SAMHÄLLS- OCH KULTURANALYS Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier- ISV. Kursinformation och schema

Transkript

1 SAMHÄLLS- OCH KULTURANALYS Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier- ISV Kursinformation och schema Teori och metod i samhälls- och kulturanalys, 7, 5 poäng Kurskod: 740G18 Vt 2013 Kursansvarig lärare: Kenneth Petersson: kenneth.petersson@liu.se Urkund: kenpe31.liu@analys.urkund.se 1

2 Mål Efter slutförd kurs skall den studerande kunna - förstå och redogöra för de teoretiska och metodologiska grundernas betydelse i vetenskapligt arbete - formulera forskningsproblem och utifrån dessa göra relevanta och konsekventa val av teori och metod och förhålla sig kritiskt och självständigt till dessa - identifiera, förstå och diskutera grundläggande vetenskapsteoretiska problem inom samhälls- och kulturanalys. Kursens innehåll Kursen behandlar begreppen teori och metod, vetenskapsteoretiska problem förknippade med ställningstaganden på dessa områden, betydelsen av teoretisk och metodologisk sensitivitet i vetenskapligt arbete samt principer för hur teoretisk och metodologisk medvetenhet kan genomsyra och forma vetenskapliga resonemang. Vidare studeras hur teori- och metodfrågor konkret hanteras i aktuell samhälls- och kulturanalytisk forskning. Schema se Time Edit. Där finns också lokalangivelser. Litteratur Alvesson, Mats & Kaj Sköldberg Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. Asplund, Johan Avhandlingens språkdräkt. Göteborg: Korpen. Bernstein, Richard, J. (1987), Bortom objektivism och relativism. Vetenskap, hermeneutik och praxis. Göteborg: Daidalos. Annars Beyound Objectivism and Relativism. University of Pennsylvania Press. Kap I. Bryman, Alan, (2002), Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Börjesson, Mats & Eva Palmblad (2007) Diskursanalys i praktiken. Stockholm: Liber (introduktionen samt valda kapitel efter smak och önskemål). Ehn, Billy Närhet och avstånd i Ehn, Billy & Orvar Löfgren Vardagslivets etnologi. Reflektioner kring en kulturvetenskap. Stockholm: Natur och kultur. Gilje, Nils & Harald Grimen Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos. Winther Jörgensen, Marianne & Louise Phillips (2000), Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur (kap. 2). Wertz, Fredrick J.; Kathy Charmaz, et. al. (2011) Five Ways of Doing Qualitative Analysis Phenomenological Psychology, Grounded Theory, Discourse Analysis, Narrative Research, and Intuitive Inquiry. Guilford Publications. Främst kap. 11 och 12. Examination Kursen kommer i huvudsak att ges i form av seminarier. Målsättningen med seminarierna är att kunna ge studenten kontinuerlig feedback fram till en examination av en slutprodukt i form av PM inför kandidatuppsatsen. Seminarierna innebär vissa steg inför examinationen av kursen i sin helhet och underlättar progressionen i arbetet med PM. Betygsmässigt ges betyget G, VG eller U vid bedömning av den slutliga produkten av PM. (läs även betygskriterier i SKA:s programhandbok, För att få godkänt gäller, utöver skriftlig inlämning, att studenterna skall vara aktiva och delta i 2

3 diskussioner både kring sitt eget, men även kring andra studenters arbeten. I dessa diskussioner ska studenterna kunna relatera till och utveckla annat inlägg samt hänvisa till relevant litteratur. Seminarierna Seminarierna, som är tre till antalet, har karaktären att vara arbetande och workshopsbaserade. Utgångspunkten är att varje kandidatstudent väljer ut en avhandling som är relevant för det förestående kandidatuppsatsarbetet (se avhandlingsförslag nedan). Den valda avhandlingen följer med och relateras till det fortlöpande PM-arbetet genom att utgöra en reflekterande plattform och input inför PM-hantverkets olika delar. Resultatet av dessa fortlöpande arbetande seminarier skall mynna ut i form av ett färdigt PM och som slutligen bedöms individuellt (inlämningsuppgift). Vid studiet av respektive avhandling är den övergripande uppgiften att studera en undersöknings vetenskapliga uppbyggnad. Vid de fortlöpande seminarierna kommer diskussioner att ske i mindre diskussions/debattgrupper. Syftet med dessa diskussioner är att stärka och utveckla det enskilda arbetet med PM. Observera således att avhandlingsstudiet är inget som examineras, utan utgör endast ett stöd och diskussionsunderlag för arbetsprogressionen inför PM. Nedanstående frågor skall utgöra grunden för diskussionerna. Vilken är studiens frågeställning/syfte? Hur väl och på vilket sätt redovisas denna? Håller studien sig inom ramarna för frågeställningen/syftet? Vilka teoretiska och metodiska val gör författaren för att kunna uppfylla syftet? Förefaller dessa val rimliga? Skulle andra ha kunnat göras? Hur utförligt beskriver författaren de teoretiska och metodiska valen? Vilken är teorins roll i studien? Hur närvarande är den i inledningsavsnittet? I diskussionen/analysen/undersökningen? Vilka begrepp förs fram som centrala? Hur väl diskuteras dessa och på vilket sätt? Hur förs den analyserande diskussionen i studien? I hur nära anslutning till de teoretiska, begreppsliga och metodiska frågorna? Hur kan man karakterisera diskussionen? Är den övertygande varför, varför inte? Även om dessa ovanstående frågor inte kan isoleras var för sig utan är på ett överlappande sätt närvarande under hela forskningsprocessen, kommer seminarierna att organiseras enligt nedanstående tre steg: Seminarium 1 (30/1) Vid detta första seminarium fokuseras syfte, problemställning/frågeställning, tidigare forskning, avgränsningar, etiska ställningstaganden, självkritik och självreflexivitet kopplat till ett valt vetenskapligt perspektiv. Vidare hur studien motiveras, dess aktualitet osv. Seminarium 2 (6/2) Vid detta tillfälle diskuteras materialval kopplat till metodval. Metodval handlar om 2 saker: dels val av metod för materialinsamling och sorteringsinstrument och dels metod i bemärkelsen metod för tolkning och förståelse, dvs den innehållsliga analysen. Mer preciserat handlar det om sambanden mellan metodologiska/empiriska och teoretiska överväganden och problemställningar. Dylika överväganden utgörs av motivering och reflektion kring metodologins relation till vald teoretisering, och hur utvecklingen av metodologiska verktyg (operationaliserbarhet) är avhängiga av hur man väljer att se på det 3

4 empiriska materialet (vad det är för den aktuella studien), men också hur valet av teoretisk inramning delvis bestämmer vad som är möjligt/fruktbart att utföra med ett givet empiriskt material i termer av denna teoretiska inramning. Seminarium 3 (13/2) Detta sista seminarium tar sin utgångspunkt i studentens eget, tämligen färdiga, PM-utkast och att det som diskuterats i seminarietillfälle 2 prövas på det enskilda PM:et. Mer precist handlar detta tillfälle om att dra erfarenheter från tidigare seminarier och att dessa omsatts i det individuella arbetet. Vi samtliga tre seminarietillfällen medföljer hos studenten frågor och problem som utmynnar ur det av studenten valda avhandlingsprojektet. Det tredje seminarietillfället går till så att det ges av varje kandidat en individuell muntlig redovisning av det egna PM:et för kandidatuppsatsen. Varje presentation ges under ca 10 minuter och för frågor och diskussion 5 minuter. Presentationerna ska ligga till grund för en gemensam diskussion. Det är därför av största vikt att alla forumdeltagare lyssnar aktivt på varje presentation. Det åligger varje forumdeltagare att tänka ut minst en kommentar/fråga till varje presenterat PM. I denna uppgift bedöms såväl den muntliga presentationen och deltagandet i forum som den skriftliga inlämningen. Under kursens gång, och kanske framför allt under det sista seminariet skall vi även reflektera och diskutera på vad sätt det samlade samhälls- och kulturanalytiska tvärvetenskapliga kunskapstillägnandet kan användas i andra sammanhang och på annan plats än universitetets seminarierum, dvs ute i den övriga omgivande och arbetsrelaterade samhällskontexten. Kandidatuppsatsen kan ju ses som ett tvärvetenskaplig kunskapsverktyg användbart i kommande arbetssammanhang, exempelvis utredningar, kartläggningar, projekt och/eller projektledning osv., inom ramen för såväl offentliga som privata verksamheter. En diskussionsfråga kan t ex vara på vilket/vilka sätt skiljer sig dessa samhälls- och kulturanalytiska färdigheter från annan mer ämnesorienterad kunskapsproduktion? På vilket sätt kan samhälls- och kulturanalyser betraktas som färdigheter för att tolka och förstå såväl större dramatiska samhällsfrågor som mindre och kanske mer vardagsnära trivialiteter och sambanden dem emellan såsom de kan uppenbara sig i utrednings- och projektarbetets kontext? Osv vidare frågor i detta sammanhang. Förslag på avhandlingar Ambjörnsson, Fanny (2004) I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront (undersökning baserad på intervjuer). Andersson, Janicke (2007) Konsten att leva länge. Föreställningar om livets förlängning i handböcker Stockholm: Carlssons Bokförlag. (historisk och idéhistorisk avhandling baserad på analys av handböcker). Bolander, Eva (2009) Risk och bejakande. Sexualitet och genus i sexualupplysning och sexuaundervisning i TV. Publicerad på Linköping University Electronic Press, se 4

5 (undersökning baserad på mediaanalys och skolans utbildningsmaterial). Dahlstedt, Magnus (2005) Reserverad demokrati. Representation i ett mångetniskt Sverige. Umeå: Boréa (undersökning baserad på intervjuer, fokusgruppsamtal, observationer, nyhetsmedier osv). Gruber, Sabine (2007) Skolan gör skillnad. Etnicitet och institutionell praktik. Publicerad på Linköping University Electronic Press, se (undersökning på basis av intervjuer och observationer). Larsson, Maja (2002) Den moraliska kroppen. Tolkningar av kön och individualitet i talets populärmedicin. Hedemora: Gidlund (en idéhistorisk avhandling) Levander, Ulrika (2011) Utanförskap på entreprenad. Diskurser om sociala företag i Sverige. Göteborg: Daidalos. (en undersökning på basis av intervjuer, policydokument och andra dokument). Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa (2006) Tiden har haft sin gång. Hem och tillhörighet bland sverigefinnar i Mälardalen. Linköping: Tema Äldre och åldrande, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet (undersökning baserad på intervjuer och delvis observationer). Nilsson, Magnus (2008) Våra äldre. Om konstruktioner av äldre i offentligheten. Linköping Studies in Arts and Science No. 450 (undersökning baserad på media (dagspress) och policydokument). Observera att avhandlingsvalet inte behöver begränsas till ovanstående förslag, utan kan väljas mot bakgrund av relevans för kandidatuppsatsen. Examination: skriftlig inlämningsuppgift (PM). PM:et bör omfatta 5 sidor. Motivera och diskutera dina teoretiska, metodiska, begreppsliga och materialmässiga val och förklara varför de är lämpligast för att frågeställningen ska kunna besvaras och/eller belysas på ett rikt sätt. Det skickas senast den 22/ till examinator Kenneth Petersson: kenpe31.liu@analys.urkund.se På kursen ges Väl godkänd, godkänd och underkänd. För väl godkänd på kursen krävs betyget väl godkänd på 2/3 av de betygsgrundande uppgifterna. För godkänt krävs Att PM innehåller: - formulering av problemområde - förslag på syfte och frågeställning - motivering av studien - tidigare forskning - empiri, förslag på teori och förslag på metod - etiska överväganden För väl godkänt krävs Utöver vad som anges för godkänt ovan krävs att - att studenten i sitt PM också förmår att, på ett kritiskt, självständigt och utförligt sätt, antingen ställa och reflektera över flera olika teoretiska perspektiv gentemot 5

6 varandra (eller kombinera dem) eller ställa och reflektera över två metoder (eller kombinera dem) gentemot varandra. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Om en student missar det obligatoriska momentet vid forum gäller att vid ett följande och senare tillfälle muntligen göra en motsvarande presentation av det egna arbetet. Ett tillfälle ordnas i nära anslutning till kursen, närmare bestämt den 20/3 eller 21/3. Tider bokas med examinator Kenneth Petersson. OBS! Det finns hårda regler om plagiering på universitetet och även i forskarsamhället (detta är alltså också en forskningsetisk fråga, läs t.ex. Närvänen, När kvalitativa studier blir text, Studentlitteratur 1999, kapitlet Etik och skrivande). Plagiering av andra källor (d.v.s. att man kopierar andra texter utan att ange referenser, antingen från litteratur eller andra källor såsom från Internet, andra studenters arbeten, egna tidigare arbeten mm) betraktas som fusk. Ibland inte minst vad gäller t.ex. hemtentamina händer det också att man ligger för nära ursprungstexten, vilket då kan bli betraktad som plagiat. Det är viktigt att omformulera det man har läst, det är också på det sätt som man som student visar att man har förstått det man har läst. Tänk också på att ett individuellt examinationsarbete måste vara en individuellt framtagen text, även om har arbetat med frågorna i grupp ni kan inte ge hela eller delar av textavsnitt till varandra. Lärare har en skyldighet att anmäla varje misstänkt fall av plagiering/fusk till disciplinnämnden på universitetet. Om det visar sig att studenten plagierat text så kan man som student bli avstängd från studier under en viss tid. Under den tidsperioden förlorar man också rätten till studielån, tillika blir man avstängd från universitetets datorer. För att slippa dessa problem måste ni alltså omformulera det ni läser till egen självständig text samt referera till de källor ni har använt. Ligg inte för nära ursprungstexten, använd noggranna referenser till ursprungstexten och markera med citattecken samt korrekta sidohänvisningar när ni lånar direkta meningar eller delar av meningar ur ursprungstext. Lycka till! Kenneth Petersson 6