VD kommentar. Tack alla inblandade för ett framgångsrikt Tranemo i februari 2008

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2007

2 VD kommentar Sparbanken Tranemo är inget vanligt företag och heller ingen vanlig bank utan vi är precis som vi heter - en sparbank. En sparbank saknar formellt sett ägare vilket innebär att vi inte behöver tillfredsställa någon ägare med utdelning eller liknande. Vår vinst går i huvudsak till att trygga kundernas tillgångar och till att främja och stärka vår bygd genom en omfattande sponsorverksamhet och bidragsgivning via Stiftelsen Sparbanken Tranemo. Sammantaget kan man säga att ägaren till Sparbanken Tranemo utgörs av alla våra kunder och vår bygd. En annan egenhet är att en sparbanks verksamhetsområde utgörs av ett bestämt geografiskt område, i vårt fall Tranemo kommun. När andra banker försöker att göra ett bra jobb lite överallt vill vi vara bäst här hemma. Dessutom fattas alla avgörande beslut av oss som jobbar här och som har mycket god kännedom om vårt verksamhetsområde innebar en god tillväxt på vår affärsvolym och den uppgår nu till 4,2 miljarder kr. Vårt rörelseresultat hamnade på 30 Mkr. Det är det bästa vi någonsin presterat. Vår utmaning inför framtiden är att visa att vi kan ge våra kunder ett mervärde och varför vi är det bästa bankalternativet. Ingen annan bank har motsvarande servicenivå och möjligheter att anpassa verksamheten efter de lokala förutsättningarna. Vår starka finansiella ställning ger oss en bra grund att stå på. Vi har under året genomfört en omorganisation vilket innebär att vi skapat en ny avdelning som vi kallar Placeringsrådgivarna och som har som huvudsaklig arbetsuppgift att ta hand om alla våra kunder som har ett behov av högre kompetens inom Spara och Placera. Kvar sedan tidigare finns Privatrådgivarna och som i huvudsak jobbar som tidigare med sparande, placeringar, krediter, pensioner, försäkringar och andra banktjänster. Vi hoppas att detta leder fram till att banken totalt får bättre spetskompetens på våra placerarprodukter. Allt sedan Försäkringskassan lämnade våra lokaler har vi arbetat med att få in nya hyresgäster i vårt fina hus. Och vi är väldigt glada att vi nu efter ombyggnad fått till oss Tranemo kommun som hyresgäster. I december flyttade omsorgsförvaltningen och IT-avdelningen in till oss. Dessutom så flyttar Boråshälsan till nya lokaler inom huset vilket innebär att vi på banken tar i anspråk Boråshälsans gamla lokaler. Detta ger oss möjlighet att tänka lite friare inför vår kommande ombyggnad i banken. En ombyggnad som bl a ska leda fram till att vi får fler lugna miljöer att träffa våra kunder i. Vi har lanserat vårt egna Betal- och Kreditkort under Detta innebär att vi har ett mycket konkurrenskraftigt eget alternativ på kortsidan att erbjuda våra kunder. Ett område som numera prioriteras starkt är våra Roburfonder. Vi har under lång tid sett hur våra kunder byggt upp rejäla behållningar genom att regelbundet och ihärdigt spara under lång tid. Dessa kunder är mycket nöjda med sitt sparande och detta budskap vill vi förmedla till fler. Tack alla inblandade för ett framgångsrikt Tranemo i februari 2008 K-G Magnusson PS Vågar man hoppas på att Tranemo kommun under 2008 får sitt första höghus! Visst vore det häftigt med ett 8-våningshus precis intill Tranemosjön. Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum tisdagen den 29 april 2008 kl 18:00 i samlingssalen Sparbanken Tranemo

3 ÅRSREDOVISNING 2007 Styrelsen för Sparbanken Tranemo (org.nr ) får härmed avge årsredovisning för Sparbankens verksamhet 2007, bankens 103:e verksamhetsår. Sparbanken Tranemo har sitt säte i Tranemo och har adressen Box 202, Tranemo. Förutom huvudkontoret i Tranemo har banken också kontor i Dalstorp och Länghem. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SPARBANKENS VOLYM OCH RESULTAT Sparbanken Tranemo noterar en god volymökning under 2007, inlåningen ökade med 166,4 Mkr (+ 15,3 %) till 1 253,9 Mkr och utlåningen till allmänheten ökade med 152,1 Mkr (+ 18,1 %) till 991,1 Mkr. Den totala affärsvolymen ökade under året med 358,9 Mkr (+ 9,4 %) och uppgår nu till 4 192,2 Mkr, det rör sig om en ökning som är något större än genomsnittet för Sveriges sparbanker. Sparbankens rörelseresultat för 2007 var det bästa någonsin och uppgick till 30,6 Mkr, en ökning med 4,3 Mkr jämfört med föregående år. Räntenettot ökade med 0,5 Mkr trots sänkta räntemarginaler men tack vare ökade volymer, aktieutdelningen med 0,8 Mkr samt provisionsintäkterna med 1,5 Mkr. Bankens kostnader minskade totalt med 1,9 Mkr, de största avvikelserna där i jämförelse med 2006 hänför sig till ökade fastighetskostnader pga av ombyggnation av Tranemofastigheten med 2,2 Mkr samt att det under 2007 inte gjordes någon avsättning till Stiftelsen Sparbanken Tranemo (5 Mkr under 2006). ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Banken har under våren med god framgång introducerat ett eget betal- och kreditkort. Kortet är i grunden ett Master Card kort och har som motiv Tranan-symbolen som är placerad vid Riksväg 27 vid infarten till Tranemo. Banken har under hösten förvärvat ytterligare st aktier i Swedbank AB. Syftet är dels att ytterligare förstärka relationen med bankens viktigaste samarbetspartner, dels för att det görs bedömningen att det på sikt rör sig om en bra kapitalplacering. Under slutet av verksamhetsåret har det gjorts en omfattande ombyggnation av kontorslokaler på fastigheten i Tranemo. Dessa lokaler är nu uthyrda till Boråshälsan och Tranemo Kommun och kostnaden för ombyggnationen har belastat årets resultat. Under hösten har en omorganisation genomförts i banken. Den har bl a inneburit att en ny avdelning med kvalificerad placeringsrådgivning inrättats och att inriktningen på arbetet med att boka in kunder för genomgångar av deras privatekonomi förstärkts ytterligare. 3

4 VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER ÅR 2007 Den nedgång som präglat Stockholms Fondbörs under inledningen av 2008 har bl a medfört att bankens volymer och marknadsvärdet på bankens aktie-innehav i Swedbank AB reducerats. Banken har också under denna tid köpt ytterligare aktier i Swedbank AB. Banken gör idag bedömningen att intjänandeförmågan kan komma att reduceras från dagens nivåer beroende på en fortsatt press på räntesidan samt en ökad konkurrens om bankens sparprodukter. BYTE AV REDOVISNINGSPRINCIPER Från och med den 1 januari 2007 tillämpar sparbanken s k lagbegränsad IFRS, vilket innebär att International Financial Reporting Standards (IFRS) är tillämpliga med de begränsningar som följer av RR 32:06 Redovisning för juridiska personer eller FFFS 2006:16 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Införandet av s k lagbegränsad IFRS har inneburit ett byte av redovisningsprinciper och har haft effekt på resultat- och balansräkningarna. För att uppnå jämförbarhet över sparbankens utveckling och ställning har omräkning gjorts av jämförelseåret 2006 i denna årsredovisning samt övriga år under rubriken Fem år i sammandrag. Detta med undantag för sparbankens kapitaltäckning som anges till då gällande regler. 4

5 FEM ÅR I SAMMANDRAG Omräknat enligt nya regler. NYCKELTAL Volym (= av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Affärsvolym ultimo, Mkr Förändring under året, % 9,36 12,80 13,95 8,79 9,25 Kapital Soliditet (= beskattat eget kapital + 72 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen) 20,00 23,08 23,31 20,90 20,28 Kapitaltäckningsgrad (= kapitalbas i % av riskvägda placeringar) 24,97 25,98 25,74 24,55 23,52 Primärkapitalrelation (= primärkapital i % av riskvägda placeringar) 24,97 34,32 33,10 29,93 29,32 Resultat Placeringsmarginal (= räntenetto i % av MO) 2,29 2,64 3,07 3,31 3,52 1,43 1,55 1,64 1,83 1,98 Rörelseintäkter/affärsvolym (= räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym) Rörelseresultat/affärsvolym (= rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym) Räntabilitet på eget kapital (= rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital) K/I-tal före kreditförluster (= summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter) K/I-tal efter kreditförluster (= summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter) 0,76 0,73 0,90 0,93 0,62 9,40 8,65 8,53 9,20 6,41 0,47 0,52 0,44 0,48 0,68 0,47 0,53 0,45 0,50 0,69 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar (= nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto) Andel osäkra fordringar (=osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)) Kreditförlustnivå (= kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten) 61,98 53,97 50,93 48,83 46,50 0,39 0,59 0,67 0,75 1,13 0,04 0,05 0,08 0,13 0,02 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

6 Resultat- & Balansräkningar (tkr) Resultaträkning Räntenetto Erhållna utdelningar Provisioner, netto Nettoresultat, finansiella transaktioner Övriga intäkter SUMMA intäkter: Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar, materiella och immateriella tillgångar Övriga rörelsekostnader Kreditförluster SUMMA kostnader: Rörelseresultat Skatter Bokslutsdispositioner, netto Årets resultat Balansräkning (tkr) Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar SUMMA, tillgångar: Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar SUMMA, skulder och avsättningar: Obeskattade reserver Eget kapital SUMMA, skulder, avsättningar och eget kapital

7 FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT Årets resultat enligt balansräkningen utgör tkr. Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden tkr Sparbanken Tranemos kapitaltäckningsgrad efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 24,97 % (föregående år 25,98 %). Det lagstadgade kapitalkravet utgör 8 %. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till någon annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Resultaträkning (tkr) 1 januari 31 december Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter (inkl räntenetto) Allmänna administrationskostnader Avskrivningar, materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat

8 Balansräkning (tkr) Per den 31 december TILLGÅNGAR Not Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar: - inventarier - byggnader och mark Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital: 25 - reservfond fond för verkligt värde årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder - - Ansvarsförbindelser: 26 - garantier övriga ansvarsförbindelser Åtaganden

9 Kassaflödesanalys 1 januari 31 december Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Kreditförluster Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten Ökning/minskning av värdepapper (omsättningstillgångar) Ökning av in- och upplåning från allmänheten Förändring av övriga tillgångar och skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar Förvärv av finansiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Förändring av upplåning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Specifikation av likvida medel: Kassa Utlåning kreditinstitut Summa likvida medel:

10 REDOVISNINGS- & VÄRDERINGSPRINCIPER Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2006:16) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06. Sparbankerna tillämpar s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RR 32 och FFFS 2006:16. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Denna årsredovisning innehåller de första fullständiga rapporterna upprättade i enlighet med lagbegränsad IFRS. I not 31 finns en sammanställning med förklaringar hur övergången till lagbegränsad IFRS har påverkat sparbankens finansiella resultat och ställning samt redovisade kassaflöden. Förutsättningar vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om ej annat anges, är avrundade till närmaste tusental Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av bankledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte framgår nedan, och vid upprättandet av öppningsbalansräkningen enligt lagbegränsad IFRS per den 1 januari 2006 som förklarar övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till redovisningsprinciper enligt lagbegränsad IFRS. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 mars Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 29 april Ändrade redovisningsprinciper Övergången till redovisning enligt lagbegränsad IFRS beskrivs i not. Som en konsekvens av detta har även jämförelsesiffrorna för tidigare år räknats om med undantag av uppgifterna om Kapitaltäckningsgrad respektive Riskvägt belopp. Där saknas det relevant jämförbar information varför dessa uppgifter har bibehållits intakta. Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår 10

11 vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till svenska kronor till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Ränteintäkter, räntekostnader samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som erhålls vid förfall. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. - Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier redovisas när utbetalning skett. Provisions- och avgiftsintäkter Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförs Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett delårsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing, bankgiro och depåavgifter. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Valutakursförändringar - Realisationsresultat från ytterst sällsynta fall vid försäljning innan förfall av finansiella tillgångar som annars avsetts att hållas till förfall - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid) 11

12 Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt låneskulder. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebeloppet utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. Vad gäller klassificering och värdering redovisas finansiella instrument som inte är derivat initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån vilket syfte instrumentet förvärvades och värderas därefter, som regel klassificeras det i Sparbanken Tranemo som anläggningstillgång. Banken placerar i aktieindexobligationer (spaxar), som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Banken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringen löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Detta bestäms utifrån den effektivränta som beräknas vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta. Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder som upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Vad gäller finansiella garantier innebär Sparbankens garantiavtal att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang, dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte, dels ett avtal där både spar- 12

13 banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att a) det kan inte regleras netto b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och c) låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I de fall som lånelöften lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. Kreditförluster och nedskrivning på finansiella instrument Inför varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödesberäkning kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet. Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbankens gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts till 5 tkr. Den individuella och kontinuerliga uppföljningen av bankens krediter medför att någon ytterligare tillkommande gruppvis nedskrivning ej görs inom Sparbanken Tranemo. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagandet inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisker. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva bevis om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall, lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. 13

14 Bortskrivning av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering, avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst eller förlust redovisas som övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Beräknade nyttjandeperioder: - byggnader, rörelsefastigheter se nedan - inventarier och installationer 5 år Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan år på dessa komponenter. Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader: - Stomme 100 år - Stomkompletteringar, innerväggar, m m år - Installationer, värme, el, VVS, ventilation, m m år - Yttre ytskikt, fasader, yttertak, m m år - Inre ytskikt, tapeter, m m 12 år Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. 14

15 Ersättningar till anställda Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som en annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att URA 45 pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19 och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser av-seende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 7. Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för resultatandelsbetalningar när sparbanken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från de anställda och förpliktelsen kan beräknas vara tillförlitlig. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också bl a lokal-, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, samt rese- och representationskostnader. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när sparbanken har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. 15

16 Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivning av kreditförluster Nedskrivning av kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den oberoende riskkontrollen. I Sparbanken Tranemo sker ingen gruppvis förlustreservering då den kundkännedom som finns inom banken bedöms tillräcklig för att i varje enskilt fall göra en korrekt individuell bedömning. Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: - Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för handel förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper. - Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts. - Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper. 16

17 FINANSIELLA RISKER I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för bankens verksamhet inklusive den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansieringsverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i en särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och ansvar. I Sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd VD vars uppgift är att kontinuerligt analysera utvecklingen av riskerna, rapportera till bankens styrelse samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. KREDITRISK Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti eller ett värdepapper. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskilda instruktioner inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Bankens arbetsutskott rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken fattas i enlighet med av styrelsen upprättade delegeringsbestämmelser. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till den utestående kreditvolymen förhållandevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist till stora delar är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att kredi-terna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i nedanstående tabell. 17

18 Kreditriskexponering brutto och netto Krediter mot säkerhet av: (G) A) B) C) D) E) F) Statlig och kommunal borgen(h) Pantbrev i villa- och fritidsfastighet (I) Pantbrev i flerfamiljsfastigh. (J) Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigh Företagsinteckning Övriga (K) Varav: kreditinstitut SUMMA: Värdepapper * Statspapper och andra offentliga organ - AAA AA Andra emittenter - AAA AA A BBB eller lägre utan rating SUMMA: Derivat - AA A SUMMA: Åtaganden Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier SUMMA: TOTAL KREDITRISK- EXPONERING: * = Klassificering enligt Standard s & Poors rating A = Total kreditriskexponering (före nedskrivning) E = Total kreditriskexponering efter avdrag säker- B = Nedskrivning heter C = Redovisat värde F = Ianspråktagna säkerheter D = Värde av säkerheter avseende poster i balansräkning G = Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället. H = inklusive krediter till stat och kommun I = inklusive bostadsrätter J = inklusive bostadsrättsföreningar K = inklusive krediter utan säkerhet Kreditkvalitet Vid kreditberedning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter resp scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande och skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalité både inom företags- och privatsegmentet. 18

19 Åldersanalys osäkra fordringar 2007 Fordringar förfallna 60 dagar eller mindre Fordringar förfallna > dagar Fordringar förfallna > dagar - Fordringar förfallna > dagar 532 Fordringar förfallna > 360 dagar SUMMA: Sparbanken definierar en osäker fordran som en fordran som förfallit till betalning sedan 60 dagar eller att det i övrigt finns information hos banken om kredittagarens eventuellt bristande betalningsförmåga. Lånefordringar per kategori av låntagare 2007 Lånefordringar, brutto - offentlig sektor företagssektor hushållssektor varav personliga företagare övriga SUMMA: varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor hushållssektor Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilken ränta intäktsförs - företagssektor - - hushållssektor - Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra lånefordringar -företagssektor - -hushållssektor - Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor företagssektor hushållssektor varav personliga företagare övriga SUMMA: Som ett led vad gäller värdepapperslån har sparbanken tagit emot noterade värdepapper, vars värde uppgick till tkr, som säkerhet för lån. Totalt uppgick dessa lån till tkr. Dessa noterade värdepapper kan sparbanken sälja eller använda som säkerhet. Under år 2007 har sparbanken inte sålt eller behövt använda någon av dessa säkerheter. LIKVIDITETSRISK Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) har olika löptider. 19

20 Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likivitetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, dvs värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Bankens likviditet bevakas dagligen. Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos Swedbank AB får som lägst uppgå till 15 % av inlåningen från allmänheten. Denna likviditetsberedskap har under den senaste treårsperioden funnits i intervallet %. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen på sidan 18. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Likviditetsexponering Nominella kassaflöden Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning a) b) c) d) e) Utan löptid f) g) Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten , Obligationer och andra räntebärande värdep , Övriga tillgångsposter SUMMA Tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Upplåning från allmänh Övriga skuldposter och eget kapital SUMMA Skulder och eget kapital Oredovisade lånelöften Skillnad redov tillg skulder och lånelöften a) På anfordran e) Längre än 5 år b) Högst 3 månader f) Återstående löptid i genomsnitt c) Längre än 3 månader men högst 1 år g) Totalt redovisat värde d) Längre än 1 år men högst 5 år MARKNADSRISK Marknadsrisk är att risken för att ett verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomst- 20

21 risken, dvs risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. RÄNTERISK Ränterisken är risk för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den sk gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen. Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering, Mkr a) b) c) d) e) f) g) Utan ränta Totalt Tillgångar Kassa 8 8 Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar SUMMA Tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut 9 9 Inlåning från allmänheten Upplåning från allmänheten 8 8 Övriga skulder Eget kapital SUMMA Skulder och eget kapital Differens. Tillgångar och skulder Kumulativ exponering a) Högst 1 månad e) Längre än 1 år men högst 3 år b) Längre än 1 månad men högst 3 månader f) Längre än 3 år men högst 5 år c) Längre än 3 månader men högst 6 månader g) Längre än 5 år d) Längre än 6 månader men högst 1 år Räntenettorisk-genomslag på räntenettot under den kommande tolvmånadersperioden vid en ränteuppgång/-nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -/+2,1 Mkr. Motsvarande siffra vid föregående årsskifte uppgick till -/+ 2,1 Mkr. 21

22 VALUTARISK Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken Tranemo har en mycket begränsad valutarisk, vilken hänför sig enbart till det lager man har av utländska valutor. Övriga exponeringar i utländsk valuta har säkrats mot Swedbank AB. AKTIEKURSRISK Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas på marknaden). En generell förändring med 1 procent av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens egna kapital med tkr. Motsvarande siffra vid föregående årsskifte uppgick till tkr. OPERATIVA RISKER Med operativ risk avses risken för att fel och brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar: - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. 22

23 Noter till resultaträkningen (tkr) Not 1 Räntenetto Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övrigt SUMMA, RÄNTEINTÄKTER Räntekostnader Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten varav kostnad för insättningsgaranti SUMMA, RÄNTEKOSTNADER SUMMA RÄNTENETTO: Räntemarginal (=totala ränteintäkter i % av medelomslutningen (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) 1,82 % 2,35 % Medelränta utlåning 5,26 % 4,42 % Medelränta inlåning (inkl kostnad för insättningsgaranti) 3,08 % 1,88 % Not 2 Erhållna utdelningar Aktier och andelar, Swedbank AB SUMMA: Not 3 Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Avgifter från kredit- och betalkort Övriga provisioner SUMMA:

24 Not 4 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner SUMMA: Not 5 Nettoresultat finansiella transaktioner Räntebärande värdepapper Valutakursförändringar SUMMA: Not 6 Övriga rörelseintäkter Återbetalning av moms Intäkter från rörelsefastigheter Övriga rörelseintäkter SUMMA: Not 7 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader: - löner och arvoden sociala avgifter kostnad för pensionspremier avsättning till resultatandelsstiftelse, inkl löneskatt övriga personalkostnader SUMMA personalkostnader: Övriga allmänna administrationskostnader: - porto och telefon IT-kostnader konsulttjänster revision hyror och andra lokalkostnader fastighetskostnader övriga SUMMA övriga allmänna administrationskostnader: SUMMA:

25 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Sparbankens ledning, löner och andra ersättningar Sparbankens ledning, sociala kostnader Till övriga anställda, löner och andra ersättningar Till övriga anställda, sociala kostnader SUMMA: Pensioner m m till ledande befattningshavare Till nuvarande och tidigare styrelse, VD och ställföreträdande VD - premier för pensionsförsäkring SUMMA: För VD finns det ett avtal som innebär att från bankens sida gäller en uppsägningstid på 12 månader och från VD:s sida 6 månader. Utöver lön under uppsägningstiden skall även ett avgångsvederlag motsvarande en årslön utbetalas. Löner och övrig ersättning till VD har beslutats av styrelsen. Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till VD och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med sparbankens ledning avses VD och ställföreträdande VD. Med övrig bankledning avses bankens Ledningsgrupp exklusive VD. För VD utgår den rörliga ersättningen den av styrelsen fastslagna resultatandelssystemet med motsvarande andel som varje enskild heltidsarbetande tjänsteman har. Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare Grundlön/ styrelsearvode Övriga förmåner Rörlig ersättning Pensionskostnad Vinstandelsstiftelse Övriga ersättningar SUMMA Styrelsens ordförande Fd styrelseordförande Övrig styrelse VD Övrig bankledning SUMMA:

26 Avsättning till resultatandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Övriga förmåner avser tjänstebil och ränteförmån. Samtliga pensioner är oantastbara, dvs ej villkorade av framtida anställning. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Antal arbetade timmar Medelantalet anställda varav män varav kvinnor Ledande befattningshavare inkl VD antal kvinnor antal män 3 3 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 1,4 % 3,0 % Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 26,4 % 32,0 % Sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid: Män 0,5 % 0,8 % Kvinnor 1,9 % 4,2 % Arvode och kostnadsersättning till revisorer Arvode och kostnadsersättning till revisor: Rev.uppdrag, Ernst & Young Rev.uppdrag, Deloitte AB - 45 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och VD:s förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 26

27 Not 8 Övriga rörelsekostnader Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Realisationsförlust vid avyttring av materiella tillgångar Avsättning till Stiftelsen Sparbanken Tranemo Övriga rörelsekostnader SUMMA: Konsortiet för Sparbanksförsäkring, där Sparbanken Tranemo och ett flertal andra fristående sparbanker ingår, är nu inne på sitt tredje verksamhetsår. Resultatet för konsortiet är fortsatt positivt beroende på begränsade skador. Detta medför att medlemmarna i konsortiet, efter teknisk skadeavsättning för framtida försäkringsfall (IBNR), har en preliminär fordran att fördela efter medlemmarnas andelstal. Överskottet har inte intäktsförts i detta bokslut utan den slutliga fordran kommer istället att reducera kommande års premieuttag. Not 9 Kreditförluster Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade kreditförluster Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar: Ansvarsförbindelser - - Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser - - Årets nettokostnad för kreditförluster: Not 10 Bokslutsdispositioner Återföring av periodiseringsfond Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan SUMMA:

28 Not 11 Skatter Aktuell skattekostnad Årets skattekostnad Justering av uppskjuten skatt Justering av skatt hänförlig till tidigare år SUMMA, totalt redovisad skattekostnad: Avstämning av effektiv skatt Skattesats Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats 28 % Skatteeffekt ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt ej skattepliktiga intäkter Skatt hänförlig till tidigare år Förändring av uppskjuten skatt SUMMA, redovisad effektiv skatt: Noter till balansräkningen (tkr) Not 12 Utlåning till kreditinstitut Swedbank - svensk valuta utländsk valuta SUMMA:

29 Not 13 Utlåning till allmänheten Utestående fordringar, brutto - svensk valuta utländsk valuta SUMMA: Varav: Osäkra Individuell nedskrivning Redovisat värde, netto: Förändring av specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar Ingående balans Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförl. som i årets bokslut redovisas som konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförl Årets nedskrivning för kreditförluster Utgående balans Ledande befattningshavares lån i banken VD och ställföreträdande VD Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter SUMMA: En övervägande majoritet av de ledande befattningshavarnas lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Not 14 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Obligationer och andra räntebärande värdepapper Ansk. värde Verkligt Redovisat Ansk. Verkligt värde värde värde Redovisat värde värde - svenska bostadsinstitut övriga svenska emittenter icke finansiella företag SUMMA: Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden Samtliga obligationer och räntebärande värdepapper hänför sig till kategorin noterade värdepapper. 29

30 Not 15 Aktier och andelar Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar enligt nedan - Swedbank AB övriga SUMMA anläggningstillgångar: ANTAL aktier: Företag Antal (st) Börsvärde Redovisat värde Swedbank AB, noterade Bankservice Syd AB, onoterade 300 Uppg saknas 375 Sparbankernas Kort AB, onoterade 88 Uppg saknas 88 SUMMA: Not 16 Materiella tillgångar Inventarier Byggn. Totalt Inventtarier & mark Byggn. & mark Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans Förvärv Avyttringar Utgående balans Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Utgående balans Uppskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Utgående balans Redovisade värden 31 dec Tax.värde, byggnader Tax.värde, mark

31 Not 17 Övriga tillgångar Förfallna räntefordringar 5 20 Fordran aktuell skatt Övriga tillgångar SUMMA: Not 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Swedbank AB, upplupna provisioner Övrigt SUMMA: Not 19 Skulder till kreditinstitut Swedbank - svensk valuta utländsk valuta Övriga 5 4 SUMMA: Beviljad limit hos Swedbank AB varav kontokredit Not 20 Inlåning från allmänheten Allmänheten - svensk valuta utländsk valuta SUMMA:

32 Inlåning per kategori kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor varav enskilda företagare Övriga SUMMA: Not 21 Övriga skulder Preliminärskatt räntor Skatteskuld Övriga skulder SUMMA: Not 22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader Semester- och övertidsskuld Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter SUMMA: Not 23 Avsättningar Uppskjuten skatt avseende uppskrivning av fastighet SUMMA:

33 Not 24 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Ingående balans 1 januari Upplösning av periodiseringsfond Årets avskrivningar utöver plan, inventarier Utgående balans 31 december Not 25 Eget Kapital 2007 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital Ingående Eget Kapital Överföring till Reservfond enligt stämmobeslut Värdering till verkligt värde enligt IAS Årets resultat Utgående eget kapital: Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital Ingående Eget Kapital Överföring till Reservfond enligt stämmobeslut Värdering till verkligt värde enligt IAS Årets resultat Utgående eget kapital: Not 26 Ansvarsförbindelser Garantier - garantiförbindelser krediter garantiförbindelser - övriga Övriga ansvarsförbindelser SUMMA:

34 Not 27 Åtaganden Kreditlöften Outnyttjad del av beviljade räknings- och kortkrediter Valutaterminer, nominellt belopp Konsortiet för Sparbanksförsäkring SUMMA: Övriga noter Not 28 Förväntade återvinningstidpunkter för tillgångar och skulder Högst 1 år Längre TOTALT Högst 1 Längre än 1 år år än 1 år TOTALT TILLGÅNGAR Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar - inventarier byggnader och mark Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA: SKULDER Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänh Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar SUMMA:

35 Not 29 Finansiella tillgångar och skulder A Låne- D E F I Totalt B C fordr. G H Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänh Obl. och andra räntebärande värdep Aktier Upplupna intäkter Övriga finansiella tillgångar SUMMA: Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader SUMMA: A = Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen B = Finansiella tillgångar som bestäms tillhöra denna kategori C = Innehav för handelsändamål D = Investeringar som hålles till förfall E = Finansiella tillgångar som kan säljas F = Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen G = Finansiella skulder som bedöms tillhöra denna kategori H = Innehav för handelsändamål I = Övriga skulder Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ej heller beaktas eventuella framtida transaktionskostnader vid avyttring av en tillgång. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Dessa instrument återfinns på balansposterna aktier och andelar samt obligationer och andra räntebärande värdepapper. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Verkligt värde för finansiella instrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. 35

36 Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs. Verkligt värde på upplåning beräknas utifrån aktuella marknadsräntor där upplåningens ursprungliga kreditspread har hållits konstant om det inte finns tydliga bevis för att en förändring av sparbankens kreditvärdighet har lett till en observerbar förändring av sparbankens kreditspread. Not 30 Förklaringar avs övergång till lagbegränsad IFRS Denna årsredovisning för sparbanken är den första som upprättats med tillämpning av lagbegränsad IFRS. De redovisningsprinciper som anges under redovisnings- och värderingsprinciper har tillämpats vid upprättandet av sparbankens finansiella rapporter för räkenskapsåret 2007, jämförelseåret 2006, sparbankens öppningsbalans den 1 januari 2006 samt för 5 år i sammandrag. Vid upprättandet av sparbankens öppningsbalansräkning har belopp redovisats enligt tidigare tilllämpade redovisningsprinciper justerats enligt IFRS. Förklaringar till hur övergången från tidigare redovisningsprinciper till lagbegränsad IFRS har påverkat sparbankens finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden framgår av följande tabeller och förklaringar till dessa. Enligt tidigare principer Effekt vid övergång till lagbegränsad IFRS Lagbegr. IFRS Enligt tidigare principer Effekt vid övergång till lagbegränsad IFRS 1 januari december 2006 Lagbegr. IFRS Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar SUMMA: Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar SUMMA: Obeskattade reserver Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat SUMMA: SUMMA:

37 Avstämning av resultatet för år 2006 Enligt tidigare principer Effekter vid övergång till lagbegränsad IFRS Enligt lagbegränsad IFRS Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter SUMMA rörelseintäkter (inkl räntenetto): Allmänna administrationskostnader Avskrivningar, materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader SUMMA rörelsekostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Övriga skatter Årets resultat

38 Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. Det övergripande syftet med reglerna är att motverka finansiella störningar genom att värna om stabiliteten och effektiviteten i det finansiella systemet. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital) med marginal skall täcka dels 8 procent av sparbankens riskvägda exponeringar för kreditrisker, dels föreskrivet kapitalkrav för operativa risker samt beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy. Sparbanken har en kapitalplan som utgör en del av sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp årligen eller oftare vid behov för att säkerställa att riskerna är riktigt täckta och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Storleken på kapitalplanen baseras på sparbankens kapitalbas satt i förhållande till - sparbankens riskprofil - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan - scenarioanalyser - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under år 2007 har inga förändringar skett avseende detta. Information om sparbankens riskhantering lämnas på sidorna Kapitalbas I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition Primärt kapital Eget kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier, Swedbank SUMMA: Supplementärt kapital Summa supplementärt kapital: 0 TOTAL KAPITALBAS:

39 Kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden 1. Exponeringar mot stater - 2. Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter 0 3. Exponeringar mot administrativa organ, ickekommersiella företag samt trossamfund - 4. Exponeringar mot internationella organisationer - 5. Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Exponeringar mot säkerhet i fastighet Oreglerade poster Högriskposter Exponeringar i form av säkerställda obligationer Positioner i värdepapperiseringar Exponeringar mot fonder Övriga poster SUMMA: Kapitalkrav för kreditrisker Operativa risker Basmetoden SUMMA: Kapitalkrav för operativa risker Vid beräkning av kapitalkravet för operativ risk använder sparbanken basmetoden, vilket innebär att kapitalkravet motsvarar 15 % av ett genomsnitt av de tre senaste årens rörelseintäkter. Valutarisk Valutarisk - SUMMA Kapitalkrav för valutarisk - Totalt minimikapitalkrav Överskott av kapital: Kapitaltäckningskvot: 3,12 Kapitaltäckningsgrad: 24,97 39

40 Kreditrisk Redovisnings- och värderingsprinciper för lånefordringar lämnas under rubriken Finansiella instrument och under rubriken Kreditförluster och nedskrivning på finansiella instrument samt under rubriken Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar. Sparbankens totala kreditriskexponering efter tillåten kvittning men utan hänsyn till effekterna av kreditriskskydd redovisas i under Finansiella risker. Genomsnittligt exponeringsbelopp under verksamhetsåret 1. Exponeringar mot stater - 2. Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter Exponeringar mot administrativa organ, ickekommersiella företag samt trossamfund - 4. Exponeringar mot internationella organisationer - 5. Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Exponeringar mot säkerhet i fastighet Oreglerade poster Högriskposter Exponeringar i form av säkerställda obligationer Positioner i värdepapperiseringar Exponeringar mot fonder Övriga poster SUMMA: Sparbankens exponeringar i form av lånefordringar är i huvudsak koncentrerade till sparbankens verksamhetsområde och avser i allt väsentligt företags- och hushållsexponeringar samt exponeringar med säkerhet i fastighet. 40

41 Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och inget av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av Sparbanken som redovisats i årsredovisningen. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 mars Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april Tranemo den 11 mars 2008 Jörgen Ekdahl Fredrik Björkman Claes Redberg Ordförande Bertil Hansson Louise Elverlind Bertil Andersson Personalrepresentant Annika Lidh K-G Magnusson Personalrepresentant VD Min revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har lämnats 11 mars Britt-Marie Gulda Auktoriserad revisor Av huvudmännen utsedd revisor 41

42 REVISIONSBERÄTTELSE Till Sparbanksstämman i Sparbanken Tranemo Organisationsnummer: Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Sparbanken Tranemo för räkenskapsåret Sparbankens årsredovisning ingår i den tryckta version av detta dokument på sidorna Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Vad gäller räkenskapsrevisionen grundas mina bedömningar i väsentlig utsträckning på den granskning som utförts av sparbankens interna revision vars planering och rapporter jag fortlöpande tagit del av. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mitt uttalande nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av sparbankens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker att sparbanksstämman fastställer resultat- och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Tranemo den 11 mars 2008 Britt-Marie Gulda Auktoriserad revisor Av huvudmännen utsedd revisor 42

43 FÖRETAGSSTYRNING Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. För en sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 24 st huvudmän. Hälften av dessa väljs av Tranemo Kommun medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman som är bankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och mandattider för dessa återfinns på sidan 44. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Vilka som sitter i valberedningen framgår av förteckning på sidan 45. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Styrelsen utser verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämman, består av 6 ledamöter samt en suppleant för VD:s styrelserepresentation. Därutöver ingår 2 personalrepresentanter och 2 suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är 1 kvinna. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på sidan 45. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 7 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och VD:s arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat, bedrivs effektivt samt att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. 43

44 De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak gällande lagar och förordningar samt styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang samt, som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhaneringen, behandla rapporter härom. Under 2007 har styrelsen sammanträtt vid 11 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats prognos för 2008, policies inom olika riskområden, intern kapitalutvärdering (IKU), Basel II - anpassning, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter, resultatuppföljning, anpassning till IFRS, m m. Styrelsens arbetsutskott Utskottet fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med delegeringsinstruktionens fastställa beslutsramar. Besluten protokollförs och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. Vilka som ingår i utskottet framgår av förteckning på sid 45. Huvudmän, styrelse, revisorer, m fl Huvudmän Ort Vald t o m årsstämman år UTSEDDA AV TRANEMO KOMMUN Hans Andersson, Larsabo Tranemo 2011 Kenneth Backlund Dalstorp 2011 Bernt Bertilsson Tranemo 2011 Margareta Emanuelsson Sjötofta 2011 Rune Eriksson, Bystad Limmared 2011 Bo Erlandsson Ambjörnarp 2011 Ola Götesson Dalstorp 2011 Barbro Karlsson, Ryda Tranemo 2011 Lars-Olof Karlsson Tranemo 2011 Marita Nordin Tranemo 2011 Rose Torkelsson Limmared 2011 Kathleén Wireklev Tranemo 2011 UTSEDDA AV HUVUDMÄNNEN Ann-Christine Carlsson Tranemo 2008 Gunnel Eriksson Dalstorp 2008 Gunilla Svensson Månstad 2008 Monica Adolfsson Tranemo 2009 Sture Johansson Månstad 2009 Kåre Larsson Tranemo 2009 Sigrid Lindberg Limmared 2009 Margareta Bercu Grimsås 2010 Torbjörn Engström Länghem 2010 Håkan Larsson Tranemo 2010 Jan-Ola Ek Hulared 2011 Hans Persson, Lönnebo Ölsremma

45 Styrelse Ort Vald första gången Vald t o m årsstämman år Jörgen Ekdahl, Ordförande, * Ljungsarp Claes Redberg, vice ordförande Tranemo Bertil Hansson Tranemo Fredrik Björkman * Länghem Louise Elverlind Ambjörnarp K-G Magnusson, VD, * Tranemo Personalrepresentanter Bertil Andersson Länghem 1999 Annika Lidh Limmared 2001 SUPPLEANTER Christina Sundqvist, VD:s ställföreträdare Tranemo Personalrepresentanter Elisabeth Westberg Länghem 1995 Göran Sundqvist Länghem 2002 * = Representanter i bankens Arbetsutskott, AU. Revisorer Ort Vald t o m årsstämman år Ordinarie Britt-Marie Gulda, auktoriserad revisor Halmstad 2011 Suppleant Stefan Persson, auktoriserad revisor Hovås 2011 Valberedning Ort Vald t o m årsstämman år Monica Adolfsson Tranemo 2008 Bernt Bertilsson Tranemo 2008 Margareta Emanuelsson Sjötofta 2008 Gunnel Eriksson Dalstorp 2008 Suppleanter Hans Persson, Lönnebo Ölsremma 2008 Lars-Olof Karlsson Tranemo

46 46

47

48