Yrkande om utvärdering av Göteborgs stads avhopparverksamhet

Transkript

1 Yrkande S, MP, V Kommunstyrelsen Yrkande om utvärdering av Göteborgs stads avhopparverksamhet Stadsledningskontorets utvärdering ger en god bild av stadens avhopparverksamhet. Som förvaltningen påpekar i sin bedömning finns anledning att vara försiktigt positiv till resultaten. Vi delar också stadsledningskontorets bedömning att det finns anledning att se över samordningen av stadens arbete i frågan. Det finns stora vinster att göra genom att tydligare samla stadens avhopparverksamhet och övrigt brottsförebyggande arbete. Även ett utökat samarbete med ideella aktörer kan ge positiva effekter. Såväl stadsledningskontoret som polisen har tidigare föreslagit att Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet organisatoriskt borde sammanföras med det övriga brottsförebyggande arbetet på Social resursförvaltningen. Vi rödgröna har också yrkat på detta men tyvärr blivit hindrade av de borgerliga i samverkan med Sverigedemokraterna. Det är mycket tråkigt att partipolitisk prestige på detta sätt hindrar en effektivisering av stadens brottsförebyggande arbete. Vi vill ge stadsledningskontoret i uppdrag att, i samråd med polisen och andra relevanta aktörer, arbeta fram konkreta förslag på hur stadens avhopparverksamhet kan stärkas och utvecklas utifrån den bedömning som görs i utvärderingen. Förslag till beslut i kommunstyrelsen: 1. Stadsledningskontoret får i uppdrag att, i samråd med polisen och andra relevanta aktörer, arbeta fram konkreta förslag på hur stadens avhopparverksamhet kan stärkas och utvecklas utifrån den bedömning som görs i utvärderingen.

2 YRKANDE Utvärdering av Göteborgs Stads avhopparverksamhet (Dnr 1181/17 Göteborg den Yrkande (M), (L) och (KD) Kommunstyrelsen Ärende 2.2.6

3 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1181/17 Handläggare Margareta Romare Telefon: E-post: Utvärdering av Göteborgs Stads avhopparverksamhet Förslag till beslut I kommunstyrelsen 1. Stadsledningskontorets uppdrag, kommunstyrelsen , att genomföra en utvärdering av Göteborgs Stads avhopparverksamhet utifrån de gällande riktlinjerna förklaras fullgjort. 2. Stadsledningskontorets uppdrag, kommunstyrelsen , att jämföra resultatet av hittillsvarande avhopparverksamhet med motsvarande verksamheter i Stockholm och Malmö förklaras fullgjort. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att ge stadsledningskontoret i uppdrag att utvärdera Göteborgs Stads avhopparverksamhet utifrån de gällande riktlinjerna samt att vid behov återkomma till kommunstyrelsen med förslag på reviderade riktlinjer. Stadsledningskontoret fick även i uppdrag att följa upp hur Kunskapscentrum har utvecklat sin resultatuppföljning utifrån rapporten från utvärdering 2013 samt jämföra resultatet av hittillsvarande avhopparverksamhet med motsvarande verksamheter i Stockholm och Malmö. Det här tjänstutlåtandet innehåller en utvärdering av Göteborgs Stads avhopparverksamhet samt en jämförelse med Stockholm och Malmö. Övriga uppdrag kommer att redovisas i ett senare tjänsteutlåtande, under andra kvartalet Under perioden vände sig 94 personer, samtliga män, till Göteborgs Stads avhopparverksamhet och bad om hjälp. Av dessa har 73 personer genomgått någon form av avhopparprogram. Målgruppen är personer över 18 år som vill avsluta en kriminell livsstil och som har en av polisen dokumenterad tillhörighet till ett kriminellt gäng och till organiserad brottslighet, det vill säga mc-gäng, fängelsegäng eller territoriella gängkonstellationer. Personerna har vanligtvis ägnat sig åt grov brottslighet, som ger långa fängelsestraff. Det är Polisregion Väst som bedömer om personerna tillhör målgruppen och är tillräckligt motiverade för att delta. Totalt har 41 procent av de som genomgått programmet inte dömts för nya brott. Det är emellertid vanskligt att dra några säkra slutsatser för dem som genomgått programmet de senaste åren. Det krävs som regel en tidsperiod om fem år för att med större säkerhet bedöma om livsstilen varaktigt förändrats. Ekonomiska konsekvenser Av rapporten Vänd dem inte ryggen en socioekonomisk analys av destruktiva Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (9)

4 subkulturer (Eva Lundmark-Nilsson och Ingvar Nilsson, Fryshuset 2012) framgår bland annat att en enda gängmedlem som är kriminell i 15 års tid kostar samhället cirka 23 miljoner kronor och att en vit makt-anhängare under samma tidsperiod kan skapa kostnader på cirka 30 miljoner kronor. Vidare beräknas den totala notan för ett organiserat kriminellt gäng på 15 personer under en 20 års period skapa samhällskostnader på omkring 530 miljoner kronor. Samhällskostnaden för en gängkriminell person uppgår således till cirka 1,5 miljoner kronor per år. Den kostnaden, som är löpande, kan jämföras med kostnaden för den dyraste och mest omfattande insatsen som Göteborgs Stad gör i de allra svåraste avhopparärenden. En sådan insats kostar cirka 1,2 miljoner kronor första året och cirka hälften det andra året. Ett problem är emellertid att den löpande samhällskostnaden för en gängkriminell person tas av olika delar av det svenska samhället i stort, medan kostnaden för en avhoppare i Göteborg belastar en enskild stadsdelsförvaltning. Barnperspektivet Barnperspektivet är synnerligen aktuellt. Barn och unga drabbas på flera olika sätt av kriminella gäng och organiserad brottslighet. I främst utsatta områden riskerar barn och unga att själva rekryteras till gängen och i unga år börja begå brott och hamna i en kriminell livsstil. Barn och unga kan också drabbas negativt genom att föräldrar, vårdnadshavare och släktingar lever i en livsstilskriminell miljö med droger och brott. Barnen riskerar att få en sämre start i livet, bland annat med brist på goda förebilder, oro, rädsla, utanförskap och svårigheter att följa skolarbetet. Barn och unga riskerar vidare att själva bli offer för våldsbrott som riktas mot föräldrar/vårdnadshavare/släktingar och därigenom få bestående men, såväl psykiska och fysiska men. Det har även hänt att barn dött i samband med attacker mot vuxna i deras omgivning. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet är aktuellt ur flera aspekter. Nästan uteslutande är det pojkar och unga män som rekryteras till gängen och därvidlag är pojkar och män mer utsatta. Inom gängen råder ofta en machokultur med stereotypa könsroller och där ett våldsamt beteende uppmuntras. Kvinnor och flickor i gängens miljöer riskerar att fara illa och själva påtvingas en stereotyp könsroll. Olikheter uppmuntras inte och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck och annan sexuell läggning har det sannolikt svårt. Socioekonomiska förhållanden spelar stor roll. De territoriella gängen har sin livsluft i utsatta områden, där förutsättningarna för befolkningen är sämre inom nästan alla områden som vanligtvis förknippas med ett gott liv - bland annat möjligheten till utbildning, jobb, hälsa och livslängd. Utanförskap föder ett behov av att hitta sammanhang och tillhörighet och där fyller gängen, åtminstone temporärt, ett tomrum. De kriminella gängen och organiserad brottslighet skapar otrygghet och rädsla i samhället, vilket riskerarar att drabba alla men kanske främst de många skötsamma personer och familjer som bor i de utsatta områdena. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (9)

5 Omvärldsperspektivet Att bekämpa kriminella gäng och organiserad brottslighet är en angelägen fråga på flera olika nivåer, såväl nationellt som internationellt. Även om problematiken i större utsträckning finns i de större städerna i Sverige, så berörs kommunerna i hela landet på olika sätt. Gängen har förgreningar även i mindre kommuner. För en framgångsrik avhopparverksamhet krävs samordning och erfarenhetsutbyte mellan kommuner och mellan olika myndigheter och även andra aktörer. Avhopparverksamheterna i Göteborgs Stad, Stockholms stad och Malmö stad har sedan några år tillbaka ett pågående utbyte. En konferens ägde rum i februari 2018 i Göteborg och där deltog, utöver Stockholm stad och Malmö stad, även ett antal polisregioner. Deltagarna betonade vikten av att utbyta erfarenheter för att hitta lyckosamma arbetsmodeller och betonade att det är viktigt att utvärdera de olika insatser som görs för avhoppare. Många avhoppare behöver exempelvis flyttas till en annan kommun till följd av en hotbild. Några regelrätta rutiner för hur kommunerna i Sverige samarbetar kring dessa frågor finns ännu inte. Avhopparna behöver en bostad, någon form av sysselsättning och kontakt med den nya kommunens socialtjänst med mera. En ökad samordning med polisen är ett annat område som kan utvecklas, så att avhoppare från rivaliserande gäng inte placeras i samma kommun eller i grannkommuner. Bilagor 1. Protokollsutdrag och tillhörande handlingar från kommunstyrelsens möte RAPPORT Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (9)

6 Ärendet I det här ärendet redogör avdelningen Samhällsskydd och beredskap vid stadsledningskontoret för de avhopparinsatser som Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, Kunskapscentrum, hanterat under åren I utvärderingen ingår även en redogörelse för den avhopparverksamhet som hanteras inom stadsdelarna och social resursförvaltning samt en jämförelse med motsvarande verksamheter i Stockholm och Malmö. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen fattade beslut om att inrätta Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet Frågan om hur Göteborgs Stad skulle kunna ge stöd åt personer som vill lämna gängkriminalitet aktualiserades en kort tid efter starten. Arbetet med att stödja avhoppare inriktades först på att ge avhoppare snabb tillgång till sjukvård och avgiftning och en avsiktsförklaring med Västra Götalandsregionen undertecknades. Under 2011 systematiserades arbetet med avhoppare än mer och ett avgiftsfritt 020-nummer ( ) öppnades. Dit kan avhoppare eller personer i avhopparens närhet - föräldrar, flickvänner, kamrater och olika myndighetsföreträdare - ringa för att få råd och stöd i dessa frågor. Riktlinje antogs antog kommunstyrelsen en riktlinje för avhopparverksamheten. Målgruppen för Kunskapscentrums anges i riktlinjen och omfattar personer över 18 år som vill avsluta en kriminell livsstil och som har en av polisen dokumenterad tillhörighet till ett kriminellt gäng och till organiserad brottslighet. EU:s definition av organiserad brottslighet utgörs av nedanstående 11 kriterier där minst 6 kriterier ska uppfyllas (varav 1, 3, 5 och 11 är obligatoriska). Samarbete mellan fler än två personer - obligatoriskt kriterium Egna tilldelade uppgifter till var och en Lång eller obegränsad utsträckning i tiden - obligatoriskt kriterium Någon form av disciplin och kontroll Misstanke om allvarliga kriminella handlingar - obligatoriskt kriterium Verksamhet på internationell nivå Användande av våld eller andra metoder för hot Användande av kommersiella eller affärsmässiga strukturer Deltagande i penningtvätt Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomin Strävan efter vinning och/eller makt - obligatoriskt kriterium Riktlinjen från 2013, som är stadenövergripande, anger ett antal förutsättningar för verksamheten och beskriver även hur socialtjänstens uppdrag och Kunskapscentrums uppdrag ser ut inom avhopparverksamheten. Kunskapscentrum ska bland annat initiera Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (9)

7 arbetet, samordna avhopparprocessen och bistå med enkla kommunikationsvägar till bland annat Polismyndigheten. Socialtjänsten ska enligt riktlinjen agera utan dröjsmål och det är socialtjänsten i respektive stadsdel som blir ägare till avhopparärendet. Resurser och samarbete med Polismyndigheten Arbetet inom Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet har förändrats över tid. För närvarande (mars 2018) arbetar en planeringsledare och en halv tjänst från polisen med den direkta avhopparverksamheten parallellt med andra frågor och uppdrag inom ramen för uppdraget kring organiserad brottslighet. Sedan är det avdelningen för Samhällsskydd och beredskap på stadsledningskontoret som ansvarar för avhopparverksamheten. Kunskapscentrums ursprungliga uppdrag gäller emellertid fortfarande och dess enskilda funktioner existerar oförändrat, så även avhoppsarbetet. Polisen har sedan starten av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet placerat en polis på halvtid på stadsledningskontoret i Göteborg stad. Den aktuelle tjänstemannen har sin organisatoriska hemvist i underrättelseenheten inom Polisregion Väst, och har en specialistkompetens när det gäller kriminella gäng och nätverk. Den aktuelle polisen har även en yrkesmässig inriktning mot organiserad brottslighet i stort, vilket underlättar ömsesidigt informationsutbyte mellan polisen och Göteborgs Stad i flera olika typer av ärenden. Samarbete med polisen Samtliga klienter som ansöker om att genomgå ett avhopparprogram bedöms i samverkan med Polisregion Väst, i enlighet med de riktlinjer som fastställdes Bland annat handlar den initiala utredningen om att bedöma individens motivation att genomgå ett avhopparprogram. I de flesta fall har polisen tillgång till bakgrundskunskap som är angelägen att ta hänsyn till. När polisen har avstyrkt en avhopparprocess för en enskild individ kan olika skäl ligga bakom. Personen kan vara på väg att avtjäna ett längre fängelsestraff inom kort, eller uppvisar ett annat aktivt kriminellt beteende som gör det mindre troligt att ett avhopparprogram skulle få önskvärd effekt. Efter att en avhoppare kontaktat Kunskapscentrum och vederbörande bedömts som redo och motiverad till att genomgå en avhopparprocess, kontaktar Kunskapscentrum socialtjänsten i avhopparens stadsdel liksom övriga aktörer som bedöms relevanta i sammanhanget. Socialtjänsten blir därefter ägare till ärendet och när en överenskommelse om fortsatta insatser och övrigt arbete väl har satts igång, så lämnar Kunskapscentrum över ärendet i sin helhet till socialtjänsten. Kunskapscentrum finns dock fortfarande kvar i bakgrunden, för metodstöd och om det skulle uppstå någon form av problem under det fortsatta arbetets gång. Exempel på insatser Insatserna måste anpassas till varje individs förutsättningar och kan aldrig utformas som generella insatser. Den aktuella målgruppen är inte homogen, utan skiljer sig åt när det gäller upplevelse av hot, levnadshistorik, utbildningsnivå, språkkompetens, arbetslivserfarenhet, missbrukshistorik och kognitiv funktionsnivå. Göteborgs Stad samarbetar med två externa organisationer som arbetar med personer som vill hoppa av en kriminell livsstil. Dessa är Passus/Fryshuset och En annan sida av Sverige (EASAS). Stiftelsen Fryshuset är en ideell organisation och är religiöst och Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (9)

8 politiskt oberoende. Passus är en del av Fryshuset och arbetar särskilt med avhopp från kriminella grupperingar och återanpassning till samhället. En insats via Passus/Fryshuset kan beskrivas som en helhetsinsats och är en av de mest genomgripande åtgärderna. I Passus helhetsinsats ingår bland annat eget boende i lägenhet på annan ort, dygnet-runtstöd, mentorskap och stöd i processen att lämna kriminella tankemönster. En annan sida av Sverige (EASAS) bedriver dagverksamhet i Göteborg där Göteborgs Stad har en överenskommelse med ett IOP (Idéburet Offentligt Partnerskap) med dem. Verksamheten vänder sig till personer som utvecklat en kriminell livsstil, har drogrelaterade problem och är över 18 år. Det finns också avhoppsärenden där det har räckt med en mindre omfattande åtgärd och där en extern part inte har behövt kopplas in. Exempel på detta kan vara en avhopparklient som redan har ett arbete och en inkomst, saknar egen missbruksproblematik och till och med har ett eget bostadskontrakt. Det som kunnat utgöra ett fullgott stöd för en sådan avhoppare kan då exempelvis ha varit att byta bostad eller vid psykiatrisk problematik få samtalsstöd inom psykiatrisk öppenvård. Här har Kunskapscentrum tillsammans med socialtjänsten kunnat vara behjälpliga med kontakter inom vården alternativt med ett bostadsföretag för att hitta en ny plats att bo på. Övrigt avhoppararbete i Göteborgs Stad Sedan 2013 finns Sociala insatsgrupper, SIG, i Göteborgs Stad. Målgruppen för sociala insatsgrupper är personer i åldern år och arbetet syftar till att få unga vuxna att lämna en kriminell livsstil. SIG är en samverkansform mellan flera myndigheter, till exempel arbetsförmedlingen, psykiatrin och vuxenutbildningen. Socialtjänsten ansvarar för samarbetet och kontaktar dem som behöver vara med. Fem stadsdelar i Göteborg har SIG-grupper - Angered, Östra Göteborg, Västra Hisningen, Norra Hisingen, Västra Göteborg. Arbetet samordnas från socialresursförvaltning. Under 2017 har SIG arbetat med ett 40-tal individer inom de fem stadsdelarna. SSPF är en samverkansform mellan skola, socialtjänst, polis och fritidssektorn med syfte att upptäcka och hjälpa unga med problem och som kan riskera att rekryteras till kriminella nätverk. Målet är att ungdomar i stadsdelen ska ha en fungerande skolgång och leva ett liv fritt från kriminalitet och droger. SSPF finns i samtliga stadsdelar och målgruppen är ungdomar mellan 12 och 18 år. Stadsdelarnas redogörelse för åren Samhällsskydd och beredskap har bett stadsdelarna redogöra för sina respektive avhopparverksamheter. Frågan gällde antalet avhoppare (från 18 års ålder och som vill lämna en kriminell livsstil) som varit aktuella i stadsdelarna under åren och som kommit in som ärende på annan väg än via Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Det är dock svårt att få en samlad bild. Flera stadsdelar hänvisar till att det är omöjligt att söka i verksamhetssystemet Treserva, som är det it-stöd som används inom den kommunala hälso- och sjukvården samt omsorgsverksamheten. Svar har inkommit från sju stadsdelar och nedan följer en sammanfattning. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (9)

9 SDF Angered har sedan mitten av 2016 en egen avhopparverksamhet. Cirka 40 personer har fram till och med 2017 varit aktuella för någon typ av insats eller arbete. SDF Västra Hisingen har under hanterat totalt 14 avhoppsärenden. Inom ramen för övrigt SIG-arbete har verksamheten Unga Vuxna hanterat 12 unga män som valt att lämna en kriminell livsstil. Av de 14 personer som varit aktuella är det sju som tydligt har tillhört ett kriminellt nätverk. Dessutom har SIG-koordinatorn under perioden jobbat med processer kring ytterligare cirka 20 personer i ålder 16+ och som önskar lämna en kriminell livsstil. SDF Östra Göteborg för ingen systematisk dokumentation. Fem ärenden har kommit in under andra halvåret SDF Askim-Frölunda-Högsbo har inga uppgifter om avhoppare som varit aktuella annat än de som förvaltningen fått kännedom om genom Kunskapscentrum. SDF Lundby - vuxenenheten har kännedom om två personer som under 2016 kom in som ärenden på andra vägar än via Kunskapscenter. SDF Örgryte-Härlanda - vuxenenheten uppskattar att stadsdelen varje år under haft kontakt med två fyra personer som vill hoppa av kriminell livsstil. Hälften har kommit in som ärenden via Kunskapscentrum och hälften har kommit in på annat sätt, framförallt via egna initiativ. SDF Norra Hisingen - vuxenenheten har hanterat tre avhoppare under åren Jämförelse med övriga storstäder Avhopparverksamheterna i Göteborgs Stad, Stockholms stad och Malmö stad har sedan några år tillbaka ett pågående utbyte. En konferens ägde rum i februari 2018 i Göteborg och där deltog, utöver de tre städerna, även Polisregion Väst, Polisregion Stockholm, Polisregion Syd, Polisregion Öst och Polisregion Bergslagen med i huvudsak representanter från respektive brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet, BOPS. Även Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (9)

10 Polisens nationella operativa avdelning, NOA, deltog. Behovet av att utbyta erfarenheter för att hitta lyckosamma arbetsmodeller inom och mellan myndigheter är stort liksom att utvärdera olika insatser riktade till avhoppare. Att direkt jämföra resultaten mellan avhopparverksamheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö är svårt. De tre städerna organiserar verksamheten på olika sätt och vänder sig delvis till olika målgrupper. En skillnad jämfört med Göteborg är att avhoppartelefonen i Stockholm sköts av polisen, medan det i Malmö inte finns ett enskilt avhopparnummer. I Malmö hänvisas avhopparna till två olika nummer, ett kommunalt receptionsnummer och ett telefonnummer hos polisen. Stockholm Avhopparverksamheten i Stockholms stad handläggs av socialförvaltningens enhet för hemlösa, EFH. Uppdraget startade 2016 efter önskemål från polisens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet, BOPS, som ville ha en enhetlig väg in till Stockholms stads socialtjänst. Det är polisen som sköter avhoppartelefonen i Stockholms län, som består av 26 kommuner och 14 stadsdelar inom Stockholms stad. Många kriminella, liksom avhopparna, är skrivna i kranskommuner runt Stockholm stad. Målgruppen för avhopparverksamheten i Stockholms stad är en person som har ingått i, eller haft koppling till en kriminell gruppering på ett sådant sätt att det blir svårt att lämna grupperingen. Åldersgränsen i Stockholm är satt till 20 år. Yngre personer som vill hoppa av en kriminell livsstil i Stockholm tas om hand av socialtjänsten inom respektive stadsdelsförvaltning. Sedan 2017 ingår även avhoppare från våldsbejakande extremism i avhopparverksamheten vid Enheten för hemlösa. Det återstår dock att utveckla arbetsmetoder för denna målgrupp. Under 2016 och under 2017 hade Enheten för hemlösa, EFH, kontakt med sammanlagt åtta individer, varav sex var fortsatt aktuella i februari En resultatuppföljning av Stockholms stad avhopparverksamhet i februari 2018 visar att av de sex ärendena är flera personer självförsörjande eller på väg att få jobb. Flera är på väg mot eget boende och ett par har redan eget boende. Malmö Ett myndighetsgemensamt Konsultationsteam startade som ett projekt i Malmö stad 2011, inom social resursförvaltning och blev en permanent verksamhet Samverkanspartner är bland annat Kriminalvården, Statens Institutionsstyrelse, Polisområde Malmö, Skatteverket och sjukvården. Sedan 2017 hör Konsultationsteamet till den nystartade arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö. Konsultationsteamet i Malmö arbetar även med människor som saknar egen kriminell bakgrund. Vägledande för Konsultationsteamets verksamhet är att teamet jobbar med människor som lever under hot knöts arbetet mot våldsbejakande extremism till Konsultationsteamet och avhoppare eller återvändare från utlandet från dessa miljöer ingår också som en målgrupp. Det är polisens hotbildsbedömning som ligger till grund för stöd och insatser via socialtjänsten. Malmö högskola gjorde en utvärdering av Konsultationsteamet i Malmö för åren Under verksamhetens första år initierades 47 ärenden. Under 2013 påbörjades 45 ärenden och under 2014 inkom 42 ärenden. Totalt fick därmed 134 personer hjälp under den aktuella perioden, varav 123 män och 11 kvinnor. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (9)

11 Den största gruppen, 86 personer (64 procent), bestod av gruppen som lever under press och hot från kriminella. Den näst största gruppen var avhoppare från kriminella nätverk, 38 personer (29 procent). Kriminella som önskar ändra sin egen situation utgjorde 7 personer (5 procent). Gruppen anhöriga bestod av 3 personer (2 procent). Under 2015 initierades 42 ärenden inom Konsultationsteamets ram tillkom 30 nya ärenden och under år 2017 inkom 50 ärenden. Konsultationsteamet i Malmö införde 2016 samtyckesblanketter för uppföljning i brotts- och misstankeregistret. Klienterna kommer att följas upp under tre år framåt, en gång per år. Stadsledningskontorets bedömning De insatser som Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet genomfört inom avhopparverksamheten under åren uppvisar en försiktigt positiv bild. Av dem som fått hjälp och genomgått någon form av avhopparprocess har 41 procent inte dömts för nya brott, vilket måste ses som en framgång med tanke på deras bakgrund, de grova brott de begått och den kriminella miljö de ofta levt i under många år. Dock ska man vara medveten om att osäkerheten är större för de personer som genomgått avhopparprocessen nyligen. En majoritet, om än inte alla, som fått hjälp klassas inte längre som tillhörande ett kriminellt gäng enligt polisens definition. Kostnaden att hjälpa en enda individ kan i vissa fall tyckas hög, men bör ställas mot samhällets totala vinst som handlar om minskade samhällskostnader exempelvis minskade kostnader för polis, räddningstjänst, rättsväsendet, sjukvården, försäkringsbolag - men också om mjuka och mänskliga vinster för den enskilde avhopparen, dennes familj och för omgivningen/grannskapet i stort i form av ökad trygghet. Det finns en rad utvecklingsområden inom avhopparverksamheten. Inom Göteborgs Stad pågår olika typer av avhopparverksamheter och det finns sannolikt ett behov av att samarbeta mer och utvärdera olika insatser. En framtida utmaning handlar också om att öka samarbetet mellan Sveriges kommuner och mellan polisregionerna när det till exempel handlar om att flytta avhoppare från sina hemkommuner. Margareta Romare Planeringsledare Karin Eriksson Chef Samhällsskydd och beredskap Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (9)

12 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 1181/17 Yrkande från S, MP och V angående överföring av kunskapscentrum mot organiserad brottslighet Handlingar Yrkande från S, MP och V den 6 september Yrkande från M, L och KD den 1 september Yrkanden Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) yrkar bifall till yrkande från S, MP och V den 6 september Jonas Ransgård (M) yrkar bifall till yrkande från M, L och KD den 1 september Propositionsordning Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) ställer propositioner på yrkandena och finner att det egna yrkandet bifallits. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd voteringsproposition: Ja för bifall till Ann-Sofie Hermanssons yrkande och Nej för bifall till Jonas Ransgårds yrkande. Mariya Voyvodova (S), Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), tjänstgörande ersättarna Jonas Attenius (S) och Tord Karlsson (S) samt ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) röstar Ja (6). Jonas Ransgård (M), Helene Odenjung (L), David Lega (KD), Kristina Tharing (M), Maria Rydén (M), Martin Wannholt och Lars Hansson (SD) röstar Nej (7). Beslut Enligt yrkande från M, L och KD: 1. Yrkandet från S, MP och V avslås. 2. Stadsledningskontoret får i uppdrag att utvärdera Göteborgs Stads avhopparverksamhet utifrån de gällande riktlinjerna. 3. Stadsledningskontoret får i uppdrag att vid behov återkomma till kommunstyrelsen med förslag på reviderade riktlinjer. 1 (2)

13 4. Stadsledningskontoret får i uppdrag att följa upp hur Kunskapscentrum har utvecklat sin resultatuppföljning utifrån rapporten från utvärdering 2013 samt jämföra resultatet av hittillsvarande avhopparverksamhet med motsvarande verksamheter i Stockholm och Malmö. Expedieras Stadsledningskontoret Vid protokollet Mathias Sköld Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad Kommunstyrelsen, utdrag ur protokoll 2(2)

14 Yrkande S, MP, V Kommunstyrelsen Yrkande angående överföring av kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Det finns ett stort behov av att resursf. Polisen,. Vi anser fortfarande att det är av yttersta vikt att detta genomförs. Vi föreslår därför att enheten kunskapscentrum mot organiserad brottsl per , i enlighet med stadsledningskontorets tidigare tjänsteutlåtande i frågan. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige föreslås besluta: att , i enlighet med stadsledningskontorets tidigare tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen föreslås besluta: att ge uppdrag till stadsledningskontoret att omgående genomföra den uppföljning av avhopparverksamheten vid kunskapscentrum mot organiserad brottslighet som riktlinjerna specificerar.

15 Göteborg den Yrkande (M) (L) (KD) Kommunstyrelsen Ärende Yrkande med anledning av yrkande från S, MP och V angående överföring av kunskapscentrum mot organiserad brottslighet FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslås besluta: att avslå yrkandet från S, MP och V, att uppdra åt Stadsledningskontoret att utvärdera Göteborgs Stads avhopparverksamhet utifrån de gällande riktlinjerna, att vid behov återkomma till Kommunstyrelsen med förslag på reviderade riktlinjer att uppdra åt Stadsledningskontoret att följa upp hur Kunskapscentrum har utvecklat sin resultatuppföljning utifrån rapporten från utvärderingen 2013, samt att jämföra resultatet av hittillsvarande avhopparverksamhet med motsvarande verksamheter i Stockholm och Malmö. ÄRENDET De rödgröna partierna försöker att, som en omedelbar reaktion på SVT:s Uppdrag granskning den 30 augusti, ge sken av handlingskraft genom att föreslå en omorganisation av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet (KC). Det är ett försök att dribbla bort korten och undkomma politiskt ansvar. Den grova och organiserade gängkriminaliteten är Göteborgs allra svåraste och mest akuta problem. Arbetet med att motverka, begränsa och hindra dess framväxt och härjningar måste därför vara av högsta prioritet för Staden. Arbetet måste bedrivas med medvetenhet och i samverkan mellan flera offentliga funktioner och företrädare. Det måste ske operativt och kortsiktigt, men också strategiskt och långsiktigt. Båda perspektiven är väsentliga, men ska ej blandas samman och förväxlas. Oförändrad organisatorisk hemvist Kommunstyrelsen beslutade så sent som den 07 december 2016 att den organisatoriska hemvisten för KC även framgent ska vara Stadsledningskontoret. Vi menar att detta beslut inte ska omprövas mindre än ett år senare genomförde Professional Management, ett konsultföretag med inriktning mot bland annat strategisk utveckling, lednings- och kvalitetssystem samt utvärdering, en utvärdering av KC:s organisation och verksamhet utifrån de intentioner som Kommunstyrelsen 2008 beslutade skulle gälla för ett kunskapscentrum. I rapporten konstateras om Göteborgs Stad överväger att förändra KC:s 1

16 organisatoriska inplacering anser vi att detta måste vara väl förankrat i styrgruppen så att KC:s roll inte försvagas utan istället stärks. Med styrgruppen avses företrädare för de 11 avtalsslutande parterna. Vidare kan man läsa konstaterandet: Det är viktigt att säkerställa att det strukturella, långsiktiga förebyggande arbete som har beslutats i styrgruppen inte blir lidande av Stadens behov av mer ad hoc inriktade insatser Den remissomgång, som föregick Kommunstyrelsens beslut i december 2016, gav inte någon enhetlig och samstämmig uppfattning om vilken placering i den kommuninterna organisationen som är den mest optimala. Varken bland avtalsparterna eller de övriga remissinstanserna. De flesta avstod från ställningstagande och ett antal svarade inte alls. KC är en angelägen funktion med ett prioriterat uppdrag. Enheten ska ha därför en central placering i Stadens organisation. Vi menar att det vore fel att delegera ned ansvaret från Kommunstyrelsen till en facknämnd. Vi ser en direkt fara i att frågorna skulle riskera att ges lägre prioritet och mindre uppmärksamhet i en nämnd, som har en redan ganska bred och brokig uppdragsflora. Vi ser en uppenbar risk för att KC skulle förlora sin betydelse för det långsiktigt förebyggande arbetet och istället bli den resurs för Stadens ad hoc-insatser, som utvärderingen varnade för. Utvärdera avhopparverksamheten Det är svårt, eller i det närmaste omöjligt, för en livsstilskriminell att på egen hand ta sig ur sin destruktiva tillvaro. Att vägleda kriminella ur den brottsliga banan är därför ett svårt, men en mycket viktig insats för att minska brottsligheten i vårt samhälle. För att lyckas krävs det ett samordnat stöd från flera aktörer. Det tar ofta lång tid, enligt forskningen 5-8 år, innan man kan få kvittens på att ett avhopp verkligen har lyckats. Risken för bakslag är uppenbar innan en människa har lyckats etablera en stadigvarande tillvaro som ickekriminell. Den utvärdering av KC:s verksamhet som skedde 2013 omfattade enhetens organisation och samverkan inom samtliga verksamhetsområden och tog inte specifikt sikte på den nu aktuella avhopparverksamheten. Av slutrapporten framkommer en rekommendationer som förefaller vara av intresse att följa upp: Vi anser att resultatramverket för KC bör vidareutvecklas och förtydligas när det gäller förväntade resultat och resultatindikationer som kan följas upp och målvärden att jämföra de faktiska resultaten med. De befintliga riktlinjerna för avhopparverksamheten antogs Det förefaller rimligt att göra en uppföljning av huruvida de nu efterlevs eller ej, men då riktlinjerna omfattar fler aktörer än KC är det den samlade avhopparverksamheten i Staden som bör studeras och utvärderas. För att värdera kvalitén i Göteborgs Stads verksamhet bör resultaten jämföras med dem som uppnåtts i Stockholm och Malmö. Beroende på utfallet bör även eventuella brister i riktlinjerna identifieras och åtgärdas. Stadsledningskontoret ska därför också få i uppdrag att återkomma med eventuellt förslag till reviderade riktlinjer. 2

17 Stadsledningskontoret Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad Avhopparinsatserna hanterade av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet/samhällsskydd och beredskap samt av stadsdelsförvaltningarna och social resursförvaltning Samhällsskydd och beredskap: Sören Rafstedt Daniel Gustafsson Margareta Romare Polisregion Väst: Sven Lindgren

18 Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund Riktlinjen och målgruppsdefinition EU:s definition av organiserad brottslighet Avhopparnas tidigare brottslighet Redogörelse för avhopparverksamheten från 2011 fram till idag Resurser Beskrivning av insatser Samverkan med Polismyndigheten Insatser Exemplet Passus Exemplet En annan sida av Sverige Exempel på individuellt anpassade lösningar Exempelklienter Övrigt avhoppsarbete i Göteborgs Stad Stadsdelarnas redogörelse för övrig avhopparverksamhet Jämförelser med avhopparverksamheter i Stockholm och Malmö Stockholm Malmö Samhällskostnader Framtida utmaningar och utvecklingsområden Bilaga Avhopparverksamheten vid Kunskapscentrum år för år Riktlinje för avhopparverksamheten i Göteborg Bakgrund Definition av målgruppen för denna riktlinje Uppdrag till socialtjänsten i Göteborg Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25)

19 1 Sammanfattning Under perioden vände sig 94 personer, samtliga män, till Göteborgs Stads avhopparverksamhet vid Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet/samhällsskydd och beredskap och bad om hjälp. Av dessa har 73 personer genomgått någon form av avhopparprogram. Det är Polisregion Väst som bedömer om personerna tillhör målgruppen och är tillräckligt motiverade för att delta. Målgruppen är personer över 18 år som vill avsluta en kriminell livsstil och som har en av polisen dokumenterad tillhörighet till ett kriminellt gäng och till organiserad brottslighet, det vill säga mc-gäng, fängelsegäng och territoriella gängkonstellationer. Personerna har vanligtvis ägnat sig åt grov brottslighet, som ger långa fängelsestraff (se 3.2). Totalt har 41 procent av de som genomgått programmet inte dömts för nya brott. Det är emellertid vanskligt att dra några säkra slutsatser för dem som genomgått programmet de senaste åren. Det krävs som regel en längre tidsperiod för att med större säkerhet bedöma om livsstilen varaktigt förändrats. Enligt polisens och kriminalvårdens bedömning och i enlighet med aktuell forskning 1 anses risken för att begå nya brott ligga på samma nivå som för befolkningen i allmänhet först efter fem år. I bilaga 1 redogörs för avhopparverksamheten år för år, År Totalt antal kontakter Tillhörde ej målgruppen Antal deltagare Territoriella gäng MC/fängelsegäng Summa Ej dömda för nya brott Brå, Rapport 2012:15, Återfall i brott Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25)

20 Kunskapscentrum/Samhällsskydd och beredskap har hanterat 94 personer inom ramen för avhopparverksamheten under åren av dessa har fullföljt sina individuellt anpassade program. 21 personer föll bort av olika skäl (till exempel ej tillhört målgruppen, ej varit tillräckligt motiverad). Av de 73 personer som har fullföljt processen, tillhörde vid avhoppstillfället 24 personer MC- eller fängelsegäng och 49 personer tillhörde territoriella nätverk. Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25)

21 Av de 73 personer som under perioden har fullföljt processen har 30 personer inte dömts för brott eller förseelse efter det att de hoppat av (kontroll ). Av de 73 personer som under perioden har fullföljt processen har 41 procent inte dömts för brott eller förseelse efter det att de hoppat av (kontroll ). Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25)

22 Av de 73 personer som under perioden har fullföljt processen, har 48 personer inte längre någon av polisen dokumenterad anknytning till något kriminellt gäng eller nätverk (kontroll ). 2 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008 att inrätta ett kunskapscentrum mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Kort tid efter det att Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i fortsättningen kallad Kunskapscentrum - startade aktualiserades frågan om stöd åt personer som ville lämna gängkriminaliteten. Redan dessa första kontakter visade behovet av en mycket tät samverkan med stadsdelarna med sitt befolkningsansvar samt med frivilligorganisationer, bostadssektorn och arbetsförmedlingen. Polisens information när det gäller hot-och riskbedömning avseende avhopparen visade sig mycket viktig. Arbetet med att stödja avhoppare fortsatte under Under denna tid framkom ett behov av att få snabb tillgång till sjukvård och avgiftning, då en stor andel av utövarna av organiserad brottslighet och gängkriminalitet har missbruksproblem. Detta ledde till att Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen undertecknade en avsiktsförklaring i maj I korthet innebar denna att båda organisationerna skulle stödja avhopparprocessen genom att dels snabbt ställa platser till förfogande när det gäller avgiftning, dels stödja vårdgivaren med råd och riskanalyser avseende klienterna. Avsiktsförklaringen löpte ut 2015 och har därefter inte förlängts. Viss samverkan mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad kvarstår dock och det finns fortsatt goda möjligheter till stöd och hjälp för avhoppare om behov uppstår. Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25)

23 Arbetet systematiserades ytterligare under Ett avgiftsfritt 020-nummer öppnades, dit avhoppare, eller personer i avhopparens närhet - föräldrar, flickvänner, kamrater och olika former av myndighetsföreträdare - kan ringa för att få råd och stöd i dessa frågor. Numret har spridits vidare till Polismyndigheten, sjukvården, Kriminalvården, till socialtjänsten inom stadsdelarna och till social resursförvaltning. Numret ( ) finns även på Göteborgs Stads hemsida, goteborg.se. 3 Riktlinjen och målgruppsdefinition En riktlinje för hantering av ärenden, då någon vill ha stöd att lämna kriminella nätverk och gäng beslutades av kommunstyrelsen 2013 (bilaga 2, dnr 0396/13). Syftet med riktlinjen, som är stadenövergripande, var att underlätta arbetet för socialtjänsten i stadsdelarna, som har befolkningsansvaret men som ibland saknar bakgrundskunskaper om aktuell individ eftersom det ofta rör sig om personer som försörjt sig på brott och levt utanför det reguljära samhället. Socialtjänsten har också haft behov av stöd i metodarbetet med gruppen avhoppare och att göra riskbedömningar för personerna. Målgruppen för Kunskapscentrums avhopparverksamhet anges i riktlinjen och följer i praktiken EU:s definition av organiserad brottslighet. Personer över 18 år som vill avsluta en kriminell livsstil och som har en av polisen dokumenterad tillhörighet till ett kriminellt gäng och till organiserad brottslighet. I riktlinjen anges ett antal förutsättningar för verksamheten. Bland annat att Kunskapscentrum ska samordna avhopparprocessen, att personen som vill hoppa av ska ge sitt samtycke till att relevanta myndigheter samarbetar och att personen ska vara beredd att genomgå behandling mot drogberoende. Att bedöma om personen har förmåga att klara den livsstilsförändring som avhopparprocessen innebär ska göras i samarbete med polisens underrättelseenhet i Polisregion Väst. Överföring av avhopparärende till socialtjänsten ska inte ske för personer som är misstänkta för allvarlig brottslighet och som kan leda till ett längre frihetsberövande Riktlinjen beskriver också hur uppdragen till socialtjänsten respektive Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet ser ut inom avhopparverksamheten. För socialtjänsten handlar det bland annat om att agera utan dröjsmål och att socialtjänsten i respektive stadsdel blir ägare till avhopparärendet men att nödvändiga beslut om insatser bör samordnas med övriga åtgärder inom de samverkande myndigheterna och inom andra enheter i Göteborgs Stad. För Kunskapscentrum handlar det bland annat om att initiera Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25)

24 arbetet, bidra med enkla kommunikationsvägar till bland annat Polismyndigheten, Kriminalvården och beroendevården inom Västra Götalandsregionen, ge kompetenspåfyllnad och att följa upp de aktuella ärendena tillsammans med de samverkande myndigheterna. 3.1 EU:s definition av organiserad brottslighet EU:s definition av organiserad brottslighet 2 utgörs av nedanstående 11 kriterier där minst 6 kriterier ska uppfyllas (varav 1, 3, 5 och 11 är obligatoriska). 1. Samarbete mellan fler än två personer - obligatoriskt kriterium 2. Egna tilldelade uppgifter till var och en 3. Lång eller obegränsad utsträckning i tiden - obligatoriskt kriterium 4. Någon form av disciplin och kontroll 5. Misstanke om allvarliga kriminella handlingar - obligatoriskt kriterium 6. Verksamhet på internationell nivå 7. Användande av våld eller andra metoder för hot 8. Användande av kommersiella eller affärsmässiga strukturer 9. Deltagande i penningtvätt 10. Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomin 11. Strävan efter vinning och/eller makt - obligatoriskt kriterium Med allvarliga kriminella handlingar avses brott som kan föranleda fängelse i fyra år eller mer. Organiserade våldsbrott, till exempel rasistiska angrepp mot personer eller vissa brott med politiska motiv, faller således utanför begreppet organiserad brottslighet. 3.2 Avhopparnas tidigare brottslighet Innan personerna sökte hjälp har de typiskt sett dömts för olika mindre allvarliga brott som olovlig körning, ringa narkotikabrott och misshandel, men även allvarliga kriminella handlingar, det vill säga grova brott. Till exempel: Grov misshandel: Brottsbalken (1962:700) 3 kap 6. Livsfarlig eller särskilt hänsynslös misshandel eller med svåra skador som följd. Till exempel allt från hänsynslös obeväpnad misshandel, till våld med kniv och till att skjuta någon (som inte dör). Fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. Dråp: Brottsbalken (1962:700) 3 kap 2. Mord med förmildrande omständigheter. Fängelse lägst sex och högst tio år. 2 Sveriges antagande av rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet, Ds 2008:6 Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25)

25 Grovt rån: Brottsbalken (1962:700) 8 kap 6. Stöld genom särskilt allvarligt hot, livsfarligt våld med svåra kroppskador som följd, genom synnerlig råhet eller hänsynslöshet. Till exempel rån med laddade vapen och skottlossning. Fängelse i lägst fem och högst tio år. Grovt bedrägeri: Brottsbalken (1962:700) 9 kap 3. Till exempel att lura någon på mycket pengar (mer än kr, år 2018), missbrukat allmänt förtroende, eller använt falska handlingar eller av annan särskilt farlig art. Fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Grovt vapenbrott: Vapenlagen (1996:67) 9 kap 1 a (föränderlig lagstiftning). Till exempel olovligt innehav av laddad pistol på allmän plats, ett automatvapen, eller flera vapen. Numera fängelse lägst två och högst fem år. Grovt narkotikabrott: Narkotikastrafflagen (1968:64) 3. Till exempel framställning, innehav eller försäljning av narkotika i stora mängder, särskilt farlig narkotika eller som ett led i större/yrkesmässig omfattning. Fängelse i lägst två och högst sju år. 4 Redogörelse för avhopparverksamheten från 2011 fram till idag 4.1 Resurser Arbetet inom Kunskapscentrum har förändrats över tid. För närvarande (mars 2018) arbetar en planeringsledare och en halv tjänst från polisen med den direkta avhopparverksamheten parallellt med andra frågor och uppdrag inom ramen för uppdraget kring organiserad brottslighet. Sedan är det avdelningen för Samhällsskydd och beredskap på stadsledningskontoret som ansvarar för avhopparverksamheten. Kunskapscentrums ursprungliga uppdrag gäller emellertid fortfarande och dess enskilda funktioner existerar oförändrat, så även avhopparverksamheten. Direkttelefonlinjen in till avhopparverksamheten är en viktig ingång. Särskilt för den enskilde person som efterfrågar hjälp att hoppa av en kriminell livsstil. Kontaktcenter (stadens växel) vid konsument- och medborgarservice har god kontroll över vilka ärenden som ska kopplas till Kunskapscentrum. 4.2 Beskrivning av insatser En enkel väg in till Kunskapscentrum via avhoppartelefonen är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna etablera kontakt. Minsta svårighet att uppnå Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25)

26 kontakt innebär att den potentielle avhopparen lätt ger upp sina försök. Det är viktigt att gradvis bygga upp tilliten. Det är inte sällan som någon annan än avhopparen själv kontaktar Kunskapscentrun. Det kan exempelvis vara en mamma, flickvän eller tjänsteperson från till exempel socialtjänsten eller Kriminalvården som ringer. Det är inte ovanligt med paranoida föreställningar hos personer som har ett långt missbruk och kriminellt liv bakom sig. Öppenheten med information mellan myndighetspersoner måste godkännas av den enskilde, vilket sker via ett samtycke. Det fungerar inte om samverkande myndigheter såsom socialtjänst och polis inte kan utbyta nödvändig information. Kunskapscentrum spelar därvid en viktig medlande och sammanlänkande roll. Motivationsstödet kan ta sig olika uttryck, men i huvudsak måste socialtjänsten delta i den praktiska utformningen, medan Kunskapscentrum parallellt kan upprätthålla ibland daglig telefonkontakt för att överbrygga de första dagarnas svåra omställning. Efter att en avhoppare kontaktat Kunskapscentrum och vederbörande bedömts som redo och motiverad till att genomgå en avhopparprocess, kontaktar Kunskapscentrum socialtjänsten i avhopparens stadsdel liksom övriga aktörer som bedöms relevanta i sammanhanget. Socialtjänsten blir därefter ägare till ärendet och när en överenskommelse om fortsatta insatser och övrigt arbete väl har satts igång, så lämnar Kunskapscentrum över ärendet i sin helhet till socialtjänsten. Kunskapscentrum finns dock fortfarande kvar i bakgrunden, för metodstöd och om det skulle uppstå någon form av problem under det fortsatta arbetets gång. 4.3 Samverkan med Polismyndigheten Polisen har sedan starten av Kunskapscentrum placerat en polis på halvtid på stadsledningskontoret i Göteborg Stad. Den aktuelle tjänstemannen har sin organisatoriska hemvist i underrättelseenheten inom Polisregion Väst, och har en specialistkompetens när det gäller kriminella gäng och nätverk. Den aktuelle polisen har även en yrkesmässig inriktning mot organiserad brottslighet i stort, vilket underlättar ömsesidigt informationsutbyte mellan polisen och Göteborgs Stad i flera olika typer av ärenden. Samtliga ansökningar bedöms i samverkan med Polisregion Väst, i enlighet med de riktlinjer som fastställdes Bland annat handlar den initiala utredningen om att bedöma individens motivation att genomgå ett avhopparprogram. I de flesta fall har polisen tillgång till bakgrundskunskap som är angelägen att ta hänsyn till. När polisen har avstyrkt en avhopparprocess för en enskild individ kan olika skäl ligga bakom. Personen kan vara på väg att avtjäna ett längre fängelsestraff inom kort, eller uppvisar ett annat aktivt kriminellt beteende som gör det mindre troligt att ett avhopparprogram skulle få önskvärd effekt. Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25)

27 5 Insatser Insatserna måste anpassas till varje individs förutsättningar och kan aldrig utformas som generella insatser. Den aktuella målgruppen är inte homogen, utan skiljer sig åt när det gäller upplevelse av hot, levnadshistorik, utbildningsnivå, språkkompetens, arbetslivserfarenhet, missbrukshistorik och kognitiv funktionsnivå. 5.1 Exemplet Passus Stiftelsen Fryshuset är en ideell organisation och är religiöst och politiskt oberoende. Passus är en del av Fryshuset och arbetar särskilt med avhopp från kriminella grupperingar och återanpassning till samhället. En insats via Passus/Fryshuset kan beskrivas som en helhetsinsats och är en av de mest genomgripande åtgärderna. Beroende av den enskildes behov av stöd, lämnas en offert som utgår från individens behov och hotbild. I Passus helhetsinsats ingår bland annat eget boende i lägenhet på annan ort, dygnet-runt-stöd och mentorskap samt stöd i processen att lämna kriminella tankemönster. Kostnaden kan uppgå till cirka kronor per dygn den första tiden (upptill cirka ett år) för att därefter avta i samband med att insatsen fasas ut. Behandlingsområdena är flera, bland annat missbruk, psykisk och fysisk hälsa, socialt nätverk, familj och umgänge, sysselsättning och försörjning. Först upprättas en vårdplan tillsammans med klienten. Där sätts kortsiktiga och långsiktiga mål samt konkreta åtgärder för att uppnå målen. Kortsiktiga mål kan handla om att upprätta kontakt med psykiatrin för att få stöd med upplevda trauman och att komma igång med studier för att kunna bli anställningsbar. Långsiktiga mål kan vara att bli drogfri, få en anställning, kunna försörja sig själv och bli en del av samhället med ett fungerande icke kriminellt socialt liv. Åtgärder för att nå dessa mål är bland annat: - Bryta isolering, påbörja socialisering och stabilisera ett permanent boende - Bearbeta missbruk, kriminalitet och trauma samt återfallsprevention genom att upprätta kontakt med berörda instanser såsom öppenvård, sjukvård och psykiatri - Bli en del av samhället och hitta ett sammanhang genom t ex studier, arbetsträning och att ta körkort Exempel på övriga delar som kan ingå i insatser från Passus: - Anstaltsbesök och hämtning efter villkorlig frigivning därefter hembesök - Ny bostad på säker ort (Passus har egna avtal med fastighetsägare) - Regelbundna urinprovstagningar - Motivationsarbete, bygga allians och förtroende/tillit - Programverksamhet och gruppverksamhet lektioner och aktiviteter - Stöd vid kontakt med myndigheter Avhopparverksamheten i Göteborgs Stad (25)