Danderydsmodellen Kollegial handledning i fyra steg kring elever med autism och adhd. Ann Lindgren, projektledare

Transkript

1 Danderydsmodellen Kollegial handledning i fyra steg kring elever med autism och adhd Ann Lindgren, projektledare

2 Den här föreläsningen kommer att handla om: Danderydsmodellen vad, när, hur och varför En utökad Danderydsmodell en tillgänglighetsmodell i sju steg som testas nu på Gluntens Montessoriskola i Uppsala Exempel på elevkartläggning

3 En skola som är bra för elever med neuropsykiatriska svårigheter är bra för alla. Gustav Fridolin Utbildningsminister

4 Vad säger lagen? Kap 3 3 i skollagen: Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. 1 juli 2014 tillkom en ny paragraf i skollagen om att all pedagogisk personal ska ge extra anpassningar till elever som behöver det. I en rapport från 2016 visade Skolinspektionen med hjälp av SPSM att mycket få elever får dessa extra anpassningar.

5 Extra anpassningar kan vara anpassningar, olika kompenserande åtgärder, hur pedagogen använder sig själv som verktyg eller hjälpmedel.

6 Vad händer när skolan inte anpassas? Skolan blir en plats för misslyckanden. I högstadiet och gymnasiet är det mycket vanligt med sekundär problematik; ångest, depression, självskadande, ätstörningar blir vanliga. (T. Lugnegård) Bland vuxna är självmordsrisken bland personer med autism 10 ggr högre än bland normalbefolkningen. (T. Hirvikoski)

7 I Autism- och aspergerförbundets enkät feb-mars 2016 med 1799 svar framkom bl a följande: Endast hälften av eleverna hade fått en pedagogisk utredning 8 av 10 har stort behov av extra stöd eller särskilt stöd 40% har inte åtgärdsprogram Drygt hälften av eleverna har godkända betyg i kärnämnena En av tio elever har problematisk frånvaro (mer än 4 veckor senaste året), vanligare bland flickor än pojkar I enkät från 2013 tyckte 80 % av de svarande att skolorna led brist på autismspecifik kompetens

8 Attentions enkätsvar maj-juni 2017 med 1860 svar framkom bland annat följande: Endast 18% av respondenterna svarar att deras barn får det stöd som det behöver för att klara undervisningsmålen Hälften av barnen; 50 % får inte godkända betyg i svenska, engelska och matematik Endast 16% anser att lärarnas kunskaper är tillräckliga för att kunna anpassa undervisningen till barnets behov Endast 11 procent av vårdnadshavarna upplever att kompetensen om NPF är tillräcklig inom elevhälsan 15 procent av respondenterna uppgav att barnet under det senaste året varit frånvarande (av andra skäl än sjukdom eller beviljad ledighet) i minst fyra veckor, och i vissa fall upp till ett år eller ännu längre.

9 Många får inte godkänt trots normalbegåvning 35 elever i åk 4-6 och 7-9 ÄMNE PROCENTSOM EJ NÅR MÅLUPPFYLLELSE Svenska 30 % Engelska 60 % Matematik 60 % I undersökningen fick 5 av 6 elever F i samhällskunskap L. Petersson, Det verkar lite som ett lotteri, 2015

10 Vad beror detta på? Resursklasserna är mindre vanliga än tidigare. Särskolan för dem med intellektuell funktionsnedsättning. Betygssystemet ställer krav på just de förmågor som är nedsatta. Många pedagoger vittnar om att de inte har tillräckliga kunskaper om neuropsykiatri. Pedagoger arbetar ofta ensamma och tvingas hitta egna lösningar på uppkomna problem. Pedagoger har lite tid att tillsammans diskutera problem gällande eleverna. Personalomsättningen är högre idag än tidigare.

11 För att kunna ge rätt anpassningar måste man förstå hur en skoldag upplevs av eleven. Malin Gren Landell, leg psykolog och regeringens särskilda utredare kring skolfrånvaro

12

13 Danderydsmodellen länken mellan elevhälsa och klassrum Ett projekt med medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM som ( ) 6 pedagoger från Vasaskolan har fått kunskap om och träning i att handleda funktionskompetens

14 Syftet är att det inte ska bli så här

15 Danderydsmodellen länken mellan klassrum och elevhälsa Ge elever med autism och adhd möjlighet till det stöd som de behöver för att nå måluppfyllelse genom att: Finna rätt anpassade extra anpassningar för den enskilde eleven Ge pedagoger verktyg att kunna undervisa eleverna Ge arbetslag ett gemensamt förhållningssätt hela skoldagen Ge pedagogisk personal möjlighet att kunna samtala om svårigheter på ett strukturerat och lösningsfokuserat sätt Bli en del i skolans systematiska kvalitetsarbete

16 Vem kan handleda? Handledaren ska ha stor erfarenhet av arbete som pedagog eller i elevhälsan med dessa elever kulturkompetens Handledaren ska ha funktionskompetens Handledaren ska vissa personliga egenskaper (intresse, engagemang, nyfikenhet, prestigelös, lyssnande och kunna ta plats )

17 Vem handleds? För att inte blanda ihop rollerna handleder man inte kollegor i det egna arbetslaget Mottagarna av handledningen är alla i skolan med pedagogisk roll och elevhälsan Hela arbetslag gärna inklusive pedagoger i praktiska ämnen I Danderyd anmälde arbetslag eller rektor intresse för handledning

18 Två och två En har handlett och en har lyssnat och kommit med konstruktiv kritik Stöttat varandra i en ny funktion men handledaren har varit ansvarig för sin grupp Vi har tagit fram en handledningsmetodik Tydliggörande frågor med sokratiska inslag Ett dokument med reflekterande frågor har hjälpt handledaren att utvecklas i sin roll. Dokument har även medlyssnaren använt i sin feedback

19

20

21 Hur många som handletts och omfattning? Grundskolans alla stadier Arbetsgrupper om 1 8 personer Totalt har 20 grupper handletts (oftast 3 4 deltagare per arbetsgrupp) 72 deltagare totalt över tre terminer 4 tillfällen à 90 minuter = 120 heltimmar handledning

22 Effektiv handledning = ärendehandledning Utgår från en händelse, en situation men oftast från en elev som pedagogerna saknar nycklar för att stötta Som ringar på vattnet ger handledningen ibland information som kan hjälpa till att lösa andra liknande händelser, situationer eller problem med samma elev eller med andra elever. Handledningen förmedlar ett arbetssätt som gagnar elever med autism och adhd men i förlängningen alla elever.

23 Metoder som tas upp i handledningen Vår handledning bygger Tydliggörande pedagogik och Lågaffektivt bemötande samt ett sokratiskt förhållningssätt. Skolan behöver vara begriplig, hanterbar och meningsfull för alla. Tydliggörande pedagogik gör skolan begriplig Lågaffektivt bemötande gör skolan hanterbar Det sokratiska förhållningssättet och de tydliggörande frågorna bidrar till mening

24 Handledningen teoretiska ram Handledningen är en form av reflekterande samtal och bygger på ett sokratiskt förhållningssätt, det vill säga att handledaren och den handledda gruppen gemensamt finner lösningar. Exempel på handledningstekniker: - Aktivt lyssnande - Motiverande samtal - Lösningsfokus - Tydliggörande frågor med sokratiska inslag

25 Danderydsmodellens olika steg: Problemformulering, kartläggning, analys och val av anpassningar: Steg 1, Problemformulering Deltagarna beskriver en situation eller en elev så fri från tolkning som det bara är möjligt. Saklighet, objektivitet och fakta utmärker en god problemformulering. Värdeladdade adjektiv undviks, arbetsgruppen fokuserar på vad eleven gör, hur, när och i vilka sammanhang. Vad vet gruppen om eleven?

26 Isbergsmetaforen

27 Steg 2, Funktionskartläggning I det andra steget kartlägger gruppen elevens funktionsförmågor genom att använda kartläggningsmaterialet i Skolkompassen (Sjölund & Henrikson, 2015). Kartläggningsmaterialet kallas för Lotsens navigeringshjälp och finns att ladda ned kostnadsfritt på sök Skolkompassen. Materialet tar upp 7 funktionsförmågor på ett detaljerat och konkret sätt kommunikation, perception, planering och organiseringsförmåga, impulsivitet, uppmärksamhet, flexibilitet och tidsuppfattning

28 Kalle är väldigt vanlig Kalle kommer nästan alltid sent till skolan, han är sist in från rasten. Efter gympan behöver han mest tid för att byta om. I klassrummet börjar Kalle arbeta sist av alla och han blir sällan klar. Kalle har uppenbarligen problem med tid.

29 I kartläggningsmaterialet delas Tidsuppfattning upp i: 1. Inre klocka och upplevelse av tid (d.v.s. känna tid, förstå hur lång tid som passerat och förstå uttryck som snart, strax och senare). 2. Förstå begrepp som igår, idag, om två veckor, samt almanacka, klocka och tidtabeller. 3. Kunna beräkna tidsåtgång för en uppgift, kunna passa tider och fördela tid mellan olika aktiviteter. 4. Anpassa sin tid efter andras och att kunna skynda sig.

30 Bästa klartläggningsmaterialet J 7 områden för funktionsnedsättning Kommunikation/information Planering/organisation Sinnesintryck/motorik Uppmärksamhet Impulsivitet/aktivitet Tidsuppfattning Flexibilitet

31 Steg 3, Analys och anpassningar Varför agerar eller reagerar eleven agerar på ett visst sätt? Handledarna hjälper arbetsgruppen att få syn på och ringa in vilka nedsatta funktionsförmågor som identifierats i kartläggningen: - Vilka av elevens funktionsförmågor brister i förhållande till lärandesituationens krav? - Vad orsakar att lärandesituationen och/eller lärandemiljön blir för svår? - Vad fungerar bra? Vad kan man göra mer av? Vilka styrkor och intressen hos eleven bör man fånga upp och använda sig mer av? - Vilka anpassningar kan eleven behöva?

32 Vanliga anpassningar Anpassningar i miljön Olika visuella stöd som svarar på frågorna var, vad, när, hur, med vem, vad händer efteråt och varför Olika kommunikativa tekniker och metoder: CPS, lösningsfokus, MI, Visuella samtalsstöd ritprat, seriesamtal, sociala manus och -berättelser Hjälpmedel

33 Steg 4, Val av anpassningar Ofta genererar steg tre en stor mängd uppslag till individuella anpassningar. För att stötta arbetsgruppen i att genomföra anpassningarna handlar det sista steget om att sortera och prioritera. Följande frågor avhandlas: Vilka anpassningar bör prioriteras och i vilka sammanhang? Vem ansvarar för att de genomförs?

34 Så här har de sex kollegiehandledarna tyckt: Det här är det bästa jag någonsin gjort! Nu känner jag att jag kan göra skillnad Nu förstår jag äntligen de här eleverna som annars lätt kan betraktas som lata, omotiverade, bråkiga och besvärliga Det är så roligt att handleda! Mitt självförtroende har blivit så mycket större Det är ett fantastiskt arbetssätt! Nu vet jag vilka elever som klarar av att vara i storklass och vilka som inte gör det

35 11. Vad tycker du om handledningsformen, dvs. att pedagoger med särskild kompetens handleder andra pedagoger? (N = 63, Mv = 6,42) = Mycket dålig, 4 = Ok, 7 = Mycket bra Ingen av respondenterna anser att handledningsformen är dålig. Två personer ger den betyget 4 (ok), Åtta personer ger den betyget 5 14 personer betyget 6 och hela 39 personer ger handledningsformen högsta betyget (7) vilket innebär att 60% av alla deltagare ger modellen högsta betyg med medelvärdet 6,42.

36 13. Vid behov, skulle du vilja ha kollegial ärendehandledning fortsättningsvis? (N = 64) Ja Ibland Nej Tre personer nej 8 personer svarar ibland (13%) och 53 respondenter svarar ja (83%). Sammantaget vill 96% av alla respondenter ha fortsatt handledning.

37 Kommentarer från de som fått handledning: Bästa lärprocessen! Tror verkligen på denna form, jättebra! Mycket givande, handledarna mycket kompetenta! Vi är som popcorn, vi bara växer! Bra sätt att öka kompetensen mellan kollegor! Bra med stöd från lärare som arbetar själva med problematiken Detta är verkligen exempel på en lärande arbetsplats! Handledningen har hjälpt mig att orka tänka framåt, viktigt att ta in nytt folk som ser problematiken utifrån

38 Man uppfattar också att handledningen Väckt intresse och engagemang Och att samsyn och samarbete blivit avsevärt bättre i kollegiet Läs gärna mer i Rapporten på

39 7. Kartläggning med eleven 1. Kunskap om nedsatta funktionsförmågor 6. Samverkan Tillgänglighetsmodell i sju steg Individuell och generella anpassningar. Individ- och gruppnivå 2. Checklistor för en tillgänglig lärmiljö 5. Kollegial handledning med kartläggning 4. Funktionskartläggning av en klass 3. Visuell kommunikation i klassrummet

40 1. Grundläggande utbildning Vad: Alla anställda på en skola behöver ha kunskap om nedsatta funktionsförmågor och förståelse för hur dessa kan yttra sig under en skoldag. Hur: Föreläsning Vem: Alla anställda på en skola behöver grundläggande kunskap om och förståelse för hur man anpassar lärmiljöer. Pedagoger behöver förståelse och kunskap om hur man anpassar såväl lärmiljöer som lärsituationer. Material: SPSM:s studiepaket om NPF eller vår bok Tidsåtgång: En planeringsdag med eventuell uppföljning.

41

42 2. Checklistor för tillgänglig lärmiljö Vad: ronda skolans lokaler med checklistor avseende perception och kommunikation för att bygga bort de vanligast förekommande hindren som försvårar inlärning. Varför: För elever med nedsatt förmåga att sålla bort ovidkommande sinnesintryck blir skolans lärmiljö ett funktionshinder om inte skolan tillgängliggörs. Checklistorna är exempel på universell design. Var: Hela skolan. När: Ronderna görs inför varje terminsstart. Material: Första linjens tillgänglighet checklistor för perception och kommunikation. Tidsåtgång: minuters rond per klassrum/utrymme.

43 3. Visuellt stöd i klassrummet Vad: Alla pedagoger i skolan behöver använda tavlan på samma sätt. Varför: Uppgifterna på lektionerna blir begripliga, lättöverskådliga och fungerar som minnesstöd. Hur: Skriv gärna ut exemplet i Första linjens tillgänglighet och sätt upp vid whiteboarden i samtliga klassrum. När: Varje lektion. Vem: Klass- eller ämnesläraren Material: I materialet Första linjens tillgänglighet finns ett exempel på hur man kan göra. Tidsåtgång: 5 minuter varje morgon eller inför varje lektion.

44 4. Kartläggning av en klass Vad: Kartlägga varje elev i en klass avseende funktionsområden med syfte att få fram klassens behov av anpassningar på gruppnivå. Varför: Sannolikt har flera elever i en klass problem inom ett eller några huvudområden. Hur: Funktionskartläggning av eleverna i en klass. När: Då man lärt känna eleverna, förslagsvis efter en termin. Material: Kartläggningsmaterial Lotsens vägledning i Skolkompassen. Tidsåtgång: Ca minuter per elev.

45 5. Kollegial handledning enligt Danderydsmodellen

46 6. Samverkan med föräldrar och andra Vad: Samverkan mellan skolan och hemmet samt andra aktörer i elevens vardag. Varför: Att samverka runt eleven och få en gemensam bild och förståelse för elevens fungerande och behov. Hur: En funktionskartläggning i hemmet med Vardagskompassen När: När det är lägligt. Material: Funktionskartläggning i hemmet med Vardagskompassen (samma upplägg som kartläggningsmaterialet i Skolkompassen men med exempel och koppling till elevens vardag).

47 7. Kartläggning med eleven Vad: Ta reda på elevens upplevelser av skolan genom kartläggning och förslag till stöd Varför: Eleven blir mer autonom med förståelse och känsla för sina egna behov. Hur: Tydliggörande frågor med sokratiska inslag, CPS, Lösningsfokuserat arbetssätt, MI och olika typer av ritprat utifrån elevens funktionsprofil Material: För yngre elever kan materialet Så här skulle jag vilja ha det i skolan (adhd-center, Stockholm) användas. För äldre elever används kartläggningsmaterialet i Autism och adhd i skolan. Handbok i tydliggörande pedagogik och Vardagskompassen. Tidsåtgång: ca. 1 x 3 timmar inklusive uppföljning.

48 Exempel: Susanne, klass 7 Riskerar att inte komma till skolan alls. Har särskilt stöd i form av att alla ämnen utom svenska, engelska, matematik och de praktiska ämnena är bortplockade. Resultat av kartläggning: Person: Beskriver sig som omtänksam, självständig, nyfiken, kärleksfull, känslig, envis, rolig, fantasifull, charmig, mångsidig och unik Är bra på att: Dansa, laga mat, smink och skönhetsvård, styling.

49 Ämnena i skolan (100 maxpoäng) Svenska 4 Engelska 3 Matematik 15 Fysik 1 Idrott 3 Textilsl 18 Trä o msl 12 Hemk 50 (är bra på 10!) Bild 25 Alla övriga ämnen 0 eller 1 Miljön: Kan inte arbeta i miljöer med mycket ljud och andra sinnesintryck. Vill ha lugnt hörn i eller utanför klassrummet. Kan inte delta i lunch.

50 Har många kryss i Vardagskompassen gällande Planering/organisation, uppmärksamhet, impulsivitet/aktivitet och en del kryss i tidsuppfattning. Susanne behöver kunna begripa och hantera skolan för att kunna känna mening. Extra anpassningar: Susanne behöver mycket strukturerade uppgifter: - Hon tar inga egna initiativ behöver hjälp för att komma igång med ett arbete. Beskriver det som omöjligt att jobba om hon inte vet hur man ska göra. Hon kan inte planera en arbetsuppgift, prioritera bland arbetsuppgifter, bli avbruten eller lämna ifrån sig ett arbete som hon inte är nöjd med. - Hon kan inte fråga om hon inte vet. - Hon kan inte arbeta utan att få feed-back.

51 Undervisningen: Susanne tycker bäst om att arbeta ensam eller 2 och 2 om hon får välja kompis. Hon lär bäst genom att titta på film, lyssna på en lärare eller en kompis som redovisar. Hon behöver korta och konkreta genomgångar. Susanne behöver struktur på sitt eget arbete, t ex. 3 kortare uppgifter (à 5-7 min) varvat med 10 minuters vila. Bocka-av-listor. I svenska, engelska och i matten behöver hon draghjälp för att bli motiverad. Använda intresset för hemkunskapen genom att skriva om ingredienser, recept och maträtter i svenskan och engelskan. Använda intresset för youtubeinspelningar om smink, skönhetsvård, styling. t ex. presentations- och argumentationsteknik. Hon behöver matte för att kunna tjäna pengar på reklamintäkter och inte bli lurad.

52 Ork: Lära sig att lägga in pauser sätta sig i ett lugnt hörn i skolan, ta med risifrutti och äta. Behöver hitta sätt att slappna av vid kortare pauser t ex. sociala medier, dataspel, musik i hörlurar. Lärarens roll: Läraren behöver vara tydliggörare och sammanhangsförklarare genom att svara på de frågor som Susanne inte kan ställa dvs. var, vad, när, hur mycket, hur länge, med vem, vad som ska hända efteråt och varför. Läraren behöver ge mycket feed-back. Övrigt som framkommit i kartläggningen: Susanne vill få hjälp att inte bli arg och styra impulser. Säger hon att hon behöver vara ifred så gör man som hon säger.

53 Autonomistödjande extra anpassningar Hjälpmedel hörlurar, gummiband på stolsbenen, pillgrej, timstock Miljö: lugnt hörn, sitta nära läraren i klassrummet men nära dörren. Pedagogik korta genomgångar, material som ger svaren på frågorna vad, när, hur t ex. bocka-av-listor, arbete-vila, utgå från intresset om motivationen för ämnet är lågt. Anpassa kraven efter dagsform. Läraren bli sammanhangsförklarare dvs. ge Susanne redskapen att begripa och hantera kraven i skolan. Visuella samtalstekniker, CPS. Lågaffektivt bemötande lämna i fred om arg