Fakultetsaudit. Intern bedömning av kvalitetsarbetet vid Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL), Göteborgs universitet

Transkript

1 Fakultetsaudit Intern bedömning av kvalitetsarbetet vid Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL), Göteborgs universitet Januari 2008

2 Innehållsförteckning Bakgrund.2 Inledning..3 Ledningssystem för verksamhetsutveckling vid UFL.4 Auditgruppens analys..6 Förbättringsmöjligheter Goda exempel i UFL:s kvalitetsarbete Bilaga 1: Program platsbesök sept Bilaga 2: Material till auditgruppen från UFL 19 1

3 Bakgrund Syftet med kvalitetsarbetet vid Göteborgs universitet är att verksamheten ska blir allt mer framgångsrik. Framgången kan mätas i termer av hur resultatet av verksamheten utvecklas och hur väl vi därmed hävdar oss relativt andra lärosäten nationellt och internationellt. Enligt universitetets plan för kvalitetsarbetet, som styrelsen fattade beslut om i oktober 2007, har alla enheter ansvar för att utveckla systematiska och verkningsfulla former för sitt kvalitetsarbete. Det förutsätter också ett linjeansvar som innebär att man på varje organisationsnivå har ansvar för att följa upp underordnade enheters kvalitetsarbete. Universitetsledningens uppföljning av det samlade kvalitetsarbetet inom varje fakultet sker genom kollegial granskning med studentmedverkan i s.k. fakultetsaudits. Ett övergripande syfte är att bidra till utveckling såväl i verksamheten hos den som granskas som i den verksamhet som bedrivs där granskarna hör hemma. Syftet är också att sprida goda exempel och därmed bidra till att utveckla och förbättra kvalitet och konkurrenskraft hos fakulteterna. Enligt GU:s plan för kvalitetsarbete är fakultetsaudit en permanent aktivitet i universitetets kvalitetsarbete. Tidigare har fakultetsaudit genomförts vid Sahlgrenska akademin, samhällsvetenskapliga fakulteten och naturvetenskapliga fakulteten. UFL är således den fjärde fakulteten/motsvarande som deltar i detta arbete. Auditgruppens uppdrag och arbete Rektor har utsett följande personer att ingå i auditgruppen för UFL: Bengt-Ove Boström, gruppens ordf, rektorsråd i kvalitetsfrågor Hans Hedberg, dekan för konstnärliga fakulteten Sven-Åke Lindgren, prodekan vid samhällsvetenskapliga fakulteten Irja Persson Utterhall, kanslichef vid Sahlgrenska akademin GUS har utsett Maxim Fris, vice ordf GUS, som studentrepresentant. Malin Östling, kvalitetssamordnare, har varit gruppens sekreterare. Inför platsbesöket lämnade UFL ett antal dokument till auditgruppen (bilaga 1). Ett program för platsbesöket togs fram i samarbete mellan UFL och auditgruppen (bilaga 2). Den 4 september genomförde auditgruppen ett förberedande möte där man diskuterade materialet från UFL och vilka frågor man ville ställa till de olika grupperna vid platsbesöket. Förutom de specifika frågor som materialet gav upphov till hade auditgruppen som utgångspunkt under sitt platsbesök de frågor som anges i den övergripande beskrivningen av fakultetsaudit: Angreppssätt Vad ses som utmärkande för framgångsrik akademisk utbildning, forskning och samverkan? Vilka uttalade eller underförstådda föreställningar om framgångsfaktorer vägleder fakultetsnämnden? Hur söker man skapa eller gynna framväxten av sådana framgångsfaktorer? 2

4 Vilka styrformer används och hur svarar dessa mot föreställningarna om hur verksamhet blir framgångsrik? Hur har gällande styrdokument tagits fram och hur är de kopplade till centralt fastställda policies och planer? Hur har prioriteringar gjorts? Tillämpning I vilken omfattning och på vilket sätt omsätts angreppssätt inklusive styrdokument i praktisk verksamhet? I vilken utsträckning genomsyrar angreppssätten alla delar av verksamheten? Uppföljning Hur följs verksamheten upp vad gäller framgångsfaktorer respektive verksamhetsresultat? Har planerade uppföljningar genomförts? Hur återförs resultaten av genomförda uppföljningar i kommande angreppssätt? Resultat Når man avsedda resultat och effekter? Kan man härleda resultat och effekter till genomförda aktiviteter och insatser? Auditgruppen har sett som sin uppgift att genom samtal vid platsbesök den 26 och 28 september inspirera till vidare kvalitetsarbete vid UFL samt att genom denna rapport ge underlag för fortsatt utveckling av kvalitetsarbetet. Syftet är också att uppmärksamma det kvalitetsarbete inom UFL som auditgruppen anser vara särskilt viktigt att upprätthålla. Slutligen vill vi sprida kunskap till andra fakulteter om goda exempel vi funnit vid UFL. Inledning Lärarprogrammet är Göteborgs universitets största program med ca 4500 studenter, 36 inriktningar (varav tre vilande) och med VFU (verksamhetsförlagd utbildning) i 28 kommuner. För utbildningen ansvarar Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) och undervisningen bedrivs inom större delen av universitetet. Trots att UFL numera i flera avseenden har fakultetsnämnds ställning har man inga egna institutioner. För att genomföra sin utbildning köper UFL istället utbildningsinsatser från universitetets institutioner. Fakultetsnämnderna utgör därvid inte förmedlande parter. Under våren 2006 inrättades sex fakultetsöverskridande lärarutbildningsråd (LUR) under UFL. Dessa skall svara för lärarutbildningens innehållsliga frågor, inklusive frågor om kvaliteten i utbildningen. Det innebär att de utifrån det uppdraget skall föra dialog med de institutioner som utför utbildning samt med de kommuner med vilka UFL har avtal om verksamhetsförlagd utbildning. Lärarprogrammet omfattar lägst 120 p/180 hp och högst 220 p/330 hp och leder till lärarexamen. Utbildningen innehåller dels högskoleförlagd utbildning (HFU), dels verksamhetsförlagd utbildning (VFU). VFU genomförs vid flera tillfällen under utbildningen, och då i anslutning till olika moment inom den högskoleförlagda utbildningen. De studenter som redan tidigare har relevanta ämnesstudier alternativt utbildning och erfarenhet inom ett yrkesområde kan läsa Korta lärarprogrammet, AUO 60 p/90 hp. Dessutom 3

5 svarar UFL för påbyggnadsprogram, vidareutbildningar för verksamma lärare samt forskarutbildning. Vi skiljer i den fortsatta texten mellan å ena sidan lärarutbildningen, och å andra sidan den utbildnings- och forskningsnämnd som leder denna utbildning (UFL). I dagligt tal kallas ibland lärarutbildningen som sådan för UFL, och den benämningen förekommer här och var även i UFL:s egna texter. Eftersom det språkbruket kan leda till missuppfattningar använder vi i denna rapport konsekvent två olika begrepp lärarutbildningen respektive UFL - för att skilja mellan utbildningen och det styrande organet. Ledningssystem för verksamhetsutveckling vid UFL Auditgruppen skall granska organisation, dokument och aktiviteter inom fakulteten UFL i det här fallet - som syftar till att åstadkomma en bra och framgångsrik verksamhet. Vi vill inleda med att teckna bilden av ett ledningssystem som skulle kunna kallas UFL:s ledningssystem för verksamhetsutveckling. Detta tänkta system inkluderar viktiga styrdokument, mötesstruktur och aktiviteter som vi kommit i kontakt med. Vi hoppas att denna redovisning kan bidra till en intern diskussion om huruvida dessa var för sig och tillsammans är ändamålsenliga redskap för fakultetens utveckling, och huruvida de bör kompletteras med ytterligare dokument, organ eller aktiviteter. Organ och mötesstruktur En viktig del i alla organisationers kvalitetsutvecklingsarbete är de olika organ och grupper som kontinuerligt möts för att diskutera, bereda och i vissa fall besluta om ärenden som gäller organisationens verksamhet och utveckling. För UFL:s del har vi sett nedan beskrivna organ som särskilt viktiga i detta avseende. Lärarutbildningen leds av utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) med 15 ledamöter, varav sju GU-interna, fyra externa och fyra studentrepresentanter. UFL har möten cirka en gång per månad. Nämnden har ett arbetsutskott (dekan, prodekan, utbildningsdirektör, extern ledamot, studentrepresentant och nämndsekreterare) som träffas inför varje nämndsammanträde samt tre arbetsgrupper; budgetgruppen, uppföljnings- och kvalitetsgruppen samt IT-gruppen. Dessa grupper består av 2-4 ledamöter samt en tjänsteman från kansliet och träffas cirka en gång per månad. Ledningsgruppen består av dekan, prodekan, utbildningsdirektör och studentrepresentant och träffas varannan vecka. Sedan 2006 finns sex lärarutbildningsråd (LUR) som har i uppdrag att verka för samverkan, integration och utveckling inom lärarutbildningen. Respektive LUR sammanträder cirka en gång per månad. UFL har en styrgrupp för VFU i vilken ingår tidigare och nuvarande nämndledamöter och som leds av utbildningsdirektören. Styrgruppen har tre arbetsgrupper för respektive bedömning, ersättningssystem och lärarprofessionen som regelbundet rapporterar till styrgruppen. 4

6 FF-rådet (forsknings- och forskarutbildningsrådet) har i uppdrag att verka för utvecklingen av CUL:s 1 verksamhet, att lägga förslag till UFL om planering, genomförande och uppföljning av CUL:s verksamhet samt att arbeta för att forskning och forskarutbildning inom UFL:s ansvarsområde utvecklas till att bli ett gemensamt kunskapsintresse vid GU. Dessutom ska FF-rådet aktivt verka för lärarutbildningens forskningsanknytning. FF-rådet har möten cirka en gång per månad. Inom UFL:s verksamhetsområde finns en lokal arbetsmiljökommitté med utbildningsdirektören som ordförande. Vid kansliet hålls varannan vecka dels kanslimöten, där utbildningsdirektören ger information till alla anställda, dels handläggarmöten med diskussion och beslut om ärendehantering. Därutöver kan nämnas att de fem studievägledarna vid kansliet träffar utbildningsdirektören varannan vecka. En gång per termin genomför UFL:s ledning budgetdialog med varje institution som medverkar i lärarutbildningen; i dagsläget 38 stycken. Dialogerna handlar inte bara om uppdrag och ekonomi, utan också om olika aspekter av utförandet av utbildningen. Utbildningsdirektören sammanträder också regelbundet i olika grupper med regionens kommuner. Styrdokument Nedan beskrivs de styrdokument som auditgruppen har bedömt som centrala för UFL:s säkring och utveckling av kvaliteten. Det finns i detta sammanhang anledning att upprepa vad som sagts i tidigare auditrapporter: auditgruppens intresse för planer och styrdokument skall inte uppfattas som att den uppfattar planering som alena saliggörande för utvecklingen av universitetens akademiska verksamhet. Det handlar snarare om att med planeringen skapa lämpliga förutsättningar och incitament för den kreativa verksamhet som bedrivs inom akademin, samt om att göra en effektiv uppföljning av utfallet. Dokumenten ger stöd och riktning åt det kontinuerliga utvecklings- och förbättringsarbetet. Strategiska utmaningar för lärarutbildningen vid GU Dokumentet griper över nämndens hela ansvarsområde. Det innehåller ett antal mål och planerade åtgärder och kan eventuellt ses som UFL:s övergripande dokument för kvalitetsutveckling. Huruvida dokumentet ska brytas ner till tydligare handlingsplaner och kontinuerligt följas upp har auditgruppen inte fått tydliga svar på. Förslag till genomförande, utvärdering och uppföljning beskriver hur formerna för kvalitetsutveckling ska se ut. Dokumentet ska eventuellt uppfattas som en bilaga till strategidokumentet (beslutat på samma nämndmöte; den 21 juni 2007). Lärarutbildningsråd(LUR) ny berednings- och styrningsorganisation inom det särskilda organet för lärarutbildning vid Göteborgs universitet (fastställd , rev ) är ett dokument som tydligt beskriver LURarnas ansvar och uppgifter. Ett särskilt avsnitt i dokumentet beskriver LURarnas ansvar vad gäller utveckling och kvalitetsarbete, men även formuleringar under andra avsnitt visar på ett tydligt utvecklingsuppdrag. Det anges till exempel att det åvilar lärarutbildningsråden att följa upp att dialogen /..mellan olika aktörer inom universitetet och mellan lärarutbildningen och skolverksamheterna../ fungerar. 1 Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning 5

7 Riktlinjer för ansvarsfördelning inom verksamhetsförlagd utbildning (fastställd , rev ) beskriver innebörden av samverkan VFU-HFU, VFU-progression, precisering av examensmålen samt de olika aktörernas ansvar. Dokumentet anges under våra intervjuer vara mycket användbart. Riktlinjer för arbetet med kursplaner i Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet samt Kursplanemall för UFL 2007 har utgjort viktiga styrdokument under kursplanearbetet. Utöver dessa finns ett antal obligatoriska eller rekommenderade styrdokument som till exempel arbetsmiljöpolicy, likabehandlingsplan, Handlingsplan för UFL:s personal (baserad på likabehandlingsplan), Arbetsmiljöpolicy (inkl åtgärder för 2007), policy samt handlingsplan för internationalisering av lärarutbildningen I det sistnämnda dokumentet anges tydliga budgethänvisningar. Vid UFL finns också en arbetsordning och en beslutsordning, som enligt UFL:s ledning ska revideras inom kort. Övrigt arbete relaterat till verksamhetsutveckling De externa utvärderingarna av inriktningarna samt de interna utvärderingarna av kurserna inom det allmänna utbildningsområdet (AUO) är viktiga inslag i UFL:s verksamhetsutveckling. Till utvärderingarna av inriktningarna finns en särskild mall som beskriver utvärderingsrapportens disposition, men som inte anger hur utvärderingen ska genomföras eller följas upp. Auditgruppen antar att sådana anvisningar återfinns i något till oss ej redovisat dokument. En av utvärderarna (för slöjd) anger i sin inledning att hon fått uppdraget i mailform. Samma formulering anges av utvärderaren för hem- och konsumentkunskap: Utvärderingen innebär att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till mål från prop 1999/2000:135, Göteborgs universitets policy som den uttrycks i direktiv från UFL och kursplanemål. Hur fungerar inriktningen som helhet. Hur väl är ämnesteori, didaktik och VFU integrerade och hur fungerar progressionen i inriktningen, såväl den teoretiska som de delar som är riktade mot det yrkesverksamma. Hur fungerar de texter som finns i kursplaner och direktiv som vägledning i arbetet? Finns internationaliseringsaspekten, genusperspektivet med etc. Intressant är ju också om man kan se någon koppling till skolans styrdokument. Utvärderaren avslutar sin inledning med orden En utvärdering som den här har inget egentligt resultat. Den kan bara vara ett inlägg i en fortsatt utvecklingsdiskussion. Kursplanearbetet, kopplat till Bolognareformen, har under våren 2007 inneburit ett viktigt och genomgripande arbete i kvalitetsutvecklingen av lärarutbildningen. Auditgruppens analys Komplexitet, identitet och kvalitet Vår granskning av UFL:s verksamhet avser hur kvalitetsarbetet inom lärarutbildningen bedrivs. Det finns dock anledning att inledningsvis notera några förutsättningar som skiljer lärarutbildningen från annan utbildning inom Göteborgs universitets verksamhet. Lärarutbildningen brukar i olika sammanhang beskrivas som hela universitetets angelägenhet. Lagstiftningen kräver också att ett särskilt organ skall ha det samlade ansvaret för 6

8 lärarutbildningen. Vid Göteborgs universitet har det organet namnet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningen (UFL). UFL består av studentföreträdare, externa ledamöter samt ledamöter som kommer från olika fakultetsområden inom universitetet. Tesen om lärarutbildningen som hela universitetets angelägenhet manifesteras därmed organisatoriskt i UFL:s sammansättning. UFL är dock inte ett förhandlingsorgan mellan olika intresseföreträdare, utan uppdraget för alla nämndledamöter är att utveckla lärarutbildningen på bästa sätt. Trots att UFL numera gentemot universitetsstyrelsen har fakultetsnämnds ställning har den inga institutioner, och dess enda personal är den som finns inom UFL:s kansli. UFL köper istället utbildningsverksamhet direkt från institutioner som andra fakultetsnämnder ansvarar för dock utan att dessa nämnder fungerar som förmedlande part. Över dessa delar av fakulteternas verksamhet saknar nämnderna således kontroll. Lärarutbildningen spelar olika stor roll för berörda institutioner. För institutionen för pedagogik och didaktik (IPD), och därmed för den utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden (UFN), spelar lärarutbildningen mycket stor roll såväl ekonomiskt som vad gäller den egna verksamhetens identitet. För andra institutioner (och fakultetsnämnder) varierar lärarutbildningens betydelse. För vissa är lärarutbildningen ett bland många uppdrag, och inte sällan har berörda institutioner sin primära identitet och huvuddelen av sin ekonomi knutna till ett annat verksamhetsområde i form av ett eget akademiskt ämne. För andra spelar lärarutbildningen en större roll, som kvantitativt ibland närmar sig den betydelse som lärarutbildningen har för IPD. Dessa skillnader ställer UFL inför vitt skilda relationsfrågor. Det verksamhetsansvar som man på ett naturligt och okomplicerat sätt kan ta i en linjeorganisation blir inte lika entydigt i en beställar-utförarorganisation. Andemeningen bakom förordningstexten kring lärarutbildningens organisation måste vara att det är det särskilda organet UFL som har kvalitetsansvaret gentemot rektor och universitetsstyrelse. Hur detta ansvar skall axlas blir dock problematiskt när man vare sig kan kommendera sina utförare eller normalt sett har några realistiska möjligheter att byta utförare. En liknande problematik gäller ansvaret för lagreglerade områden som arbetsmiljö och likabehandling. Borde till exempel UFL ha arbetsmiljöansvaret för alla studenter på lärarprogrammet? Frågan är dock om det finns någon realistisk möjlighet att ta det ansvaret. Det är kanske därför inte överraskande att UFL:s arbetsmiljöplan endast avser personalen i UFL:s kansli. Vidare bör särskilt uppmärksammas lärarutbildningens innehållsliga utmaningar och komplexitet gemensamma moment för alla lärarstudenter oavsett inriktning (det allmänna utbildningsområdet), studenternas stora valfrihet inom programmet samt den återkommande verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) knuten till olika delar av den högskoleförlagda utbildningen (HFU). VFU innebär också att man har en komplicerad relation till lärarutbildningens avnämare att hantera inom ramen för utbildningen. Det bör tilläggas att lärarprogrammet dessutom kvantitativt är mycket omfattande. Komplexiteten i och omfattningen av lärarutbildningen saknar motstycke i universitetets verksamhet. Denna kombination av innehållsliga utmaningar och komplexa organisatoriska förhållanden ställer naturligtvis verksamheten inför svåra uppgifter, inte minst vad avser kvalitetsarbetet och ansvaret för utbildningens kvalitet. Generellt kan sägas att bedrivande av omfattande och komplex verksamhet med många intressenter kräver att stora personalresurser används för att skapa samsyn kring såväl policy som praktiska arrangemang. Kort sagt det behövs många organ och många möten, och därmed riskerar det bli mindre resurser för den konkreta verksamheten. Men försöker man ge avkall på detta samsynsarbete så får man istället betala priset i termer av kvalitetsbrister i verksamheten och slitningar mellan olika intressenter. 7

9 Utan att ha sagt något om hur de ansvariga för lärarutbildningen i Göteborg klarar dessa utmaningar tycks det riskfritt att anta att åtgärder för att minska komplexiteten skulle kunna underlätta genomförandet av utbildningsuppdraget inklusive kvalitetsarbetet. Därmed inte sagt att varje slag av sådan åtgärd är önskvärd. Men det finns ändå anledning för såväl UFL som universitetsledning att överväga om lärarutbildningens mix av innehåll och organisation är optimal. Istället för att acceptera komplexiteten och försöka bemästra konsekvenserna av den kanske man ibland skall försöka minska komplexiteten. Skulle till exempel studenternas valfrihet kunna reduceras ytterligare för att utbildningsresurserna skall kunna nyttjas effektivare? Svarar alla förekommande utbildningsval mot de krav om anställningsbarhet som idag ställs? De externa representanter vi träffade ansåg inte det, och de menade att valfriheten då blir en chimär. Även studievägledare vi träffade framförde den synpunkten. Denna komplexa utbildning hålls samman av UFL och dess kansli. Nyligen har också skapats ett antal lärarutbildningsråd (LUR) med ansvar för de innehållsliga frågorna för olika inriktningar samt den verksamhetsförlagda utbildningen. Ett viktigt ansvarsområde är kvalitetsfrågorna. I detta sammanhang vill vi aktualisera frågan om lärarutbildningens identitet. Identiteten hos en utbildning och den miljö i vilken den bedrivs har åtminstone två viktiga funktioner. Den skall vara bärare av en gemensam kvalitetskultur och den är betydelsefull för studenternas framgång under och efter utbildningen. Därmed är identitetsfrågan av stort intresse för kvalitetsfrågan. Det är naturligtvis svårt för UFL och dess kansli att bygga en sådan identitet som institutioner kan göra genom sin närhet till egna ämnen eller program som man är värd för. Därtill är den organisatoriska och lokalmässiga distansen förmodligen för stor. Därmed är lärarutbildningsrådens (LURarnas) framgång av avgörande betydelse för lärarutbildningens kvalitetsutveckling. LURarna måste tillsammans med institutionerna och UFL skapa den identitet som är nödvändig för att lärarutbildningen skall bli framgångsrik. Lärarutbildningens ledning Vi har redan noterat att lärarutbildningen leds av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningen, i dagligt tal benämnd UFL. När de externa företrädare som vi träffade berättade att lärarutbildningens ledning tagit ett fastare grepp över verksamheten än tidigare så visade det sig emellertid att man syftade på chefen för UFL:s kansli, med titeln utbildningsdirektör. I ett skede upplevde de kommuner som lärarutbildningen samarbetar med att ordningen inom lärarutbildningen var sådan att man hotade med att avbryta samarbetet. Men nu tyckte man alltså att ledningen hade löst problemen på ett bra sätt, och man uttalade därför ett starkt stöd för utbildningsdirektören. Så har också skett i andra sammanhang. I detta förhållande kan man se ytterligare en skillnad i jämförelse med övriga nämnder. Dessa fakultetsnämnder utgör den formella ledningen inom sina respektive fakultetsområden, medan kanslierna står för det administrativa stödet i form av beredning och verkställighet. Kanslichefen är chef för just denna stödfunktion, och ingår i den kapaciteten ofta i den informella gruppen fakultetsledningen. På ett liknande sätt förhåller det sig nog inom lärarutbildningen, men av olika skäl har kansliet och dess chef här kommit att spela en starkare roll. Kanske titeln utbildningsdirektör också formellt innebär en statusskillnad, men vi är oklara över vilken denna skillnad i så fall skulle vara. Till skillnad från övriga kanslichefers uppdrag, men i likhet med nämndledamöternas, så är utbildningsdirektörens uppdrag tidsbegränsat. Detta faktum speglar kanske denna statusskillnad. Vilka är då orsakerna till dessa skillnader mellan UFL och övriga nämnder? En är troligen, som utbildningsdirektören själv framhåller, att UFL bytt ledning flera gånger under sin korta 8

10 tillvaro. Det har helt enkelt uppstått ett ledningsvakuum som har behövt fyllas inte minst för att hantera lärarutbildningens relationer till de samverkande kommunerna. Uppenbarligen har så skett på ett sätt som kommunerna har uppskattat och är tillfreds med. Det har också skett på ett sätt som man är van vid. Den operativa ledningen i skolor och annan kommunal verksamhet brukar inte vara styrelser och nämnder utan rektorer och förvaltningschefer. Det finns anledning att fundera över om lärarutbildningens erfarenheter av samverkan med omvärlden härvidlag betyder något för övrig universitetsverksamhet om vi där utökar samverkan med externa aktörer. Är fakultetsnämnden eller institutionsstyrelsen, liksom riksdagen i mellanstatliga relationer, inte tillräckligt exekutiv? Och om en regering istället skall företräda fakulteten respektive institutionen, blir det då dekanen/prefekten eller kanslichefen/chefsadministratören? Till skillnad från övriga kanslichefers förordnande är alltså utbildningsdirektörens uppdrag tidsbegränsat. Det innebär att den kontinuitet som ett kansli står för i samband med att nämnder byts ut riskerar att inte vara lika väl tillgodosedd inom UFL:s verksamhet som inom övriga verksamhetsområden. Under den gångna perioden har dock ingen sådan kontinuitetsproblematik uppstått. Möjligen är UFL-kansliets relativt sett starkare ställning också helt enkelt en funktion av lärarutbildningens komplexitet. Det finns så många praktiska arrangemang att hantera så att de omöjligen kan överblickas av en nämnd, och några egna institutioner som tar vid där nämndens överblick slutar har man ju inte. Skall statsmakternas krav om en sammanhållen lärarutbildning över huvud taget kunna hanteras så måste kanske därför UFL:s kansli spela en starkare roll än övriga fakultetskanslier gör inom sina fakulteter. Härvidlag är lärarutbildningen speciell, och det är svårt att dra paralleller till universitetets övriga verksamhet. Men möjligen kan man åter överväga betydelsen av lärarutbildningens komplexitet. Det är mot den bakgrund som här tecknats inte oväntat att det understundom uppstått spänningar mellan nämndledamöter och UFL:s kansli och som en följd därav spänningar även inom nämnden. Det har till exempel förekommit kritik från delar av den tidigare nämnden rörande sent distribuerade möteshandlingar, kvaliteten i beslutsunderlagen och verkställandet av fattade beslut. Studenterna har upplevt att man inte haft samma möjlighet till insyn i och påverkan på kansliets arbete som vad gäller nämndens arbete. Den upplevelsen blir viktig om det är så att UFL:s kansli spelar en tyngre roll än övriga fakultetskanslier. Det finns anledning för den nyvalda nämnden att tillsammans med kansliets ledning resonera igenom om det finns fog för dessa synpunkter och vad man i så fall kan göra för att förbättra situationen. Det kan således nu vara tid att analysera hur man framgent skall förena kraven på exekutivitet med akademisk förankring och lagstadgade krav om studentinflytande. Vilken roll kommer till exempel LURarna att spela i det sammanhanget? Det kan uppfattas som att analysen ovan har en kritisk udd riktad mot att UFL:s kansli har en stark ställning. Vi vill därför betona att kansliet och dess ledning har spelat en betydelsefull roll för att hantera svåra frågor och kriser under uppbyggnaden av den nya lärarutbildningen och dess organisation. Vilken roll den ena eller andra delen av organisationen skall spela är inte heller vår sak att bedöma, så länge goda organisatoriska förutsättningar för verksamhetens kvalitetsutveckling vidmakthålls och utvecklas. 9

11 Stragegiska utmaningar som styrdokument Generellt kan sägas att UFL:s styrdokument tydligare skall ansluta till de riktlinjer för styrdokument som antogs av universitetsstyrelsen 2005, och som nu ligger till grund för en översyn av de universitetsgemensamma styrdokumenten. Ett centralt inslag i kvalitetsarbete är strategiska ställningstaganden av skilda slag, ofta utarbetade och antagna i form av strategiska planer. UFL har nyligen antagit ett sådant dokument som benämns Strategiska utmaningar för lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Dokumentet beskriver inte bara utmaningarna utan även hur man skall möta dem under perioden, vilket vi tolkar som att dokumentet har status av en strategisk plan. Skall dokumentet få avsedd betydelse för verksamheten är det nödvändigt att man aktivt arbetar med att implementera det. De delar av planen som är allmänt hållna kan behöva översättas till konkreta handlingar, och redan nu behöver det bestämmas hur man i en kommande uppföljning skall notera om man nått dit man har för avsikt att nå under perioden. I en kommande strategisk plan kan mer konkreta åtgärder och uppföljningskriterier inarbetas redan från början. Avslutningsvis finner gruppen det anmärkningsvärt att ambitionsnivån i svaret på den angelägna remissen om universitetets forsknings- och utbildningsstrategi är låg. Auditgruppen föreslår att UFL granskar den interna hanteringen av remissen så att liknande processer fungerar bättre i framtiden. Uppdrags- och budgetstyrning Som tidigare nämnts lägger UFL ut uppdrag på olika utförarinstitutioner. Förutsättningarna och omfattningen av dessa uppdrag diskuteras med respektive institutioner i budgetdialoger. Dessa budgetdialoger får av naturliga skäl delvis olika karaktär. Institutionerna är olika stora och har tillgång till olika grad av förhandlingskompetens, och uppdragen har också varierande omfattning. IPD:s speciella ställning härvidlag har redan nämnts. En del institutioner väljer att låta sig företrädas av personal på fakultetsnivå, men dessa agerar då på institutionens uppdrag inte fakultetens. Det är inte ovanligt att små institutioner, även på andra områden, använder fakultetens kompetens för de frågor där man känner att den egna är svagare än fakultetens. Ett skäl till att LURarna har skapats är att det inte funnits plats för innehållsfrågorna i budgetdialogerna. Som tidigare framförts anser auditgruppen att LURarna bör få spela en viktig roll som identitetsskapare och byggare av gemensam kvalitetskultur. Hur de enskilda LUR-ledamöterna identifierar sig spelar därvidlag stor roll liksom hur LURarna uppfattas av och samspelar med UFL och institutionerna. De ekonomiska och de innehållsliga frågorna är trots allt två sidor av en och samma verksamhet. Det är för tidigt att avgöra hur LURarna fungerar i lärarutbildningens styrsystem. Som helhet uppfattas organisationsförändringen som en positiv förändring, men den måste följas upp av UFL och LURarna måste vara beredda att fortlöpande utveckla sitt arbetssätt. Ett sätt är att underlätta för de olika organen ta del av varandras erfarenheter. Vissa tycks ha fungerat bättre än andra. När det gäller UFL:s budgetdialoger efterlyser institutionerna minnesanteckningar eller protokoll som visar vad man enats om. Mängden av underlag och genomgången av detta gör det ibland svårgenomträngligt vad man faktiskt beslutat. Det är ett önskemål som auditgruppen ställer sig bakom. Kvaliteten gynnas naturligtvis av att alla vet vad som är överenskommet. 10

12 Vidare är åtminstone vissa institutioner tveksamma till de prognoser rörande studenternas utbildningsval som budgetbesluten vilar på. Dessa institutioner anser att föregående års utfall alltid visat ge en bättre prognos än den som UFL använt. Vid avräkningen ger brister i prognosen ryckighet i institutionernas planeringsförutsättningar, vilket kan ge dåligt resursutnyttjande och därmed kvalitetsbrister. Ett alternativ till prognosbaserad tilldelning är att basera medelstilldelningen på föregående års uppdrag och att sedan göra avräkning mot innevarande års faktiska resultat. Det förutsätter dock att inga större strukturella förändringar inträffat. Det framstår som angeläget att modellen för medelstilldelning ses över. I detta sammanhang är övergången från systemet ELSA till ett nytt system (valwebb) intressant. (I ELSA samlas alla lärarstudenters studieplaner i form av terminsvisa redogörelser för de kurser varje student planerar att läsa under tiden han/hon går på lärarprogrammet.) En avgörande fråga för planeringen är naturligtvis om valwebben kommer att bli ett mer träffsäkert prognosunderlag än ELSA. UFL bör vara uppmärksam på Göteborgs universitets lärplattform (GUL - tidigare kallad ping-pong ) som byggs upp parallellt inom GU. Dubbelarbete bör undvikas. System för kvalitetsuppföljning och utveckling Vi har i inledningen tecknat bilden av de organ, den mötesstruktur och de styrdokument som skulle kunna sägas utgöra grundläggande ingredienser i ett system för uppföljning och utveckling av verksamhetens kvalitet. Denna bild skulle dock kunna göras skarpare. I vid mening handlar naturligtvis allt arbete om kvalitetsfrågor, men det kan finnas anledning att mer tydligt än vi gjort specificera hur arbetet med uppföljning och utveckling inom lärarutbildningen förutsätts gå till inte minst mot bakgrund av lärarutbildningens komplexa organisationsstruktur. Så kan man göra i ett samlande kvalitetsdokument som till exempel har karaktären av en plan eller ett regelverk. I det underlag som vi tagit del av finns ett sådant samlande dokument Förslag till genomförande, utvärdering och uppföljning från I dokumentet fördelas arbetsuppgifter mellan olika organ, och det anges också hur olika cykler av utvärderingar skall genomföras. Det är utmärkt att ett sådant dokument har utarbetats. Vi undrar dock vilken ställning dokumentet har. Vi tolkar det som att UFL med detta dokument vill föreslå andra organ, främst LURarna, hur man kan gå tillväga i sitt kvalitetsarbete. Vi ställer oss dock i så fall frågande inför varför UFL inte tydligare ställer upp normer för kvalitetsarbetet. När olika slag av aktiviteter beskrivs förekommer ordet bör på flera ställen som är en vaghet som är mindre lämplig om man verkligen vill skapa ett effektivt systematiskt kvalitetsarbete. Kan berörda organ välja om de skall utföra angivna aktiviteter? Hur skall UFL agera om de inte genomförs? Motsvarande vaghet återfinns i de åtgärder som gäller för 2008 i UFL:s handlingsplan för internationalisering av lärarutbildningen Först om det tydligt anges att utvärderingar och åtgärder skall genomföras kan man notera som en avvikelse när så ej sker. Fördelen med att kunna notera sådana avvikelser är att man då måste ta ställning till om det är avvikelsen eller bestämmelsen som är olämplig. Skall man kunna utveckla ett effektivt kvalitetsarbete bör man vara beredd att ompröva och utveckla arbetsformerna, men då måste man också vara beredd att först pröva dem på allvar. Ett alternativ till styrning av arbetsformerna skulle vara att man styr LURarna genom målstyrning och fritt låter dem välja hur de skall nå målet. Auditgruppen tror dock att det åtminstone i detta skede är av betydelse att det finns klara regler för utvärderingsarbetet. 11

13 Ett antal ambitiösa utvärderingar har gjorts av olika inriktningar inom lärarutbildningen. Det framgår av UFL:s självvärdering att man inte varit lika aktiv när det gäller åtgärder på grundval av utvärderingarna. UFL är ingalunda ensamma i akademisk verksamhet om denna obalans, men man bör likväl komma tillrätta med den. Utvärderingar som inte läggs till grund för åtgärder är slöseri med värdefulla resurser. Ett tungt utvärderingsansvar läggs på de nyinrättade LURarna. För att hantera detta ansvar ges man stöd av kansliet och arbetsgruppen för kvalitetsfrågor. LURarna skall utveckla uppföljningsprocessen och kontinuerligt rapportera resultat till UFL:s ledning och nämnden. Eftersom UFL:s ledning ju ingår i nämnden så antar vi att man med UFL:s ledning syftar dels på UFL:s ledning, dels på kansliets ledning. På grundval av utvärderingarna ges LURarna mandat att föreslå förändringar i bemanning i kursansvar och/eller bemanning, där uppföljningen av utvärderingarna fallerar. Detta mandat tolkar vi som att LURarna för UFL:s räkning kan framföra önskemål till utförarinstitutionen om att byta ut lärarpersonal om dessa inte genomför sådana förändringar som utvärderingar ger grund för. Det normala bör rimligen vara att professionella lärare tar fasta på utfallet av utvärderingar, men om så ej skulle vara fallet eller om man är oense om vad som bör göras - så finns alltså här en reglering som anger formen för hur man då skall gå tillväga. LURarna skall föreslå utförarinstitutionen förändringar. Skulle man inte den vägen nå samsyn så antar vi att frågan övertas av UFL, och i sista hand skulle det kunna bli fråga om att UFL vänder sig till någon annan utförare. Handlar det om en disciplinspecifik kurs så kan man dock inte finna någon sådan inom GU, vilket gör beställar-utförarrelationen artificiell. Det skulle onekligen vara lättare att få genomslag för den önskade förändringen om de två tillhörde en och samma linje inom en lärarutbildningsorganisation. Samtidigt bör man vara öppen för att det kan ligga ett värde i de skillnader som finns mellan det didaktiska perspektivet och ämnesperspektivet. Varje skillnad kanske inte skall ses som en oenighet som behöver lösas för att lärarstudenter skall ha glädje av de kunskaper som förmedlas. Däremot måste självfallet kvalitetsbrister åtgärdas om de inte skall drabba studenterna. Nöjda studenter? Vår uppgift är att granska kvalitetsarbetet inom lärarutbildningen, inte kvaliteten som sådan. Missnöje med kvaliteten, till exempel från studenternas sida, kan dock ofta ses som att man i kvalitetsarbetet inte kommit tillrätta med kvalitetsbrister. Det kan då finnas anledning att överväga om formera för kvalitetsarbetet är effektiva nog. De studenter vi mötte uttalade ingen generell kritik av lärarutbildningen. På ett allmänt plan var man relativt nöjd. Vissa delar fick dock kritik. Främst var det vissa inslag inom det allmänna utbildningsområdet, de s k tvärkurserna, som man hade svårt att se relevansen av. Vidare uppfattades kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen vara ojämn. Stora skillnader i kvaliteten ansågs föreligga mellan olika skolor och lokala lärarutbildare. Vi föreställer oss att problemet med det allmänna utbildningsområdet är det som är lättast att lösa av de två. Den verksamhetsförlagda utbildningen tror vi är ett svårare problem, inte minst av organisatoriska skäl. Komplexiteten gör sig här åter gällande. Men skall kvaliteten i detta viktiga moment bli hög måste man finna metoder för att bemästra komplexiteten, alternativt reducera den på något sätt. 12

14 Organisationen kring och processen kring VFU har enligt flera av de intervjuade förbättrats, men studenterna tycks ännu inte ha upplevt någon påtaglig förändring av den verksamhetsförlagda utbildningen. Auditgruppen frågar sig om ytterligare förbättring och lyhördhet kan leda till en högre kvalitet av utbildningen. Auditgruppen finner det anmärkningsvärt att ingen av de VFU-ansvariga sitter i styrgruppen för VFU. UFL bör se över om nuvarande konstruktion är fullt ändamålsenlig. Studenterna efterlyste också mer av ett antal moment eller teman konflikthantering, genusperspektiv, IT ( vi får ingen kunskap om hur vi kan använda IT i undervisningen samt hur vi lär ut IT-kunskap pedagogiskt ) samt former för individanpassad undervisning i stora grupper. De forskarstuderande inom CUL-programmet tycks i allmänhet ha funnit sig väl tillrätta. Vi frågade särskilt om erfarenheterna av att vara del av två skilda miljöer ämnesmiljön och CUL-miljön och flertalet ansåg att denna dubbelanknytning var positiv. I något fall hade en doktorand haft svårt att finna sig tillrätta i ämnesmiljön, men då hade man flyttat doktoranden till en annan ämnesmiljö. Det är naturligtvis mycket bra att sådana möjligheter står till buds, men erfarenheten bör också ligga till grund för en analys av orsakerna till sådana problem. Med relaterade studentsynpunkter som utgångspunkt rekommenderar vi att UFL ställer sig frågan om informationskanalerna rörande kvaliteten i utbildningen varit tillräckliga, och huruvida man agerat relevant på grundval av den eventuella information som man erhållit. Slutningen kan noteras att lärarstudenter, som ju ser många olika delar av universitetet, besitter viktig information om skillnader mellan olika miljöer. Det skulle vara värdefullt att klartlägga hur de ser på dessa, inte minst de skillnader som avser kravnivåer. En del av de kommentarer vi fick antyder att dessa skillnader kan vara anmärkningsvärt stora. Även skillnader i arbetsmiljö skulle vara värdefulla att kartlägga, och då inte enbart som underlag för utvecklingen av just lärarutbildningen. Förbättringsmöjligheter Vi föreslår att UFL uppmärksammar följande frågor i sitt kvalitetsarbete. 1. Vi rekommenderar UFL att överväga om det skulle vara till fördel för resursutnyttjandet och utbildningens kvalitet att reducera lärarutbildningens komplexitet i ett eller annat avseende. En faktor som särskilt nämnts av flera vi träffat är studenternas valfrihet. 2. LURarna behöver tillsammans med institutionerna och UFL skapa den identitet som är nödvändig för att lärarutbildningen ska bli framgångsrik. 3. I styrdokumentet för LURarnas arbete nämns att självvärdering ska genomföras våren Auditgruppen förstod under platsbesöket att tiden inte räckt till för detta men rekommenderar att en sådan självvärdering, eventuellt med tillägg av extern utvärdering genomförs under 2008 eller UFL bör analysera hur man framgent skall förena kraven på exekutivitet med akademisk förankring och lagstadgade krav om studentinflytande. Vilken roll kommer till exempel LURarna att spela i det sammanhanget? 5. Handlingar inför nämndmöten och minnesanteckningar/protokoll från LUR-möten kommer enligt flera av de intervjuade ofta mycket sent. Finns fog för dessa synpunkter? Minnesanteckningar från institutions/budgetdialogerna förekommer 13

15 endast i de fall institutionerna själva tar initiativ till det. UFL uppmanas skapa tydliga rutiner för dokumentation och utskick. 6. Att UFL:s arbetsordning och beslutsordning är inaktuella är flera av de intervjuade medvetna om och en förestående revidering är planerad. Auditgruppen vill understryka vikten av att detta arbete sker omgående. 7. I universitetets nyligen antagna kvalitetsplan anges: Tydliga och uppföljningsbara styrdokument utgör ett väsentligt inslag i kvalitetsarbetet. Styrdokument ska alltid förses med ändamålsenliga former för implementering och uppföljning. UFL:s arbete med styrdokument bör tydligare ansluta till de riktlinjer för styrdokument som antogs av universitetsstyrelsen 2005 ( yrdokument_vid_gu_ pdf ). 8. I universitetets kvalitetsplan anges också att utvärderingar alltid skall leda till ställningstaganden rörande eventuella åtgärder. Vid mer omfattande utvärderingar ska handlingsplaner upprättas, implementeras och följas upp. Det framgår av UFL:s självvärdering och auditgruppens intervjuer att man inte i tillräcklig utsträckning använt inriktningsutvärderingarna som grund för åtgärder. UFL bör utarbeta systematiska rutiner för att så skall ske. 9. Avräkningssystemet: Modellen för medelstilldelning bör ses över. Alternativ i form av tilldelning baserad på föregående års uppdrag med avräkning mot det aktuella verksamhetsårets faktiska resultat bör övervägas. Prognoser över studenternas val och korresponderande planering bör kunna nå en högre grad av precision genom införandet av ett nytt prognosverktyg. 10. Med relaterade studentsynpunkter som utgångspunkt rekommenderar vi att UFL ställer sig frågan om informationskanalerna rörande kvaliteten i utbildningen varit tillräckliga, och huruvida man agerat relevant på grundval av den eventuella information som man erhållit. UFL bör se över att det tydliggörs för studenterna hur deras upprepade önskemål om förbättringar av utbildningen tas tillvara och behandlas i UFL:s kvalitetsarbete. 11. Slutligen en rekommendation som kan riktas såväl till UFL som till universitetsledningen. Det kan noteras att lärarstudenter, som ju ser många olika delar av universitetet, besitter viktig information om skillnader mellan olika miljöer. Det skulle vara värdefullt att klartlägga hur de ser på dessa, inte minst de skillnader som avser kravnivåer och arbetsmiljö. Goda exempel i UFL:s kvalitetsarbete Auditgruppen vill påminna om att nedan angivna exempel just är exempel. Det finns naturligtvis mycket som inte har kommit till auditgruppens kännedom. Auditgruppen vill, förutom att sprida information om dessa exempel, uppmuntra UFL till fortsatt arbete inom de angivna kvalitetsaktiviteterna. 1. LUR-arbetet. Enligt GU:s strategiska plan är ett av våra övergripande mål att förbättra kommunikationen inom organisationen och öka insikten om värdet i att universitetet är en helhet. LUR-arbetet, som verkar innehålla konstruktivt samarbete som utvecklar verksamheten är ett gott exempel på hur man kan arbeta för att nå detta mål. 14

16 2. En fakultetsöverskridande forskarutbildning (CUL). CUL är ett exempel väl värt att studera för andra som vill skapa samverkan kring forskarutbildning. 3. De externa utvärderingarna av inriktningarna och den kontinuerliga utvärderingen av AUO-blocken. Utvärderingar är en grundpelare i all typ av verksamhetsutveckling och dessa båda delar utgör en central och ambitiös del av UFL:s kvalitetsarbete. 4. Kvalitets- och uppföljningsgruppen. Som en arbetsgrupp inom nämnden finns UFL:s särskilda kvalitets- och uppföljningsgrupp. Det är utmärkt att det finns ett sådant övergripande organ som har till uppgift att säkerställa verksamhetens utveckling. 5. Det tidiga kursplanearbetet (våren 2007). UFL tog på ett tidigt stadium tag i det utvecklingsinriktade arbetet med revidering av lärarutbildningens alla kursplaner. Seminarier anordnades om genomförandet och utförliga mallar togs fram ett imponerande arbete enligt flera av dem som auditgruppen intervjuade. 6. Krishantering. UFL:s kansli har under en uppbyggnadsfas spelat en viktig roll för att tillsammans med UFL skapa ordning och hantera kriser i lärarutbildningen, särskilt vad avser relationerna till de kommuner där VFU bedrivs. 15

17 Bilaga 1 Fakultetsaudit på Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) onsdag den 26 och fredag den 28 september. Lokal: sammanträdesrum Viktoriagatan 30 A Onsdag 26 september UFL:s ledning Bengt Olsson, ordf Elisabeth Hesslefors Arktoft, vice ordf Anna Hannesdóttir, ledamot, tid. vice ordf Maj-Lis Sjöbeck, utbildningsdirektör Externa företrädare Göran Ohlsson, Göteborg Gunnar Berglund, Mölndal Studenter - flera inriktningar, olika årskurser Klara Gustafsson Sebastian Rundberg Sami Korpela Eleonore Orrlöv Juan Luis Estrada Samuel Falk Prefekter/studierektorer KFN, NFN, IPD Bo Johansson Helena Wessman Mats Hagman Britt-Marie Apelgren Inga Tunblad-Johansson Ordf. FF-rådet, Forskningsansvarig, CUL-handledare Bengt Olsson Jan Bengtsson Klas Eriksson 16

18 Doktorander LUNCH Angelika Kullberg Cecilia Kilhamn Ingela Bursjöö Solveig Andersson Prefekter/studierektorer HFN, SFN och Inst f MHM Barbro Hedenström Bosse Forsén Catarina Bengtsson Claes Bergman Jan Carle Lars Branegård Pia Köhlmyr Inriktningsansvarig samordnare Helene Wåhlander Jan Gustafsson Kenneth Nyberg Lasse Fryk Tore Otterup Pia Köhlmyr LUR Ledamöter samt handläggare Ulla Alexandersson Ann Boglind Annika Buregård-Eklund, Göteborg Helene Engberg Kerstin von Brömssen Kristina Lindahl Lennart Larsson Magret Lundkvist Bengt Franzén 17

19 Fredag 28 september VFU-samordn/ledare samt VFU-ansv vid kansliet: Håkan Kollberg Kajsa Grönkvist Kjell Westerlund Lena Lundholm Studievägledare inst Arne Nyberg Bengt Jönsson Eva Bergström Gunilla Lusensky UFL Studentsupport och kansliets studievägledare Britt Pedersen Charlotte Baagoe Christina Aurell Studentsupport Artisten Studentsupport Pedagogen (Gerd Asplund) Thomas Jonsson Återföring till UFL:s ledning Bengt Olsson, ordf Elisabeth Hesslefors Arktoft, vice ordf Maj-Lis Sjöbeck, kanslichef 18

20 Material till auditgruppen från UFL Bilaga 2 Självvärderingsrapport till HSV 2003 Självvärderingsrapport till HSV 2007 Rapport samt bilaga till Självvärderingen 2007 finns även att tillgå via länk: Strategisk plan för UFL UFL:s årsredovisning/årsberättelse 2006 Fakultetens svar på HSV:s utvärdering av internationalisering 2007 Jämställdhets-, jämlikhets- och likabehandlingsplan för UFL Policy/anvisningar/riktlinjer/regler för forskarutbildningen För ytterligare information om forskarutbildningen hänvisas till länk: Riktlinjer/uppdrag till LUR Riktlinjer för VFU-organisationen Riktlinjer för FF-rådet Exempel på andra utvärderingar Samtliga utvärderingar finns att tillgå via länk: UFL:s miljömål och handlingsplan för miljöarbetet Återrapportering av systematiskt arbetsmiljöarbete Ytterligare relevanta styrdokument Policy för internationalisering Handlingsplan för internationalisering 19