PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna Svenska för invandrare Annan pedagogisk verksamhet Fålhagsledens förskola Bolandsgatan 6B Uppsala /92 Ansvarig för planen Förskolechef: Rektor: Verksamhetschef: Benämnd chef i planen. Namn på ansvarig chef: Gunilla Källmark gunilla.kallmark@uppsala.se Planens giltighetstid: till Utbildning & lärande

2 2 (20)

3 3 (20) 1. SYFTE OCH INNEHÅLL Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och ha tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är även ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten, genom att den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp. 2. UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE PLAN Utvärderingen av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts är utgångspunkten för den nya planen Föregående periods åtgärder Målet för åtgärden/önskvärd effekt Effekt/hur blev det I vårt Värdegrundsarbete ska vi arbeta för att se allas lika värde. Vi ser alla som lika värdefulla, barn, pedagoger och föräldrar Vi ska se att ett gott bemötande finns mot alla på förskolan. Vi glädjes i arbetet med barnen. Vi arbetar för att skapa ett professionellt förhållningssätt gentemot, barn, föräldrar och varandra. Vi arbetar för att kommunikationen är bra i verksamheten. Vi samarbetar med varnadra och barnen och vårdnadshavare och övrig personal på förskolan. Vi ser till att trygghet och att jämställdhet Få igång Värdergrundsarbete Vi har påbörjat ett värdegrundsarbete tillsammans med barnen. Vi använder oss av en karta som symbol för värdegrundsarbete med barnen. Arbetssättet är samma som kompissol. Vi lyfter arbetssättet på våra föräldramöten och på vår introduktioner för nya föräldrar.

4 finns på förskolan. Vi arbetar med genus i verksamheten. I arbetet med kränkande behandling har vi satt in insatser/resurser i utemiljö och innemiljö, genom en genomtänkt utarbetad lär-miljö som inbjuder till lek och positiva upplevelser i barnens utforskande/lärande och samspel. Trygghetsvandringar görs varje dag i verksamheten genom att studera lärmiljöerna noggrant vid öppning och stängning och under dagens gång och därigenom upptäcka eventuella brister och se att barnens lärmiljöer hålls uppdaterade och roliga, spännande, utmanande och intressanta för alla våra barn på förskolan. Genom att vi har en inspirerande/genomtänkt lär-miljö som riktar sig till individen/gruppen så har alla barn på förskolan delaktighet och inflytande i verksamheten. Lärmiljöerna ska vara stimulerande, roliga och inspirerande och utvecklande Ge barnen delaktighet och inflytande i våra lärmiljöer ute och inne. Under process. Vi möbler och utvecklar så att varje rum har sju rumskoncept. 4 (20) Se/tänka på vart pedagogen befinner sig i rummen i förhållande till vart barnen befinner sig. Vara en närvarande/rörlig pedagog. Pedagogen ska tänka på att inte prata över barnen utan med barnen. Vara närvarande pedagog Pedagogen ska tänka på att inte prata över barnen utan med barnen. Vi är närvarande pedagoger. Vi pratar inte om barnen utan med barnen. All personal på förskolan ska beakta hur vi All personal på förskolan bemöta alla barn och Vi bemöter alla lika

5 möter upp barn, föräldrar, pedagoger och föräldrar på likvärdigt sätt annan personal i verksamheten. Den pedagogiska lär-miljön utformas Insatsen handlar om introduktioner för nya barn och Vi har en bra introduktion idag utifrån ovan nämnda områden (1 till 8) Barnens mötesplatser ska berikas och utmana invanda/traditionella mönster. Organisation/stationer som välkomnar barnen/tydlig struktur, där pedagoger ansvarar för olika delar i verksamheten. Vi tillämpar den pedagogiska veckan föräldrar. Ute-miljö ska vara strukturerad. Pedagogerna är stationerade och är inne i olika aktiviteter med barnen Vi tänker genus medveten pedagogik i Att vi ska tänka/arbeta genusmedvetet Barnen gör sig delaktiga utifrån sina intressen. verksamheten och i projekten genom att tillföra olika artefakter.(lekmaterial), och lyssna på barnen så barnen blir delaktiga och får inflytande i genusarbetet Vi tänker på hur vi möter upp barnen Likvärdigt bemötande av olika barn Pågående arbete. under dagen både i förhållningsätt och i presentation/introduktion av material och projekt. Modersmål innehas på förskolan. Varje Pedagoger ska se till att alla barn ska få hemspråk Pågående arbete barn med annat hemspråk har rätt till modersmålsundervisning av en modermålspedagog och utav oss pedagoger som arbetar på förskolan. Vi har ett nära samarbeta med hemmet och dess etniska ursprung. Vi samarbetar med modersmålspedagogerna. Vi sjunger sånger på olika språk på vår sångsamling Vi har arbetes -appar på vår Ipad på olika språk. Vi pedagoger talar på olika språk med barnen. Vi försöker kunna/lära oss de enklaste/vanligaste orden så som hej, mamma, pappa äta etc. på ett eller annat sätt, t.ex. lärplattan, en bok eller lärmiljön. Vi pratar om alla religioner i vår värld Att barn ska få insyn i andra kulturer Pågående arbete 5 (20)

6 Vi har kontakt med Hab angående funktionsnedsättning för att underlätta och stötta barnen i olika situationer. Vi arbetar med det material och den information som ges av konsulten på hab. Vi på förskolan gör ingen skillnad på olika sexuella läggningar. Fålhagsledens förskola är en ett till fem års förskola där vi erbjuder alla barn oavsett ålder en utmanande, utvecklande, rolig, stimulerande, och genomtänkt lät-miljö att samspela i tillsammans med andra barn hela dagen. Förhindra att barn knuffas, rivs eller bits på förskolan genom mindre lär grupper, informerade föräldrar, punktmarkering. Verksamheten är planerad och utförd efter barnens behov. För att få en fungerande organisation med en tydlig struktur. Har vi åtgärdat svagheterna i schemat, känsliga stunder under veckan (mötesdagar osv), organiserat projektgrupper, Vi har ett dagschema. På hemvisternas vägg har värdegrundstavlor suttit uppe. Tavlorna har nu plockats ned för att användas i barnens projektarbete. Vi har ett dokumenterat värdegrundsarbete som implementeras i verksamheten i det dagliga arbetet. Dokumentationen revideras på Blockmöten, APT och hemvistmöten under terminens gång. Att varje barn ska kunna vara med på allt som bjuds i verksamheten Barn ska få kännedom om olika familjekonstellationer Alla barn ska kunna delta i alla aktiviter på förskolan Alla barn ska få en trygg vistelse på förskolan Tydlig struktur bland pedagoger för att barnen ska en trygg vistelse på förskolan Arbete med värdegrunden tillsammans med barnen Pågående arbete. Beror på barngruppen. Olika insatser beroende på funktionsnedsättning. Pågående arbete, påfyllning av material Alla barn erbjuds aktiviteter efter förmågor och behov Slutfört, eftersom barngruppen har förändrats. Slutfört 6 (20) Det arbetssättet har plockats in i projektarbetet. Slutfört, för att projektarbeten har annat innehåll och vi arbetar utifrån Kompiskartan

7 Värdegrundsarbetet med barnen är att vara en bra kompis. Pedagogerna ska arbeta professionellt. Verksamheten ska vara öppen och ingjuta trygghet och se till alla barns behov. All personal på förskolan ska bemötas med respekt. Vårdnadshavare ska mötas professionell. Lär miljön ska vara utmanade, intressant och lärorik för alla barn och allas behov. 7 (20) 2.2. Medverkade barn/elever i arbetet och i utvärderingen av planen? Nej, det har de inte, pga tidbrist. 3. FRÄMJANDE ARBETE Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Syftet är att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och genomförs utan att det föranleds av något särskilt identifierat problem i verksamheten Förskolans/skolans prioriterade insatser Områden 1. Kränkande behandling 2. Kön 3. Könsidentitet eller könsuttryck 4. Etnisk tillhörighet 5. Religion eller annan trosuppfattning

8 6. Funktionsnedsättning 7. Sexuell läggning 8. Ålder 8 (20) Insats Vi arbetar utifrån projektmodellen där vi fokuserar på miljön och val av material genom att lyssna på barnens intresse och behov. Allting behöver inte vara framme, det som är framme är det barnen aktiverar sig mest med. Allt material är synligt. Organisering av miljön utgår ifrån sju rumskoncept i lärmiljön, för att varje barn ska kunna utforska sin omvärld på bästa möjliga sätt. Vi skapar mötesplatser utefter de sju rumskoncepten. Vi försöker att erbjuda mångfald av aktiviteter och material utifrån de tillgängliga typerna av rumsmiljöer (lärmilöjer), där barnen stimuleras att utforska de olika miljöerna. Alla barn ska bli erbjudna meningsfulla aktiviteter av många olika slag. Pedagogerna är närvarande och medforskare Pedagoger på förskolan bemöter alla barn på ett likvärdigt sätt. Vi medvetet uppmärksammar alla barn under dagen i verksamheten. Varje barn har rätt till lika mycket tid och bekräftelse. Områden som berörs av insatsen (ange nummer) Ansvar/person anges Tidsplan Uppföljning när och hur 1-8 Alla pedagoger Daglig reflektion i verksamheten, reflektionstid, hemvistmöten, APT, planeringsdagar och utvecklingsgruppstid. 1-8 Alla pedagoger Introduktionssamtal, utvecklingssamtal, daglig kommunikation med vårdnadshavare. Daglig reflektion i verksamheten, reflektionstid, hemvistmöten, APT, planeringsdagar och utvecklingsgruppstid. Vi har ett värdegrundsarbete på förskolan. Vi arbetar med kompiskarta (samma sak som kompissol). Vi lyfter upp varje barns Jaget och varandras likvärdighet och identitet. Arbetet fokuserar på möten 1-8 Alla pedagoger Introduktionssamtal, utvecklingssamtal, daglig kommunikation med vårdnadshavare. Daglig reflektion i verksamheten, reflektionstid, hemvistmöten, APT, planeringsdagar och utvecklingsgruppstid

9 emellan barnen, som leder till diskussioner om allas människor lika värde. 9 (20) Vi har valt att ha fasta grupper vid projektarbeten, för att tillgodose varje barns behov och intressen. Fasta grupper innebär ett färre antal barn i varje grupp. Vi fokuserar att varje barn ska få lika mycket talutrymme och bekräftelse, lika så under projektens tid och i verksamheten. 1-8 Alla pedagoger Introduktionssamtal, utvecklingssamtal, daglig kommunikation med vårdnadshavare. Daglig reflektion i verksamheten, reflektionstid, hemvistmöten, APT, planeringsdagar och utvecklingsgruppstid Pedagoger är samspelda och har den ständiga kommunikationen angående hur vi förhåller oss till konflikthantering mellan barn-barn och barn-pedagog. Pedagoger ger utrymme till varje barn att lösa konflikten på egen hand först i konflikter mellan barnbarn. Om pedagogens hjälp behövs är pedagogen rättvis och tydlig. 1-8 Alla pedagoger Introduktionssamtal, utvecklingssamtal, daglig kommunikation med vårdnadshavare. Daglig reflektion i verksamheten, reflektionstid, hemvistmöten, APT, planeringsdagar och utvecklingsgruppstid Fortbildning i arbetslaget

10 10 (20) 4. KARTLÄGGNING Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras i verksamheten ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen omfattar såväl förekomsten av trakasserier och kränkande behandling som en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå Redovisning av hur periodens kartläggning har gått till och hur personalen och barnen/eleverna har medverkat Observationer och diskussioner i arbetslagen 4.2. Områden som berörts i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder 4.3. Redovisning av kartläggningens resultat och analys I samlingssituationerna är strukturen under samlingen inte anpassad för alla åldrar och förmågor(ålder). Under pedagogiska måltiden ger inte pedagoger alla barn samma förutsättningar för att lyckas (ålder). I hallsituationerna kan det uppstå stress, som medför att vissa barn får mer uppmärksamhet än andra (Kön). Barnen når inte sjurumskonceptet vid stängning och öppning, vilket har uppmärksammats av vårdnadshavarna (Kön, ålder, könsidentitet). Gården har inte tillräcklig variation i lärmiljöerna, så att alla barn kan lyckas och utvecklas (Kränkande behandling). Genom observationen emellan pedagogerna, har vi upptäckt att vi uppmärksammar barn olika mycket (Kön, konsidentitet, kränkande behandling och ålder) 5. FÖREBYGGANDE ARBETE Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Syftet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De konkreta insatser som planeras utgår från den kartläggning som gjorts.

11 11 (20) 5.1. Konkreta insatser utifrån årets kartläggning och utvärderingen av föregående plan Insats Verksamhetsform Mål att uppnå/önskvärd effekt Samlingssituationerna ska bli mer Förskola Alla barn ska få likvärdiga uppdelade, där barnen är uppdelade efter möjligheter till lärande och deras behov. delaktighet Pedagoger ska ge tid och förutsättningar till varje barn vid varje måltid för att barnen ska kunna ta maten själva, äta själva och duka av självständigt. Pedagoger ska bli mer strukturerade vid ingång och utgång, där vi går in och ut i mindre grupper. Varje barn ska få lika mycket tid och förutsättningar för att kunna klä på sig och klä av sig i deras egen takt. Förskola Förskola Alla barn ska känna sig bekräftade under måltiden. Måltiden ska upplevas lärorikt. Varje barn ska få den tid och uppmärksamhet han/hon behöver vid påoch avklädning. Ansvar/person Tidsplan Uppföljning när och hur Alla pedagoger Alla pedagoger Alla pedagoger Blockmöten, APT, hemvistmöten, planeringsdagar och utvecklingsgruppstiden. Uppföljning VT 2016 Blockmöten, APT, hemvistmöten, planeringsdagar och utvecklingsgruppstiden. Uppföljning VT 2016 Blockmöten, APT, hemvistmöten, planeringsdagar och utvecklingsgruppstiden. Uppföljning VT 2016 Pedagoger ska tänka om och möblera om, så att sjurumskonceptet ska vara mer åtkomligt för alla barn under hela dagen. Pedagoger ska försöka ta bort det neutrala på gården genom att tillföra lärande material, så att det skapas nyfikenhet oavsett kön på barnen. Pedagoger ska bli bättre på att vara medforskare tillsammans med barnen. Förskola Förskola Förskola Tillgång till material och utbudet av det ska vara mer tillgängligt för barnen. Det ska finnas olika lärmiljöer utomhus. Alla barn ska få lika mycket positiv Alla pedagoger Alla pedagoger Alla pedagoger Blockmöten, APT, hemvistmöten, planeringsdagar och utvecklingsgruppstiden. Uppföljning VT 2016 Blockmöten, APT, hemvistmöten, planeringsdagar och utvecklingsgruppstiden. Uppföljning VT 2016 Blockmöten, APT, hemvistmöten,

12 Pedagoger ska bli bättre på att vara nyfikna på vad varje barn och hur varje barn utforskar och lär sig. Pedagoger ska bli bättre på att ersätta den negativa uppmärksamheten med den positiva uppmärksamheten. uppmärksamhet, där vadet och hur-et uppmärksammas. 12 (20) planeringsdagar och utvecklingsgruppstiden. Uppföljning VT ATT UPPTÄCKA, ANMÄLA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Se Vård & bildnings rutin för anmälan om kränkande behandling och definitioner och begrepp ur Allmänna råd LÄNKAR 6.1. Rutiner information till barn, elever och vårdnadshavare om hur de ska anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Barnett säger till pedagogen, pedagogen berättar för en annan pedagog i arbetslaget, sedan informeras hela arbetslaget. Efter det anmäler pedagogen det till BFC som i sin tur anmäler det till FC. Därefter tar BFC det på ett APT Forum är veckoplanering med arbetslaget, medarbetar samtal, APT. Kommunikationsformer är samtal och dialog. Vårdnadshavaren säger till en pedagog, pedagog till BFC, BFC till FC. Forum är daglig kommunikation i hallen, föräldramöte, i utvecklingssamtal. Kommunikationsformer är samtal, dialog, skriftlig anmälan till V & B. Ansvarig är ytterst FC. Rutiner: BFC och/eller FC fyller i klagomålsblankett på webben. Dokumentationsformer kan vara muntliga, skriftliga, via telefonsamtal, via webben, via e-post eller sms, 6.2. Rutiner för personalens respektive chefs skyldighet att anmäla Pedagogen, eller annan personal som får kännedom om kränkande behandling på förskolan anmäler genom samtal detta till BFC. BFC anmäler detta muntligen eller via e-post till FC som fyller i ett webbformulär så att anmälan kommer till huvudmannen. FC är sedan skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring händelsen.

13 6.3. Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation avseende diskriminering och kränkande behandling Rutiner för att upptäcka kränkande behandling på förskolan sker genom regelbunden reflektering kring barnen och miljön i förskolan. Pedagogerna är närvarande och lyhörda med barnen och vägleder barnen vid behov. Pedagogerna har god uppsikt över barnens lek utomhus och inomhus. Vårdnadshavaren möts upp varje dag vid hämtning och lämning så att vi kan delge varandra behövlig information, till exempel bestäms en tid för ett föräldrasamtal, om barnet och just den dagen. Informationen som samlas in om varje dag om varje barn reflekteras över i den egna reflektion och på blockmöten, inför inskolning samtal och inför utvecklingssamtal så att det sker en uppföljning. Dokumentering sker av den närvarande pedagogen med biträdande chef som stöd. Vårdnadshavare informeras. Vid allvarligare fall informeras även förskolechef. Dokumentationen sker i anslutning till händelsen. Ansvar för att åtgärderna följs upp har närvarande pedagog tillsammans med biträdande chef Rutin när personal har kränkt barn/elever Lyssna in situationen och ta den vuxna pedagogen som kränker år sidan och ifrågasätt agerandet. Biträdande Förskolechef informeras om händelsen. Om förskolechef/rektor efter utredning kommer fram till att en kränkande behandling förekommit ska denne kontakta HR Center. Utifrån ärendets art tas det upp för bedömning av eventuella arbetsrättsliga åtgärder. Dokumentation sker efter händelsen av förskolechef i DOKÄ Rutin för revidering av periodens plan och fastställande av nästkommande plan datum Planen ska revideras vårterminen (20) 7. DELAKTIGHET I ÅRETS ARBETE 7.1. Beskriv hur barnen/eleverna ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Barnen görs delaktiga genom barnrådet och att pedagoger observerar och reflekterar över det främjande och förebyggande arbetet Beskriv hur personalen ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Blockmöten, APT, hemvistmöten, planeringsdagar och utvecklingsgruppstiden och barnrådet.

14 8. ATT GÖRA PLANEN KÄND - FÖRANKRING 14 (20) Barnen/eleverna Värdegrundsarbete, barnrådet och utvecklingssamtal Vårdnadshavarna Utvecklingssamtal, introduktionssamtal och föräldramöten. Personalen alla som är verksamma inom utbildningen Blockmöten, APT, hemvistmöten, planeringsdagar och utvecklingsgruppstiden, barnrådet. Bilagor: 1. Definitioner och begrepp/allmänna råd 2. Vård & Bildnings rutiner Bilaga ett: Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling Skola/verksamhet: Ur Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 1. Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.

15 Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 15 (20) Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen.

16 Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om. 16 (20) Bilaga två: Beslut SVB Dnr. SVB Rutiner i samband med skolklagomål samt anmälan om kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Detta gäller för: Förskola Grundskola Gymnasium Vuxenutbildning Annan pedagogisk verksamhet 1. SKOLKLAGOMÅL enligt Skollagen, SFS 2010:800 I Skollagens 4 kap. 8, Kvalitet och inflytande, regleras att huvudmannen ska ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Det överlämnas till varje huvudman att bestämma hur klagomålshanteringen ska organiseras och hur informationen om klagomålsrutinerna ska lämnas. För att det inte ska råda någon tvekan om vad rutinerna innebär ska de, som Lagrådet också förordat, vara skriftliga. Rutinerna ska rikta sig såväl till huvudmannens interna organisation som till barn, elever, vårdnadshavare och andra som vill lämna klagomål. Huvudregeln bör vara att klagomål först lämnas till ansvarig rektor, förskolechef eller motsvarande ledningsfunktion vid fritidshemmet, samt chef för annan pedagogisk verksamhet* för att därefter slussas vidare till huvudmannen. För att rutinerna ska fungera på det sätt som är avsett är det givetvis nödvändigt att informationen om klagomålsrutinerna lämnas på sådant sätt att de blir kända för de som vill lämna klagomål. Det kan till exempel vara via huvudmannens hemsida eller i riktad information i samband med läsårsstarten.

17 *Skollagen 25 kap (20) Rutin Styrelsen för vård och bildning (SVB) beslutar att förskolechef/rektor eller motsvarande ledningsfunktion vid fritidshemmet och chef för annan pedagogisk verksamhet mottar och utreder klagomålen samt vidtar eventuella åtgärder. Dessa uppgifter kan inte delegeras vidare. Är klagomålet riktat mot enhetens chef lyfts handläggningen till närmast överordnad chef. Alla Skolklagomål ska registreras i kommunens dokument- och ärendehanteringssystem DokÄ. Statistik sammanställs av handläggare på Vård & bildnings kansli och redovisas Styrelsen för vård och bildning 2 ggr/år i samband med bokslut och delårsbokslut. Dokumentstöd Blankett för anmälan finns på Uppsala kommuns webbplats Uppsala.se och Vård & bildnings marknadsföringswebb. Länkar till dessa ska finnas på samtliga hemsidor för pedagogisk verksamhet. Broschyr med anmälningsblankett ska finnas på samtliga enheter. Blankett för utredning och uppföljning finns på kommunens interna webbplats; Insidan. All dokumentation läggs i DokÄ. Skolklagomål som lämnas via och Webbformulär för skolklagomål ska finnas på dessa webbplatsers första sida samt på alla hemsidor för pedagogisk verksamhet. Formulären landar i Vård & bildnings officiella brevlåda. Registering sker i DokÄ av handläggare på Vård & bildnings kansli. Bekräftar mottagandet till den som klagat. Handläggaren vidareförmedlar klagomålet till ansvarig: förskolechef, rektor, chef annan pedagogisk verksamhet med kopia till Affärsområdeschef. Chefen utreder. Dokumenterar i DokÄ. Vidtar åtgärder vid behov. Dokumenterar i DokÄ. Följer upp med dem som framfört klagomålen. Dokumenterar i DokÄ. Återrapporterar till handläggare på Vård & bildnings kansli. Handläggaren avslutar ärendet i DokÄ Handläggning av skolklagomål som lämnas direkt till förskolechef, rektor och chef för annan pedagogisk verksamhet Ansvarig chef tar emot och öppnar ärendet i DokÄ eller skickar det för registrering och diarieföring till handläggare på Vård & bildnings kansli. Handläggning enligt ovan.

18 18 (20) 2. ANMÄLAN OM KRÄNKANDE BEHANDLING enligt Skollagen, SFS 2010:800 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 6 kap.10. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Det vill säga, skyldighet för all personal att anmäla till förskolechef, rektor etc. samt förskolechefs/rektors skyldighet att anmäla till Styrelsen för vård och bildning. Bestämmelser om utredning- och åtgärdsskyldigheter finns i 2 kap. 7 diskrimineringslagen. För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Rutin Styrelsen för vård och bildning (SVB), beslutar att förskolechef, rektor eller motsvarande ledningsfunktion vid fritidshemmet samt chef för annan pedagogisk verksamhet mottar anmälan och skyndsamt utreder och vidtar åtgärder. Dessa uppgifter kan inte delegeras vidare. Är anmälan riktat mot enhetens chef lyfts handläggningen till närmast överordnad chef. Alla anmälningar ska registreras i kommunens dokument- och ärendehanteringssystem DokÄ och sammanställas av handläggare på Vård & bildnings kansli och anmälas till Styrelsen för vård och bildning vid nästkommande sammanträde. Dokumentstöd Blankett för anmälan finns på Uppsala kommuns webbplats Uppsala.se och Vård & bildnings marknadsföringswebb. Länkar till dessa ska finnas på samtliga hemsidor för pedagogisk verksamhet. Broschyr med anmälningsblankett ska finnas på samtliga enheter. Blanketter för utredning och uppföljning finns på kommunens interna webbplats; Insidan. All dokumentation läggs i DokÄ.

19 Handläggning vid anmälan från personal om kränkandebehandling och trakasserier och sexuella trakasserier Personalens anmälan inkommer till förskolechef/ rektor eller motsvarande ledningsfunktion vid fritidshemmet samt chef för annan pedagogisk verksamhet. Ansvarig chef tar emot och öppnar ärendet i DokÄ eller skickar det för registrering och diarieföring till handläggare på Vård & bildnings kansli. Chefen utreder skyndsamt. Dokumenterar i DokÄ. Vidtar åtgärder. Dokumenterar i DokÄ. Följer upp med alla inblandade. Dokumenterar i DokÄ. Återrapporterar till handläggare på Vård & bildnings kansli. Handläggaren avslutar ärendet i DokÄ Anmälan om kränkande behandling och trakasserier eller sexuella trakasserier som lämnas av barn, elev eller vårdnadshavare eller motsvarande via och eller inkommer på annat sätt. Webbformulär för anmälan av kränkande behandling ska finnas på dessa webbplatsers första sida samt på alla hemsidor för pedagogisk verksamhet. Formulären landar i Vård & bildnings officiella brevlåda. Registering sker i DokÄ av handläggare på Vård & bildnings kansli. Handläggaren vidareförmedlaranmälan till ansvarig förskolechef, rektor, chef annan pedagogisk verksamhet med kopia till Affärsområdeschef. Handläggaren bekräftar till anmälaren att anmälan inkommit och uppger namn och kontaktuppgifter på ansvarig utredande chef. Handläggning som ovan. Kommentar Ovanstående rutiner skall också finnas beskrivna i enheternas planer mot kränkande behandling enligt Skollagen 6 kap. 8. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Det skall även finnas likabehandlingsplaner i enlighet med diskrimineringslagen (2008:567). 19 (20) Implementering Affärsområdescheferna ansvarar för att rutinerna blir kända hos förskolechefer, rektorer eller motsvarande ledningsfunktioner vid fritidshemmet samt chefer för annan pedagogisk verksamhet

20 under vårterminen Dessa chefer informerar i sin tur sina medarbetare om deras skyldigheter och rutinerna runt anmälan samt informerar barn/elever/vårdnadshavare och vuxenstuderande om rätten att klaga på utbildningen och att göra anmälan om kränkande behandling. Informationen ska ges på flera olika sätt via webb, i broschyrform samt vid informationsmöten och forum för samråd och information (mötena dokumenteras). En gemensam broschyr med information och anmälningsblanketter ska tas fram. För att dessa rutiner ska fungera kräva att samtliga chefer ges behörighet, utbildning och workshops i DokÄ. Handläggare i kansliet för Vård & bildning En särskild handläggare tillsätts för att ta emot, kategorisera, registrera och vidarebefordra sådana klagomål och synpunkter samt anmälningar om kränkning som kommer in via Vård & bildnings officiella brevlåda/adress eller via ansvarig chef. Handläggaren ger vid behov support vid registrering och lokala utredningar. Handläggaren är även behjälplig när det begärs in yttranden från Skolinspektionen, Barn- och elevombudet (BEO) och Diskrimineringsombudsmannen (DO). Handläggaren granskar dokumentationen och sammanställer rapporter för anmälan till Styrelsen för vård och bildning. 20 (20)