MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Väg 805 Randijaur - Seitevarekorsningen Jokkmokks kommun, Norrbottens län. Objektnummer

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Väg 805 Randijaur - Seitevarekorsningen Jokkmokks kommun, Norrbottens län Objektnummer

2 Inledning På uppdrag av Trafikverket upprättas arbetsplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för vägobjektet. Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar utgör en process fram till den färdiga arbetsplanen där miljöhänsyn står i fokus. Arbetet sammanställs i ett MKB- dokument som beskriver vilka miljöhänsyn som tagits samt hur mål och miljökvalitetsnormer uppfyllts. Enligt Trafikverkets föreskrifter VVFS 2007:223 om samråd och miljökonsekvensbeskrivningar i förstudier, vägutredningar och arbetsplaner ska en miljökonsekvensbeskrivning baseras på de analyser och bedömningar av miljökonsekvenser som görs fortlöpande under hela planeringen och projekteringen av ett vägprojekt. Bedömningen av miljökonsekvenser ställs i relation till ett nollalternativ som beskriver den framtida situationen om vägprojektet inte genomförs. Under arbetet har ett antal projekteringsmöten hållits där Trafikverket och konsulten medverkat. Under arbetet har ett sakägarmöte hållits där allmänheten, markägare, föreningar med flera getts möjlighet att ta del av projektet, ställa frågor, lämna synpunkter med mera och därmed fått möjlighet att påverka projektet. Medverkande Kenneth Enbom Malin Tornberg Projektansvarig Jan Asplund Annica Forsberg Magnus Lingegård Carina Öberg Eric Carlsson Uppdragsansvarig MKB ansvarig MKB kartor och kvalitetsgranskning Kulturmiljö Geoteknik/bärighetsåtgärder Titel: Miljökonsekvensbeskrivning, Väg 805, Randijaur - Seitevarekorsningen, Jokkmokks kommun, Norrbottens län. Objektnr: Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Region Norr Kontaktperson: Kenneth Enbom/Malin Tornberg Distributör: Trafikverket, Sundsbacken 2-4, Luleå telefon: , fax:

3 Innehåll 1. Sammanfattning 1.1 Projektet i korthet Brister och problem Inarbetade åtgärder Miljökonsekvenser slutsatser 5 2. Bakgrund och syfte 2.1 Brister, problem och syfte Aktualitet Geografisk avgränsning Planeringsprocessen Tidigare utredningar och beslut 4. Förutsättningar 4.1 Vägsystem, trafik och trafikanter Kommunala planer Markanvändning Byggnadstekniska förutsättningar Riksintressen och Natura Angränsande projekt 9 5. Beskrivning av projektet 5.1 Alternativstudier Vägförslaget Miljökonsekvenser 6.1 Avgränsning av MKB arbetet Metodik Nollalternativ Geografisk redovisning av miljöintressen inom objektet Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Skogsbruk Rennäring Vattenresurser Robushet och säkerhet Masshantering Påverkan under byggtiden Lagstiftning 7.1 Miljökvalitetsnormer Nationella och regionala mål Lokala mål Projektspecifika miljömål Kommande sakprövningar Kontroll och uppföljning Källförteckning 41

4 1. Sammanfattning 1.1 Projektet i korthet Objektet omfattar en delsträcka av väg 805 mellan Vaikijaur och Kvikkjokk. Objektets benämning är Väg 805, delen Randijaur- Seitevarekorsningen. Arbetsplanen börjar strax väster om korsningen med väg 806 som leder till Nautijaurby och slutar vid korsningen till Seitevare kraftstation. Sträckan har en längd av 34,8 km. Vägen har bärighetsklass BK 1. Figur 1.1 Översiktskarta som väg 805. Den del som ingår i arbetsplanen redovisas med röd streckad linje. 1.2 Brister och problem Vägsträckan är allmänt spårig och ojämn. Vägen uppvisar ojämna sättningar och har dålig bärighet. Tjäluppfrysningar förekommer och vägdiken behöver åtgärdas för att förbättra vägkroppens avvattning. I vägens närhet finns på flera ställen stora block och stag från teleledningstolpar som inkräktar på den säkerhetszon som ska vara hinderfri för att uppnå hög trafiksäkerhet. 1.3 Inarbetade åtgärder För att minimera påverkan på vägrummet och ingreppen i omgivande vägslänter och skogsmark kommer inga justeringar av slänter eller dikesåtgärder att göras i de partier där vägen har god bärighet. Vägrummet vid grustäkten vid km 35/500-35/700 förbättras tack vare att stor del av den öppna grusytan kommer att återställs till skogsmark. Dokumenterade vandringshinder i Rutatj-jåkkå och Harrbäcken åtgärdas. 4

5 1.4 Miljökonsekvenser slutsatser Nollalternativet Nollalternativet innebär att inga vägåtgärder förutom det normala vägunderhållet genomförs. I nollalternativet kvarstår bärighetsproblemen och trafiksäkerhetsproblem. Problemen förvärras troligen med tiden och får stora negativa effekter för transportkvalitet och tillgänglighet. I synnerhet skogsnäringen i området får stora negativa konsekvenser. Vandringshinder i bäckarna Rutatj-jåkkå och Harrbäcken kvarstår fram till 2021 då de ska vara åtgärdade enligt Vattenmyndigheten. Föreslagen väg Föreslagna åtgärder innebär arbeten i eller i anslutning till befintligt vägområde. Sammantaget bedöms miljökonsekvenserna för föreslagen väg att ge upphov till små negativa konsekvenser. I flera fall innebär åtgärderna positiva effekter. Riksintresseområden för rennäring, rekreation och friluftsliv förekommer inom objektet men kommer inte att påverkas (i byggskedet finns dock risk för störningar för rennäringen). Riksintressen för naturvården samt Natura områden förekommer inte i objektets närområde. Vägen omges av skogar eller sjösystem. Ingen bebyggelse finns i nära anslutning till vägen. Ur ett åskådarperspektiv påverkas landskapsbilden marginellt. Landskapsbilden för trafikanter längs vägen kommer att påverkas genom dikesjusteringar som i sin tur påverkar vägens bakslänter som idag är etablerade med lav-, ljung- och örtvegetation. Inarbetade åtgärder vid grustäkten medför positiva effekter för trafikantupplevelsen. Vägombyggnaden bedöms ge obetydliga konsekvenser för en nyckelbiotop och två sumpskogar vid vägen. Dokumenterade vandringshinder i Rutatj-jåkkå och Harrbäcken åtgärdas, vilket ger positiva konsekvenser för naturmiljö och rekreation. Ytterligare sju trummor i vattendrag byts ut på grund av skador. Byte/omläggning av vägtrummor innebär en kortvarig grumling i vattendragen. Trummorna är belägna nära utloppet i sjön Skalka. Negativa konsekvenser för växt- och djurliv i vattendragen bedöms som små. Aktuella vägåtgärder förbättrar kommunikationen i området genom ökad trafikkomfort vilket gör att det bli bekvämare att ta sig till områden för att utöva friluftsliv och rekreation. Den låga trafikmängden gör att sannolikheten för olyckor på sträckan är liten. Skogsmark berörs i anslutning till vägen. De negativa konsekvenserna för skogsbruket blir små och skall vägas mot förstärkningsåtgärdernas syfte att förbättra vägens bärighet. Jordbruksmark finns inte inom objektet. Cirka m 3 krossmaterial bedöms behöva tillföras objektet för förstärkningslager och bärlager. Vägobjektet genererar minst m 3 urgrävningsmassor. Urgrävningsmassor bedöms kunna användas för terrängmodellering inom vägområdet eller köras till deponi. 5

6 Påverkan under byggtiden Ökade transporter av grus och berg medför negativa konsekvenser för rennäringen. Vägarbeten inom grundvattenförekomsten kan medföra negativ påverkan på vattenkvaliteten. Under byggtid ska hänsyn tas till rennäringens behov samt till grundvattenförekomsten i början av objektet. Åtgärder i vattendragen ska utföras under lågvattenperiod i Skalka och efter vårflod för att anpassa trummorna till lågvattenflöden. 2. Bakgrund och syfte 2.1 Brister, problem och syfte Vägsträckan uppvisar ojämnheter på grund av sättningar och blockuppfrysningar. Vägdiken behöver åtgärdas för att förbättra vägkroppens avvattning längs vägsträckan och beläggningen är utsliten. Stenblock och teleledning längs vägsträckan utgör på ett antal ställen oeftergivliga hinder som är trafikfarliga. Åtgärderna syftar till att förbättra transportkvaliteten och upprätthålla befintlig bärighetsklass (BK1) med en krönbredd på 6.5 meter och 6 meter asfalterad del med 0,25 meter sidoremsa på ömse sidor. 2.2 Aktualitet Vägåtgärderna planeras att påbörjas Geografisk avgränsning Arbetsplanens sträckningen redovisas på översiktskarta till höger, figur 2.2. MKB:en omfattar den mark som tas i anspråk vid genomförande av vägombyggnaden samt de mark- och vattenområden som indirekt kan beröras av vägombyggnaden. 2.4 Planeringsprocessen. En förstudie har upprättas som inkluderar samråd med allmänhet, myndigheter och särskilt berörda. Denna MKB ingår i arbetsplanen som i detta objekt, begränsade ombyggnadsåtgärder, är steget efter förstudien (i vissa fall krävs en vägutredning före arbetsplanen). Nästa steg i planeringsprocessen är bygghandling som mer i detalj beskriver hur de tänkbara åtgärderna kan utföras. Alternativ för sträckning Ny sträckning Befintlig sträckning Förstudie Vägutredning Arbetsplan Bygghandling Byggskede Ingen åtgärd Steg 1 eller 2 i fyrstegsprincipen Figur 2.1 Planeringsprocessens olika steg. 6

7 Figur 2.2 Aktuell vägsträcka. 7

8 3. Tidigare utredningar och beslut En förstudie daterad har upprättats för den aktuella sträckan i vilken förordas begränsade ombyggnadsåtgärder för att förbättra vägens bärighet. Objektet bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken. Väg 805 ingår i det vägnät som på uppdrag av Trafikverket har inventerats och dokumenterats i ett gestaltningsprogram med avseende på drift och utveckling av vägmiljöer samt i rapporten: Mål för natur- och kulturmiljövärden, Driftområde Jokkmokk, Dessutom ingår sträckan i gestaltningsprogrammet, Vägen mellan två världsarv (augusti 2007). Världsarven är Lapponia och Gammelstads kyrkstad. 4. Förutsättningar 4.1 Vägsystem, trafik och trafikanter. Väg 805 börjar i byn Vaikijaur vid korsningen med väg 45 och slutar i Kvikkjokk. Denna förstudie omfattar en 34,8 km lång sträcka av väg 805. Objektet börjar strax norr om korsningen med väg 806 mot Nautijaur och slutar strax innan korsningen med väg till Seitevare kraftstation. Vägen är asfalterad och har bärighetsklass BK 1. Vägens bredd varierar men är normalt omkring sex meter. Åtta avfarter till enskilda vägar finns längs sträckan. Trafikmängden på väg 805 uppgår till cirka 120 ÅDT (årsdygnmedeltrafik). Andelen tung trafik uppgår till 20 ÅDT. Uppgifterna bygger på mätår Hastigheten är begränsad till 90 km/tim. Kollektivtrafik förekommer längs väg 805 med buss 47 och 94 som går sammanlagt 3 turer i vardera riktningar på vardagar. Vägen trafikeras av ett mindre antal oskyddade trafikanter. Under perioden har två polisrapporterade trafikolyckor skett på aktuell del av väg 805, varav en med dödlig utgång. Skotertrafik förekommer frekvent i området. En kommunövergripande led går parallellt med väg 805, se figur Icke planlagda passager för skotertrafik förekommer över vägen. Väg 805 nyttjas av de boende längs vägen som tillfartsväg till kraftverksanläggningar, för trafik till turistanläggningar samt för skogsbruket och rennäringen. Målpunkter längs väg 805 är främst Kvikkjokk, Seitevare kraftstation, Sareks nationalpark samt Årrenjarka turistanläggning. 8

9 4.2 Kommunala planer Översiktsplan för Jokkmokks kommun. Antagen Vägsträckan ligger utanför detaljplanelagt område. Objektet strider inte mot översiktsplanen. 4.3 Markanvändning Inom objektet finns få byggnader vid vägen. Vid byn Granudden finns ett hus i anslutning till vägen. Vägen går till stora delar längs sjön Skalkas strand. Här finns främst fritidshusbebyggelse som ligger avskilda från vägen. Vid Granudden finns en båtlänning som nyttjas av boende på motsatta sidan av sjön Skalka. Markanvändningen i området domineras av skogsbruk och renskötsel. Området ligger ovanför odlingsgränsen. Aktuell vägsträcka ligger inom Sirges och Jåhkågasska samebyars betesområden. Största delen av aktuell vägsträcka ligger inom vårvinterland för Jåhkågasska sameby. Rastbeten för Jåhkågasska sameby berör vägen på ett flertal platser. Samebyn har en renvaktarstuga vid Ridåloukta. Gruvbrytning utreds vid Kvikkjokk och vid Björkholmen vilket gör att väg 805 kan komma att i framtiden nyttjas för mycket tunga transporter. 4.4 Byggnadstekniska förutsättningar Jordarterna längs vägen domineras av sandig morän. Ställvis förekommer finare siltig morän. I början av sträckan från passagen av Nautijaurälven fram till sjön Skalkas sydöstra delar förekommer även sandiga isälvssediment. Jorden har till övervägande del bra bärighet och ger upphov till relativt små tjällyftningar. Även dräneringsförhållandena är goda. Befintliga vägskador beror framförallt på ytliga skador i befintlig vägkropp. Förutsättningarna för att utföra förstärkningsåtgärder är därför gynnsamma. Omgivande mark är på sina ställen mycket storblockig vilket kan påverka schakter i slänter. Vägen kantas av en teleledning i luft på den norra sidan av vägen. 4.5 Riksintressen och Natura I Sverige finns det en rad olika riksintressen och dessa har till syfte att skydda områden, platser eller objekt som är viktiga ur en nationell synvinkel. Riksintressen utpekas inom en rad olika områden, både för bevarandeoch nyttjandeintressen, till exempel för kommunikationer, naturresurser och kulturmiljövård. Natura 2000-områden är utpekade med stöd av två EU-direktiv, art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Alla Natura 2000-områden är av riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken. Inga Natura 2000 områden finns i anslutning till objektet. Två områden finns på ett avstånd av en kilometer från vägen 805, dels 1 kilometer nordost om Stainassjöarna och dels vid Koberget cirka 1,5 km från väg 805. Enligt miljöbalken 3 kap 6 utgör Norrbottens fjällområde riksintresse för fritidsfiske, kulturstudier, skidåkning mm. 9

10 Riksintresse för rennäring enligt 3 kap 5 miljöbalken beslutades av statens jordbruksverk under Riksintresset omfattar flyttleder, kritiska passager, kraftcentrum och rastbeten. På intressekartorna figur redovisas riksintressenas geografiska utbredning. 4.6 Angränsande projekt Väster om aktuell sträcka fram till Kvikkjokk har väg 805 nyligen byggts om. För delen öster om aktuellt objekt, Vaikijaur-Randijaur, pågår arbete med arbetsplan. I slutet av denna arbetsplan planeras en informationsplats i en fristående arbetsplan. 5. Beskrivning av projektet 5.1 Alternativstudier I förstudien utfördes analys av tänkbara alternativ enligt fyrstegsprincipen. Resultatet redovisas i följande punkter. 1. En begränsning av transportsystemet med åtgärder som kan begränsa transportbehovet och val av transportsätt kan ske exempelvis med en utbyggd kollektivtrafik. Befolkningsunderlaget för busstrafik bedöms dock vara för litet. 2. Ett effektivare nyttjande av vägen bedöms inte vara möjligt. Att exempelvis sänka hastigheten permanent för att förbättra säkerheten får negativa konsekvenser för transportkvaliteten. Att sänka tillåten last på vägen får även detta negativa konsekvenser för transportkvalitet/effektivitet. 3. Att utföra begränsade ombyggnadsåtgärder skulle kunna innebära att vägarna får ökad bärighet genom förstärkningsåtgärder. 4. Åtgärder i form av nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder bedöms inte vara aktuella eftersom projektmålen erhålls redan i punkt 3. Andra alternativ utöver punkt 3 har inte varit aktuella. 5.2 Vägförslaget Vägen byggs om till en krönbredd på 6,5 meter med 6,0 meter asfalterad del. Omfattningen av åtgärderna redovisas i följande principsektioner Vägavsnitt med dålig bärighet åtgärdas, tjällyftande mark grävs ur och ersätts med icke tjälfarliga massor. Diken fördjupas. I arbetsplan har mark tagits i anspråk för diken med max 1,3 meter djup. Branta vägslänter justeras med innerslänt 1:3 lutning och ytterslänt 1:2 lutning. För att minimera påverkan på vägrummet och ingreppen i omgivande vägslänter och skogsmark kommer inga justeringar av slänter eller dikesåtgärder att göras i de partier där vägen har god bärighet. Vägsträckan har idag många små parkeringsfickor som ligger tätt och som inte uppfyller Trafikverkets riktlinjer. En översyn av parkeringsfickor har utförts vilket innebär att cirka 20 P- fickor tas bort och en parkering nyanläggs. 10

11 Kvarstående parkeringar, omkring 30 stycken, breddas och förlängs till fullstora parkeringsplatser. Kvarvarande parkeringar är placerade på ett jämnt avstånd mellan varandra och i strategiska lägen exempelvis vid vattendrag, sjön Skalka eller vid fritidshusbebyggelse. I början av objektet finns en grustäkt med en stor öppen grusyta direkt mot vägen vilket gör att infarten och vägrummet upplevs som otydligt. Genom att terrängmodellera och återställa området på ömse sidor av anslutningsvägen till skogsmark kommer infarten att bli tydligare vilket förbättrar trafiksäkerheten. Behovet av vägräcken ses över, befintliga betongfundament ersätts med stål. Säkerhetszonen förbättras ex tas stenblock och stag nära vägen bort. Skadade vägtrummor byts ut. Trummor i nio vattendrag byts ut. Trummor som idag utgör vandringshinder åtgärdas i Rutatj-jåkkå och Harrbäcken. Figur 5.1 Principsektion som visar där vägen går på bank. På dessa sträckor innebär åtgärden marginella justeringar av vägbankens utbredning samt att vägområdet utökas till 2 meter utanför släntfot. Figur 5.2 Principsektion som visar föreslagen vägombyggnaden där vägen går i skärning. Omfattningen påverkas av befintliga dikesdjup och lutningar på befintliga vägslänter. Figur 5.3 Principsektion som visar den breddning av vägområdet som krävs för att förbättra befintliga parkeringsfickor. 11

12 För att minimera påverkan på vägrummet och ingreppen i omgivande vägslänter och skogsmark kommer inga justeringar av slänter eller dikesåtgärder att göras i de partier där vägen har god bärighet, se tabell nedan. Figur 5.4 Principsektion som visar föreslagen vägombyggnad där befintliga skärningsslänter bevaras. KM Sida av väg i riktning västerut KM 38/700-39/140 H+V 50/200-50/400 H+V 40/120-40/280 H+V 50/610-50/730 H+V 40/700-41/120 H 51/090-51/240 H 41/100-41/380 V 51/090-51/210 V 41/220-41/410 H 51/770-51/890 H+V 41/485-41/580 H 56/430-56/870 H 41/680-41/760 H 56/530-56/870 V 41/880-42/200 H 63/260-63/520 H 41/900-42/080 V 63/800-63/980 H 42/780-42/870 H 65/440-65/540 V Sida av väg i riktning västerut 43/480-43/570 H 65/440-65/600 H 45/870-46/080 H+V 66/070-66/250 H 48/890-49/020 H 66/520-66/580 H+V 48/960-49/060 V 6. Miljökonsekvenser 6.1 Avgränsning av MKB arbetet MKB:n beskriver de effekter som uppkommer på grund av de fysiska förändringarna som väganläggningen medför inom arbetsområdet samt förväntade störningar som uppkommer intill vägen då vägen tas i drift. MKB:n omfattar även direkt och indirekt miljöpåverkan i ett större influensområde som förorsakas av byggandet och driften av vägen. Inledningsvis har vi identifierat de miljöaspekter som kan påverkas av föreslagen vägombyggnad. De relevanta miljöaspekterna har bedömts vara landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation- och friluftsliv, skogsbruk, rennäring, vattenresurser, masshantering och robusthet och säkerhet. 12

13 Aspekter som inte berörs redovisas ej. I MKB-arbetet har konsekvensbedömningar för icke relevanta miljöintressen utelämnats med följande motiveringar: Hälsoaspekter såsom, boendemiljö, buller, luft och ljusstörningar är inte relevanta eftersom vägen har en mycket låg trafikmängd och inga bostäder finns i vägens närområde. Jordbruksmark förekommer inte längs sträckningen. Mark och vattenföroreningar förekommer inte inom objektet. 6.2 Metodik För varje miljöaspekt redovisas: Förutsättningar/Värdebeskrivning Nollalternativ Föreslagen väg -Inarbetade åtgärder (åtgärder som ingår i projektet för att mildra negativa konsekvenser. - Effekter (åverkan till följd av en fysisk åtgärd) och konsekvenser (den följd för respektive område som förväntad påverkan kan leda till, exempelvis störning, barriär samt verksamhetsutövarens värdering av de effekter som förväntas uppstå, exempelvis minskat utnyttjande). Planerade åtgärder i senare skede (i vissa fall där det är relevant) Bedömning/värdering av en åtgärds konsekvens görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och ingreppets eller störningens omfattning. Alla bedömningar i dokumentet, om inget annat anges, är utförda av Tyréns AB. Konsekvensen beskrivs i fem graderingar. I efterföljande matris görs en förenklad beskrivning av bedömningsmetodiken. Konsekvenserna (utom under byggtiden) som redovisas är bestående effekter och konsekvenser av planen. Intressets värde Ingreppets/störningens omfattning Stor omfattning Måttlig omfattning Liten omfattning Högt värde Stor konsekvens Måttlig stor konsekvens Måttlig konsekvens Måttligt värde Måttlig stor konsekvens Måttlig konsekvens Lågt värde Måttlig konsekvens Små konsekvenser Figur 6.1 Matris för konsekvensbedömning. Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser 6.3 Nollalternativ Syftet med nollalternativet är att skapa en referens för att bedöma vilka konsekvenser som uppstår av vägåtgärderna. Nollalternativet innebär att inga åtgärder görs på vägen förutom det normala vägunderhållet. Nollalternativet innebär att bärighetsproblemen kvarstår och förvärras med tiden och får stora negativa effekter för transportkvalitet och tillgänglighet. Framförallt skogsnäringen samt de boende i området får stora negativa konsekvenser. 6.4 Geografisk redovisning av miljöintressen inom objektet På följande fem kartor på sid redovisas arbetsplanens utbredning och de miljöintressen som är aktuella. Vattenresurser redovisas på separat karta. 13

14 Figur 6.2 Miljöintressen mellan km 32/000-39/500 Metria

15 Figur 6.3. Miljöintressen mellan km 39/500-46/500 Metria

16 Figur 6.4 Miljöintressen mellan km 46/000-53/500 Metria

17 Figur 6.5 Miljöintressen mellan km 53/500-60/500 Metria

18 Figur 6.6 Miljöintressen mellan km 60/500-66/ Metria

19 6.5 Landskapsbild Landskapsbild är den visuella upplevelsen av landskapet, dess beståndsdelar och sammanhang. Begreppet används både för den byggda miljön skapad av människan och för den naturliga miljön. Anläggningens utformning kan också påverka upplevelsen av landskapet i den lilla skalan genom att den skärmar av utblickar eller skapar nya. Förutsättningar/värdebeskrivning Landskapet längs väg 805 är relativt likartat längs hela sträckan och karaktäriseras av blockrik skogsmark samt fina utblickar över sjön Skalka. Längs vägen finns även rikligt med parkeringsplatser. Vägen innehåller många korta grusiga skärningslänter som successivt etablerats av lavar och ris. Många stora block kantar vägen. På den norra sidan löper en teleledning. Ingen bebyggelse finns vid vägen förutom vid byn Granudden där det finns ett hus. Figur 6.7. Vägen omges till stor del av blockrikmark. Figur 6.8. Vägen följer till stor del sjön Skalka och bidrar till fina utblickar för trafikanterna. 19

20 I objektets början passerar vägen två förgreningar av Nautijuarälven. Vattendraget omges av skog och är därför inte särskilt exponerat mot väg 805. Vid km 35/500-35/700 finns ett grustag som är exponerad mot vägen och har en diffus avgränsning. Vid 36/600-37/000 passerar vägen Stainassjöarna som är exponerade ut mot vägen. Mellan km 42/900 och 48/000 öppnas vyn och man har som trafikant ögonkontakt med sjön Skalka då vägen följer Skalkas strand. Vid km 45/835 finns en grusad yta vid sjön som nyttjas av turister. Vid km 52/300 korsar vägen den så kallade Kvarnviken. Vägen korsar viken på en bank med en större trumma som förbinder viken med sjön Skalka. Från km 52/500 följer vägen återigen sjön Skalka. Med några korta avbrott ligger vägen nära sjön fram till km 65/500. Figur 6.9 Passage av Nautijaurälven. Figur 6.10 Passage av grustäkten vid km 35/500-35/

21 Figur 6.11 Väg 805 följer sjön Skalkas strand på en lång sträcka. Figur 6.12 Vid km 45/835 finns en grusad yta vid sjön Skalka som nyttjas för rast av turister. Figur 6.13 Passage av Kvarnviken vid Granudden km 52/

22 Vägsträckan ingår i ett gestaltningsprogram som Trafikverket tagit fram för vägen mellan de två världsarven Lapponia och Gammelstads kyrkstad. Rapporten benämns Vägen mellan två världsarv (augusti 2007). Åtgärdförslagen i programmet omfattar för denna sträcka en informationsplats, två utsiktplatser samt ett flertal siktröjningar mot Stainassjöarna och sjön Skalka. Figur 6.14.Utdrag ur gestaltningsprogrammet Vägen mellan två världsarv. Kartan visar föreslagna åtgärder längs den aktuella sträckan. En arbetsplan och bygghandling för informationsplatsen upprättades Nollalternativet Effekter och konsekvenser Alternativet medför inga konsekvenser på omgivande landskapsbild. 22

23 Föreslagen väg Inarbetade åtgärder Vid grustäkten har mark inarbetats för terrängmodellering och vegetationsetablering. Åtgärderna kommer att bidra till att grustäktens expo nering mot vägen minskar samt att avfarten blir tydligare vilket bidar till en förbättrad trafiksäkerhet se figur För att minimera påverkan på vägrummet och ingreppen i omgivande vägslänter och skogsmark kommer inga justeringar av slänter eller dikesåtgärder att göras i de partier där vägen har god bärighet. Figur 6.15 Bilden visar befintligt vägrum vid grustäkten. Figur 6.16 Bilden visar ett fotomontage som visar hur vägrummet vid grustäkten kan förbättras. 23

24 Effekter och konsekvenser Landskapsbilden på ömse sidor av vägen påverkas i måttlig omfattning av vägrummets breddning. Det är i första hand trafikantperspektivet som påverkas av vägåtgärderna. På långa sträckor där vägen går på bank kommer vägsektionen att vara i princip samma som idag. Där vägen går i skärning påverkas bakslänterna på grund av djupare diken och flackare släntlutningar. Effekterna varierar beroende på den omgivande terrängen genom att diken fördjupas vilket medför att bakslänterna flyttas ut och slänter med ris och lavvegetation samt brynzoner schaktas bort. Konsekvensen blir en förfulad landskapsbild och mindre positiv trafikantupplevelse. Genom de inarbetade åtgärderna kommer den negativa effekten att minska. Genom att bana av nuvarande fältskikt i slänter som kommer att schaktas och återföra dom på slänterna kommer etablering av växtlighet att påskyndas. Vägåtgärderna påverkar inte värdebeskrivningarna i det gestaltningsprogram som finns framtaget för Vägen mellan Världsarven. I programmet finns förslag och lägen på utsiktsröjningar samt informations- och rastplatser. I arbetsplanen har en översyn av parkeringsplatser utförts. P-platser på ett jämnt avstånd samt i strategiska lägen bevaras och byggs om enligt gällande standard för p-fickor vilket gör att möjligheten till stopp i lägen med vackra utblickar förbättras. Siktröjningar enligt gestaltningsprogrammets åtgärdsförslag är inte relevanta åtgärder i arbetsplanen. Informationsplats anläggs i annan entreprenad. Sammantaget får landskapsbilden små negativa konsekvenser. Planerade åtgärder i senare skede För att påskynda återetablering av släntvegetation kan avbaningsmassor från slänter som schaktas återföras. Terrängmodelleringen vid grustäkten ska övertäckas med jordmån lika omgivande mark och beklädas med avbaningsmassor eller vegetation lika med omgivande vegetationsytor. 24

25 6.6 Naturmiljö Naturmiljöintresset avser skydd och vård av värden i natur- och kulturlandskapet. Bevarandet av naturmiljöer är förutsättningen för den biologiska mångfald som är grunden för biologisk utveckling och ekologisk balans. Förutsättningar/värdebeskrivning Längs aktuell vägsträcka finns inga Natura 2000-områden eller riksintressen för naturvården, Miljöbalken (MB), 3 kap 6 och 7 kap 6. Inga naturreservat eller områden med naturvårdsavtal eller biotopskydd gränsar till vägområdet. Väg 805 går till stora delar av sträckan alldeles intill sjön Skalka. Strandskydd gäller enligt MB 7 kap för sjön Skalka. Inga vägkanter längs sträckan är klassade som artrika vägkanter. Inga förekomster av flodpärlmussla är kända längs sträckan. Utter förekommer främst i Nautijaurälven men även sporadiskt i området i övrigt. De vattendrag som passeras längs väg 805 redovisas i tabell, figur 6.17, med start från öster. Enligt Fiskeriverkets trumdatabas utgör trumman vid Rutatj-jåkkå (Tjäulaluokta) ett vandringshinder. Trumman vid Harrbäcken är enligt kommunens fiskevårdskonsult ett vandringshinder. En nyckelbiotop som gränsar till befintligt vägområde finns vid Granudden mellan km 52/350-52/500. Nyckelbiotopen utgörs av talldominerade skogsmark på mark som ofta störs av brand och förvaltas av Fastighetsverket. Figur 6.16 Karta som visar Fastighetsverkets nyckelbiotop mellan km 52/350-52/500. Fem sumpskogar finns i vägens närområde. Två sumpskogar har preliminär klass 1 enligt Skogsstyrelsens klassning, dels en mosseskog dels en strandskog. Samtliga områden är redovisade på kartor figur

26 Sektion Typ Dim, mm Befint. längd Anmärkning. 33/100 Bro Nautijaurälven(Nautasätno) i två förgreningar 33/350 Bro Vid höga flöden sköljer vatten över vägen i en lågpunkt öster vattendraget. Åtgärder i vägområdet planeras vid Nautijaureälven för att minska problemen med översvämningar vid höga flöden. 36/650 Bro Plattrambro mellan sjösystemet Stainasjaure där även Låkkiibäcken (Låkkejåkka) mynnar. Väg 805 passerar på bank mellan sjöarna. Åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd 41/106 Btg trum Bäck. På uppströms sidan är det sättningar i vägslänten ovanpå trumman. Nedströms har de två sista meterna dragits isär från trumman. Vid lågt vatten i sjön är trumman ett vandringshinder. I övrigt verkar trumman vara i bra skick. 42/348 Btg trum Vierrabäcken Trumma i bra skick, förutom att trumman har dragits isär den sista metern på nedströms sidan. 44/371 Btg trum ,7 Harrbäcken Trumman är i bra skick. Trumman är ett vandringshinder vid lågt vatten i sjön. Ska enligt VISS vara åtgärdat innan /610 Btg trum ,6 Bäck. Sista skarven har glidit isär. Litet vandringshinder. 48/300 Btg trum Bäck. Trumman har satt sig på nedströms sidan, dålig genomsikt. Trummans kondition osäker. 48/781 Btg trum ,3 Såkkvaratjbäcken Trumman är i bra kondition. Har glidit isär lite de sista fyra meterna. Jordtäckning saknas de sista fyra meterna, troligen en gammal erosionsskada vid översvämning. 49/169 Btg trum ,5 Bäck. Mynnar ut under vatten, ingen genomsikt. Översta skarven har glidit isär. Byte av trumma Byte av trumma Vandringhinder åtgärdas Byte av trumma Byte av trumma Byte av trumma Byte av trumma 52/250 Btg trum 2500 Passage av Kvarnviken Ingen åtgärd 56/250 Plåttrum 2700 Rutatj- jåkkå Trumman är i bra skick. Längd ej mätt på grund av att trumman ligger delvis under vatten. Dokumenterat vandringshinder. 59/052 Btg trum ,3 Bäck. Vandringshinder på nedströms sidan. De första tre/fyra ringarna på uppströms sidan har lyft och dragits isär. Resten av trumman verkar vara i bra skick. Vandringhinder åtgärdas Byte av trumma 64/035 Btg trum 1200 Bäck. Hög bank med vatten på båda sidor. Ingen åtgärd 65/290 Btg trum 600 Bäck. Trumma i bra kondition. Ingen åtgärd Figur 6.17 Tabell som redovisar de vattendrag som korsas av väg 805, befintlig passage samt åtgärdsförslag. 26

27 Nollalternativet Befintliga förhållanden kvarstår. Alternativet medför liten påverkan på omgivande naturmiljö. Enligt VISS (Vatten Informations System Sverige) ska vandringshinder i Rutatj-jåkkå och Harrbäcken åtgärdas innan Föreslagen väg Inarbetade åtgärder Samtliga trummor i vattendrag som ska bytas ut ska anläggas enligt Trafikverkets (VVTK VÄG Publikation: 2008:78) och länsstyrelsens riktlinjer för trummor i vattendrag, se kap Påverkan under byggtid. De två vattendragen, Harbäcken och Rutatj-jåkkå, är dokumenterade vandringshinder i VISS och kommer att åtgärdas för att återskapa naturliga vandringsvägar för fisk. Effekter och konsekvenser Sju vägtrummor i vattendrag byts/läggs om på grund av skador och två vägtrummor läggs om för att de idag utgör vandringshinder för fisk. Samtliga trummor ligger strax uppströms vattendragets utlopp i sjön Skalka som är mycket stor sjö. Omläggning av trummor innebär en kortvarig grumling i respektive vattendrag och bedöms ge små negativa konsekvenser för växtoch djurlivet i vattendragen och i sjön Skalka. Trumåtgärderna verkar även positivt genom att vandringshinder åtgärdas förutsatt att omläggningen görs enligt gällande föreskrifter. Konsekvenser för utpekade naturvärden bedöms som små till obetydliga. Km 33/500, strandskog (klass 1) vid Nautijaurälven. Vägen går på bank, inga dikesfördjupningar föreslås. Km 36/300-36/450, mosseskog (klass 1) öster om Stainassjöarna kommer inte att påverkas, befintlig vägsektion ska bevaras. Km 42/200-42/300, översilningsskog klass 3 ligger utanför vägområdet. Inga åtgärder i vägslänterna föreslås, inga dikesfördjupningar föreslås. Km 44/390, fuktskog längs Harrbäcken. Vägen går på bank marginell justering av slänter föreslås, inga dikesfördjupningar föreslås.. Km 52/400-52/500. Vid nyckelbiotopen väster om Kvarnviken justeras diket. Slänterna påverkas marginellt se figur Konsekvenserna för nyckelbiotopen bedöms som små. Km 60/470-60/500, översilningsskog. Inga dikesfördjupningar föreslås. Vägtrumma lägges på samma nivå som befintlig. Figur 6.18 Sektionen redovisar omfattningen av ingreppet vid nyckelbiotopen väster om Kvarnviken. Sammantaget får naturmiljön små negativa konsekvenser. 27

28 6.7 Kulturmiljö Det skogsland som vägen i dag sträcker sig igenom har sedan stenåldern nyttjats för jakt och fiske och för samisk renskötsel under århundraden. Kolonisationen av Norrbottens inland kom att innebära att nybyggen anlades med inriktning på mindre jordbruk men framförallt skogsbruk, kolning och virkesuttag. Behovet av elkraft till industrin innebar exploatering av norrlandsälvarna vilken även kom att påverka kulturmiljöerna genom anläggande av stora vattenmagasin. Innan vägar byggdes förflyttade sig människor på stigar genom skogarna eller i båt på vattnet. Under den första delen av 1900-talet anlades cykelstigar vilka fyllde ett lokalt behov i samband med flottning av timmer eller för skogsbruket. Inom Jokkmokks kommun finns ett flertal dokumenterade cykelstigar. Ingen av dessa berörs dock av aktuell sträckning för väg 805 (Rautio 2010). Väg 805 byggdes i början av 1960-talet och den sträcka som är aktuell för åtgärder går mellan korsning mot byn Nautijaur i öster och Seitevarekorsningen i väster. Vägen följer i sin helhet vattendraget Skalka som är reglerat sedan början av 1970-talet. En mängd fornlämningar finns registrerade på ömse sidor och på öarna i vattendraget. Majoriteten av dessa utgörs av härdar och boplatser. Omedelbart invid väg 805 finns inga kända fornlämningar registrerade. Kunskapsläget för fornlämningsmiljön inom påverkans området är mycket osäker och kan komma att behöva fördjupas för att fastställa förekomsten av fornlämningar. Inarbetade åtgärder Arkeologisk utredning längs vägen kommer att utföras. Alla fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen. Om fornlämning, kulturlager eller fynd påträffas i samband med schaktningsarbete skall arbetet omedelbart avbrytas och Länsstyrelsens kulturmiljöenhet kontaktas. Effekter och konsekvenser Planerade vägombyggnad innebär att arbeten i eller i anslutning till befintligt vägområde. Vägens sträckning följer stranden där det finns flertal fornlämning i form av härdar och boplatser. Boplatsytornas omfattning är inte fastställd. Inga fornlämningar är registrerade i vägens omedelbara närhet eller inom det område som påverkas av planerade åtgärder. Inga utpekade kulturvärden finns invid vägens sträckning. Med nuvarande kännedom om fasta fornlämningar bedöms de negativa konsekvenserna för kulturmiljön bli små. 28

29 6.8 Rekreation och friluftsliv Konsekvenser beträffande friluftsliv har sin utgångspunkt i påverkan på attraktivitet och tillgänglighet. Ett områdes attraktivitet beror bland annat på aktivitetsmöjligheter, tillgänglighet, närhet till bostad, utblickar, naturvärden, landskapsbild och kulturvärden. Förutsättningar/värdebeskrivning Vägobjektet tangerar ett riksintresse för friluftsliv enligt Miljöbalken 3 kap 6. Riksintresseområdet omfattar Norrbottens fjällområde med fritidsfiske, kulturstudier och skidåkning som viktiga värdebärare. Väg 805 är en viktig väg för fjällturism där de viktigaste målpunkterna längs vägen är Kvikkjokk, Årrenjarka samt parkeringen vid bro över Sitoätno (angöring till Sareks nationalpark). Friluftsliv är en viktig del av livet för många kommuninvånare i Jokkmokk. Jakt, fiske och naturupplevelser är värdefulla både för det lokala rörliga friluftslivet och som en resurs för turistsatsningar. Jakt är vanligt förekommande i området. Vattendragen och sjöarna längs vägen nyttjas för fiske. Fritidsfiske bedrivs främst i sjön Skalka, i Låkkejaur området samt Stainassjöarna. Fisket förvaltas av Jokkmokkssocken allmänning samt Fiskegruppen i Jokkmokk. Harrbäcken och Rutatj-jåkkå är potentiella fiskevatten men är idag är negativt påverkade av vägens trummor som utgör vandringshinder. Skotertrafik förekommer frekvent i området. En kommunövergripande skoterled går parallellt med väg 805, se karta figur Korsande trafik med skoter förekommer längs vägsträckan. Figur Utdrag ur översiktsplanen som visar kommunövergripande skoterleder. Nollalternativet Alternativet medför att vägsträckans standard försämras med tiden om inte åtgärder vidtas. Det innebär att tillgängligheten till Sarek och fjällvärlden i Kvikkjokksområdet samt friluftslivet i närområdet försämras längs vägsträckan. 29

30 Föreslagen väg Inarbetade åtgärder P-platser längs vägen förbättras. Parkeringarna placeras på jämna avstånd längs sträckan och i strategiska lägen för att förbättra tillgängligheten till sjön Skalka, vattendragen och skogsmarken. Anslutningsväg till område vid Skalka som nyttjas av turister vid km 45/600 förbättras. Vandringshinder åtgärdas. Effekter och konsekvenser Aktuella vägåtgärder bidar till en ökad trafiksäkerhet och komfort för trafikanter. Intrånget i riksintresseområdet är försumbart eftersom vägåtgärderna i princip utförs inom befintligt vägområde. Borttagning av vandringshinder i Harrbäcken och Rutatj-jåkkå skapar förbättrade förutsättningar för fritidsfisket. Sammantaget får rekreation och friluftsliv positiva konsekvenser. 6.9 Skogsbruk Förutsättningar/värdebeskrivning Skogsbruk är en viktig näring i området. Större delen av Jokkmokks kommun täcks av skog. Skogsnäringen är en av kommunens basnäringar. Skogen är också en viktig resurs för andra intressen såsom turism, jakt, friluftsliv, kultur- och naturvård. I miljöbalken 3 kap. 4 anges att skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska skyddas mot åtgärder som kan försvåra ett rationellt skogsbruk. Skogsmarken längs aktuell vägsträcka ägs till största delen av Jokkmokks allmänning. En mindre del ägs av privata skogsägare. Nollalternativ Alternativet innebär att skognäringarna får försämrade transportmöjligheter längs vägsträckan eftersom endast normalt vägunderhåll utförs. Föreslagen väg Inarbetade åtgärder Vägåtgärderna i sig innebär en ökad framkomlighet. Inga övriga åtgärder har inarbetats. Effekter och konsekvenser Små arealer skogsmark berörs. Längs stora delar av vägen kommer markanspråket för arbetsplanen att vara oförändrat eller påverkas i liten grad. I djupa skärningar och där vägen idag saknar diken kommer vägområdet att breddas. Breddningen är i huvudsak cirka 2 meter men kan på vissa ställen uppgå till cirka 5 meter. De negativa konsekvenserna för skogsbruket blir små och skall vägas mot förstärkningsåtgärdernas syfte som gynnar skogsnäringens transporter. Sammantaget får skogsbruket små konsekvenser. 30

31 6.10 Rennäring Enligt miljöbalken 3 kapitlet 5 ska markområden som har betydelse för rennäringen skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra för rennäringens verksamhet. Förutsättningar/värdebeskrivning Huvuddelen av vägsträckan berör riksintressen för rennäringen. Aktuell vägsträcka ligger inom Sirges och Jåhkågasska samebyars betesområden. Största delen av objektet ligger inom vårvinterland för Jåhkågasska sameby. Rastbeten för Jåhkågasska sameby berör vägen på ett flertal platser. Samebyn har en renvaktarstuga vid Ridåloukta. Flyttleder korsar väg 805 vid Granudden km 51/000 och km 53/000 samt strax före korsningen till Seitevare kraftstation vid objektets slut. De mest låglänta och i regel snöfattiga tallhedarna som alltid varit av stor vikt för rennäringen dämdes över i samband med utbyggnad av vattenkraften. De som idag återstår av betesmarkerna är smala remsor tallskog på ömse sidor av älvdalgången, då främst på den norra sidan utmed väg 805. Terrängen är sådan i området att granskogarna med avsevärt sämre renbetesmark breder ut sig så fort man kommer en bit från vägen. Detta medför att det område som normalt utnyttjas till renbetet på vintern ligger i alldeles omedelbar anslutning till vägen. Vägen skär rakt igenom de lavrika hedarna. Normalt nyttjas området av ett flertal familjer inom samebyn som främst betar med sina renar på tallhedarna vid vägen. Vintern 2010 då vägen byggdes om mellan Kvikkjokk och Seitevarekorsningen medförde grustransporter i mars månad, mycket stora konsekvenser för de familjer som då hade renar i området. För att undvika renpåkörningar var renägarna tvungna att hålla renarna längre bort från vägen, upp i granskogarna. Detta medförde sämre betestillgång som i förlängningen resulterade i försämrad kondition hos renarna. Området nyttjas i regel till renbete mellan december och april. I slutet av april flyttas renarna upp till fjällen. För att undvika ett liknande scenario som under 2010 är det önskvärt att byggnationer och transporter inte utförs under perioden 1:a december 30:e april. Nollalternativet Väg 805 kan i framtiden bli en transportväg för järn- och malmtransporter. En ökning av tung trafik kan påverka rennäringen negativt. Föreslagen väg Inarbetade åtgärder Vid rengärdet i Stainas har en ny p- ficka projekterats för åtkomst av mark som nyttjas av samebyn, sektion 38/000-38/100. Effekter och konsekvenser Rennäringen påverkas marginellt efter att vägombyggnaden färdigställts. Flackare dikesslänter förbättrar renflyttledernas funktion över vägen. Rastbeten av riksintresse bedöms beröras marginellt närmast vägen. Ingen påtaglig skada bedöms uppstå på riksintressen för rennäringen. Rennäringen får förbättrade transportförhållanden vilket är positivt. Sammantaget får rennäringen små konsekvenser efter vägombyggnaden slutförts. 31

32 6.11 Vattenresurser Vattenområden ska användas för det eller de ändamål de är mest lämpade för, enligt 3 kap. 1 Miljöbalken. I 3 kap. 8 Miljöbalken anges att mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för vattenförsörjning skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Det är mot denna bakgrund vattenresurserna beskrivs nedan. Miljömål som berör vatten samt beskrivning av miljökvalitetsnormen för vatten redovisas i kapitel 7. Förutsättningar/värdebeskrivning Mellan km 32/000-33/500 passerar vägobjektet en grundvattenförekomst med goda kvantitativa kvaliteter Den kemiska och kvantitativa grundvattenstatusen har klassats som god idag. Kvalitetskraven för år 2015 är att statusen ska vara oförändrad. Jordarna i området är genomsläppliga. Inga naturliga tätskikt förekommer. Bild 6.20 Grundvattenförekomst med goda kvantitativa kvaliteter markerat i mörkgrönt. Aktuell vägsträcka markerad med rött. Källa VISS. Nollalternativet Befintlig väg passerar grundvatten förekomsten ömsom på bank ömsom i liten skärning. Inga täta diken eller naturligt täta jordar förekommer. En olycka på sträckan mellan km 32/00-33/500 kan påverka på grundvattenförekomstens status. Eftersom trafikmängden är mycket låg bedöms risken för en förorening som liten. Föreslagen väg Inarbetade åtgärder Inga skyddsåtgärder för grundvattenförekomsten har inarbetats för att risken för olycka bedöms som låg. Effekter och konsekvenser Vägen passerar grundvattenförekomsten ömsom på bank ömsom liten skärning. Där vägen går på bank är vägsektionen i stort sett oförändrad. Där vägen går i skärning fördjupas diken eller nya diken anläggs. Schakter inom grundvattenförekomsten föreslås mellan 32/400-32/520, 33/460-32

33 33/500. Djupet varierar men är som mest 1 meter under befintlig mark. Effekterna är jämförbara med nollalternativet. En olycka på sträckan mellan km 32/000-33/500 kan medföra läckage av föroreningar som kan påverka grundvattenförekomsten. Eftersom trafikmängden är mycket låg bedöms risken för en förorening som liten. I byggskedet måste miljöhänsyn vidtas för att minska risker för skador. Åtgärder som måste vidtas under byggtid beskriv i kapitel Sammantaget bedöms vägen ge små konsekvenser för vattenresursen jämfört med ett nollalternativ Robushet och säkerhet Olycksrisker kopplade till vägar är trafikolyckor, olyckor med farligt gods, ras och skred samt översvämningar. Trafikolyckor som inte drabbar omgivningen (men väl trafikanterna) behandlas normalt inte i MKB arbetet medan olyckor med farligt gods, ras och skred samt andra risker normalt behandlas i MKB, eftersom de kan medföra konsekvenser på omgivningen. Förutsättningar Aktuell vägsträcka är inte upptagen som primär eller sekundär transportväg för farligt gods. En bedömning är att få transporter med farligt gods sker på aktuell sträcka. Känsliga områden och objekt som passeras längs sträckan är sjön Skalka, samt korsande vattendrag. Nollalternativet Endast normalt vägunderhåll utförs. Risken för olyckor ökar om vägen försämras. Föreslagen väg Den låga trafikmängden tillsammans med liten befolkning gör att sannolikheten för olyckor på sträckan är liten. En viss ökning av hastighet och trafikmängd till följd av en förbättrad standard på sträckan kan innebära marginellt ökade risker. Trafiksäkerheten förbättras längs vägen då objekt som står inom säkerhetszonen kommer att tas bort. Sammantaget bedöms vägen ge små konsekvenser för robusthet och säkerhet jämfört med ett nollalternativ. 33

34 6.13 Masshantering Schakt kommer att ske längs de delsträckor där diken fördjupas. Vägobjektet genererar en stor andel schaktmassor. I dagsläget uppskattas mängden urgrävningsmassor till cirka m 3. Vägombyggnaden kommer att utföras som totalentreprenad. I arbetsplanen finns mark för att justera vägen profil +/- 0,5 m. Cirka 5000 m 3 återförs som släntmodellering/terrängmodellering. Resterande mängder måste läggas på upplag. Massor till förstärkningslager och bärlager till den nya vägkroppen tas från sidotag. Beräknade mängder är cirka m 3 bärlagergrus och cirka m 3 till förstärkningslager. Behovet av nytt slitlager beräknas till m 2. Befintlig beläggning innehåller stenkolstjära. Stenkolstjäran kommer att tas om hand enligt Trafikverkets riktlinjer, VV publ 2004:90. Nollalternativet Mindre mängder massor bedöms åtgå för normala driftåtgärder. Föreslagen väg Inarbetade åtgärder Avbaningsmassor hanteras som resurs och ska återföras på slänter för att påskynda etablering av naturligt förekommande och härdig vegetation. Schaktmassor av god kvalité återanvänds vid uppbyggnad av vägbanken och de förbättrade p-platserna. Effekter och konsekvenser De nya massorna till bärlager, förstärkningslager och slitlager kommer att köras dels från bergtäkt och dels från asfaltverk i regionen vilket innebär en ökad trafik med lastbilstransporter i området. Det är i dagsläget inte möjligt att avgöra varifrån massorna ska hämtas, eftersom att det är beroende av vilken entreprenör som kontrakteras. Mängden teoretiska överskottmassor är stor. Planerade åtgärder i senare skede Icke användbara massor och överskottsmassor som inte åtgår till arbetet inom entreprenaden ska bortransporteras till en av entreprenören bekostad tipp. 34

35 6.14 Påverkan under byggtiden Under denna rubrik beskrivs de konsekvenser som uppstår tillfälligt under byggtiden. Effekter och konsekvenser Påverkan under byggtid bedöms som måttlig och är tidsbegränsad. Masshanteringen genererar trafik med transportfordon. Negativa effekter av störningar i form av buller och vibrationer från arbetsmaskiner, damning mm förväntas uppstå men eftersom vägen omges av skogsmark är effekterna små. Den ökade mängden tranporter, främst grustransporter kan påverka rennäringen negativt eftersom betesmarker som nyttjas under vintern ligger nära vägen och renar uppehåller sig vid vägen och risken för påkörningar är stor. Framkomligheten på sträckan kommer att vara nedsatt under byggtiden och etableringsområden kommer att erfordras. Skyddsåtgärder under byggtid Etableringsområden får ej placeras inom grundvattenförekomsten. Vid val av plats för etableringsområde ska samråd med kulturmiljöenheten ske. Vägen ska utformas och arbete ska bedrivas så att grumling och förorening av ytvatten samt att permanent ändring av befintliga ytvattennivåer förhindras. Samtliga trummor som ska bytas ut ligger i anslutning till sjön Skalka. Skalka är en reglerad sjö och vattennivån är i regel mycket låg fram till midsommar. Det är viktigt att man tar hänsyn till hur utloppet till regleringsmagasinet påverkas genom arbetet på de platser vägövergången ligger nära regleringsmagasinet för att inte skapa nya vandringshinder nedströms vägområdet. För att kunna anpassa trummornas botten till denna låga vattennivå och undvika nya vandringshinder ska trumbyten utföras vid lågvattenperioden dvs i juni månad före midsommar. Vid byte av trumma i Harrbäcken km 44/371 ska man undvika att arbeta under försommaren mellan 25/5 och 15/6 då harren vandrar och leker i anslutning till vägen. De nya trummorna ska utformas enligt riktlinjer i VVTK VÄG, Publikation: 2008:78. För att undvika att en trumma för genomledning av vattendrag utgör en ekologisk barriär gäller följande: - Vattendragets naturliga bredd ska behållas. - Vattenhastigheten genom trumman ska inte nämnvärt avvika från vattendragets naturliga vattenhastighet. - Detta kan innebära en överdimensionering i förhållande till dimensionering utifrån avbördningskapacitet. - Trumman ska grävas ner och läggas på en nivå minst 0,30 m ner under vattendragets botten. - Erosionsskydd av skarpkantat material ska undvikas eller täckas med lämpligt ytmaterial. - Trumavslutningar ska utformas så att vandringshinder inte uppstår. Markeringsstenar för utter (diameter minst 50 cm) placeras nära trummynning uppströms och nedströms vägtrummor vid alla naturliga vatten drag (se tabell 29). 35