Granskningsutlåtande Detaljplan för Mariehäll 1:10 i stadsdelen Mariehäll i Stockholm Dp

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande Plan Mellersta Söderort Renoir Danyar Sida 1 (9) Telefon Granskningsutlåtande Detaljplan för Mariehäll 1:10 i stadsdelen Mariehäll i Stockholm Dp Innehåll Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box Stockholm Telefon stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Sammanfattning Planen syftar till att möjliggöra uppförande av nya bostäder utmed Bällstavägen. Bebyggelsen inrymmer 108 bostäder och uppförs som gruppvis ihopbyggda volymer. Bebyggelsens våningsantal varierar mellan fem och tio våningar och placeras i liv med gatan för att förtydliga gaturummet. Lokaler för handel eller annan verksamhet anordnas i byggnadernas bottenvåning mot Bällstavägen. All parkering sker i ett underbyggt garage. Planerade bostäder anses vara ett viktigt bidrag för att uppfylla Stockholms bostadsmål. Planförslaget skickades ut för granskning Under granskningen har 5 yttranden inkommit. Flertalet remissinstanser tillstyrker planförslaget men framför synpunkter i sak, framför allt vad gäller ett fåtal bostäders utsatthet för hög trafikbuller. Merparten av sakägare och berörda boende som framfört synpunkter önskar att man ser över bebyggelsens höjd, volym, struktur och utformning samt exploateringsgrad. Några motsätter sig planförslaget helt eller delvis med anledning av borttagande av naturmark, försämrad utsikt, ökad insyn, hög exploatering, försämrad parkeringssituation i området. Kontoret bedömer att inkomna synpunkter från sakägare, boende och allmänhet, i stort sett redan kommit in under samrådet då synpunkterna hanterades inför granskningen. Inkomna synpunkter föranleder följande förändringar av planförslaget: Planlösningen för de åtta bostäderna i punkthuset vid korsningen Bällstavägen/Mariehällsvägen ritas om så att

2 Sida 2 (9) samtliga bostäder klarar avstegsfall A eller B med maximalt 75 % inglasning. Uppdatering av bullerutredningen utifrån inkomna synpunkter på trafikbuller. Bestämmelsen om Byggnadsdel med lägsta fri höjd av 3,5 m ovan mark på plankartan har utgått. Totalhöjd på fläktrum har justerats med 1 meter. Kontoret föreslår att förslaget till detaljplan antas. Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Planen syftar till att möjliggöra uppförande av nya bostäder utmed Bällstavägen. Bebyggelsen uppförs som gruppvis ihopbyggda volymer. Bebyggelsens våningsantal varierar mellan fem och tio våningar. Bebyggelsen placeras i liv med gatan för att förtydliga gaturummet. Lokaler för handel eller annan verksamhet anordnas i byggnadernas bottenvåning mot Bällstavägen. All parkering sker i ett underbyggt garage. Planerad bostadsbebyggelse inrymmer ca 108 bostäder. Granskning Aktuell detaljplan har skickats ut för granskning under perioden Information skickades ut enligt sändlista till remissinstanser, berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen samt andra intressenter som under samrådet skriftligen framfört synpunkter. Övriga informerades genom annons i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet Planförslaget visades i Tekniska Nämndhuset samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, Synpunkter inkomna under granskning Nedan redovisas en sammanfattning av de synpunkter som inkom under granskningen. Yttrandena i sin helhet finns att ta del av i planakten. Remissinstanser Länsstyrelsen Trafikbuller- Hälsa och säkerhet Framför att planerade bostäder är utsatta för mycket höga bullernivåer från Bällstavägen samt från Bromma flygplats. Länsstyrelsen instämmer i stadens bedömning att befintlig bebyggelse fungerar bullerdämpande för de planerade bostäderna med avseende på markbuller från flygplatsen. Däremot kvarstår

3 Sida 3 (9) Länsstyrelsens synpunkter från samrådsskedet angående trafikbuller från Bällstavägen. Med tanke på bullrets hälsopåverkan är det viktigt att söka lösningar som säkerställer en acceptabel ljudmiljö. Vid de mest bullerexponerade fasaderna för de planerade bostäderna uppgår de ekvivalenta ljudnivåerna till 72 dba. Den maximala ljudnivån uppgår som mest till 85 dba. För att klara gällande riktvärden behöver minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet ha tillgång till en tyst/mindre bullerutsatt sida. För 30 av lägenheterna krävs tekniska lösningar i form av burspråk eller delvis inglasade balkonger för att erhålla en tyst sida. En betydande andel av de nu redovisade lägenheterna har sovrum placerade mot loftgångar på den "tysta" sidan mot gården. Denna lösning ger erfarenhetsmässigt låga boendekvaliteter, särskilt när det är bostadens enda sovrum som vetter mot loftgången. I samrådsskedet framförde Länsstyrelsen även att det bör framgå att balkonger glasas in maximalt till 75 % så att fönster kan öppnas helt mot uteluft. Av planhandlingarna framgår att det krävs upp till 95 % inglasning av balkonger för att den ekvivalenta ljudnivån vid fasad ej ska överskrida 55 dba i 9 lägenheter i hus E. Länsstyrelsen anser att hörnhuset (hus E) behöver omarbetas så att inglasningar över 75% kan undvikas. Detaljplanen ställer höga krav på gestaltning av bostäder med hög kvalitet i uttrycksfull och samtida arkitektur och byggnader med stadsmässigt och värdigt intryck. Med hänsyn till projektets höga gestaltningsmässiga ambitioner är det anmärkningsvärt att så låga krav ställs på områdets ljudmässiga boendekvaliteter. Sammanfattningsvis anser Länsstyrelsen att de planerade bostäderna inte uppfyller kraven på en acceptabel ljudmiljö och en långsiktigt hållbar boendemiljö. AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Gasledningar finns i omgivande gator, anslutning är möjlig efter att avtal tecknats. I övrigt ingen erinran. Sakägare enligt fastighetsförteckningen En boende framför följande: 1. Minska exploateringsgraden från över 100 till max lägenheter som dels var den stadsbyggnadsnämnden godkände och dels stämmer bättre med tomtens förutsättningar. Några lägenhetsstorlekar nämns inte i det ursprungliga förslaget men varför inte satsa på mindre lägenheter, som dessutom minskar garagebehovet. 2. Anpassa byggnadshöjd och skala till omgivande befintlig bebyggelse söder och öster om planområdet. Den norra sidan av Bällstavägen har en annan karaktär vilket vi anser inte är ett

4 Sida 4 (9) argument för att ändra karaktären på den södra sidan. Vi anser att nuvarande förslag helt går ifrån områdets karaktär (söder om Bällstavägen) och att det vore olyckligt att förändra stadsbilden på detta radikala sätt. Bygg max 5 våningar eftersom fler antal våningar än detta starkt begränsar de boende i föreningen Minnet 15 utsikt mot norr och öster, vilket vore olyckligt. 3. Föreliggande förslag tillåter att det byggs alldeles för nära tomtgräns och att man bör dra tillbaka byggnader från tomtgränsen ett antal meter där det är som närmast. Vi har förståelse att man vill utnyttja tomten, men vi tror att det skulle vara till gagn både för de som bor i de nya byggnaderna och för boende söder om planområdet om man backade tillbaka från tomtgränsen en bit. 4. Det finns en oro att den föreslagna höjden på de nya husen samt närhet till tomtgränsen ska leda till en klart ökad insyn i lägenheterna i kv Minnet Det är bra att man lagt in ett område där man inte planerar bebyggelse. Det är viktigt att det inte byggs över hela tomten utan att det finns öppna områden. 6. De senaste åren har det blivit avsevärt svårare att hitta en parkeringsplats ute på gatan. Om man bygger ytterligare 100 nya lägenheter kommer parkeringssituationen i området att bli ännu värre. Detta även om man som planerat kommer bygga en hel del garageplatser under de nya byggnaderna. Rimligtvis kommer dessa garageplatser vara ganska dyra vilket gör att vi tror att det ändå kommer vara ganska många nya bilar som kommer behöva stå på gatorna runt i området. 7. Även om det bara är ett litet skogsområde inom området så berikar det området. I denna skogsdunge har observerats ett förhållandevis rikt djurliv, framför allt fåglar såsom rödstjärt, entita, blåmes, talgoxe, nötskrika, koltrast, snöskata, m m. Skogsdungen används ofta av områdets barn för lek. Vi tycker det är olyckligt om allt detta djurliv samt den lilla gröna osas som faktiskt finns just nu ska försvinna från området. Avslutningsvis tilläggs att föreningen har viss förståelse att kommunen vill utnyttja den mark som finns i centrala lägen då det är bostadsbrist i Stockholm. Samtidigt så ser vi det som mycket viktigt att man bevarar de olika områdenas säregenhet och inte exploaterar sönder ett fint område genom att ändra områdets karaktär alltför mycket samt att man även visar hänsyn för de som är närmast berörda. Då området söder om Bällstavägen är mycket äldre (när det gäller bostadsbebyggelse) jämför med den norra delen, så anser vi att det skulle vara olyckligt att blanda in alltför mycket av norra delens typ av bebyggelse (jmf Annedal).

5 Sida 5 (9) Besvärsberättigade Marléne Jax, Klintbacken 2, Bromma Skriver att istället för att som nu vakna till utsikten av gröna trädtoppar ska jag få en koloss till husvägg precis utanför fönstret. Tack för det! Sedan jag flyttade till Klintbacken 2004 har detta lilla område varit en enda stor byggarbetsplats. Nu har det dessutom påbörjats ännu ett bygge, efter en rivning och sprängningar av berg, mitt emot mitt hus. Där ska även ytterligare ett stort hus rivas, och jag gissar att även denna plats sedan ska bebyggas. Sedan har vi ju även hela Annedal samt all byggnation som nu sker i Sundbyberg. Överfulla bussar och trafikkaos råder redan. Räcker inte det? Måste denna enda lilla gröna plätt som finns i allt detta gråa förstöras? Detta sätt att bygga gör ju era medborgare olyckliga. Hade vi velat bo i en trång stadsmiljö hade vi ju bosatt oss i innerstaden och inte i förorten. Folk skakar ju bara uppgivet på huvudet när de ser detta sätt att bygga. Måste vi göra om samma misstag som andra städer i världen gjort. Där har man insett vikten av naturen och börjat anlägga trädgårdar på taken. Detta både för miljöns skull och för människans välmående. Jag vet att det behövs fler bostäder, men inte behöver ni väl för den delen bygga på ett sådant sätt att de som redan bor där får sitt boende förstört. Ställ er högst upp på Klintbacken och se att i detta för övrigt gråa asfaltsområde, så är detta lilla gröna område ett nödvändigt inslag för att människorna där ska må bra i själen. Övriga Föreningen Mariehäll Sammanfattning Det reviderade planförslaget med de nya, välgjorda illustrationerna innehåller två ändringar till det bättre och två förtydliganden som ger ett bättre beslutsunderlag: Byggnadsvolymerna på fastigheten Minnet 4 har blivit mindre. En öppen yta har skapats bakom det kulturhistoriskt värdefulla huset, gamla Konsum. Två av byggnaderna utmed Bällstavägen har blivit lägre än de befintliga husen på Klintbacken. Det lilla torget bidrar också till att få ner skalan på den här delen av planförslaget. En mer genomarbetad bullerutredning har genomförts. Den visar att för samtliga lägenheter måste avsteg göras från riksdagens riktvärden. Väsentligt bättre redovisning av luftföroreningar och partikelhalter. Där framgår att med den planerade bebyggelsen på båda sidor av Bällstavägen ökar hälsoriskerna för dem som vistas längs vägen. Med detta

6 Sida 6 (9) sagt kvarstår den allvarligaste invändningen Föreningen Mariehäll hade i sitt yttrande över planförslaget Alltför storskalig bebyggelse, som inte alls stämmer med övrig bebyggelse på södra sidan av Bällstavägen med kv Fredsfors och kv Hingsten som närmast jämförbara bostadsbebyggelse. Ytterligare kommentarer och synpunkter Offentlig service/skola och förskola l det reviderade planförslaget har man missat att Mariehällsskolan invigdes i augusti Ny bebyggelse Föreningen anser att man borde avstått från att skriva att bostadsbebyggelsen innebär en skalförskjutning som gör att den avviker markant från omgivande bebyggelse dock samspelar med pågående bostadsprojekt inom kvarteret Alphyddan norr om Bällstavägen. Bra att i alla fall 5-våningshusen utmed Bällstavägen är lägre än de befintliga husen på Klintbacken men dessa får ändå karaktären av gårdshus, särskilt mot hörnan Bällstavägen - Mariehällsvägen. Den nya dispositionen av fastigheten Minnet 4 blev mycket bättre för boende vid Klintbacken och stadsradhusen vid Kratsbodavägen med den öppna ytan bakom det gamla, befintliga huset med sin tillbyggnad. Utöver gång- och cykelvägar utmed Bällstavägen, borde planförslaget ha med plats för gångvägar/trappor från Klintbacken ner till Mariehällsvägen och ner till Bällstavägen via det lilla torget. Den utförliga och välgjorda bullerutredningen visar att det är svårt att bygga bostäder så nära Bällstavägen och dessutom i en uppförsbacke som kan antas ge extra trafikbuller. I Länsstyrelsens och Stockholms stads projekt Trafikbuller och Planering, som ligger till grund för Stockholmsmodellen, finns i rapport IV från november 2012 en objektredovisning, där bl. a. kv Fredsfors finns med. l huset närmast Bällstavägen anger 50 % av de tillfrågade att de är störda eller mycket störda av trafiken men 82 % är ändå nöjda med området. Enligt Stockholmsmodellen får boende i centrala lägen med bra kollektivtrafik acceptera en högre trafikbullernivå. Då utgick man från fordon per dygn på Bällstavägen. I det aktuella planförslaget räknar man med fordon per årsmedeldygn i en prognos för I förra detaljplaneförslaget avfärdades luftföroreningar och partikelhalter på sex rader. I det reviderade planförslaget redovisas riskerna betydligt bättre. Med den planerade täta bebyggelsen på

7 Sida 7 (9) båda sidorna av Bällstavägen försämras, enligt redovisningen, både luftomsättningen och utspädningen av trafikutsläppen, vilket i sin tur gör att man måste tänja på gränsvärden och ta tilluft till lägenheterna från gårdssidan av husen. Slutligen vill föreningen gärna se att Bällstavägen blir mer stadsmässig genom hela Mariehäll, från Bällsta bro fram till Ulvsundaleden. Men för att Bällstavägen ska bli riktigt stadsmässig måste genomfartstrafiken minska, t.ex. genom effektivare av- och påfarter från Bällstavägen till Ulvsundaleden. Synpunkter inkomna under samråd och granskning som ej tillgodosetts - Minska exploateringsgraden - Bygg max fem våningar - Anpassa bebyggelsens skala och höjd till bebyggelen söder och öster om planområdet - Bevara naturmarken - Bygg fler parkeringsplatser Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Synpunkter framförda under granskning är till stor del desamma som framfördes under plansamrådet. Kontoret har i samrådsredogörelsen utförligt bemött och redogjort för kontorets ställningstagande kring alla dessa synpunkter. Kontoret har därför, enligt nedan, valt att i sammanfattande drag redogöra för synpunkter inkomna under utställningen. Bebyggelsens skala och höjd Det senaste decenniets bostadsbebyggelse och pågående bostadsprojekt i Mariehäll innebär en skalförskjutning och en förändring i stadsbilden vilket även föreliggande projekt utgör ett i raden av denna förändring. Bebyggelsen formas med en medveten täthet och variation i skala och höjd. Bebyggelsens utformning är således självständig och ger inga direkta associationer till kringliggande byggnader. Kontoret är medvetet om att planerad bostadsbebyggelse genom sin höjd och skala visuellt påverkar gaturummet och stadsrummet men anser samtidigt att projektet tillsammans med bostadsprojektet på andra sidan av gatan skapar en ny årsring med en till form, struktur och täthet, annorlunda bebyggelse än merparten av befintlig bebyggelse. Jämfört med samrådsförslaget har bebyggelsens volym och skala med fördel för kringliggande bostäder bantats påtagligt. De nya bostadsvolymerna utgörs av lamell respektive höghus som placeras och följer gatornas linjeföring. En platsbildning mot Bällstavägen bryter bebyggelsens kontinuitet och sammanhängande. Platsen

8 Sida 8 (9) utgör ett väsentligt inslag i kvarterets utformning och struktur då denna blir centralt i konceptet samt blir ett forum för mötet mellan grannar, vistelse och även för planerade verksamhetslokaler intill denna. En sammanhållen huskropp skulle därför motverka denna ambition. Lägre antal bostäder Stockholm fortsätter att växa och behovet av nya bostäder är mycket stort. På senare år har Stockholm vuxit med cirka nya invånare årligen. År 2030 beräknas Stockholms invånarantal stiga till över en miljon. Ett av målen i Stockholm Vision 2030 är bygga nya bostäder fram till Vidare vill de styrande politikerna bygga nya bostäder till Kontoret anser därför att den planerade bostadsprojektet med ca 108 bostäder ger ett bra tillskott i Stockholms bostadsbyggande. Bilparkering När det gäller parkeringssituationen bedömer stadsbyggnadskontoret att det föreslagna bostadshuset inte kan förväntas medföra en avsevärt ökad belastning på gatorna. I planen föreslås ett differentierat parkeringstal beroende på lägenhetsstorlekar och eventuella åtgärder som kan minska bilbehovet. Ett genomsnittligt parkeringstal på ca 0,5 platser per lägenhet innebär att stadens flexibla parkeringsnorm efterlevs. Det kollektivtrafiknära läget och ett generöst parkeringstal för cykel gör att läget är utmärkt för den som väljer att inte skaffa bil. Luftkvaliteten Luftkvaliteten och partiklar PM 10 och kvävedioxid har studerats efter samråd i en utredning som visar på att när Bällstavägen bebyggs på båda sidor försämras luftomsättningen och utspädning av trafikutsläppen och halterna för såväl partiklar (PM10-haltar) som kvävedioxid (NO2-halter) blir förhöjda i gaturummet jämfört med nollalternativet. Dock klaras miljökvalitetsnormerna med god marginal medan nationella miljömålet för PM 10-halter och NO2- halter riskerar att överskridas. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Från de inkomna synpunkterna har en intressekonflikt mellan ny bostadsbebyggelse och dess negativa påverkan på naturmarken och kringliggande boendemiljö identifierats. Ett antal yttranden har inkommit med kritiska synpunkter på bebyggelsens höjd, skala och exploateringsgraden samt oro för ökat parkeringsbehov och belastning på kringliggande gator. En del berörda och boende betonar vikten av behovet av bostäder och har däremot inga invändningar mot att platsen exploateras, dock önskar de sig en lägre skala och exploatering samt gärna en bebyggelsestruktur och

9 form som samspelar med bebyggelsen söder och öster om planområdet. Granskningsutlåtande Sida 9 (9) Avvägningar mellan bland annat ovanstående synpunkter och det stora behovet av tillkommande bostäder i Stockholm har gjorts och stadsbyggnadskontoret finner att förslaget tagits fram utifrån behovet av bostäder och platsens förutsättningar och stadsdelen som helhet. I planarbetet har allmänna och enskilda intressen vägts mot varandra. Kontoret anser att föreslagen bebyggelse passar väl in i området och i gatubilden samt att den arkitektoniska kvaliteten är hög. Föreslagen bebyggelses placering, skala och utformning är ett utfall av avvägning mellan naturmarkens värde, områdets kulturhistoriska värde och karaktär samt behovet av bostäder där kontoret menar att behovet av bostäder väger tyngre än bevarande av en bit naturmark som varken har höga natur- eller rekreationsvärden. Kontoret föreslår att förslag till detaljplan antas. Karin Norlander planchef Renoir Danyar stadsplanerare