Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg

Transkript

1 1 Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Humana Omsorg AB Verksamhetsår 2017 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet för offentliga och privata verksamheter inom vård och omsorg. Men fram till idag har det inte funnits en gemensam modell för hur detta ska redovisas. Branschorganisationen Vårdföretagarna har därför tagit fram en kvalitetsdeklaration, där medlemsföretagen tydligt beskriver sitt kvalitetsarbete. Målet är att detta blir en norm för hela branschen. Det här dokumentet Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg underlättar ett kunskapsbaserat och välgrundat val av vård och omsorg. Här kan du exempelvis läsa om hur verksamheten arbetar med mat och måltider och om resultaten i enkätundersökningar som de äldre har svarat på. Allt för att göra det enklare för dig att jämföra och välja den verksamhet som passar ditt behov bäst.

2 2 (10) Innehållsförteckning 1. Eget kvalitetsarbete 1.1 Verksamhetens kvalitetssäkring och ledningssystem för kvalitet 1.2 Verksamhetens arbete med riskanalyser, egenkontroll, hantering av avvikelser, förbättringsarbete och samverkan 1.3 Verksamhetens arbete med den nationella värdegrunden och/eller värdighetsgarantier 1.4 Lex Maria och Lex Sarah 2. Nationella krav 2.1 Delaktighet i framtagandet av genomförandeplan 2.2 Mat och måltider 3. Nationella riktlinjer 3.1 Palliativ vård 3.2 Demenssjukdom 4. Nationella enkäter 4.1 Verksamhetens resultat i nationella brukarundersökningen 4.2 Verksamheten använder nationella brukarundersökningen för att följa upp och utveckla vården och omsorgen 4.3 Använder verksamheten egna enkäter för att följa upp och utveckla vården och omsorgen? 4.4 Resultat av egna enkäter

3 3 (10) 1. Eget kvalitetsarbete För att säkerställa kvaliteten arbetar verksamheten med flera olika verktyg, metoder och utvecklingsarbeten. Här kan du läsa om hur det går till och om resultaten. 1.1 Verksamhetens kvalitetssäkring och ledningssystem för kvalitet Om ledningssystem för att utveckla, följa upp och säkra kvaliteten. 1.1 Vi har ett ledningssystem, Parus, där alla våra styrande respektive stödjande dokument finns i form av policys, riktlinjer och rutiner. Ledningssystemet tydliggör den gemensamma infrastruktur och organisation som stödjer verksamhetens beslutsfattande och arbetet med kunskapsutveckling. Vårt mål är att bli en lärande organisation. Vi utvecklar en struktur nödvändig för ett kontinuerligt lärande som ge verksamheten stöd i att dokumentera egen kunskap samt tillgång till forskning och annan kunskap. Tillgången till adekvat beslutstöd och sammanställd kunskap förväntas på sikt medföra att det i den lokala verksamheten finns tillgång till stöd för ett öppet och tydligt beslutsfattande. Det finns en återföring av beprövad erfarenhet. Ledningssystemet förväntas på detta sätt vara ett stöd i utvecklingen av en kunskapsbaserad praktik. Vi använder systemet för att kvalitetssäkring- leda och planera, för kvalitetskontroll - följa upp och analysera samt för kvalitetsutveckling - förbättra och utveckla vår verksamhet. Att göra egenkontroller och internkontroller är en viktig del i allt kvalitetsarbete. Utvärdering och granskning görs på olika sätt och omfattar bl.a. bemötande, basal hygien, dokumentation, kost, läkemedelshantering men även verksamhetens tekniska kvalitet och våra medarbetares kunskaper. I en kunskapsbaserad vård och omsorg är medarbetarnas kompetens en viktig del. Vi arbetar för att höja kunskapsnivån i våra verksamheter genom att dels ställa krav på utbildning hos de medarbetare vi anställer men också erbjuda kompetensutveckling. Vi inventerar behoven och upprättar en plan för att tillgodose våra medarbetares behov av vidareutbildning och kompetensutveckling 1.2 Verksamhetens arbete med riskanalyser, egenkontroll, hantering av avvikelser, förbättringsarbete och samverkan Om hur verksamheten säkerställer kvaliteten och att verksamheten ständigt utvecklas och förbättras. Även om samverkan med den äldre, närstående och andra aktörer. 1.2 En av de viktigaste delarna i ledningssystemet riktlinjer och rutiner för det systematiska förbättrande arbetet som består av riskanalyser, utredning av avvikelser samt egenkontroll på viktiga områden. Alla medarbetare informeras om sin skyldighet att rapportera och vi arbetar med kvalitetsråd i verksamheten. Vår avvikelsehantering omfattar klagomål och synpunkter, risker för missförhållanden och missförhållanden (lex Sarah) samt risker för vårdskador och vårdskador ( lex Maria). Vi rapportera, utreder, vidtar åtgärder och följer upp åtgärdernas resultat med syftet att säkra verksamhetens kvalitet.

4 4 (10) Det totala antalet avvikelser 2017 är 42% lägre jämfört med 2016 och huvudorsaken är att Humana Omsorg AB sedan augusti 2017 inte längre driver någon hemtjänst. Vid en jämförelse av andelen avvikelser för endast särskilda boenden kan dock noteras en minskning även här men då något lägre, en minskning med 11 %. Humana arbetar systematiskt med förbättringsarbete i olika former. Vi arbetar även med att utveckla säkerheten i vård och omsorg genom att nya och säkrare system utvecklas och används i våra verksamheter. Ett av våra boenden, Pilegården, har infört e-signering. Systemet innefattar dispensering, överlämnande, larm och signering av läkemedel. Medarbetare som hanterar läkemedel dokumenterar via mobilen vilket medför att informationen alltid är aktuell. Varje återrapportering av insatser är omedelbar och kan övervakas centralt. Vid utebliven hantering skickas ett larm till överlämnande medarbetare och ansvarig sjuksköterska. Systemet varnar om överlämnandet inte skett i tid. Systemet har medfört en säkrare läkemedelshantering och andelen avvikelser har minskat jämfört med tidigare. Utvecklingsprojektet Leva livet fullt ut, livet ut på Ekhaga äldreboende har som syfte att stärka det salutogena förhållningssättet. De äldre ges ökade möjligheter till välmående. I arbetet har ingått att utveckla utbudet av fysiska aktiviteter individuellt och i grupp. Verksamheten har även arbetat med stimulering, avslappning och sociala aktiviteter.. Vi ville se om en kombination av social och mental stimulans, måttlig fysisk aktiviteter samt konditionsträning i form av styrke- och balansträning samt mjuk beröring minskar risken för fall. Uppföljning har gjorts månadsvis och vi kan se att andelen fall totalt över tid minskar, framför allt allvarligare fall. Det går att se en tydlig nedgång av antalet dygns de äldre är på sjukhus. Våra medarbetare upplever att vårdtyngden minskat. En äldre person som gått med rullator men som efter ett armbrott tappade alla funktioner och behövde hjälp med förflyttningar och dagligt liv fick efter en period med regelbunden gymnastik och aktiviteter tillbaka sin motorik. Hem kan idag gå kortare sträckor med rollator, äta utan assistans och vara med sittandes och spela fotboll och innebandy. En bieffekt av arbetet var en förbättrad arbetsmiljö och yrkesstolthet. Medarbetare kunde använda tiden för mer meningsfulla aktiviteter. Då promenader utgör en del av den fysiska aktiviteten kommer medarbetarna regelbundet ut vilket har en positiv inverkan på hälsa och arbetsmiljö. Fokus har flyttat från verksamhetens behov till de äldres behov. Medarbetare ser effekten för de äldre och att de äldre kan vilket ger positiv energi och en högre arbetstillfredsställelse. 1.3 Verksamhetens arbete med den nationella värdegrunden och/eller värdighetsgarantier Om verksamhetens dokumenterade arbetssätt för den nationella värdegrunden och/eller värdighetsgarantier (Den nationella värdegrunden är den del av Socialtjänstlagen som inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande). 1.3 Humanas vision är Alla har rätt till ett bra liv. För att leva upp till visionen måste vi vara ett pålitligt, tryggt och stabilt omsorgsföretag med hög kvalitet och säkerhet i allt vi gör. Uppförandekod och värderingar är viktiga verktyg för att leva och arbeta som vi önskar och planerar. I vårt arbete behöver vi slå vakt om alla människors lika värde. Tillsammans har vi arbetat fram värdeorden engagemang, glädje och ansvar. Orden i sig är vackra, men det är hur vi lever och agerar efter dem som spelar roll.

5 5 (10) Inom Humana arbetar vi också med den nationella värdegrunden. Vi arbetar för att de äldre i våra verksamheter ska uppleva livskvalitet och självbestämmande i vardagen vilket förutsätter ett gott bemötande och en lyhördhet för de äldres vilja. En arbetsgrupp som regelbundet reflekterar kring bemötande och värderingar utvecklar och bevarar lyhördheten och det goda bemötandet. Humana satsar därför på ett aktivt och kontinuerligt pågående värdegrundsarbete i alla våra arbetsgrupper. Vi har inspirationsföreläsningar och utbildar alla medarbetare i bemötande och värdegrund. Vi utgår ifrån och använder Socialstyrelsens sju dialoger. Vi utser värdegrundsledare som utbildas i samtalsledning och fungerar som förebilder för våra medarbetare. Värdegrunden ingår i introduktionen för nya medarbetare och tas regelbundet upp på arbetsplatsträffar så diskussionen om bemötande och värdegrund hålls levande i arbetsgruppen. 1.4 Lex Maria och Lex Sarah Om statistik kring Lex Maria och Lex Sarah (vardagliga namn för anmälningsskyldighet) samt beslut från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 1.4 Humana vill vara ett transparent företag som öppet redovisar alla allvarliga risker och missförhållanden (Lex Sarah) samt allvarliga risker för vårdskador och vårdskador (Lex Maria) på Humanas hemsida. Fördelningen av avvikelser är 4,6 % klagomål, 0,4 % är rapporterade som risker för missförhållande eller missförhållanden och 0,2 % är rapporterade som risk för vårdskada eller vårdskada. Av rapporterade risker för missförhållande eller missförhållanden är det 2 % som är anmälda som allvarliga, Lex Sarah, och av rapporterade risker för vårdskada eller vårdskada är 0,1 % anmälda som allvarliga, lex Maria. Inom Humana är andelen rapporterade och utredda risker för missförhållande och missförhållanden något lägre 2017 jämfört med Det är positivt men nivån ligger ändå konstant när den hemtjänst som avvecklades under 2017 räknats bort. Inom våra särskilda boenden är andelen anmälda lex Sarah på ungefär samma nivå som tidigare år. Positivt är ändå att trots att andelen utredningar av risk för vårdskada och vårdskada mer än dubblerats så har ändå andelen anmälda lex Maria, de allvarliga vårdskadorna minskat betydligt. Samtidigt kan vi se att de utredningar som skickats till Inspektionen för vård och omsorg bedömdes vara tillräckligt utredda med en orsaksanalys och tillräckliga åtgärder. Vi har blivit bättre på att rapportera, utreda och vidta åtgärder vilket förebygger allvarliga händelser vilket medför att våra särskilda boenden är säkrare.

6 6 (10) 2. Nationella krav Det finns krav som riktar sig till verksamheter som driver särskilda boenden inom äldreomsorg, exempelvis kring mat, måltider och förebyggande av och behandling vid undernäring. Här kan du läsa om hur några viktiga utvalda krav uppfylls. 2.1 Delaktighet i framtagandet av genomförandeplan Om hur verksamheten arbetar med genomförandeplaner. Planerna är en tydlig angivelse av vad verksamheten och den äldre har kommit överens om gällande behovet av stöd till den äldre. Här anges även andelen av de äldre som har varit med och tagit fram sin genomförandeplan. 2.1 Vi arbetar med personcentrerad vård och omsorg. De innebär att de insatser som erbjuds ska anpassas till de äldres behov och utgångspunkten för arbetet är den äldre personens önskemål. De äldre i verksamheten ska få tillgång till service och omvårdnad så att de kan leva och bo under trygga former. Deras individuella behov ska tillgodoses, de ska få tillgång till särskilt stöd och aktiviteter utifrån egna önskemål. Ett viktigt verktyg för att möta de äldres behov är dokumentationen, den sociala dokumentationen men även sjukvårdens dokumentation. Vi arbetar med levnadsberättelsen som en start och upprättar så snart möjligt, inom 2 veckor efter inflyttning en genomförandeplan tillsammans med den äldre personen och där det är aktuellt även anhöriga. Genomförandeplanen är grunden för arbetet och hålls uppdaterad, den förändras och revideras efter hur den äldre personens behov ser ut och förändras, minst 2 ggr per år. I Humanas verksamheter har 96,5% en upprättad genomförandeplan jämfört med rikets särskilda boenden med 92 %. Av planerna hade 89 % följts upp i tid. 2.2 Mat och måltider Om hur verksamheten arbetar med mat och måltider. 2.2 Mat och måltider är en viktig del och påverkar de äldres välmående i hög grad. Alla ska ges möjlighet att påverka vilken mat som serveras och kunna äta i lugn och ro. I Humana arbetar vi med måltidsmodellen Fem Aspekter på Måltid Modell, FAMM. Vårt arbete fokuserar på att erbjuda de äldre en behaglig upplevelse Rummet: Fokus ligger på hur de äldre upplever rummet där måltiden intas. Det ska vara lugnt och harmoniskt. Tillbehör och kryddor dukas fram på bordet så att var och en kan krydda efter tycke och smak. Vi ser dukningen som en viktig del av måltidsupplevelsen. Produkten: Fokus ligger på att maten är god, håller rätt temperatur och är aptitligt presenterad. Maten som erbjuds är näringsrik och kan anpassas efter individens behov av en viss konsistens eller specialkost. Mötet: Fokus ligger på mötet mellan måltidsdeltagarna. Medarbetare deltar i måltiden och tar trivselansvar samt hjälper på ett finkänsligt sätt de äldre som behöver hjälp. Här tittar vi även på placering vid matbordet för att öka trivseln för samtliga äldre personer.

7 7 (10) Styrsystemet: Vi säkerställer att vi följer lagar och riktlinjer avseende bl.a. livsmedelshygien. Regelbundna egenkontroller genomförs minst 4ggr/år. Atmosfären: Är en helhetsbild av ovanstående. Om vi har lyckats med samtliga ovan blir atmosfären god. Vi utbildar alla medarbetare i måltidsmodellen och har kostombud. De bildar gemensamt med nutritionsansvarig sjuksköterska verksamhetens kostråd. Kostråd i verksamheten hålls minst 4 ggr per år. Resultatet av Socialstyrelsens enhetsundersökning visar att 91% av de äldre har fått sina önskemål om måltider dokumenterade i genomförandeplanen i Humanas boenden. Det är ett bra resultat jämfört rikssnittet med 79 %. Brukarundersökningen visar att de äldre, med 75%,anser att maten smakar bra, det ligger på samma nivå som rikssnittet men lägre jämfört med Humana år Av Humanas boenden hade Vidhöge i Lerum flest som var nöjda med maten,100% tätt följt av Blåvingevägen i Kungsbacka med 92%, Sannagården i Lerum med 89% och Södra Centralgatan i Gävle med 82%. På Ekhaga äldreboende i Kungsbacka har vi haft ett särskilt utvecklingsarbete riktad mot mathållningen, fokus har legat på naturliga råvaror och näringsriktiga mellanmål. Vi ville se om verksamheten genom att servera näringsriktiga mellanmål tre ggr om dagen, varav den sista senare på kvällen, kan minska risken för viktnedgång och sömnstörningar. En regelbunden uppföljning har gjorts av deltagarnas vikt var tredje månad. Mellanmålen lagas från grunden och verksamheten bakar själv. Uppätna mellanmål har signerats så att det säkerställs att de äldre får i sig tillräckligt. Det vi ser är att de äldre med de vidtagna åtgärderna antingen bibehåller sin vikt eller går upp i vikt. Det går lättare att åtgärda viktminskning och det är lättare att följa upp viktnedgång. Arbetet har medfört en del förändringar ifråga om måltidsmiljön. Tiden för måltiderna förlängdes och förlades i separata rum för att möjliggöra mindre grupper och lugnare miljö. Det tillfördes även lugn beröring till mjuk musik. Resultatet var en lugnare måltidsmiljö och att de äldre i den mindre gruppen åt bättre själv då de fick mer tid på sig för måltiden samt hade medarbetare tillgängliga under hela måltiden. Vi kan se av Socialstyrelsens undersökning att de äldre på Ekhaga i högre grad tycker att måltiden är en trevlig stund, 73 % att jämföra med 65 % Nationella riktlinjer Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer som riktar sig till verksamheter inom vård och omsorg. Riktlinjerna ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som verksamheterna bör använda vid ett visst tillstånd. Målet är att skapa en jämlik vård och omsorg av god kvalitet över hela landet. Här kan du läsa om verksamhetens arbetssätt för att följa de nationella riktlinjerna. 3.1 Palliativ vård Riktlinjerna för god palliativ vård i livets slutskede innehåller bland annat rekommendationer kring samordning, kommunikation och smärtskattning. Här beskrivs hur riktlinjerna följs för palliativ vård.

8 8 (10) 3.1 Registrering och användning av data från det palliativa registret säkerställer att äldre personerna som bor i våra särskilda boenden får en bra vård och omsorg i livets slutskede med bl.a. tillräcklig smärtlindring och reducering av ångest och oro. Vi arbetar i tvärprofessionella team med en bra struktur för omvårdnadsarbetet vilket bidrar till en personcentrerad vård och omsorg, ökar livskvalitén för de äldre och ger en kvalitetssäkring av de insatser vi erbjuder. Samordningen av insatser är viktig för ett bra slutresultat. Vår registrering i Palliativa registret totalt är 55 % mot rikets särskilda boenden på 72 %. På detta område ligger vi lägre än rikssnittet. Att öka registrering och användning av det Palliativa registret är därför ett viktigt utvecklingsområde framöver för Humana. 3.2 Demenssjukdom För vård och omsorg vid demenssjukdom finns bland annat rekommendationer om diagnostik, läkemedel och stöd till anhöriga. Här beskrivs hur riktlinjerna följs för demenssjukdom 3.2 De nationella kvalitetsregistren som vi använder oss av, Senior Alert, BPSD och Palliativa registret, ger oss kunskap om hur vården och omsorgen för de äldre fungerar och hur den bör utvecklas. Vi arbetar för att utveckla vår verksamhet så en god kvalitet kan upprätthållas och i det arbetet är användningen av kvalitetsregister en viktig del. Våra medarbetare både registrerar och hämtar hem underlag för utveckling ur registren. Senior Alert är utformat för att stödja vårdprevention, att förebygga risker i våra verksamheter. De äldre i våra särskilda boenden löper risk att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla ohälsa i munnen etc. När vi registrerar och använder Senior Alert lägger vi fokus på den äldre personen och teamarbetet. Det görs regelbundet systematiska riskbedömningar för äldre, där risker identifieras, förebyggande åtgärder vidtas och åtgärderna följs upp. Resultatet på gruppnivå använder vi sedan för att förbättra patientsäkerheten. Inom Humana registrerar 81 % av särskilda boenden i Senior Alert, vi ligger här högre än rikssnittet. I takt med att vi lever längre blir demenssjukdomar allt vanligare. Vi använder det nationella registret, BPSD, för att minska förekomst och allvarlighetsgrad av problematiska beteenden hos äldre med demens. Humanas arbete med BPSD ligger något lägre än med Senior Alert men är fortfarande högre än rikssnittet. Vi har flera bra exempel på hur arbetet med kvalitetsregistret BPSD underlättar vården och omsorgen i våra verksamheter och möjliggör för oss att erbjuda insatser av god kvalitet. En person med en hög motorisk oro, svåra sömnstörningar och svårigheter att orientera sig flyttade till vårt boende. Hen var orolig, snubblade över sin rollator och hade svårt att hitta sitt rum med olyckor som följd. I verksamheten gjordes en BPSD-skattning och en bemötandeplan upprättades. Fler aktiviteter tillfördes i form av dagliga promenader utomhus och dans. Aktiviteterna var helt på hens villkor, när hen kände för det, ute på balkongen, korridoren, hens rum, vid fikat eller vid den speciella dansstunden. Åtgärderna medförde att hen inte längre är så motoriskt orolig, har lättare att orientera sig och hittar bättre. Hen behöver inte längre sin rollator och sover bra. BPSD registret var en god hjälp i arbetet med att höja denne persons livskvalitet.

9 Axeltitel 9 (10) 4. Nationella enkäter Nationella brukarundersökningen är en enkätundersökning som genomförs inom äldreomsorgen varje år, i hela Sverige. Från resultaten kan allmänheten få information om de äldres upplevelser av vården och omsorgen. Resultat från Nationella brukarundersökningen sammanställs för merparten av alla äldreboenden i Sverige, men inte för alla. Om verksamheten inte har fått några resultat från Nationella brukarundersökningen presenteras resultat från en egen enkätundersökning. 4.1 Verksamhetens resultat i nationella brukarundersökningen Här visas resultat från den senaste nationella brukarundersökningen. Resultaten anges mellan 0-100, ju högre siffra desto bättre. Nedan presenteras de äldres svar på ett antal viktiga och relevanta frågor. Undersökningen genomförs likadant i hela Sverige, därför kan alla särskilda boende för äldreomsorg jämföras med varandra. De resultat som presenteras nedan gäller för följande frågor: Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende? Upplever du att måltiderna på ditt äldreboende är en trevlig stund på dagen? Resultat i Nationella Brukarundersökningen 2017: Nationella brukarundersökningen - Vårt resultat Hur nöjd är du samman tget Bemöter personal dig på ett bra sätt Tar personal hänsyn till dina åsikter Din känsla av trygghet Personal har tid att utföra hjälpen Du kan påverka tiden för utförand et Möjlighe terna att komma utomhus Nöjdhet med erbjudna aktivitet er Humana Snitt riket Axeltitel Humana Snitt riket 4.2 Verksamheten använder nationella brukarundersökningen för att följa upp och utveckla vården

10 10 (10) Att ta tillvara på de äldres erfarenheter och synpunkter på vården och omsorgen är viktigt för utvecklings- och förbättringsarbetet. Här beskrivs hur resultaten från den senaste brukarundersökningen används i verksamheten. 4.2 Vi analyserar resultatet av Socialstyrelsens brukarundersökningar för att kunna utveckla våra verksamheter. I arbetet ingår att tillsammans värdera våra resultat och i dialog med de äldre förbättra verksamheten. När vi jämför verksamheterna över tid ser vi utvecklingen och funderar då över orsakssambanden. Eftersom förutsättningarna på våra boenden kan variera betydligt ligger vårt fokus på utvecklingen över tid på den aktuella enheten. Det samlade resultatet på företagsnivå ger oss underlag för vår gemensamma planering så vi vet vad vi behöver arbeta vidare med och vart vi behöver styra och hur vi bästa kan använda våra resurser. 4.3 Använder verksamheten egna enkätundersökningar för att följa upp och utveckla vården? 4.3 Ja X Nej 4.4 Resultat av egna enkätundersökningar (Om "Ja" på fråga 4.3) Om resultat från verksamhetens egna enkäter och hur de äldres synpunkter tas tillvara och vilka förbättringsområden som finns. 4.4 Humana Omsorg AB använder resultatet från Socialstyrelsens brukarundersökning och enhetsundersökningen och gör därför gör inga egna enkätundersökningar Kontaktperson: Kirsi Kirpislidis Datum: Webbplats där kvalitetsdeklarationen publiceras: