Man ska vara bra på allt, alltid

Transkript

1 Institutionen för pedagogik Man ska vara bra på allt, alltid En undersökning om lärares och elevers uppfattningar om betyg och bedömning i idrott och hälsa Lina Olofsson & Veronica Ångman Examensarbete 10 poäng I Lärarutbildningen Höstterminen 006

2 Examensarbete 10 poäng i Lärarutbildningen Höstterminen 006 SAMMANFATTNING Lina Olofsson & Veronica Ångman Man ska vara bra på allt, alltid En undersökning om lärares och elevers uppfattningar om betyg och bedömning i idrott och hälsa Engelsk titel Do great in everything, every time Antal sidor: 34 Abstrakt Syftet är att undersöka idrottslärares respektive elevers uppfattningar om hur bedömningen i idrott och hälsa går till och vad det är som bedöms. Vidare undersöks lärares och elevers uppfattningar av ämnet idrott och hälsa och även lärarnas tankar om kursplanen. Eftersom ämnet genomgått stora förändringar de senaste åren ligger intresset i att undersöka hur ämnet upplevs idag i relation till betyg och bedömning. Syftet är också att undersöka vad som skiljer de olika betygsnivåerna åt, både ur lärare- och elevperspektiv. Metoden består av enkäter med elever från två skolor, intervjuer med tre lärare och intervjuer med fyra elever. Resultatet har ordnats utifrån fyra rubriker; synen på ämnet idrott och hälsa, vad som bedöms i idrott och hälsa, vad som bedöms i relation till betygskriterierna och hur bedömning och feedback går till. Studien visar att det huvudsakligen råder samstämmighet mellan vad läraren betygsätter och vad eleverna tror att läraren betygsätter. Både lärarna och eleverna lyfter fram itet, närvaro och som betydande vid bedömning och betygsättning. I diskussionsdelen tas bland annat problematiken kring rättvis bedömning och betygsättning upp. Vi problematiserar även kring begreppen målstyrning och skolornas frirum. Sökord: betyg, bedömning, idrott och hälsa, läroplaner, grundskola, feedback Postadress Växjö universitet Växjö Gatuadress Universitetsplatsen Telefon E-post lub@lub.vxu.se

3 1. INLEDNING SYFTE PROBLEMFORMULERING DISPOSITION TEORETISK BAKGRUND ÄMNETS INNEHÅLL OCH UTVECKLING STYRNING AV ÄMNET BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING METOD OCH GENOMFÖRANDE KVALITATIV FORSKNING URVAL GENOMFÖRANDE ENKÄT OCH INTERVJU BEARBETNING VALIDITET OCH RELIABILITET ETIK METODKRITIK RESULTAT SYNEN PÅ ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA VAD SOM BEDÖMS I IDROTT OCH HÄLSA VAD SOM BEDÖMS I RELATION TILL BETYGSKRITERIERNA HUR BEDÖMNING OCH FEEDBACK GÅR TILL ANALYS LÄRARNAS OCH ELEVERNAS UPPFATTNING AV ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA LÄRARNAS OCH ELEVERNAS UPPFATTNING KRING BEDÖMNING I IDROTT OCH HÄLSA LÄRARNAS TANKAR OM KURSPLANEN DISKUSSION LITTERATURFÖRTECKNING BILAGOR BILAGA BILAGA... 33

4 1. Inledning I en artikel skriver Claes Annerstedt om svårigheten att sätta ett rättvist betyg i idrott och hälsa. Betygsundersökningar har visat att lärare betygsätter olika och utifrån skiftande kriterier. Vidare menar han att alltför många lärare i idrott och hälsa sätter betyg på ett sätt som missgynnar elevernas utveckling och motivation för ämnet. Läroplanerna och kursplanerna är luddigt formulerade och de så kallade uppnåendemålen är otydliga och svåra att utvärdera. Annerstedts (004) artikel har väckt många tankar och skapat ett intresse hos oss om svårigheterna att tolka de nationella målen och sätta ett rättvist betyg. Då vi läste in oss i ämnet fick vi insikt i att ämnet idrott och hälsa har genomgått en radikal förändring under årens lopp. Flera namnbyten har skett, från gymnastik i Lgr 6 till nuvarande idrott och hälsa i Lpo 94. Även innehållet i ämnet har förändrats från att vara uppdelat i som högst tio moment i Lgr 80, till att i dagens kursplan endast innehålla tre övergripande huvudmoment. Ämnet har debatterats mycket de senaste åren dels huruvida det ska utformas och vad som är viktigt att eleven lär sig, dels att ämnet inte tas på allvar utan anses vara ett mindre viktigt ämne i skolan. Ämnet har tidigare ansetts vara ett prestationsämne förknippat med militär träning, men har efter namnbyten och förändringar i kursplanerna under årens lopp gått mot en mer hälsoinriktad karaktär (Annerstedt 004). I och med att ämnet förändrats har även bedömningen i idrott och hälsa blivit annorlunda. Tidigare bedömde lärarna framför allt elevernas prestationer men i och med dagens läroplan är det andra tankar om vad som ska bedömas och betygsättas, till exempel elevernas kunskaper om hur den egna kroppen fungerar och hur eleven genom regelbunden fysisk itet och friluftsliv kan bibehålla och förbättra sin fysiska och psykiska hälsa (Annerstedt 001). 1.1 Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur lärarna respektive eleverna uppfattar ämnet idrott och hälsa, hur de uppfattar att bedömningen i ämnet går till och vad det är som bedöms. Syftet är vidare att undersöka de eventuella skillnader och likheter som finns mellan elevernas och lärarnas uppfattningar om ämnet, samt mellan elevernas, lärarnas och de föreskrifter som finns i rådande styrdokument. Med utgång från detta syfte blir således vår problemformulering. 3

5 1. Problemformulering 1. Hur uppfattar lärarna och eleverna ämnet idrott och hälsa?. Vad uppfattar lärarna och eleverna av vad som bedöms i idrott och hälsa? 3. Vad är lärarnas och elevernas uppfattningar av hur bedömningen går till? 1.3 Disposition Arbetet inleds i kapitel två med en teoretisk bakgrund om ämnet idrott och hälsa utifrån följande rubriker; ämnets innehåll och utveckling, styrning av ämnet och sist bedömning och betygsättning. Delen som följer är metodkapitlet och genomförande, där kvalitativ forskning klargörs och genomförandet presenteras med en etisk och kritisk granskning. I resultatdelen i kapitel fyra presenteras lärarnas och elevernas syn på ämnet idrott och hälsa, deras åsikter om vad som bedöms i ämnet, vad de anser bedöms i relation till betygskriterierna och deras tankar om hur bedömning och feedback går till. Utifrån rubrikerna i resultatdelen analyseras i kapitel fem sedan resultaten i analysen. Avslutningsvis för vi en diskussion i kapitel sex utifrån vår problemformulering. 4

6 . Teoretisk bakgrund.1 Ämnets innehåll och utveckling Presentation av läroplanerna Lgr 6- Lpo 94 Lgr6 I Lgr 6 gick ämnet idrott och hälsa under namnet gymnastik och det var uppstyrt och bestod av detaljerade anvisningar kring vad ämnet skulle innehålla, hur undervisningen skulle planeras och hur den skulle genomföras. Läraren fick även konkreta anvisningar om hur eleverna skulle vara klädda (Annerstedt m fl 001). Huvudmålet med ämnet var att medverka till elevernas allsidiga och harmoniska utveckling, höja deras prestationsförmåga och förbereda dem för arbetslivet. Ämnet var indelat i nio huvudmoment; gymnastik, dans, lek, bollspel, fri idrott, orientering, skridskoåkning, skidåkning och simning. I år 7 och 8 var antalet idrottslektioner tre á 40 min/vecka och i år 9 var det två á 40 min/vecka. Undervisningen skilde sig mellan könen, för pojkarna skulle undervisningen befrämja styrka och smidighet medan den för flickorna lade fokus på allmän kroppstränande effekt. Att röra sig vackert och ändamålsenligt var lika viktigt i gymnastikämnet som att lära sig att skriva och tala vårdat i ämnet svenska (Sandahl, Björn 005). Ett av målen med gymnastikundervisningen var att den skall bedrivas så, att den allmänna prestationsförmågan höjes och en ändamålsenlig arbetsteknik främjas (Lgr 6:344). Lgr 69 Övergången till Lgr 69 innebar ingen större förändring med ämnets målsättning, huvuduppgiften låg fortfarande kvar i att förbereda eleverna för det kommande arbetslivet och fostra dem till laglydiga medborgare. Prestationstänkandet fick större utrymme i denna läroplan (Sandahl 005). Prestationstänkandet syns i följande mål för gymnastikmomentet Fristående övningar med och utan lösa redskap samt redskapsövningar i syfte att utveckla smidighet, styrka och uthållighet samt ett ekonomiskt och estetiskt rörelsesätt (Lgr 69:166). Färdigheterna i Lgr 69 fokuserades mer i bedömningen och de olika huvudmomenten var samma som i Lgr 6, med den enda skillnaden att man anpassade sig mer efter årstiderna i uteidrotten (Sandahl 005). År 9 fick återigen tre lektioner i veckan och det framhölls särskilt att man inte fick slå ihop lektionerna till längre arbetspass utan att de skulle spridas ut på tre tillfällen varje vecka. I denna kursplan togs mer hänsyn till elevernas individuella utveckling, förutsättningar och egenart. Undervisningen delades upp i en baskurs som var till för alla elever och en överkurs som anpassades efter förutsättningar och intresse. Elevernas medverkan i planering och fritt skapande betonades (Annerstedt 001). Ett av målen i Lgr 69 var att undervisningen skall hos eleverna söka väcka bestående intresse och förståelse för behovet av fysisk itet som ett medel till rekreation och hälsa (Lgr 69:166). Lgr 80 I övergången till Lgr 80 bytte även ämnet namn, från gymnastik till idrott. Det innebar inga förändringar i timplanen, men en stor förändring var att samundervisning infördes som en 5

7 huvudprincip i ämnet. Det var första gången i ämnets 175- åriga historia som det angavs att flickor och pojkar skulle undervisas tillsammans i gymnastik, även i de högre årskurserna. Läraren hade ett friare spelrum då det gällde att planera undervisningen då Lgr 80 inte var lika detaljerad som tidigare läroplaner (Annerstedt 001). En huvudmålsättning som nämndes i Lgr 80 var, idrott ingår i grundskolans undervisning därför att kroppsrörelse och friluftsliv behövs för hälsa och välbefinnande och eleverna skall tillägna sig ett funktionellt rörelsesätt (Sandahl 005:85). Med detta sattes tonen för de ämnesspecifika anvisningarna, det var rörelsen som betonades i ämnet. I läroplanen angavs inga specifika prestationskrav utan endast en rekommendation att eleverna skulle få testa sin prestationsförmåga (Sandahl 005). Huvudmomenten utökades från nio till tio, eftersom hälsa, hygien och ergonomi tillkom, ett teoretiskt ämne inriktat mot förebyggande hälsovård. Ämnet blev mer hälsoinriktat och huvudmoment som simning och skridskoåkning inriktades mer mot livräddning. Orienteringen inriktades mer mot friluftsliv då ämnet breddades i riktning mot förebyggande hälsovård och bort från ren kroppsträning. Anvisningarna i läroplanen var torftiga och inte lika detaljerade som de föregående kursplanerna, vilket försvårade metodiken för läraren (Sandahl 005). Ett av målen som nämns i Lgr 80 var, eleverna skall pröva många olika former av idrott. I högre årskurser bör de ges möjlighet att utveckla sin färdighet i de iteter som speciellt intresserar dem samt stimuleras att planera sin egen fysiska träning (Lgr 80:90). Lpo 94 Då Lpo 94 trädde i kraft bytte ämnet namn till idrott och hälsa. Namnbytet gav en antydan att ämnet var kvalitativt annorlunda än föreningsidrotten. I Lpo 94 tilldelades ämnet 460 timmar, i Lgr 80 hade ämnet 537 timmar. I grundskolan skedde en stor reducering av idrottslektioner i idrott och hälsa (Sandahl 005). Läroplanen innebar en kraftig rörelse från centralisering mot en decentralisering och från direktiv och föreskrifter mot lokal anpassning och lokala beslut. I och med Lpo 94 är det målstyrning som gäller, det vill säga att läroplanen består av mål att sträva mot och mål att uppnå. Medlen att nå dessa mål, det vill säga innehåll och arbetssätt, väljer lärare och elever till stor del själva (Annerstedt m fl 001). Målet är att uppnå ett allmänt välbefinnande både fysisk, psykisk och socialt, där bland annat en sund kosthållning framhålls. I Lpo 94 står följande under strävansmålen, eleven utvecklar en god kroppsuppfattning och kunskaper som gör det möjligt att se, välja och värdera olika former av rörelse ur ett hälsoperspektiv (Lpo 94). Lpo 94 innehåller tre övergripande kunskapsområden där det första är rörelse, rytm och dans, som omfattar många och allsidiga iteter. Natur och friluftsliv är det andra och där det betonas att undervisningen ska väcka engagemang för miljöfrågor och göra eleverna förtrogna med sambanden mellan livsstil och hälsa. Det tredje kunskapsområdet kallas för den förebyggande hälsovården och där ingår livsstil, livsmiljö och hälsa. Den tar upp förebyggandet av skador och sjukdomar, särskilt viktigt är att arbeta för en god kroppsuppfattning för att motverka ätstörningar och dopning och att slå emot idealbilder som sprids i media (Sandahl 005). Ett av uppnåendemålen i år 9 är följande, Eleven skall förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa och kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga sammanhang (Lpo 94). 6

8 Sammanfattning av kursplanerna En av de förändringar som skett från Lgr 6 till Lpo 94 är att idrotten mer eller mindre försvunnit ur läroplanerna och att det blivit färre huvudmoment. Lgr 80 bestod av tio olika huvudmoment medan Lpo 94 består av tre kunskapsområden. Idrottsämnet har omvandlats från att enbart ha varit ett praktiskt övningsämne till att innehålla mer teoretiska kunskaper. Läroplanens innehåll har blivit otydligare och huvudmomenten/kunskapsområdena har blivit mer omfattande och därmed mer otydliga för läraren att tolka (Sandahl 005). Lärares och elevers syn på ämnet idrott och hälsa En forskning gjord av Charli Eriksson m fl (003) handlar om elevers och lärares perspektiv på idrott och hälsa. Det viktigaste som lärarna ansåg att idrott och hälsa kunde ge eleverna var att de skulle ha roligt genom fysisk itet, lära sig samarbeta och få en förbättrad fysik. Eleverna ansåg att det viktigaste i ämnet var att ha roligt genom att röra på sig. Eleverna på grundskolan menade att lära sig samarbeta är det näst viktigaste medan gymnasieeleverna tyckte att få känna att kroppen duger var det näst viktigaste (Eriksson m fl 003). Karin Redelius (004) skriver om en undersökning som visade att idrott och hälsa var det enskilda ämne som flest elever värderade högst och tyckte bäst om. En elev uttryckte följande om ämnet, det är skönt att komma ifrån alla andra ämnen då man bara sitter och lyssnar. Det är mer fritt, det är roligt, jag vet inte, det är bara kul att vara igång och röra sig hela tiden (Redelius 004:153). Då eleven fick känna att han/hon lyckades och var duktig i ett moment upplevdes denna itet som rolig. Detsamma gällde det motsatta, då eleven kände sig sämre i en itet uppfattades momentet som tråkigt. De flesta eleverna i undersökningen tyckte att idrott och hälsa var ett viktigt ämne och flertalet av eleverna kände sig glada och trygga under lektionerna. Majoriteten av flickorna och pojkarna ville ha mer idrott och hälsa i skolan därför att det ansågs roligt. Ämnet blev ett avbrott från de övriga lektionerna och för att de fick visa upp vad de kunde. Lärarna uppfattade att prestationsmomentet inte var lika framträdande idag som tidigare och de ville att ämnet skulle vara något annat än föreningsidrotten (Redelius 004). Författarna skriver vidare om elevernas uppfattning av ämnet idrott och hälsa. För eleverna i de yngre åldrarna är rörelseglädjen det huvudsakliga, men i de äldre åldrarna är uppfattningen av ämnet annorlunda. Detta kan bero på att eleverna känner ökade krav på fysisk prestation i samband med betygssättningen. Enligt den allmänna debatten är idrott och hälsa ett ämne som hamnar i termer mellan nytta och nöje, där nyttan står för en god folkhälsa och nöjet för rörelseglädje. Det nyttiga är ofta det som anses vara det legitima med ämnet, och nöjet det illegitima. Författarna anser dock att både folkhälsa och rörelseglädje är två legitima skäl till varför idrott och hälsa bör finnas i skolan. Det är av stor vikt att ämnet är roligt med tanke på att ett av målen är att eleven ska få ett livslångt intresse för fysisk itet (Larsson och Redelius 004). Författarna skriver även om ämnets betydelse. Elever i olika undersökningar svarar att ämnet är viktigt men har svårt att ge ett utförligare svar. Några elever menar att det är vikigt med idrott och hälsa för att man inte ska bli tjock, de har med andra ord förstått innebörden och risken med en stillasittande livsstil. Lärarnas svar kring ämnets betydelse och syfte var att eleverna skulle ha roligt på lektionerna. De vill även ge eleverna de kunskaper som gör det möjligt att vara a på egen hand efter skoltid (Larsson och Redelius 004). 7

9 . Styrning av ämnet Regelstyrning Regelstyrning, som användes till och med Lgr 80, innebar att skolan fick konkreta anvisningar, instruktioner och order från kommun och stat och direktiven var klara när det gällde arbetstider, kursplaner, resursföredelningar med mera. Syftet med regelstyrning var en likvärdig skola för landets alla elever. Kursplanen innehöll riktlinjer kring vad som skulle uppnås och även hur undervisningen skulle bedrivas för att eleverna skulle nå målen. Den enskilde skolan och läraren tog inga egna beslut utan följde endast anvisningarna uppifrån (Alexandersson, Mikael 1999). Målstyrning Redan under 1980-talet började tankar växa fram kring att utveckla en målstyrd skola. Första januari 1991 kom en proposition som hette Ansvaret för skolan, vilken innehöll den så kallade kommunaliseringen som innebar att kommunerna fick helhetsansvar för skolans samlade verksamhet. Förändringen pekade mot en kommunal frihet när det gällde hur-frågorna och deras roll blev att styra, följa upp, kontrollera och utveckla verksamheten (Tholin, Jörgen 006). Vad-frågorna är de nationella målen och samma för alla skolor, däremot har det blivit större frihet för den enskilde skolan och läraren att utveckla undervisningens karaktär och utveckla hur-frågorna. Med målstyrning uppnår man en ökad decentraliserad styrning vilket leder till en effektivisering av skolans arbete som själva får utforma den verksamhet som passar bäst för den enskilda skolan. Motiven för en övergång från regelstyrd till målstyrd skola är effektivisering, demokratisering och professionalisering av lärarna (Alexandersson 1999). Det förekommer kritik mot decentraliseringen och målstyrningen av skolan. Vissa anser att skolpolitiker inte alltid kan överblicka konsekvenserna av sina beslut i förhållande till målen. De anses heller inte kunna skriva utvärderingsbara skolplaner (Tholin 006)..3 Bedömning och betygsättning Bedömning I Lpo 94 under bedömningens inriktning står följande: Bedömningen i ämnet idrott och hälsa avser elevens kunskaper om hur den egna kroppen fungerar och hur eleven bland annat genom regelbunden fysisk itet och friluftsliv kan bibehålla och förbättra sin fysiska och psykiska hälsa. Även elevens förmåga att reflektera över och värdera fysiska iteters betydelse för livsstil och hälsa utifrån både ett individoch ett samhällsperspektiv är av vikt vid bedömningen (Lpo 94). Annerstedt (001) upp betydelsen av bedömning av eleven. Han menar att bedömningen visar vad eleven lärt sig och med utgång från den kan läraren individualisera undervisningen för att eleven skall kunna utvecklas ytterligare. Han nämner begrepp som process- och produktutvärdering, där det första är en utvärdering som sker fortlöpande och informellt och det andra en mer sammanfattande slutgiltig utvärdering (Annerstedt 001). Bob Carroll (1993) skriver om vad lärare kan bedöma i idrott och hälsa. Han menar att många 8

10 lärare upplever svårigheter vid bedömning. Flera lärare undervisar först och bestämmer sedan vad de skall bedöma, istället för tvärtom. I många andra teoretiska ämnen bedömer lärarna enbart elevernas kunskaper men det fungerar inte i idrott och hälsa, där sociala och personliga kvalitéerna även spelar stor roll. Därför måste idrottslärare bedöma både processen och produkten. Enligt författaren är prestationer den komponent som bedöms mest bland idrottslärare, men även fakta och förståelse bedöms. Han nämner en modell som kallas the objectives model vilken förklarar vad läraren vill att eleverna skall göra och kunna, detta för att eleverna på förhand skall veta vad som förväntas av dem. Modellen är uppdelad i följande sex kategorier: 1. Fysisk skicklighet/kompetens i iteter. Fritid och livsstil 3. Personliga och sociala kvalitéer/utveckling 4. Fysisk utveckling, hälsa och kondition 5. Kunskapsmässig färdighet/utveckling 6. Estetisk medvetenhet och förståelse Det centrala som bedöms i idrott och hälsa enligt Carroll (1993) är den fysiska skickligheten, alltså hur bra momentet görs och vilket resultat eleven uppnår. Han tar upp problematiken med att betygsätta elever och menar att bristen på tid gör det svårt att observera alla elever, därför bedömer många lärare genom tester för att ha något underlag. Under momentet fritid och livsstil ser författaren en bedömningssvårighet. Han menar att ett av huvudmålen med idrott och hälsa är att eleverna ska få ett intresse att vara a även på fritiden. Detta är dock svårt att bedöma, då många menar att elever bör ha rätt till sin egen fritid och inte bli bedömda under den. Alla elever har inte heller samma möjligheter, förutsättningar och stöd från familjen, trots detta menar han att fritiden bör bedömas och det enda sättet att göra bedömningen möjlig är att eleverna görs delaktiga genom till exempel en träningsdagbok (Carroll 1993). Annerstedt (004) presenterar en studie med inriktning på ämnet idrott och hälsa där syftet var att undersöka betygsättningens vad- och hur- frågor. Tanken var att komma åt lärares uppfattning kring betygsfrågan. På frågan hur man sätter betyg var alla lärarna överens om att arbetsinsats och närvaro var av stor betydelse. Trots detta krävde inte lärarna någon hög närvaro för betyget godkänt i ämnet, det räckte att eleven var närvarande procent av lektionerna. Den färdighetsmässiga förmågan värderades till procent av betyget, med undantag från några lärare som endast ville värdera den till 0 procent. Gymnasielärarna värderade färdigheten i större grad än grundskolelärarna (Annerstedt 004). Social kompetens var något som alla lärarna betonade och menade var ett viktigt krav för den som strävade mot de högre betygen. Den sociala kompetensen ansågs till och med viktigare än färdighetskravet, trots att kursplanen inte framhåller denna kompetens. Det teoretiska innehållet och den kognitiva utvecklingen var även en grundsten i bedömningen detta rangordnades dock inte lika högt som den fysiska förmågan och den sociala kompetensen. Gymnasielärarna värderade det emellertid högre än lärarna i grundskolan (Annerstedt 004). Eriksson m fl (003) har i sin studie undersökt vad lärarna bedömer att elever ska kunna samt hur lärarna uppfattar att betygssättningen påverkar undervisningen i ämnet. Tio yrkeserfarna lärare intervjuades varav sju män och tre kvinnor, åtta utbildade och två ej utbildade. Hälften hade arbetat 9

11 som idrottslärare före den nuvarande läroplanen Lpo 94 började gälla, och hälften hade börjat efteråt. Resultatet visade att de flesta lärarna tyckte att de nationella betygskriterierna var otydliga och öppna för alltför olika tolkningar, vilket de inte tyckte var bra för betygets likvärdighet. Nina Waldmann (004) kom i sin undersökning fram till liknande resultat, nämligen att lärare finner betygssystemet luddigt och att det har en alltför bred godkäntnivå. En lärare sade följande om läroplanen, Jag tycker det är fina ord på papper men hur man ska bedöma det utifrån det här orden det är en tolkningsfråga utifrån hur man själv tycker och tänker (Eriksson m fl 003:35). Lärarna i Erikssons m fl (003) undersökning var positiva till att betyg ges i ämnet och många lärare menade att det nya betygsystemet har många fördelar jämfört med det gamla. En majoritet av lärarna tyckte att betyget godkänt var för brett. Samtliga lärare ansåg att man bör ha en närvaro för betyget godkänt. En lärare uttryckte följande angående betyget godkänt; man är med, ombytt, kämpar och gör sitt bästa. Sedan kan man vara hur dålig som helst, men att man försöker (Eriksson m fl 003:36). I Erikssons m fl (003) undersökning framkom att det bland vissa lärare fanns krav på teoretiska kunskaper för att få betyget godkänt, dock verkade det inte vara något krav i praktiken. För betyget väl godkänt och mycket väl godkänt hade lärarna en ömsesidig syn på att prestationer i form av färdigheter och i många fall resultat krävdes. För att nå det högsta betyget krävdes dessutom en utvecklad social förmåga, vilket bland annat innebar ledarskap, av eleven. Betygsättning I Lpo 94 står att eleven ska uppnå följande för att få betyget väl godkänt: Eleven reflekterar med hjälp av kunskaper om kropp och rörelse över hur hälsa och välbefinnande kan bibehållas och förbättras (Lpo 94). Eleven använder ett ändamålsenligt rörelsemönster vid deltagandet i olika fysiska iteter (Lpo 94). För betyget mycket väl godkänt krävs bland annat följande av eleven: Eleven organiserar motions-, idrotts- eller friluftsiteter tillsammans med andra med hänsyn till olika deltagares behov (Lpo94). Betygsättningens centrala frågor är varför, vem, vad, när och hur. Det är läraren som har det fulla ansvaret då betyg ska sättas. Vid vissa tillfällen kan eleverna göras medverkande i bedömningen av klassens prestation tillsammans, men eleven kan även göra en självvärdering. Bedömningen och betygsättningen i idrott och hälsa är annorlunda jämfört med andra ämnen. Ofta handlar det om att bedöma ett moment som blir utförd på bråkdelen av en sekund, det medför stora krav på läraren. En grundregel som Annerstedt (001) nämner är att inte bedöma för många elever under en och samma lektion. Vidare menar han att läraren bör tänka igenom vad det är som ska studeras och betygsättas. Med hjälp av en kompetensprofil eller portfolio på varje elev underlättar detta bedömningen och utgör ett bra underlag för process- och slutbedömning. Betyget i idrott och hälsa informerar eleven om hur dess prestationer är i förhållande till ämnets mål, förutsättningar och dess teoretiska och praktiska färdigheter (Annerstedt 001). 10

12 Larsson och Redelius (004) skriver om de centrala frågorna i ämnet idrott och hälsa; Vad ska ämnet innehålla? Vilka kvaliteter ska tillägnas? Vad ska eleverna lära sig och vad ska betygsättas? I Lpo presenteras de fyra f:en; fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet. I ämnet idrott och hälsa innebär detta att färdigheterna enbart är en del av ämnet och det är lika viktigt att eleverna får fakta om idrott och hälsa och kan förstå olika samband. Den tolkning som författarna utläst av sin undersökning är att elevernas fysiska prestationsförmåga och kunskap om tävlingsidrotter ligger till grund för ett bra betyg. Något som även spelar roll i betygssättningen, men som inte nämns i den nationella kursplanen är deltagande, att ha med sig rätt utrustning, att duscha och elevens uppträdande och sociala kompetens (Larsson och Redelius 004). I skolverkets skrift Likvärig bedömning och betygsättning - allmänna råd och kommentarer (004) tas det upp hur betydelsefullt det är att eleverna görs medverkande i undervisningen och betygsättningen. Det gäller både vilket stoff och vilken metod som ska användas och hur examinationsformen ska ske. För att eleverna skall förstå undervisningens syfte är det av stor vikt att de får delta i planeringen och få möjlighet att ge sina synpunkter (Skolverket 004). En annan anledning till att eleverna bör göras medverkande är för att uppnå en förståelse hos eleverna om vad som kommer att bedömas vid betygsättningen. Eleverna och deras hem ska fortlöpande få information om elevens studieresultat och eventuella utvecklingsbehov. Syftet med detta är att eleven skall vara väl informerad om vilket betyg läraren kommer att sätta, och på vilka grunder detta sker, när betygstillfället kommer. Utvecklingssamtalet är en av form av denna fortlöpande information men inte den enda som ska förekomma (Skolverket 004). Det nya betygsystemet Det nya betygsystemet som är ett kunskaps- och målrelaterat system, kräver mer professionella lärare (Carlgren, Ingrid 00). Läroplanerna och kursplanerna är utformade så att de lämnar ett stort utrymme för lokal utveckling av verksamheten, detta benämns som det lokala frirummet. Skolans verksamhet får dock inte präglas av enbart stor frihetsgrad, utan bör även vara likvärdig (skolverket 004). Följande skollag uttrycks, Utbildningen skall vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet (skolverket 004:13). Att utbildningen ska vara likvärdig innebär inte att undervisningen ska bedrivas på samma sätt överallt. Det ska tas hänsyn till elevers förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns även olika sätt att nå målen och det är läraren och eleverna själva som bestämmer hur de ska arbeta för att uppnå målen (skolverket 004). Tidigare var läraren närmast enväldig i bedömning och betygsättning, men med dagens betygssystem förväntas läraren diskutera grunden för sina bedömningar med eleverna. Eleverna skall även medverka i planeringsarbetet och vara med och reflektera över de nationella kriterierna. Detta leder hos eleverna till en ökad medvetenhet om bedömningsgrunderna och detta ökar deras lärande (Carlgren 00). Formativ bedömning I Sverige har det utvecklats ett nytt sätt att tänka kring begreppet bedömning. Det är inte längre direkt kopplat till betygsättning utan ses som ett sätt att dokumentera och utveckla elevens kunskap. Detta nya sätt gäller framför allt formativ bedömning eftersom betoningen ligger på att bedömningen skall hjälpa eleverna att gå vidare i sitt lärande. Under senare år har nya bedömningsinstrument utvecklats till exempel dagböcker, loggar, portföljer och olika former av självvärderande material (Tholin 006). 11

13 Den formativa bedömningens syfte är att hjälpa eleven att lära sig och att utvecklas. Formativ bedömning bygger på att inte ge sig förrän man lärt sig och behärskar de kunskaper och färdigheter som undervisningen syftat till. Ett annat syfte är att påverka elevernas beteende och att kunna korrigera fel under inlärningsprocessen, till skillnad från en summativ bedömning då det redan är för sent att göra en korrigering. Det är processen som bör ligga i fokus vid bedömningen eftersom det är under den som eleverna kommer fram till kunskapen och en inlärning sker. Korrigering under processen är ett bra pedagogiskt verktyg då eleven får reflektera kring sin egen inlärning och prestation (Korp, Helena 003). Formativ bedömning bidrar till att eleverna presterar bättre och skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever minskar. Elevernas motivationsförmåga höjs även och deras inlärningen blir mer kvalitativ (Korp 003). Summativ bedömning En summativ bedömning leder till en selektion och rangordning av eleverna. Läraren värderar elevernas prestationer och den summativa bedömningen är alltid kopplade till ett betyg eller omdöme. Den här bedömningen kan användas som intyg att eleven i fråga besitter en viss kunskap och kompetens. Skolan har som uppdrag att hjälpa alla elever i grundskolan att uppnå minst ett godkänt betyg i kärnämnena. Den summativa bedömingen av eleverna är ett sätt för skolan att visa att man nått målet (Korp 003 ). Feedback Carroll (1993) menar att feedback används för att visa eleverna hur lärandet går för dem, men även för att läraren ska få bekräftat för sig själv att utlärningsmetoderna fungerar. Feedback är en viktig och central del i elevernas inlärning, men får för lite uppmärksamhet. Korp (003) presenterar Shepards studie som beskriver en matematiklärare som gav sina elever feedback. Han kommenterade fel och dåliga strategier, gav förslag på förbättringar och betonade förståelse snarare än ytlig kunskap. Studien visade att eleverna blev klart bättre i matematik och att deras attityd till ämnet förbättrades. Shepard menade att om eleverna blir insatta i bedömningsproblematiken och känner till undervisningsmålen så ökar deras chanser till livslångt lärande (Korp 003). 1

14 3 Metod och genomförande 3.1 Kvalitativ forskning Kvalitativ forskning präglas av en närhet till undersökningsgruppen där tanken är att få en djupare och mer fullständig bild av det man studerar. Syftet med kvalitativ forskning är att förstå den situation individer, grupper eller organisationer befinner sig i. Som forskare försöker man sätta sig in i den undersöktes situation och se omvärlden utifrån hans eller hennes perspektiv. Med utgångspunkt från detta är syftet att skapa en djupare och mer fullständig uppfattning av den företeelse som studeras (Holme, Magne Ivar 1996). 3. Urval Vår undersökning omfattas av två grundskolor i Växjö kommun, varav en klass i årskurs 8 och en i årskurs 9. Valet av skolor grundade sig på gamla kontakter från den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärarna valde själva ut tider som passade för undersökningstillfället, de valde även ut de klasser som passade bäst schemamässigt. De fyra eleverna för intervjuerna valdes ut genom en jämn könsfördelning och ett slumpmässigt val på klasslistan. Skola 1 har 37 medverkande elever varav 14 flickor och 3 pojkar. Av flickorna är det 13 som idrottar på fritiden och av pojkarna är det 0. Det är framför allt bollsporter som dominerar bland båda könen. Skola har tretton medverkande varav fem flickor och åtta pojkar. Av flickorna idrottar tre på fritiden och av pojkarna fem. Bland pojkarna dominerar bollsporter och bland flickorna är det en blandning av iteter, till exempel simning, dans och tennis. På skola 1 arbetar lärare 1 som är en man i 55-års åldern. Han är utbildad specialidrottslärare och har inga andra ämnen utöver idrott och hälsa. Läraren har även under många år varit verksam inom föreningsidrotten och har arbetat som lärare i många år. Lärare på skola 1 är en man i 30- års åldern som har varit verksam idrottslärare sedan 00. Han är även utbildad i samhälle och geografi, men undervisar inte i dessa ämnen för tillfället. På skola arbetar lärare 3, en man i 30-års åldern, som har varit verksam i fem år. Han undervisar i flera ämnen, mestadels matematik, naturorienterade ämnen och idrott och hälsa. 3.3 Genomförande En pilotstudie genomfördes under den verksamhetsförlagda utbildningen i oktober 006. Efter erfarenheterna av denna studie, som delvis fungerade bra, utarbetades sedan vår enkät och intervjuguide. Enkäterna, elevintervjuerna och lärarintervjuerna ägde rum i slutet av november 006. Enkätundersökningarna med eleverna tog ungefär 15 minuter att genomföra, elevintervjuerna ägde rum i ytterliggare cirka 15 minuter medan lärarintervjuerna pågick i ungefär 30 minuter. Vi utbytte även ett fåtal mail med lärarna efter intervjusituationen. Detta för att vara säkra på att vi uppfattat dem rätt i alla frågor. 13

15 3.4 Enkät och intervju Då syftet med undersökningen i huvudsak var kvalitativ valde vi enkäter som utformades mot just det kvalitativa hållet med öppna frågor. Detta eftersom vi ville få elevernas egna ord och inte styra dem med slutna svarsalternativ. Anledningen till att vi valde enkät som undersökningsmetod, är att det är ett snabbt sätt att få en bild över hur något ser ut. Ytterligare en anledning till valet av enkäter var att vi ville få en bild över hur elevers och lärares uppfattningar såg ut i ämnet idrott och hälsa och att få deras syn på bedömning och betygsättning i ämnet. Vi ville även i någon mån kunna jämföra dessa samt få en djupare förståelse för denna bild. För att uppnå detta valde vi att utforma enkäten med frågor av öppen karaktär. Nackdelen med enkäter är att man inte har möjlighet att hjälpa dem som svarar att förstå frågorna och på så sätt minska det interna bortfallet och öka reliabilitet och validitet. Holme (1996) beskriver vikten av att göra ett väl fungerade frågeformulär. Strukturen, språket och omfattningen är av stor betydelse. I utformningen av enkäten valde vi att hålla oss till ett enkelt språk och med korta frågeställningar. För att ytterliggare anpassa enkäterna till eleverna och för att de skulle känna en välvilja att genomföra den, valde vi att börja med ett par enkla och allmänna frågor om deras bakgrund och ifall de idrottade på fritiden. Därefter följde frågor om elevernas syn av ämnet idrott och hälsa, bedömningen och betygsättningen och sedan avslutade vi med vilket betyg eleverna tyckte att de var värda och vad som krävs av dem för att eventuellt nå ett högre betyg. Det förekom både externt och internt bortfall i samband med enkätundersökningen. På skola var det externa bortfallet större än beräknat, elever var sjuka och frånvarande av annan orsak. Det interna bortfallet bestod av en fråga, nummer fem, i enkäten som många elever missuppfattade. Därför valde vi att stryka denna fråga helt från arbetet, då den inte gav ett relevant svar för våra frågeställningar. Anledningen till att vi utförde fyra elevintervjuer på skola var att de elever som deltog där var betydligt färre och inte gav så utförliga svar som eleverna på skola 1. Eleverna valdes utifrån ett jämnt könsperspektiv och sedan slumpmässigt från klasslistan. Holme (1996) menar att intervjuaren ska skapa en miljö som känns trygg i intervjusituationen och att inte dela med sig av sina egna åsikter. Intervjuerna genomfördes med eleverna en och en i en lugn miljö, som eleverna själva valde ut. Detta för att eleverna skulle känna sig bekväma och trygga med situationen. Vid elevintervjuerna utgick vi från enkätfrågorna (se bilaga 1) och hade därmed möjlighet att be eleverna förtydliga och förklara sina svar. Innan de tre lärarintervjuerna genomfördes skaffade vi oss goda kunskaper i ämnet bedömning och betygsättning, detta för att kunna hålla ett mer avspänt samtal än en traditionell intervju. Vid intervjutillfällena satt vi i lärarnas arbetsrum, en lugn och avskild miljö. För att skapa ett samtal utgick vi från en intervjuguide (se bilaga ), som hade samma innehåll som elevernas enkäter och intervjuer. Det vill säga bakgrund, synen på ämnet, betygsättning och bedömning och sist styrningen av ämnet. För att göra intervjun meningsfull för båda parter, menar Holme (1996) att man ska sträva efter att uppnå en relation vilket kräver att intervjuaren lyssnar uppmärksamt och ställer följdfrågor. Eftersom en av oss intervjuade och den andra antecknade kunde vi skapa en god samtalsrelation. 14

16 3.5 Bearbetning Direkt efter enkätundersökning och intervjutillfällena sammanställdes svaren eftersom vi då hade allt i minnet. Vid resultatutformningen utgick vi från följande ämnesövergripande områden; lärarnas och elevernas syn på ämnet idrott och hälsa, vad som bedöms, vad som bedöms i relation till de olika betygsstegen och hur bedömningen går till. Med utgångspunkt i våra frågeställningar analyserades sedan vårt resultat. För att göra resultat och diagram lättöverskådligt delade vi in elevernas svar i kategorier. Aktiv innefattar svar som närvarande, deltagande och göra så gott man kan. Under kategorin prestationer nämner eleverna att man ska vara snabb, duktig och bra på de olika momenten, framför allt framhölls orientering och simning. Hälsokategorin innehåller svar som att må bra, äta rätt och röra sig och slutligen kategorin där ledarskap och att vara en god lagkamrat nämndes. 3.6 Validitet och reliabilitet I alla undersökningar kan det smyga sig in systematiska eller slumpmässiga fel vid utveckling av frågeställning eller vid insamling av information, det är viktigt att i alla undersökningens moment tänka på detta. Endast genom kritisk prövning och en noggrannhet vid bearbetning av materialet kan man uppnå hög grad av reliabilitet och validitet. När det avgörs hur tillförlitlig mätningen i en studie är används begreppet reliabilitet. Det är viktigt med frågor som engagerar och berör, då ökar pålitligheten i svaren. Pålitligheten bestäms även av hur mätningarna utförs vid en undersökning och hur noggrann bearbetningen av informationen är (Holme 1996). För att få en hög reliabilitet intervjuade den ena av oss och den andra koncentrerade sig på att enbart anteckna det som sades. Intervjuerna sammanställdes direkt efter intervjutillfället eftersom vi då hade samtalet och våra anteckningar färskt i minnet. Vi hade även mailkontakt med lärarna efter intervjuerna för att dubbelkolla deras svar, detta stärker validiteten ytterliggare. Alan Bryman m fl (004) skriver om den interna realibiteten vilken innefattar huruvida undersökarna är överens om det framkomna resultatet i undersökningen. Detta är något vi har haft i tankarna och strävat mot under arbetets gång och vi anser att vi har uppnått intern realibitet. Då en undersökning utförs är det även viktigt att använda sig av validitetsbedömning, med validitet menas i detta sammanhang giltighet. Validiteten är beroende av vad som mäts och att frågeställningen verkligen är den som undersöks (Holme 1996). Om en undersökning har extern validitet kan den generaliseras med andra grupper och sammanhang. I en kvalitativ undersökning kan man vanligtvis inte göra en sådan generalisering. Målet med kvalitativa undersökningar är inte att kunna generalisera en population, utan att få fram en teoretisk förståelse som kan tas upp av andra undersökare (Bryman m fl 004). Vårt resultat påvisar liknande och samma resultat som tidigare forskningar. 15

17 3.7 Etik Enligt Holme (1996) måste deltagande i en undersökning ske frivilligt och det är viktigt att de medverkande blir informerade om vad det är för någon undersökning. Detta strävade vi efter att göra genom att förklara syftet med vårt arbete och att vi inte tvingade någon att delta. Anonymitet är en annan viktig etisk aspekt som han tar upp. Han skriver att tystandsplikten måste följas strikt (Holme 1996). Eleverna och lärarna gjordes medvetna om detta och vi påtalade hur det skulle komma att se ut i arbetet. 3.8 Metodkritik Vid en kvalitativ forskning är intervjuer den vanligaste metoden, eftersom man vill åt en djup förståelse. Vi valde dock enkäter för eleverna men utformade den med öppna frågor för att få så mycket av elevernas åsikter som möjligt. Med en sådan utformning riskerar man att inte få så utförliga svar, eller att frågor missuppfattas. I en intervju har man större möjlighet att förklara frågorna och ställa följdfrågor. Trots detta valde vi enkät som metod då vi ville åt en något större grupp elever och täcka en klass men också för att enkäten är något tidsbesparande. Då vi upplever bandspelaren som en obekväm metod beträffande intervjuer av elever och lärare och har tidigare erfarenheter av att intervjupersonen verkar bli hämmad i samtalet, valde vi att istället anteckna det som sades. En negativ aspekt av detta var att vi inte hade någon möjlighet att gå tillbaka och kontrollera vad som sades, utan var tvungna att förlita oss på våra anteckningar. Vi var medvetna om denna brist och därför valde vi att en intervjuade och en av oss koncentrerade sig hela tiden på att anteckna hela samtalet. Holme (1996) menar att i en kvalitativ undersökning kan närheten till den intervjuade både yttra sig positivt och negativt. Intervjuaren kan uppfatta och tolka informationen på ett annat sätt än som var menat från den undersöktes håll, även följdfrågorna kan påverka resultatet eftersom de leder in den intervjuade på andra tankebanor (Holme 1996). 16

18 4. Resultat 4.1 Synen på ämnet idrott och hälsa Lärarnas syn på ämnet idrott och hälsa Målet med undervisningen och de viktigaste kunskaperna är enligt lärare 1 det sociala samarbetet och att eleverna ska visa respekt och hänsyn till varandra. Ett annat viktigt mål är att förbereda eleverna inför deras kommande arbetsliv. Lärare 1 menar att många jobb kräver styrka och eleverna måste träna upp en god fysik för att orka med arbetet. Då lärare fick frågan om vilken den viktigaste kunskapen i idrott och hälsa är svarade han menar du prestationer då eller?. Efter att ha tänkt ett tag menade han att momentet simning och livräddning är den viktigaste kunskapen, med förklaringen att det skulle minska antalet dödsolyckor. Han menade även att målet med undervisningen är att eleverna ska få erfarenhet av olika idrotter för att skapa ett intresse att idrotta på fritiden. Lärare 3 poängterade elevernas förståelse för den fysiska itetens betydelse. Han framhöll precis som lärare att eleverna ska få möjligheten att testa på olika idrotter för att finna ett bestående intresse. Samtliga lärare har teoretisk utbildning med eleverna. På skola 1 sker det en kort teoretisk återkoppling efter lektionerna. Skola arbetar integrerat med andra ämnen, till exempel en matoch hälsakurs med hemkunskapen. Elevernas enkätsvar och deras syn på ämnet idrott och hälsa 3. Vad är målet med idrott- och hälsaundervisningen i skolan? Figur 4:1 Figur 4: Skola 1 Skola antal svar antal svar prestationer prestationer hälsa hälsa ak tiv hälsa hälsa Blå stapel anger pojkarnas svar och röd stapel flickornas. Både eleverna på skola 1 och anser att målet med idrott- och hälsaundervisningen är att vara, få en bra hälsa och att utveckla ett. Det som skiljer skolorna åt är att eleverna på skola 1 framhåller prestationer i de olika momenten, exempelvis simning och orientering, som en 17

19 del av målet i undervisningen. Märkbart är att nio pojkar på skola 1 inte vet vad målet med undervisningen är. En pojke på skola 1 tycker att målet med idrott och hälsa är att ge barnen god hälsa och en annan elev menade att målet är att få barnen att idrotta (pojkar 15 år). I elevintervjuerna är de överens om att målet med idrott och hälsa är att röra på sig, samarbeta och att må bra. Prestationer nämns inte överhuvudtaget. 4. Säg några viktiga kunskaper som man behöver lära i idrott och hälsa! Figur 4:3 Figur 4:4 Skola 1 Skola antal svar antal svar prestationer prestationer hälsa hälsa itet itet hälsa hälsa Eleverna på skola 1 anser framför allt att det är prestationer som är den viktigaste kunskapen, medan eleverna på skola menar att det är iteten i sig som är det viktigaste. En flicka på skola 1 skriver att den viktigaste kunskapen är att man inte ska idrotta på fel sätt. Att det är vikigt att äta innan man ska träna. Någon timme innan, minst (flicka 15 år). En pojke från samma skola menar däremot att olika danser, lära sig grunderna och teknikerna i de vanligaste idrotter är det viktigaste (pojke 14 år). Hälsa och är andra kategorier som tas upp på båda skolorna. De viktigaste kunskaperna som eleverna tar upp i intervjuerna är samarbete, att vara en god vän och att få ett intresse att motionera på egen hand. 4. Vad som bedöms i idrott och hälsa Lärarnas åsikter om vad som bedöms i idrott och hälsa Lärarna på skola 1 bedömer framför allt elevernas färdigheter och prestationer i momenten gymnastik, bollspel, friidrott, orientering, kondition/styrka, simning/livräddning och musik/rörelse. Lärare 1 sa det sociala samspelet är mycket viktigt. Det spelar ingen roll om en elev är jätteduktig i idrott. Fungerar man inte socialt kan man inte heller nå ett högt betyg. De bedömer även närvaro och itet. Läraren 3 på skola bedömer elevernas itet, utveckling, social kompetens och ledarskapsförmågan. Han sa när jag bedömer mina elever tittar jag mycket på hur deras utveckling har varit. För de högre betygen räcker det inte med att de är duktiga, utan jag vill också se en 18

20 utveckling. Elevernas åsikter om vad som bedöms i idrott och hälsa 6. Vad tror du läraren bedömer? Figur 4:5 Figur 4:6 Skola 1 Skola antal svar prestationer prestationer antal svar På frågan vad de tror att läraren betygsätter svarar eleverna på skola 1 att de tror att prestationerna är viktigast, men även iteten och det sociala samspelet får en stor roll. En pojke på skola 1 skriver i sin enkät att jag tycker att betyget ska grundas på hur mycket man bryr sig och försöker, inte vad man presterar (pojke 14 år). I slutet av enkäten skriver samma pojke följande jag antar att jag motsäger mig. Innan tyckte jag att det var orättvist att bedömma hur bra och vältränad man var. Men nu inser jag att man inte kan bedöma något annat (pojke 14 år). På skola svarar eleverna att det är iteten och det sociala samspelet som läraren tycker är betydelsefullt vid betygsättningen, vilket även kom fram i intervjuerna. Vidare i intervjun sade eleverna att de tror att läraren vid bedömningen fokuserar på hur a de är och vilken inställning de har. Flickorna menar även att de tror att de är viktigt att man är en bra vinnare och förlorare. En flicka och en pojke tar upp vikten av att kunna samarbeta. Tre av eleverna säger att det inte handlar om hur bra man är utan att det handlar om att man försöker och gör sitt bästa. 4.3 Vad som bedöms i relation till betygskriterierna Vad lärarna anser bedöms i relation till betygskriterierna Alla tre lärarna menar att närvaro, deltagande och att eleverna gör sitt bästa är kraven för betyget godkänt. Lärarna på skola 1 framhåller även prestationer i de olika momenten, framför allt i simning och orientering. Lärare 1 menade egentligen får man inte bedöma elevernas närvaro, men det är svårt att inte göra det, för då har man inga grunder att bedöma dem på. Jag tycker att eleverna bör närvara procent för att kunna få godkänt. 19

21 För betyget väl godkänt menar de tre lärarna att eleverna måste vara a och ha en bra inställning på lektionerna. Lärarna på skola 1 framhåller vikten av kvalité i elevernas prestationer, eleverna ska ha en bra grundteknik, förståelse och kunskap för de olika spelen. Lärare 3 betonar ledarskap, att eleven har ett uppmuntrande sätt gentemot de andra eleverna och de teoretiska bitarna för ett väl godkänt betyg. Alla lärarna är överens om att eleverna bör ha en djup förståelse för ämnet, stötta andra, ha en ledarskapsförmåga och en bred kunskap för att uppnå betyget mycket väl godkänt. Lärarna på skola 1 menar även att eleverna bör visa på en kvalitetshöjning i de olika momenten. De ser det även som en fördel om eleverna idrottar och är a på sin fritid, vilket de menar påverkar vid betygssättningen. Läraren på skola menar för att eleverna ska kunna få mvg måste de förstå syftet med sin träning och kunna se betydelsen av träning och hälsa i ett livslångt perspektiv och analysera kring detta. Vidare berättar han att eleverna arbetar med detta i och med ett temaarbete mellan idrott och hälsa och hemkunskap. Vad eleverna anser bedöms i relation till betygskriterierna 7. Vad ska man göra för att få G? Figur 4:7 Figur 4:8 Skola 1 Skola antal svar antal svar närvaro närvaro prestationer prestat io ner närvaro närvaro Närvaro och itet är det viktigaste för att uppnå ett godkänt betyg enligt majoriteten av eleverna. På skola 1 är prestationer också en mycket viktig del. De prestationer som eleverna tar upp är framför allt simning och livräddning. I intervjuerna påstår eleverna att man ska vara närvarande och göra sitt bästa. En pojke nämner även att man ska följa lärarens instruktioner. 0