Resultat av enkäter om upphandlingar Grundpaket drift 2007 (2006)

Transkript

1 PUBLIKATION 2008:123 Resultat av enkäter om upphandlingar Grundpaket drift 2007 (2006)

2 Titel: Resultat av enkäter om upphandlingar Grundpaket drift 2007 (2006) Publikation: 2008:123 Utgivningsdatum: Utgivare: Enheten för drift och underhåll Vägverket Författare: Roxan Subhi Saleh och Eva Liljegren Tryck: Vägverket ISSN:

3 3

4 Innehåll Bakgrund... 5 Definitioner och förklaringar... 6 Slutsatser och rekommendationer... 8 Statistiska uppgifter från upphandlingarna... 9 Metod Antal Enkätsvar Resultat Förfrågningsunderlaget Vinter Regler för säkerhet vid vägarbete och transport (IFS 2003:1) Funktions- och standardbeskrivning (FSB) Kompetens Kontraktsrelaterade uppgifter Alternativa upphandlingsformer Natur- och kulturmiljö Bilaga Enkät till entreprenörer som lagt anbud på Grundpaket drift (GPD) Bilaga Enkät till beställare på Vägverkets regioner Bilaga Enkät till driftområden Bilaga Resultaten av enkät till entreprenörer som lagt anbud på Grundpaket drift (GPD) 2006 och Bilaga Resultaten av enkät till beställare på Vägverkets regioner Bilaga Resultaten av enkät till driftområden Bilaga Muntliga frågor till entreprenörerna i samband med intervjuerna

5 Bakgrund 1992 började Sverige, som ett av de första länderna i Europa, att handla upp drift och underhåll av statliga vägar i extern konkurrens. Verksamheten samlades i så kallade Grundpaket drift 1 där det ingick tjänster av skötselkaraktär, det vill säga rena driftåtgärder samt visst löpande underhåll. År 2001 hade samtliga driftområden konkurrensutsatts. De var då cirka gjorde Vägverket en nationell enkätundersökning om entreprenörernas syn på upphandlingen av grundpaketen. Den enkäten följdes upp med en undersökning år Den gången skickades enkäten till två grupper; till de entreprenörer som tagit ut förfrågningsunderlag och till Vägverkets regionala beställare för Grundpaket drift. Dessa två enkäter följdes upp med intervjuer. År 2007 var det dags för en ny, mer omfattande, undersökning. Enkäter har skickats till tre olika grupper: de entreprenörer som lämnat anbud på Grundpaket drift 2006 och 2007 Vägverkets regionala beställare för grundpaketen de driftområden som handlades upp 2006 och Inga grundpaket handlades upp i Region Mitt och Region Skåne år Därför gäller enkäten där upphandlingen år Den här rapporten presenterar resultaten av enkäterna från samtliga tre grupper. Uppgifter från upphandlingarna av Grundpaket drift år 2007 och 2006 presenteras också. Undersökningen är en del av utvärderingen av projektet Grundpaket drift. Enkätens syfte är att jämföra med tidigare enkäter. Jämförelsen ska visa om förfrågningsunderlaget utvecklats i positiv riktning. Enkäten är också en viktig del i Vägverkets arbete med att förbättra och förenkla nuvarande handlingar i förfrågningsunderlag drift. Målet är att enkätsvaren ska bidra till att förbättra förfrågningsunderlag drift. 1 För definitioner se sidan 6 5

6 Definitioner och förklaringar 2 AF Administrativa föreskrifter, en Vägverksgemensam mall med upplysningar om och regler för entreprenadens genomförande. Bland annat gäller det kontaktpersoner hos beställaren, upplysningar om hur anbuden ska lämnas och hur de prövas. ATB Allmän teknisk beskrivning. Drift - Åtgärder som syftar till att hålla vägen farbar men där åtgärderna har en begränsad varaktighet i tiden, exempelvis snöröjning, sandning, saltning och akuta beläggningsreparationer. FSB Funktions- och standardbeskrivning. FSB::n följer en gemensam mall för Vägverket som korrigeras till att bli objektspecifik för att passa till de lokala och regionala förhållandena. I FSB preciseras vilka krav som ställs på drift och underhåll för varje specifikt grundpaket. Dessa krav kan vara åtgärdskrav, standardkrav eller funktionskrav. Funktionsbeställning Beställning som anger orsakssamband, till exempel att avvattning från vägkroppen ska fungera så att skador inte uppstår på denna. Grundpaket drift (GPD) - I grundpaketet ingår tjänster som är av skötselkaraktär, det vill säga rena driftåtgärder samt visst löpande underhåll. Grundpaketets tjänster är utformade så att akuta behov blir åtgärdade utan beställarens ingripande. Som komplement till grundpaketet finns tilläggspaket som kan omfatta större riktat underhåll såsom beläggningsunderhåll och broreparationer. Dessa tjänster upphandlas oftast separat eller som tilläggsbeställningar när man bedömer det vara mera affärsmässigt än att göra en separat upphandling. ME Mät- och ersättningsregler, ett dokument som reglerar hur arbetena i entreprenaden ska mätas och ersättas. MESAN Mesioskalig analys. Sverige är indelad i ett rutnät och för varje yta finns väderdata. EK Entreprenad kontrakt OR Oreglerbara mängder innebär att omfattningen av arbetet är känd och att ingen uppmätning behövs R Reglerbara mängder innebär att omfattningen av arbetet är uppskattad, dvs osäker, och att mätning efter hand krävs. MF Mängdförteckning, en lista över olika typer av åtgärder och planerad mängd och omfattning av dessa åtgärder. Anbudsgivaren får sedan ange à-priser och totalt belopp per åtgärd i sitt anbud.mf följer en gemensamt överenskommen mall. I MF listas Standardbeställning Beställning som anger hur något ska fungera, till exempel att det inte får finnas stillastående vatten till ett större djup än 10 cm. UF Upphandlingsföreskrifter. Underhåll - Åtgärder som säkerställer vägens funktion över tiden, exempelvis beläggningsarbeten och dikning. Det vill säga arbeten som har längre varaktighet än ett år men som inte syftar till att höja värdet på vägen. VViS Vägvädersinformationssystem. 2 De flesta definitioner kommer från Vägverkets utvärdering av konkurrensutsättning av drifttjänster i Grundpaket Drift

7 Vinterdrift - Vinterväghållning, snöplogning och halkbekämpning på körfält, vägrenar, sidoanläggningar och gång- och cykelvägar. I tjänsten ingår dessutom utmärkning av vägkant (snöstör), snödikning, trumtining, bortforsling av snö samt borttagning av sandningssand i tjänsten. VädErsKombi Modell för ersättning av entreprenörens vinterväghållning baserad på VViS och Mesan. Åtgärdsbeställning Beställning som talar om vad som ska göras, inte effekten. Ett exempel är att dika från A till B, dikesdjup 1,0 m, släntlutning 1:2. 7

8 Slutsatser och rekommendationer Sammanfattningsvis kan man konstatera att de flesta som besvarat enkäterna tycker att Vägverket borde använda samma funktions- och standardbeskrivning (FSB), mät- och ersättningsregler (ME) och mängdförteckning (MF) över landet. Enkätsvaren visar mycket tydligt att omfattningen av à-prislistor varierar kraftigt mellan regionerna. Svaren antyder att det kan finnas stora skillnader i hur vintern regleras i landet och i antalet funktionskrav. Det framkommer att vinterarbeten är svåra att kalkylera och att det finns en stark kritik mot Vägverkets ersättningsmodell. En allmän uppfattning i enkätsvaren är att entreprenörerna behöver mer erfarenhetsvärden för att veta hur många broar, trummor, brunnar och slänter som ska åtgärdas varje år. Ibland förekommer olika specificeringar av uppdragen i till exempel FSB och bilagda skötselbeskrivningar, vilka är svåra att förstå. Bland upphandlingsdokumenten var ME och MF de absolut sämsta och mest otydliga. Slutsatserna utifrån jämförelser mellan resultaten från tidigare enkäter (år 1996 och 2000) Entreprenörer har starkare kritik mot kraven i FSB år 2007 (2006) jämfört med år 1996 och De är även mer kritiska mot MF, ME, UF, EK och AF, som innehåller mer formuleringar som strider mot andra dokument. De viktigaste slutsatserna av enkätsvaren är följande: Flertalet entreprenörer tycker att det är viktigt med ytterligare inspel till analysen av partnering. Man kan inte handla upp på lägsta pris och sedan övergå till partnering. Vid TA-revision utgår revisorerna enbart från den senaste revideringen av regelverket, inte från det regelverk som upphandlats och är inskrivet i kontraktet. Detta skapar irritation hos entreprenörerna. Det förekommer även att revisorerna har egna tolkningar av Vägverkets interna föreskrifter (IFS) som inte framgår av regelverket. Det finns skillnader mellan funktionskrav och beskriven standard. Det ställs en hel del krav som är mycket svåra att uppnå, till exempel lutning på belysningsstolpar, räckesstandard (ingående standard når inte upp till den nivå som ställs i FSB). Funktion är svårt att kalkylerar utan bra underlag. Det finns en gråzon när det gäller att samråda med och få tillstånd av länsstyrelsen till diknings- och avvattningsåtgärder. Beställaren tycker att entreprenören ska ha kompetens för och sköta detta. Det är beställarens sak att sköta samråd och skaffa tillstånd, men om inte beställaren gör det så behövs mer kompetens inom detta område. 5 år plus 1 års option är en lämplig kontraktstid. Avvattningen försämras på dåliga vägar på grund av de minskade kraven på röjning och slåtter. Dessutom försämras trafiksäkerheten genom att djuren kommer närmare vägen på grund av den ökade växtligheten (dvs. mer mat). Mycket hänsyn tas till natur- och miljöfrågorna i Grundpaket drift. Entreprenörernas rekommendationer: Alla regioner bör redovisa i förfrågningsunderlaget vilka vägar som är skyddsklassade och vad som gäller för motorväg. Grundpaketen borde ta större ansvar för det mindre vägnätet, beläggningar och förstärkningar. Det borde definieras tydligt i förfrågningsunderlaget vad som avses med partnering. Vägverket ska i regel inte kräva för stor bemanning samt för många med drifterfarenhet. Vägverket ska inte ställa krav på att personalen måste vara anställd inom företaget utan det ska vara möjligt att anlita underentreprenörer för detta. 8

9 Vägverkets regionala beställarenas rekommenderas Röjning och slåtter ska inte blandas på ett konto efter som de är två olika arbeten. Kraven är fel ställda både på omfattning och tider. ME bör kopplas till respektive konto. Funktionskravens slutdatum bör spridas ut så får man jämnare arbetsbelastning. Mycket är koncentrerat till vår och sommar i dag. Vägverket måste också hålla sina entreprenörer med tillägg så att de känner att de har en trygg beställare. Vägverket får på köpet en vassare organisation till akutjobb med mera, eftersom entreprenören kan låsa mer resurser till sig. Statusen bör höjas genom större krav på teknik och uppföljning. Ingen vill jobba med lägre tekniskt krav än enligt den utbildning personalen har. Reglerbara åtgärder baserade på nyckeltal bör användas på belagd väg, grusväg, vägutrustning med olika åtgärdsintervall till exempel vartannat år. Beläggning är en svår fråga och det behövs en analys och slutsatser i frågan. Det är viktigt att kunna bryta om samarbetet inte fungerar. Det är bra med långa kontrakt. Detta kan lösas i ABT06. Platschefernas rekommendationer: Mål och mått måste integreras närmare med FSB. FSB harmoniserar inte alltid med "Mål och mått". Mål och mått är dessutom för yvigt med en massa kringtext som det kan vara lite svårt att veta vilken status den har. Samarbetet mellan entreprenören och beställaren bör förbättras, till exempel genom partnering. En ersättningsmodell bör utarbetas som främjar teknikutveckling inom drift och underhåll. Vi bör försöka ha en helhetssyn och inte titta på enskilda projekt. I dag värdesätts inte effektivitet och kreativitet, till exempel framtagande av nya och effektiva hjälpmedel (typ bredplogar), på ett sätt som gagnar beställaren och i slutändan trafikanterna. Statistiska uppgifter från upphandlingarna Statistik sammanställd från upphandlingar år 2007 jämfört med år Tabell 1 Vägverkets driftområden som upphandlas 2007 Region Driftområde 2007 Nuvarande entr Ny entreprenör Anbud antal Anbudssumma i kkr Spridning mellan 1:an till 1:an 2:an 3:an 4:an 2:an 3:an 4:an VVÄ Hylte Beslut NCC VV Prod VV Prod PEAB NCC 3,2% 4,2% Trollhättan Beslut VV Prod Skanska Skanska VV Prod NCC PEAB 1,2% 17,2% 23% Nordvärmland Skanska/ VV Prod Skanska Skanska VV Prod PEAB 10,3% 17,3% Skövde Skanska VV Prod 2 VV Prod Skanska Göteborg Peab VV Prod VV Prod PEAB NCC 19,9% 86,7% VMN Enköping VV Prod VV Prod VV Prod NCC 16,6% två anb ej godk. Fagersta VV Prod VV Prod VV Prod Peab 16,2% Vingåker NCC NCC NCC Peab VV Prod 0,3% 1,6% VN Arjeplog VV Prod VV Prod VV Prod Jokkmokk VV Prod VV Prod VV Prod BDX 8, Skellefteå Södra VV Prod Skanska Skanska VV Prod Peab NCC 4,5% 8,5% 28% 9

10 Region Driftområde 2007 Nuvarande entr Ny entreprenör Anbud antal Anbudssumma i kkr Spridning mellan 1:an till 1:an 2:an 3:an 4:an 2:an 3:an 4:an VST Vilhelmina VVProd Peab Peab Mälaröarna Närlunda Schakt Närlunda Sch Närlunda Sch Norra Gotland NCC NCC NCC Norra Roslagen NCC Peab Peab VV Prod 4347 VV Prod VV Prod NCC 5483 Stockh. Entrepr VV Prod 0,8% 3,3% 30,3% 4,2% 3,7% 7, VSÖ Södra Roslagen V Södertörn Tumba VV Prod VV Prod VV Prod VV Prod Stockh. Entrepr Stockh. Entrepr Kalmar/E-boda VV Prod VV Prod VV Prod Mjölby NCC NCC NCC Värnamo VV Prod VV Prod VV Prod NCC VV Prod Stockh. Entrepr NCC Peab Skanska VV Prod NCC Peab Skanska 7,2% 44,8% 28,9% 15,7% 9,3% Ett anb ej godk 2,1% 10,5% Tabell 2 Vägverkets driftområden som upphandlas 2006 Region Driftområde 2006 Nuvarande entr Ny entreprenör Anbud antal Anbudssumma i kkr 1:an Spridning mellan 1:an till 2:an VVÄ N:a Dalsland Peab Peab Peab Ulricehamn NCC NCC NCC Filipstad/Hagfors Skanska/VV Prod VV Prod VV Prod Herrljunga/Vårgårda NCC VV Prod VV Prod VMN Askersund VV Prod VV Prod VV Prod Heby VV Prod Peab Peab Östhammar VV Prod Peab Peab VN Umeå S VV Prod VV Prod VV Prod Lycksele NCC NCC NCC Piteå VV Prod Hellströms Hellströms Pajala Artic Road VV Prod VV Prod VST Järna Peab VV Prod VV Prod Sigtuna(Bro/Sollent.) VV Prod VV Prod VV Prod Södra Gotland NCC NCC NCC VSÖ Finspång NCC VV Prod VV Prod 0,3% 4,5% 11,4% 11,3% 13,2% 12,6% 12, 9,3% 0,8% 20, 8,7% 25, 10,7% 2,2% VM Avesta Skanska Peab Peab Rättvik VV Prod Peab Peab 14,1% 5,8% 10

11 Region Driftområde 2006 Nuvarande entr Ny entreprenör Anbud antal Anbudssumma i kkr 1:an Spridning mellan 1:an till 2:an VSK Sollefteå VV Prod VV Prod VV Prod Helsingborg NCC NCC NCC Bjäre-Åsbo Peab Peab 4 (2) Göinge (Del av) NCC Skanska 12,2% 15,2% 11

12 Metod Uppgifterna har inhämtats via en enkätundersökning och en intervjuundersökning. Frågeformuläret (bilaga 1, 2 och 3) sammanställdes främst utifrån projektets mål och syften men även utifrån undersökningar år 1996 och 2000 och förslag från medarbetare på driftsektionen. Enkäterna riktade sig till tre olika grupper: entreprenörer, regionala beställare och upphandlade driftområden. Enkäten kompletterades med frågor som är viktiga för varje grupp. Resultaten från varje enkät sammanställdes i delrapporter (bilaga 4, 5 och 6) som skickades till varje grupp. Resultaten jämfördes också med enkäterna år 1996 och Denna jämförelse redovisades i delrapport 1 (bilaga 4). Därefter har även delrapporterna jämförts med varandra. Enkäterna skickades via post och e-post till samtliga personer. I följebrevet står att man har möjlighet att anmäla att man ställer upp för en telefonintervju. Två entreprenörer anmälde att de kunde ställa upp på intervju. Alla enkätsvar behandlades anonymt och svaren har inte arkiverats. Enkätsvaren skickades via post eller e-post. Enkät 1 Enkäten har skickats till tio entreprenörer som lämnat anbud på Grundpaket drift 2007 (inga Grund paket handlades upp i region Mitt och region Skåne) och 2006 (endast region Mitt och Skåne). Entreprenörerna lämnade ett svar för varje Vägverksregion som de lämnat anbud på. Utskicken gjordes den 8 maj Påminnelser skickades den 18 maj Svaren mottogs under tre veckor från utskicken. Eftersom tidigare enkäter endast skickades till entreprenörer, går det att jämföra resultaten från tidigare undersökningar bara med enkät 1. I bilaga 1 finns jämförelser mellan enkät 1 och enkäter år 1996 och Enkät 2 Enkäten har skickats till Vägverkets regionala beställare för grundpaketen. Enkäten skickades till 36 olika driftledare/projektledare och upphandlare för de grundpaket som handlats upp 2006 och 2007, sammanlagt 42 driftområden. Beställarna fick sedan lämna ett svar per upphandlingsår och person. Utskicken gjordes den 1 november Påminnelser skickades den 11 november Svaren kom in fram till den 16 november Enkät 3 Enkäter har skickats till de driftområden som handlades upp 2006 och Enkäten skickades till 42 olika platschefer/vägmästare för de driftområden som handlats upp 2006 och Utskicken gjordes den 6 mars Påminnelser skickades den 6 maj Svaren kom in fram till den 23 maj Intervjuer Tillsammans med varje enkät fanns möjligheten till att anmäla sig till uppföljningen i form av en telefonintervju. Bara två entreprenörer anmälde sig och intervjuer genomfördes med dem enligt deras önskemål. Telefonintervjuerna utfördes under juli månad Ett frågeunderlag har använts som grund vid intervjuerna (bilaga 7). 12

13 Antal Enkätsvar Figur 1 Inkomna svar Figur 2 Bortfall VSK(2006) VVÄ VSÖ VM(2006) VST VMN VN Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 VSK(2006) VVÄ VSÖ VM(2006) VST VMN VN Enkät 1 har skickats till 10 entreprenörer som lämnat anbud på Grundpaket drift 2006 och Entreprenörerna skulle lämna ett svar för varje region de lämnat anbud till. Sammanlagt kom 18 enkätsvar in, vilket betyder att svarsfrekvensen är 69 procent. Två entreprenörer svarade inte alls. Entreprenörerna lämnade inte svar för sju av de regioner som de lämnat anbud på. Enkät 2 skickades till 36 olika driftledare eller projektledare och upphandlare för de grundpaket som handlats upp 2006 och 2007, sammanlagt 42 driftområden. Sammanlagt kom 27 enkätsvar in, vilket betyder att svarsfrekvensen är 64 procent. Enkät 3 har skickats till de driftområden som handlades upp 2006 och Enkäten skickades till 42 olika platschefer eller vägmästare för de driftområden som handlats upp 2006 och Sammanlagt kom 13 enkätsvar in, vilket betyder att svarsfrekvensen är 31 procent. Den totala svarsfrekvensen är 53 procent. Det är svårt att säga varför inte fler svarat men en del av bortfallet beror på följande faktorer: Några personer meddelade att de inte skulle svara för att de inte hade tid eller intresse för detta. Några platschefer eller driftledare var svåra att nå därför att de hade bytt jobb. 13

14 Resultat Här redovisas resultatet av enkäterna. Resultaten har inte delats upp efter regioner. Förfrågningsunderlaget Ja Nej Ingen uppfattning Blank Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Figur 3 Upplever ni skillnader mellan regionernas förfrågningsunderlag? En stor majoritet (80 procent ) av entreprenörer upplever att det finns skillnader mellan regionernas förfrågningsunderlag, medan 60 procent av driftledarna och 28 procent av platscheferna upplever att det finns skillnader. Kommentarer från enkät 1: Det skulle underlätta mycket om handlingarna var mer likartade. Vägverket borde använda samma FSB, ME och MF över hela landet. Omfattningen av à-prislistor varierar kraftigt mellan regionerna. Kommentar från enkät 2: Det är stora skillnader på hur vintern regleras i landet och antal funktionskrav. Upplevelse av kalkylerbarhet i förfrågningsunderlaget Entreprenörer upplever förfrågningsunderlaget som inte kalkylerbart. Främst gäller detta vinterkraven men även t.ex. sprickor och hål. Dessutom önskar entreprenörerna bättre underlag för mängder och beskrivningar. Driftledare och platschefer tycker att förfrågningsunderlaget i vissa delar är mycket lätt att kalkylera (t.ex. dikning och röjning) medan andra är mycket svårkalkylerade (t.ex. vinter, VädErsKombi, grusvägsunderhåll och funktionskonto). Kommentarer från enkät 1: Mekanisk halkbekämpning och nederbörd i form av snö är inte kalkylerbart i VädErsKombi. Omfattning av beläggningsreparationer (potthål/sprickor) är inte kalkylerbart. 14

15 Entreprenören får ofta kritik på standarden från trafikanter som tycker att kravet är för låga fast funktionen uppnås. Entreprenören tvingas då ofta göra insatser för att lätta på detta tryck men får ingen ersättning för dessa. Beställaren borde ta ett större ansvar för detta. Framförallt är VädErsKombi svårt (omöjligt) att kalkylera. Man måste gissa (förutsätta) vissa indata vad gäller stationernas varningar i förhållande till varandra. Statistiken talar bara om antal varningar, ej korrelationen mellan olika stationer. Kommentarer från enkät 2: Klar förbättring efter sammanslagning av FSB och ME (gäller endast för VN) Kräver driftkompetens och erfarenhet. Om detta saknas upplevs naturligtvis förfrågningsunderlaget som svårkalkylerbart. Kräver att man skaffar sig relevant kunskap (genom erfarenhet eller genom att lyssna på andra) om det man ska räkna på. Kräver även att man besöker området man ska räkna på. Avtalstidens längd slår ut riskerna över tid, övertagandebesiktningen tar även den bort en del risker. Vintern som utgör mer än 50 procent av anbudssumman regleras enligt VädErsKombi i vår region. Entreprenören har svårt att kalkylera då man vet att de verkliga mängder nederbörd (snö) inte motsvarar det som redovisas i Mesanrutorna. Kommentarer från enkät 3: Vissa saker är mycket svåra, t.ex. VädErsKombi och grusvägsunderhåll där det är stora variationer på både trafik och vägstandard. Rörlig vinter och lagning av beläggningsskador OR i vissa områden. Vinterbeten är svåra att kalkylera. Självrisker! Hur skall entreprenören veta hur många broar, trummor, brunnar, stölder slänter som skall åtgärdas varje år? Förslag till vad kan Vägverket göra för att få förfrågningsunderlaget mer kalkylerbart Förslag från enkät 1: Ändra ersättningsmodell för vinterreglering. Inför en reglerbar mängd för potthål och sprickor. Återgå till den gamla vitesformuleringen med dubbla kostnaden för åtgärden. Bättre underlag vad gäller mängder och beskrivningar. Gemensamma handlingar mellan regionerna. Tydlig och specificerad ME. Trafikanordningar ska regleras med à-priser. Vissa funktionsarbeten bör kvantifieras. Förslag från enkät 2: Reglerbara arbeten i MF bör avse vägklass 4-5. För motsvarande arbeten i vägklass 1-3 ska tillägg för trafikanordningar gälla. Mindre funktionskrav, mer reglerbart med enhetspris. Enklare dokument typ kombinerad FSB/ME med lika kontostruktur över hela landet. Ersättning och beskrivning i FSB skall vara sammankopplade. Vi skall inte ersätta efter en modell och ha kraven i en annan modell. Minimera tolkningsutrymmet. Renodla kraven. Ändra ersättning vid Halka och Snö till km åtgärdad väg. Förslag från enkät 3: Det skulle underlätta mycket om handlingarna var mer likartade. Ni borde använda samma FSB och ME samt MF över hela landet. Mät- och ersättningsregler varierar i flera avseenden mellan regionerna med den största skillnaden då det gäller ersättning av rörliga 15

16 vinterkostnader. Där finns i vissa fall ett system per region. Detta sammantaget skulle ge säkrare och förhoppningsvis fler anbud och samtidigt underlätta för oss som räknar. Vinterersättningsmodellen är mycket tveksam, eftersom utfallen i många fall inte stämmer med verkligheten. Beräkningen för snödrev är mycket svår att förstå och stämmer inte. Att beräkna behovet av sandning är nästan omöjligt. Det kan bli mycket kostsamt för entreprenören om man har otur, och hanteras egentligen inte av ersättningsmodellen, men ska ingå i priset. Det borde alltså göras enklare att räkna på vintern, och att det blir en bättre koppling till verkligt utförda insatser. Hinderfrihet som man aldrig vet hur mycket det kan bli borde vara löpande. Mer löpande räkning. Relevans, motstridiga uppgifter och tydlighet i dokumenten De flesta entreprenörer, driftledare och platschefer tycker att innehållet i Vägverkets dokument är relevant och att de inte innehåller så mycket formuleringar som strider mot andra dokument. ME/MF är lite mindre relevanta och innehåller mer motstridiga formuleringar än de andra dokumenten. Kraven och vissa delar i MF och ME är svårare att förstå än AF, UF och EK. Enkät 1 Enkät2 Ja Nej Ja Nej Upphandlingsföreskrifter (UF) Entreprenadkontrakt (EK) Administrativa föreskrifter (AF) Enkät 3 Ja Nej Mängd-förteckning/Mätoch ersättningsregler (MF/ME) Figur 4 Är innehållet i dokumentet relevant? 16

17 Enkät 1 Enkät 2 Enkät3 Ja Nej Ja Nej Ja Nej Upphandlingsföreskrifter (UF) Entreprenadkontrakt (EK) Administrativa föreskrifter (AF) Mängd-förteckning/Mätoch ersättningsregler (MF/ME) Figur 5 Har ni upptäckt motstridiga formuleringar i förhållande till andra dokument? Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Ja Nej Ja Nej Ja Nej Upphandlingsföreskrifter (UF) Entreprenadkontrakt (EK) Administrativa föreskrifter (AF) Mängd-förteckning/Mätoch ersättningsregler (MF/ME) Figur 6 Förekommer det krav/delar som är svåra att förstå? Synpunkter på relevans, motstridiga uppgifter och tydlighet i dokumenten Synpunkter från enkät 1: Ibland förekommer olika specificeringar av uppdragen i t.ex. FSB och bilagda skötselbeskrivningar. ME är otydlig. Synpunkter från enkät 2: Otydliga dokument, skrivning finns t.ex. Vinter 2003 med GAD-beslut. Formuleringar i anbudsvärderingsmodellen (del av UF), motstridigheter mot övriga UF. 17

18 Funktionen kan beskrivas både i AF, FSB, ME och Bilagor. Detta borde föras samman så att det blir överskådligare att hitta vad som gäller. Det ändras hela tiden lite i texterna i bl.a. ME så att det blir svårt att tolka vad som ingår i OR. För mycket text, svåra formuleringar, för höga krav på miljö m.m. Synpunkter från enkät 3: Ibland händer det att man gör avsteg från ABT. Dessa avsteg skapar ibland följdfel i handlingarna. Viktigt att likrikta förfrågningsunderlagen så de följer en riksmall. ME:n stämmer inte överrens med FSB. Vinter Enkäter visar att en majoritet av driftområdena har VädErsKombi som ersättningsmodell för vintertjänsterna och att det finns en stark kritik mot Vägverkets ersättningsmodell Löpande(ton och kilometer) VädErsKombi Annat Blank Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Figur 7 Hur skulle ni vilja att vintern ersattes? Exempel på annat (enkät 1): VSÖ:s modell är OK. Km-ersättning med någon form av bonus/avdrag för att skapa positiva drivkrafter, kanske mot VädErsKombi-data. Exempel på annat (enkät 2): VN:s "Finska modell". En fast del direkt från VV till underentreprenören som ersättning för beredskap. En ersättningsmodell där erfarenhetsvärden används i samband med ny teknik (GPS m.m.). VädErsKombi med någon form av tillägg. Vid tveksamheter utgår en viss betalning även om det inte blivit utfall på stolpen. Vid t.ex. halka. Partnering. Exempel på annat (enkät 3): Skulle kunna vara VädErsKombi, men sandning skulle ersättas efter verklig insats. När ersättningsmodellen inte ger något utfall, trots att det uppenbart borde ha blivit, borde det även här finnas möjlighet att reglera detta löpande. Enligt modell VSÖ med önskan om bättre mätmetoder. Partnering där Vägverket kan vara med och bedöma åtgärder. 18

19 Förslag om hur dagens ersättningsmodell bör utvecklas Förslag från enkät 1: Löpande med incitament kopplat till VädErsKombi, sedan måste kraven tydliggöras hos allmänheten, tror inte att de fattar att Vägverket ständigt sänker kraven. Man skulle kunna jobba i partnering gällande vinterersättning med öppen kostnadsredovisning och gemensamma mål. Förslag från enkät 2: Det stora problemet är att prisnivån är på gränsen för låg med följd att ibland sliras det med åtgärderna. Dessutom är det svårt med friktionsmätningen. Kanske skulle man kombinera med att ersätta sandningen med ton och km. Hittar vi en bra modell som kan kompensera för missar i systemet är det värt att testa. Dagens modeller (t.ex. VSÖ) kräver historiska data som vi inte har. Men det största problemet är inte modellen i sig utan entreprenörernas felaktiga à-priser. Det är vårt att kräva halkfritt om entreprenör inte vet om han får betalt för sina insatser Grunden måste vara att man får betalt för utfört arbete inte incitament som kan äventyra säkerheten (VädErsKombi). Vi behöver flera modeller (varianter av samma modell) så att uppdragen kan anpassas. Km ersättning med koppling till någon form för incitament, samt utveckla en stickprovsmodell. Tillförlitligare mätvärden för att slippa diskussioner med vad VVIS visar kontra verkligheten. Förslag från enkät 3: Den ska inte utvecklas utan avvecklas. Det ska vara reglerbara mängder för med VädErsKombi blir det sämre standard beroende på att ju längre man kan vänta med att ploga dessto bättre förtjänst har man. Det har man märkt på de områden som har det idag och även hört många klagomål från trafikanter som trafikerar dessa områden. Det bästa vore om ersättningsmodellen fungerade så bra att båda parter upplever att den är rättvisande. Nu är det för mycket som inte stämmer med verkligheten, framför allt vad det gäller snödrev och stora snöfall. R-mängder+att ersättning sker via ex. GPS. Vinterkrav enligt Vinter För låga Lagom För höga Blank Figur 8 Vad tycker ni om dagens vinterkrav enligt Vinter 2003? Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 19

20 Kommentarer från enkät 3: Exempelvis är startkriteriet för högt satt på klass 4- och 5-vägar, mer snö borde tillåtas, förslagsvis 5 cm. Jämnhetskravet 1,5 cm är orealistiskt. Det finns knappast någon nyplogad väg, där man inte kan hitta ojämnheter på 1,5 cm. Det är heller inte ovanligt med spårbildningar i beläggningen som är 5-10 cm på dessa vägkategorier, då är det orimligt att hålla 1,5 cm jämnhet på vintervägbanan, och till vilken nytta? Ett annat onödigt högt krav är att man måste ta plogbilar på alla sträckor samtidigt när det kan vara lite snödrev här och där, som inte är till något nämnvärt hinder för trafiken. Det är mer en estetisk fråga, och då borde det vara OK att åtgärda detta med färre enheter, men under lite längre åtgärdstid. Mer flexibel, samråd med beställaren. Regler för säkerhet vid vägarbete och transport (IFS 2003:1) Enkäterna visar att en hög andel av platscheferna har noterat problem med att koppla IFS till de andra dokumenten i förfrågningsunderlaget. När det gäller driftledare och entreprenörer har de mindre kritik. Medan driftledare är de som mest tycker att det finns krav eller delar i IFS som är svåra att förstå. Entreprenörerna har olika utvärderingar av kalkylerbarheten i IFS. Driftledare och platschefer tycker att det lagom att kalkylera i IFS Ja Nej Blank Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Figur 9 Finns det problem med att koppla IFS till de andra dokumenten i förfrågningsunderlaget? Kommentarer från enkät 1: Alla regioner redovisar inte i förfrågningsunderlaget vilka vägar som är skyddsklassade, inte heller vad som gäller för motorväg. Oklart med vissa konton vilka trafikanordningar som ska ingå. Kan skilja hur mycket som helst beroende på vilken väg man är på. Det bästa vore att reglera alla trafikanordningar separat enligt angivna a -priser. Kommentarer från enkät 2: Vid TA-revision utgår revisorerna enbart från senaste revideringen av regelverket, inte från det regelverk som upphandlats och är inskrivet i kontraktet vilket skapar irritation hos E. Det förekommer även att revisorerna har egna tolkningar av IFS som inte framgår av regelverket. För mycket hängslen och livrem. Borde gå dit hän att detta är entreprenörernas arbetsmiljöplan. 20

21 Exempelvis arbeten på TMA-vägar. Ska TMA ersättas särskilt eller ingå i tjänsten? Svårt vid kalkyleringsarbetet att veta hur stor del av arbetena som kommer att utföras på TMA-vägar. Tolkningsproblem t.ex. TMA och störsättning. Kommentarer från enkät 3: Kraven för höga när det gäller ÅDT kopplad till olika säsonger. För att ni skall få rätt pris på R bör ni fråga vad olika tjänster kostar beroende på standardklass (TA är ofta den dominerande kostnaden) Ja Nej Blank Figur 10 Förekommer det krav/delar i IFS som är svåra att förstå? Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Kommentarer från enkät 1: Hastighetssättning kontra TMA. Det råder ibland tveksamheter om vilken utmärkning som gäller på framför allt motorväg. Det skiljer mellan olika regioner. Det borde vara lika! Kommentarer från enkät 2: Vad är en godkänd TA-plan? Om man har en sådan och den sedan revideras utifrån IFS och har alla skyltar OK enl. TA-planen så kan man ändå få vite pga. att bedömaren "tycker" att det borde vara fler/ färre skyltar enl. IFS på vägen.. Delegering av utmärkningsansvar, klassning av vägar mm krav på tunga skydd, alkolås. Skyltning vid 2+1 arbeten vid mindre arbeten, vad kan accepteras? Generella TA-planer, hur ska dessa behandlas? Många olika begrepp, skrivningen i IFS borde kunna förenklas, då blir nog efterlevnaden bättre. Sidobarriär på vägar med liten trafik. Kommentarer från enkät 3: Vid besiktning av vägar görs samtidigt mindre serviceåtaganden, detta för att hålla ned kostnaden (ex plocka upp tappat skräp). Vilka krav gäller för besiktningsbilen? 21

22 Ja Nej Blank Eknät 1 Eknät 2 Eknät 3 Figur 11 Vill ni hellre ha funktionella krav istället för tekniska krav i IFS 2003:1? Kommentarer från enkät 2: Vi har detta! Entreprenören har utföraransvar för sin personal, vi ska se till i projekteringsskedet att arbeten som vi beställer/projar ska gå att utföra säkert enl. AML. Hur sedan entreprenör gör är hans sak. Vi har dock byggherre ansvaret och ska se till att entreprenören följer lagar mm och att inte åsamkar skada på tredje man och sig själv. Kraven skall vara relevanta och tydliga vilket innebär att såväl funktionella beskrivningar som tekniska krav måste finnas. Låt entreprenörerna var delaktiga Svårt att kalkylera Lätt att kalkylera Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Figur 12 Hur kalkylerbar upplever ni IFS 2003:1?(På en skala 1-6, där 1= svårt att kalkylera och 6= lätt att kalkylera). Funktions- och standardbeskrivning (FSB) Resultaten visar att nästan 80 procent av entreprenörerna tycker att kraven i FSB inte är realistiska. Av driftledare och platschefer är det 40 procent som har kritik mot kraven i FSB. Endast en liten del av enkätsvaren (30 procent) visar att det förekommer krav eller delar i FSB:n som är svåra att förstå. 22

23 Nästan 50 procent av driftledarna anser att det behövs mer information i FSB för att göra den enklare att tolka och förstå. Omkring 45 procent av platscheferna har upptäckt formuleringar i FSB som strider mot andra dokument. Förhållandet mellan funktion och åtgärd är lagom enligt majoriteten. 60 procent av entreprenörerna tycker att det är för mycket funktion. Vinter, sprickor och hål, grusväg samt avvattning är de vanligast exemplen på funktionskrav som är svårkalkylerbara Ja Nej Blank Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Figur 13 Förekommer det krav/delar i FSB:n som är svåra att förstå? Kommentarer och exempel på krav och delar i FSB:n som är svåra att förstå (enkät 2): Röjning och slåtter ska årligen ske av vägområdet till en bredd av 3 meter undantag för vägavsnitt som gränsar till åkermark där vägområdet till en bredd av 7 meter ska åtgärdas. Röjning resp. slåtter är två olika arbeten. Ska ej blandas på ett konto. Kraven är fel ställda både för omfattning och tider. Skillnad mellan funktionskrav och beskriven standard. Eftersom vi köper mycket R-tjänster, är det för mycket text i förhållande till den tjänst som köps som OR-post, exempel konto 82 BELAGD VÄG, 84 BRO och 85 SIDOOMRÅDE. Textmassan borde kunna förtydligas. Har haft vissa diskussioner med våra entreprenörer om tolkningen av FSB-skrivningen. Sidoområde, ansvar, vem gör vad i kontakt med markägare och kostnadsbelastningar i samband med detta. Sprickor. Kommentarer och exempel på de krav/delar i FSB:n som är svåra att förstå (enkät 2): Delar av FSB:n kan tolkas på olika sätt t.ex. broar, avvattning, fullständig städning vägområde, sanering vägområde vid trafikolyckor, gäller även tappad last av känt fordon, fria rummet och beläggningsskador. 23

24 Ja Nej Blank Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Figur 14 Behövs det mer information i FSB för att göra den enklare att tolka och förstå? Kommentarer och förslag till mer information i FSB (enkät 1): Mät- och ersättningsreglerna ska stå under respektive konto i FSB så blir det lätt att tolka vad som ingår och inte ingår i kontot. Kommentarer och förslag till mer information i FSB (enkät 2): Det saknas struktur för konton m a p funktions- resp. åtgärdskrav. Krav på tydlighet samt bättre språkbruk är önskvärt. Koppla ME till respektive konto. En tolk lik den som finns för IFS. Åtgärdskonton och verifieringskonto. Kommentarer och förslag till mer information i FSB (enkät 3): På grund av underlagets okalkylerbarhet så hade det varit bättre att ta bort vissa krav och ersätta dem löpande t.ex. avvattning. Varför skall entreprenören stå för upprustning av dolda fel som Vägverket äger? Ja Nej Blank Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Figur 15 Har ni i FSB:n upptäckt motstridiga formuleringar i förhållande till andra dokument? Kommentarer och exempel på formuleringar i FSB:n som strider mot andra dokument (enkät 2): T.ex. skötselinstruktioner som ligger som bilagor till FSB. Kommentarer och exempel på formuleringar i FSB:n som strider mot andra dokument (enkät 3): FSB harmoniserar inte alltid med "Mål och mått". Mål och mått är dessutom för yvigt med en massa kringtext som kan vara lite svårt att veta vilken status den har. Skyddsklassade vägar (karta kontra text). Städning kontra sanering vid olyckor. 24

25 Ja Nej Blank Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Figur 16 Ställs det realistiska krav i FSB? Kommentarer och exempel på ej realistiska krav i FSB (enkät 1): Fri bredd inom bebyggda områden vad beträffar röjning av träd och buskar. Sprickor och hål. Friktionskrav som inte går att mäta på ett tillfredsställande sätt. Jämnhet vinterväg. Det förekommer ofta att vägen i sig själv inte uppfyller kraven under barmarksäsongen. Generellt gäller att krav som hela tiden ska vara uppfyllda, t.ex. stödkanter är en praktisk omöjlighet att genomföra. Sidoområden (buskar inte högre än 1 m) Kommentarer och exempel på ej realistiska krav i FSB (enkät 2): Rent vägområde Vägområdet ska vara fritt från skräp och främmande föremål. Det uppfylls ej. Konto Vägräcken, ståndare, navföljare, krockskydd och räckesändar inklusive energiupptagande räckesändar med skarvar och tillbehör ska vara fria från synliga defekter såsom sprickor, brottanvisningar etc. Förankring till stållineräcke samt styrskena till krockdämpare ska rengöras, spolas, årligen före 15 juni. Vägräcken har många brister på allmänna vägar. Det ställs en hel del krav som är mycket svåra att uppnå t ex lutning på belysningsstolpar, räckesstandard (ingående standard uppnår inte den nivå som ställs i FSB). Ja, Eftersom vi har en ME som komplement till FSB. Grusvägar och trummor på grusvägar. Vissa krav bör nog ses över bl.a. inställelsestider och avvattningskrav. Kommentarer och exempel på ej realistiska krav i FSB (enkät 3): Finns ett antal poster t.ex. laga potthål innan dom har uppstått. Med den t.ex. beläggningsunderhåll som VV bedriver så finns det inte en chans att uppfylla kraven. Okalkylerbara poster, bl.a. Beläggning, klotter. Vid överlämnande av kontrakt skall normal befintlig standard gälla. Vad är det? Det bestämmer ombudet. Tacksamt vore att ombuden i landet hade samma syn på funktionskraven. Vägverket hävdar att suveränitet råder för varje enskilt område. 25

26 Enkät 1 Enkät 2 Enkät För mycket åtgärd Lagom För mycket funktion Figur 17 Hur tycker ni att förhållandet mellan funktion och åtgärd är? Ja Nej Blank Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Figur 18 Finns det funktionskrav som är svårkalkylerbara? Exempel på svårkalkylerbara funktionskrav enligt enkät 1 (högst fem krav fick anges): 1. Friktion, vinter 2. Övriga vinterkrav 3. Sprickor och hål 4. Röjning 5. Grusväg Exempel på svårkalkylerbara funktionskrav enligt enkät 2 (högst fem krav fick anges): 1. Vinter 2. Belagd väg 3. Rent vägområde 4. Sprickor och hål 5. Friktion Exempel på svårkalkylerbara funktionskrav enligt enkät 3 (högst fem krav fick anges): 1. Vinter 2. Sprickor och hål 3. Grusväg 4. Avvattning 5. Sättningar 26

27 Ja Nej Blank Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Figur 19 Finns det åtgärdskrav som kan förändras till funktionskrav? Exempel på åtgärdskrav enligt enkät 1 (högst fem krav fick anges): 1. Vinterväghållning, klass 5. Exempel på åtgärdskrav enligt enkät 2 (högst fem krav fick anges): 1. Sidoområde 85,17 Röjning 2. Vägskyltar reflektion 3. Avvattning 4. Belagd väg 5. Vägutrustn 87 Tvättning kanstolpar Exempel på åtgärdskrav enligt enkät 3 (högst fem krav fick anges): 1. Vinter 2. Vad är åtgärdskrav? Vi har bara funktion Kompetens Att rekrytera personal till arbete med Grundpaket drift (GPD) på regionen är svårt och det finns ett stort behov av mer expertkompetens på både regional och nationell nivå. Det är svårare att rekrytera platschefer till GPD-arbete än vägarbetare och elevingenjörer. Enkäterna visar att svårigheten att rekrytera vägarbetare och elevingenjörer till GPD-arbete är olika mellan regionerna. Nästan hälften av platscheferna och driftledarna anser att det behövs mer expertkompetens inom GPD-relaterade områden på regional och nationell nivå. Majoriteten (75 procent) anser att krav på att anställa elevingenjörer är ett bra sätt att få kompetens för både entreprenörer och myndigheter. I stort anser man att mer arbete borde läggas in i GPD och att det finns ett stort behov av analyser av GPD. Mer fokus borde ligga på uppföljning av produktionsresultat, kvalitet, bättre nyckeltal och effekterna av VädErsKombi. 27

28 mycket svårt Elevingenjör (enkät3) Vägarbetare (enkät3) Platscefsnivå (enkät3) Elevingenjör (enkät1) Vägarbetare (enkät1) Platschefsnivå (enkät1) 1 mycket lätt *Frågan ställdes inte i enkät 2 Figur 20 Hur upplever ni möjligheten att rekrytera/anställa personal till GPD- arbete? Ja Nej Enkät 2 Enkät 3 * Frågan ställdes inte i enkät 1 Figur 21 Finns det behov av tillgång till mer expertkompetens inom GPD-relaterade område? (På regional nivå) Kommentarer och exempel på expertkompetens (enkät 2): Vägutrustning (el, tele, ATK m.m.). Viktigt med kompetens beträffande vinter, belysning bro m.m. För samråd med k och vägbyggnad i planeringskeden. De vet inte alltid vad de bygger in för praktiska hinder, framtida skötselaspekter. Geoteknik, vattenverksamhet, vattenfrågor. Ledningsärenden blir mer och mer komplicerade. 28

29 Kommentarer och exempel på expertkompetens (enkät 3): Skapar man ett ersättningssystem som kanske vore mer åt partneringhållet skulle inte mer kompetens behövas, utan den bygger man upp tillsammans. I övrigt borde man vara ute mer för att inte glömma bort "verkligheten". De som sitter som projektledare drift ska ha erfarenhet av produktion och ej komma direkt från skolan. Vattenexperter Ja * Frågan ställdes inte i enkät 1 Nej Enkät 2 Enkät 3 Figur 22 Finns det behov av tillgång till mer expertkompetens inom GPD-relaterade område? (På nationell nivå) Kommentarer och exempel på expertkompetens (enkät 2): Behov för samordning mellan regioner. Underhåll lineräcken. Nationella dokument IFS, ATB vinter, verklighetsanknutna kompetenser. Kommentarer och exempel på expertkompetens (enkät 3): Trafiksäkerhetsexperter. Exempel på hur arbetet med utförandet av GPD kan göras mer attraktivt/intressant: Exempel från enkät 1: Ge driftentreprenörerna mer arbete inom kontraktet, kraven på personal är idag för höga om man tittar på vilka jobb som ska utföras. Kombinationen med tuffa krav i ATB Vinter kopplat med ersättningsmodell och viteslista innebär att arbetssituationen blir påfrestande och personal slutar/vill inte hoppa på. Lösningen är att skapa ett bättre arbetsklimat. Mer tilldelning av medel för att underhålla de dåliga vägarna. Att tilläggsarbeten av mark- och anläggningskaraktär kommer driftområdet till del för att stimulera och utveckla nyrekryterade. Enklare handlingar och mer ansvar till entreprenören. Utveckla entreprenörens egenkontroll och minska beställarens kontrollsystem. Vårt största lockbete är variationen i arbetsuppgifter. Det måste lyftas fram att man blir kompetent inom många olika typer av arbeten om man jobbar med driften. 29

30 Exempel från enkät 2: VSÖ-modellen med utökat innehåll i GPD med väghållningsdel med möjlighet att göra åtgärder inom VV policyområden, samt samarbete modell FIA-steg 1. Utveckla samverkansformer. Mer pengar för att göra förbättringar på det befintliga vägnätet, större frihet att göra lokala anpassningar, mer resurser att möta kunders frågor/efterfrågan på våra tjänster. Sprida ut funktionskravs slutdatum så man får mer jämn arbetsfördelning. Mycket är koncentrerat till vår och sommar i dag. Vi måste också hålla våra entreprenörer med tillägg så att de känner att de har en trygg beställare. Vi får också på köpet en vassare organisation till akutjobb m.m. eftersom entreprenören kan låsa mer resurser till sig. Ta bort viteslistan, ge entreprenören större möjlighet med FUD. Jag anser att arbetet med GPD är mycket intressant, fritt och rörligt arbete, resultatet märks. Vägfrågor angagerar folk i allmänhet. Öka teknologi gynna nya tekniker. Mer mjukbar som utförande mindre "lägsta pris" Att man som beställare mer koncentrerat får ägna sig åt ett (eller max 2) driftområden för att vara mer delaktig i planering och uppföljning av åtgärder på väg. Högre status. Vårt största lockbete är variationen i arbetsuppgifter. Det måste lyftas fram att man blir kompetent inom många olika typer av arbeten om man jobbar med driften. Exempel från enkät 3: Utrymme för mer tilläggsarbete, då blir det också mer intressant att ha fler anställda samt få anställa medarbetare med olika kompetens. Att i större utsträckning bedriva utveckling av driftverksamhet och ha ekonomiska resurser för detta. Låt ett antal mindre anläggningsjobb, broreparationer, signal, förstärkningsjobb ingå. En del med incitament för teknisk utveckling. Allt detta medför en kompetensökning till gagn för alla. Ändra ersättningsmodell vinter för att göra det mer drägligt att ha beredskap. Med den vintermodell som VV idag håller på med så har vi snart ingen som vill ha jourtjänst. Att ideligen bli utskälld (hur trevligt tror ni att det är att gå till sitt arbete under sådant förhållande) Man blir polisanmäld och man står i tidningen. Ett bättre samarbete mellan entreprenören och beställaren, typ partnering Bra Dåligt Blank Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Figur 23 I vissa regioner finns krav på (eller möjlighet till bonus) om elevingenjör anställs i organisationen för utförandet av GPD. Vad tycker ni om detta? 30

31 Kommentarer från enkät 1: Idén är bra om man kombinerar detta med funktion angående bemanningen. Som vi upplever det nu är elevingenjörerna undersysselsatta på vissa områden. Det är dåligt eftersom det är mycket svårt att få tag i någon som är intresserad. Det är dåligt eftersom det är i princip entreprenörens ensak hur organisationen sätts samman. Kommentarer från enkät 2: Skulle även vara bonus att anställa vanliga vägarbetare som inte alltid har inriktning på ledande funktioner utan har sitt kall i att bli duktiga yrkesmän/kvinnor på vägen. Krav är bra, bonus behövs inte. Fungerar dålig för att detta enbart är ett sätt att få plus, minus poäng i upphandlingsskedet och sedan blir det en "tumme tott". Bra sätt att föra över kompetens. Vem vill jobba med lägre tekniskt krav än den utbildning personer har. Höj statusen genom större krav på teknik, uppföljning m.m. Det kan vara svårt att rekrytera elevingenjörer. Kommentarer från enkät 3: Möjlighet till bonus där beställare och entreprenör delar på lönekostnaden är mycket positivt. (Krav är ej bra). Bra att få in nya unga medarbetare i branschen. Det vinner både beställare och entreprenör på. Observera dock att "krav ej är bra" då detta oftast då blir en utgift för entreprenören på flera ställen. Bra sätt att få av kompetens båda för entreprenörer och myndigheter mindre bra mycket bra Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Figur 24 Enligt anbudsvärderingsmodellen kräver Vägverket en viss mängd personal (med en viss kompetens) för utförandet av GPD. Hur stämmer dessa krav med det verkliga behovet för utförandet av GPD? (På en skala 1-6, där 1= mindre bra och 6= mycket bra). Kommentarer från enkät 1: Vägverket kräver i regel för stor bemanning samt för många med drifterfarenhet. Vägverket ska inte ställa krav på att de måste vara anställda inom företaget utan vi ska kunna binda på UE för detta. För höga krav i förhållande till de arbete som vi får göra inom detta arbete. I princip är det entreprenörens ensak hur organisationen sätts samman. För att få en föryngring och effektivisering måste entreprenören få organisera sig på det sätt man anser bäst. Dock skall beställaren acceptera det som erbjuds. 31

32 Kommentarer från enkät 2: Kraven är överspelade och behöver förnyas. Det går upp och ner, vissa tider bara enstaka, vissa tider hur mycket som helst. Det är bra att det finns, arbetena blir inte gjorda annars. Krav på kompetens behövs sannolikt, däremot kan kravet avseende antal personer ses över (yrkesarbetare). Vissa områden kräver expertkompetens vad gäller t.ex. trafiksignaler, tunnlar m.m. Kommentarer från enkät 3: Det är något för mycket vägarbetare och för lite ledningsfunktion. Det är svårt att ha en jämn sysselsättning för så många fastanställda vägarbetare. Om kravet på vägarbetare ska finnas kvar måste Vägverket lägga beställningarna jämnt över året och inte som idag i klump på sent på hösten och sent på våren. Förvånande att man inte ställer några krav alls på drifterfarenhet på lågtrafikerade områden. Även oklart hur man följer upp detta krav. Det vore bra om man krävde att båda arbetsledarna skulle ha drifterfarenhet, men troligtvis skulle det då bli problem att bemanna eftersom tillgången på sådana är mycket begränsad. Dessutom försvinner tyvärr nästan alltid någon med sådan kompetens från driftverksamheten när man byter entreprenör på ett driftområde i samband med ny upphandling Ja Nej Blank Enkät 1 Enkät 2 Enkät 3 Figur 25 Borde mer arbete läggas in i GPD, t.ex. underhållsbeläggningar? Kommentarer från enkät 1: Skall någon i framtiden vara intresserad av ett driftområde så är det nog ett måste med mer arbeten. Alla arbeten som utförs inom entreprenadområdet. Grundpaketen borde ta större ansvar för det mindre vägnätet, beläggningar och förstärkningar. Möjligtvis enklare beläggningsåtgärder. Annars begränsas antalet aktörer och konkurrensen minskar. Kommentarer från enkät 2: Reglerbara åtgärder baserade på nyckeltal bör användas på belagd väg, grusväg, vägutrustning m.m. med olika åtgärdsintervall t.ex. var annat år. 32