Barn och utbildningskontor Barn och utbildningsnämnden Sid 1. Framtidens skola

Transkript

1 Barn och utbildningskontor Barn och utbildningsnämnden Sid 1 Framtidens skola

2 Sid 2 Syftet med utbildningen inom skolväsendet Kap 1 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

3 Syftet med utbildningen inom skolväsendet Sid 3 I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

4 Sid 4 Kommunens ansvar Lika tillgång till utbildning Likvärdig utbildning oavsett skolform En skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor En förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef Behörighetskrav för rektor och förskolechef Befattningsutbildning för rektorer

5 Sid 5 Kommunens ansvar Endast de som har lärarexamen eller förskollärarexamen får anställas utan tidsbegränsning Lärare och förskollärare ska undervisa i de ämnen som de har utbildning för Elevhälsa ska finnas från förskoleklass - gymnasiet Skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagogisk kompetens Studie- och yrkesvägledning

6 Sid 6 Kommunens ansvar Kompetensutveckling för personal inom förskole- och skolenheter Lokaler och utrustning som behövs ska finnas för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas Tillgång till skolbibliotek Systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen

7 Antal Sid 7 Befolkningsutveckling Utv negativ Utv positiv Bollnäs kommun Befolkningsprognoser april 2011 År

8 Sid 8 Norr antal elever idag antal elever det finns plats för Arbråskolan F Vallsta skola

9 Sid 9 Mitten antal elever idag antal elever det finns plats för Gärdesskolan 540 Granbergsskolan F Nyhamre skola Björktjäraskola Kilbergsskolan Sörängsskolan Rengsjöskola

10 Sid 10 Söder antal elever idag antal elever det finns plats för Kilaforsskolan F Segersta skola Västansjö skola

11 Sid 11 Diagram antal elever idag antal elever det finns plats för 100 0

12 Sid 12 Förskola antal barn kvm\barn yta BRA Summa 955 9,9 9462

13 Sid 13 Grundskola antal elever idag antal elever det finns plats för Prognos elever i kommunala grundskolan 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 Gärdesskolan 540 Granbergsskolan Kilafors skola Arbrås kola Björktjära skola Kilbergsskolan Sörängs skola Segersta skola Västansjö skola Rengsjö skola Vallsta skola Nyhamre skola

14 Sid 14 Gymnasiet antal elever det antal elever idag finns plats för Torsbergsgymnasiet Torsbergsgymnasiet, Heden 190? Nytorp 113? Heden Högskola 350 hel tids studerande? Komvux inkl Sfi och SärVux 457 helårs studerande (enligt SCB statistik)? Prognos för Torsbergsgymnasiet inkl. Heden, upprättad 2010 Prognosen bygger antal elever som flyttats från 7-9 plus elever utifrån. Elevantalet 2011 är dock färre än prognosen och bör revideras 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/

15 Sid 15 Höghammar Särskola Höghammar ca 300 elever hösten 2011 Boende i lägenheter

16 Barn och utbildningskontor Barn och utbildningsnämnden Sid 16 Framtidens skola Del 2,

17 Sid 17 Processen som pågår Ledord: Hållbarhet, långsiktighet och flexibilitet Allmänhet Dialoger i tre steg Redovisas på hemsidan Personal Verksamheternas chefer leder samtal och dialoger med sin personal under hösten Redovisas på intranätet

18 Sid Synpunkter har inkommit fram till 1 augusti

19 Sid 19 Synpunkt Först vill jag önska dig lycka till med detta arbete Inga! Många före dig har försökt, senast för ett par tre år sedan med medborgardialog osv. Den visade även då tydligt vad som behövdes göra men tyvärr vågade våra politiker inte fatta dom beslut som behövdes. Minns även den stora utredningen "LångGrund" som redan på 90:talet visade den verklighet vi ha idag! Bättre lycka denna gång! Bollnäs kommun behöver en stor, modern och konkurrenskraftig 7-9 skola i centrala Bollnäs. Rusta Gärdesskolan till detta så att den kan attrahera elever som i dag väljer Lust&Lära. I denna skola kan kommunens alla 7-9 elever gå, således inga högstadieskolor i Kilafiors, Granberg och Arbrå. Det är snabbt och enkelt att pendla för eleverna dessa sträckor. Om 7-9 försvinner från Kilafors kan både Segersta och Västansjö skolor läggas ner och inrymmas i Kilafors. Behåll förskolan i Segersta men i mindre lokaler än de har nu. För de mindre barnen i Västansjö finns Kilevippen. Förskolan Regnbågen i Kilafors har för stora lokaler, de borde kunna inrymmas i skolhuset eller helt läggas ner till förmån för privata Julibacken. Om 7-9 elever i Arbrå flyttar till Bollnäs kan Vallsta skola läggas ner och inrymmas i Arbrå. Behåll dock förskolan i Vallsta i lämpligt stora lokaler. Granbergsskolan får stor överkapacitet om 7-9 flyttar. Till Granberg flyttas elever från Söräng som även den då kan läggas ner. I Granbergsskolans lokaler borde även Klockargårdens förskola få plats. Klockargården kan lätt avyttras som bostadshus. Regnsjö skola är nyrenoverad, dock mycket uselt utfört med vattenskador som följd. Se till att få den skolan tät och låt den sedan vara i den form den är idag. Björktjära är fullbelagd, ser man ytterligare inflyttning bör den kanske utökas med flyttbara paviljonger. Nyhamre har lite överkapacitet men Gärdet är ett område som många barnfamiljer flyttar till (utländska) så där borde det inte vara något problem. Där finns ju även möjligheten att utöka antalet platser då två våningar står tomma. Kilbergsskolan kan också vara kvar i nuvarande form. Barnfamiljer flyttar till Kilberg och Ren så den borde ha ett stadigt elevunderlag. Torsbergsgymnasiet har stor överkapacitet. Med rätt vilja och inställning borde större delen av Höghammars särskoleverksamhet kunna få plats på Torsbergsskolan. Om det går kan man avyttra stora lokaler på Höghammar, Ljungheden och Heden.Så till den lilla risken i detta förslag som lägger ner fem skolor i ett slag; i hur många byar kommer kan att välja att ansöka om att öppna friskola. Blir det friskolor av de nedlagda skolorna försvinner den ekonomiska besparingen ner till 0kr... ett risktagande man måste räkna med! Tack för mig

20 Sid 20 Synpunkt Del 1 Jag har under senare år tänkt att vi i Bollnäs Kommun är värda att vara Sveriges bästa skolkommun! Vi har redan fantastisk och engagerad personal, men ändå lyckas vi inte bättre än att vara länets bästa skolkommun, mycket bra, men inte tillräckligt! Jag har funderat en hel del på olika lösningar, och då har jag kommit fram till följande möjligheter: De skolor som behöver åtgärder presenteras nedan, övriga skolor får vara precis som de är. Det är ingen lösning att lägga ned skolor på grund av för mycket tomma lokaler, jag tycker att alla skolorna skall vara kvar, de ger trygghet för alla människor som bor omkring och inte minst för barnen. Torsbergsgymnasiet Skolan bör koncentreras till fastigheten Torsberg så mycket som möjligt. Flytta det som finns på Heden med mera dit, då blir allting samlat och resandet för eleverna betydligt mindre. Lokalerna där är fullt tillräckliga för behovet för den kommunala gymnasieskolan framöver. Kanske även delar av Höghammars gymnasium kan inrymmas där? Höghammarsgymnasiet Höghammarsgymnasiet bör så gott det går koncentreras till lokalerna på Höghammar och den gamla brandstationen. Finns det utrymme på Torsberg eller Sävsberg så kan dessa lokaler utnyttjas också om det behövs. Fördelen med detta blir att det blir mindre resande för eleverna. Gärdesskolan Gärdesskolan skall vara Bollnäs tätorts enda kommunala högstadieskola. Det innebär att högstadiet flyttas från Granberg ned till Gärdet. Lokalerna måste totalrustas och alla utrymmen skall vara ljusa och luftiga samt även trevliga och mysiga och ge lust till lärande. Gärdesskolan skall konkurrera mot Lust & Lära och skolan måste därför inrikta sitt utlärande på kul och lustfyllt lärande där man får utrymme att upptäcka det roliga i varje ämne och at eleverna engageras i undervisningen. Har eleverna kul och får upptäcka och experimentera och hänger med så innebär det att de lär sig mera. I övrigt är jag i detta helt med BUNs tidigare inställning till Campus Gärdet, så jag hoppas att det kan bli verklighet så snabbt som möjligt för elevernas och skolans absolut bästa!

21 Sid 21 Del 2 Granbergsskolan Granbergsskolan görs om till en F- 6 skola i och med att högstadiedelen flyttar ned till Gärdesskolan. En del av lokalerna som använts av högstadiet kan avyttras, rivas eller flyttas dit där behov finns, t ex Björktjära skola. Gärdesskolan som ligger mera centralt passar sig bättre som högstadieskola för Bollnäs tätort, det är också klokast ur samhällsperspektivet. Nyhamre skola Nyhamre skola är en oerhört fin skola idag, tyvärr så är det så att lokalerna är överdimensionerade och varje elev har betydligt mer inomhusyta än vad de har på övriga skolor. Mitt förslag här är kontroversiellt men ändå det enda som är mest klokt ur alla kommunens elevers och skolors synpunkt. Det går ut på at vi helt enkelt bygger en ny skola, med anpassade lokaler och byggnader för en skola. Det blir dyrt men det är värt det med tanke på mindre lokalyta och rättvisa gentemot övriga skolor och alla andra elever inom kommunen. Björktjära skola Björktjära skola behöver utbyggnad, skolan skall kunna ta emot elever uppifrån Lottefors och söderut inom det normala upptagningsområdet. Detta gör Björktjära mer attraktivt för eleverna från Lottefors/ Växsjö, för skolan skall vara en mycket attraktiv konkurrent till Växsjö byskola. För att klara detta så krävs utbyggnad, detta kan ske genom att bygga på en våning med moduler eller en utbyggnad av skolan åt något håll. Vi måste tänka logiskt, för eleverna i Växsjö så är det mer klokt att åka till Björktjära än till Nyhamre eller Granberg. Samt att detta tjänar vi i kommunen på, istället för att de eleverna skall gå på Växsjö byskola. Utveckling av undervisningsformer Bollnäs Kommuns kommunala skolor behöver utveckla formerna för undervisning för att få eleverna mer intresserade av ämnena, detta gör man via kul och äventyrlig undervisning där barnen verkligen är med. För att detta skall bli möjligt så behövs mycket stödjande från skolledningarna och utbildning av lärarna. Alla elever har fullständig rättighet att och kan klara av att få betydligt högre betyg än ett G, det är alla elever värda anser jag. När det är kul så blir det dessutom kul att lära och eleverna kan börja känna glädje att gå på lektionerna, och känna en längtan till och med, då blir skolresultaten också betydande förbättrade. Personal Det behövs fler utbildade lärare i skolan, den outbildade kan finnas med i klassrummen som extra stöd så eleverna kan få den hjälp som de behöver. Det kan tänkas att det behövs 3 till 4 personal i ett klassrum varav minst en skall vara utbildad lärare. Detta behövs främst å åk 1 till 3, men extra personer i klassrummen behövs i hela skolan just för att elever som behöver extra stöd skal kunna få det när det behövs. I högstadiet kan dessa personerna vara ett extra stöd för dem som ogillar skolan och helst skolkar. Dessa eleverna behöver draghjälp för att ta sig till klassrummet. TACK!! Detta var mina ideer, jag tackar Er alla för att vi får vara med i dialogen och jag ser fram mot att se alla andra goda ideer från personal och övriga invånare på hur problemen kan lösas! TACK!!

22 Sid 22 Synpunkt Om den kommunala skolan ska kunna konkurrera med friskolor så måste det finnas en central nyrenoverad (läs ombyggd) kommunal skola. Som läget är nu så väljer näst intill 100% av blivande högstadieelever friskolan "Lust & lära". De som blir "över" får som läget är nu, nu gå på Granbergsskolan. Det är många besvikna elever och föräldrar. När de sedan gått ett tag så märker de dock att den kommunala skolan är bra. Tråkigt bara att hela tiden behöva "hävda" sig och tala om att det inte är så att världen slutar snurra för att man inte kom in på Lust & lära. Kort och gott, en central kommunal skola med en lika bra (minst) standard som friskolan. Då kan man konkurrera på lika villkor.

23 Sid 23 Synpunkt Bra med en genomtänkt långsiktig planering av kommunens skolor!! Den tomma Gärdesskolan är naturligtvis massor av outnyttjade kvadratmeter, men annars kan jag ibland känna oro för att skolorna kan bli för trånga. Granbergsskolan hade t ex över 500 elever för några år sedan, men det är abrsolut inget önskescenario - trångt både för elever och personal. En bra verksamhet kräver ändamålsenliga utrymmen! Även skolbiblioteken kräver utrymmen, vilket i dag inte finns på alla skolor. Alltså: planera, men krymp inte ytorna till ett minimum!

24 Sid 24 Synpunkt Att kommunen ska ha en 7-9 skola i centrala Bollnäs för alla högstadieungdomar i kommunen. En skola med visioner för framtiden och som kan konkurrera med Friskolan. En skola för alla. Skolan kan vara nybyggd eller rusta upp Gärdesskolan. Det som är viktigt är att den ligger centralt. Lägg ner högstadiet i Kilafors Arbrå och Granberg. En stor högstadieskola i kommunen kan lättare få lärare till alla olika ämnen. Ungdomarna kan åka in till Bollnäs de ska ändå snart in till gymnasiet.då är det bättre att de yngsta barnen får gå kvar i byskolorna. Låt engagerade lärare på högstadiet få forma den "nya" högstadieskolan. Det finns visioner för framtiden inom lärarkåren i Bollnäs. Ta vara på dom

25 Sid 25 Synpunkter Förtydligande gällande lokalkostnader. Varför bygger man en ny förskola när BUN har så stor lokalyta över? Tittar BUN på kvalitén i skolorna och inte bara fokuserar på lokaler? Frågor om skolor lokaliserade i glesbygd och i centrum. Fråga om Gärdesskolan RIV eller sälj? Har man tittat på möjligheten att lokalisera Höghammar på Torsberg? Hur ser framtiden ut för byskolorna? Är kommunstyrelse och fullmäktige med på tåget? Är de villiga att fatta beslut eller vill de fortsätta bedriva regional politik - då måste medel tillföras. Behöriga lärare Viss problematik eftersom vi anställt obehöriga. Utbildning har betydelse Hur sätts hyrorna? Mer annonsering kring detta i lokalpress, och utdelning av information till föräldrar via skolan. Valet av tillfälle för information/dialog är för det första inte så väl spritt bland medborgarna och att det kan vara svårt för föräldrar med barn i olika aktiviteter att komma loss vid den här tiden på året.

26 Sid 26 Ny Central 7-9 skola Gärdesskolan har plats för 540 elever Granberg åk 7-9 är 322 elever Arbrå åk 7-9 är 99 elever Kilafors åk 7-9 är 144 elever Totalt : 565 elever Arbråskola har plats för 430 elever Arbrå F-6 är 191 elever Vallsta F-6 är 96 elever Totalt: 287 elever Kilbergsskolan har plats för 320 elever där går 309 elever Nyhamreskola har plats för 400 elever där går 355 elever Björktjäraskola har plats för 220 elever där går 233 elever Rengsjö skola har plats för 130 elever där går 124 elever

27 Sid 27 Campus Gärdet Ny Central 7-9 skola Gärdesskolan har plats för 540 elever Granberg åk 7-9 är 322 elever Arbrå åk 7-9 är 99 elever Kilafors åk 7-9 är 144 elever Totalt : 565 elever KomVux Ca.???? Hedenområdet Torsbergsgymnasiet 200 elever Högskoleenheten + KY mellan studerande

28 Sid 28 Att tänka på: Behov av utredningar/inventeringar/kostnadsbedömningar/kalkyler 1. Inventering av underhållsbehov/investeringsbehov även utomhusmiljö 2. Vart finns idrottshallar, slöjdsalar och hemkunskapssalar? 3. Ta fram rivningskostnader av utvalda skolobjekt. (Är det billigare att bygga nytt eller bygga om/till) 4. Försäljningsnivåer per skolobjekt 5. Fastighetstekniska förutsättningar: Vid ombyggnad gäller nya lagkrav. Vid ev. ombyggnad av skollokaler måste energikrav uppfyllas hur påverkar detta kostnaden och utformning av befintliga rum/hisschakt m.m. Koll av konstruktioner/bärande delar ta fram ritningar. 6. Parkeringsplatser runt valda objekt 7. Skolskjutsar kostnad? 8. Busshållplatser, hämta/ lämna med egen bil? 9. Parkering för mc/moped/cykel. 10. Hur löser vi verksamheten under om/ny /tillbyggnad? Minimera provisoriska lösningar samt moduler!!! 11. Hur skapar vi flexibla lokaler i befintliga objekt? Vilka åtgärder planmässigt måste göras för att alternativnyttja dessa. Detaljplanändringar? 12. Hur tänker lärare att bra skollokaler skall se ut? 13. Infrastruktur både trafik och datanät Ledord: Att i ett ekonomiskt perspektiv se kommunen som en helhet. Samordningsvinster ses över. Att tillgodose verksamheternas behov av ändamålsenliga lokaler detta måste utvecklas tydligt.

29 Sid 29 Synpunkter lämnas på bollnas.se Ett formulär där man kan skriva idéer på lösningar finns på bollnas.se Frågor? Nästa Dialogtillfälle är 15 september kl Kulturhuset, Stora scen då kommer det förslag som lämnas till politikerna för beslut att visas.