Försäkringskassan som något man bara ska ställa krav på. Det är ett ypperligt sätt att arbeta, förutsatt rätt möjligheter hos alla, annars haltar det. Hoppas det får fortsätta. Stor eloge till Carina Ohlsson som varit underbar att samarbeta med. Jobbar alla som du, då är det ett nöje att samarbeta. Projektet har definitivt underlättat mitt arbete. Jag tror att det kommer att försvåra samverkan om koordinatorn försvinner. Det finns en stor risk att det rinner ut i sanden när ingen specifik tar hand om det. Bra att ha en kanal in på varje ställe. Det underlättar oerhört mycket, sparar tid och energi. Jag har haft kontakt med Anderstorps och Erikslida koordinatorer och varit nöjd med dessa samarbeten. Sedan finns det tyvärr en koordinator som det ej fungerat alls med. Denna person 19

20 verkar ha ett personligt vendetta mot Försäkringskassan och det är varken till gagn för den sjuke, VC eller FK! Personlig lämplighet är en stor faktor för att samverkan ska fungera, vill ge en stjärna till Carina Ohlsson. Observera att handläggarna refererat även till samverkan med koordinatorerna utanför projektet! Synpunkter från handläggarna på Arbetsförmedlingen: Har bara haft kontakt med koordinator ang ett ärende. Har således liten erfarenhet och inblick i rutiner och att det funnits ett projekt kring detta. Dock- min upplevelse efter kontakt med Carina Ohlsson på Anderstorps Vc har varit jättebra!!! Tycker att det klargjorde flera målbilder, dels för kunden+ myndighetspartner. Tidsvinster för alla! Hoppas på att funktionen och samarbetet kan permanentas och vidareutvecklas ännu mer, samt mer info om det blir i projektform. Vet inte om jag haft kontakt med någon sökande som berörts av projektet. Uppskattar däremot koordinator rollen på VC, underlättar vår samverkan. Ur mitt perspektiv är styrkan med en koordinator att det blir enklare att få till stånd en samverkan med VC, att det finns en sammanhållande länk och någon man kan diskutera med rörande vilka som ska vara med på en samverkan. Har en begränsad erfarenhet av koordinatorn och då är det svårt att dra slutsatser. Trots att koordinatorerna gör ett bra jobb finns det mycket annat som försvårar rehabilitering till exempel sjukskrivningsregler. Har inte så stor insyn i projektet men upplever ändå att det underlättat mitt arbete. Observera att enkäten bara lämnats till de handläggare som projektledaren varit i kontakt med angående någon patient i projektet. Synpunkter från läkare på Hälsocentralen: Det behövs en sådan här permanent tjänst för sjukskrivningssamordning på Hälsocentralen! Synpunkter från sjukgymnast: Har inte arbetat på Anderstorps Hälsocentral utan koordinator och vet därför inte hur det fungerade tidigare. Men i nuläget underlättar koordinatorn för mig i samarbete mot andra insatser samt professioner. Synpunkter från sköterskorna på Hälsocentralen: Har inte insyn i allt/ hela biten. Oerhört bra att kunna hänvisa till koordinatorn då man möter sjukskrivna i telefon. Tillgängligheten och kontinuiteten har förbättrats markant. 20

21 Koordinatorns roll är mycket viktig. Det finns ingen annan yrkesgrupp som kan ta på sig det arbetet parallellt med sitt ordinarie patientarbete. Det är viktigt att ha en person som känner de andra på Försäkringskassan, företagshälsovården, Arbetsförmedlingen och socialen. Jag kan tänka mej att det varit bra för de inblandade. Har varit lätt att hänvisa till Carina men själv har jag inte varit speciellt involverad. Bland sköterskorna kan man tydligt se att det är skillnad i upplevelsen av projektet utifrån vilka arbetsuppgifter de har. En del sköterskor har färre åsikter om projektet, då deras huvudsakliga uppgift kan vara BVC eller hembesök hos äldre och de inte har så stor kontakt med målgruppen. De sköterskor som arbetar på mottagningen och ofta sitter i telefon upplever att de har avlastats från samtal kring sjukskrivningar. De har också lärt sig att kolla i datorn vad som är planerat för patienten, så att det inte startas upp någon parallell process. De har avlastats i arbetet med oklara fall, där patienten ringer och mår dåligt men det är svårt att bena ut vad som är problemet. De lämnar då en lapp eller pratar med koordinatorn som tar kontakt med patienten och försöker bena ut vad som behöver göras och vilken myndighet som ska göra vad. Känslan är att projektet har öppnat för nya diskussioner mellan professionerna och en vidare syn på vad rehabilitering kan vara. Det ska också ha lett till en minskad risk att man behandlas olika, beroende på vilken profession eller person som man först kommer i kontakt med på Hälsocentralen. Läkarsekreterarna på Hälsocentralen säger att de nu knappt får något telefonsamtal från patienter som behöver nya sjukintyg. De behöver inte heller ta tag i ärenden som gäller oklara intyg och de har helt avlastats från bokning av avstämningsmöten vilket de är glada för, då dessa har ökat med flera hundra procent. De är mycket positiva och tycker att det fungerar bra sedan projektet började. De är väl insatta i hur hanteringen av patientgruppen ska ske. Verksamhetschefen har inte fått en enda lapp på någon patient som MÅSTE få en läkartid för att sjukskrivningen har tagit slut, vilket var det system som gällde då sköterskan inte hittade någon läkartid att boka patienten på, innan projektet startade. 4. Deltagande organisationer 4.1 Deltagande organisationers förutsättningar Av den totala budgeten på kronor kvarstår kronor den 1 juli För mer information se årsrapporten. 4.2 Genomförande och process Det har varit fortsatta diskussioner med Kommunhälsan, kring hur vi ska kunna samverka bättre. Vi har bland annat gett förslag på att de som rutin ska skicka ett meddelande till primärvården då de träffat patienten, där det framgår vad de planerar och vem som har 21

22 ansvaret. Inga konkreta förändringar har kommit till stånd men de har tagit till sig kritiken och ska se över sina rutiner. Under denna period har kontakterna med externa aktörer, andra än Försäkringskassan, ökat. Nu händer det att arbetsgivare och handläggare från andra myndigheter tar kontakt, då de önskar hjälp med samordning i svårare fall. I en handfull ärenden har vi samverkat med Kommunen, vilket inte hänt tidigare. Många av Försäkringskassans handläggare har bytt ärenden under denna period, till följd av omorganisationen. En del har fått ärenden som gäller saker de ännu inte hunnit lära sig, varför man har märkt en osäkerhet hos vissa av handläggarna. Både införandet av det Försäkringsmedicinska beslutstödet och lagändringen kring de nya tidsgränserna för sjukskrivningar har gett Försäkringskassans medarbetare nya saker att ta hänsyn till. Detta har avspeglat sig i att de har varit svåra att nå, de har haft svårt att delta i avstämningsmöten och så vidare. Viljan till samverkan upplevs dock stor. 4.3 Resultat och effekter Antalet sjukskrivna individer per 1000 invånare på Anderstorps listningsområde Har sjunkit med 27 %, från vid projektstart till i juli Andel sjukskrivningar på 100 % -av den totala sjukskrivningsmängden Har minskat med 8 % Andel sjukskrivningar på 75 % Har ökat med 34 % Andel sjukskrivningar på 50 % Har ökat med 9 % Andel sjukskrivningar på 25 % Har ökat med 41 % Andel långtidssjukskrivningar över 90 dagar Har minskat med 23 %. Sjukskrivningarnas längd Det korrigerade sjuktalet, det vill säga, en summering av all sjukskrivning till heltidsdagar, har sjunkit med 45 %, från 2695 dagar vid projektstart till 1500 dagar i juli

23 4.4 Förutsättningar för implementering Verksamheten kommer att fortsätta så länge det tillförs externa medel. Därefter är det mycket oklart vad som händer. Vid diskussion med verksamhetschefen framkommer att sjukskrivningsarbetet är en prioriterad arbetsuppgift, men att det är svårt med det ekonomiska utrymmet som finns idag. Hon ser dock att övriga yrkeskategorier, framför allt läkarna, avlastas. Det är troligt att arbetet vid projekttidens slut visat sig så viktigt, att det inte är möjligt att helt ta bort koordinator funktionen. Men det kanske kan bli ett uppdrag på %, som får kombineras med traditionellt patientarbete, vilket jag anser kan bli svårt. God tillgänglighet är en nyckelfaktor för samverkan och försämras den, kan det bli ett hinder i rehabiliteringsprocessen. Man kan också diskutera kring Försäkringskassans ansvar att driva rehabiliteringsprocessen. Vid utvärdering av samarbetet i processen, ser man att det finns många moment där hanteringen av ärendet kan stanna upp. Med tanke på de nya tidsgränserna i sjukförsäkringen så kommer de att bli nästintill omöjliga att hålla, om det inte finns någon pådrivare på Hälsocentralen. Det finns stora fördelar med att kunna utbyta information över myndighetsgränserna på ett snabbt och enkelt sätt. Utifrån ovanstående ser jag det som naturligt att Försäkringskassans del i implementeringen borde vara minst 25 % i koordinators tid. 5. Aktiviteter Aktivitet Start Slut Gemensam kompetensutveckling Koordinator träff i Skellefteå Projektledarträff Samverkansträff med Kommunhälsan SUS utbildning ICF utbildning Presenterat årsrapporten för LSG Koordinator träff i Skellefteå Presenterat årsrapporten för Samordningsförbundets styrelse Projektledarträff Koordinator träff i Skellefteå Gemensam kompetensutveckling Seminarium om KBT och smärta Projektgrupp träff med medbedömmare Samverkansträff med Kommunhälsan Koordinator träff för länet i Umeå Information till studiebesök från Åre och Sollefteå Projektledarträff

24 6. Faktaruta Ålder Kön Utfall Antal deltagare efter projektstart Män Kvinnor Män Kvinnor Antal i arbete efter projektstart Män Kvinnor Män Kvinnor Kommentar Antal i studier efter projektstart (2) Män Kvinnor Män Kvinnor Kommentar Antal som avbrutit efter projektstart (3) Män Kvinnor Män Kvinnor Antal som avslutats efter projektstart (4) Män Kvinnor Män Kvinnor Antal kvar i projektet Män Kvinnor Män Kvinnor Hade individen små eller stora möjligheter att påverka insatsen (5) Alla Vilket betyg gav individen insatsen (5) Alla Har individen upplevt att insatsen medfört att livssituationen försämrats eller förbättrats (5) Alla Ovanstående har ej fyllts i, då projektets målsättning inte primärt är att personerna ska få ett arbete. Personerna i detta projekt registreras i SUS enbart med födelseår och kön, enligt överenskommelse med Stellan Berglund. 24

25 7. Slutsatser/Avvikelser Arbetet med denna patientgrupp har förändrats radikalt sedan projektet startade. På Hälsocentralen har vi nu hittat ett flöde för denna patientgrupp, med tydliga rutiner för hantering och dokumentation, som fungerar bra. Det finns i mycket större grad än tidigare en samsyn på hur man ska förhålla sig till dessa patienter. Detta är resultatet av många diskussioner, möten, sökande efter ny kunskap men framför allt en vilja till samverkan. Alla inom Hälsocentralen beskriver också att arbetet med denna patientgrupp känns lättare, då det nu finns en struktur i arbetet. Sjuktalet har sjunkit, men deltidssjukskrivningarna har ökad. Patienternas tillstånd och insatta åtgärder följs nu upp mer kontinuerligt och därför kan man också trappa ner sjukskrivningen tidigare. Tack vare att patienterna känner sig tryggare vågar de prova att återgå i arbete, i ett tidigare skede, vilket kan förklara ökningen av sjukskrivningar på 25 och 75 %. Det är nu vanligare att sjukskrivningen trappas ner på samma intyg. Vi har fortfarande inte tillgång till någon kurator på Hälsocentralen och pengarna som skulle bekosta ett par psykologer i Primärvården har vi inte heller sett till. Då många av de sjukskrivna har behov av samtal, som de i dagsläget kan få vänta ganska länge på, förlängs rehabiliterings tiden i onödan. Heltidssjukskrivningarna har inte minskat i så stor omfattning som vi hoppats, men då antalet individer som sjukskrivs blivit färre och det korrigerade sjuktalet kraftigt minskat, så tolkar jag det som att de som sjukskrivs på heltid, är så sjuka att de faktiskt inte har någon arbetsförmåga alls. Vad gäller långtidsjukskrivningar så har vi redan uppnått målet på en minskning med 23 %. Vid utvärderingen visar det sig att läkargruppen på Hälsocentralen är mycket positiva. De har skattat högt på alla frågor, vilket är glädjande, då många av frågorna främst är riktade mot arbetet på Hälsocentralen. Läkarna tycker bland annat att de nu har tillgång till mer information kring individen, vilket underlättar arbetet, att stressen kring hanteringen av sjukskrivna har minskat, att patienterna är tryggare och mer aktiva i sin rehabilitering och att projektet ändå inte medfört nåt extra arbete. Sjukgymnasterna är också positiva till projektet, vilket inte var fallet i starten av projektet. Bland sköterskegruppen finns det dem som inte tycker att de har nog insikt i hur arbetet fortlöper för att ha någon uppfattning, vilket kan förklaras av att de har största delen av sin arbetstid utanför Hälsocentralens lokaler. Andra tyckte att det var skönt att ha någon att hänvisa till, att någon håller ihop ärendet kring individen och att det finns någon som har kontaktvägar till andra myndigheter. Från Försäkringskassan verkar också handläggarna ganska nöjda. De tycker att det finns tydliga rutiner för hantering och dokumentation, att patientens egna resurser och hinder för arbete tydliggörs tidigare och att uppföljningar görs kontinuerligt. Många bland läkarna och handläggarna från Försäkringskassan upplever att deras kompetens att arbeta med målgruppen har ökat samt att det finns en etablerad systematisk samverkan mellan berörda myndigheter i projektet. Från alla tre deltagande myndigheter anser man att projektet har gett en ökad samsyn om sjukskrivningsprocessen. Den generella uppfattningen är också att koordinatorn fyller en viktig funktion i detta arbete och det finns en tveksamhet till att samverkan kan fortsätta i samma utsträckning om koordinatorsfunktionen försvinner. Av enkäterna från Arbetsförmedlingens handläggare förstår man att de knappt har förstått att det pågår ett projekt, men de skriver om positiva erfarenheter av kontakt med koordinatorn och att det underlättat deras arbete. Det har ju inte alls varit lika många kontakter mot Arbetsförmedlingen som mot Försäkringskassan, men det är likaväl tänkvärt att de inte ens vet att de är med i ett Samverkansprojekt mot Primärvården! Arbetsförmedlarna har ändå 25

26 svarat att de har fått tillgång till mer information kring individerna, att samverkan har klargjort individens hinder och resurser på ett bra sätt samt att patienterna känt sig tryggare och varit mer aktiva i sin rehabilitering. Utmaningen för kommande period blir således att hitta bättre former för samverkan med Arbetsförmedlingen. Om det ska vara en inbokad tid för kontaktpersonen att finnas på Vårdcentralen eller om det ska ske på annat sätt får väl projektgruppen diskutera fram. Det vore också av stort intresse att få höra om Försäkringskassan och Arbetsförmedlingens chefer tycker sig ha fått ut vad de förväntat sig av projektet, eller om det finns ytterligare saker att ta itu med. Det vore också värdefullt med en diskussion i LSG kring hur det går till då personer som ska arbeta i projekt väljs ut och hur arbetet i projektet sanktioneras gentemot andra arbetsuppgifter. Den uppfattning jag fått är att kontaktpersonerna inte fått information kring vad som förväntas av dem då de tilldelats uppdraget (läs: får det i knät) och att de inte fått någon som helst avlastning av sina ordinarie arbetsuppgifter. Personlig lämplighet för samverkan är något som iblandade myndigheter bör fundera på hur man säkerställer. Utifrån implementeringsdiskussionen så vill jag framhålla koordinator funktionen som en framgångsfaktor. Kanske det är Försäkringskassan som bäst kan jämföra hur det fungerar att arbeta mot en koordinator som arbetar heltid jämfört med 25 %. Min bestämda uppfattning är att heltid är det enda alternativet. Avlastar detta både läkare och handläggare på Försäkringskassan samtidigt som sjuktalet sjunker och patienterna är nöjdare, så undrar jag vad som kan krävas ytterligare för att uppfylla målet i uppdragsavtalet som lyder verksamheten visar sig så framgångsrik och väl dokumenterad att den utgör ett hållbart underlag för framtida beslut om långsiktig finansiering och implementering i ordinarie verksamhet? Kostnaden för koordinatorn bör självklart delas av landstinget och Försäkringskassan som båda avlastas av funktionen. 26