Landstingsplan och budget

Transkript

1 andstingsplan och budget (59)

2 HÅ... 4 HV... 5 V V... 5 VÅ V... 5 Ä... 6 HÄVC... 6 VC... 7 Ä... 7 C VC... 7 HÄ... 8 Ä... 8 ppräkning... 8 ettokostnadsutveckling... 8 nvesteringar... 8 katteintäkter... 9 tatsbidrag iks- och regionvårdsintäkter atientavgifter edarbetare äkemedelskostnader inansiering av Citybanan ntäkter och kostnader för kollektivtrafiken CH HÄ tt hälsoinriktat perspektiv H ÄH, CH H ÄH örbättrat akut omhändertagande atientsäkerhet atientens rättigheter ollektivtrafik för tillväxt och miljö illgänglig kollektivtrafik äker kollektivtrafik tt bra kulturliv för alla egional utveckling för goda livsvillkor JH VÄJ HÄ- CH JVÅ , CH J lanering konomisk styrning ppföljning ollektivtrafiken en utmaning V VH od hushållning rsättningssystem ångsiktigt finansiellt mål egionalt samarbete för ökad effektivitet (59)

3 C CH JÄ roduktionsplanering inom hälso- och sjukvården örändrat uppdrag för länssjukvården okus på kollektivtrafikstråken y kollektivtrafiklag ågtrafiken iljövänlig kollektivtrafik VVC valitet i hälso- och sjukvården (god vård) ppföljning och kvalitetssäkrad vård inskad miljöpåverkan V ÄJ CH V Å unskapsstyrning i hälso- och sjukvården tveckling av närvård ersoner med psykisk ohälsa eller sjukdom amverkan kring en decentraliserad kulturpolitik ulturen som utvecklingsfaktor nterkulturell dialog och internationellt utbyte ildning, demokrati och digital delaktighet egional utveckling genom kompetensuppbyggnad amverkan inom sjukvårdsområdet V CH V Ä V CH H, CH V nvesteringsplan byggnader nvesteringsplan kollektivtrafik nvesteringsplan maskiner och utrustning nvesteringsplan konst V (59)

4 nledning andstingets verksamhetsidé andstinget i ppsala län hjälper alla i länet att vara friska och må bra. Vi erbjuder en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och stor omtanke, där man får snabb hjälp och där pengarna används på bästa möjliga sätt. Vår samverkan med ppsala universitet ger oss tidigt tillgång till ny kunskap som snabbt kan användas i vården. Vi skapar också förutsättningar för ett gott liv i länet genom kollektivtrafik, kulturliv och en hållbar regional utveckling. andstingsplan och budget är landstingets politiska styrdokument som talar om inriktningen för landstinget, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. lanen utgår från den politiska viljan inom landstinget, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och i länet och våra lagar. et är landstingsfullmäktige som beslutar om innehållet i andstingsplan och budget. et fungerar sedan som landstingets övergripande styrande dokumentet, som anger inriktningen för verksamheterna. andstingsplanens primära målgrupper är dels landstingets politiker, dels förvaltningschefer och övriga chefer som ska genomföra den politiska viljan. landstinget strävar vi efter att ständigt förbättra och förnya verksamheten utifrån medborgarnas behov. andstingsplanen lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förbättring och förnyelse. 4 (59)

5 olitisk huvudinriktning andstinget avser under planperioden fortsätta det framgångsrika reformarbetet som inleddes under förra mandatperioden. Vår utgångspunkt är den enskilde och dennes behov. andstinget ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en modern och serviceinriktad kollektivtrafik samt ett brett kulturutbud. nsvarsfullt förvaltarskap ll verksamhet inom landstingets ansvarsområde finansieras huvudsakligen med skattemedel. ärför vilar ett stort ansvar på politiker, chefer och medarbetare att gemensamt använda skattebetalarnas pengar så effektivt som möjligt. n förutsättning för att landstinget ska kunna utveckla de verksamheter som landstinget ansvarar för är en ekonomi i balans. andstinget ska inte förbruka mer än vad som tas in via skatt, statsbidrag och avgifter. vsättningar måste också göras till pensioner och investeringar. andstinget har de senaste åren haft en god ekonomisk utveckling. amtidigt har kostnadsutvecklingen varit alltför hög för att vara långsiktigt hållbar. n central uppgift under kommande planperiod är därför att anpassa kostnadsutvecklingen så att den är i takt med de ekonomiska förutsättningarna. lla förvaltningar ska ha ett ansvarsfullt ledarskap där budget är i balans. et ställer i sin tur krav på förbättrad styrning och ledning av hälso- och sjukvården så att landstingets pengar används mer effektivt. n vård utan köer örnyelsen inom hälso- och sjukvården ska fortsätta. enna förnyelse utgår från patientens behov och önskemål vilket förutsätter tillgänglighet, valfrihet och mångfald. ngen patient ska behöva vänta på vård. rundkravet är att landstinget klarar den lagstadgade vårdgarantin. dag lever landstinget inte upp till dessa krav vilket kräver förbättringar på en lång rad områden. ör att tillmötesgå patientens behov till fullo är målet en hälso- och sjukvård utan köer. atienten i fokus atientens makt och inflytande över vården är viktigt och därför ska valfriheten öka. Vårdvalet ska utvecklas. et ska vara lätt att välja och jämföra olika vårdgivare. Valfriheten är idag till stor del begränsad till det egna länet, men målet är att patienterna i framtiden ska kunna välja vårdcentral och specialistvård utanför länets gränser. enom en utvecklad närvård ska patienter i hela länet erbjudas en större del av sitt vårdbehov i närmiljön. ålet är en smidig sjukvård och omsorg där patienten inte ska påverkas av administrativa gränser mellan landstinget och kommunerna. atienter och anhöriga ska känna tillit och trygghet i vården och vården ska ges med värdighet och respekt för människors lika och okränkbara värde. Vården ska kännetecknas av ett gott bemötande. en vård som landstinget finansierar ska hålla högsta möjliga kvalitet. ärför är det viktigt att kvalitets- och uppföljningsarbetet fortsätter att utvecklas. esultat av kvalitetsgranskning ska göras tillgängliga för allmänheten. ungerande kollektivtrafik andstinget i ppsala län har ett stort ansvar för länets kollektivtrafik. ollektivtrafiken ska bidra till utveckling i hela länet, minskad klimatpåverkan och förenklat resande över länsgränserna. en ska också underlätta människors vardag. andstinget har anslutit sig till fördubblingsmålet inom kollektivtrafiken som övergripande mål. 5 (59)

6 laneringsförutsättningar Hälsoutveckling edellivslängden är en god indikator på hälsotillståndet i befolkningen. ppsala län ligger på tredje plats i riket när det gäller medellivslängden för kvinnor, 83,3 år, och på första plats när det gäller medellivslängden för män, 79,9 år. Hälsoutvecklingen i länet är relativt god, allt fler mår bra. jälvskattad hälsa ger en god fingervisning om framtida sjukdom och förtida död. et självskattade allmänna hälsotillståndet har gradvis förbättrats sedan år 2000 och skillnaderna mellan män och kvinnor har minskat. än rapporterar i något större utsträckning än kvinnor att de har ett bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, 76 respektive 74 procent. Variationen i upplevt hälsotillstånd mellan kommunerna i länet är mycket stor. tt generellt mönster är att god hälsa samvarierar med ekonomiskt välstånd i kommunerna. ångvarig sjukdom är vanligare hos kvinnor än hos män upp till 65 års ålder, därefter är förekomsten lika för båda könen. ndelen med långvarig sjukdom minskade mellan 2000 och 2008, från 34 till 29 procent bland kvinnor och från 29 till 26 procent bland män. et finns stora skillnader mellan kommunerna även med hänsyn tagen till olika åldersammansättning. e vanligast förekommande långvariga sjukdomarna eller besvären hos kvinnor är allergiska ögoneller näsbesvär, högt blodtryck, eksem och hörselnedsättning. otsvarande för män är hörselnedsättning, allergiska ögon- eller näsbesvär, högt blodtryck och öronsus. edsatt psykiskt välbefinnande är relativt oberoende av utbildningsnivå, däremot är det förknippat med dålig ekonomi. sykisk ohälsa betyder mer för upplevelsen av dåligt allmänt hälsotillstånd än fysiska problem procent av kvinnorna och 15 procent av männen i länet har nedsatt psykiskt välbefinnande. land de yngsta, år, har ungefär dubbelt så många kvinnor som män nedsatt psykiskt välbefinnande. ndelen personer med nedsatt psykiskt välbefinnande minskar fram till 74 års ålder för att sedan öka något. et är 2,5 gånger vanligare att personer med låg utbildning och/eller dålig ekonomi har ett dåligt allmänt hälsotillstånd. e med ett gott allmänt hälsotillstånd är i större utsträckning fysiskt aktiva och klarar sina dagliga aktiviteter bättre. esultaten från iv och hälsa ung från 2011 visar att de allra flesta ungdomar har ett gott allmäntillstånd. Hälsoutvecklingen är positiv och andel elever med bra självskattat allmänt hälsotillstånd har ökat. ojkar har bra allmänt hälsotillstånd i större utsträckning än flickor men skillnaden mellan könen har minskat något under de senaste åren. ndelen flickor som är stressade och nedstämda är nästan dubbel mot andelen pojkar. xempelvis uppger 21 procent av flickorna i årskurs 9 att de är nedstämda ofta eller nästan hela tiden. jukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste anledningen till att länsborna läggs in på sjukhus eller besöker specialist. Vanligast därefter är rörelseorganens sjukdomar, tumörer och psykiska sjukdomar. v det totala antalet vårddagar svarar psykiska sjukdomar för en fjärdedel, följt av cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och skador. andhälsa har förbättras bland länets invånare. ndel som bedömer sin tandhälsa som bra har ökat från 71 procent år 2004 till 73 procent år 2008, men det finns tecken på försämrad tandhälsa i vissa grupper. rbetslösa och mottagare av ekonomiska bestånd besöker tandvården i mindre utsträckning än övriga och avstår oftare från behandling. arn och ungdomar i länet har en bra tandhälsa. 86 procent av 6-åringarna har kariesfria mjölktänder och 30 procent av 19- åringarna har kariesfria tänder. ndelen dagligrökare har minskat från 14 procent år 2000 till 11 procent år otalt är det 11 procent av kvinnorna och 10 procent av männen som röker dagligen. ntalet fall av lungcancer avspeglar tydligt utveckling av rökvanor bland män och kvinnor. ntal nya fall hos män har minskat men för kvinnor är trenden den omvända, då anta- 6 (59)

7 let fördubblats under den senaste trettioårsperioden. Hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjuklighet och alltför tidig död. ndelen riskkonsumenter uppgick år 2008 till sex procent bland männen och sju procent bland kvinnorna i länet. yra procent av länets befolkning har varit sjukskrivna i mer än 90 dagar under ett år. ångtidssjukskrivningarna domineras av två diagnosgrupper, besvär från rörelseorganen och psykisk ohälsa. efolkningsutveckling efolkningsutvecklingen i länet kommer fortsatt att vara positiv. kningen bedöms uppgå till cirka 0,8 procent per år. År 2014 kommer länets befolkning att uppgå till ca invånare. rognoserna pekar på att antalet personer i ålder år kommer att vara i det närmaste oförändrat fram till år äremot kommer antalet personer som är 65 år och äldre att öka med drygt personer under samma period. ntal efolkningsutveckling, ppsala län Ålder emografiska förutsättningar Åldersfördelningen i ppsala län uppvisar en mindre andel personer 60 år och äldre jämfört med riket. gengäld så är andelen personer i åldern år betydligt högre i länet. et finns också stora skillnader mellan länsdelarna. ppsala/nivsta domineras av personer i åldern år. orra länsdelen har en betydligt större andel personer som är äldre än 65 år än ppsala/nivsta. etta gäller även den södra länsdelen men skillnaden är inte lika uttalad. Hur sjukligheten i framtiden kommer att se ut beror bland annat på hur befolkningsstorlek och befolkningssammansättning förändras men också på hur frisk- och riskfaktorerna utvecklas. lertalet sjukdomar är starkt åldersrelaterade, framför allt när det gäller cancersjukdomar och sjukdomar i cirkulationsorganen. dag är en tredjedel av alla patienter inom sjukhusvården är över 70 år. å andelen äldre ökar får det till följd att antalet patienter ökar fram till år etta innebär, för ppsala län, att hälso- och sjukvården och samhället i övrigt kommer att ställas inför en ökande sjukdomsbörda. en medicinska utvecklingen tvecklingen inom det medicintekniska området styr indirekt behovet av hälso- och sjukvård. begreppet innefattas många områden som förbättrade läkemedel, nya maskiner eller apparater, förbättrade operationsmetoder eller organisatoriska förändringar. en medicintekniska utvecklingen med ständigt nya tekniska förbättringar både vad gäller att förutsäga, diagnostisera och också behandla olika sjukdomstillstånd kommer att fortsätta öka, hit räknas också utvecklingen av nya läkemedel. tvecklingen styrs till stor del av ekonomiskt starka länder och industrigrupper vilket medför att utvecklingen är svår att förutspå och att landstinget har små möjligheter att påverka utvecklingens inriktning. ör att kunna kunskapsstyra vården behövs system för både värdering och rangordning av nya metoder, teknologier och läkemedel samt en struktur för införande och utvärdering. ådana system kan också användas vid 7 (59)

8 prioriteringar samt utbudsminskningar och utsortering av gamla metoder. ammanfattningsvis kan konstateras att: tvecklingen inom sjukvårdteknologin ökar hälso- och sjukvårdskostnaderna mer än den demografiska utvecklingen. en medicintekniska utvecklingen påverkar utbudet och därigenom behovet av hälso- och sjukvård. et blir i framtiden än mer nödvändigt att arbeta med öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvården. amhällsekonomin en finansiella oron i omvärlden kan i förlängningen innebära återhållsamhet och lägre tillväxt globalt vilket för veriges del kan betyda lägre export. ron dämpar också den inhemska konsumtionen och kan bromsa investeringstakten och med bakgrund av detta så är bedömningen att tillväxttakten i verige kan bli lägre än tidigare prognoser och detta leder till sänkta prognoser för skatteintäkterna. n lägre tillväxt leder dock oftast till lägre inflation och lägre räntor vilket kan bidra till att minska kostnaderna. ammanfattningsvis så ser det inte helt nattsvart ut för verige, som finansiellt står väl rustat, men det innebär att landstinget inför planperioden bör ta höjd för en förväntad minskad ökningstakt av skatteintäkter och statsbidrag. örutsättningar i landstinget andstinget står inför stora ekonomiska utmaningar under planperioden. ron på den finansiella marknaden gör att skatteunderlaget minskar i länet. amtidigt blir landstinget huvudman för kollektivtrafiken. esandet med kollektivtrafiken ska öka kraftigt fram till en expansionen kommer att medföra ökade kostnader som inte täcks av de skattemedel lanstinget får i skatteväxlingen. ppräkning ppräkningen för landstingets verksamheter är differentierad. snitt är uppräkningen inklusive demografi 2,5 procent. abell 1: ppräkning i landstinget olitikområde ppräkningrafi emo- otalt Hälso- och sjukvård 1,6 % 0,7 % 2,3 % ollektivtrafik 14,2 % 0 % 14,2 % ulturverksamhet 1,7 % 0 % 1,7 % egional verksamhet 0 % 0 % 0 % vergripande 1,7 % 0 % 1,7 % verksamhet otalt 1,9 % 0,6 % 2,5 % ettokostnadsutveckling tt av landstingets viktigaste mål är att ha en långsiktig stabil låg utveckling av nettokostnaderna. År 2010 var nettokostnadsutvecklingen 5,8 procent och prognosen för år 2011 är 3,7 procent. andstinget har ett mål att två procent av skatter och statsbidrag ska avsättas till eget kapital. ör 2012 innebär detta att landstinget maximalt kan ha en nettokostnadsutveckling på 2,8 procent jämfört med budget 2011 (rensat för övertagandet av kollektivtrafiken). och med de uppräkningar och resursförändringar som ligger i budgeten för 2012 är nettokostnadsutvecklingen, jämfört med budget 2011, 3,6 procent rensat för övertagandet av kollektivtrafiken. andstinget har därför valt att sänka det finansiella målet för nvesteringar andstingets beslutade och planerade investeringar uppgår totalt till miljoner kronor under planperioden. e beslutade är på miljoner kronor och de planerade är på miljoner kronor. landstingsplanen för var de totala investeringarna miljoner kronor, varav miljoner kronor var beslutade. en kraftiga ökningen beror främst på att landstinget tar över huvudmannaskapet för kollektivtrafiken från och med (59)

9 andstingets relativt små investeringar i fastigheter under den senaste tioårsperioden gör att det nu finns ett uppdämt investeringsbehov. ärför står fastigheterna för den största investeringsandelen, miljoner kronor, för planperioden. eslutade investeringar är på 609 miljoner kronor och planerade investeringar ligger på miljoner kronor. e tre enskilt största investeringsobjekten under planperioden är psykiatrins hus, som blir klart 2012, rustningen av vårdbyggnader på kademiska sjukhusets område, som beräknas pågå fram till 2015, och eventuellt en ny behandlings- och vårdbyggnad. andstinget planerar att kraftigt öka volymen på investeringar i kollektivtrafiken. rån en nivå på i snitt 8 miljoner kronor per år, under åren , kommer investeringarna under planperioden att ligga på i snitt 399 miljoner kronor per år. otalt för planperioden kommer investeringarna att ligga på miljoner kronor. e stora investeringarna beror främst på att landstinget ska bygga nya bussdepåer. kälet är bland annat att det inte går att ha biogas på de depåer som finns i dag och att upphandlingen av regionbussar förutsätter en depå som är tillgänglig för alla bussbolag. många år har landstinget budgeterat cirka 250 miljoner kronor per år för de olika verksamheternas investeringar i utrustning. Verksamheterna har dock inte kommit upp i dessa nivåer. etta har medfört ett uppdämt investeringsbehov, framför allt på kademiska sjukhuset. et innebär att investeringsramen för maskiner och utrustning nu kommer att öka till 322 miljoner kronor för e stora investeringarna i byggnader, kollektivtrafik och utrustning som landstinget står inför kommer dels innebära ett ökat tryck på landstingets likviditet, dels ökade kostnader för förvaltningarna i form av hyreskostnader. n översyn av hyresmodellen har påbörjats 2011 och kommer att färdigställas under Hyreskostnaderna kommer alltså inte att rymmas i förvaltningarnas befintliga nettokostnadsramar. ärför måste landstinget se över hur man kan anpassa dessa. tt av landstingets mål är att landstinget inte ska ta lån från externa långivare. ed tanke på de stora investeringar som väntar, bör det utvärderas hur landstinget ska finansiera sina investeringar i framtiden. katteintäkter veriges kommuner och landsting,, har flera gånger under 2011 reviderat upp prognosen för tillväxten av skatteunderlaget. en senaste tidens utveckling har dock lett till att har reviderat ner prognosen. katteunderlaget ökar endast med 3,4 procent under å är inte skatteväxlingen, som är en följd av att landstinget tar över kollektivtrafiken 2012, inräknad. rognosen för planperioden är, inklusive effekten av skatteväxlingen, miljoner kronor (, oktober). katteutvecklingen, exklusive skatteväxlingen, har en utvecklingstakt på 3,6 procent i snitt per år för planperioden. nligt prognosen i maj var utvecklingstakten 4,9 procent. katteväxlingen innebär att landstingsskatten ökar med 49 öre, samtidigt som kommunalskatten minskar med 49 öre. et ger ytterligare 305 miljoner kronor i skatteintäkter till landstinget en totala effekten av skatteväxlingen, inklusive utjämning, är 352 miljoner kronor. nnan skatteväxlingen sker är landstingsskatten i ppsala län 10,37 kronor per intjänad hundralapp. et är lägre än genomsnittet bland landstingen i verige, som 2011 är 10,82 kronor. fter växlingen är skattesatsen i ppsala län 10,86 kronor per intjänad hundralapp. 9 (59)

10 iagram 1: katteutveckling katteutveckling i % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% * *en höga skatteutvecklingen 2012 beror på att landstinget tar över kollektivtrafiken. tatsbidrag tatens bidrag till landstingen består främst av bidraget för kommunalekonomisk utjämning och bidraget till läkemedelsförmånen. tjämningsbidrag ystemet för kommunalekonomisk utjämning har utretts av en parlamentarisk kommitté. ommittén redovisade utredningen i april 2011 och föreslår bland annat en genomgripande förändring av hälso- och sjukvårdsmodellen. tredningen har tidigare föreslagit att garantinivån ska vara 115 procent i både kommunernas och landstingens utjämningssystem, för att underlätta skatteväxlingar. örändringen i garantinivån är tänkt att gälla från en totala effekten av utredningens förslag ska, om de antas, gälla från 2013 och innebär att utjämningsbidraget minskar med 8 kronor per invånare. nligt en prognos från i augusti är den totala effekten av utjämningsbidraget för landstinget, efter avdrag för kostnadsutjämning, miljoner kronor inklusive skatteväxlingseffekten för planperioden. äkemedel taten och överenskommer i ett gemensamt avtal om hur mycket ersättning staten ska ge till landstingen för läkemedelskostnader inom läkemedelsförmånen. ör närvarande finns det inget avtal för kommande år. n arbetsgrupp, med representanter från departement, olika landsting och, ska utreda om statsbidraget för läkemedel ska följa nuvarande modell i framtiden, eller om det i stället ska ingå i det generella statsbidraget. m det ska ingå i det generella statsbidraget, så blir det nominellt det blir alltså oförändrat för all framtid, vilket är till nackdel för landstingen. ördelen är att landstingen då vet vilka nivåer som gäller för läkemedel. väntan på ett avtal och på vad utredningen ska komma fram till, är det svårt att budgetera för läkemedelsförmånen. år är det klart att landstinget får 771 miljoner kronor i ersättning från staten. åde och ocialstyrelsen gör dock prognoser på kostnadsutvecklingen för läkemedel. tifrån detta gör landstinget uppskattningen att läkemedelsbidraget ökar med 1 procent 2012 och 2,5 procent för å det är möjligt att statsbidraget från 2013 ingår i det generella statsbidraget så väljer landstinget att för 2014 ligga kvar på samma nivå som jukskrivningsmiljarden rån 2006 till 2011 har regeringen avsatt en miljard kronor om året för att stimulera hälso- och sjukvården att medverka till att utveckla sjukskrivningsprocessen. egeringen anser att erfarenheterna från sjukskrivningsmiljarden har varit positiva och har i 2012 års budgetproposition avsatt en miljard per år fram till Vilka kriterier som krävs för att uppnå delmålen och därmed erhålla medel från sjukskrivningsmiljarden är inte klara ännu. andstinget väljer därför att endast budgetera 5 miljoner kronor per år under planperioden idigare år har landstinget budgeterat en fast del på 9 miljoner kronor. 10 (59)

11 ehabiliteringsgarantin ehabiliteringsgarantin är ett prestationsinriktat stimulansmedel för sjukdomsgrupperna långvarig smärta och psykisk ohälsa. arolinska nstitutet har genomfört en utvärdering av rehabiliteringsgarantin på uppdrag av regeringen vilken har slutredovisats. egeringen har bestämt, efter att ha tagit del av utvärderingen och synpunkter på denna, att en fortsättning av rehabiliteringsgarantin ska utfalla år n överenskommelse för 2012 ska förhoppningsvis vara klar i oktober-november ömiljarden egeringen och har träffat en överenskommelse om insatser för att förbättra tillgängligheten för patienterna till hälso- och sjukvården. åde 2010 och 2011 valde landstinget, med hänsyn tagen till försiktighetsprincipen, att inte budgetera någon intäkt för kömiljarden. ör åren kommer dock landstinget att budgetera 5 miljoner kronor årligen. vriga specialdestinerade statsbidrag tatsbidraget för alf-medel (avtal om läkarutbildning och forskning) på cirka 240 miljoner kronor ges direkt till kademiska sjukhuset och rimärvården. ndra större specialdestinerade statsbidrag som ges direkt till verksamheten är medel, tolkbidrag, personalanknutna statsbidrag, volymbidrag folkhögskola, kulturbidrag, asylbidrag, stimulansbidrag för äldrepsyk och sexprocentigt momsbidrag. et finns även andra mindre statsbidrag som också ges direkt till verksamheterna. essa uppgår till cirka 100 miljoner kronor. iks- och regionvårdsintäkter År 2010 slöts femåriga vårdavtal mellan andstinget i ppsala län och landstingen i alarna, ävleborg, Värmland, rebro, örmland och Västmanland. ammantaget innebär vårdavtalen att kademiska sjukhuset beräknas sälja vård för cirka 1,3 miljarder kronor årligen och att cirka patienter får vård på kademiska sjukhuset. Även tockholms läns landsting är en stor köpare av vård, liksom orrlandstingens regionförbund och det finska landskapet Åland. töver avtalen om regionvård utför kademiska sjukhuset en del av rikssjukvården, men den utgör en mindre del av intäkterna. År 2010 sålde kademiska sjukhusets vård till andra landsting för miljoner kronor. ppsala Care förmedlar högspecialiserad vård till drygt 400 utländska patienter årligen. öretaget omsatte 43 miljoner kronor år atientavgifter atientavgifterna i andstinget i ppsala län har varit oförändrade under flera år och tillhör de lägre inom både regionen och riket. Justering av patientavgifter har inte gjorts systematiskt vilket gör att när väl höjningar sker så blir det stora nivåskillnader. Våra grannlandsting har under tidigare år genomfört höjningar och ligger betydligt över nivåerna i vårt landsting. Vårdavgifterna bör följa kostnadsutvecklingen och reglerna för avgifterna ska vara enkla och logiska samt styra till rätt vårdnivå. n tydligare gränsdragning mellan vårdnivåer kan hjälpa patienterna att söka rätt nivå. ör att komma i nivå med övriga landsting och för att få en styrning till rätt vårdnivå så föreslås nu, enligt utförd utredning, en höjning av merparten av patientavgifterna. ör att få en tydligare reglering av avgifterna så ska höjningar normalt ske vart fjärde år och då förslagsvis året efter ett valår. Höjningen ska dessutom kopplas till landstingsprisindex under samma period, men individuella bedömningar måste göras vid varje tillfälle. ffekten av detta gör att avgiftsjusteringar sker vid givna tidpunkter och med förutsägbara nivåer vilket ökar tydligheten för alla medarbetare inom landstinget men framförallt för patienterna. Höjningen av patientavgifterna beräknas ge en positiv effekt och därmed bidra till landstingets finansiering med 20 miljoner kronor. 11 (59)

12 atientavgifter för 2012 redovisas i bilaga längre fram i dokumentet edarbetare andstinget är en av länets största arbetsgivare med medarbetare. en helt dominerande delen av landstingets kostnader utgörs av personalkostnader. et ställer krav på en personalpolitik som innebär att landstinget är en attraktiv arbetsgivare samtidigt som personalkostnaderna hålls inom givna ekonomiska ramar. n viktig del i ett starkt arbetsgivarvarumärke är skickliga ledare som förstår vikten av att kommunicera och involvera medarbetarna i det ständiga utvecklingsoch förändringsarbetet. edarskapsfrågorna kommer att stå i fokus under planperioden. andstinget har ett stort och viktigt ansvar för utbildning av nya medarbetare till yrken som rör landstingets verksamhet. andstingets förmåga att utbilda och rekrytera medarbetare såväl till den egna verksamheten som till regionen har utomordentlig betydelse för regionens attraktionskraft. yckeln till denna utveckling heter samarbete. nder mandatperioden måste därför landstinget aktivt arbeta med att forma och stärka samarbetsformer med en rad aktörer, ppsala universitet och veriges antbruksuniversitet, älardalens Högskola, arolinska institutet, länets vård och omsorgscollege och motsvarande i kringliggande län samt sist men inte minst med andra vårdgivare i regionen. tt starkt arbetsgivarvarumärke är en förutsättning för att kunna attrahera och behålla medarbetare i framtiden. e företag och organisationer som kan kommunicera ett starkt arbetsgivarvarumärke kommer att ha ett stort försprång i förhållande till andra. ersonalkostnader ersonalkostnaderna utgör 56 procent av landstingets kostnader, vilket motsvarar cirka miljoner kronor lanperioden präglas av stor återhållsamhet varför personalkostnaderna måste hållas inom givna ekonomiska ramar. tgångspunkten i landstingets lönebildning är budgetramen, gällande löneavtal och den påverkan marknadskrafterna har. nför den årliga löneöversynen ska behovet av strukturella lönebildningsåtgärder analyseras. andstinget måste säkra nyckelkompetenser för att bland annat minska kostnaderna för inhyrd personal. ensionskostnader ör pensionskostnader använder landstinget den så kallade blandmodellen. en innebär att pensioner som är intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. etta innebär att skulden endast finns beskriven som en notering under balansräkningen och att skuldökningen inte ingår i verksamhetens kostnader. ostnaden uppstår först vid själva utbetalningen. ensioner intjänade efter 1998 kostnadsförs däremot direkt när skulden uppstår. nsvarsförbindelsen är alltså en ofinansierad del av pensionskostnaderna inom landstinget. iagram 2 visar den förväntade kostnadsutvecklingen för den ofinansierade delen av pensionskostnaderna i landstinget. ostnaden för den ofinansierade delen kommer öka varje år fram till ed fortsatt stigande medellivslängd kommer kostnaderna att öka ännu mer än vad diagram 2 visar. om mest kommer kostnaden, inklusive löneskatt, att vara cirka 111 miljoner kronor högre än m det under dessa år inte finns reserver för finansiering måste landstingets verksamheter minska sina kostnader med motsvarande summa för att landstinget ska klara pensionsåtagandet. enomsnittskostnaden under den närmaste tjugoårsperioden beräknas bli cirka 80 miljoner kronor högre än under år (59)

13 iagram 2: finansierad del av framtida pensionskostnader ramtida pensionskostnader ofinansierad del nkr finansierad kostnad ärskild löneskatt År äkemedelskostnader andstinget arbetar med läkemedelsfrågor för att uppnå en ändamålsenlig, säker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. ostnadsutvecklingen när det gäller nya och dyra läkemedel gör att behovet av prioriteringar är stort. andstinget utvecklar systematiska metoder för att värdera nya läkemedel. rioriteringar måste dock göras på alla nivåer, såsom enskilda kliniker, vårdcentraler eller motsvarande. et är viktigt att läkemedel inte betraktas som en fri nyttighet och att kostnadsansvaret så långt som möjligt decentraliseras. År 2010 infördes kapiteringsersättning för läkemedel i primärvården. etta har bidragit till en mer kostnadseffektiv förskrivning. n besparingspotential på cirka 20 miljoner kronor kan uppskattas för år ärmed kan resurser omfördelas till andra, mer angelägna insatser i vården. andstingets läkemedelsenhet har även identifierat ett stort antal områden där läkemedelsbehandling kan omprövas eller avslutas och ersättas med ickefarmakologisk behandling eller ersättas med läkemedel med lägre kostnader men med motsvarande medicinska effekt. ångest samt läkemedel som förskrivs vid adhd. Även nya läkemedel för behandling av blodpropp förväntas öka kostnaderna. är det rör sig om nya läkemedel finns begränsade kunskaper om nyttan och riskerna med läkemedlen. ör att hantera frågan krävs en samsyn och gemensam planering på nationell nivå. nom har det bildats en gemensam expertgrupp som ska ge stöd och riktlinjer för förskrivning av vissa nya eller dyra läkemedel. ationellt arbetar man också med att utveckla särskilda kvalitetsregister inom området. nder planperioden ligger fokus på fyra områden: äkemedelskommitténs rekommendationer ska följas, för att undvika onödiga kostnader när det finns billigare och likvärdiga alternativ. andstinget ska delta i det nationella samverkansarbetet. töd från läkemedelsenheten ska finnas på vårdcentraler och kliniker. ystem för att värdera och utvärdera nya och dyra läkemedel ska fortsätta och utvecklas vidare inom ramen för vårdavtalen. ostnaden för vissa dyra läkemedel förväntas öka, bland annat beroende på utvidgade indikationer. etta gäller till exempel läkemedel vid reumatiska sjukdomar, epilepsiläkemedel som också förskrivs mot smärta och 13 (59)

14 inansiering av Citybanan december 2007 undertecknade landstinget ett avtal om medfinansiering av Citybanan. andstingets del är 297,6 miljoner kronor, som indexuppräknas från prisnivå ndexuppräkning sker tills första utbetalning sker ndexuppräkningen för 2012 är 15 miljoner kronor. rån 2013 ska beloppet upplösas. andstinget har valt att göra upplösningen på 25 år, vilket innebär en årlig kostnad om 12 miljoner kronor. andstinget medverkar aktivt i arbetet så att alla delar som berör ppsala län i avtalet genomförs enligt plan. Citybanan beräknas stå klar nligt rafikverket ska dubbelspårsutbyggnaden genom amla ppsala vara klar till samma år. ntäkter och kostnader för kollektivtrafiken en totala omslutningen för kollektivtrafiken i länet år 2012 är beräknad till miljoner kronor. ör att täcka kostnaderna krävs, utöver skattefinansiering, en prishöjning på färdbiljetter, inklusive skolkort, på i genomsnitt cirka 10 procent. rishöjningen beräknas ge 46,9 miljoner kronor i ökade biljettintäkter och 7,8 miljoner kronor i ökade skolkortsintäkter. ollektivtrafikens totala driftsintäkter kommer därmed att uppgå till cirka 685 miljoner kronor. 14 (59)

15 andstingets styrning andstingets verksamhet regleras av de lagar och förordningar som styr offentlig förvaltning i verige, till exempel: kommunallagen hälso- och sjukvårdslagen tandvårdslagen kollektivtrafiklagen patientsäkerhetslagen. töver lagar och förordningar finns till exempel ocialstyrelsens föreskrifter, interna policier, program, planer, riktlinjer, principer, regelverk och anvisningar som reglerar olika verksamheter. tyrmodell andstinget har en styrmodell som utgår från kommunallagens krav om att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning. andstinget använder från 2012 balanserat styrkort, som fokuserar på det som är strategiskt viktigt för verksamheten. et balanserade styrkortet innebär att landstinget får en tydlig styrning där det går en röd tråd från politik till praktik. det balanserade styrkortet har landstinget valt att betrakta verksamheten utifrån fem perspektiv. är det finns en balans mellan perspektiven blir det uppenbart att perspektiven påverkar varandra. e perspektiv som landstinget styrs utifrån är medborgare och kund ekonomi produktion förnyelse medarbetare. andstingsplan och budget är det övergripande styrdokumentet som anger inriktningen för verksamheten. en beslutas av landstingsfullmäktige. lanen är strukturerad efter det balanserade styrkortet. tifrån landstingsplanen tas styrdokument för respektive förvaltning fram. ålen i andstingsplan och budget ligger sedan till grund för styrelsers och nämnders styrning av förvaltningarna. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen är beställarstyrelse för hälso- och sjukvård och skriver vårdavtal med dessa förvaltningar. vtalen preciserar förvaltningarnas uppdrag, inriktning och mål. lla förvaltningar som arbetar med hälsooch sjukvård, andstingets resurscentrum och andstingsservice lyder under produktionsstyrelsen. roduktionsstyrelsen ansvarar för att förvaltningarna är goda arbetsgivare och ansvarar för en god ekonomisk hushållning. pplands lokaltrafik, Varuförsörjningen och ultur i länet har egna nämnder som beslutar om förvaltningarnas inriktning och mål. andstingets ledningskontor lyder direkt under landstingsstyrelsen. Varje avdelning inom ledningskontoret tar fram ett styrkort som reglerar avdelningens inriktning och mål. tifrån styrdirektiven från styrelser och nämnder och utifrån andra styrande förutsättningar för verksamheten ska varje förvaltning ta fram ett balanserat styrkort. tyrkortet ska beslutas av respektive styrelse eller nämnd. andstingets styrning kräver att verksamheterna följer upp och utvärderar ekonomi och verksamhet. udgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. kademiska sjukhuset och andstingsservice får dock budgetera med underskott ånadsrapporter, delårsbokslut och årsredovisning ska innehålla en avstämning av god ekonomisk hushållning. konomin sätter alltid en gräns för verksamhetens omfattning. m en styrelse eller nämnd befarar att verksamheten inte ryms inom anvisad budget måste styrelsen eller nämnden vidta åtgärder omgående. örvaltningschefen ansvarar för att ta fram förslag som ger nämnden möjlighet att nå anvisad budgetnivå. m styrelsen eller nämnden anser att åtgärderna står i strid med landstingsfullmäktiges uppsatta mål för verksamheten, ska fullmäktige pröva åtgärderna. 15 (59)

16 edborgare och kund konomi roduktion örnyelse andstingets balanserade styrkort trategiska mål ramgångsfaktorer ått ål 2012 andstinget har medborgaren i fokus och bidrar till en god hälsa, livskvalitet, valfrihet och tillväxt i hela länet. andstinget har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. andstingets verksamheter är konkurrenskraftiga, effektiva och av god kvalitet. andstinget är innovativt och ligger steget före. andstinget driver utvecklingen framåt genom att samverka med de bästa inom landstingets kompetensområden. Hälsoinriktat arbete valitet genom - ett bra bemötande - hög tillgänglighet - hög säkerhet öjlighet att välja vård givare ydlig planering, styrning och uppföljning ffektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar Helhetssyn på flöden och samverkan när vi - standardiserar processer - jämnar ut flöden valitetsutvecklingsarbete orskning och innovation främjas ydliga och prioriterade strategiska områden amarbete med ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt espektive förvaltnings satsningar på hälsoinriktat arbete pplevelsen av gott bemötande illgänglighet ntal områden som omfattas av vårdval ntal personer som reser med kollektivtrafiken pplevd tydlighet när det rör planering, styrning och uppföljning ettokostnad för hälso- och sjukvård per invånare ettokostnadernas andel av skatter och bidrag oliditet otalkostnad i förhållandet till total produktion dentifierade och beskrivna huvudprocesser ntal projekt för att uppfylla kriterierna för god vård ntal förvaltningar som har börjat införa kvalitetsledningssystemet Hur vårdgarantin efterlevs tfall produktionsplanering nalys öppna jämförelser tfall forskningsbokslut ntal förvaltningar som har definierat prioriterade strategiska områden ntal förvaltningar som har definierat viktiga samarbeten rbetsrutiner har börjat införas för att följa ocialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder, för samtliga indikatorer. pplevelsen av gott bemötande har ökat/handlingsplanen följs pplevelsen av tillgänglighet har ökat/handlingsplanen följs kad faktisk tillgänglighet tökat vårdval ler reser med kollektivtrafiken ler upplever ökad tydlighet när det rör planering, styrning och uppföljning tvecklingen av nettokostnaden för hälso- och sjukvård per invånare är högst 2,3 % ettokostnadernas andel av skatter och bidrag överstiger inte 98 % oliditet exklusive ansvarsförbindelse är minst 35 % otalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre inst hälften av verksamheterna har identifierat och beskrivit sina huvudprocesser lla hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar med minst ett projekt under vart och ett av od vård-områdena inst hälso- och sjukvårdsförvaltningarna har börjat införa kvalitetsledningssystemet idsgränserna i vårdgarantin följs et finns en landstingsgemensam modell för produktionsplanering andstingets prioriterade områden i öppna jämförelser 2011 har analyserats på en övergripande nivå orskningsbokslut finns för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna lla förvaltningar har definierat sina prioriterade strategiska områden lla förvaltningar har definierat viktiga samarbeten edarbetare andstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. andstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet och resultat i fokus. ngagerade medarbetare som trivs med sitt arbete ydliga och kommunikativa ledare ätt kompetens otalvärde medarbetarindex elaktighetsindex edarskapsindex ntal kompetensförsörjningsplaner jukfrånvaro otalt medarbetarindex är 3,9 eller högre elaktighetsindex är 3,6 eller högre edarskapsindex är 3,8 eller högre lla förvaltningar har en kompetensförsörjningsplan en totala sjukfrånvaron är högst 4,5 % 16 (59)

17 edborgare och kund trategiskt mål andstinget har medborgaren i fokus och bidrar till en god hälsa, livskvalitet, valfrihet och tillväxt i hela länet. ramgångsfaktorer för att nå målet är Hälsoinriktat arbete kvalitet genom: ett bra bemötande hög tillgänglighet hög säkerhet möjlighet att välja vårdgivare. Hälsoinriktat arbete tt hälsoinriktat perspektiv regeringens proposition n förnyad folkhälsopolitik (prop. 2007/08:110) framhålls vikten av att det hälsoinriktade perspektivet uppmärksammas i styrning och samordning av hälso- och sjukvården och att perspektivet integreras i det löpande arbetet i all vård och behandling. ill stöd för styrning och ledning har ocialstyrelsen arbetat fram ationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. iktlinjerna berör metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna vad gäller tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. akgrunden till riktlinjerna är att en femtedel av befolkningens samlade sjukdomsbörda beror på dessa levnadsvanor. hälsosamma levnadsvanor är också en viktig orsak till sociala skillnader i hälsa. är flera personer får hjälp och stöd att förändra sina ohälsosamma levnadsvanor kan hälso- och sjukvården minska ojämlikheterna i befolkningens hälsa. nförandet av ocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder innebär att vården i större utsträckning än idag ska erbjuda individuellt anpassad hjälp till beteendeförändring och att hälso- och sjukvården ska ägna mer tid åt samtal enligt en enhetlig praxis. nförandet av riktlinjerna kommer enligt ocialstyrelsen få organisatoriska och ekonomiska konsekvenser för landstingen. rbetet med att införa dem kräver personella och ekonomiska resurser för övergripande samordning och för stöd till alla aktörer i hälso- och sjukvården. en första uppföljningen, i form av ppna jämförelser, beräknas ske ett år efter att riktlinjerna införts. e indikatorer som ska följas upp på nationell nivå förutsätter också förbättrade dokumentationsrutiner hos samtliga berörda aktörer. nkätundersökningen iv och hälsa genomfördes, 2000, 2004 och 2008, n analys har gjorts av svaren från medborgarna i ppsala, örmlands, Västmanlands, Värmlands och rebro län. esultaten visar på att hälsan har förbättrats för de flesta i befolkningen under åren med undantag för arbetslösa och förtidspensionärer. aktorer som påverkar hälsan negativt är en upprepad upplevelse av nedlåtande behandling från exempelvis arbetsgivare och myndigheter. land förvärvsarbetande var vantrivsel på jobbet den viktigaste riskfaktorn. etungande hemarbete eller fysisk inaktivitet har också en stor negativ inverkan på hälsan. e trender i levnadsvanor som går att utläsa från statistiken är att andelen dagligrökare och andelen fysiskt inaktiva har minskat. erusningsdrickandet och andelen i befolkningen med fetma har däremot ökat. ndersökningen visar också att det finns en koppling mellan självskattad hälsa och vårdkonsumtion. är en riskfaktor blir vanligare i befolkningen ökar samtidigt antalet personer som har ett dåligt allmänt hälsotillstånd etta medför i sin tur en ökad vårdkonsumtion vilket får ekonomiska konsekvenser för landstingen. ot bakgrund av ovanstående är det viktigt att landstinget 17 (59)

18 arbetar med hälsoinriktade insatser i de grupper där behoven är störst. tt införa ocialstyrelsens riktlinjer är en del i det arbetet där exempelvis fysisk aktivitet på recept och screening vad gäller riskbruk av alkohol och tobak är viktiga hälsoinriktade insatser. et finns ett behov av att samordna hälsooch sjukvårdens insatser för barn och ungdomar med somatiska sjukdomar. dag är ansvaret för barnsjukvården fördelat mellan primärvården, kademiska sjukhuset och skolhälsovården och det saknas ett helhetsansvar kring exempelvis barn med en mer komplicerad sjukdomsbild. ppdraget att förbättra samordningen av den pediatriska öppenvården ingår i utredningen av rimärvårdens uppdrag. nriktningen är att skapa ett barn och ungdomscentrum. örändrade levnadsvanor kan ge positiva hälsoeffekter även högt upp i åldrarna. Hälsoinriktade insatser ska därför utvecklas även för gruppen äldre. et kan handla om att förebygga olycksfall, stimulera till motion och fysisk aktivitet, stödja anhöriga och skapa förutsättningar för ett rikt socialt liv. etoder för att stimulera till fysisk aktivitet samt förhindra fallskador bland äldre ska utvecklas, i enlighet med den regionala utvecklingsstrategin. äkemedelsgenomgångar, hälsoinriktade insatser, demensvård, rehabilitering, kost och nutrition samt insatser för att förbättra det sociala innehållet i äldreomsorgen är andra områden som prioriteras nationellt. ör att få ta del av de stimulansmedel som finns för äldre patienter krävs det att landstinget och länets kommuner samverkar kring gemensamma handlingsplaner inom de områden där behoven är störst. ndelen äldre som är ordinerade tio eller flera läkemedel, är hög i ppsala län. et går att utläsa av bland annat ppna jämförelser. å kallad polyfarmaci (många olika mediciner samtidigt på daglig basis) innebär bland annat en ökad risk för biverkningar och sjukhusinläggningar. ör att äldre ska må bra med sina läkemedel ska de behandlas med alternativ till läkemedel när det är möjligt. ör att säkerställa en användning som främjar hälsa behöver många äldre personer återkommande genomgångar av sina läkemedel. 18 (59) ånga äldre personer behöver hjälp med munhälsan, men det saknas ibland kompetens inom den kommunala verksamheten. ommunens personal kan höja sin kompetens genom landstingets tandvårdsstöd, men detta utnyttjas inte på ett önskvärt sätt. tt fåtal av kommunens anställda inom vårdoch omsorg använder sig av de tandhygienister som har i uppdrag att utbilda och informera om hur den dagliga munhälsan ska skötas. ett projekt kring god munhälsa för äldre har hälso- och sjukvårdspersonal på strokeavdelningarna vid asarettet i nköping och kademiska sjukhuset utbildats för att bedöma munhälsan hos patienter som insjuknat i stroke. vsikten är att daglig munvård och kontakter med tandvårdspersonal ska vara en naturlig del i omvårdnaden av strokesjuka. ör att säkerställa att alla svårt sjuka som vårdas på sjukhus får hjälp med daglig munvård bör kompetensen, genom utbildningsinsatser, delges all berörd sjukvårdspersonal som arbetar med svårt sjuka. ålet är att daglig munvård ska ses som en naturlig del i den individuella vårdplaneringen. de nationella riktlinjerna för hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande metoder inom vuxentandvård framgår att beteendemedicinsk prevention och behandling är den effektivaste metoden för att ändra beteenden. olktandvården ska öka kunskapen om den metoden så att fler patienter med allvarlig förekomst av munsjukdom erbjuds sådant stöd. ersoner med funktionsnedsättningar har generellt sett sämre hälsa än övriga befolkningen, även om det råder stora variationer inom gruppen. n nationell kartläggning visar att problem med övervikt, matvanor och rökning är vanligt och den självskattade hälsan är tio gånger sämre än hos andra grupper. y kunskap om levnadsförhållanden bland personer med funktionshinder ska tillvaratas i det hälsoinriktade arbetet. ånga nyanlända flyktingar visar tecken på både psykisk och fysisk ohälsa. nheten för transkulturell psykiatri () vid kademiska sjukhuset tar emot flyktingar och invandrare med traumatiska upplevelser bakom sig. nom primärvården finns flyktingmedicinska hälsocentret Cosmos, vars verksamhet riktar sig till asylsökande. nder planperioden behöver de bägge verksamheterna samordna

19 ått från styrkortet espektive förvaltnings satsningar på hälsoinriktat arbete Hög tillgänglighet, ett bra bemötande och hög säkerhet örbättrat akut omhändertagande lla som är i behov av akuta insatser från hälso- och sjukvården ska få tillgång till detta, på bästa effektiva omhändertagandenivå. rimärvården måste vara tillgänglig för att patienter med mindre allvarliga sjukdomstillstånd inte ska söka sig till sjukhusens akutmottagningar. illgängligheten till primärvården har förbättrats men fortfarande finns problem på några mottagningar, främst när det gäller möjligheten att få en läkartid inom vårdgarantins ram. et är viktigt att analysera orsakerna till brister i tillgängligheten och att förbättringsåtgärder sätts in. tt behandla fler patienter i hemmet är ett sätt att öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården för dem som har svårt att ta sig till en mottagning. Vårdcentraler och husläkarmottagningar i länet ska arbeta för att utöka antalet hembesök. dag finns det också en upphandlad hembesöksverksamhet i ppsala och nivsta. den pågående utredningen om akut omhändertagande i primärvården ska även frågan om utökad hembesöksverksamhet belysas. yftet är att ta fram förslag där hembesöksverksamheten omfattar hela länet. 19 (59) sina kompetenser och det ska utredas om det är möjligt att utveckla ett transkulturellt center. Även kommunerna och invandrarorganisationerna ska inbjudas att delta i arbetet. egeringen har beslutat om en reform som underlättar nyanlända invandrares inträde på arbetsmarknaden. eformen har som övergripande syfte att korta tiden från ankomst till etablering på arbetsmarknaden. land annat ska asylansökan handläggas inom tre månader. om en del av asylutredningen ska landstinget genomföra ett hälsosamtal med den som söker asyl. ål från styrkortet rbetsrutiner har börjat införas för att följa ocialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder, för samtliga indikatorer. kuta ärenden som är mindre allvarliga ska tas omhand vid ppsala närakut, som därmed avlastar både primärvården och akutsjukvården vid kademiska sjukhuset. nder 2010 utvecklades verksamheten vid närakuten genom att en ortopedmottagning inrättades. ottagningen riktar sig till patienter med lättare ortopediska skador. etta förväntas öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården för befolkningen och bidra till att trycket på akutmottagningen på kademiska sjukhuset minskar. n utvärdering av verksamheten kommer att slutföras under lutresultatet från utvärderingen ska fungera som underlag till beslut kring verksamheten. tt sätt att förbättra det akuta omhändertagandet av äldre multisjuka patienter är att använda direktinläggningar till vårdavdelning. etta innebär att äldre multisjuka patienter kan läggas in utan att patienten först behöver besöka akutmottagningen. nom ramen för en överenskommelse som tecknats mellan staten och har andstinget i ppsala län och ppsala kommun tilldelats medel för tre år till en försöksverksamhet kring de mest sjuka äldre. projektet ingår förutom försöksverksamhet med direktinläggningar för äldre också ett mobilt hembesöksteam bestående av läkare och sjuksköterska. edan våren 2010 använder asarettet i nköping direktinläggningar och även kademiska sjukhuset har från och med oktober 2010 infört direktinläggningar av äldre multisjuka på geriatrisk avdelning. anken är att äldre multisjuka ska tas om hand i den egna länsdelen eller vid behov läggas in på något av länets sjukhus utan att behöva gå via akuten. etoden kräver bland annat en utökad samverkan mellan ambulansverksamheten, primärvårdens beredskapsjour, kommunala boenden och sjukhusen. etta arbete ska fortsätta att utvecklas under planperioden. ör många patienter innebär väntetiden på akutmottagningen en fysisk och psykisk påfrestning. et är därför av stor vikt att väntetiderna förkortas. rbetet med åtgärdsprogrammet för att förkorta väntetiderna ska intensifieras. et utvecklingsarbete som o-