FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 23 juni 2014 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1

2

3 FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 23 juni 2014 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. I tur: Robert Damberg Tid för justering: torsdagen den 26 juni 2014 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 116 Information om den rättspsykiatriska verksamheten Information av Inga Nigam, Maria Bruhn Lundblad och David Johansson 117 Uppföljning av förändringarna av Primärvårdens anslagsfinansierade verksamheter Informationsärende 118 Kommunikationsplan för införande av processbaserat ledningssystem i landstinget Informationsärende 119 Fördjupat programarbete och projektering för byggnad B9 och B12, Akademiska sjukhuset - Informationsärende 120 Fördjupat programarbete och projektering för ny huvudentré på Akademiska sjukhuset Informationsärende CK CK CK CK CK Årsredovisningar 2013 för stiftelser förvaltade av landstingsstyrelsen CK Avtal om regional samverkan i Uppsala Örebroregionen CK Avtal om högspecialiserad vård mellan landstingen i Uppsala-Örebroregionen CK Samarbetsavtal mellan landstingen i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion om ambulanshelikopterverksamhet CK Kontorslokaler för landstingets ledningsfunktioner - KOMPLETTERAS CK Plan för ambulanssjukvården CK Namnändring av förvaltningen Kollektivtrafikförvaltningen UL CK Granskning av risken för driftstopp i landstingets informationssystem Svar till revisionen CK

4 Förslag till reviderat riksavtal för utomlänsvård Remissyttrande till Sveriges Kommuner och Landsting CK Landstingsdirektörens rapport CK Anmälan av beslut enligt delegation CK Skrivelser för kännedom

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) 114 Val av justerare Landstingsstyrelsen utser Robert Damberg (MP) att jämte ordförande Erik Weiman (M) justera dagens protokoll. Tid för justering: torsdagen den 26 juni Fastställande av föredragningslista Landstingsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Information om den rättspsykiatriska verksamheten Informationsärende Ärendet Verksamhetschef Inga Nigam, bitr. avdelningschef Maria Bruhn Lundblad och psykolog David Johansson informerar om den rättspsykiatriska verksamheten. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8

9 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Uppföljning av förändringarna av Primärvårdens anslagsfinansierade verksamheter Informationsärende Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna uppföljningsrapporten om den förändrade organisationen för den anslagsfinansierade delen av Primärvården och lägga den till handlingarna. Ärendet Landstingsfullmäktige beslutade i april 2013 att omfördela ansvaret för den anslagsfinansierade delen av primärvården från landstingets primärvårdsförvaltning till Hälsa och habilitering respektive Akademiska sjukhuset, från den 1 januari De verksamheter som fullmäktige beslutade skulle flyttas, har överförts till Hälsa och habilitering respektive Akademiska sjukhuset från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i februari 2014 om fortsatt hantering av de utredningsuppdrag som hänskjutits till projektet. Därefter har landstingsstyrelsen i mars 2014 bland annat fattat beslut om att Hälsa och habiliterings uppdrag vad gäller stöd till den samlade primärvården och utveckling av närvård ska tydliggöras under 2014 samt att ett äldrecentrum ska inrättas vid Hälsa och habilitering. En uppföljning av det fortsatta arbetet med att förändra organisationen för den anslagsfinansierade delen av primärvården, vad avser verksamhet och ekonomi, har skett inom ramen för arbetet med årets tertialrapport 1 och redovisas i underlagen från Hälsa och habilitering respektive Akademiska sjukhuset. Vad gäller överförandet av barnspecialistmottagningarna till Akademiska sjukhuset har omorganisationen i huvudsak fungerat väl och har upplevts som positiv av medarbetarna samt att patienterna inte har påverkats av några större avvikelser. Inga farhågor som lyftes fram i den riskanalys som genomfördes innan omorganisationen, i samverkan med de fackliga organisationerna, har besannats. De problem som särskilt betonas i uppföljningen rör behov av förbättrad dialog mellan cheferna i linjen i respektive berörd förvaltning, för att diskutera samarbete, spelregler och nya rutiner efter förvaltningsbytet. Personalen vid barnspecialistmottagningarna tillhör nu en ny förvaltning och rutiner för det lokala samarbetet med Primärvårdens mottagningar behöver utvecklas för att undvika stängda dörrar. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Vad avser ekonomiska effekter kan noteras att sjukhuset befarar ett visst underskott på grund av minskade intäkter (patientavgifter), medan det på kostnadssidan finns vissa oklara budgetposter. Kostnaderna bedöms dock hålla sig inom givna ramar, även om en heltidschef för barnspecialistmottagningarna inte är fullt finansierad. Inför 2015 bedöms att hyran för mottagningen i Enköping kommer att fördubblas. Det kan också noteras att det finns två olösta frågor kopplade till uppdraget för barnsjukhuset. Det rör ansvaret för första linjens sjukgymnastik för barn och ansvar för dietiststöd till barnspecialistmottagningarna. Hälsa och habilitering rapporterar att omorganisationsarbetet har fungerat bra och att de nya enheterna har anpassat sig väl inom förvaltningen. De problem som lyfts fram rör främst läkarförsörjningen och otydliga uppdrag, liksom lokalanskaffning för Cosmos och det nya Centrumet för hälsa och integration, vilket ännu inte har kommit igång som planerat. Även Husläkarmottagningen för hemlösa har lokalproblem som bedöms behöva lösas inom kort. Vad gäller det ekonomiska utfallet är prognosen att överförda medel kommer att motsvara kostnaderna under Utvecklingschef Niklas Rommel föredrar ärendet. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Akademiska sjukhuset Hälsa och habilitering Primärvården Privata vårdcentraler Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 Uppföljning maj 2014 Ny organisation för den anslagsfinansierade primärvården Allmänt om den nya organisationen Status- positiva och negativa resultat, risker och avvikelser Akademiska barnsjukhuset och pediatriken är stolta och glada för barnspecialistmottagningarna i länet. Omorganisationen upplevs som positiv från medarbetarna efter fyra månader med en gemensam chef för alla yrkesprofessioner. Den nya sektionen inom pediatriken har tre enheter som har mycket gemensamt. Verksamheten har vid övergången fungerat väl. Medarbetare och patient i fokus. Inga större avvikelser i samband med omorganisationen som påverkat patienten. Vid förvaltningsbytet hade tidigare närvaro av vårdsystemfunktionen varit önskvärt. Kommunikationen har varit otydlig till medarbetarna i den dagliga verksamheten. Risk att det kan skapa osämja och stängda dörrar. Personalen inom barnspecialistmottagningarna är minoritet i Östhammar, Knivsta, Tierp Otydlighet i kallelsebrev och skyltning har gjort så patienter kommit sent till besöken. Svårt att följa utdata produktion, ekonomi etc. Svårighet att få ta del av information, utdata med mera från PV Bra dialog mellan verksamhetschef Eva Bolin och sektionschef Tina Dahlgren. Uppföljning av den riskanalys som gjordes innan omorganisationen och samverkades i landstingets fackliga samverkansgrupp visar att inga av de farhågor som lyftes fram har infallit efter förvaltningsbytet. Uppföljningen gjordes i sektionen för barns vård och hälsas samverkansgrupp och finns protokollförd där. Förslag till åtgärd och behov av beslut Dialog mellan chefer i linjen i respektive förvaltning för att diskutera förvaltningsbytet, samarbete, spelregler och nya rutiner. Personalen som efter omorganisationen tillhör pediatriken bör få delta i APT på mottagningarna för ta del av information gällande arbetsplatsen. Ekonomi Status- positiva och negativa resultat, risker och avvikelser Sammanfattningsvis kan sägas att utfallet mellan 2013 (uppräknat med inflation) och 2014 är i stort sett detsamma. Underskottet beror på minskade intäkter. Oklara poster gällande budgetjustering finns gällande bl a fördyring Enköping (lokaler), grundtjänster personal, chefsfunktion, utökning sekreterare med mera.

12 2

13 Förslag till åtgärd och behov av beslut Budgetjustering Personal Status- positiva och negativa resultat, risker och avvikelser Frågor kring personalbudget finns. Har vi fått över budget för personernas grundtjänsteutrymme eller bara det som de faktiskt arbeta enligt i nuläget. Många arbetar deltid men har heltidstjänster. Räcker pengarna när de vill gå upp i tjänst? På en del mottagningar är man väldigt få personer som nu hör till Akademiska. Begränsat samutnyttjande av resurser. Vissa saker, lokaler etc tillhör primärvården och svårigheter med samutnyttjande finns. Medarbetarna blir inte inbjudna till APT eller ta del av protokoll, information etc. Låg svarsfrekvens på medarbetarenkäten pga av att medarbetarna fått ny e-post adress. Stort arbete för att anställningar och tillhörighet skulle fungera i Primula i och med övergången. Risk att personal inte fick rätt lön Uppföljning av riskanalys som gjordes inför av förvaltningsbytet i ny lokal samverkansgrupp som skapats inom sektionen. Höga risker var inför förvaltningsbytet skattade bl a pga stress. Detta anses nu vara bättre. Positivt med gemensam chef på heltid även om sektionen är större nu. Vi har dock inte fått ekonomi för detta även om det var ett krav från Akademiska (kommunicerat av bland annat Frida Antesson dåvarande tf DC och Andreas Henriksson, controller i sjukhusledningen). Vi noterar att Hälsa och Habiliteringen fått sina krav om tillskott i administrativ chefspersonal tillgodosedda. Förslag till åtgärd och behov av beslut Utredning av personalbudget behöver göras och eventuellt korrigeras. Kommunikation mellan förvaltningarna om koncernperspektivet och hur vi bäst samarbetar kring resurs- och arbetsmiljöfrågor. IT Status- positiva och negativa resultat, risker och avvikelser Överlag gick arbete med överföringen till ny förvaltning bra vad gäller våra it- system. Vårdsystem kan dock identifiera ett flertal problem och frågeställningar. Vårdsystem Vårdsystem KB har kom in sent i processen både vad gäller information och delaktighet. Kassafrågan löstes sent under processens gång vilket ledde till många diskussioner mellan vårdsystemsamordnare KB/PV när kassan startade 2 januari

14 Svårighet att få klarhet i helheten runt tidigare rutiner/behörigheter mm. VSS har endast haft kontakt med nyutsedda tf VC Katarina Dahlgren och sekreterare på barnspecialistmottagningarna i Uppsala och Enköping. Ingen representant har funnits med från Tierp eller Östhammar. Olika arbetsrutiner PV/AS som för VSS varit svåra att förutspå. Mer information och större samarbete mellan förvaltningarna hade avhjälpt detta. Ändringar i kallelsebreven har medfört stor arbetsbelastning Barnmorskorna på MVC i norduppland har inte längre behörighet att boka in återbesök nummer två för nyfödda eftersom läkaren tillhör barnspecialistmottagningen (dvs olika förvaltningar). Utökning 25% sekreterare krävs för att sköta faktureringen manuellt (Uppsala) Förslag till åtgärd och behov av beslut BVC konsultläkare saknar behörighet för arbete som konsultläkare vid BVC. Detta påverkar även sjuksköterskan på respektive vårdcentral som arbetar mot konsultläkaren. Ser t ex inte tidböcker, besöken bokas inte rätt mm. MVC barnmorskorna har behov av att se barnspecialistläkarens tidbok för att boka in återbesök två på nyfödda. Ovanstående har lett till många diskussioner om behörigheter mellan förvaltningarna PV/AS, där VSS inte har mandat att ta beslut. Frågan är även lyft till Landstingets vårdsystemgrupp för underlag till jurist. De hänvisar tillbaka till oss att göra kartläggning. Budgetjustering för 25% sekreterare Förslag till lösning Beslut av primärvårdschef/divisionschef om behörigheter om frågan inte kan beslutas på lägre nivå. Kartläggning av processen och sedan diskutera frågan mellan förvaltningarna. Framtagande av information från landstingsjurist om behov finns som underlag till cheferna PV och KB. Lokaler Status- positiva och negativa resultat, risker och avvikelser I det stora hela så gick övertagandet av lokaler relativt smidigt trots vissa svårigheter kring samarbete kring vissa lokalfrågor, samutnyttjande etc. Ökade kostnader på grund av eftersatt underhåll och flytt av verksamheter till nya lokaler. Mycket högre hyror som följd. Förslag till åtgärd och behov av beslut Budgetjustering. Bättre kommunikation och samarbete mellan överlämnande och mottagande förvaltning. 4

15 Uppdrag Från uppdragsgruppens arbete har vi fortfarande två olösta frågor som är kopplade till var skiljelinjen i uppdrag går mellan pediatriken och primärvården. 1) Den ena rör första linjens sjukgymnastik. Vid en tidigare genomgång 2012 (se bifogat dokument) som Christophe Pedroletti kommunicerade i linjen citerar han primärvårdens regelbok där det tydligt framgår att vårdcentralen skall erbjuda sjukgymnastik oavsett ålder och att denna funktion bland annat skall serva BVC. Då vi kan konstatera att detta inte riktigt efterlevs och då vi tvingats till nedskärningar av paramedicinare (inklusive sjukgymnaster) på sjukhuset enligt direktiv från vår ledning kan vi konstatera att denna fråga i allra högsta grad är olöst. Eftersom primärvårdens sjukgymnastuppdrag att bland annat tillgodose BVC:s behov och äldre barns behov av primärbedömning av utvecklingsförsening utan diagnos, förslog jag i uppdragsgruppen att vi en gång för alla skulle skriva om regelboken och ge barnspecialistmottagningarna i uppdrag att också sköta första linjens utvecklingsbedömningar. I synnerhet då det i uppdragsgruppen framkom att de sjukgymnaster (1,5 tjänsteutrymme kopplade till barnspecialistmottagningarna) som skulle flytta med endast har uppdrag att jobba med barn och smärta (se primärvårdens regelbok). Vi efterfrågade då en satsning på 1,0 sjukgymnast tjänst som skulle täcka hela länets behov av primära utvecklingsbedömningar. Allt slutade med att detta skulle tas upp i projektsekretariatet men liksom frågan om heltidstjänst för sektionschef (se ovan) så har detta aldrig lösts. 2) Den andra frågan rörde en oro för att då barnspecialistmottagningarna inte längre skulle tillhöra PV så skulle möjligheten till dietist kanske påverkas av förvaltningsbytet. Det finns ju nämligen ingen dietistfunktion knuten till barnspecialistmottagningarna. Den tjänsten har man fått av primärvårdens dietister. Vi har ännu inte fått några indikationer på att detta inte skulle fungera vilket är bra. Vidare diskuterades i uppdragsgruppen att med tanke på tex överviktsarbetet på barnspecialistmottagningarna skulle det vara bättre att dietistfunktionen satt i den nya sektionen så att man kunde arbeta mer tvärprofessionellt. Frågan var om man således skulle flytta lite resurs dit. Även denna fråga har aldrig tagits slutgiltig ställning till. Avtal och tjänster Status- positiva och negativa resultat, risker och avvikelser De få avtal som övertogs skapade inga större problem. Vissa svårigheter med att få fram nya ansvarsnummer av mottagande part. Kassatjänsten i Uppsala fungerar inte. Kommunikation Status- positiva och negativa resultat, risker och avvikelser Interninformationen från mottagande enhet till nya medarbetare har överlag fungerat mycket bra. Kommunikation har skett i gemensam samverkan, personliga möten, besök i länet inför förvaltningsbytet med mera, Uppskattad kick off i januari 5

16 Information till medarbetarna som rör den dagliga verksamheten fungerar inte efter omorganisationen. Medarbetarna får inte delta i APT, ta del av protokoll och otydlighet vad gäller gemensamhetsutrymmen finns. Förslag till åtgärd och behov av beslut Dialog mellan chefer i linjen i respektive förvaltning för att diskutera förvaltningsbytet, samarbete, spelregler och nya rutiner. Barnspecialistmottagning Enköping Status- positiva och negativa resultat, risker och avvikelser Fungerat bra bl a pga av att de haft sin egen kassa Behörigheter och nya rutiner mycket tidskrävande för personalen Förslag till åtgärd och behov av beslut Barnspecialistmottagning Uppsala/Knivsta Status- positiva och negativa resultat, risker och avvikelser Tog lång tid innan kassatjänsten i Knivsta fungerade. Kassatjänsten i Uppsala fungerar inte. Förslag till åtgärd och behov av beslut Dialog mellan chefer i linjen i respektive förvaltning för att diskutera förvaltningsbytet, samarbete, spelregler och nya rutiner. Barnspecialistmottagning Tierp Status- positiva och negativa resultat, risker och avvikelser Otydlig kommunikation förvaltningarna emellan Oklart för personalen om vad som gäller i gemensamma utrymme t ex fikarum Svårigheter gällande behörigheter Cosmic mellan förvaltningar vid konsult BVC Svårigheter gällande behörigheter mellan förvaltningarna Barnmorskorna MVC Förslag till åtgärd och behov av beslut Dialog mellan chefer i linjen i respektive förvaltning för att diskutera förvaltningsbytet, samarbete, spelregler och nya rutiner. 6

17 Barnspecialistmottagning Östhammar Status- positiva och negativa resultat, risker och avvikelser Oklart om rutiner gemensamma utrymmen Förslag till åtgärd och behov av beslut Dialog mellan chefer i respektive förvaltning för att diskutera förvaltningsbytet, samarbete och nya rutiner. Psykologer med MVC och BVC Status- positiva och negativa resultat, risker och avvikelser Rutiner och behörigheter Cosmic ett problem mellan förvaltningarna Oro finns för förändrat uppdrag och sämre samarbete mellan förvaltningarna. Förslag till åtgärd och behov av beslut Dialog mellan chefer i linjen i respektive förvaltning för att diskutera förvaltningsbytet, samarbete, spelregler och nya rutiner. 7

18 Ny organisation för den anslagsfinansierade primärvården Uppföljning maj 2014, Hälsa och habilitering Sid 1(2) Övergripande område Status (positiva och negativa resultat, risker och avvikelser) Statusrapport samlade primärvården. Allmänt om den nya organisationen Omorganisationsarbetet har fungerat bra och den nya enheterna har anpassat sig väl till den nya förvaltningen. Vissa nya uppdrag är dock oklara och behöver förtydligas, till exempel stödet till den Förslag till åtgärd och behov av beslut Förtydligande av uppdrag ska genomföras under 2014 enligt beslut i landstingsstyrelsen 31 mars Ekonomi Överförda budgetmedel motsvarar kostnaderna. Personal Överföringen har gått bra och personalen har accepterat förvaltningsbytet. Problem främst med läkarförsörjningen pga få läkartjänster inom förvaltningen. En övergripande personalpool för läkare önskvärd. IT Inga problem i överföringen vad avser it-systemen. Lokaler Uppdrag Avtal och tjänster Lokalövertagandet har fungerat bra. Dock problem med lokaler för Cosmos som behöver nya lokaler, där även ETP ingår i Centrum för Hälsa och integration. Förvaltningen har även behövt skaffa egen utrustning till Cosmos då utrustning inom Primärvården inte längre kan samutnyttjas. Dessutom behöver Hemlösemottagningen nya lokaler. Nya uppdrag kring tex stöd till den samlade primärvården och samordning av närvård ej klara. I övrigt är uppdragen tydliga även om uppdraget kring samordning och utveckling av hälsoinriktad hälso- och sjukvård i primärvården kan behöva förtydligas liksom uppdraget att samordna ungdomsmottagningarna. Inga problem i de avtal som tagits över. Diskussioner pågår med Akademiska sjukhuset om ansvar för läkarjour vid den nya närvårdsavdelningen. Ökad samordning av lokaler inom förvaltningen. LSU har i uppdrag att hitta nya lokaler. Förtydligande av uppdrag ska genomföras under 2014 enligt beslut i landstingsstyrelsen 31 mars Förtydligande av uppdrag tas upp i vårdavtalsarbetet inför Överenskommelse om läkarjour vid närvårdsavdelningen måste vara klar under juni månad. Kommunikation Har fungerat bra. Uppskattat upptaktsmöte för all personal den 16 januari på Uppsala konsert och kongress. Landstingets ledningskontor Hälsa och habilitering

19 Ny organisation för den anslagsfinansierade primärvården Uppföljning maj 2014, Hälsa och habilitering Sid 2(2) Övertagen verksamhet Status (positiva och negativa resultat, risker och avvikelser) Förslag till åtgärd och behov av beslut Närvårdsenheten i Östhammar Hälsoäventyret Statusrapport Väl fungerande verksamhet. Risker vid bemanning pga att det endast är en läkare i Östhammar. Finns en risk för befolkningen om inte ett avtalat samarbete kan ske för semestrar etc. Gott lokalt samarbetsklimat. Organiseras i vårt äldrevårdsområde tillsammans med Uppsala Hälsoäventyret finns på 4 orter. På alla enheter ute i länet når vi de uppsatta målen vad gäller besök för klasser från skolan i år 2,4,6,7 och 9. I Uppsala finns en högre efterfrågan är vad vi kan tillgodose vilket inte har med organisationstillhörighet att göra. Alla medarbetare på Hälsoäventyret, inkl enhetschef, ger signaler av att Äntligen har vi kommit hem Nöjda med att tillhöra Hälsa och habilitering Mobilt hembesöksteam Mycket välfungerande verksamhet med extern utvärdering gjord. Inga risker i vården pga ny organisation. Kommer att samorganiseras med vårt äldrevårdsområde och direkt under Närvårdsavdelningen i Uppsala Cosmos Väl fungerande verksamhet som tar emot stor andel av asylsökande för hälsosamtal m.m. Viss risk i att läkarmottagningen inte längre har en naturlig hemvist bland andra primärvårdsläkare. Negativa erfarenheter vid övergången då fr.a. då utrustning med mer behövde dubbleras. Svårt med läkarförsörjning framgent Samordnade tjänster med exempelvis primärvård oavsett driftsform Samordning familjecentraler Uppdraget håller på att ses över utifrån nya förutsättningar och ny personal. Vi kommer att fortsätta arbetet utifrån hur det gjorts tidigare. Önskemål att få finnas kvar i Hälsa och habilitering Habiliteringshusläkar mottagningen FoU-verksamhet Mottagning som adderar ett stort värde för patienterna då en sammanhållen vård kan ges till denna grupp av patienter med särskilda behov. Läkarmottagningen har inte längre en naturlig hemvist bland andra primärvårdsläkare. Kan vara svårt med läkarförsörjning framgent. + Alla medarbetare i nya FoU-avdelningen vid nya förvaltningen Hälsa och habilitering har vid medarbetaresamtal beskrivit att de trivs bra i arbetsgruppen. + Tydliggörandet av innehåll och tillvägagångssätt i nya förvaltningens stöd för FoU-frågor har underlättats av jämförelse av hur två förvaltningar tidigare gjort. + Att medarbetare i nya FoU-avdelningen ingått i projektorganisation för projektet Akademisk Vårdcentral har bidragit till att ytterligare tydliggöra en form för stöd till FoU-frågor + Kontaktformer mellan ledningsansvariga i all pv och HOH:s FoU-avdelning har påbörjats - FoU-avdelningens stöd till anslagsfinansierad primärvård inom HOH:s nya organisation har tyvärr inte hunnits med Samordnade tjänster med exempelvis primärvård oavsett driftsform Göra framtagen definition av U i FoU känd, då kan fokus för stöd bli tydligare. Politiskt beslut att AVC ska finnas 2016 Vidareutveckla fora där stöd för FoU-frågor diskuteras med avnämare i alla pv Öka FoU-avdelningens stöd till verksamhet för anslagsfinansierad pv inom HOH Landstingets ledningskontor Hälsa och habilitering 2 (2)

20 Ny organisation för den anslagsfinansierade primärvården Uppföljning maj 2014, Hälsa och habilitering Sid 2(2) Övertagen verksamhet (exempel nedan) Inkontinenssamordnare Status (positiva och negativa resultat, risker och avvikelser) Statusrapport Hjälpmedelscentralen. Trivs bra. Fungerar helt utifrån tidigare förutsättningar och har hittat ett sammanhang på Förslag till åtgärd och behov av beslut (text) Demenssköterska Äldrevårdsenheten Slutade sin anställning innan organisationsförändringen skedde. Utifrån att det gäller en halvtid kommer förvaltningen att lägga uppdraget, som blir länstäckande, på en av sjuksköterskorna på Närvårdsavdelningen i Uppsala. Nyligen genomförd enkät till sjukvårdsområdena i kommunen visar mycket goda resultat avseende service och samarbete. Kvalitetsprojekt fr.a. kring kommunikationen läkare/apotekare för denna utsatta grupp patienter. Inga negativa avvikelser. Finns ett oklart uppdrag kring fr.a. SÄBO samordning. (text) Förhandlas med beställarna Hemlösamottagningen Folkhälsa Relativt liten mottagning men som når fram till en grupp som annars inte får/söker vård. Viss risk som läkarmottagning då man inte längre har en naturlig hemvist bland andra primärvårdsläkare. Kan vara svårt med läkarförsörjning framgent Folkhälsoenheten arbetar med sitt uppdrag att stödja den samlade primärvården i hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Helt nyanställd personal från och med vilket gör att vi får finna nya vägar med de gamla vägarna som grund. Diskussion om bl.a nyhetsbrev till primärvården om vilka som arbetar i verksamheten samt vilka aktiviteter som kommer att erbjudas. (Inbjudan till ungdomsmottagningarna i länet för kartläggning av stödfunktion/samordning i juni). Nöjda med att tillhöra Hälsa och habilitering. Har en delad tjänst för läkaren f.n. med Heby mottagning (text) (annan) (text) (text) (annan) (text) (text) (annan) (text) (text) Landstingets ledningskontor Hälsa och habilitering 2 (2)

21 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Kommunikationsplan för införande av processbaserat ledningssystem i landstinget Informationsärende Ärendet Louise Arodén Arvidsson, kommunikationsdirektör, redogör för kommunikationsplan för införandet av processbaserat ledningssystem i landstinget. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

22

23 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Fördjupat programarbete och projektering för byggnad B9 och B12, Akademiska sjukhuset Informationsärende Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar informationen. Ärendet Detta ärende omfattar fortsättning på det beslut som produktionsstyrelsen tog , 54, gällande programarbete för ombyggnad av Akademiska sjukhusets huvudblock, byggnad B9 och B12. Förslaget till beslut avser fortsatt projektering och fördjupad planering för den nödvändiga renoveringen och ombyggnaden av sjukhusets mest centrala behandlingsbyggnader. Landstingsstyrelsen beslutar i ärendet vid sitt sammanträde Genomförande, sammanfattning Ombyggnaden av den centrala behandlingsenhet som byggnaderna B9 och B12 utgör kommer att påverka sjukhusets verksamhet under lång tid. Den tekniska inventeringen som utförts i byggnaderna visar att ur teknisk genomförandesynpunkt så är den mest framkomliga vägen att genomföra ombyggnaden i två stora etapper, det vill säga en byggnad i taget. Detta ställer stora krav på genomförandeplaneringen för att säkerställa att sjukhusets verksamhet kan upprätthållas utan att göra avkall på patientsäkerhet, arbetsmiljö eller produktion. Arbetet med att kartlägga genomförandet har påbörjats och behovet av provisorier och evakueringslokaler börjar tydliggöras. Detta arbete behöver dock fördjupas i kommande skede. I genomförandeplaneringen ingår också kartläggning av kommunikationsstråk och planering för att säkerställa att sjukhusets interna och externa samband förblir väl fungerande under hela ombyggnaden. Samordning sker också med övriga på sjukhusområdet pågående projekt. Genomförandet av Framtidens Akademiska ska inte påverka sjukhusets produktion och får inte heller påverka kvaliteten på den vård som bedrivs eller patientsäkerheten. Detta kommer att kräva en omfattande och samordnad planering av projektet där såväl verksamheten som fastighetsägaren deltar. Finansiering Enligt utredningen Finansiering av Framtidens Akademiska som presenterades på LS i juni 2013, framgår att Landstingets kostnader för fastigheter ökar men att också driftkostnads- och Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

24 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) effektiviseringsmöjligheter ger en besparing. Kostnaderna för B9 och B12 är del av de tidigare redovisade summorna och är desamma som tidigare redovisning. Summa investering i förslaget bedöms till: Byggnad B9: 39 Mkr Byggnad B12: 31 Mkr Sammanlagt 70 Mkr. Detta belopp utgör en del i den totala genomförandekostnaden som beräknats för ombyggnaden av B9 och B12 och ingår sedan tidigare i den totala kostnadsuppskattningen för genomförandet av hela Framtidens Akademiska. Den bedömda totalkostnaden för genomförandet ingår i förslaget till projektbudget för Framtidens Akademiska. Denna summa inkluderar samtliga kostnader i genomförandet, såsom projektering, projektledning och produktion. Genomförandebeslutet kommer att föreslås för beslut 3:e kvartalet B Kostnadsökning Kostnadsminskning Effektivisering AS Netto kostnadsökning B Kostnadsökning Kostnadsminskning Effektivisering AS Netto kostnadsökning Fortsatt arbete med genomgång av effektiviseringsmöjligheter pågår i särskilt arbete. Investeringen är medtagen i landstingsplan och budget. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Förvaltningsdirektören, Landstingservice Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

25 LSU Ledning Thord Hägg Tfn Landstingsstyrelsen Framtidens Akademiska Här skapas framtidens sjukvård Byggnad B9 och B12 (Beslutsunderlag för landstingsstyrelsen ) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att att att fortsätta planering, fördjupning av programhandlingen och projektering av ombyggnaden av byggnad B9 och B12, fokus för den fördjupade planeringen ska vara dimensionering och optimering av verksamhetsytor och tekniska system samt kartläggning av genomförandeprocessen, inklusive behov av temporära lösningar och provisorier, kartlägga ombyggnadens påverkan på verksamheten och eventuella kostnader för verksamheten på grund av ombyggnaden. Ärendet Detta förslag till beslut omfattar fortsättning på det beslut som produktionsstyrelsen tog , 54, gällande programarbete för ombyggnad av Akademiska sjukhusets huvudblock, byggnad B9 och B12. Förslaget till beslut avser fortsatt projektering och fördjupad planering för den nödvändiga renoveringen och ombyggnaden av sjukhusets mest centrala behandlingsbyggnader. Summa investering i förslaget bedöms till: Byggnad B9: 39 Mkr Byggnad B12: 31 Mkr Sammanlagt 70 Mkr. Detta belopp utgör en del i den totala genomförandekostnaden som beräknats för ombyggnaden av B9 och B12 och ingår sedan tidigare i den totala kostnadsuppskattningen för genomförandet av hela Framtidens Akademiska. Den bedömda totalkostnaden för genomförandet ingår i förslaget till projektbudget för Framtidens Akademiska. Denna summa inkluderar samtliga kostnader i genomförandet, såsom projektering, projektledning och produktion. Genomförandebeslutet kommer att föreslås för beslut i Q och då för Landstingsfullmäktige.

26 2 (6) Framtidens Akademiska, tidigare fattade beslut Produktionsstyrelsen beslöt att produktionsdirektören får i uppdrag att genomföra programarbete i syfte att utarbeta programhandling för B9 att genomföra förstudie och programarbete för huvudentrén vid B11 (70- ingången). Kostnad ingår i B9 ovan att genomföra programarbete i syfte att utarbeta programhandling för B12 att genomföra ett programarbete med syfte att arbeta fram en fördjupad förstudie, en programhandling och beslutsunderlag för projektering av nya J- och/eller G-huset. I uppdraget ingår programhandling för kulvertanslutning till den nya byggnaden Produktionsstyrelsen beslöt att Landstingsservice får i uppdrag att uppföra en teknikbyggnad för försörjning av Byggnad B14 att genomföra en förstudie och program för byggnad B11 att genomföra en behovsanalys för byggnad B9-B12 Landstingsstyrelsen beslöt att igångsätta projekteringsarbete och ta fram typplan för vårdavdelningarna i B14 och B11 och genomföra projektering av tillhörande tekniska installationer Organisation Styrgrupp för projektet är landstingsrådsberedningen. En styrgruppsberedning (projektledning) bildades, med representanter från både Akademiska sjukhuset och Landstingsservice, för att hantera övergripande frågor och beslut om inriktningar. Kontinuerliga protokollförda möten har hållits där rapporteringar och underhandsbesked har inhämtats. Förankringar har skett under hand med berörda parter. Projektbyrån Stockholm AB har haft i uppdrag av Landstingsservice att samordna och leda arbetet. Uppdraget har utförts under perioden mars 2012 april Förslag till beslut följer tidigare redovisade beslutsprocess. Detta förslag till beslut avser delbeslut 4. Delbeslut 4 gäller fortsatt planering, fördjupad programhandling samt projektering av byggnad B9 och B12 samt ingång 70.

27 3 (6) Bakgrund Akademiska sjukhuset är i ständig utveckling och förändring. Sjukdomspanoramat förändras och nya utrednings- och behandlingsmetoder tillkommer. Befolkningen inom C- län ökar och demografin förändras och därmed förändras också vårdbehovet. Verksamhetens utveckling ställer nya krav på vårdens lokaler. Krav på lokalernas funktion och tillförlitlighet ökar i takt med myndighetskrav och vårdens behov av driftssäkerhet. Behovet av underhåll och fastighetsinvesteringar i befintliga byggnader är stort. En statusrapport daterad för byggnaderna B9, B12, B14 och B11 togs fram med syfte att klarlägga byggnadens och de tekniska systemens status. Rapporten visar på ett stort generellt tekniskt upprustningsbehov. Akademiska sjukhuset har en tydlig och förhållandevis rationell fastighetsstruktur. En central huvudkommunikation genom huvudblocket binder samman vårdbyggnader med behandlingsbyggnader. Det är av stor vikt att denna struktur och kommunikation kan utvecklas vidare i samband med att fastighetsbeståndet förnyas. Verksamheternas lokalisering bör främst styras av funktionskrav och mindre av organisationstillhörighet. Projektmål Följande mål för projektet är framtagna och utgör underlag och inriktning för fortsatt arbete. Patientens behov står i centrum Patientens säkerhet och integritet ska värnas Patienten ska erbjudas läkande miljöer Vårdprocesserna ska vara effektiva för att optimera resursutnyttjande Sjukhuset och dess olika enheter ska ha god samverkan och logistik Verksamhetens vision ( ett ledande universitetssjukhus ) och sjukhusets kärnvärden (ödmjukhet, skicklighet, långsiktighet) ska beaktas i lokalplaneringen

28 4 (6) Långsiktig och hållbar planering med minst 40-års perspektiv Byggnaderna ska vara generella och flexibla för att möta framtidens krav på förändring Byggnaderna ska vara energisnåla och hållbara Projektmålen har brutits ner för att bli mätbara och konkreta målsättningar i projektet. De nedbrutna målen återfinns i programhandlingen för B9 och B12. Förslag ombyggnad och renovering av byggnad B9 och B12. Byggnad B9 och B12 Byggnad B9 och B12 är två i grunden rationella och funktionella byggnader placerade i det mest centrala området inom Akademiska sjukhuset. Byggnaderna är uppförda under sent 70-tal och ingen omfattande renovering av dem har genomförts. Detta har resulterat i ett stort behov av renovering och upprustning av såväl rumsstruktur, logistik, försörjning och tekniska system. Byggnadernas rationella grundstruktur gör att de är möjliga att anpassa till dagens vård om än med vissa begränsningar. Stommen i byggnaderna bedöms ha en livslängd på minst 40 år till. De begränsningar som finns gäller framför allt stommens bärighet där det inte, utan omfattande åtgärder som i förlängningen begränsar byggnadens användbarhet, är möjligt att placera den tyngsta medicinska utrustningen i dessa byggnader. B9:s och B12:s behandlingsytor kommer att samverka med behandlingsytorna som tillskapas i det nya J-huset. Detta gör att en väl fungerande enhet för verksamheten kan byggas upp och den tyngsta utrustningen placeras i J-huset som är dimensionerat för att klara detta. Byggnadernas storlek gör det också svårt att leva upp till dagens krav på dagsljus till verksamheten. Dagsljusförhållandena i B9 och B12 förbättras genom de ljusgårdar som planeras i byggnaderna. Byggnad B9 och B12 kommer efter ombygganden att återfå den rationalitet och generalitet som de en gång planerades med. Detta ger två, för verksamheten, väl fungerande behandlingsbyggnader med god flexibilitet inför kommande verksamhetsanpassningar. Planerat verksamhetsinnehåll Arbetet med att ta fram underlag, för den i programhandlingen föreslagna verksamhetsanpassningen, har bedrivits i workstreams (arbetsgrupper), som bemannats från berörda delar av verksamheten. Kontinuerliga avstämningar har gjorts med sjukhusledning och programkontor avseende föreslaget verksamhetsinnehåll och föreslagen dimensionering. Avstämningar har också gjorts med bland andra Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO), vårdhygien, Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it (MSI) samt fackliga företrädare. B9 och B12 kommer efter ombyggnad att fortsatt fungera som de stora centrala behandlingsbyggnader de är idag och ursprungligen planerades som. I korthet kan verksamhetsinnehållet summeras enligt följande; Plan 2 Teknik och supportytor (t.ex. omklädningsrum) Plan 3 Mottagningar, sterilcentral, akutröntgen

29 5 (6) Plan 4 Bild- och funktion, undervisningslokaler Plan 5 Operation Plan 6 Teknik, kommunikation Plan 7 Ev tillbyggnad på B9 för administrativa ytor, behov utreds i nästa skede Övergripande logistik Genom byggnad B9 och B12 löper sjukhusets stora kommunikationsstråk. Att detta kommunikationsstråk kan hållas öppet genom hela renoveringen är av största vikt för att sjukhuset skall fungera. B9 och B12 ansluter till såväl akuten som helikopterplattan och utgör också länken mellan dessa. Två av sjukhusets stora vårdbyggnader, B11 och B14, ansluter också till B9 och B12. I planeringen av Framtidens Akademiska är en viktig del att förbättra logistiken och flödena inom sjukhuset för såväl verksamhet som drift och transport. Ombyggnaden av B9 och B12, tillsammans med genomförandet av J-huset med tillhörande kulvert, ger goda möjligheter till att separera flödet av patienter, besökare, gods och vårdpersonal. Utan den planerade ombygganden av B9 och B12 är denna separering inte möjlig. I arbetet med genomförande av det nya J-huset planeras för luftbroar till B9 och B12 i tre plan och på ett par olika lägen. Detta för att skapa så bra förbindelser för verksamheten mellan byggnaderna som möjligt. Det stora publika stråket planeras till plan 6 som också är entréplan i J-huset. Det är i framtiden också möjligt att skapa en luftbro till F- blocket (Kvinna- barnsjukhuset) i detta plan. Genomförande, sammanfattning Ombyggnaden av den centrala behandlingsenhet som byggnaderna B9 och B12 utgör kommer att påverka sjukhusets verksamhet under lång tid. Den tekniska inventeringen som utförts i byggnaderna visar att ur teknisk genomförandesynpunkt så är den mest framkomliga vägen att genomföra ombyggnaden i två stora etapper, det vill säga en byggnad i taget. Detta ställer stora krav på genomförandeplaneringen för att säkerställa att sjukhusets verksamhet kan upprätthållas utan att göra avkall på patientsäkerhet, arbetsmiljö eller produktion. Arbetet med att kartlägga genomförandet har påbörjats och behovet av provisorier och evakueringslokaler börjar tydliggöras. Detta arbete behöver dock fördjupas i kommande skede. I genomförandeplaneringen ingår också kartläggning av kommunikationsstråk och planeringen för att säkerställa att sjukhusets interna och externa samband förblir väl fungerande under hela ombyggnaden. Samordning sker också med övriga på sjukhusområdet pågående projekt. Genomförandet av Framtidens Akademiska ska inte påverka sjukhusets produktion och får inte heller påverka kvaliteten på den vård som bedrivs eller patientsäkerheten. Detta kommer att kräva en omfattande och samordnad planering av projektet där såväl verksamheten som fastighetsägaren deltar.

30 6 (6) Finansiering Enligt utredningen Finansiering av Framtidens Akademiska som presenterades på LS i juni 2013, framgår att Landstingets kostnader för fastigheter ökar men att också driftkostnads- och effektiviseringsmöjligheter ger en besparing. Kostnaderna för B9 och B12 är del av de tidigare redovisade summorna och är desamma som tidigare redovisning. B Kostnadsökning Kostnadsminskning Effektivisering AS Netto kostnadsökning B Kostnadsökning Kostnadsminskning Effektivisering AS Netto kostnadsökning Finansieringen för detta måste ske genom budgettillskott till Akademiska sjukhuset. Fortsatt arbete med genomgång av effektiviseringsmöjligheter pågår i särskilt arbete. Investeringen är medtagen i Landstingsplan och budget. Samråd Ingående samråd sker med Akademiska sjukhuset, ledning och programkontor. Verksamhetsföreträdare har deltagit i hela arbetsprocessen. Huvudskyddsombud är löpande informerade i projektets utveckling. Bilaga Programhandling B9 och B12, Kopia till: Landstingsfullmäktige

31 ÄRENDE 119 och 120 FRAMTIDENS AKADEMISKA HÄR SKAPAS FRAMTIDENS SJUKVÅRD SAMMANFATTNING AV FÖRENKLAD PROGRAMHANDLING FÖR B9, B12 & INGÅNG 70

32 ÄRENDE 119 och 120 Framsidans illustrationer visar byggnad B9, foto 2014 från nordväst, visionsbild av ny operationssal, visionsbild av förslag till ny ingång 70. Illustrationer är framtagna av White arkitekter AB där inget annat anges. 2 FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

33 ÄRENDE 119 och 120 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Projektsammanfattning Övergripande projektmål Genomförande Tidplaner Verksamhetsprocess Verksamhetsinnehåll (dimensionering) Planlösningar Gestaltningsinriktning Ombyggnadsåtgärder Konst Miljö Övergripande logistik Ingång 70 - förutsättningar och program Ingång 70 - förslag s. 4-5 s. 6 s. 7 s. 8-9 s s s s s s. 31 s s s s FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

34 ÄRENDE 119 och 120 PROJEKTSAMMANFATTNING Bakgrund Akademiska sjukhuset är i ständig utveckling och förändring. Sjukdomspanoramat förändras och nya utrednings- och behandlingsmetoder tillkommer. Befolkningen inom C-län ökar och demografin förändras och därmed förändras också vårdbehovet. Vårdens ut veckling ställer också nya krav på vårdens lokaler. Krav på lokalernas funktion och tillförlitlighet ökar i takt med myndighetskrav och vårdens behov av driftsäkerhet. Behovet av underhåll och fastighetsinvesteringar i befintliga byggnader är stort. En statusrapport daterad för byggnaderna B9, B12, B14 och B11 togs fram med syfte att klarlägga byggnadernas och de tekniska systemens status. Rapporten visar på ett stort generellt tekniskt upprustningsbehov. Akademiska sjukhuset har en tydlig och förhållandevis rationell fastighetsstruktur. Ett centralt huvudkommunikationsstråk genom huvudblocket binder samman vårdbyggnader med behandlingsbyggnader. Det är till fördel om denna struktur kan utvecklas vidare i samband med att fastighetsbeståndet förnyas. Verksamheternas lokalisering bör främst styras av funktions- och sambandskrav och mindre av organisationstillhörighet. Ombyggnad och upprustning av byggnad B9 och B12 Inför den stora upprustningen av Akademiska sjuk huset Genomförande pågår: Byggnad B14 och B11; ombyggnad. J-huset; nybyggnad Programarbete: Byggnad B9 och B12; ombyggnad. B14 J-huset B12 B11 Översikt av byggnadsvolymer - Akademiska Sjukhuset har ett samlande projekt skapats; Framtidens Akademiska. De projekt som ingår är ombyggnad av B14 och B11, nybyggnad av J-huset inklusive ny kulvert länk samt ombyggnad av B9 och B12. Delprojekten inom Framtidens Akademiska bildar en helhet som ger en omfattande uppgradering av vårdens lokaler till stöd för en framtidsinriktad, modern och effektiv vård och forskning. En betydande del i Framtidens Akademiska utgörs av ombyggnad och förnyelse av de centrala behandlingsbyggnaderna B9 och B12. Dessa byggnader är stra B9 tegiskt placerade i sjukhusets centrum och omfattar tillsammans en yta av ca m². Byggnad B9 och B12 innehåller idag lokaler för op eration, röntgen (bild- och funktion), sterilcentral och mottagningar. Utöver detta inryms även kliniskt tränings centrum (KTC), biobank och lokaler för forskning och administration. I de nedre våningsplanen och i delar av det översta planen finns också utrymmen för teknik och andra stödfunktioner såsom omklädning, logistik och drift. Efter planerad ombyggnad kommer byggnaderna B9 och B12 fortsatt att rymma sjukhusets centralt belägna behandlingsdelar, operation och röntgen. Utrymmen för personal och drift kommer också att inrymmas, likaså teknikytor. Ombyggnaden av B9 och B12 kommer att vara omfattande och samtliga tekniska system kommer att bytas ut i sin helhet. Inre rumsbildande delar (väggar, undertak mm) kommer också att rivas för att möjliggöra en ombyggnad till funktionella, väl fungerande verk samhetsytor med god generalitet och flexibilitet. Utgångspunkten för verksamhetens planlösningar och byggnadernas tekniska åtgärder är att skapa hållbara miljöer i vårdens tjänst. Målet är att byggnaderna certifieras enligt Miljöbyggnad Silver. Operation och röntgen placeras på samma plan som i dag, plan 5 respektive plan 4, vilket ger goda samband med de verksamheter som planeras in i på motsvarande plan i J-huset. Akutröntgen placeras på plan 3 för snabb koppling till akutmottagningen. I programhandlingen föreslås byggnad B9 byggas på med ett plan, plan 7. 4 FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

35 ÄRENDE 119 och 120 PROJEKTSAMMANFATTNING Detta görs bland annat för att klara det utökade krav på teknisk försörjning som ställs då byggnaderna uppgraderas till dagens krav. Denna påbyggnad ger också möjlighet att placera viss verksamhet på detta plan. Då planet kommer att vara svårt att nå från allmänna kommunikationer och har begränsningar i sitt tekniska användande lämpar det sig bäst för adm inistrativ verksamhet. Byggnaderna B9 och B12 har vissa begränsningar i sin stomme som gör det olämpligt att placera de tyngsta och mest avancerade medicintekniska utrustningarna där. Närheten till det nybyggda J-huset där denna utrustning i första hand kommer att placeras, ger trots dessa begränsningar goda samband för vården. B9 och B12 utgör en del av karaktärsbyggnaderna på sjukhusområdet. Det är viktigt att deras karaktär, och för om rådet värdefulla gestaltning, tillvaratas och inte förvanskas under kommande om- och tillbyggnad. Gestaltningen av byggnaderna kommer att anpassats till det gestaltningsprogram som tagits fram för Akademiska sjukhuset. Verksamhetsinnehåll i byggnad B9 och B12 Arbetet med att ta fram underlag för den i programhandlingen föreslagna verksamhetsanpassningen har bedrivits i olika workstreams (arbetsgrupper) som bemannats från berörda delar av verksamheten. Kontinuerliga avstämningar har gjorts med projketets referensgrupp och programkontoret på Akademiska sjukhuset avseende föreslaget verksamhetsinnehåll och föreslagen dimensionering. Övergripande logistik Byggnad B9 och B12 utgör tillsammans en stor och vikt ig del av den kommunikationslänk, röda tråden, som binder samman sjukhusområdet och utgör stommen i Akademiska sjukhusets tydliga och rationella struktur. Detta kommunikationsstråk kommer att be varas och utvecklas i ombyggnaden av B9 och B12. Genom ombyggnaden av dessa byggnader ges möjlighet till att sep arera flöden inom verksamheten avseende gods, patient er, personal och allmänhet. Byggnaderna föreslås också kompletteras med ytterligare hissar för att förbättra flöden inom byggnaderna och försörjning av dem. I anslutning till byggnad B9 och B12 ligger också sjukhusets huvudentré, ingång 70. En programhandling för denna presenteras också i detta beslutsunderlag. Ingång 70 ligger idag huvudsakligen i byggnad B11 och upplevs som trång och otydlig. Det har bland annat framkommit i det arbete som gjorts i samband med framtagande av Gestaltningsprogram för Kv Sjukhuset där exempelvis gåturer med allmänheten och personal gemomförts. Ingång 70 ligger i direkt anslutning till Akademiska sjukhusets huvudkommunikationsstråk och ansluter till B11:s hissar vilket gör att flödet i hisspaketet blir stort och blandat. En fördel med att bygga om ingång 70 är att möjliggöra en avlastning av hisspaketet i B11 och separera publika och professionella flöden. Genomförande Genomförandet av byggnad B9 och B12 kommer att vara komplicerat och en väl genomarbetad genomförande strategi är av största vikt för att projekten skall kunna genomföras med bra resultat. I dagsläget planeras ombyggnaden utföras en byggnad i taget i två stora etapper. Detta förutsätter väl fungerande evakueringslokaler som i första hand planeras till intilliggande byggnader, bland annat det nybyggda J- huset. Det kommer också att krävas att verksamheten tillsammans med Landstingsservice har en tydlig strategi för hur produktion, patientsäkerhet och arbetsmiljö upprätthålls under ombyggnaden. Genomförandeplaneringen behöver fördjupas under det kommande projekteringsskedet såväl avseende tekniskt genomförande som verksamhetens evakuering. Genomförandet av Framtidens Akademiska skall inte påverka sjukhusets produktion och får inte heller påverka kvaliteten på den vård som bedrivs eller patientsäkerheten. För att säkerställa att korrekt information om detta stora projekt når så många berörda som möjligt har ett forum för kommunikation bildats speciellt för Framtidens Akademiska. I detta forum ingår representanter från såväl Landstingsservice som Akademiska sjukhuset. FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

36 ÄRENDE 119 och 120 ÖVERGRIPANDE PROJEKTMÅL Övergripande mål De övergripande mål som tagits fram för Framtidens Akademiska i förstudieskedet kompletterades och fördjup ades i programarbetet för J-huset. Dessa mål gäller fortsatt för Framtidens Akademiska och därmed också för ombyggnaden av B9 och B12 och ny huvudentré, ingång 70. I fördjupningsarbetet konkretiserades de övergripande målen med specifika delmål, detta för att målen skall vara lätta att förstå och tolka. Projektmålen är avstämda med verksamheten, sjukhusledningen, styrgruppen och projektledningen/styrgruppsberedningen. Arbetet med B9 och B12 och ny huvudentré, ingång 70, har kontinuerligt stämts av mot de nedbrutna projekt målen och samtliga del tagare i projektet har tagit del av målen. Projektmålen följer projektet i fortsatta skeden. Patientens behov står i centrum. Patientens säkerhet och integritet ska värnas. Patienten ska erbjudas läkande miljöer. Vårdprocesserna ska vara effektiva för att optimera resursutnyttjande. Sjukhuset och dess olika enheter ska ha god samverkan och logistik. Verksamhetens vision ( ett ledande universitetssjukhus ) och sjukhusets kärnvärden (ödmjukhet, skicklighet, långsiktighet) ska beaktas i lokalplaneringen. Långsiktig och hållbar planering med minst 40-års perspektiv. Byggnaderna ska vara generella och flexibla för att möta framtidens krav på förändring. Byggnaderna ska vara energisnåla och hållbara Foto: Martin Buczynski 6 FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

37 ÄRENDE 119 och 120 GENOMFÖRANDE Övergripande Denna beskrivning redovisar i stora drag hur genomförandet av projektet planeras. Byggnad B9 och B12 är väl integrerade och centrala i sjukhuset. En betydande del av Akademiska sjukhusets behandlings- och mot tagnings verksamhet är idag lokaliserad i dessa byggnader. Genom B9 och B12 löper också det kommunikations stråk som binder samman stora delar av sjukhusets bygg nader. Detta stråk kan aldrig helt stängas av utan måste i varje skede av renoveringen vara öppet i några plan. Dessa förutsättningar sammantaget ställer stora krav på planering och genomförande av ombyggnaden. Byggnad B9 och B12, som renoveras i sin helhet både avseende tekniska system, rums uppbyggnad och kommunikationer, ansluter i möjligaste mån till det system med en generell skalbyggnad som används i J- huset. Denna generella byggnad kan sedan rymma en mängd funktioner beroende på verksamhetens förändrade behov. Det kan dock påtalas att B9 och B12 inte lämpar sig för inneliggande vårdverksamhet. I denna program handling föreslås en användning som behandlingsbyggnader. Byggnad B9 och B12 är två mycket stora byggnader som genom sin längd och sitt djup ger stora ytor utan direkt dagsljus. För att förbättra dessa förhållanden och bättre kunna möta dagens arbetsmiljökrav och de krav på dagsljus till verksamheten som ställs inom miljöbyggnad, kommer en ljusgård att tillskapas per byggnad. Byggnad B9 planeras i dagsläget att utökas med ett våningsplan för att erbjuda ytterligare verksamhetslokaler samt tekniska utrymmen. Tider En huvudtidplan för projektet är upprättad och presenteras i detta material (sid. 8 och 9). Ombyggnaden av byggnad B9 och B12 kan inte påbörjas förrän det nya J-huset är klart och verksamheten har flyttat in. I tidplanen be räknas byggtiden till cirka två år per byggnad. Organisation, samordning och kommunikation Ombyggnaden av B9 och B12 kommer att innebära ett antal sido- och följdprojekt. Stora delar av sjukhusområdet och dess verksamhet kommer att påverkas. Det är helt avgörande för projektets framgång att alla intressen kan beaktas på ett effektivt sätt. Org anisationen för samordning kommer att förändras över tid beroende på vilka delar av verksamheten som på verkas. För att nå projektets mål är det därför viktigt att den samman hållande projektorganisationen är bemannad med personal från både Akademiska sjukhuset och Landstings service. Samordningsplaner som uppdateras kontinuerligt och redovisar projektläget i samtliga på sjukhus området på gående projekt tas fram av ett övergripande samordnings forum. Ett särskilt forum för kom munikation om projektet såväl internt som externt är bildat. I forum et för kommunikation är både Akademiska sjukhuset och Landstingsservice representerat och där samordnas de olika kommunikationskanaler som projekt et Framtidens Akademiska disponerar. Allmän in formation når såväl allmänhet som anställda och besökare på Akademiska sjukhuset genom bland annat en egen hemsida, in formation på navet, patientkallelser, bildskärmar i sjukhusets större entréer, informationscenter på sjukhusområdet samt informationsmöten för Akademiska sjukhusets anställda. I delprojektet genomförs kontinuerliga, täta informationsmöten mellan entrep renörer och verksamhet. Rutiner med veckobrev och direktkommunikation vid nödsituationer tas också fram och anpassas i respektive delprojekt. Första spadtaget på J-huset, Foto: Landstingsservice. FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

38 ÄRENDE 119 och 120 TIDPLANER Huvudtidplan Framtidens Akademiska HUVUDTIDPLAN FRAMTIDENS AKADEMISKA ÅR AKTIVITET KV B14 Teknikbyggnad B14 Försörjningsprojektet B14 B14 B11 Teknikbyggnad B11 Försörjningsprojektet B11 B11 J J-huset B12 B12 B9 B9 Beslut Beslutstillfälle Teckenförklaring: Behovsanalys, Förstudie, Program Projektering, Upphandling Produktion FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

39 ÄRENDE 119 och 120 TIDPLANER Huvudtidplan B12 ÅR AKTIVITET KV Beslut Beslut - Projektering Beslut - Genomförande Myndigheter Bygglov Bygglov Bygganmälan Bygganmälan Ansökan dispens inre vattenskyddsområde Ansökan dispens inre vattenskyddsområde Projektering Program Program Programbearbetning Programbearbetning Detaljprojektering Detaljprojektering Upphandling Upphandling projektering Upphandling projektering Upphandling genomförande Upphandling genomförande Upphandling inredning och utrustning Upphandling inredning och utrustning Genomförande Produktion Produktion Huvudtidplan B9 ÅR AKTIVITET KV Beslut Beslut - Projektering Beslut - Genomförande Myndigheter Bygglov Bygglov Bygganmälan Bygganmälan Ansökan dispens inre vattenskyddsområde Ansökan dispens inre vattenskyddsområde Projektering Program Program Programbearbetning Programbearbetning Detaljprojektering Detaljprojektering Upphandling Upphandling projektering Upphandling projektering Upphandling genomförande Upphandling genomförande Upphandling inredning och utrustning Upphandling inredning och utrustning Genomförande Produktion Produktion FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

40 ÄRENDE 119 och 120 VERKSAMHETSPROCESS Inledning Verksamhetsprocessen har omfattat arbete med att ta fram verksamhetsinnehåll och dimensionering, lokalprogram och samband samt att omsätta denna information i så kallade blockplanlösningar för B9, B12 och ingång 70. Processen för B9, B12 och ingång 70 har varit på en mer övergripande nivå än för arbetet med J-huset. Ett viktigt skäl till detta är att den planerade ombyggnaden ligger ett antal år fram i tiden samtidigt som samplanering med nybyggnationen av J-huset är nödvändig då verksamhetslokalerna samverkar. Med blockplanlösningarna säkerställs dimensionering, funktioner och samband samtidigt som planeringsarbetet kan fördjupas. Verksamhetsprocessen har delats in i fyra skeden varav de tre första resulterat i de lösningar som redovisas i programhandlingen. Det fjärde skedet är den politiska processen där beslut om eventuellt genomförande fattas. Workstreams Arbetet i skede 1 och 3 har utförts i arbetsgrupper, så kallade workstreams, vilka har bemannats med personer från Akademiska sjukhuset, utsedda av divisionschefer och från Uppsala universitet. Utöver representanter från vården (läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter etc.) har varje workstream engagerat personer från Handikappföreningarnas samarbetsorganisation (HSO), Medicinsk teknik, sjukhusfysik och IT (MSI) samt fackliga företrädare. Grupperna har bestått av personer. Arbetet har letts och dokumenterats av Landstingsservice och arkitekt. Workstreams i arbetsprocessen: WS 2: Operation och pre- postoperativ vård WS 4: Bild- och funktion WS 5: Logistik och supportlokaler WS 6: Mottagningar, administration, FoU, ingång 70 WS 10: Sterilcentral Studiebesök hus 27, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Undersökningsrum med MR-kamera. Förankring Programkontoret Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset har inrättat ett programkontor som sköter den övergripande samordningen av Framtidens Akademiska, inom sjukhuset. Programkontoret leder även en intern organisation för verksamhetsutveckling med mera, inför inflyttning i nya lokaler. Program kontoret har kontinuerligt upp daterats om projektet och varit delaktiga i förankringen av dimension ering av antal medicintekniska utrustningar, operations salar, mottagningsrum etc. Förankring - Referensgrupp Till projektet har kopplats en referensgrupp med represent anter från Landstingsservice, Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet. Referensgruppens uppdrag har varit att utifrån ett sjukhusövergripande perspektiv kritiskt ifrågasätta eller bekräfta dimensionering och verksamhetsinnehåll. Omvärldsanalys Omvärldsanalys har påbörjats med bland annat studieresor och föreläsningar. Resor med verksamhetsfokus utöver de som genomförts för J-huset har gjorts till Danmark (sterilcentral och operation) och Finland (förrådshiss). 10 FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

41 ÄRENDE 119 och 120 VERKSAMHETSPROCESS Programhandling - B9 och B12 NOV/DEC 2013 JAN/MARS 2014 APRIL / DIMENSIONERING 2. FÖRSLAG 3. PH B9/B12 4. BESLUT Workstreamprocess Skede 1 I alla workstreams har gruppen tagit fram ett dokument, Framtidens dimensionering och organisation. Dokumenten innehåller dels en nulägesbeskrivning av verksamheterna dels en förväntad framtidsutveckling på 5-10 års sikt. Resultatet har legat till grund för arbetet i skede 2. Skede 2 Förslag på blockplanlösningar har tagits fram av arkitekt i nära samarbete med Landstingsservice utifrån lokal program och samband från skede 1 samt referenser. Statistik på bl a antal operationer per dag, antal mottagnings besök per år samt beläggningsgrad togs fram för att verifiera och ligga till grund för diskussion av verksamhetens bedömningar. Skede 3 Framtagna planlösningsförslag förankrades och anpassades i samråd med samma workstreams som varit involverade i skede 1. Skede 4 Den politiska processen för arbetet har sin grund i de fastighetsplaner och statusinventeringar som presenterats vad gäller fastigheternas tekniska standard. Arbetet med Framtidens Akademiska har löpande av rapporterats till Landstingsrådsberedningen och Produktionsstyrelsen. FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

42 ÄRENDE 119 och 120 VERKSAMHETSINNEHÅLL (DIMENSIONERING) Verksamhetsinnehåll I detta avsnitt redovisas verksamhetsinnehåll i B9 och B12. Vårdens behov förändras och utvecklas kontinuerligt och moderna vårdbyggnader måste kunna anpassas till detta. I ombyggnaden av B9 och B12 är tänke sättet detsamma som för en nybyggnad; skapa en generell byggnad som kan anpassas utifrån verksamhetens behov. I programarbetet har blockplanlösningar tagits fram. De ger en tydlig indikation på hur funktionella och effekt iva planlösningar med moderna krav kan skapas i byggnaderna. De generella byggnaderna ger stor flexibilitet och blockplanlösningarna kan utvecklas och föränd ras utifrån verksamhetens behov. I kommande skede sker bearbetning, detaljering och förankring. Den generella grundplanlösningen på verksamhetsplanen omfattar nya ljusgårdar, nya hissar för patienttransporter och försörjning, miljörum och rörpoststationer. Miljörummens storlek och användning anpassas till verksamhetens behov. Planeringen av grund planlösningen har gjorts så att den fungerar väl för många olika planlösningsalternativ. De principiella lösningarna och byggnadernas inbyggda flexibilitet ger verksamheten möjlighet att utveckla organisation, innehåll och arbetssätt under perioden fram till mer detaljerad planering tar vid. Verksamhetssamband Byggnad B9 och B12 ligger strategiskt inom sjuk husområdet. Genom den utveckling av kom munikationsstrukturen som föreslås förbinds de centr ala verk samheterna i B9 och B12 med omgivande byggnader ännu B14 NIVA-NIMA J-huset B12 tydligare. Luftbroar till det nya J-huset ger möjlighet till mycket god verksamhetssamverkan mellan operationsavdelningarna och bild- och funktion som är förlagda på samma plan i de olika byggnaderna. luftbroar B11 CIVA F-husen Kvinna-Barn B9 B3 akutmott. Översikt av byggnadsvolymer i den centrala delen av Akademiska Sjukhuset. Luftbroar till J-huset och F-husen kopplas till B9 och B12. I bilden anges några av de viktiga vårdverksamheter som finns i byggnaderna runt B9 och B FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

43 ÄRENDE 119 och 120 VERKSAMHETSINNEHÅLL (DIMENSIONERING) B9 och B12 sjukhusets huvudblock Den verksamhet som finns inom huvudblocket idag är bland annat mottagningar, sterilcentral, centraloperation samt bild- och funktion. Mottagning - öppenvård Bakgrund Den medicinska utvecklingen möjliggör att allt fler behand lingar och utredningar kommer att utföras inom öppenvård, vilket innebär mottagningsverksamhet, dagkirurgi och dagmedicin i ökad omfattning. Denna utveckling sker såväl inom bassjukvården som inom den högspecialiserade vården. I sjukhusets huvudblock (B9 och B12) finns på mottagnings planet (plan 3) idag ca 70 mottagningsrum för såväl kirurgisk som medicinsk verksamhet. På planet inryms också ett antal specialrum för exempelvis mindre ögonoperationer, skopier och gipsning. Befintliga mottagningsrum är av mycket skiftande storlek och standard vilket gör att vissa av rummen har en begränsad användbarhet på grund av bristande flexibilitet och funktionalitet. Idag är tillgången till dagsljus mycket begränsad i lokalerna. För att förbättra detta kommer ljusgårdar tillskapas i såväl B9 som B12. Dimensionering Tre enheter planeras för den framtida mottagningsverksamheten i B9 och B12. Dessa kommer var och en att ha cirka 35 rum belägna på plan 3 och 4. Rummen planeras få en generell storlek på ca 18 kvm. Detta ökar möjligheten till ett flexibelt nyttjande av alla rummen. Storleken på rummen möjliggör att det professionella teamet eller studenter under handledning kan mötas tillsammans med patienten. Rummen fungerar även för enskilda besök hos exempelvis läkare, sjuksköterska, fysio terapeut, kurator eller arbetsterapeut. De cirka 100 mottagningsrummen kommer att kunna nyttjas av olika verksamheter. Vissa specialrum kommer att finnas, exempelvis operationssalar för ögon, rum för skopier, gipsning och ortosverksamhet. Merparten av mottagningsrummen som inte kräver specialutrustning föreslås vara centralt bokningsbara för att ett effektivt nyttjande ska underlättas. Enheterna kommer att ha ett antal tillhörande stödfunktioner i form av reception, läkemedelsrum, arbetsstationer, konferens- och personalrum. Sterilcentral Bakgrund Sterilcentralens uppdrag idag är att ansvara för sterilgodshantering vilket innefattar diskning, packning och sterilisering av gods för de flesta av de opererande verksamheterna vid sjukhuset. Även primärvården förses med sterilt gods genom yttre transport inom Uppsala Läns landsting. Sterilcentralen levererar helt eller delvis behovet av sterilt gods till de flesta av sjukhusets operationsavdelningar (centralop, neuro-, plastik, öron- och barnoperation men även gyn- och thoraxoperation). Neuro- och thoraxoperation har också egna auto klaver för delar av sin sterilgodshantering. Sterilcentralens verksamhet är placerad i plan 2 i B9 och har idag mörka och trånga lokaler och kan inte erbjuda den goda arbetsmiljön som vore önskvärd. Dessutom saknas en ordentlig slussfunktion, rum för av emballering, reservkraft och möjlighet att ha golvmatade autoklaver. Lokalernas utformning gör det också svårt att uppnå en effektiv och funktionell logistik inom och till de olika operationsenheterna. Dimensionering I planeringen har vi utgått från att Strerilcentralens framtida uppdrag är att ansvara för en centralicerad sterilgodshantering för hela Akademiska sjukhuset och även fortsättningsvis för Primärvården i Uppsala läns landsting. Uppdraget utreds vidare i nästa skede. Med en väl fungerade logistik och funktionell arbetsmiljö kommer sterilcentralen att kunna ge ökad service av hög kvalitet till enheterna. Färdiga vagnar kommer att levereras inför varje operation under hela dygnet, packade med de steriliserade instrumenten och fabrikssteriliserat engångsamterial som ingreppen kräver. Vagn en skickas sedan från operationsenheten efter ingreppet tillbaka till sterilcentralen där instrumenten tas om hand. Genom att erbjuda en ökad service kommer tid att kunna frigöras för operationspersonalen vilket möjliggör bland annat snabbare bytestider mellan operationerna. Behovet av förråd på operation minskas och även de lokala autoklaverna kan i en framtid avvecklas. FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

44 ÄRENDE 119 och 120 VERKSAMHETSINNEHÅLL (DIMENSIONERING) Operation Bakgrund Dagens 24 operationssalar i B9 och B12 är av varierande storlek och teknisk standard och betraktas överlag som alltför små för den avancerade kirurgi som utförs. Dag ens operationer kräver ofta att flera professioner deltar och mer teknisk utrustning finns på plats samtidigt i salen. Den postoperativa delen saknar idag platser. Dimensionering På planet för operation planeras för 20 generellt utform ade operationssalar där alla salar planeras bli 60 kvm. Salarna kommer att tillgodose dagens höga krav på takhöjd, hygienkrav, teknisk standard och dagsljus. Varje sal har tillgång till uppdukningsrum för att uppnå en bättre logistik och effektivitet vilket möjliggör att fler operationer kan genomföras. Stor vikt har lagts vid ut form ningen för att uppnå ett funktionellt och smidigt patientflöde både av barn och vuxna. Antalet post operativa platser (uppvakningsplatser) beräknas bli drygt två per operationssal. Bild- och funktionsmedicin Bakgrund Större delen av dagens bild- och funktionsverksamhet, i dagligt tal röntgen, ligger samlad i B9 och B12 på plan 4. Framtidens medicinska vård kommer vara mer individ uellt anpassad, vilket kräver möjlighet till adekvat och modern bilddiagnostik. Trenden är att den avancerade bilddiagnostiken ökar, exempelvis under sökning med datortomograf (DT), magnetkamera (MR), positron emissiontomografi (PET) men också ultraljud. Dessutom finns en utveckling där kamerafunktioner kombineras till exempel i PET-MR. Dimensionering I samarbete med företrädare för Akademiska sjuk huset har en dimensionering av utrustningen för bild- och funktion tagits fram utifrån ett fem- till tioårsperspektiv. Ett centrum för den interventionella verksamheten med fyra-fem angiosalar planeras i B12 vilket kommer att ge nya förutsättningar för bland annat utbyte av kompetens, effektivt nyttjande av salarna och samverkan av förråd och i viss utsträckning personal. I B9 kommer utrustning för DT, MR, ultraljud, skelett röntgen och mammografi att finnas. PCI-verksamhetens placering utreds vidare och för närvarande föreslås den placeras i B9 närmast akuten på plan 4. (PCI betyder Percutan Coroner Intervention, i dagligt tal ballongvidgning) Den enhet som idag används inom bild- och funktion för patienter från akuten och för inneliggande akut verksamhet innehållande DT, MR, skelett och lungröntgen och ultraljud planeras till plan 3 B9 i direkt anslutning till akutmottagningen. Forskning och utbildning Bakgrund Akademiska sjukhuset är ett universitetssjukhus där forskning och utbildning är en naturlig del av den dagliga verksamheten. Varje termin kommer läkarstudenter till sjukhuset, sammantaget drygt 600 studenter under ett år. Under vissa perioder kan alla studenter vara på sjukhuset samtidigt. Programkommittén för läkarprogrammet har beslutat om ett ökat intag av studenter från dagens 90 studenter per kurs till 120 studenter per termin. Med ett ökat antal studenter vid Akademiska sjukhuset kommer behovet av undervisningslokaler att öka. Utöver läkarprogrammet kommer cirka 2100 student er från andra utbildningsprogram till sjukhuset under ett år, exempelvis sjuksköterskor, fyioterapeuter och arbetsterapeuter. Detta ger drygt 200 studenter per vecka. Dimensionering För att möta behovet hos framtidens studentgrupper som förväntas bli större, planeras en aula som rymmer cirka 130 personer samt en delbar aula för 70 per soner. Utöver föreläsningslokaler planeras 10 läsplatser för studenter. Mottagningsrummen dimensioneras för att studenterna ska kunna vara delaktiga. Verksamheterna planeras med rymliga lunchrum där studenterna är en naturlig del av verksamheten. 14 FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

45 ÄRENDE 119 och 120 VERKSAMHETSINNEHÅLL (DIMENSIONERING) Supportlokaler Omklädningsrum I B9 planeras för cirka personliga om klädningsskåp. Personhissar leder direkt till och från verk samhetslokalerna. Administrativa lokaler för verksamhet och forskning Administrativa lokaler så som expeditioner, konferensrum och samtalsrum, kan nyttjas både av verksamhet och den kliniska forskningen. Expeditionerna kan utformas på olika sätt, dels som större rum kompletterat med tysta rum, dels som enpersonsexpeditioner. B9 och B12 planeras inrymma ett hundratal expeditions platser som inte är knutna till någon specifik verksamhet i byggnaderna. Typrum I programarbetet för J-huset har en rad typrum ut vecklats som också används i planeringen av verksamhets lokalerna i B9 och B12. Typrummen är generella och ska passa många olika verksamheter som ska använda rumstypen. Det ger trygghet och säkerhet att rummen ser likadana ut mellan olika verksamheter samt underlättar också byggprocessen. Målsättningen är att minimera behovet av ombyggnad i framtiden. En eventuell specialanpassning av ett typrum för en enskild verksamhet görs i kommande skede. Arbete med typrum ger också en snabbare och säkrare planeringsprocess. Erfarenheter som man fått från verksamheten och olika kategorier av drift- och servicepersonal, kan på ett strukturerat sätt inarbetas och man har en tydlig plattform för att utveckla rummen i takt med verksamhets- och teknikförändringar. Exempel på typrum i B9 och B12 är operationssalar, mottagningsrum och olika typer av bild- och funktionsrum utöver standardrum som exempelvis expeditioner, hygienrum och olika typer av förråd. T v. 3D-illustration baserad på de fördjupade planlösningsstudierna som gjorts i för att säkerställa med mer övergripande blockplanlösningarna. Bilden visar ett väntrum. T h. Utsnitt av typrumsillustration. I illustrationerna åskådliggör typrummens innehåll som det beskrivs i ett så kallat rumsfunktionsprogram. Illustrationeran görs i 3Dmodeller för optimal teknisk samordning. Bilden visar del av en operationssal. FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

46 ÄRENDE 119 och 120 PLANLÖSNINGAR Inledning På följande sidor visas planlösningar för B9 och B12. Planlösningsförslagen har tagits fram utifrån verksamhetsdimensioneringen som beskrivs tidigare i denna skrift. Verksamhetsfunktionerna i B9 och B12 har många och viktiga samband med omgivnade bygg nader, särskilt J huset. Planillustrationen och sektionen på denna sidan redovisar viktiga kommunikationsstråk och verksamheter i kringliggande byggnader. Plan 2 ligger under mark och innehåller om klädningsrum, logistik och teknikytor. Detta plan är noga studerat av teknik och logistikkonsulter för att säkerställa att byggnadernas teknik och koppling till den nya transportkulverten under Ambulansvägen ska fungera. Detsamma gäller plan 6 som innehåller teknikytor för operationsventilation och en rad kom munikationsstråk som skapar en transportnod i B9 och B12. På detta plan kan kopplingar till en rad kring liggande byggnader skapas både för publik och profes sionell persontrafik. J-HUSET g H. väg Inre Sjh-vägen huvudentré ADM VÅRDAVDELNING ADM ADM VÅRDAVDELNING ADM ADM MOTTAGNING/DAGVÅRD ADM ADM TEKNIK ADM ENTRÉ DIALYS TEKNIK ADM Innehåll planvis: Plan 2: Omklädningsrum, teknik och logistik Plan 3: Mottagningar, sterilcentral och akutröntgen Plan 4: Bild och funktionsmedicin och mottagningar Plan 5: Operation Plan 6: Publik och professionella stråk och teknik Plan 7: Möjligt administrativt plan och teknik Publik passage TEKNIK Plan 6 OPERATION/HYBRID Professionell passage CENTRAL-OP Plan 5 MR, NUKLEAR, STRÅLN, SJHFYSIK Professionell passage BILD OCH FUNKTION Plan 4 MOTTAGNING Plan 3 TEKNIK Plan 2 TEKNIK Transportkulvert Ambulansvägen Sektion genom B9, B12 och det nya J-huset. Bilden visar bland annat hur huvudblockets verksamheter binds samman via luftbroar, med motsvarande verksamheter i J-huset. 16 B11 B9/B12 FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

47 ÄRENDE 119 och 120 PLANLÖSNINGAR verksamhetsytor EXP./ADM. bef hiss professionell korridor UPPD. UPPD. miljö säng vagnar gods el/tele/data el/tele/data miljö OP 60 bef hiss OP 60 verksamhetsytor ljusgård verksamhetsytor OP 60 STÖD- FUNKTIONER OP 60 UPPD. UP verksamhetsytor OP 60 OP 60 D publik korridor Hiss, logistik- och teknikytor på verksamhetsplanen. Nya logistik- och serviceytor Vid ombyggnaden förses varje verksamhetsplan med nya logistik och serviceytor i form av en ljusgård, nya hissar för försörjning och patienttransport, miljörum, rörpoststationer samt nya tekniska utrymmen. Ytorna är lika i verksamhetsplanen (plan 3 5). De är placerade i byggnadernas icke dagsljusbelysta delar längs den profes sionella korridoren. De är planerade så man bi behåller flexibiliteten för verksamhetens behov på respektive plan. Utsnitt av blockplanlösning på operationsplanet (B9:s södra del). Blockplanlösningar För att möta den verksamhetsutveckling och fortsatta planering som pågår, redovisas blockplanlösningar i detta skede. De visar hur planlösningarna kan byggas upp och vilket innehåll som kan planeras in i byggnaderna. Samtidigt ger redovisningen en öppenhet för förändringar och utveckling; detaljer behöver inte låsas i detta skede. För att säkerställa att block plan lösningar fungerar har mer detaljerade planlösningsstudier genomförts. Ovan redovisas underlagsmaterial till blockplanlösningen till vänster. I underlagsmaterialet har detaljerade lösningar prövats. FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

48 ÄRENDE 119 och 120 Omklädning PLAN 2 Rent/Orent, RWC, WC samt dusch Skåp PLANLÖSNINGAR PLAN 2 B12 B9 PLAN PLAN 3, 4, 7 Utb./konf. foajé och korridor Stödfunktioner Utb./konf. Avdelning pers./adm. Pers./adm./Gemensamt personalrum Bild- och funktion Plan 2 PLAN 3, 4 Stödfunktioner Kärnverksamhet J-HUSET Plan 2 ansluter till den nya transportkulverten under Ambulansvägen som även är ansluten till exempelvis J huset och till F husen (Kvinna barn). Plan 2 i B9 och B12 är gemensamt för de båda byggnaderna och det har en viktig funktion i logistik och försörjning. I plan 2 placeras omklädningsrum med hissar till verksamheterna och stora delar av nödvändig fastighetsteknik. I den norra delen av B9 där omklädningsrum är placerade ligger byggnaden i markplan och har dagsljus. Övriga delar ligger under mark. Omklädningsrum för personal Utrymmen för logistik och försörjning Koppling till kulvert Teknikutrymmen B14 B13 B16 J-HUSET B12 F-HUSEN PLAN 3 PLAN 3,4 B9 B3 B10 B7 B15 B11 PLAN 5 ing 70 B20 Sterilcentral Personalrum, expeditioner, omkl. Kärnverksamhet Mottagning Stödfunktioner Kärnverksamhet Operation Stödfunktioner Kärnverksamhet Pre- och Postop. PLAN 5 Stödfunktioner Omklädning PLAN 2 Kärnverksamhet Rent/Orent, RWC, WC samt dusch Skåp HISS TILL/FRÅN VERKSAMHETSPLAN. HISS TILL/FRÅN VERKSAMHETSPLAN. PLAN 3 Utb./konf. foajé och korridor Professionellt huvudstråk Stödfunktioner Professionellt sekundärt stråk Publikt Utb./konf. stråk TEKNIK SÄNG GODS TEKNIK SÄNG GODS OMKL. ~115 SKÅP WC/RWC DUSCH RENT/SMUTSIGT OMKL. ~110 SKÅP PLAN 3, 4, 7 PLAN 3, 4 Publikt, Avdelning möjligt pers./adm. framtida stråk Omklädningsflöde Pers./adm./Gemensamt personalrum Godsflöde Bild- och funktion internt sterilcentralen Stödfunktioner Kärnverksamhet B14 WC/RWC DUSCH RENT/SMUTSIGT OMKL. ~300 SKÅP OMKL. ~150 SKÅP PLAN 3 Sterilcentral Personalrum, expeditioner, omkl. Kärnverksamhet Mottagning TEKNIK PROFESSIONELLT STRÅK RENT/SMUTSIGT RENT/SMUTSIGT OMKL. OMKL. OMKL. ~225 SKÅP ~225 SKÅP ~225 SKÅP WC/RWC/DUSCH WC/RWC/DUSCH B16 B11 B10 OMKL. ~300 SKÅP PLAN 3,4 RENT/SMUTSIGT WC/RWC DUSCH PLAN 5 PLAN 5 B3 B7 Stödfunktioner Kärnverksamhet Operation Stödfunktioner Kärnverksamhet Pre- och Postop. Stödfunktioner Kärnverksamhet Professionellt huvudstråk Professionellt sekundärt stråk Publikt stråk Publikt, möjligt framtida stråk Omklädningsflöde 18 FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS Godsflöde internt sterilcentralen

49 ÄRENDE 119 och 120 PLANLÖSNINGAR PLAN 3 B12 B Omklädning Plan 3 PLAN 2 Rent/Orent, RWC, WC samt dusch Skåp Plan 3 är entréplan från sjukhusets nordöstra sida och huvudentrén, ingång 70. B9 ansluter mot akuten. Generella mottagningslokaler med direkt närhet till ingång 70 Ny enhet för bild och funktion i samband med akuten J-HUSET Sterilcentral med hissar till/från operationsplanet Publikt stråk i röda tråden Utbildningslokaler kopplade till röda tråden PLAN 2 B14 B12 B13 B16 J-HUSET B12 F-HUSEN PLAN 3 PLAN 3, 4, 7 B9 B3 B10 PLAN 3, 4 7B7 B15 B11 6 PLAN 52 ing 70 B20 4 B9 3 2 Utb./konf. foajé och korridor Stödfunktioner Utb./konf. Avdelning pers./adm. Pers./adm./Gemensamt personalrum Bild- och funktion Stödfunktioner Omklädning Kärnverksamhet Rent/Orent, RWC, WC samt dusch Sterilcentral Skåp PLAN 3 Personalrum, Utb./konf. foajé expeditioner, och korridor omkl. Stödfunktioner Kärnverksamhet Mottagning Utb./konf. FRÅN GODSCENTRAL VIA KULVERT PLAN 2. ACCESS TILL/FRÅN OMKLÄDNING FÖR PERSONAL. PLAN 3,4 ACCESS TILL/FRÅN OMKLÄDNING FÖR PERSONAL. PLAN 3, 4, 7 PLAN 5 PLAN 3, 4 Stödfunktioner Avdelning pers./adm. Kärnverksamhet Pers./adm./Gemensamt personalrum Operation Bild- och funktion Stödfunktioner Stödfunktioner DISP./TEKNIK STERILFÖRRÅD UPPACKN. REN HISS RENT UT FRÅN GODSCENTRALEN PAUSRUM EXPEDITIONSPLATSER FÖR MOTTAGNING MOTTAGNINGSRUM, 6 ST MOTTAGNINGSRUM, 4 ST STÖD. EXPEDITIONSPLATSER FÖR MOTTAGNING GEMENSAMT PAUSRUM KONFERENS ADM/PERSONAL/GRANSKING TEKNIK PLAN 5 PLAN 3 Kärnverksamhet Kärnverksamhet Pre- och Postop. Sterilcentral Stödfunktioner Personalrum, expeditioner, omkl. Kärnverksamhet Kärnverksamhet B14 STÖDFUNKTIONER UTB./KONF. DISKRUM PACKRUM GODSFLÖDE ORENT IN OREN HISS LJUSGÅRD PERSONALRUM EXP. OMKL. KONFERENS MOTTAGNINGS- RUM, 6 ST MOTTAGNINGS- RUM, 3 ST EXPEDITIONER/KONFERENS LJUSGÅRD MOTTAGNINGSRUM, 4 ST STÖD- FUNK- MOTTAGNINGSRUM, 4 ST TIONER STÖDFUNK. MOTTAGNINGSRUM, 4 ST STÖDFUNKTIONER MOTTAGNINGSRUM, 5 ST VÄNTRUM RECEPTION STÖD. MOTTAGNINGSRUM, 6 ST PUBLIKT STRÅK STÖDFUNKTIONER STÖDFUNKTIONER MOTTAGNINGSRUM, 10 ST MOTTAGNINGSRUM, 3 ST STÖDFUNKTIONER MOTTAGNINGSRUM, 5 ST RECEPTION VÄNTRUM MOTTAGNINGS- RUM, 3 ST MOTTAGNINGS- RUM, 6 ST STÖDFUNK. KONFERENS TEKNIK MR MANÖVER STÖDF. STÖDFUNK. DT MANÖVER DT TEKNIK SK/LUNG STÖDF. STÖDF. SK/LUNG GENOML. PLAN 3,4 STÖDF. ULTRALJ. REC./SÄNGVÄNT PLAN 5 PLAN 5 VÄNT./STÖDF. B3 Mottagning Professionellt Stödfunktionerhuvudstråk Professionellt Kärnverksamhet sekundärt stråk Publikt Operation stråk Publikt, Stödfunktioner möjligt framtida stråk Omklädningsflöde Kärnverksamhet Godsflöde Pre- och Postop. internt sterilcentralen Stödfunktioner Kärnverksamhet TEKNIKRUM B13 B16 B15 B11 PLANERAD INGÅNG 70 B10 B20 B7 Professionellt huvudstråk Professionellt sekundärt stråk Publikt stråk Publikt, möjligt framtida stråk MARKPLAN B9, B11 Omklädningsflöde Godsflöde internt sterilcentralen FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

50 ÄRENDE 119 och 120 PLANLÖSNINGAR B12 B Plan 4 Plan 4 nås lätt från flera entréer och lämpar sig för besöksintensiva verksamheter som mottagningar och röntgen. Plan 4 är kopplat till J huset med en luftbro Generella mottagningslokaler nära ingång 85 Nytt samlat centrum för intervention Lokaler för bild och funktion med närhet till ingång 70. PCI med nära samband med akuten Professionellt stråk till J huset via ny luftbro till byggnad B3 Publikt stråk i röda tråden B14 B13 B16 J-HUSET B12 F-HUSEN B9 B10 B15 B11 ing 70 B20 B3 B7 Avdelning pers./adm. Pers./adm./Gemensamt personalrum Bild- och funktion Stödfunktioner PROFESSIONELLT STRÅK ACCESS TILL/FRÅN OMKLÄDNING FÖR PERSONAL. ACCESS TILL/FRÅN OMKLÄDNING FÖR PERSONAL. Kärnverksamhet Mottagning Stödfunktioner Kärnverksamhet MOTTAGNINGSRUM, 6 ST EXPEDITIONSPLATSER FÖR MOTTAGNING GEMENSAMT PAUSRUM SÄNGVÄNT/ÖVERVAKNING GEMENSAMT: EXP./ GRANSKN./ KONF/RONDRUM GEMENSAMT: EXP./ GRANSKN./ KONF/RONDRUM SÄNGVÄNT. GEM. GEMENSAMT PAUSRUM GEMENSAMT: EXP./ GRANSKN./ KONF/ROND. SÄNGVÄNT. /ÖVERV. PCI GEMENSAMT: EXP./ GRANSKN./ KONF/ROND. Professionellt huvudstråk Professionellt sekundärt stråk B14 STÖDFUNKTIONER MOTTAGNINGSRUM, 8 ST MOTTAGNINGSRUM, 3 ST STÖDFUNKTIONER MOTTAGNINGSRUM, 5 ST RECEPTION VÄNTRUM MOTTAGNINGS- RUM, 3 ST MOTTAGNINGS- RUM, 6 ST STÖDFUNKT. EXPEDITIONER/KONFERENS LJUSGÅRD MOTTAGNINGSRUM, 4 ST STÖD- FUNK- MOTTAGNINGSRUM, 4 ST TIONER TEKNIK INTERVENTION MANÖVER INTERVENTION TEKNIK GRANSKNING STÖDFUNKTIONER STÖDFUNKTIONER INTERVENTION TEKNIK MANÖVER GRANSKN. PUBLIKT STRÅK TEKNIK INTERVENTION MANÖVER INTERVENTION TEKNIK TEKNIK MR MANÖVER STÖDFUNKTIONER ULTRALJ. ULTRALJ. ULTRALJ. SK/LUNG SK/LUNG GENOML. ULTRALJ. ULTRALJ. ULTRALJ. STÖDFUNKTIONER TEKNIK STÖDFUNKTIONER DT MANÖVER DT TEKNIK SÄNGVÄNTRUM LJUSGÅRD EXPEDITIONSPLATSER STÖDFUNK. VÄNTRUM RECEPTION DT MANÖVER DT TEKNIK TEKNIK STÖDFUNKTIONER TEKNIK PCI MANÖVER PCI STÖDF. STÖDFUNKTIONER TEKNIK MAMMO. STÖDFUNKTIONER GEM. EXP. B3 Publikt stråk Publikt, möjligt framtida stråk Omklädningsflöde MARKPLAN B11, B12 (SÖDRA DELEN) B13 B16 B11 PLANERAD INGÅNG 70 B10 B20 B7 20 FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

51 ÄRENDE 119 och 120 PLANLÖSNINGAR B12 B Plan 5 Plan 5 planeras i både B9, B12 och J huset som ett operationsplan med tillhörande pre och postoperativ verksamhet. Ca 20 generella operationssalar fördelade på 3 enheter inom B9 och B12 Dagsljus eller indirekt ljus till merparten av operationssalarna Samlad enhet för pre och postop med ca 40 platser i B9 och B12 (2 platser/op sal) Professionellt plan för säkrande av hygien och integritet; tillgängligt endast för berörda patienter, personal och sängtransporter Två luftbroar kopplar till operation, pre och postop i J huset Hissar till omklädning i plan 2 B14 B13 B16 J-HUSET B12 F-HUSEN B9 B10 B15 B11 ing 70 B20 B3 B7 Operation Stödfunktioner REN HISS FRÅN STERILCENTRALEN. OREN HISS TILL STERILCENTRALEN. HISS TILL/FRÅN OMKLÄDNING. HISS TILL/FRÅN OMKLÄDNING. Kärnverksamhet Pre- och Postop. Stödfunktioner Kärnverksamhet EXP./ADM. UPPD. OP 60 OP 60 PAUSRUM POST OP. BARN 8 platser STÖDF. EXP./ADM. EXP./ADM. PERSONAL/EXP. GEMENSAMT PAUSRUM UPPD. OP 60 OP 60 EXP./ADM. Professionellt huvudstråk Professionellt sekundärt stråk Publikt stråk B14 UPPD. OP 60 OP 60 UPPD. STÖD- FUNKTIONER UPPD. OP 60 OP 60 UPPD. EXP./ADM. LJUSGÅRD POST OP. 10 platser STÖDF. POST OP. 4 platser STÖDF. POST OP. 6 platser POST OP. 6 platser POST OP. 6 platser PRE OP. 6 platser + uppställning UPPD. OP 60 OP 60 UPPD. STÖD- FUNKTIONER UPPD. OP 60 OP 60 UPPD. PERSONAL/EXP. LJUSGÅRD EXP./ADM. OP 60 OP 60 UPPD. UPPD. STÖD- FUNKTIONER UPPD. OP 90 Publikt, möjligt framtida stråk Omklädningsflöde OP 60 OP 60 PROFESSIONELLT STRÅK ANHÖRIG. VERKSTAD OP 60 OP 60 OP 60 STÖDF. B3 B13 B16 B11 B10 B20 B7 FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

52 TELE RV 6816 ARKIV K/F DM RP 6714 WC 6748 STÄD 6824 RWC RP SPOLO 6831 RUM 6746 GB SL6802 ELNISCH DM K 6001 ENTRÉ OKÄNT 1 ELNISCH 6030 WC 6036 STÄD 6035 WC G G G G G G G G 6426 EXPEDITION 6429 LABORATORIUM 6433 LABORATORIUM 6510 UNDERSÖKNINGSRUM 6501A UNDERSÖKNINGSRUM 6509 EXPEDITION 6509A UNDERSÖKNINGSRUM 6505 EXPEDITION 6496A UNDERSÖKNINGSRUM 6491A UNDERSÖKNING 6496 UNDERSÖKNINGSRUM 6427 WC SL58 SCHAKT RÖR 6435A EXPEDITION WC 6434 WC 6425 PASSAGE 6432 PASSAGE 6428 PASSAGE 6435B EXPEDITION 6498 RWC 6508 PASSAGE PASSAGE 6506 RWC-DUSCH 6504A FÖRRÅD PASSAGE 6511 WC 6495 PASSAGE RWC-DUSCH 6499A 6499 WC-DUSCH PASSAGE PASSAGE 6512 WC 6493 RWC 6497 DUSCHRUM G 6421 KORRIDOR 6494 KORRIDOR 6436A KORRIDOR SL59 ELNISCH 6479B RUM B11-H4 HISS B11-H5 HISS B11-H6 HISS B11-H7 HISS B11-H8 HISS OKÄNT 2 FÖRRÅD RP 6483 TVÄTT- OCH SOPRUM 6468 DISKRUM-SKÖLJRUM 6476 AUTOKLAVRUM 6482 EXPEDITION 6467 KÖK 6481 UNDERSÖKNINGSRUM 6479A EXPEDITION 6479 RECEPTION 6466 FÖRRÅ RP K 6471 FÖRRÅD 6484 TVÄTT- OCH SOPRUM 6401 KORRIDOR 6466 AUT 6478 RECEPTION 6475 BEHANDLINGSRUM 6476A AUTOKLAVRUM 6474 ARKIV 6467A KÖK 6468A DISKRUM-SKÖLJRUM OKÄNT 3 ELNISCH 6472 OMKLÄDNINGSRUM 6469 WC OKÄNT 15 BALKONG 6478A EXPEDITION SL59A ELNISCH T70 TRAPPA SL32 SCHAKT RÖR B11-H1 B11-H2 HISS HISS B11-H3 HISS 6124A EXPEDITION SL31 SCHAKT RÖR 6122 VÅRDRUM 6436 KORRIDOR 6443 KORRIDOR 6120 VÅRDRUM 6114 VÅRDRUM 6118 VÅRDRUM 6264 VÅRDRUM 6261 VÅRDRUM 6404 KORRIDOR 6258 VÅRDRUM 6255 VÅRDRUM 6439 FÖRRÅD 6446 FÖRRÅD 6452 FÖRRÅD 6461 FÖRRÅD OKÄNT 2 RUM 6117B MATRUM 6442 WC 6453 WC 6457 WC 6252 VÅRDRUM 6444 PASSAGE 6437 PASSAGE 6125 WC 6449 PASSAGE 6123 WC 6121 WC 6409 RUM TEKNIKERRUM 6406 PASSAGE 6119 WC G G G G 6408 WC 6415 WC WC OKÄNT 14 BALKONG 6413 PASSAGE 6265 WC 6262 WC 6117A KORRIDOR 6259 WC 6256 WC 6458 BEHAND 6459 BEHANDLINGSRUM 6445 BEHANDLINGSRUM 6447 BEHANDLINGSRUM 6441 BEHANDLINGSRUM OKÄNT 1 ELNISCH 6451 BEHANDLINGSRUM 6253 WC 6416 BEHANDLINGSRUM 6405 PERSONALRUM 6451A BEHANDLINGSRUM 6438 EXPEDITION 6128 DUSCHRUM 6237 WC 6129 FÖRRÅD 6409A RUM TEKNIKERRUM 6241 KORRIDOR 6407 EXPEDITION 6414 ISOLERINGSRUM MED SLUSS 6127 KORRIDOR T1 TRAPPA 6234 KORRIDOR 6136 DUSCHRUM 6131 KORRIDOR 6135 RWC +22,525 G G G G 6235 KORRIDOR 6246 DUSCHRUM 6248 WC 6249 STÄD 6105 KORRIDOR 6134 KORRIDOR 6242 FÖRRÅD 6221 VILRUM 6243 FÖRRÅD OKÄNT 13 ELNISCH 6232 WC 6138 WC 6137 FÖRRUM 6141 WC 6224 BEREDNING 6143 WC 6142 FÖRRUM 6146 WC 6228 FÖRRÅD 6223 WC T2 TRAPPA 6233 RWC 6231 RUM SKÖTRUM +22, KORRIDOR 6230 KORRIDOR 6149 KORRIDOR OKÄNT 3 ELNISCH 6226 WC VÅRDRUM 6225 WC 6140 VÅRDRUM 6147 EXPEDITION 6144 VÅRDRUM 6148 KÖK 6145 VÅRDRUM 6211 KORRIDOR 6301 KORRIDOR 6303 KORRIDOR 6212 KORRIDOR +22,525 T3 TRAPPA OKÄNT 4 SCHAKT RÖR OKÄNT 12 RUM 6219 RUM VEC 6364 WC 6302 KORRIDOR 6362 FÖRRUM 6361 FÖRRÅD 6355 KORRIDOR F12-H1 HISS F12-H2 HISS 6359 SNYGGNINGSRUM F12-H3 HISS 6321 RUM 6358 WC OKÄNT 5 ELNISCH 6354 GIPSRUM 6310 KORRIDOR 6320 VÄNTRUM 6348 EXPEDITION 6340 KORRIDOR 6317 FÖRRUM 6311 KORRIDOR 6318 WC 6319 WC 6341 KORRIDOR 6335 KORRIDOR 6344 WC 6345 VILRUM T4 TRAPPA +22,525 OKÄNT 10 ELNISCH RUM LEKRUM WC 6322 KORRIDOR 6331 KORRIDOR 6314 KAPPRUM 6408 GRUPPRUM 6409 GRUPPRUM 6401 VINDFÅNG 6410 KORRIDOR OKÄNT 6 IT-DRIFT 6425 KORRIDOR OKÄNT 7 ELNISCH 6423 WC 6424 WC RÖRPOST 6427 FÖRRÅD 6406 KORRIDOR 6465A ARKIV OKÄNT 8 RÖRPOST 6422 WC 6430 WC 6428 STÄD 6421 WC K/FDM 6419 WC RÖR 6418 WC 6417 WC T6 TRAPPA 6455 KORRIDOR 6458 WC 6451 FÖRRÅD 6454 RUM SÄCKR. 6114A VÄNTRUM 6456A FÖRRÅD T5 TRAPPA 6446 FÖRRÅD IT 6447 WC 6411 KORRIDOR 6434A KORRIDOR 6448 WC OKÄNT 9 ELNISCH 6416 WC 6431 RUM 6434 KORRIDOR 6433 WC RÖR- POST 6438 WC 6412 RWC 6435 KORRIDOR 6439 RUM 6437 RWC 6305 RUM 6309 RUM 6301 KORRIDOR 6308 B3-H4 HISS 6107 EXPEDITION +24, A STÄD 6101 KORRIDOR WC 6108 VÄNTRUM , B WC 6110 WC T1 TRAPPA WC 6109 WC 6102A EXPEDITION OKÄNT 2 ELNISCH A RUM 601 KORRIDOR KORRIDOR 639 FÖRRÅD 6264 WC WC 6119 WC 609 WC 6134 TELE 6133 KAPPRUM 6256 WC OKÄNT 2 RÖRPOST 6254 WC 602 FRYSRUM OKÄNT 3 RÖRPOST EXPEDITION EXP 6123 KORRIDOR 604 WC FÖRRÅD 6135 FÖRRÅD 607A WC 607B STÄD 605 RWC OKÄNT 1 ELNISCH 6125 ARKIV RP PERSONALRUM 612 OKÄNT 4 RUM 619 PERSONALRUM 6245 VILRUM 6137 WC 6146 PROVTAGNINGSRUM WC 651 FRYSRUM 627 PASSAGE 629 WC RP 6230 WC 652 KYLRUM 628 TRAPPA B 6127 PERSONALRUM 613 EXPEDITION 603 KORRIDOR 6128 EXPEDITION OKÄNT 10 RUM 6203 WC KORRIDOR EXPEDITION 6209 WC 6211 WC 6217 WC EXPEDITION 6219 WC B RECEPTION 6143 EXPEDITION WC OKÄNT 5 ELNISCH OKÄNT 9 EXPEDITION WC WC PASSAGE OKÄNT 6 OKÄNT 7 ELNISCH ELNISCH 4 TRAPPA 645 FÖRRÅD 624 EXPEDITION 643 VÄNTRUM 625 OKÄNT 8 ELNISCH 6113 EXPEDITION 4 PEDITION 6124 UNDERSÖKNINGSRUM 6106 EXPEDITION ÄRENDE 119 och 120 EXPEDITION UNDERSÖKNINGSRUM RECEPTION KORRIDOR KORRIDOR KORRIDOR 6117 KONFERENSRUM SNYGGNINGSRUM OKÄNT 3 SCHAKT RÖR 6116 FÖRRÅD EXPEDITION EXPEDITION EXPEDITION 6130 DESINFEKTIONSRUM F15-H3 HISS F15-H2 HISS F15-H1 HISS Omklädning 6132 LÄKEMEDELSRUM PLAN KORRIDOR KORRIDOR 6141 VÄNTRUM Rent/Orent, RWC, WC samt dusch OKÄNT 11 RUM PLANLÖSNINGAR 6116 PERSONALRUM 6113 SNYGGNINGSRUM 6263 SNYGGNINGSRUM 6260 SNYGGNINGSRUM 6257 SNYGGNINGSRUM 6133 RUM LAVEMANG 6112 EXPEDITION 6111 EXPEDITION 6110 EXPEDITION 6356 SNYGGNINGSRUM 6365 EXPEDITION 6339 EXPEDITION 6312 KONFERENSRUM 6323 UNDERSÖKNINGSRUM 6313 PENTRY-TRINETT 6407 RUM STUDIERUM 6466 EXPEDITION 6467 EXPEDITION 6420 SNYGGNINGSRUM 6429 RUM SAMTALSRUM KYRKAN 6453 UNDERSÖKNINGSRUM 6452 EXPEDITION 6414B ANDAKTSRUM 6415 SNYGGNINGSRUM 6436 LABORATORIUM 6432 PERSONALRUM 6153 SERVERING 6152 FÖRRÅD Skåp 6148 UNDERSÖKNINGSRUM PLAN 6 B12 B9 PLAN SERVERING 6306 KORRIDOR EXPEDITION PLAN 3, 4, EXPEDITION 6154 DISKRUM-SKÖLJRUM 6271 VÄNTRUM 6268 EXPEDITION 6269 OMKLÄDNINGSRUM 6267 EXPEDITION 6266 EXPEDITION 6150 FÖRRÅD 6155 KORRIDOR 6253 VÄNTRUM Utb./konf. foajé och korridor OKÄNT 6 ELNISCH 6241 PROVTAGNINGSRUM 6145 SÄNGHALL Stödfunktioner Utb./konf. Avdelning pers./adm KORRIDOR 6242 EXPEDITION OKÄNT 5 ELNISCH 6140 KORRIDOR Pers./adm./Gemensamt personalrum 6202 VÄNTRUM VÄNTRUM 6144 EXPEDITION 6206 EXPEDITION 6207 UNDERSÖKNINGSRUM 6214 EXPEDITION 6215 UNDERSÖKNINGSRUM Plan 6 Plan 6 är ett viktigt plan för kommunikationen inom sjukhusområdet. Plan 6 är entréplan i J huset och F husen (Kvinna barn) J-HUSET Publikt stråk från J husets entré till ingång 70 Separata professionella stråk för personal och sängtransporter Möjlig framtida koppling till F husen för funktionella flöden Teknikutrymmen, främst luftbehandling för operation 6239 EXPEDITION 6250 PERSONALRUM 6238 UNDERSÖKNINGSRUM OP.RUM-AKUTRUM 6236 UNDERSÖKNINGSRUM 6254 SNYGGNINGSRUM 6251 SNYGGNINGSRUM 6229 DESINFEKTIONSRUM 6245 EXPEDITION 6244 UNDERSÖKNINGSRUM 6247 OMKLÄDNINGSRUM BEHANDLINGSRUM 6214 EXPEDITION 6213 EXPEDITION 6215 UNDERSÖKNINGSRUM 6216 EXPEDITION 6217 UNDERSÖKNINGSRUM 6218 EXPEDITION PLAN UNDERSÖKNINGSRUM 6360 EXPEDITION 6357 UNDERSÖKNINGSRUM 6353 EXPEDITION 6352 UNDERSÖKNINGSRUM 6351 UNDERSÖKNINGSRUM 6350 UNDERSÖKNINGSRUM 6349 EXPEDITION 6346 EXPEDITION 6347 EXPEDITION 6343 FÖRRÅD 6338 EXPEDITION 6342 EXPEDITION 6337 BEHANDLINGSRUM 6334 DISKRUM-SKÖLJRUM 6338A EXPEDITION WC EXPEDITION 6325 UNDERSÖKNINGSRUM 6326 UNDERSÖKNINGSRUM 6327 UNDERSÖKNINGSRUM 6328 EXPEDITION 6329 EXPEDITION 6330 PERSONALRUM B14 B12 B13 B16 J-HUSET B B PERSONALRUM 6465C EXPEDITION 6464 EXPEDITION 6463 EXPEDITION 6462 EXPEDITION 6461 EXPEDITION 6460 EXPEDITION 6456B KONFERENSRUM MÖTESRUM 6456C KONFERENSRUM 6440 DATORRUM IT PLAN 3,4 B9 B3 B10 B7 B15 B11 PLAN 5 ing 70 B20 B EXPEDITION 6442 EXPEDITION 6443 EXPEDITION 6444 PERSONALRUM PLAN 3, 4 F-HUSEN PLAN PLAN EXPEDITION 6259 EXPEDITION 6258 EXPEDITION 6252 EXPEDITION 6251 EXPEDITION 6250 EXPEDITION Bild- och funktion 6255 VÄNTRUM 6247 KORRIDOR OKÄNT 7 ELNISCH 6232 DISKRUM-SKÖLJRUM 6233 RUM FÖR KÄLLSORTERING Stödfunktioner Kärnverksamhet 6243A EXPEDITION EXPEDITION 6225 FÖRRÅD 6237 BEHANDLINGSRUM 6228 PERSONALRUM 6229B OMKLÄDNINGSRUM Sterilcentral Personalrum, expeditioner, omkl. Kärnverksamhet Mottagning Stödfunktioner Kärnverksamhet Operation Stödfunktioner Kärnverksamhet Pre- och Postop. Stödfunktioner Kärnverksamhet 6226 KORRIDOR 6234 VILRUM 6229A FÖRRÅD 6227 EXPEDITION 6218 VÄNTRUM OKÄNT 8 ELNISCH T2 TRAPPA 6221 UNDERSÖKNINGSRUM 6222 EXPEDITION 6223 EXPEDITION 6839 RÅYTA PASSAGE MÖJLIG FRAMTIDA LUFTBRO TILL F-HUSEN Professionellt huvudstråk Professionellt sekundärt stråk 6837 RÅYTA B14-H7 HISS 6838 PASSAGE Publikt stråk WELL VAGNAR GODSMOTTAGNING PERSONALRUM LÅST LÅST 6713 SNYGGNINGSRUM 6711 KORRIDOR EXPEDITION MILJÖR./SOP/TV APPARATRUM V Publikt, möjligt framtida stråk Omklädningsflöde Godsflöde internt sterilcentralen OKÄNT 1 ELNISCH 6708 KONFERENSRUM 6719 FÖRRÅD 6707 LABORATORIUM 6706B EXPEDITION SL 6701 ELNISCH 6745 LABORATORIUM 6744 EXPEDITION 6737 LABORATORIUM 6741 RUM VEP/SEP UPPTAGET LÅST 6733 SERVERING LÅST 6821 KORRIDOR 6742 KORRIDOR 6823 KAPPRUM 6836 LABORATORIUM 6747 FÖRRÅD 6731 KORRIDOR 6834 RUM EEG-TOLKNINGSRUM LÅST 6825 VÄNTRUM 6835 EXPEDITION FÖRRÅD LÅST SL 6701A ELNISCH 6701 KORRIDOR LÅST B14 LÅST UPPTAGET 6706A EXPEDITION 6705 EXPEDITION 6704 LABORATORIUM 6703 LABORATORIUM 6702 UNDERSÖKNINGSRUM 6826 UNDERSÖKNINGSRUM 6827 EXPEDITION TEKNIK TEKNIK TEKNIK TEKNIK LJUSGÅRD LJUSGÅRD PROFESSIONELLT STRÅK PUBLIKT STRÅK PLAN 4 B12 B LABORATORIUM SNYGGNINGSRUM LABORATORIUM B3 LABORATORIUM LABORATORIUM LABORATORIUM FRAMKALLNINGSRUM-MÖRKRUM RUM FÖR FRYSAR LABORATORIUM LABORATORIUM LABORATORIUM LABORATORIUM LABORATORIUM LABORATORIUM LABORATORIUM LABORATORIUM LABORATORIUM 646 LABORATORIUM LABORATORIUM LABORATORIUM LABORATORIUM 6809 RUM MICRONEVROGRAFI 6806 KORRIDOR SL6806 ELNISCH LÅST 6805 EXPEDITION 6829 RECEPTION 6809A RUM MICRONEVROGRAFI LÅST 6828 KORRIDOR LÅST 6803 BIBLIOTEK LÅST B14-H6 HISS B14-H5 HISS B14-H4 HISS T3 TRAPPA 6802A KORRIDOR VÄGG SLUTAR 200 UNDER UNDERTAK 6801 KORRIDOR 6802 EXPEDITION 6804 RUM LÅST LÄSRUM OKÄNT 3 ELNISCH OKÄNT 4 ELNISCH B14-H1 HISS B14-H2 HISS B14-H3 HISS 6003 EXPEDITION 6004 EXPEDITION 6005 EXPEDITION 6006 EXPEDITION 6007 EXPEDITION 6008 EXPEDITION B 16.1 TRAPPA 6002 KORRIDOR 6027 EXPEDITION 6028 EXPEDITION B16-H1 HISS B KONFERENSRUM 6034 EXPEDITION 6033 EXPEDITION 6032 FLÄKTRUM 6025 EXPEDITION 6024 EXPEDITION 6023 EXPEDITION 6022 EXPEDITION 6021 EXPEDITION 6020 EXPEDITION 6019 EXPEDITION G G G G B11 HISS TILL /FRÅN PLANERAD INGÅNG GRUPPRUM 648 EXPEDITION 647 EXPEDITION 644 EXPEDITION 641 EXPEDITION A TRAPPA B FÖRRÅD FÖRRÅD PASSAGE 601 KORRIDOR 642 RUM KOPIERING 602 KORRIDOR GALLERDURK B7-H2 HISS B7-H3 HISS B7-H4 B7-H5 HISS HISS OKÄNT 1 ELNISCH PASSAGE FÖRRÅD 615 FÖRRÅD 614 FÖRRÅD 606 KORRIDOR 608 EXPEDITION 609 EXPEDITION 610 EXPEDITION 611 EXPEDITION 612 EXPEDITION 6018 EXPEDITION 6009 EXPEDITION 6010 EXPEDITION 6011 PERSONALRUM 6012 EXPEDITION 6013 EXPEDITION 6029A KOPIERINGSRUM 6014A EXPEDITION 6029B DATORRUM 6014 EXPEDITION 6031 RWC-DUSCH 6017 EXPEDITION 6016 EXPEDITION 6015 EXPEDITION 22 FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS UNDERSÖKNINGSRUM G G G PLAN 3 B12 B LABORATORIUM 637 LABORATORIUM 636 DATORRUM 634 EXPEDITION 635 PASSAGE 620 KORRIDOR OKÄNT 2 IT-DRIFT OKÄNT 3 ELNISCH 621 EXPEDITION 622 EXPEDITION 623 EXPEDITION 624 EXPEDITION EXPEDITION EXPEDITION

53 ÄRENDE 119 och 120 PLANLÖSNINGAR PLAN 7 B12 B Plan 7 Plan 7 utgörs av en möjlig påbyggnad på B9. Planet planeras för administrativa lokaler och är ett rent professionellt plan. Plats för ca 140 expeditionsplatser med tillhörande stödfunktioner som mötesrum och personalrum. Expeditionsarbetsplatser fördelade på 20% platser i enpersonsexpeditioner och 80% i flerpersonsexpeditioner. Fläktrum PLAN 6 B14 B12 B13 B16 J-HUSET B12 F-HUSEN B9 B10 B15 B11 ing 70 B20 B9 B3 B HISS TILL/FRÅN VERKSAMHETSPLAN OCH OMKLÄDNING FÖR PERSONAL. HISS TILL/FRÅN VERKSAMHETSPLAN OCH OMKLÄDNING FÖR PERSONAL. ADM. /STÖDFUNKTIONER ADM. /STÖDFUNKTIONER ADM. /STÖDFUNKTIONER B14 LJUSGÅRD ADM. /STÖDFUNKTIONER FLÄKTRUM PLAN 5 ADM. /STÖDFUNKTIONER B12 FLÄKTRUM B B3 B16 B11 B7 FRAMTIDENS AKADEMISKA PLAN SJUKHUS B12 B

54 ÄRENDE 119 och 120 GESTALTNINGSINRIKTNING Gestaltningsprogram för sjukhuset Sjukhusområdet är under kraftig omvandling. En rad utredningar pågår för bland annat om- och nybyggnader, logistik, trafik och energi. För att ge vägledning så att pågående och framtida projekt kan utformas till en gestaltningsmässig helhet, har ett över gripande gestaltningsprogram har tagits fram för sjukhuset, Gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset inom Kv Sjukhuset Uppsala. Programmet har tagits fram av Landstinget i Uppsala län i samarbete med Uppsala kommun, Upplandsmuséet och konsulter och var klart Foto av B12:s fasad mot Ambulansvägen. Teknikschakten är elegant anslutna mot byggnaden med en smal kopparplåt. Schakten skjuter upp över takfoten, ett gestaltningsmässigt sätt visa hur luften leds upp och ut ur byggnaden. B9 och B12 - karaktäristiska i blocksjukhuset I gestaltningsprogrammet för sjukhuset identifieras två tydliga bebyggelsekaraktärer inom sjukhuset; stadssjukhuset som omfattar de norra delarna inom området och blocksjukhuset som omfattar den sammanhållna utbyggnaden från 50-talet till 70-talet. Byggnad B9 och B12 är två av blocksjukhusets mest karaktärsgivande byggnader. I gestaltningsprogrammet för sjukhuset, beskrivs bebyggelsen, dess särskilda karaktärsdrag och arkitektoniska värde. Den byggnad som är viktigast för blocksjukhuskaraktären är kirurgi- och neuro- blocket (byggnad B9-B14) från 1970-talet. De djupa, låga behandlingsbyggnaderna (B9 och B12) respektive de smalare, höga sängbyggnaderna bör vara fortsatt tydliga volymer med en samlad, gemensam gestaltningsprincip. Exempel på en miljö med stora arkitektoniska och kulturhistoriska värden är blockets fasad mot Ambulansvägen, som på ett spännande sätt artikuleras med rytmiskt återkommande teknikschakt i form av stående rätblocksvolymer. Goda kommunikationer är en annan av blocksjukhusets prin ciper. Citat ur Gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset inom Kv Sjukhuset Uppsala I gestaltningprogrammet anges förhållningssätt för gestalt ningen av de olika bebyggelsemiljöerna och mark utformningen till exempel vid entréer. De ger vägledning vid planering och detaljutformning av både stora och mindre byggnadsåtgärder. För blocksjukhuset där byggnad B9 och B12 ingår, anges följande förhållningssätt. Förhållningssätt Blocksjukhusets karaktär ska vårdas och befintliga byggnader ska hanteras varsamt. Blocksjukhuset bör inte byggas på och till med nya byggnader och fasaderna bör inte ändras. Stor gestaltningsmässig omsorg bör läggas vid eventuella nya luftbroar till eller från blocket. Gestaltningsprogram för sjukhuset. 24 FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

55 ÄRENDE 119 och 120 GESTALTNINGSINRIKTNING Övergripande gestaltningsinriktning Den övergripande gestaltningsinriktningen bör vara att bevara och respektfullt utveckla B9 och B12:s unika karaktär både utvändigt och invändigt. Det stämmer väl överens med angivna förhållningssätt i gestaltningsprogrammet för sjukhuset och med de arkitektoniska värden som finns i byggnaderna både utvändigt och invändigt. Utvändig gestaltning Utvändigt finns byggnadernas ursprungliga arkitektur till allra strösta delen kvar. Den ursprungliga gestaltningen i volym och fasad bör bevaras så långt som möjligt. Detaljutformningen ska göras med stor omsorg och så långt som möjligt ges samma utseende som i den ursprungliga utformningen. De tillägg i form av tillbyggnader som måste göras ska ha hög kvalitet och vara tydligt urskiljbara från befint liga strukturer vad gäller material, volym och detaljutformning. De ska vara gestaltade med vår tids formspråk men utifrån samma grundprinciper som finns i de befintliga byggnaderna. Invändig gestaltning Invändigt har byggnadernas ursprungliga gestaltning påverkats av ombyggnader men byggnadernas grundstruktur, materialval och vissa byggdelar är ursprungliga, främst i de publika kommunikationsutrymmena. Grundprincipen för gestaltningen bör vara att bevara, utveckla och i vissa fall återställa den ursprungliga Konstnärlig gestaltning av korridorsvägg i plan 3. Gallret är gestaltat av P O Ultvedt. Ursprungligen fyllde gallret även säkerhetsfunktioner. gestalt ningen framför allt i de publika delarna. Viktiga ledord idag, liksom då byggnaderna planerades, är dagsljus, utblickar och orienterbarhet. I verksamhetsytorna bör gestaltningen ta fasta på att föra in dagsljus, ta till vara utblickar och skapa god orienterbarhet. Materialval, kulörer och detaljer ska utformas inlevelsefullt utifrån patientens och personalens behov. Konst och arkitektur är i flera fall en integrerad del av byggnadernas funktionella och tekniska ut formning genom att nödvändiga funktioner i byggnaden getts en konstnärlig gestaltning. Exempel på detta är t ex ventilations tornen till byggnad B12, placerade öster om byggnaden. De är utformade av konstnär Kjell Strandkvist. Vidare exempel är PO Ultvedts skärmväggar i formskuren järnplåt mellan korridor och väntrum i huvudkorridoren i plan 3. Övergripande gestaltningsinriktning Bevara och respektfullt utveckla byggnadernas karaktär både utvändigt och invändigt. Befintliga fasader ska bevaras. Åtgärder ska så långt som möjligt ges ursprungligt utseende. Tillbyggnader ska vara tydligt urskiljbara ur gestaltningssynpunkt och av hög kvalitet. Befintliga byggnadernas gestaltningsprinciper ska kläs i vår tids formspråk. Åtgärder i publika delar ska bevara och utveckla den ursprungliga gestaltningen i form av materialval, konstnärlig gestaltning, dagsljus och orienterbarhet. Åtgärder i verksamhetsdelar ska gestaltas omsorgsfullt utifrån verksamhetens krav. Dagsljus, utblickar och orienterbarhet ska särskilt beaktas. FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

56 ÄRENDE 119 och 120 OMBYGGNADSÅTGÄRDER Förutsättningar Byggnad B9 är byggd 1971 och byggnad B12 är byggd De är ritade av arkitekterna Bjurström, John och Rosén (BJR) som en del av den samlade stora utbyggnaden av sjukhuset som skedde enligt Generalplaneöversyn Byggnad B9: ca kvm BTA Byggnad B12: ca kvmbta Byggnadsteknisk status Den byggnadstekniska statusen i B9 och B12 är väl beskriv en i behovsanalys och förstudie. Byggnaderna är nu drygt 40 år gamla och har aldrig genomgått någon övergripande upprustning. De tekniska systemen för försörjning är delvis ombyggda, delvis ursprungliga. Exempel vis fanns inte datatrafiknät när byggnaderna uppfördes. Undan för undan har den ursprungliga, strukturerade installationslösningen varit tvungen att byggas bort för att möta akuta verksamhetbehov. Försörjnings systemen och deras struktur är uttjänta och bör förnyas i sin helhet. Det berör alla delar av byggnaderna. Byggnaderna har stor energiåtgång bland annat genom ineffektiv värmeåtervinning och dålig isolering i tak, fasad och fönster. De vertikala kom munikationerna (hissar och trappor) är få i byggnaderna. Brand säkerheten åtgärdas kontinuerligt men behöver ut vecklas ytterligare. Stommen bedöms ha en livslängd om ytterligare ca 50 år men åtgärder måste göras om lastkapaciteten ska ökas. Tillgången till dagsljus i verksamhetslokalerna är dålig. Planlösningarna är delvis från byggnadernas uppförande, delvis upprustade. Sam mantaget har de inte den effektivitet som är önskvärd idag. Generell byggnad och verksamhetsanpassning Sjukvårdens kvalificerade lokaler utgör en stor investering. Byggnadsstomme och utrymmen för tekniska system har lång livslängd, år. Vårdverksamheter utvecklas snabbt och kräver anpassningar, ibland så tätt som vart femte år. Ett sätt att möta detta vid en omfattande ombyggnad som den som krävs för B9 och B12, är att dela upp planeringen av byggnaden i två delar; generell byggnad och verksamhetsanpassning. Generell byggnad: Byggnadsdelarna som förväntas ha lång livslängd och som är svåra att ändra, exempelvis grundläggning, stomme, utrymmen för fastighetsanknutna installationer, schakt, hissar, trappor och liknande. I B9 och B12 finns dessa strukturer till allra största delen men kompletteras för att anpassas till dagens och framtidens behov. Verksamhetsanpassning: Skräddarsydda planlösningar inom ramen som den generella byggnaden ger. Ombyggnadsåtgärder Utgångspunkten för ombyggnaden är att den ursprungliga principen för den tekniska försörjningen återställs och uppgraderas till dagens och framtidens krav. Det ger god försörjningsteknisk generalitet i byggnaderna. Invändigt sker rivning till stomren byggnad och samtliga teknikytor och planlösningar förnyas. Ombyggnaderna av B9 och B12 innebär sammantaget att byggnaderna får en god beredskap att inrymma avancerade verksamheter och klara verksamhetsförändringar. Teknikytor i plan 1, 2 och 6 Plan 1 i B9 och plan 2 i båda byggnaderna planeras framför allt för teknik- och logistikutrymmen. Plan 6 som idag inrymmer forskningslokaler och teknik planeras med publika och professionella kommunikationsstråk samt fläktrum för operationsverksamheten i plan 5. Verksamhetsplanlösningar Verksamhetens nya planlösningar byggs upp med lätta väggar. Undertak utförs generellt demonterbara. Ytskikt anpassas till verksamheternas krav. Areor I byggnad B12 sker endast mindre utbyggnader i form av teknik och kommunikationsstråk. I B9 kan ett nytt våningsplan läggas till. Det ger en större ny area. Byggnad B9, ny area: Byggnad B12, ny area: kvm BTA kvm BTA 26 FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

57 ÄRENDE 119 och 120 OMBYGGNADSÅTGÄRDER Takbjälklag över plan 6 förhöjt Gröna tak, delvis solceller B12 Lanterniner Publikt stråk plan6 Nya överglasade ljusgårdar Samtliga planlösningar förnyas Nya installationer (VVS, El/tele, sprinkler, med.gaser ) Brand- och utrymningsåtgärder Installation av sop/tvättsug och ny rörpost Två nya stora hissar för gods och patientransport/byggnad B9 Bjälklag över plan 6 förhöjt Plan 7 påbyggt (verksamhet och teknik) Gröna tak, solceller Nya kommunikationsytor Ny huvudentré Ingång 70 Översikt över byggnads- och installationstekniska åtgärder i B9 och B12. Framtidens Akademiska,, projektnr , diarienr. LSU GRANSKNING 4. B9-B12 Översikt Uppsala White Arkitekter AB FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

58 ÄRENDE 119 och 120 OMBYGGNADSÅTGÄRDER Åtgärder i fasad Samtliga fönster, partier och ytterdörrar i fasad ersätts med nya eftersom de i stor omfattning är ursprung liga och inte möter bland annat dagens energikrav. Befintliga karaktäristiska gulorangefärgade emaljerade plåtar mellan fönstren är i god kondition och bör kunna återanvändas. Nya håltagningar och igensättningar görs när exempelvis luftbroar flyttas och nya luftbroar tillkommer. Åtgärder i fasad ska göras så de utseende mässigt ansluter så väl som möjligt till byggnadernas befintliga och tillika ursprungliga utseende. Nya ljusgårdar De kompakta byggnaderna och placeringen av huvud kommunikationsstråket längs fasad, gör att majoriteten av verksamhetsytorna saknar direkt dagsljus. För att förbättra dagsljussituationen i verksamhets ytorna planeras en ny ljusgård ner till plan 3 i B9 respektive B12. Ljusgårdar tas upp mitt i byggnad erna genom att bjälklagsplattorna (TT kassetter), pelare och balkar demonteras. Gårdarna blir ca 18 meter gånger 7 meter. På ljusgårdarnas kortsidor löper kommunikationsstråk och ovanför dem installationer. Ljusgårdarna utförs överglasade av bland annat drifts mässiga skäl. I byggnad B12, plan 3, förstoras befintliga fönster öppningar i den västra fasaden för att ge mer dagsljus in till sterilcentralens verksamhet som planeras i detta läge. Plan 6 - höjt tak och nya kommunikationstråk Plan 6 planeras för ventilationsanläggning till under liggande operation. Våningshöjden måste ökas för att inrymma ventilationsutrustningen. Dagens dåligt isol erade yttertak rivs. Befintliga pelare byggs på, nya balk ar läggs upp och byggnaderna förses med nytt yttertak i B12. Yttertaket utförs med grönt tak och solceller i norra delen som inte skuggas av byggnad B14. Byggnad B9 kan förses med ytterligare ett våningsplan. Om inte det utförs, utformas taket på B9 på samma sätt som på B12. I plan 6 planeras nya kommunikationsstråk, bland annat ett publikt stråk från J husets entré i plan 6. Stråket från J huset löper genom B12 förbi den nya ljusgården. Det nya yttertaket på B12 förses med lanter niner över stråket. Plan 6 är idag indraget från underliggande fasadliv på östra sidan av byggnaderna. Den terrass som bildas används inte idag av någon verksamhet. Delar av denna terrass byggs igen för att skapa plats för det publika kommunikationsstråk som ansluter till planerad ny huvudentrébyggnad, ingång 70. Utbyggnaden på delar av terrasserna i B9 och B12 görs lätt och uppglasad för att ge dagsljus och orienterbarhet på samma sätt som i huvudkommunikationsstråket i planen under. B9 i Akademiska sjukhuset Etapp 2 och 3 från Vy från norr. Foto: Sture Foto B9 fotograferad 2014 i samma läge som fotot från FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

59 ÄRENDE 119 och 120 OMBYGGNADSÅTGÄRDER Plan 7, nytt möjligt våningsplan på B9 Byggnad B9 kan förses med ytterligare ett våningsplan för administrativ verksamhet och teknikutrymmen. Detta kompletterande våningsplan utgör ett max alternativ för den tillgänglig verksamhetsyta som kan skapas i B9 och B12. I detta skede har främst funk tion ella och tekniska aspekter bearbetats utifrån verk samhetens behov och byggnadernas förutsättningar. Gestaltningsmässiga aspekter bör utvecklas och sam ordnas med eventuell fortsatt bearbetning av ny huvud entrébyggnad, ingång 70, som planeras ansluta till B9. I kommande skede bör verksamhetsbehov, kon se kvenser och kostnader för tillbyggnaden fördjupas. Verksamhetsytor och kommunikation i ny våning Verksamhetsytan är lokaliserad till den västra delen av våningsplanet och fläktrum i den östra delen, i an slutning till huvudschakten för ventilationen. Det gör att verksamhetsytorna är svåra att nå med ett publikt flöde men ytorna kan kopplas samman på ett bra sätt för profession ella flöden. Lämplig användning är administrativ verksamhet då det är det svårt att göra en påbyggnad som kan möta de tekniska krav som ställs för avancerad behandling. Verksamhets utredningarna indikerar att lokaler för verksamhetsnära administration saknas i B9 och B12. Till det nya våningsplanet ansluts de befintliga person hissarna genom påbyggnad samt den nya försörjnings hissen. B9 och B12:s tak sett från byggnad B14 i söder. närmast i bild syns B12:s tak. Tekniska konsekvenser av ny våning Påbyggnaden kräver grundförstärkning av hela bygg naden. Detta påverkar i sin tur teknikutrymmena i plan 2 som kan behöva utökas eller omplaceras. När ett ytter ligare våningsplan adderas till B9 minskas dagsljus mängden som den planerade ljusgården ger i plan 3 5. För att begränsa den negativa påverkan görs ljusgården större i det nya våningsplanet. Det medför också en större överglasning. Gestaltning av ny våning Den nya våningen utformas som en enkel, rätvinklig volym, utförd i vår tids formspråk. Tillbyggnaden bör skilja sig tydligt från befintlig byggnad och upplevas lätt och smäcker med få material och detaljer av hög kval itet. Taket bör vara platt (låglutande) och utföras som ett grönt tak. Eftersom taket har ett mycket gott solläge placeras solceller på hela taket. FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

60 ÄRENDE 119 och 120 OMBYGGNADSÅTGÄRDER Invändiga åtgärder Publika ytor De publika ytorna i B9 och B12 utgörs av huvud korridorstråket längs den östra fasaden. I den planerade ombyggnaden ska stråket bevaras och utvecklas. På plan 3 och plan 4 förtydligas den publika karaktären. I plan 6 utvecklas ett nytt publikt stråk. Plan 2 och plan 5 stängs för publika flöden till förmån för professionella flöden. Korridoren på plan 3 har i delar bibehållit sin ur sprung liga gestaltning med vita marmorplattor på golv et och ett karaktäristiskt undertak av mörkblå plåt ribbor. Väggarna är vita och fångar tillsammans med golvet upp dagsljuset väl. Korridoren utgjorde ursprungligen det huvudsakliga publika stråket. Ge staltningen ger ett karaktärs fullt, elegant och publikt intryck och förstärker dagsljuset. Denna gestaltning bör bevaras och utvecklas även på plan 4. På plan 6 bör en likartad gestalt ning av det publika stråket utföras och kopplas till utform ningen av publika stråk i J-huset, för att skapa igen känning och god orienterbarhet. Huvudkommunikationsstråket Röda tråden i plan 3, B9 och B FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS Verksamhetsytor Verksamheterna ges i sin helhet nya planlösningar. Verksamhets delarnas utformning styrs i stor ut sträckning av funktionskrav. Materialval, kulörer och detaljer ut formas omsorgsfullt utifrån patientens och perso nalens behov. Arbetsmiljöaspekterna är viktiga att inarbeta i den gestaltningsmässiga helheten. Dagsljus från fasader och ljusgårdar ska nyttjas väl och föras långt in i byggnaden genom att nyttja glas i olika grader av transparens. Utblickar och siktlinjer ska tas till vara i gestaltningen. Belysningen är en del av gestaltningen och den ska utformas så den ger en upplevelserik miljö och för stärk er orienterbarheten. Miljöernas livslängd varierar och behandlings- och undersökningsrum kan byggas om med korta inter valler. För att möta funktionella krav och göra om byggnader möjliga med bibehållen hög kvalitet i gestalt ningen bör ett genomtänkt material- och kulörkoncept tas fram. Det bör präglas av ett fåtal väl genomtänkta och omsorgsfullt studerade lösningar. Koncept ska kunna leva vidare genom både lång användning och återkommande anpassningar.

61 ÄRENDE 119 och 120 KONST Konstprogram för B9 och B12 De om- och nybyggda lokaler i B9 och B12 får ny konstnärlig gestaltning enligt landstingets 1%-regel. Målsättningarna är att konst ska vara av hög kvalitet, kunna relatera till en mänsklig mångfald och att konst och arkitektur samverkar för attraktiva och hälsofrämjande vårdmiljöer. Konstnärlig gestaltning planeras såväl för publika och representativa ytor som för verksamhetsytor med hög personalnärvaro. Val av konst och typer av konstinsatser beror på lokalernas allmänna gestaltning, rumsliga förutsättningar och flöden, och kommer att preciseras i kommande skeden. Konst utvecklas som byggnadsintegrerade uppdrag i samarbete med arkitekt eller anskaffas genom inköp av färdiga verk. Dagsljuset i miljön ska generellt värnas. Konstnärlig gestaltning i korridorsstråk För huvudkommunikationsstråken längs östra fasaden i B9 och B12 planeras byggnadsintegrerade gestaltningar i relation till övrig formgivning och funktioner. Profession ella stråk gestaltas med samma omsorg som publika stråk. Nytt publikt stråk till J-huset samt anslutning till ny entrébyggnad, ingång 70, uppmärk sammas. Återanvändning av PO Ultvedts skärmväggar på plan 3 ska utredas. Torsten Renqvists skulptur Hyndan och dess omgivande rumslighet i anslutning till Grönwallsalen (B9, plan 3) bör bevaras oförändrade. I kulvertplanet (plan 2) planeras insatser i nya personal utrymmen och personalstråk. Beroende på Torsten Renqvists skulptur Hyndan, placerad vid Grönwallsalen. Foto: Kultur i länet, Uppsala län. funktioner och utformning planeras även insatser i övriga kulvertsystem. Nuvarande kulvertsystem har väggmålningar som även är en integrerad del av sjukhusets orientering. Hantering av målningar och konsekvenser för orientering ska utredas i kommande skede. Konstnärlig gestaltning i verksamhetsytor För alla mottagningar på plan 3 och 4 planeras konstinsatser med byggnadsintegrerade verk eller lös konst. Publika ytor som väntrum, receptioner och allmänna korridorer uppmärksammas särskilt. Det kan också bli aktuellt med konst i vissa undersöknings- och behandlingsutrymmen. Tillhörande personalutrymmen som pausrum, konferens- och mötesrum får konstinslag. För sterilcentralens lokaler planeras gestaltning med särskild hänsyn till hygienkrav. För operationsplanet (plan 5) planeras konst för patient nära ytor som pre- och post op. Med stor personal närvaro i lokalerna är det önskvärt med konstnärlig gestaltning av verksamhetslokalerna, utöver personal utrymmen. Möjligheter för detta ska utredas i kommande skede. Tillkommande administrativa lokaler på plan 7 får nya konstinsatser, liksom övriga administrativa lokaler och mötesrum spridda i husen. Konstnärlig gestaltning: ljusgårdar, tak och ingång 70 Nya ljusgårdar är viktiga och utformning och konstnärlig gestaltning utvecklas i samråd med arkitekt. Taken är väsentliga blickfång från stora delar av sjukhusområdet. Takbeläggning, solceller och övriga installationer kan hanteras gestaltningsmässigt i samverkan mellan konst, arkitekt och övriga discipliner. Samarbete mellan konst och arkitekt planeras för gestalt ning av ny huvudentré. Möjliga konstinsatser och uttryck kommer att utvecklas i kommande skede. Då utreds även hantering av gårdar och övrig yttre miljö. FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

62 ÄRENDE 119 och 120 MILJÖ Inledning En omfattande ombyggnad som den som planeras för byggnad B9 och B12 innebär en stor miljöförbättring till exempel för patienter och personal och ur energisynpunkt. Ombyggnaden innebär både nyttjande av jordens ändliga resurser samtidigt som befintliga byggnader kan fortsätta att användas. Det är en balansgång mellan vad man uppnår med en ombyggnad och vad en en helt ny byggnad ger och vilka resurser som krävs för respektive alternativ. För byggnad B9 och B12 finns en rad skäl till att ombyggnadsalternativet valts och målet är att skapa en så miljömässigt bra byggnad som möjligt. Landstinget arbetar systematiskt med miljöfrågor för att minska miljöpåverkan. Utifrån styrande miljödokument tas ett projektspecifikt miljöprogram fram. En av delarna i miljöprogrammet är certifiering enligt Miljöbyggnad. Målsättningen är betyg Silver för ombyggnader. Miljöbyggnad är ett svenskt system som baseras på nationella bygg- och myndighetsregler. Miljö byggnad administreras av Sweden Green Building Council (SGBC). Systemet premierar energieffektiva byggnader med sunda material och bra inomhusmiljö. I systemet betygssätts 16 egenskaper i byggnaden, så kallade indika torer (exempelvis energianvändning och dagsljus). Indikatorerna sammanvägs till betyg för tre områden; energi, innemiljö och material. Det lägsta betyget för de tre områdena ger slutbetyget för byggnaden. Certi fiering sker när byggnaden är i drift och vissa betyg baseras på hur brukarna upplever miljön. Inledande miljöbedömning av byggnad B9. För de enskilda indikatorerna dominerar betyget Silver men vid sammanställning (aggregering) ger regelverket en lägre bedömning, brons. Betyg vid ombyggnad Betygen avser byggnaden Eventuell kommentar Datum (ÅÅÅÅ-MM-DD) B9 och B12:s miljöprestanda Miljöfrågorna har genomsyrat det förslag till ombyggnad som tagits fram. Miljö- och hållbarhetsfrågor är av stor vikt vid planeringen av B9 och B12 och de uppdateras till dagens krav när det gäller energi, inomhusmiljö och material. Fokus i programarbetet har legat Framtidens Akademiska B9 Preliminärt Indikator Aspekt Område 1 Energianvändning KLASSAD Energianvändning KLASSAD 2 Värmeeffektbehov BRONS 3 Solvärmelasttal SILVER Effektbehov BRONS Energi 4 Energislag SILVER Energislag SILVER 5 Ljudmiljö SILVER Ljudmiljö SILVER 6 Radonhalt SILVER 7 Ventilation SILVER Luftkvalitet SILVER 8 Kvävedioxid SILVER Innemilj 9 Fuktsäkerhet SILVER Fukt SILVER ö 10Termiskt klimat vinter SILVER 11 Termiskt klimat sommar SILVER Termiskt klimat SILVER 12 Dagsljus KLASSAD Dagsljus KLASSAD 13 Legionella SILVER Vatten SILVER 14 Dokumentation av byggvaror GULD Dokumentation GULD 15 Utfasning av farliga ämnen SILVER Förekomst SILVER Material 16 Sanering av farliga ämnen GULD Utfasning GULD BRONS BRONS GULD Byggnad BRONS på energifrågor och övergripande hantering av dagsljus. Byggnad B9 och B12 certifieras var för sig eftersom de är två olika byggnader. De skiljer sig åt bland annat i antal våningar, mängden teknikytor och hur verksamhetsplanlösningarna utformas. 32 FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

63 ÄRENDE 119 och 120 MILJÖ Betyg vid ombyggnad Betygen avser byggnaden Eventuell kommentar Datum (ÅÅÅÅ-MM-DD) Framtidens Akademiska B12 Preliminärt Indikator Aspekt Område 1 Energianvändning BRONS Energianvändning BRONS 2 Värmeeffektbehov SILVER 3 Solvärmelasttal SILVER Effektbehov SILVER Energi 4 Energislag SILVER Energislag SILVER 5 Ljudmiljö SILVER Ljudmiljö SILVER 6 Radonhalt SILVER 7 Ventilation SILVER Luftkvalitet SILVER 8 Kvävedioxid SILVER Innemilj 9 Fuktsäkerhet SILVER Fukt SILVER ö 10Termiskt klimat vinter SILVER 11 Termiskt klimat sommar SILVER Termiskt klimat SILVER 12 Dagsljus KLASSAD Dagsljus KLASSAD 13 Legionella SILVER Vatten SILVER 14 Dokumentation av byggvaror GULD Dokumentation GULD 15 Utfasning av farliga ämnen SILVER Förekomst SILVER Material 16 Sanering av farliga ämnen GULD Utfasning GULD Materialval och dokumentation Ombyggnaden innebär inventering och eventuell sanering av miljöskadliga material. Nya material som byggs in prövas mot och dokumenteras i miljödatabasen Sunda Hus. Målet är att inga utfasningsämnen förekommer i husen med undantag av bly som troligen kommer att användas för strålskydd. Dokumentationen gör det lätt att hitta inbyggda material i framtiden om kunskap en om miljö- och hälsorisker ändras. SILVER BRONS GULD Byggnad BRONS Inledande miljöbedömning av byggnad B12. För de enskilda indikatorerna dominerar betyget Silver men vid sammanställning (aggregering) ger regelverket en lägre bedömning, brons. Energi Nya delar i klimatskalet, exempelvis nya fönster, samt nya tekniska system gör det möjligt att minska energiförbrukning med 50 % jämfört med idag trots att byggnaderna kommer att användas mer intensivt. I dagsläget finns det fler förslag för hur energianvändningen kan sänkas ytterligare. Husen försörjs med koldioxid neutral fjärrvärme, miljömärkt el samt egenproducerad el genom solceller planerade på taken. Dagsljus En utmaning är att förena dagens krav på inomhusmiljö med byggnader utformade för ca 40 år sedan då andra förutsättningar gällde. Kravet för indikatorn dagsljus är svårt att uppnå i byggnaderna. I det fortsatta arbetet fördjupas förståelse av hur anställda rör sig och jobbar i byggnaderna så de olika arbetsplatserna förses med dagsljus på bästa sätt. De nya ljusgårdarna ger möjlighet till utblick och dagsljus vilket ökar trivseln. Analys och forsatta åtgärder Miljöbyggnad är anpassat för bostäder och kontor. Det ger vissa svårigheter när systemet appliceras på ett sjukhus. SGBC arbetar med en manual anpassad för vårdbyggnader. Undantag behöver göras från kraven i Miljö byggnad när de står i konflikt med överordnade krav som funktionalitet, patientsäkerhet och hygien. Totalbetyget för respektive byggnad är i dagsläget Brons, trots att merparten av de enskilda betygen är Silver. Dagsljusresultatet påverkar totalbetyget genom den sammanvägning som görs i betygssystemet så att målet Silver inte uppnås. I senare skeden prövas möjliga åt gärder för att uppnå minst Brons på indikatorn för dagsljus. Det ger goda möjligheter att uppnå målet, Silver, för byggnaderna. Det är viktigt att se till helheten ur hållbarhetssynpunkt. Byggnaderna ska utformas för att nå bästa möjliga miljöprestanda och driftsekonomi utifrån ekonomiska förutsättningar och verksamhetsbehov. FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

64 ÄRENDE 119 och 120 ÖVERGRIPANDE LOGISTIK Inledning Effektiv och tillförlitlig logistik och försörjning är grundläggande i ett modernt sjukhus och nöd vändigt för att verksamheterna ska fungera väl. Målet är att sep arera persontransporter och försörjningstrafik för att detta ska kunna ske säkert, effektivt och på ett integritets fullt sätt för patienterna. Transportsystem Stråk för persontransporter Persontransporter sker så långt som möjligt ovan mark, i dagsljusbelysta stråk eller stråk med utblickar till omgivningen. Detta förbättrar orienterbarheten mycket. Publika stråk: gående patienter och besökare Professionella stråk: sängliggande patienter och personal. Stråk för gods- och försörjningstransporter Gods-, försörjnings- och avfallstransporter sker främst med trucktåg i kulvert och upp till verksamheten via dedikerade hissar. Målet är att det endast ska finnas försörjningstrafik och driftspersonal i kulvertsystemen. Personaltrafik som måste gå i kulvertplan sker så långt som möjligt i egna stråk. Det är särskilt viktigt med lättorienterade och trevliga stråk som leder från entréer och cykelparkeringar till omklädningsrum och vidare till arbetslokalerna. Hissar för persontrafik och försörjning Två nya stora hissar placeras in i byggnad B9 respektive B12. De ska fungera för transport av sängliggande patienter och för försörjning. I anslutning till hissarna på verksamhetsplanen finns ytor för vagnhantering. Dimen sioneringen av hissarna är gjord så att de uppfyller kraven för båda funktionerna och vid behov kan båda hissarna nyttjas för patienttransporter. Det ger god redundans. Hissarna går från plan 2 till plan 6 respektive plan 7 i B9. Genom de nya hissarna kan B9 och B12 hantera sina egna flöden inom byggnaderna. Det frigör hisskapacitet i främst byggnad B11 och B14. I byggnaderna finns befintliga hissar som planeras nyttjas för personaltransporter främst från omklädningsrum i plan 2 till verksamhetsplanen. I B12 finns en befintlig hiss och i B9 finns tre befintliga hissar. I norra delen av byggnad B9 ligger den befintliga akuthissen. Precis som idag kommer den att hantera det viktiga flödet mellan akuten och behandling i de olika planen i B9 och B12. För sterilcentralens flöden utreds en eventuell extra transporthiss mellan kulvertplan (plan 2) och sterilcentralen (plan 3) samt om dedikerade sterilhissar ska planeras upp till operationsavdelningarna i B12 eller om transporter kan ske i täckta vagnar på samma sätt som till övriga operationsavdelningar. Logistikytor I plan 2 i B9 och B12 planeras ytor för logistik och försörjning, bland annat återvinningsrum, förråd och plats för vagnuppställning. De nås av trucktrafik som trafikerar ny transportkulvert under Ambulansvägen. Kulvertanslutning sker via byggnad B9. Automatiska logistiksystem I B9 och B12 planeras för ny smågodstransportör (rörpost), sop- och tvättsug och försörjningstransporter med trucktrafik. Smågodstransportör (rörpost) Den planerade nya rörposten är ett sjukhus över gripande system och B9 och B12 ansluts med två stationer per verksamhetsplan. En modern rörpost kan transportera större artiklar än det befintliga systemet och det har inbyggda system för säkerhet och spårbarhet. Det ger vinster för vården bland annat genom kortare tid för provsvar och genom att vård- och transportpersonal inte behöver ägna tid åt manuell transport. Sop- och tvättsug Sop- och tvättsugssystem införs i B9 och B12 i samband med ombyggnaden. Två stationer för nedkast, integrerade i de nya miljörummen, planeras per verksamhetsplan. Vinsterna ur hygienisk synpunkt och för arbetsmiljön är stora och det ger också färre kulverttransporter. 34 FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

65 ÄRENDE 119 och 120 ÖVERGRIPANDE LOGISTIK Skilda publika och professionella personflöden i byggnad B9 och B12 Skilda publika och professionella flöden är ett viktigt projektmål och planeras i B9 och B12. De kan utvecklas vidare norrut via byggnad B3 till bland annat byggnad B17 och B19 (ingång 30 och 50), i plan 6 för pro fessionella flöden och i plan 4 för publika flöden. J huset ansluts med både publika och professionella luftbroar och F husen (Kvinna Barn) kan anslutas på motsvarande sätt i framtiden. Genom den centrala placeringen utgör B9 och B12 en transportnod inom sjukhuset. B9 och B12 publikt flöde (röd markering) Det publika flödet omfattar gående patienter och besök are. Den östra sidan av B9 och B12 är den publika sidan och här löper sjukhusets huvudkommunikationsstråk ( röda tråden ). I plan 3 och 4, som ansluter till huvudentrén i sjuk huset (ingång 70) och ingång 85, förstärks den publika karaktären. I plan 6 skapas ett nytt publikt stråk som förbinder det publika stråket från det nya J husets huvudentré, med B9 och B12 och ingång 70. B9 och B12 professionellt flöde (blå markering) Det professionella flödet omfattar sängliggande patient er, patienter som rör sig med personal och personal. Den västra sidan av B9 och B12, närmast J huset, är den professionella sidan. Via luftbroar i plan 4 6 kopplas den professionella sidan i B9 och B12 ihop med den professionella sidan i B9 och B12. Avståndet F15 SEPARERING AV FLÖDEN Publika flöden Professionella flöden ENTRÉ 35 PLAN 3 INGÅNG F-HUSEN PLAN 6 PLAN 6 PLAN 4 B3 F11 INGÅNG J-HUSET PLAN 6 B9 B7 B12 NY HUVUDENTRÉ INGÅNG 70 PLAN 3 Översikt av publika och professionell flöden i de centrala byggnaderna inom sjukhuset. B14 INGÅNG 85 PLAN 4 mellan J huset och B9 och B12 är mellan 25 och 30 meter. Som jämförelse kan nämnas att B9 och B12 är vardera ca 95 meter långa. I plan 5, operationsplanet nyttjas huvudkom munikationsstråket enbart för professionella transporter. Det ger direktkontakt till de viktiga intensivvårdsavdelningar som ligger på plan 5 IVA (byggnad B11) och NIVA NIMA (byggnad B14). I plan 6 i B9 och B12 skapas stråk för professionella flöden, utöver det nya publika stråket. Det professio nella stråket ansluts till de nya patienttransporthissarna i B9 och B12 som leder direkt ner till behandlings verksamheterna i byggnaderna. FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

66 ÄRENDE 119 och 120 INGÅNG 70 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PROGRAM Bakgrund Dagens huvudentré till Akademiska sjukhuset ligger centralt placerad på sjukhusområdet mellan byggnad B9 och B12. Huvudentrén är tillbakadragen från den inre Sjukhusvägen och många uppfattar en otydlighet i annonseringen av sjukhusets viktigaste entré. Själva entrén upplevs också som trång och ofunktionell. Huvud entrén ligger idag huvudsakligen i byggnad B11 och B11:s hissar används för vertikal transport för hela det flöde som hanteras i huvudentrén. Detta är o lyckligt då det blir mycket svårt att separera flöden av gods, patient er, personal och besökare i byggnad B11 men också i byggnad B9 och B12. Med detta som bakgrund fick Landstingsservice i uppdrag att utreda en ombyggnad av dagens huvudentré till sjukhuset enligt beslut i Produktions styrelsen, Utredningsarbetet har fokuserats på dimensionering, byggnadsvolym, logistik och mark utformning. Förutsättningar Befintlig huvudentré I entrén finns idag reception, restaurang och apotek. I närheten av entrén finns Blå rummet (information) och sjukhuskyrkan. Entrén ansluts via hiss- och trapphallen i B11 till sjukhusets huvudkommunikationsstråk, röda tråden tillkom byggnad B15 som inrymmer apotek, kiosk och restaurang inklusive kök och in lastning. Byggnaden har vissa miljö- och arbets miljö mässiga brister enligt Behovsanalys Fastighets utvecklingsplan Inriktning enligt sjukhusets gestaltningsprogram I det brett framtagna gestaltningsprogrammet för Akademiska sjukhuset behandlas sjukhusets entréer. Entré erna kritiseras bland annat för att vara otydliga och trånga, dåligt skyltade, dåligt belysta och trafikfarliga. Gestaltningsprogrammets inriktning för ingång 70 är: Utgångspunkt bör vara att förstärka och förtydliga entré karaktären av den viktigaste och mest centrala plats en inom området, med en tydlig annonsering såväl för den yttre miljön som i byggnadsutformning med ett nytt entrérum ett transparent tillägg och med ny belysning och skyltning. Citat ur Gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset inom Kv Sjukhuset Uppsala Utöver detta anges också att konst är en viktig komponent i utformningen. Projektmål framtagna för Framtidens Akademiska gäller också för detta delprojekt. Plan, befintlig entré Planerade trafikåtgärder Ny utformning av Inre Sjukhusvägen är planerad. Syftet är att skapa en säker trafikmiljö och en mer stads mässig utformning som gatorna i stadskärnan ett stenkast bort. Trädplanteringar och tydliga stråk för gång- och cykel trafik planeras. Nedfarten till befintligt park eringsgarage under ingång 70 flyttas till nytt läge norr om byggnad B20. Därmed minskar trängseln och trafikkonflikterna i huvudentréområdet. På sikt planeras en ny väglänk till huvudentrén från Sjukhusvägen och en ny cirkulations plats, strax norr om anslutningen till Studenternas Idrottsplats. Logistik En huvudentré ska vara enkel att ta sig till och enkelt leda vidare till målpunkter inom sjukhuset. Placering i förhållande till viktiga kommunikationsstråk både utvändigt och invändigt är central. Förstudier och programarbete för B9, B12 och J-huset baseras på att sjukhusets huvud kommunikations stråk ligger fast och även i framtiden utgörs av den så kallade röda tråden. Huvudkommunikationsstråket har utvecklats i programarbetet för B9 och B12 med bland annat koppling till J-huset. Redan i förslag till Fastighetsutvecklingsplan 2011 föreslogs en koppling av en huvudentrébyggnad direkt till huvudkommunikationsstråket plan 3 och 4, för att förtydliga den publika karaktären i dessa korridorer och ge en lätt orienterbar koppling till byggnad B14 med ingång 85, som också har ett stort publikt flöde. I detta förslag utvecklas denna idé. 36 FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

67 ÄRENDE 119 och 120 INGÅNG 70 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PROGRAM Program Entré som lyfter fram Akademiska sjukhuset Entrén är ansiktet utåt för sjukhuset och utformningen utvändigt och invändigt bör ge uttryck för sjukhusets kärnvärden. Entrén ska vara lätt att nå och ha en god orienterbarhet. Miljön utvändigt och invändigt ska vara rep e sentativ och erbjuda en mångfald av platser att vistas på. Utformningen ska möta de olika situationer och behov som människor kan befinna sig i mötet med ett sjukhus. En förnyelse av huvudentrén ligger i slutfasen av den förnyelse av sjukhuset som Framtidens Akademiska innebär. Den kan då bli en symbol för den stora modern iseringen och förmedla mötet med de nya vård- och forskningslokalerna som skapas i Framtidens Akademiska sjukhus. Lokalprogram - invändiga funktioner Verksamhetsarbetet för ingång 70 har bedrivits i en workstream (WS 6), på samma sätt som för B9 och B12. Dimensionerande innehåll omfattar de entréfunktioner som finns i ingång 70 samt vissa funktioner som idag finns i B14 och B12. Syftet i programmet är att samla publika funk tioner i huvudentrén och samtidigt frigöra ytor i kring liggande centrala vårdbyggnader. Biblioteket i byggnad B14 flyttas till huvudentrén och omvandlas tillsammans med nuvarande Blå rummet till ett modernt infotek. Sjukhuskyrkas lokaler, nu i B12, flyttas också till entrén. En föreläsningssal placeras också i entrébyggnaden. Programmet har stämts av mot riktlinjer framtagna av SKL, Sveriges kommuner och landsting, och Locum. Sammanställning: Reception Infotek (sammanslagning av bibliotek och Blå rummet) Restaurang inklusive kök och inlastning Apotek Kiosk Sjukhuskyrka Föreläsningssal (130 platser) Totalt innebär det en programyta om cirka 1100 kvm. I programytan ingår inte entréhallen, kommunikations ytor, WC, teknikytor eller ytterväggar. Utvändigt funktioner Den utvändiga utformningen ska omfatta en rad funktion er exempelvis cykelställ, handikapparkering, angöring för färdtjänst och taxi. Utöver de rent funktionella program kraven ska markutformningen bidra till att tydlig göra platsen som huvudentré inom sjukhusområdet och skapa en lättorienterad plats med goda upplevelsevärden. Foto t h: Ingång 70, hösten Längst in till vänster syns skärmtaket över ingång 70. Till höger syns byggnadsvolymen som inrymmer Grönwallsalen. Arbetsprocess och alternativ Utredning av ingång 70 har utförts i en separat process inom ramen för programarbetet för B9 och B12. Ett skäl till detta är att förankringen delvis skett i andra forum än för B9 och B12, då en ny huvudentré berör hela sjukhuset. Utredningsarbetet har skett i tät samverkan med projektledningen och Landstingsservice. Tidiga skisser och analyser har visat på olika möjlig heter och begränsningar i både programmet och på platsen för entrén. Tre alternativ har därefter fördjupats och kostnadsbedömts för att sedan bearbetas till ett förslag. FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

68 ÄRENDE 119 och 120 INGÅNG 70 - FÖRSLAG Förslag Ingång 70 - Plan 3 1:500/A Markplanering och entréplan inne i byggnaden. 38 Angöring, parkering, cykelparkering och hållplatser Entrétorget som bildar första intrycket av sjukhuset, ska ge goda upplevelse värden och bidra till en god orienter barhet samtidigt som en rad angörings och parkeringsfunktioner ska lösas effektivt. Angöringen till huvudentrén för biltrafik sker på torgytan. Angöringen utformas med en enkelriktad körbana med angöring på ömse sidor. Handikap parkering är placerad i anslutning till angöringen. Övrig parkering sker i dag ens parkeringsgarage med ny nedfart B9 B7 Förslaget till en ny huvudentré utgörs av en fristående paviljonglik byggnad som ansluter till byggnad B9 och sjukhusets huvudkommunikationsstråk. Grönwall salen (byggnad B10) är idag kopplad till B9:s huvud kommunikationsstråk men kan också anslutas till den nya huvudentrén. Den nya byggnaden ansluts till huvud kommunikationsstråket i B9 i plan 3, 4 och 6. Block sjukhusets karaktäristiska struktur med höga lamell byggnader för vård och låga behandlingsbyggnader ska fortsatt dominera. Huvudentrébyggnaden blir väl synlig genom sitt framflyttade läge och sin fasad i flera våning ar med ett tydligt skärmtak. Markutformning Den nya byggnaden står på en sam manhållen torgyta som sträcker sig mellan B11 och B20 och fram till Inre Sjukhusvägen. Torgytan ges en markbe läggning av beständigt material som ger platsen en egen, distinkt karaktär. Utan för entrén placeras bänkar och en ute servering i anslutning till kiosken kan ordnas och bidra till att befolka torget. Två rader med pelarformade träd längs B11 och B20 och planteringar, ger plats en en grön inramning. Rökkur placeras en bit bort från huvudentrén längs B20 fasad. ÅK NIKATIONSSTR HUVUDKOMMU B11 B20 Markplanering och entréplan inne i byggnaden. norr om byggnad B20. Cykelparkeringar är viktiga och kan förläggas både i anslutning till entrén och på andra sidan Inre Sjukhusvägen. Hållplatslägen för kollektivtrafik lokaliseras längs Inre Sjukhusvägen i direkt anslutning till torget väl synligt från huvudentrén. FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

69 ÄRENDE 119 och 120 INGÅNG 70 - FÖRSLAG Byggnadsutformning Ett generöst entrérum i flera våningar möter patienter, personal och besökare när man närmar sig byggnaden och kommer in i den. Det lyfter fram entrén och ger en representativ karaktär som tydliggör att det är sjuk husets huvudentré samtidigt som man enkelt får över blick över funktionerna i byggnaden och kopplingen till huvudkommunikationsstråket i B9. I markplan (plan 3) finns reception, delar av info teket, kiosk, rulltrappor till plan 4 samt hissar. En ny koppling till Grönwallsalen kan skapas som gör sal en mer tillgänglig. I plan 4 och 5 som är öppna mot entrérummet, finns apotek, servering, restaurangkök, sjukhuskyrka och övriga funktioner för infoteket. På plan 6 i anslutning till huvudkommunikationsstråk till bland annat J huset, ligger en stor ny föreläsningssal för 130 personer. Byggnaden placeras ovanpå befintligt parkerings garage. Det ger möjlighet till direkt anslutning från garaget till entrén via hissar. Teknikytor bör placeras under mark i garaget. Ytan ovan mark är värdefull och byggnadsvolymen bör begränsas för att ge ett lätt och paviljonglikt intryck. Byggnaden ges en generell grundutformning för att kunna anpassas till ändrat lokalbehov. Byggnaden ska utformas med höga krav på hållbarhet; socialt, miljö mässigt och ekonomiskt. Den bör betraktas som en ny byggnad och därmed klassas enligt miljöbyggnad Guld. Dispositionen av byggnadsvolymen innebär att B11 helt friställs från entréfunktioner och kan därmed nyttj as för vårdrelaterad verksamhet i sin helhet. Detta inne Visionsbild av den nya huvudentrébyggnaden, ingång 70. bär också att B11:s trapp och hisshall frigörs från pub lik kommunikation. Det är en viktig aspekt då flöden blandas och kapacitetsbrist råder. Även byggnad B15 på södra sidan om B11 där nuvarande restaurang, apotek och kök finns, friställs. Den nya byggnaden omfattar totalt cirka 1800 kvm (BTA). Denna summa omfattar hela byggnadsytan med ytterväggar och alla lokalytor men exklusive teknikytor i det befintliga garaget. Totalt frigörs cirka 580 kvm lokalyta i byggnad B11 och hela byggnad B15, cirka 1000 kvm BTA. FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS

70 ÄRENDE 119 och 120

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Fördjupat programarbete och projektering för ny huvudentré på Akademiska sjukhuset Informationsärende Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar informationen. Ärendet Ärendet omfattar fortsättning på det beslut som produktionsstyrelsen tog , 54, gällande programarbete för ombyggnad av Akademiska sjukhusets huvudentré, ingång 70, idag placerad i byggnad B11. Förslaget till beslut avser fortsatt projektering och fördjupad planering för ombyggnaden. Summa investering i förslaget bedöms till 7 Mkr. Produktionsstyrelsen beslutade att produktionsdirektören får i uppdrag att genomföra förstudie och programarbete för huvudentrén vid B11 (70-ingången). Kostnaden ingår i ombyggnadsprojektet för byggnad B9. Landstingsstyrelsen beslutar i ärendet vid sitt sammanträde Förslag ombyggnad av ingång 70 Programinnehåll i föreslagen ny huvudentré: Reception Infotek Restaurang inklusive kök Apotek Kiosk Sjukhuskyrka Föreläsningssal 130 platser Övergripande logistik Sjukhusets huvudentré är en viktig del i kommunikationen inom sjukhuset. Det är här som det största antalet besökare angör sjukhuset och det ska på ett enkelt sätt gå att ta sig vidare till de olika målpunkter som finns inom verksamheten. En entré som underlättar orienterbarheten och separeringen av flöden är önskvärt ur såväl patientperspektivet som för vården och den inre transportorganisationen. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

98 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) I förslaget för ny huvudentré till Akademiska sjukhuset separeras flöden och den väl fungerande, attraktiva och tydliga entré som sjukhuset behöver kan skapas. I den nya entrén finns kopplingar till sjukhusets huvudkommunikationsstråk i samtliga plan och det finns goda förutsättningar för att renodla de professionella och de publika flödena inom vården. Genomförande Genomförandet av den nya huvudentrén beräknas ta cirka 27 månader. Att besluta när i tid detta genomförande ligger kräver en fördjupad genomförandeplanering som också måste samordnas med genomförandeplaneringen av byggnad B11 och B9, B12. Vid genomförandet av den nya entrébyggnaden kommer dagens ingång 70 att tillfälligt behöva stängas. En temporär entré inom sjukhusorådet behöver då iordningställas. Detta är också nödvändigt för genomförandet av ombyggnaden av byggnad B11 vilket också visar på fördelarna med att samplanera de båda projekten. Genomförandet av en ny huvudentré måste också samordnas med den övergripande genomförandeplanering som samlar alla på sjukhusområdet pågående projekt. Finansiering Ingång Kostnadsökning Nedskrivning Investering Fortsatt arbete med genomgång av effektiviseringsmöjligheter pågår i särskilt arbete. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

99 LSU CK Ledning Thord Hägg Tfn E-post Landstingsstyrelsen Ny huvudentré som lyfter fram det nya sjukhuset Ingång 70 (Beslutsunderlag för landstingsstyrelsen ) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att att att att uppdra till landstingsdirektören att fortsätta planering, fördjupning av programhandlingen och projektering av ombyggnaden av Akademiska sjukhusets huvudentré, ingång 70, fokus för den fördjupade planeringen ska vara dimensionering och optimering av flöden till och från entrén samt vidare in i sjukhuset, uppdra till landstingsdirektören att kartlägga genomförandeprocessen inklusive behov av temporära lösningar och provisorier, uppdra till landstingsdirektören att kartlägga ombyggnadens påverkan på verksamheten och eventuella kostnader för verksamheten på grund av ombyggnaden. Ärendet Ärendet omfattar fortsättning på det beslut som produktionsstyrelsen tog , 54, gällande programarbete för ombyggnad av Akademiska sjukhusets huvudentré, ingång 70, idag placerad i byggnad B11. Förslaget till beslut avser fortsatt projektering och fördjupad planering för ombyggnaden. Summa investering i förslaget bedöms till 7 Mkr. Produktionsstyrelsen beslöt att produktionsdirektören får i uppdrag att genomföra förstudie och programarbete för huvudentrén vid B11 (70-ingången). Kostnaden ingår i ombyggnadsprojektet för byggnad B9. Organisation Programarbetet med ombyggnad av entré 70 har bedrivits parallellt med programarbetet för byggnad B9 och B12 inom projektet Framtidens Akademiska. Kostnaden för förstudien har också belastat de anslagna medlen för programarbetet för byggnad B9.

100 2 (5) Styrgrupp för projektet är Landstingsrådsberedningen. En styrgruppsberedning (projektledning) bildades med representanter från både Akademiska sjukhuset och Landstingsservice för att hantera övergripande frågor och beslut om inriktningar. Kontinuerliga, protokollförda möten har hållits där rapporteringar och underhandsbesked har inhämtats. Förankringar har skett under hand med berörda parter. Projektbyrån Stockholm AB har haft i uppdrag av Landstingsservice att samordna och leda arbetet. Uppdraget har utförts under perioden mars 2012 april Förslag till beslut följer tidigare redovisade beslutsprocess. Detta förslag till beslut avser delbeslut 4. Delbeslut 4 gäller fortsatt planering, fördjupad programhandling, planering samt projektering av byggnad B9 och B12 samt ingång 70. Bakgrund Akademiska sjukhuset är i ständig utveckling och förändring. Sjukdomspanoramat förändras och nya utrednings- och behandlingsmetoder tillkommer. Befolkningen inom C- län ökar och demografin förändras och därmed förändras också vårdbehovet. Verksamhetens utveckling ställer nya krav på vårdens lokaler. Krav på lokalernas funktion och tillförlitlighet ökar i takt med myndighetskrav och vårdens behov av driftssäkerhet. Behovet av underhåll och fastighetsinvesteringar i befintliga byggnader är stort. En statusrapport daterad för byggnaderna B9, B12, B14 och B11 togs fram med syfte att klarlägga byggnadens och de tekniska systemens status. Rapporten visar på ett stort generellt tekniskt upprustningsbehov. Akademiska sjukhuset har en tydlig och förhållandevis rationell fastighetsstruktur. Ett lättåtkomligt kommunikationsstråk genom det centrala behandlingsblocket binder samman vårdbyggnader med behandlingsbyggnader. Det är av stor vikt att denna struktur

101 3 (5) och kommunikation kan behållas och utvecklas vidare i samband med att fastighetsbeståndet förnyas. Att utveckla ingång 70 och skapa direkta förbindelser från sjukhusets huvudentré till de publika och professionella kommunikationsstråk som planeras i byggnad B9 och B12 är en stor del i att förenkla och renodla flödena inom Akademiska sjukhuset. Det finns också ett behov av att tydligare annonseras sjukhusets huvudentré. Projektmål Följande mål för projektet är framtagna och utgör underlag och inriktning för fortsatt arbete. Patientens behov står i centrum Patientens säkerhet och integritet ska värnas Patienten ska erbjudas läkande miljöer Vårdprocesserna ska vara effektiva för att optimera resursutnyttjande Sjukhuset och dess olika enheter ska ha god samverkan och logistik Verksamhetens vision ( ett ledande universitetssjukhus ) och sjukhusets kärnvärden (ödmjukhet, skicklighet, långsiktighet) ska beaktas i lokalplaneringen Långsiktig och hållbar planering med minst 40-års perspektiv Byggnaderna ska vara generella och flexibla för att möta framtidens krav på förändring Byggnaderna ska vara energisnåla och hållbara Projektmålen har brutits ner för att bli mätbara och konkreta målsättningar i projektet. De nedbrutna målen återfinns i programhandlingen för B9, B12 och ingång 70. Förslag ombyggnad av ingång 70 Dagens situation Akademiska sjukhusets huvudentré, ingång 70, ligger centralt placerad på sjukhusområdet i byggnad B11. Ett läge som känns naturligt och väl placerat. Entrén ansluter direkt till det stora kommunikationsstråk som löper genom sjukhuset och når därigenom på ett självklart sätt en betydande del av sjukhusets vård- och behandlingsbyggnader såväl som akuten och helikopterplattan. Idag ianspråktar huvudentrén det trapphus som försörjer byggnad B11. Detta resulterar i att flöden av besökare, personal, inneliggande patienter och gods blir omöjliga att separera. I projektet Framtidens Akademiska är ett par av de övergripande projektmålen att patientens behov står i centrum och att patientens säkerhet och integritet skall värnas. En separering av flöden inom sjukhuset är ett viktigt led i att uppnå dessa projektmål. Ett övergripande gestaltningsprogram har tagits fram för sjukhusområdet. I detta poängteras problematiken kring Akademiska sjukhusets huvudentré vad gäller annonsering, tydlighet och igenkänning/orienterbarhet. Ingång 70 upplevs som anonym och svår att hitta. Det finns också en otydlighet i hierarkin jämfört med akutentréns tydligare annonsering. Dessutom upplevs ingång 70 som trång och otillgänglig. Det är naturligvis vik-

102 4 (5) tigt, inte minst ur tillgänglighetssynpunkt, att sjukhuset har väl fungerande rymliga, funktionella och lättorienterade entréer. Förslag Arbetet med att ta fram underlag för den i programhandlingen föreslagna utformningen av ingång 70 har bedrivits i worksstreamform med en brett sammansatt referensgrupp. Kontinuerliga avstämningar har gjorts med sjukhusledning och programkontor avseende föreslagets verksamhetsinnehåll och föreslagen dimensionering. Programinnehåll i föreslagen ny huvudentré: Reception Infotek Restaurang inklusive kök Apotek Kiosk Sjukhuskyrka Föreläsningssal 130 platser Under arbetet med ombyggnaden av ingång 70 har tre alternativ utretts. Efter en första kostnadsbedömning samt konsekvensanalys har det förslag som presenteras i programhandlingen valts. Det presenterade alternativet bedömdes vara mest fördelaktig för intilliggande verksamheter. Alternativet annonserar också sjukhusets huvudentré på ett tydligt sätt samtidigt som det bäst ansluter till det karaktäristiska blocksjukhuset som lyfts fram som bevarandevärt i det övergripande gestaltningsprogrammet. Det föreslagna alternativet bedöms också ge bäst förutsättningar för en väl fungerande verksamhet i entrén samt goda möjligheter till flexibilitet i den nya entrébyggnaden. Övergripande logistik Sjukhusets huvudentré är en viktig del i kommunikationen inom sjukhuset. Det är här som det största antalet besökare angör sjukhuset och det skall på ett enkelt sätt gå att ta sig vidare till de olika målpunkter som finns inom verksamheten. En entré som underlättar orienterbarheten och separeringen av flöden är önskvärt ur såväl patientperspektivet som för vården och den inre transportorganisationen. I förslaget för ny huvudentré till Akademiska sjukhuset separeras flöden och den väl fungerande, attraktiva och tydliga entré som sjukhuset behöver, kan skapas. I den nya entrén finns kopplingar till sjukhusets huvudkommunikationsstråk i samtliga plan och det finns goda förutsättningar för att renodla de professionella och de publika flödena inom vården. Genomförande Genomförandet av den nya huvudentrén beräknas ta cirka 27 månader. Att besluta när i tid detta genomförande ligger, kräver en fördjupad genomförandeplanering som också måste samordnas med genomförandeplaneringen av byggnad B11 och B9, B12. Den nya entrén bör vara färdigställd senast i slutskedet av genomförandet byggnad B11.

103 5 (5) Vid genomförandet av den nya entrén friställs de ytor i B11 som ianspråktas av dagens entré. En ny användning av dessa ytor och iordningställande av desamma bör integreras i genomförande och planering av byggnad B11. Dagens byggnad B15 som rymmer kök, kiosk och apotek kommer också att friställas vid ett genomförande av en ny entrébyggnad. Denna byggnad har miljö- och arbetsmiljömässiga brister och det är svårt att hitta en lämplig ny användning för den. På sikt bör denna byggnad rivas. Vid genomförandet av den nya entrébyggnaden kommer dagens ingång 70 att tillfälligt behöva stängas. En temporär entré inom sjukhusorådet behöver då iordningställas. Detta är också nödvändigt för genomförandet av ombyggnaden av byggnad B11 vilket också visar på fördelarna med att samplanera de båda projekten. Genomförandet av en ny huvudentré måste också samordnas med den övergripande genomförandeplanering som samlar alla på sjukhusområdet pågående projekt. Finansiering Ingång Kostnadsökning Nedskrivning Investering Finansieringen för detta måste ske genom budgettillskott till Akademiska sjukhuset. Fortsatt arbete med genomgång av effektiviseringsmöjligheter pågår i särskilt arbete. Samråd Ingående samråd sker med Akademiska sjukhuset, ledning och programkontor. Verksamhetsföreträdare har deltagit i hela arbetsprocessen. Huvudskyddsombud är löpande informerade i projektets utveckling. Bilaga Programhandling ingång 70, daterad

104

105 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Årsredovisningar 2013 för stiftelser förvaltade av landstingsstyrelsen Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att fastställa årsredovisningarna för 2013 års verksamhet för de stiftelser som förvaltas av landstingsstyrelsen. Årsredovisningarna överlämnas till stiftelsernas revisor. Ärendet Landstingets resurscentrum har lagt fram förslag till årsredovisningar 2013 avseende de stiftelser (donationsfonder) som förvaltas av landstingsstyrelsen. Landstinget har för närvarande 33 sådana stiftelser. Av dessa har 18 stiftelser ett värde som överstiger 10 basbelopp och är därför bokföringsskyldiga. För övriga 15 stiftelser gäller inte bokföringsskyldigheten. Dock ska räkenskaper föras och avslutas med en sammanställning varje år. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Gunilla Wernelind, revisor Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

106

107 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Avtal om regional samverkan i Uppsala-Örebroregionen Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att för sin del prolongera nuvarande avtal om regional samverkan inom Uppsala-Örebroregionen t.o.m. den 31 december Bilaga 122 Ärendet Landstingen i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion reglerar sin samverkan i Avtal om regional samverkan i Uppsala-Örebroregionen, som gäller från den 1 januari 2010 till och med den 31 december Det övergripande målet med avtalet är att genom samverkan erbjuda invånarna en hälso- och sjukvård på lika villkor. Hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och erbjudas i rimlig tid. Samverkan ska leda till likartade förutsättningar för medborgarna vad gäller tillgång till hälsooch sjukvård samt till kvalitetshöjningar och bättre resursutnyttjande inom den hälso- och sjukvård som produceras inom regionen. Under Samverkansnämndens diskussioner om framtida arbetssätt, liksom i regionens tjänstemannagrupperingar, har önskemål om förändrat arbetssätt och utökad samverkan kommit fram. Samverkansnämnden har därför vid möte den 4-5 juni 2014 beslutat föreslå landstingen att avtalet prolongeras ett (1) år och att det in den fortsatta processen med att ta fram ett nytt avtal utreds möjligheter till förändrat arbetssätt och ökad samverkan. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Samverkansnämndens kansli Övriga landsting i sjukvårdsregionen Akademiska sjukhuset Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119 Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp Samverkansnämnd Datum: Plats:Sundbyholms slott, Eskilstuna Närvarande: Landsting/politiker Örebro Ola Karlsson Robert Mörk 6-24 Jenny Steen Ewa Sundqvist Annika Hickisch Västmanland Denise Norström Juha Rundgren Rigmor Åkesson Birgitta Andersson Dalarna Sören Bertilsson Thomas Ylvén Ann-Catrin Lofvars Göran Engström Värmland Fredrik Larsson 1-9 Elisabeth Kihlström Ulric Andersson Jane Larsson Christina Wahrolin Tjänstemän Rickard Simonsson Jan Olsson Mats Björeman Monica Berglund Per-Otto Olsson Karin Stikå-Mjöberg Gösta Andersson Gunilla Andersson 1-9 Tobias Kjellberg Sörmland Åsa Kullgren Thomas af Bjur Magnus Leivik Greger Tidlund Ann-Sofie Jacobsson Gustaf Wachtmeister Gävleborg Tommy Berger Hanna-Karin Linck Jan Grönlund Per-Olov Gustafsson Svante Lönnbark 1-9 Stefan Back Uppsala Erik Weiman Börje Wennberg Sören Bergqvist Eva Ljung Niklas Rommel Björn Ragnarsson 1 (11)

120 Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp Samverkansnämndens kansli Eva-Lena Aspetorp Vid protokollet Eva-Lena Aspetorp Justerat Falun den / 2014 Uppsala den / 2014 Sören Bertilsson Erik Weiman Örebro den / 2014 Västerås den / 2014 Ola Karlsson Denise Norström 1. Sammanträdet öppnas Förklarade ordföranden sammanträdet öppnat. Då Marie-Louise Forsberg-Fransson hade förhinder, delades ordförandeskapet mellan 2 (11)

121 Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp Sören Bertilsson, 1-9, och Erik Weiman, Val av justeringspersoner Ola Karlsson och Denise Norström valdes till justeringspersoner. 3. Anmälningsärenden Verksamhetsberättelser 2013 för Arbets- och miljömedicin Uppsala,Arbets- och miljömedicin Örebro, Regionalt cancercentrum, Regional transfusionsmedicin, Regionalt registercentra 2013 och Regionala forskningsrådet, samt utvärdering av studieservice vid Regionalt cancercentrum fanns med i utskickade handlingar inför dagens möte. Beslut att lägga anmälningsärenden till handlingarna. 4. TLV:s utveckling av den värdebaserade prissättningen i samarbete med landstingen Sofia Wallström, generaldirektörför Tandvårds- och läkemedelsverket, och Ann Einert, koordinator för samarbeten med landstingen informerade om Tandvårds- och läkemedelsverkets utvecklade samarbete med landstingen, och gav en översikt av den svenska läkemedelsmarknaden. Sverige lägger ca 35 miljarder kronor på läkemedel per år, varav 25 miljarder kronor är receptförskrivning, 7 miljarder kronor rekvisitionsläkemedel och 3,2 miljarder är receptfria läkemedel som patienterna betalar själva. Idag har Sverige jämförbara priser med övriga Europa på nya läkemedel, men för äldre produkter har Sverige relativt höga priser. Finns det generisk konkurrens har Sverige däremot bland de lägsta priserna i Europa. I budgetpropositionen för 2014 anges att nuvarande prissättningsmodell ska utvecklas för att möta framtida utmaningarna. En av utmaningarna är att många nya läkemedel är allt mer nischade och har nytta för en liten grupp patienter samtidigt som priserna höga och läkemedlen kan omfatta både öppenvårds- och slutenvårdsbehandling. Det nya läget kräver att nationell och regional nivå samspelar bättre och det pågår flera processer mot mer samordning, exempelvisordnat införande i samverkan och SKLs arbete med en landstingsgemensam samverkansmodell. TLV ser att samverkan kan utvecklas både i utredningar och i uppföljningar av läkemedel, samt i överläggningar med läkemedelsföretag. TLV ser över hur de kan ompröva sin praxis för att få in fler preventivmedel i förmånen. Beslut att lägga informationen till handlingarna. 5. Värdlandstingets punkt Åsa Kullgren hälsade alla välkomna till Sörmland och presenterade Sörmlands beslut om en sammanhållen sjukvård och visionen att år 2025 ska Sörmland vara Sveriges friskaste län. Landstinget Sörmlandbygger nytt och rustar upp sjukhusen för över fyra miljarder kronor under en sexårsperiod för att möta framtidens hälso- och vårdbehov med hög kvalitet. Landstinget arbetar för att prata mer om hälsa och har under 2014 startat Sörmlands 3 (11)

122 Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp hälsoprogram. Hälsoprogrammet är en satsning för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ2 och för att stärka folkhälsan. Alla som under året fyller 40, 50 eller 60 år får en inbjudan hemskickad med erbjudande om att delta i Sörmlands hälsoprogram och hittills har 50 % antagit erbjudandet. Asghar Farahani, hälsovalschef, informerade om införandet av akademiska vårdcentraler i Sörmland. Akademiska vårdcentraler har till syfte att stärka klinisk patientnära forskning, utbildning och utveckling, att höja vårdkvaliteten och få en primärvård i frontlinjen samt att fokusera på att stärka lärandemiljöer inom primärvården. Satsningen görs tillsammans med Uppsala Universitet och möjliggör att ta tillvara på kompetensen hos disputerade läkare och andra disputerade personalkategorier. Idag finns två akademiska vårdcentraler och det planeras för ytterligare två. En akademisk vårdcentral har minst två forskar-st och två disputerade läkare per vårdcentral. Tjänsterna är kopplade till Uppsala Universitet. Landstinget startar även PRIMUS, Primärvårdens forskning och utvecklingsenhet i Sörmland, för att ytterligare stärka utvecklingen. Styrgruppen för akademiska vårdcentraler består av representanter från Hälsoval Sörmland, CKF Sörmland och vårdcentralscheferna vid de akademiska vårdcentralerna. Johan Hellström, verksamhetschef för Psykiatriska kliniken södra och västra Sörmland, berättade om psykiatrins projekt med mobil öppenvård. Den psykiatriska kliniken finns i sju av länets kommuner, med huvuddelen av verksamheten i Nyköping. Innebär att många patienter har långt att åka och inte vill komma till psykiatrin. Den mobila öppenvården är ett sätt att aktivt jobba för att nå dessa patienter. Det finns en bil i Nyköping och en i Katrineholm. Ursprungsmålet var att fånga upp de som var återkommande patienter i den psykiatriska vården, men det visade sig att verksamheten även fångar upp nya patienter som inte tidigare haft kontakt med psykiatrin. Innebär att även förebyggande arbete pågår och på det sättet minskar antalet öppenvårdsbesök inom psykiatrin. Patientutvärderingarna är hittills goda, men om målet att minska slutenvårdsplatser uppnås är för tidigt att utvärdera. Kenneth Hultman, ekonomichef på Regionsjukhuset Karsudden, informerade om Karsuddens verksamhet. Karsudden är Sveriges största rättspsykiatriska sjukhus och fyller 50 år i år. Idag finns ca 300 anställda och 114 vårdplatser. Stora investeringar i nya fastigheter pågår för att utöka antalet vårdplatser, öka säkerheten och förbättra vårdmiljön. De flesta patienter har flera diagnoser och missbruksproblematik, 65 % av patienterna har psykossjukdomar. Under vårdtiden görs många utredningar och utskrivning sker inte förrän det finns en ordnad social situation. Målet är att patienterna ska ut i samhället. Trenden är att fler patienter döms till fängelse.patienterna kommer då till rättspsykiatrin via kriminalvården och det innebär kortare vårdtider. Beslut att lägga informationen till handlingarna. 4 (11)

123 Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp Jämförande data i regionens landsting Jan-Olov Strandell presenteradeuppföljning av de politiska viljeinriktningarna för Strokevård, Diabetesvård, Lungcancervård och Rörelseorganens sjukdomar utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka förutsättningar har respektive landsting inom det aktuella vårdområdet? 2. Används bästa tillgängliga kunskap inom vårdområdet i respektive landsting? 3. Ger förbättrings- och utvecklingsarbete resultat och har det fått genomslag mätt per enhet? Betonades att det är viktigt att även titta på levnadsförhållanden i länet, då det kan påverka likamycket som själva behandlingen, samt vikten av att fråga verksamheterna om vad som är rimlig spridning i resultat. Jämförelserna bör göras mellan länssjukhus, länsdelssjukhus och universitetssjukhus var för sig. Gruppdiskussionernavisadeen enighet i att ovanstående frågeställningarna är intressanta för landstingsledningen och att de tydliggör att det kan vara stora skillnader inom ett landsting även om landstingssnittet är bra. Betonades vikten av aktuella data och att ha med indikatorer som visar livskvalitet för patienten. Beslut att lägga informationen till handlingarna. 7. Avtal om regional samverkan i Uppsala-Örebroregionen Björn Ragnarsson presenterade förslag till handlingsplan för att arbeta fram ett nytt avtal om regional samverkan för beslut under hösten Handlingsplanen innebär att nämnden sammanträder5 gånger under 2015, varav ett möte är seminarium kring ett nytt samverkansavtal. I samband med seminariet föreslås ett studiebesök i Köpenhamn i syfte att titta på den danska sjukvården och hur de lyckats med nivåstruktureringen. Beslut att rekommendera landstingen att prolongera nuvarande avtal till , och att ta fram ett nytt avtal med giltighetstid med möjlighet till förlängning 12 månader i taget 8. Avtal om gränslös utkallning av ambulanshelikopter I Uppsala-Örebroregionen finns idag ambulanshelikopterverksamhet i Landstinget i Uppsala län. Under 2014 och 2015 kommer även Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna starta upp ambulanshelikopterverksamhet i ett gemensamt kommunalförbund. Syftet med bifogat samverkansavtal är att säkra en hög kvalitet på den akutmedicinska beredskapen i samtliga landsting i regionen. Det är avtalsparternas intention att utnyttja existerande ambulanshelikopterresurser optimalt utan att hindras av landstingsgräns. Till avtalet kommer avtalsparterna att bifoga egna utlarmningskriterier. Beslut att rekommendera landstingen 5 (11)

124 Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp att anta föreslaget Samarbetsavtal mellan landstingen i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion om ambulanshelikopterverksamhet som ett underavtal till Avtalet om regional samverkan i Uppsala-Örebroregionen. 9. Associationsformer för regional samverkan Mats Holmberg, landstingsjurist Landstinget i Uppsala län,gav en introduktion av möjliga associationsformer för landstingssamverkan. Kommunalförbund innebär att en ny juridisk person bildas för de verksamheter som ska ingå. Verksamheten grundas på kommunallagen och en förbundsordning tas fram och är det som styr verksamheten. Bildandet av kommunalförbund beslutas av landstingsfullmäktige. Förbundet kan inte på eget bevåg utvidga verksamheten, utan då krävs ny förbundsordning. Förbundet styrs antingen av en förbundsdirektion eller avett förbundsfullmäktige. En gemensam nämnd, skiljer sig åt från ett kommunalförbund, då nämnden inte är en ny juridisk person. Nämnden ingår i ett av de samverkande landstingen, exempelvis är Landstinget i Uppsala län värd för varuförsörjningsnämnden, och ett nämndreglemente ska upprättas. Det krävs att minst en ledamot och ersättare från varje part ska ingå i nämnden och ersättning ges av respektive huvudman. Ett samverkansavtalreglerar den ekonomiska fördelningen och ansvarsfrågor mellan parterna. En gemensam nämnd är enklare på det sättet att värdlandstingets organisation används för stödfunktioner. I ett kommunalförbund måste egen stab bildas. Informell samverkan i form av samverkansavtal är det sjukvårdsregionen har idag. Samverkansnämnden är inte en riktig nämnd i lagens mening, då den inte har formell beslutanderätt, utan respektive part fattar eget beslut. Beslut att lägga informationen till handlingarna. 10. INERA Monica Berglund informerade om Ineras uppdrag att koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete och utveckla tjänster till nytta för invånare, vårdoch omsorgspersonal och beslutsfattare. För att vinna synergier samt integrera kommunerna föreslås ägandet av Inera överföras från landstingen till SKL. På SKL finns GLK, Gemensamma lösningar och kravspecifikation, avdelning för digitalisering och samverkansfonden. I förslaget inrymmer SKL beställarfunktion och den kopplas till SKL ordinarie organisation. Ineras uppdrag utgår från handlingsplanen som alla landsting antog för Förslaget till verksamhetsplan 2015 visar att behålls samma nivå för solidarisk finansiering innebär det att det bara täcker det som absolut nödvändigt och att det krävs tilläggsfinansiering för ett antal tjänster. Exempel på nytt åtagande som styrelsen ska ta ställning till och som saknar finansiering är Journal och läkemedel. Med Journal och läkemedel är målet en gemensam ingång för journal på nätet och NPÖ. Beslut att lägga informationen till handlingarna. 6 (11)

125 Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp Budget gemensamma verksamheter 2015 Redovisades erbjudande från Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning, NSK, att ta ansvar för nationella programrådet för Astma/KOL, samt inkomna budgetförslag för 2015, innebärande: Samverkansnämndens verksamhet tkr (355 tkr per landsting) Regionalt cancercentrum (RCC) tkr (befolkningsbaserad fördelning) Hornhinnebank 734 tkr (abonnemangskostnad+ pris per st) Regional blodsamverkan tkr (enligt avtal) Arbets- och miljömedicin Örebro tkr (enligt avtal) Arbets- och miljömedicin Uppsala tkr (enligt avtal) Regionala forskningsrådet tkr (enligt avtal) Totalt tkr Förslagen följer Samverkansnämndens direktiv om uppräkning av budget 2014 med 2,8 %, dvs. LPIK exkl. läkemedel 2015 som publicerades i april Till detta kommer utökning av budget för RCC med tkr enligt tidigare beslutad flerårsplan och 940 tkr till Samverkansnämndens kansli för att finansiera ordförande och processledare för nationella programrådet för Astma/KOL och en ökad satsning på regionens donationsverksamhet. Beslut att anta erbjudandet om att vara värd för ett nationellt programråd för Astma/KOL och att detta administreras av Landstinget Dalarna, att utöka utrymmet för regionens donationsansvariga med ytterligare 10 % läkartjänst och 15 % sjukskötersketjänst, att rekommendera landstingen att budget 2015 för de gemensamma verksamheterna utgörs av budget 2014 uppräknat med 2,8 %, dvs. LPIK exkl. läkemedel 2015 som publicerades i april 2014, i enlighet med inkomna förslag, att enligt tidigare beslutad flerårsplan för RCC, bevilja ytterligare tkr för fortsatt uppbyggnad av RCC i enlighet med den nationella cancerstrategin och den av Samverkansnämnden beslutade inriktningen av verksamheten, samt att bevilja ytterligare 940 tkr till Samverkansnämndens kansli för att finansiera ordförande och processledare för nationella programrådet för Astma/KOL och den ökade satsningen på regionens donationsverksamhet. 12. Justeringar av regionala prislistan 2014 Landstinget i Värmland, Landstinget i Uppsala län och Örebro läns landsting har inkommitmedönskemål om justeringar till respektive prislista. Beslut att från och med den 1 juli 2014 komplettera den regionala prislistan med för Landstinget i Värmland artikel uppdrag ambulanshelikopter < 1 timme kr och för därefter påföljande kvart kr, och artikel stereotaktisk behandling kr, för Örebro läns landsting, Universitetssjukhuset, med ny produkt för den nya Neurokirurgiska enheten med 298 kr per operationspoäng och justering av priset för Likvordynamisk utredning till kr, 7 (11)

126 Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp för Uppsala läns landsting, Akademiska sjukhuset, med artikel Sjukvårdande behandling- Aclasta infusion kr, samt för Uppsala läns landsting med bifogad prislista (bilaga 1) för Lasarettet i Enköping. 13. Direktiv regional prislista 2015 Regionala avtalsgruppen har tagit fram förslag på direktiv till arbetet med prislista 2015, innebärande att: Prislistan för utomlänssjukvård (länssjukvård) kan bygga på en debitering med DRG som underlag eller egen patientspecifik prissättning för respektive sjukhus och övriga vårdenheter. Att prislistorna, inkl. DRG-pris, räknas upp med index för LPI exklusive läkemedel. Öppen vård kan ersättas patientspecifikt eller enligt NordDRG-O. Psykiatrisk vård kan ersättas patientspecifikt eller enligt NordDRG-psykiatri. Den regionala prislistan för 2015 fastställs vid Samverkansnämndens decembermöte och tillämpas fr.o.m. 1 januari Beslut att godkänna föreslaget direktiv för utarbetande av regional prislista för 2015, d.v.s. uppräkning med prognostiserat LPI exklusive läkemedel som redovisas i oktober 2014, samt att uppdra till beredningsgruppen att återkomma med förslag om regional prislista för 2015 till nämndens decembersammanträde. 14. Yttrande över förslag till reviderat riksavtal för utomlänsvård En arbetsgrupp med representanter från respektive landsting har tagit fram synpunkter på förslaget till reviderat riksavtal för utomlänsvård. Yttrandet bifogas protokollet. Beslut att godkänna förslaget till yttrande över SKLs förslag till reviderat riksavtal för utomlänsvård. 15. Yttrande över Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Regionala utvecklingsgruppen har sammanställt yttrandet utifrån synpunkter både från regionkommunala forum och från landstingen, dock är yttrandet sjukvårdsregionens. Yttrandet bifogas protokollet. Beslut att godkänna förslaget till yttrande över Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. 16. Yttrande över departementspromemorian 2014:9 En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst Regionala kunskapsstyrningsgruppen har tagit fram förslag till yttrande. Yttrandet bifogas protokollet. Beslut att godkänna förslaget till yttrande över departementspromemorian 2014:9 En samlad 8 (11)

127 Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst. 17. Organisation Regionala forskningsrådet Samverkansnämnden har utsett regionens landstingsdirektörer till styrelse för det regionala forskningsrådet för perioden och beslutat att landstingsdirektören i Landstinget Gävleborg ska inneha ordförandeposten presenterades revisionsrapporten Regionala forskningsrådet Kontroll och uppföljning. Rapporten pekade på ett antal förbättringsområden och Samverkansnämnden har beslutat att en särskild strategi, med relevanta mål, för den kliniska forskningen ska upprättas. Den särskilda strategin med relevanta mål för den kliniska forskningen kommer att ha en avgörande betydelse för utvecklingen inom nämndens verksamhetsområde. För att tydliggöra och stärka arbetet med strategin och därmed kopplingen till Samverkansnämnden föreslås att ordförande i regionens landstingsdirektörsgrupp även utses till ordförande i Regionala forskningsrådets styrelse. Beslut att utse ordförande i den regionala landstingsdirektörsgruppen till ordförande även i regionala forskningsrådets styrelse från och med 1 juli ALF-förhandlingarna Erik Weiman informerade om att staten har gett ett förslag där de tillmötesgått förhandlingsdelegationen på alla punkter utom en.delegationen har svarat att de anser att staten ska skjuta till mnkr i forskningsmedel, då det är staten som beslutat inrätta en ny läkarutbildning. Staten har ännu inte lämnat besked om hur de ser på det. 19. Luftburen ambulanssjukvård Erik informerade om att ett förslag på hur en process för att bilda kommunalförbund för ambulansflyg nu tas fram. Beslut att lägga informationen till handlingarna. 20. RCC cancerplan, regional nivåstruktureringsmodell och kapitel kompetensförsörjning Erik Weiman gratulerade Örebro till att Universitetssjukhuset Örebro blir ett av två center för peniscancer i Sverige. Lars Holmberg informerade om de ändringarna i processen för regional nivåstrukturering som skett sedan sist. Betonades vikten av att modellen nu implementeras i alla landsting. 9 (11)

128 Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp Informerades om arbetet med nivåstrukturering i vårdprogramgrupperna. Förslagenpresenteras för beslut i oktober Nationell nivåstrukturering för bindvävstumörer i buken och matstrupscancer är på gång. Sjukvårdsregionen skickar bindvävstumörer i buken till Stockholm idag. Matstrupscancer hanteras både på Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro och inget av sjukhusen är stort nog för att vara aktuell vid en nationell nivåstrukturering. Krävs samarbete, i form av exempelvis en virtuell klinik/centra, för att vara konkurrenskraftiga. Gruppdiskussioner om hur sjukvårdsregionen kan förberedas inför den nationella nivåstruktureringen genomfördes. Diskussionerna resulterade i en enighet i att utgångspunkten alltid ska vara kvalitet och patienten i centrum, inte var vården sker. RCC har i uppdrag att ta fram en handlingsplan för de områden där nationell nivåstrukturering är aktuell. Rapporterades om bra dialog på Socialstyrelsens platsbesök. Sjukvårdsregionen uppfyller kriterierna när cancerplanen beslutats i oktober. Birgitta Clarin redovisade förslag till cancerplanens kapitel om kompetensförsörjning. Arbetet har skett i samverkan med regionala utbildnings- och komptensrådet och specialitetsrådet laboratoriemedicins undergrupp Patologi. Onkologi, urologi och gynonkologi kommer genomgå samma process. Modellen består av fem moduler: Modul 1: Kompetensutveckling specialistläkargruppen 10 (11)

129 Protokoll Upprättare Datum Eva-Lena Aspetorp Modul 2: Rekrytering av ST-läkare till regionen Modul 3: Utbildning av och kompetensöverföring till andra yrkeskategorier än läkare Modul 4: Utlandsrekrytering Modul 5: Nya arbetssätt och digital patologi Beslut att godkänna förslag till process för regional nivåstrukturering, och att rekommendera landstingen att göra detsamma. 21. Rikssjukvård Punkten utgick då vare sig tjänstemannagrupp eller rikssjukvårdsnämnd haft möte sedansamverkansnämnden den 14 februari. 22. Horisont 2020 Elisabet Nielsen, nationell kontaktpunkt för Horisont 2020 på Vinnova, och Jonny Ivarsson Paulsson, strategiskt område innovationskraft i offentlig sektor inom Vinnova, informerade om EUs ramprogram Horisont Horisont 2020 fokuserar på att förvandla vetenskapliga genombrott till innovativa produkter och tjänster som kan leda till affärsmöjligheter och förändra människors liv till det bättre. Horisont 2020 är uppdelat i strategiska program med en löptid på tre år och medel utlyses i arbetsprogram under treårsperioderna. Under 2015 kommer 19 utlysningar, ex. innovationsvänlig upphandling av e-hälsotjänster. Utlysningarna förväntas öppna i juli 2014 och stänga under 2015.I utlysningstexten finns angivet inom vilket område projektet ska ligga, vilka som kan söka, krav på projekten och tidsramar.minst tre länder ska samarbeta för att erhålla medel. Primära nationella kontaktpersoner (NCP) för Horisont 2020 finns på VINNOVA och Vetenskapsrådet. Kontaktpersonerna ger information om prioriteringarna för området, reglerna för deltagande och råd om ansökningsprocessen. Mer information finns på Vinnovas hemsida Ett av Vinnovas strategiska områden är Innovationskraft i offentlig verksamhet.inom området finns ett antal nationella program. Dessa presenteras på Vinnovas hemsida Regionala forskningsrådet kommer ta fram ett förslag till Samverkansnämndens arbetsutskott på hur en regional samverkan kring stödfunktioner kan organiseras. Jonny Ivarsson Paulsson är Vinnovas kontaktperson i det arbetet. Beslut att lägga informationen till handlingarna. 23. Övriga frågor Inga övriga frågor anmäldes. 24. Mötets avslutande Ordföranden förklarade mötet avslutat. 11 (11)

130 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Avtal om högspecialiserad vård med landstingen i Uppsala- Örebroregionen Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att för sin del prolongera nuvarande avtal om högspecialiserad vård med Landstinget i Värmland, Örebro läns landsting, Landstinget Sörmland, Landstinget Västmanland, Landstinget Gävleborg och Landstinget Dalarna t.o.m. den 31 december Bilaga 123 Ärendet Regionlandstingens köp av vård vid Akademiska sjukhuset regleras i avtal mellan sjukhuset och respektive landsting. I dessa vårdavtal, Avtal för regionsjukvård inklusive akut och remitterad vård framgår bland annat vilka områden som omfattas av avtalen, ersättningssystem och inriktning för samarbetet mellan parterna. Även dessa avtal löper till och med 31december I avtalen med Landstinget i Värmland, Örebro läns landsting, Landstinget Gävleborg och Landstinget Dalarna finns en option för landstingen att förlänga avtalen ett (1) år i taget. I avtalet med landstingen i Västmanland och Sörmland anges enbart avtalstid men ingen klausul om förlängning. Mer än var tredje patient som remitteras till Akademiska sjukhuset kommer från andra landsting. Sjukhuset är dimensionerat för, och har i uppdrag att ge högspecialiserad vård till invånare i sju landsting med drygt två miljoner invånare. För att trygga vården och forskningen är sjukhuset beroende av patientunderlaget från hela sjukvårdsregionen. Intäkterna från regionavtalen står för en tredjedel av sjukhusets budget. Avtalen är således en viktig komponent i landstingens ansvar att förse svårt sjuka och skadade med vård hög kvalitet. Inom Uppsala-Örebroregionen har det under senare år utvecklats två parallella linjer från köparlandstingen, vad gäller sättet att arbeta inom regionen med avtalen för den högspecialiserade vården vid de två universitetssjukhusen inom regionen (upphandling respektive samverkan). De två olika arbetssätten förklarar de mindre skillnader som finns i utformningen av gällande avtal inom regionen. Om parterna är överens bör det vara möjligt att göra vissa förtydliganden i de förlängda avtalen, som förbättrar avtalen utan att villkoren förändras. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

131 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Det kan också noteras att landstingen i Uppsala-Örebroregionen reglerar sin samverkan i Avtal om regional samverkan i Uppsala-Örebroregionen, som gäller från den 1 januari 2010 till och med 31 december Under samverkansnämndens diskussioner om framtida arbetssätt, liksom i regionens tjänstemannagrupperingar, har önskemål om förändrat arbetssätt och utökad samverkan kommit fram. Samverkansnämnden har därför vid möte 4-5 juni 2014, i samband med frågan om att förlänga avtalen om regional samverkan i ett (1) år, föreslagit att avtalen om högspecialiserad vård också prolongeras ett (1) år och att det i den fortsatta processen med att ta fram nya avtal om högspecialiserad vård utreds möjligheter till att integrera vårdavtalen med regionens samverkansavtal och utveckla samarbetet mot ett mer ömsesidigt utbyte av patienter. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Samverkansnämndens kansli Övriga landsting i sjukvårdsregionen Akademiska sjukhuset Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Samarbetsavtal mellan landstingen i Uppsala-Örebroregionen om ambulanshelikopterverksamhet Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att för sin del anta förslaget till Samarbetsavtal mellan landstingen inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion om ambulanshelikopterverksamhet som ett underavtal till Avtal om regional samverkan i Uppsala-Örebroregionen. Bilaga 124 Ärendebeskrivning Inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion finns idag ambulanshelikopterverksamhet i Landstinget i Uppsala län, verksamhetsområde Intensivvård vid Akademiska sjukhuset. Under 2014 och 2015 kommer Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna starta ambulanshelikopterverksamhet i ett gemensamt kommunalförbund. Syftet med samarbetsavtalet är att säkra en hög kvalitet på den akutmedicinska beredskapen i alla landsting i regionen. Det är avtalsparternas intentioner att utnyttja existerande ambulanshelikopterresurser optimalt, utan att hindras av landstingsgränser. Till avtalet kommer parterna att bifoga egna utlarmningskriterier. Samverkansnämnden har vid möte 4-5 juni 2014 beslutat rekommendera landstingen att anta förslaget till samarbetsavtal mellan landstingen inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion om ambulanshelikopterverksamhet som ett underavtal till avtalet om regional samverkan inom Uppsala-Örebroregionen. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Samverkansnämndens kansli Övriga landsting i sjukvårdsregionen Akademiska sjukhuset Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

189 Samarbetsavtal mellan landstingen i Uppsala Örebro sjukvårdsregion om ambulanshelikopterverksamhet

190 1. AVTALETS INNEHÅLL OCH SYFTE Detta avtal är ett underavtal till ramavtalet om samverkan mellan de sju landstingen i Uppsala- Örebrosjukvårdsregion angående hälso-och sjukvårdstjänster. Syftet med detta samverkansavtal är attsäkra en hög kvalitet på den akutmedicinska beredskapen i samtliga landsting. Det är avtalsparternas intention att utnyttja existerande ambulanshelikopterresurser optimalt utan att hindras av landstingsgräns. Till avtalet bifogas utlarmningskriterier för respektive avtalspart. Avtalsparter och kontaktpersoner Kontaktperson för Samverkansnämndens kansli: Kontaktpersoner för Landstinget Dalarna Namn Eva-Lena Aspetorp Namn Gösta Andersson E-post eva-lena.aspetorp@liv.se E-post gosta.andersson@ltdalarna.se Telefon Telefon Kontaktperson för Landstinget Gävleborg Kontaktperson för Landstinget Sörmland Namn Jörgen Tranevik VC Namn Hans Svensson E-post jorgen.tranevik@lg.se E-post hans.svensson@dll.se Telefon Telefon KontaktpersonLandstinget i Uppsala län Kontaktperson Landstinget i Värmland Namn Johann Valtysson Namn Eva-Lena Aspetorp E-post johann.valtysson@akademiska.se E-post eva-lena.aspetorp@liv.se Telefon Telefon Kontaktperson för Landstinget Västmanland Kontaktpersoner Örebro läns landsting Namn Anders Sandvik Namn Mats Björeman E-post anders.sandvik@ltv.se E-post mats.bjoreman@orebroll.se Telefon Telefon

191 2. AVTALSTID OCH MÖJLIGHET TILL FÖRLÄNGNING Avtalet gäller till Om avtalet inte sägs upp av någon av parterna senast 6 månader innan avtalstidens utgång förlängs avtalet med 12 månader. Utvärdering av detta avtal ska ske senast UPPDRAGET 3.1 VÅRD Detta samverkansavtal omfattar händelser där användning av annat landstings/regions ambulanshelikopter ger snabbare hjälp än användning av egna resurser. Samarbetet omfattar akutmedicinska uppdrag i respektive avtalsparts geografiska ansvarsområde. 3.2 UTKALLNING OCH BESLUTSANSVAR Mottagande larmcentral avgör om indikation för nyttjande av någon av sjukvårdsregionens ambulanshelikoptrar föreligger enligt kriterier nedan och enligt bilagorna med utlarmningskriterier. Om så är fallet och eventuell egen ambulanshelikopterär upptagen med annat uppdrag har larmcentralen tillstånd att larma helikopter från annat landsting. Primäruppdrag: Prio 1 med förmodat behov av specialistkompetens på platsen för händelsen och/eller brådskande transport till sjukhus är nödvändigt. Primäruppdrag: Prio 2 i väglös terräng, då fördröjd transport innebär en risk för försämring av patientens tillstånd och då användning av ambulanshelikopter från annat landsting ger snabbare hjälp. Sekundäruppdrag: Överföring mellan sjukhus då patientens tillstånd kräver kvalificerad intensivvård under transport och då fördröjd transport till adekvat behandling innebär risk för försämring av patientens tillstånd och prognos. Är egen ambulanshelikopter inte tillgänglig (samtidighetskonflikt) kan egen ambulanshelikopterläkares besluta begära assistans från angränsande landstingsambulanshelikopter. Stora olyckor, katastrofer eller händelser som hotar samhällets säkerhet eller infrastruktur, då den regionens samlade helikopterresurser innebär ett viktigt bidrag i hjälparbetet. Jourhavande ambulanshelikopterläkare i det landsting som erhåller begäran om assistans har att besluta om assistans kan ges. Vid bedömning om assistans kan ges tas hänsyn till medicinsk indikation och prioritering vid eventuell samtidighetskonflikt eller annan orsak som förhindrar att uppdraget kan genomföras samt flygoperativa förutsättningar för uppdragets genomförande (till exempel väderförhållanden och tekniskt fel). Extra ordinära beredskapssituationer i eget ansvarsområde ska också ingå i värderingen. Befälhavaren har beslutsansvar avseende flygoperativa förhållanden. 3.3 LEDNING PÅ SKADEPLATS Ambulanshelikoptern är på olycksplats underställd lokal medicinsk ledare enligt det landstings regler som gäller där olyckan inträffat. 4. VAL AV VÅRDINRÄTTNING Ambulanshelikopterläkaren som behandlar patienten avgör vart patienten ska föras och hur transporten ska ske. Huvudregeln är patientnyttan, det innebär att patienten förs till närmsta

192 sjukhus/sjukvårdsinrättning med rätt kompetens och vid val mellan likvärdiga sjukhus styr patientens hemort. 5. DOKUMENTATION Sjukvårdspersonalen ska dokumentera ärende- och patientuppgifter samt medicinska uppgifter som bedömningar och åtgärder i den egna organisationens journalhandlingar. Nödvändig dokumentation ska överlämnas till mottagande sjukvårdsinrättning. I händelse av anmälningsfall ska dokumentation kunna bifogas som underlag i den andra avtalspartens utredning. 6. OPERATÖRER Avtalsparterna förbinder sig att inarbeta detta avtals regler, rutiner och principer i befintliga avtal med operatörer. Vid upphandling av nya avtal ska operatörer vara skyldiga att utföra uppdrag enligt detta avtal. 7. KRAV PÅ LARM-, HELIKOPTEROPERATÖRER SAMT EGEN PERSONAL Landstingen kan ha olika förutsättningar och krav på respektive parts alarmeringstjänst och ambulanshelikopterverksamheten. Parterna i detta avtal är överens om att vid nyttjande av varandras hjälp med ambulanshelikopter gäller de krav och riktlinjer för tjänstens utförande mm som helikopterns hemlandsting kräver. 8. PLANERINGS- OCH UPPFÖLJNINGSMÖTEN Representanter från de sju landstingen skall ha planerings- och uppföljningsmöten minst två gånger per år, där rapportering och uppföljning av gjorda insatser sker, samt diskussioner hålls om eventuella förändringar av uppdrag. Parterna ska gemensamt utveckla statistik- och verksamhetsuppföljningsmodell vid dessa planeringsmötens- och uppföljningsmöten. Genomförandet av planerings- och uppföljningsmöten är ett gemensamt åtagande, varför arrangörsansvaret växlar mellan de sju landstingen enligt överenskommen turordning. 9. ERSÄTTNINGSVILLKOR 9.1 PRISER Ersättning för helikoptertransporterna sker utifrån den regionala prislistan som årligen fastställs av sjukvårdsregionens samverkansnämnd. Tiden för uppdraget räknas från helikopterns start på egen bas tills patienten lämnats och egen landstingsgräns har passerats. När egen landstingsgräns passerats har hemlandstingets egenberedskap återupptagits och annat landsting ska ej belastas med kostnader. Endast fullgjorda uppdrag får faktureras. Innebär att uppdrag som avbryts, exempelvis på grund av att ett mer brådskande uppdrag inkommer, inte ska faktureras. 9.2 FAKTURERING Faktura skickas efter utförda och godkända tjänster normalt inom 1 månad, dock senast 6 månader, efter aktuell transport. Fakturan skickas till: För Landstinget Dalarna För Landstinget Gävleborg Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Box 1030 AE/Kostnadsställe: ÖSTERSUND Söderhamn

193 För Landstinget Sörmland För Landstinget i Uppsala län Landstinget Sörmland Akademiska sjukhuset FM0019 FE77 Box 529 Box ESKILSTUNA Uppsala För Landstinget i Värmland För Landstinget Västmanland Landstinget i Värmland Landstinget Västmanland Beställar-ID: aktivitet Leverantörsfakturor Box 5081 Ansvar Karlstad Box Västerås För Örebro läns landsting Örebro läns landsting Fakturaservice Box Örebro 9.3 BETALNINGSVILLKOR Betalning sker senast 30 dagar efter fakturans ankomstdag. Fakturerings-, expeditions- eller andra avgifter godkänns ej. Vid försenad betalning utgår dröjsmålsränta enligt gällande räntelag. 10. VÅRDSTATISTIK Redovisning av antal transporter sker månadsvis i samband med faktureringen. 11. ÖVRIGT 11.1 INFORMATION Parterna förbinder sig att fortlöpande informera varandra och samråda i frågor av betydelse för den verksamhet avtalet omfattar. Alla förändringar skall meddelas både handläggare av avtalet samt samtliga enheter som berörs av förändringen. Respektive landsting svarar för att andra vårdgivare inom landstinget i erforderlig utsträckning delges information kring innehållet i detta avtal OMFÖRHANDLING Parterna har rätt att begära förhandling om det under avtalstiden sker väsentliga förändringar av de förutsättningar som avtalet baseras på. Omförhandling skall begäras hos motparten så snart orsak föreligger ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG Ändringar och tillägg i detta avtal skall för att äga giltighet vara undertecknade av samtliga parter. 12. UNDERSKRIFTER Detta avtal har upprättats i åtta (8) likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.

194 För Landstinget Dalarna För Landstinget Dalarna För Landstinget Gävleborg För Landstinget Gävleborg För Landstinget Sörmland För Landstinget Sörmland För Landstinget i Uppsala län För Landstinget i Uppsala län För Landstinget i Värmland För Landstinget i Värmland

195 För Landstinget Västmanland För Landstinget Västmanland För Örebro läns landsting För Örebro läns landsting Bilaga 1 7: Utalarmeringskriterier av ambulanshelikopter för respektive landsting

196 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Kontorslokaler för landstingets ledningsfunktioner Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att att ge landstingsdirektören uppdraget att teckna en avsiktsförklaring med XX för landstingets behov av kontor för landstingets administrativa ledningsfunktioner, ge landstingsdirektören uppdraget att till landstingsstyrelsens möte i oktober återkomma med förslag till beslut avseende preliminärt hyreskontrakt, för slutligt avgörande i landstingsfullmäktige. Ärendet Ledningen för Landstinget i Uppsala län har kontorslokaler på Slottsgränd 2 A och sammanträdeslokaler i Slottsgränd 1. Lokalerna är av betydande ålder och slitna, varför landstingsstyrelsen beslutade , 209, att nya lokaler behöver hittas. Landstingsstyrelsen beslutade , 247, att uppdra till landstingsdirektören att inleda förhandlingar i syfte att förvärva lämplig fastighet för nytt ledningskontor. Landstingsstyrelsen beslutade , 68, att arbetet med att ta fram förslag på kontorslokaler även skulle omfatta möjlighet till förhyrning av lokaler. En sammanvägning av ett antal faktorer har lett fram till att hyra kontorslokaler bedöms vara det mest lämpliga alternativet. Landstingsfullmäktige beslutade att bemyndiga landstingsstyrelsen att teckna preliminärt hyresavtal avseende kontorslokaler för Landstingets ledningskontor och för andra enheter lämpliga att samlokalisera med ledningskontoret och återkomma till landstingsfullmäktige för slutligt avgörande. Bakgrund Ett rent markförvärv i centralt läge för att bygga ett nytt kontor är inte möjligt, det finns ingen fastighet att förvärva inom den radie från resecentrum som medger gångavstånd för de flesta besökare och anställda, d.v.s. inom 1 1,5 km. Även ett köp av en fastighet genom en bytesaffär och byggnation av kontor i egen regi har bedömts och rekommenderas inte. Byggnation av kontor på egen fastighet har också bedömts. Möjliga fastigheter är byggnad D1, nuvarande mikrobiologiska laboratoriet vid Dag Hammarskiölds väg och nuvarande Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

197 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) ledningskontor på Slottsgränd. D1 kan konverteras till kontor men måste kompletteras med ett annex för att rymma nuvarande ledningskontor. En större samlokalisering av flera förvaltningars ledningsfunktioner ryms inte i fastigheten. Emellertid är det inte bara den begränsade volymen som gör att D1 inte rekommenderas som nytt ledningskontor, det är två andra skäl som bör beaktas. Fastigheten är den enda befintliga kapacitetsreserv för administrativ verksamhet som har behov av operativ närhet till Akademiska sjukhuset (AS) och den forsknings- och utbildningsverksamhet som sker på AS respektive Rudbecksområdet. Det andra skälet är tidsfaktorn, byggnaden blir inte tillgänglig för ombyggnation förrän mikrobiologen omlokaliseras vilket bedöms ske Nuvarande ledningskontor på Slottsgränd går att bygga kontor på om fastigheterna på Slottsgränd 2 rivs men innebär komplikationer och extra kostnader då verksamheten tillfälligt måste omlokaliseras till hyrda lokaler på korttidskontrakt. Dimensionering av nytt kontor I dimensionering av nytt kontor har antagits att cirka 60 procent av arbetsplatserna utgör cellkontor och cirka 40 procent i öppna lösningar med 2 8 arbetsplatser. Fördelningen motsvarar cirka 19 kvm/arbetsplats. Med nuvarande bemanning på cirka 290 personer motsvarar det ett ytbehov på cirka kvm. Till detta kommer behov av ytor för konferens, sammanträden, vaktmästeri, reception, matsal, arkiv och publika ytor, cirka kvm, totalt cirka kvm. Faktorer beaktade i analysen av hyresalternativ: Landstingets strategiska plan. Landstingets miljömål. Ekonomin för landstinget. Hyresnivåer. Flexibla lokaler. Gångavstånd till resecentrum, (radie på 1,5 km) Bidra till att stärka landstingets varumärke. Studerade alternativ Tre tillgängliga alternativ av flexibla kontor med normal standard som uppfyller behovet av ytor och närhet till resecentrum har studerats. Alla är centralt belägna med mycket god tillgänglighet till kollektivtrafik. De tre alternativen fyller kraven för miljöbyggnad silver som motsvarar landstingets krav vid nybyggnad. Kapaciteten avseende antal kontorsarbetsplatser vid 19 kvm/arbetsplats är följande: Alternativ arbetsplatser Alternativ arbetsplatser Alternativ arbetsplatser Hyresnivåer Hyresnivå exklusive fastighetsskatt och energikostnader är för respektive alternativ: Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

198 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Alternativ 1: kr/kvm/år Alternativ 2: kr/kvm/år Alternativ 3: kr/kvm/år Tillträde Alternativ 1: Årsskiftet 2016/17 Alternativ 2: Q Alternativ 3: Årsskiftet 2016/17 Rekommendation Av de tre alternativen har alternativ 2 lägst kostnad per kvm och tillräcklig kapacitet för viss expansion vid behov. Rekommendationen är att gå vidare genom att teckna en avsiktsförklaring med fastighetsägaren om kommande förhyrning av kontorsytor i den planerade kontorsfastigheten. Konsekvenser av beslutet Samlokalisering av flera av landstingets administrativa ledningsfunktioner i en centralt belägen fastighet med mycket god tillgänglighet till kollektivtrafik ökar möjligheten för landstinget att nå medborgarna och för medborgarna att nå landstinget med kollektiva färdmedel och för medarbetare att nyttja kollektivtrafiken för att komma till och från sin arbetsplats. De enheter som kommer att samlokaliseras är ledningskontoret på Slottsgränd, inklusive lokaler motsvarande konferenscentrum, Kollektivtrafikförvaltningen UL på Drottninggatan, Kultur och bildning på Kungsgärdet, Upplandsstiftelsen på Kungsgärdet, länsbiblioteket på Svartbäcksgatan och regionförbundet på Kungsgatan. Samlokalisering av administrativ verksamhet med likartade kontorsbehov effektiviserar driften av lokalerna och reducerar kostnaderna för verksamhetsservice. Jämförbara ytor för verksamheten reduceras med 1/3 del och energiförbrukningen per arbetsplats reduceras från 190 kwh/kvm/år till 60 kwh/kvm/år och uppfyller därmed målet i landstingets miljöprogram avseende energiförbrukning. Samlokalisering medger att funktionsöverskridande verksamhetsutveckling kan tas tillvara och genomföras för effektivisering av verksamheten. Utformningen av lokalerna ska stödja verksamhetsöverskridande samarbete och den arbetsmetodik som karakteriserar en effektiv organisation som har medborgaren och medborgarens behov i fokus. Den förbättrade fysiska arbetsmiljön ökar välbefinnande och trivsel för landstingets personal och bidrar till att uppfylla landstingets mål att vara en attraktiv arbetsgivare. Ekonomisk kalkyl Årskostnaden för alternativ 2 är 17,9 miljoner kronor, med en antagen fastighetsskatt på 170 kr/kvm och energiförbrukning på 60 kwh/kvm och år. Hyreskostnaden för nuvarande Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

199 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) kontorslokaler, uppräknat med index till 2017 är cirka 11,4 miljoner kronor. Kostnadsökningen på 6,5 miljoner/år kompenseras av att de årliga kostnaderna för drift/skötsel och arbetsplatsservice bedöms kunna reduceras med cirka 2 miljoner kronor/år och att ränteintäkter från en kommande försäljning av nuvarande ledningskontor ger cirka 4,5 miljoner kronor/år, totalt 6,5 miljoner kronor/år. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Fastighetsdirektören Förvaltningsdirektören Landstingsservice Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

200

201

202

203

204

205

206

207

208 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Plan för ambulanssjukvården Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att anta Plan för ambulanssjukvården. Ärendet Landstingets revisorer inkom i januari 2013 med en förfrågan till landstingsstyrelsen om styrelsen avsåg att tillse att en plan för ambulanssjukvården i Uppsala län tas fram, i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska av planen framgå vilka mål som har fastställts, vilka resurser som ska finnas och hur ambulanssjukvården ska vara organiserad. Landstingsstyrelsen svarade revisionen, , 42, att en plan för ambulanssjukvården skulle tas fram samt att planen skulle avrapporteras i landstingsstyrelsen, vilket nu sker. Planens beskrivning av investeringsbehov i Gränby och Tierp noteras, utan tillstyrkan. Frågorna behöver utredas ytterligare. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Revisionschefen Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Eva Telne Per Andersson Hans Blomberg Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

209 Dnr CK Plan för ambulanssjukvården Bakgrund Ambulanssjukvården har de senaste 25 åren utvecklats från att i huvudsak varit en transportorganisation till att idag bedriva avancerad akutsjukvård. Verksamheten är en viktig aktör inom akutsjukvården, med allt från initiering av avancerade vårdkedjor till omedelbart livräddande insatser på plats. Inom den prehospitala sjukvården behandlas ett brett spektrum av patienter inom en rad specialiteter. Detta kräver ett uttalat samarbete med respektive specialitet för att harmonisera behandlingsrutiner och patientstyrning. Olika vårdkedjor, utvecklade för väl definierade sjukdomsgrupper, ökar i antal och ofta initieras dessa vårdkedjor av den prehospitala sjukvården, antingen i ambulans eller redan på sjukvårdens larmcentral (utalarmeringstjänsten). Den alltmer viktiga patientstyrningen via sjukvårdens larmcentral och även sjukvårdsrådgivningen har i detta intagit en central roll för att på ett medicinskt säkert och kostnadseffektivt sätt styra patienterna till rätt vårdnivå. Med kommande demografiska utveckling torde behovet av tydlig och effektiv styrning av de prehospitala patienterna till rätt vårdnivå öka. Ambulanssjukvården har många kontaktytor med en rad aktörer utanför landstinget, vilket kräver ett väl utvecklat samarbete med bl.a. polis, brandförsvar och socialtjänst. Historiskt har samarbetet med brandförsvaret haft en central roll men under senare år har samarbetet med polisen ökat och är idag kanske den viktigaste samarbetspartnern utanför landstinget. Kontakterna med de kommunala vårdhemmen har ökat de senaste åren och kommer i en framtid sannolikt att kräva ett närmare samarbete kring rutiner i akuta situationer. Den prehospitala sjukvården hanterar alla typer av patienter tillhörande alla specialiteter på sjukhuset. För att harmonisera behandlingar prehospitalt med behandlingar på olika akutmottagningar och avdelningar på sjukhuset och få välfungerande vårdkedjor, krävs ett väl utvecklat samarbete med de olika specialiteterna. I samverkan med dessa specialiteter tas behandlingsriktlinjer och vårdprogram fram. Representanter från dessa enheter är också engagerade i utbildningen av ambulanspersonalen. Ambulanssjukvården är idag en integrerad del av vårdkedjan för alla akut sjuka människor och kan inte ses som en separat organisation utanför sjukhusen. Verksamhetens uppdrag Verksamheten ska bedriva prehospital akutsjukvård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet för länets invånare och de som vistas i länet, enligt de politiska mål som finns, med en ekonomi i balans. Verksamheten ska driva kvalitetsarbete, utveckling, utbildning och forskning i samarbete med Uppsala universitet inom prehospital ambulanssjukvård samt hälsofrämjande hälso- och sjukvård i enlighet med landstingets folkhälsoplan. Verksamheten ska aktivt delta i den initiala styrningen av patienter till rätt vårdnivå, både i samband med utalarmering och vid avlämnande av patienter.

210 Verksamheten ska också delta i planeringen av den prehospitala insatsen vid händelser som är kända i förväg. Exempel på dessa händelser är festivaler, festhelger som sista april och nyårsafton samt statsbesök. Organisation Ambulanssjukvården är organiserad som ett eget verksamhetsområde tillhörande Akademiska sjukhuset. Verksamheten har ett länsuppdrag med ansvar för den prehospitala beredskapen i hela länet, såväl i vardagen som vid större händelser. Mål Verksamheten har följande politiskt beslutade mål: 70 % av befolkningen ska nås av kvalificerad ambulanssjukvård inom 10 minuter (körtid) 95 % av befolkningen ska nås av kvalificerad ambulanssjukvård inom 20 minuter (körtid) Vid akut sjukdom eller skada ska, med hjälp av kvalificerad ambulanssjukvård alternativt personal med god kännedom om basalt omhändertagande av sjuka och skadade: 90 % av befolkningen nås inom 10 minuter (körtid) alla länsinvånare nås inom 20 minuter (körtid) Resurser Lämpligt antal resurser ska finnas för att kunna uppfylla de politiska målen. Antalet ambulanser varierar över tid på dygnet och i veckan och ska avspegla de behov som finns i upptagningsområdet. Ambulanssjukvården ska ha en organisation inkluderande fordon, personal med kompetens och teknisk utrustning som uppfyller SOSFS 2009:10. Måluppfyllelse och behov på kort sikt Under sista året har mediantiden förkortats, från det att larm inkommer till att ambulansen är framme på adressen, med cirka 30 sekunder. Trots detta så sker ingen större förbättring i måluppfyllelse av de politiska målen utan snarare tvärtom. Att förbättra insatstider som redan ligger inom 10 minuter ger t.ex. ingen förbättring av andelen befolkning som nås av ambulans inom 10 minuter. Detta talar för att en bättre yttäckning av ambulanserna behövs. Förslag är att på kort sikt initiera en utredning av en tillkommande ambulansstation i Gränbyområdet i Uppsala för att förbättra täckningen över yta. Befintlig ambulansstation i Tierp är i behov av renovering och ombyggnad för att klara dagens verksamhetskrav. Bedömningen är att det blir mer kostnadseffektivt att etablera en ny ambulansstation med bättre geografisk placering. Tekniska system för hantering av patientdata De tekniska system som används inom ambulanssjukvården ska tillse att patientsekretess upprätthålls. Vidare ska utrustningen garantera att data/information inte av misstag, obehörigen eller p.g.a. driftstörning kan förändras. Data som överförs mellan larmcentral och ambulans och från ambulans till sjukhus ska överföras på ett sådant sätt att information inte kan komma i orätta händer.

211 Hantering av data, i ambulans och på larmcentral, ska kunna härledas till individ i personalen. Ambulanssjukvårdens roll i framtidens sjukvård Ambulanssjukvården är idag en integrerad del av sjukvården. En rad vårdkedjor och behandlingar startas redan i ambulansen på väg till sjukhus. Ambulanssjukvården arbetar idag processorienterat i samverkan med en rad verksamheter på sjukhus. Denna utveckling kommer att förstärkas i takt med att medicinsk utveckling sker. Verksamheten kommer att vara involverad i ännu fler direktspår och behandlingar kommer att initieras ännu tidigare i vårdkedjan, d.v.s. i ambulansen. Vi kommer också att se en fortsatt utveckling av patientstyrning, vilket innebär att alla patienter inte behöver komma till akuten. Vissa kan behandlas i hemmet, något som sker redan idag, vissa går till akuten medan andra går till röntgen och/eller vårdavdelning direkt. I takt med teknikutvecklingen kan vi också påbörja analyser tidigare i vårdkedjan. Redan idag finns möjlighet att utföra ett stort antal laboratorieanalyser prehospitalt. Det är dock verksamheterna på sjukhusen som måste definiera behovet, d.v.s. nyttan med tidiga analyser. Vi ser också en möjlighet att påbörja bilddiagnostik tidigt i ambulanserna. Redan idag finns det en ambulans i Tyskland som är utrustad med en datortomograf. Ambulansen används till patienter med misstänkt stroke för att kunna påbörja propplösande behandling redan i ambulansen. Samma möjlighet är på väg att starta i Norge, som ett projekt. Även annan diagnostik skulle kunna påbörjas i ambulansen, t.ex. ultraljud där bilderna förs över till specialist på Bild- och funktionscentrum och t.ex. kirurg eller kardiolog. Kompetensen i ambulanserna har under senaste decenniet höjts i takt med att alltmer avancerade behandlingar utförs prehospitalt. Läkarstödet på sjukhuset har dock inte kännedom om behandlingar som ges i ambulansen. Läkare med kunskap och förståelse för den prehospitala verksamheten, med dess speciella omständigheter, behövs som ett bakjoursstöd dygnet runt. Akutläkare och/eller anestesiologer är de naturliga specialiteterna för denna uppgift och ett kontinuerligt arbete fortgår för att involvera dessa mer i den prehospitala verksamheten. Detta sker både via gemensamma utbildningar, operativt samarbete med helikoptern samt obligatorisk prehospital randning av ST-läkare inom dessa specialiteter. En viktig del i vårdkedjan är larmcentralen som hanterar vårdärenden, benämnd Sjukvårdens larmcentral (SLC). Från denna funktion kommer man tidigt kunna aktivera vårdkedjor, redan när den hjälpsökande ringer. SLC kommer också att kunna utgöra en övervakningsenhet för patienter som vårdas i hemmet, en sorts virtuell vårdavdelning. Patienten är inskriven och har en vårdplan och sköts av en vårdavdelning. I händelse av att tillståndet försämras, skickas ambulans ut omedelbart. SLC har också en viktig roll i det vi benämner patientstyrning, d.v.s. patienterna som söker lotsas till rätt vårdnivå. Styrningen av patienter till rätt vårdnivå är och kommer att bli en allt viktigare framgångsfaktor för en effektiv sjukvård. Ambulanssjukvården och dess dirigering via SLC kommer att, tillsammans med sjukvårdsrådgivningen, att vara nyckelspelare i denna effektiviseringsprocess. Innovationer inom sjukvården kommer att medge fortsatt stark utveckling av behandlingsmetoder. Det leder till att man kan och vill göra alltmer prehospitalt, i form av påbörjad diagnostik och behandling. Här kommer ambulanssjukvården att vara en viktig aktör men även SLC.

212

213

214 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Namnändring av förvaltningen Kollektivtrafikförvaltningen UL Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att avslå ansökan om namnändring av Kollektivtrafikförvaltningen UL. Ärendet Kollektivtrafikförvaltningen UL har inkommit med önskemål om att få byta namn på sin förvaltning. Kollektivtrafikförvaltningen UL vill byta namn på förvaltningen och istället heta UL. Verksamheten inom Upplands lokaltrafik AB övergick till att bli en förvaltning i Landstinget i Uppsala län Vid övergången fattades beslut att namnge förvaltningen Kollektivtrafikförvaltningen UL men att det inarbetade varumärket UL skulle användas mot resenärer och allmänhet. Detta innebär för förvaltningen att de i praktiken har två namn att arbeta med, ett internt och ett externt. Förvaltningen vill för tydlighet och enkelhet i kommunikation använda ett förvaltningsnamn, UL. Ärendet angående namnändring av förvaltningen har behandlats i Kollektivtrafiknämnden , 42. Nämnden beslutade att föreslå landstingsstyrelsen att avslå ärendet gällande namnändring av Kollektivtrafikförvaltningen UL. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Kollektivtrafiknämnden Kommunikationsdirektören Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

215

216

217

218 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Granskning av risken för driftstopp i landstingets informationssystem Svar till revisionen Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att lämna bifogat svar till landstingets revisorer. Bilaga 128 Ärendet PwC har på uppdrag av landstingets revisorer granskat risken för driftstopp i landstingets informationssystem. PwC gör bedömningen att landstinget till stora delar vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att minska risken för driftstopp. Det stämmer också med bilden att landstinget är tämligen förskonade från driftstopp PwC rekommenderar i sin revisionsrapport landstinget att: se över sin styrmodell inom IT för att skapa bättre förutsättningar för landstinget att ta fram en gemensam målbild för IT och därmed kunna styra IT samt prioritera sin ITfunktion, se över lämpligheten i den organisationsstruktur som finns idag för att förbättra sina interna processer, interna styrning samt interna kontroll. Framför allt med fokus på relationen med IT-driftavdelningen och den supportstruktur som är instiftad, utarbeta en formell kontinuitets- och katastrofplan, som baseras på av verksamheten genomförda riskanalyser, för IT inom landstinget, formulera en enhetlig definition av vad ett driftstopp är för att skapa förutsättningar för sammanställning, uppföljning samt utvärdering av oplanerade driftstopp, ta fram en strategi och plan för hur och vilka processer som ska implementeras i kollektivtrafikverksamheten för att skapa förutsättningar att göra en systematisk uppföljning eller utvärdering av driftstopp. Denna strategi bör stämmas av med Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

219 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Landstingets ledningskontor och IT-driftsavdelningen för att säkerställa att den går i linje med landstingets långsiktiga planer. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Revisionschefen Landstingets revisorer IT-direktören Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

220 FÖRSLAG Dnr CK IT-avdelningen Fredrik Rosenberg Tfn E-post Landstingets revisorer Revisionssvar avseende granskning av risken för driftstopp i landstingets informationssystem Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer angående granskning av risken för driftstopp i landstingets informationssystem. Styrmodell och organisationsstruktur Revisorerna rekommenderar landstinget att se över sin styrmodell inom IT samt lämpligheten i den organisationsstruktur som finns idag. Landstinget har genomfört en översyn av hela landstingets IT-verksamhet, se bilaga. Syftet med översynen har varit att utreda på vilket sätt IT-verksamheten bör förändras, för att bättre möta kärnverksamheternas behov av verksamhetsutveckling med hjälp av IT. Effektmål som koncernledningen önskar uppnå med att effektivisera och förändra ITverksamheten kan sammanfattas enligt följande: En effektiv och sammanhållen leverans av grundläggande landstingsgemensamma IT-tjänster. En IT-verksamhet som är proaktiv, stödjande och drivande i frågor kring innovation och utveckling. En IT-verksamhet som genom innovativa tekniska lösningar bidrar till effektivisering och utveckling av kärnverksamheterna så att landstingets strategiska mål kan uppnås. Ett arbete med att ta fram en åtgärdsplan för genomförande av resultatet av ITöversynen pågår och beräknas vara klar under hösten I översynen har ett antal åtgärdsförlag inom områdena styrmodell och organisationsstruktur identifierats: Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

221 2 (3) Utarbeta strategier för e-tjänster och IT, med tydlig koppling till verksamhetens behov. Införa en affärsmodell som bygger på konsumtion, transparens och konkurrensneutralitet. Införa en styrmodell som bättre stödjer verksamhetsutveckling och förvaltning/utveckling av IT-stöd. Etablera en organisation som bättre stödjer såväl verksamhetsutveckling som effektiv teknikleverans. Katastrof- och kontinuitetsplan Gällande katastrof- och kontinuitetsplan sker arbete i två parallella spår. Initiering har skett gällande framtagande av en katastrofplan för IT. Denna kommer att tas fram i samverkan mellan IT-avdelningen och Säkerhet, katastrof och beredskapsenheten på Landstingets ledningskontor. Parallellt pågår ett arbete med att ta fram kontinuitetsplaner för IT-verksamheten. Detta är planerat under hösten Arbetet drivs av processansvarig för Medicinsk teknik, sjukhusfysik och IT (MSI). Definition, sammanställning, uppföljning och utvärdering av driftstopp En av åtgärderna i IT-översynen är ett för landstinget gemensamt ärendehanteringssystem. Ett gemensamt ärendehanteringssystem bedöms vara ett systemstöd som krävs för att nå vinsterna i IT-översynen. När detta ärendehanteringssystem införts finns landstingsövergripande möjligheter att sammanställa antalet driftstopp, inte bara hos landstingets gemensamma ITdriftsavdelning utan för samtliga delar. I implementringsfasen kommer definitionen att göras gällande vad landstinget anser vara ett driftstopp. Från slutrapporten: En förutsättning för den föreslagna affärsmodellen är att det finns lämpligt internt systemstöd för att hantera den tjänstebaserade leveransen. Detta affärssystem för ITverksamheten bör ha följande affärs- och driftstödjande moduler: Produktionsstyrning Tjänstekatalog, beställning och debitering Inventarie-, licens- och kontraktshantering Konfigurationshantering Leveranskontroll Ärendehantering Tjänste- och projektportföljhantering Processer för uppföljning och utvärdering av incidenter finns redan men ska framöver omfatta även lokalt (inom förvaltningen/divisionen) driftade system.

222 3 (3) Kollektivtrafiken Kollektivtrafiknämnden lämnar ett svar som är framtaget i samråd med IT-avdelningen på Landstingets ledningskontor. IT-översynen omfattar givetvis även UL, vilket gör att de åtgärder som beskrivits i tidigare punkter i hög grad är applicerbara även på UL. För Landstinget i Uppsala län Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung Landstingsdirektör Bilaga Slutrapport Översyn av IT-verksamheten inom LUL

223 lul_logotyp_word Slutrapport 1(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 Översyn av IT verksamheten inom LUL

224 lul_logotyp_word Slutrapport 2(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version Sammanfattning Introduktion Bakgrund och uppdrag Syfte och önskade effektmål Metod Kopplingar till andra förändringsinitiativ Analys av nuläge och behov Befolkningsutveckling och demografisk utveckling Teknikutveckling och trender inom IT Exempel på LULs strategiska mål och framgångsfaktorer Utmaningar med nuläget för IT-verksamheten Slutsats nuläge och behov Rekommendation om framtida målbild Inledning Strategi etjänster och IT Effektmål Affärsmodell Tjänstebaserad leverans Anslags- och intäktsfinansierad verksamhet Finansiering av utveckling Prissättning av tjänst Funktionshyra för tjänster Affärssystem för IT-verksamheten Effektmål Styrmodell Struktur för verksamhetsstyrd etjänster och IT Forum och roller i styrmodell för etjänster och IT Ekonomisk styrning Effektmål Organisation Struktur för Kärnverksamheten Struktur för Styrning av etjänster Uppdrag Organisatoriska konsekvenser Struktur för Teknisk leverans Uppdrag Organisatoriska konsekvenser Effektmål Handlingsplan Appendix... 36

225 lul_logotyp_word Slutrapport 3(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version Sammanfattning Denna rapport är resultatet av en översyn av IT-verksamheten inom Landstinget i Uppsala Län (LUL), utförd av IT-direktören på uppdrag av Koncernledningen. Utredningen bygger på intervjuer med ca 40 företrädare för IT och verksamhet inom LULs samtliga förvaltningar. Syftet har varit att utreda på vilket sätt IT-verksamheten behöver förändras för att bättre möta kärnverksamheternas (vårdens, trafikens, kulturens) behov av stöd i verksamhetsutveckling med hjälp av IT. De önskade effektmålen med de förändringar som utredningen föreslår kan sammanfattas med att få en effektiv och sammanhållen leverans av grundläggande landstingsgemensamma IT-tjänster,samt en IT-verksamhet som är proaktiv, stödjande och drivande i frågor kring innovation och utveckling. Kartläggningen av nuläget för IT-verksamheten visade exempel på att LUL i vissa avseenden ligger långt frammei en nationelljämförelse vad gäller nyttjande av innovativa IT-tjänster(t ex vårdjournaler på nätet), men identifierade även ett antal övergripande utmaningar som behöver hanteras för att klara framtida krav och behov: Svårighet att fånga och beskriva verksamhetens samlade utvecklingsbehov, vilket leder till bristande beslutsunderlag för strategiska investeringar Bristande förutsättningar för följsamma IT-kostnader och incitament för nyttjande av teknik som möjliggörare vid förändring Ineffektivt resursutnyttjande och reaktiv kultur, p.g.a. decentraliserad ITstyrning Svårt att få beslutade förändringar genomförda, p.g.a. brist i ansvarstagande och uppföljning Den förväntade demografiska utvecklingen, kraven på kontinuerlig effektivisering inom LUL, kombinerat med LULs strategiska ambitioner innebär väsentliga krav på förändringar för LULs olika verksamheter de kommande åren. Effektivt nyttjande av innovativa tekniska lösningar kommer att bli avgörande för att klara dessa utmaningar. Detta ställer i sin tur krav på en ITverksamhet som själv är effektivt organiserad, som agerar proaktiv och är drivande kring innovationsfrågor och som bidrar till att effektivisera och utveckla kärnverksamheterna. Utredarens bedömning är att de övergripande utmaningar LUL har och står inför kan hanteras med åtgärder inom följande fyra områden: Utarbeta strategier för etjänster och IT, med tydlig koppling till verksamhetens behov Inför en affärsmodell som bygger på konsumtion, transparens och konkurrensneutralitet Inför en styrmodell som bättre stödjer verksamhetsutveckling och förvaltning/utveckling av IT-stöd Etablera en organisation som bättre stödjer såväl verksamhetsutveckling som effektiv teknikleverans

226 lul_logotyp_word Slutrapport 4(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 Effekterna av att genomföra ovan rekommendationer är bl.a. att LULs verksamhetsstrategi tydligare kopplas till utvecklingen av etjänster och IT, och att verksamhetens möjlighet till styrning och prioritering av strategiska IT-investeringar förstärks.

227 lul_logotyp_word Slutrapport 5(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version Introduktion Denna rapport sammanfattarresultatet av genomförd förstudie kring förändringar för att effektivisera IT-verksamheten i Landstinget i Uppsala Län (LUL) samt skapa bättre förutsättningar för verksamhetsutveckling m h a IT. 2.1 Bakgrund och uppdrag LULs Koncernledning fattade beslut i december 2012 att låta genomföra en förstudie för att utreda hur IT-verksamheten kan effektiviseras och förändras för att bättre möta verksamhetens nuvarande och framtida behov av stöd inom IT-området. Beslutet innebar att IT-direktören uppdrogs att utarbeta, förankra och etablera: En strategi för IT - En strategi för ehälsa (enligt tidigare uppdrag från Landstingsstyrelsen) - En IT-strategi inklusive enit-sourcingstrategi för LUL - IT:s roll i det strategiska arbetet En samordnad funktionell beställare - Övergripande styrning av IT-verksamheten, genom att ta nästa steg i implementeringen av förvaltningsstyrning (pm3 1 ) och projektstyrning En centralt styrd Bas-IT - Gemensamma och standardiserade arbetsprocesser för IT och leverans av Bas-IT - En central funktion för styrning och uppföljning av IT-verksamheten under ITdirektören EnIT budget baserad på ny affärsmodell - En gemensam budget för IT inom LUL - En gemensam tjänstekatalog och en affärsmodell som innebär transparent och konkurrensneutral tjänsteleverans av IT Uppdraget har omfattat kartläggning och analys av den nuvarande IT-verksamheten. Vidare har kärnverksamheternas behov av IT-stöd och krav på den framtida IT-verksamheten kartlagts. Utifrån detta har en målbildsbeskrivning tagits fram med rekommendationer om förändringar inom olika områden av IT-verksamheten. En handlingsplan har också utarbetats för att nå denna målbild. Denna översyn har fokuserat på IT-verksamheten inom LUL. Detta innebär att t ex Medicinsk Teknik (MT),som är en servicefunktion till vårdverksamheten med nära koppling till IT,inte har analyserats närmare. 1 pm3 (På Maintenance Management Model) är en styrmodell för förvaltning (vidmakthållande och vidareutveckling) av IT-tjänster. Modellen, som ägs och förvaltas av På AB, är teoretiskt och praktiskt grundad och en de facto standard i Sverige.

228 lul_logotyp_word Slutrapport 6(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version Syfte och önskade effektmål Syftet med översynen har varit att utreda på vilket sätt IT-verksamheten bör förändras för att bättre möta kärnverksamheternas behov av verksamhetsutveckling med hjälp av IT. Effektmål som Koncernledningen önskar uppnå med att effektivisera och förändra ITverksamheten kan sammanfattas enligt följande: En effektiv och sammanhållen leverans av grundläggande landstingsgemensamma ITtjänster En IT-verksamhet som är proaktiv, stödjande och drivande i frågor kring innovation och utveckling En IT-verksamhet som genom innovativa tekniska lösningar bidrar till effektivisering och utveckling av kärnverksamheterna så att LULs strategiska mål kan uppnås 2.3 Metod Denna förstudierapport bygger på input från ca 40 intervjuer med företrädare för såväl ITverksamhet som kärnverksamhet, samt genomgång av relevanta strategi- och styrdokument. Deltagare i intervjuerhar varit IT-chefer och IT-samordnare på respektive förvaltning, förvaltnings-, divisions- och verksamhetschefer, samt representanter i Koncernledningen. Intervjuerna har syftat till att ge en förståelse för hur leverans och utveckling av IT-stöd fungerar idag inom såväl respektive förvaltning som landstinget i stort. Vidare har dessa möten gett en bild av vad som fungerar bra idag och vad som bör förändras och förbättras för framtiden, avseende leverans och utveckling inom IT-området. Analys av förändringsbehov och utarbetande av rekommendationer för framtida ITverksamheten har genomförts av projektteamet. Som stöd för genomförandet av detta uppdrag anlitades konsultfirman BearingPoint, som bl.a. har erfarenhet av liknande uppdrag med landstingen i Skåne, Stockholm, Västerbottenoch Västmanland. Genomgående i denna rapport används begrepp, roller och forum som idag är etablerade i o m den befintliga förvaltningsstyrningsmodell, pm3, som LUL valt att implementera. 2.4 Kopplingar till andra förändringsinitiativ För närvarande pågår ett antal andra förändringsinitiativ inom LUL som relaterar till ITverksamheten. Som exempel har det tagits beslut om införande av ett ledningssystem. De rekommendationer som finns i denna rapport kring ny styrmodell (se kapitel 4.4Styrmodell) har koppling till arbetet med införande av ledningssystem och dessa genomförande av dessa båda initiativ kommer därmed att behöva koordineras.

229 lul_logotyp_word Slutrapport 7(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 Andra pågående initiativ som direkt kopplar till IT-verksamheten är införandet av molnbaserade tjänster såsom Office 365, samt landstingsgemensamma IT-tjänster som baseras på ett koncept med funktionshyra, t ex utskrift som tjänst. Det pågår även en utredning om att införa eklient 2 och en ekatalog för beställning av tjänster, samt ett landstingsgemensamt ärendehanteringssystem. Samtliga dessa initiativ är i linje med de rekommendationer som presenteras i denna rapport kring ny affärsmodell och gemensamt affärssystem för ITverksamheten (se kapitel4.3affärsmodell). 2 eklient är; en tjänst för livscykelhantering av klientplattform (Windows m.m.); utvecklad på standardprodukter och enligt bästa praxis; levererad, förvaltad och vidareutvecklad i nationell samverkan. Källa:

230 lul_logotyp_word Slutrapport 8(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version Analys av nuläge och behov 3.1 Befolkningsutveckling och demografisk utveckling Bedömningen är att befolkningen i Uppsala län under perioden ökar med 10%. Som framgår av diagramen nedan sker de största ökningarna både procentuellt och i absoluta tal i de äldre åldersgrupperna. 3 Diagram 1. Befolkningsutveckling, Uppsala län Diagram 2. Befolkningsutveckling (%) i relation till år 2011, Uppsala Län 3 Strategisk plan för Landstinget i Uppsala Län ( ) Källa:

231 lul_logotyp_word Slutrapport 9(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 För att klara hantera den demografiska utvecklingen med en minskande andel av befolkningen i arbetsför ålder och en högre andel äldre med ökat behov av vård och andra samhällstjänster, kommer nyttjandet av innovativa tekniska lösningar vara en avgörande faktor för optimal resursanvändning. Analysen och beskrivning av nuläget tar utgångspunkt i förutsättningar för detta. Diagram 3. Effektiviseringsscenarion med kostnadseffektiviseringar på 0%, 0,5% och 1% per år Som framgår av diagrammet ovan krävs mellan 0,5% och 1% i kostnadseffektiviseringar per år för att LUL ska nå en ekonomi i balans 4. En långsiktigt hållbar strategi för LUL måste därför bygga på ett ständigt arbete med effektivisering inom alla verksamheter. 3.2 Teknikutveckling och trender inom IT Utvecklingen för de tekniska komponenter som levererar olika etjänster och framförallt ehälsotjänster, går i ett snabbt tempo. Det kan innebära snabbare, säkrare och mer kostnadseffektiva lösningar. Trenden går mot konsoliderade leveranser baserat på centraliserad datacenterteknik. För landsting med egen IT-drift innebär det ökade krav på central styrning av IT-leveransen och krav på löpande kompetensutveckling av IT-specialister. Landstingen har generellt sett en utmaning med att utvecklas i takt med tekniken då det i många fall finns ettberoende av funktionalitet i äldre lösningar. Landstingens begränsade resurser 4 Källa: Strategisk plan för Landstinget i Uppsala Län ( )

232 lul_logotyp_word Slutrapport 10(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 medför ofta kortsiktiga beslut om att göra mindre anpassningar i redan befintliga lösningar snarare än större teknikskiften för att följa med utvecklingen och effektivisera leveransen. En annan trend på marknaden är utvecklingen mot så kallade molntjänster, vilket i korthet innebär köp av färdigpaketerade tjänster på marknaden. Ett exempel är lönehantering (på nätet) till alla anställda som köps som tjänst istället för att investera i, drifta och underhålla ett eget lönesystem. Vad gäller molntjänster för vård begränsar dagens lagstiftningavseende patientdata och integritet i viss mån möjligheterna till molnbaserade vårdtjänster. Förändringar är dock på gång och utveckling och leverans av gemensamma molntjänster för landsting och kommuner pågår. Nationell patientöversikt (NPÖ) och Pascal är exempel på sådana nationella tjänster. Medicinsk teknik (MT) och IT är integrerade stöd till vården. Avancerade medicintekniska produkter/system för t ex intensivvårdsövervakning eller hantering av röntgen har betydande IT komponenter. Dessa produkter förväntas utbyta information med andra system, även de som traditionellt har ansetts vara IT system, i en integrerad miljö. Detta innebär att IT och MT närmar sig varandra och trenden går mot att organisera dem som en integrerad gemensam servicefunktion i landstingen, vilket bl.a. Region Skåne valt att göra inom förvaltningen Medicinsk Service.LUL har idag IT och MT organiserade som två enheter inom avdelningen MSI Exempel på LULs strategiska mål och framgångsfaktorer I dokumenten Landstingsplan respektive Strategisk plan för Landstinget i Uppsala Län beskrivs bl.a. olika strategiska mål och framgångsfaktorer. 6 Några exempel på dessa är: Förnyelse av hälso- och sjukvården utifrån patientens behov och önskemål En vård utan köer, med hög grad av tillgänglighet, valfrihet och mångfald Satsningar på ehälso-tjänster för att utveckla patienternas interaktion med hälso- och sjukvården och styra dem till rätt vårdnivå och vårdgivare Mobila vårdenheter och medicintekniska lösningar för att möjliggöra vård åt patienter i hemmet En kollektivtrafik för ett växande län och ett fördubblat resande år 2020, som underlättar medborgarnas vardag Ett resesystem som är förutsägbart och pålitligt och med enkel tillgång till information och möjlighet till biljettköp Flera av de mål och framgångsfaktorer som beskrivs i LULs strategiska styrdokument ställer krav på utveckling av tekniska lösningar för att kunna realiseras. 5 MSI är en serviceorganisation, etablerad som en avdelning inom DAT divisionen på Akademiska Sjukhuset, som omfattar de tre enheterna för Medicinsk Teknik, Sjukhusfysik och IT. 6 Källor: Strategisk plan för Landstinget i Uppsala Län ( ) samt Landstingsplan pdf

233 lul_logotyp_word Slutrapport 11(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version Utmaningar med nuläget för IT-verksamheten I förbindelse med kartläggningen av nuläget för IT-verksamheten beskrevs i intervjuerna flera positiva exempel på vad som fungerar väl inom IT-området avseende arbetssätt och leveransen av tjänster. Dessutom identifierades ett antal utmaningar som landstinget behöver hantera. Utmaningarnakan sammanfattas med följande fyra övergripande punkter: Svårt att fånga och beskriva verksamhetens samlade behov av innovation och utveckling för framtiden, vilket leder till bristande beslutsunderlag för strategiska investeringar. Det saknas etablerade strategier för IT och etjänsteroch de övergripande strategiska styrdokumenten för landstinget är otydliga vad gäller mål och förväntningar på teknikområdet. Vidare saknas en tydlig väg in till IT-verksamheten för medarbetare i kärnverksamheterna för att kanalisera nya och förändrade behov av IT-stöd. Bristande förutsättningar för följsamma IT-kostnader och incitament för nyttjande av teknik som möjliggörare vid förändring. Ekonomistyrning och affärsmodellen för IT tillämpas på olika sätt. Funktionshyra med konkurrensneutral affärsmodell tillämpas på uppenbart konkurrensutsatta områden som Primärvården eller Folktandvården. Övriga förvaltningar har en mer statisk modell med de årliga överenskommelserna med MSI som grund. Vår bedömning är dock att en transparent, konsumtionsbaserad och konkurrensneutral affärsmodell är nödvändig för hela landstinget. Det behövs även tydligare incitament för effektiviseringar och stöd för förändringar som innebär mer nyttjande av teknik. Även ett centralt och gemensamt ägande av hårdvara och licenser,samt förbättringar i den centrala uppföljningen av leverantörsavtal, skulle möjliggöra ett effektivare resursutnyttjande för landstinget i stort och skapa förutsättningar för verksamheter att bättre balansera sina IT-kostnader över tiden. Ineffektivt resursutnyttjande och reaktiv kultur, p.g.a. decentraliserad styrning av IT-verksamheten.Styrning av IT, både avseende förvaltning och utveckling, visar en spretig bild med inslag av såväl central samordning (t ex Elektronisk patientjournal) som långtgående lokal styrning (t ex Primärvårdens IT-avdelning). Bilden vi får är att den lokala IT-styrningen på vissa håll har en bristande koppling till verksamhetsutveckling. Den lokala styrningen och leveransen innebär i viss mån en suboptimering av resurseroch det medför sämre förutsättningar för nyttjande av marknadens erbjudande om konsoliderad teknik och service samt möjlighet att nyttja lösningar tillsammans med andra förvaltningar/divisioner. Dagens modell medför att den centrala IT-funktionen inom landstingets ledningskontor (LLK IT) har begränsad möjlighet att påverka den totala styrningen och inriktningen av IT-verksamheten. Gemensamma plattformar och forum för samordning av nya och förändrade IT-behov behöver utvecklas. Svårt att få beslutade förändringar genomförda, p.g.a. brist i ansvarstagande och uppföljning.detta är en ledningsfråga som inte enbart handlar om IT-verksamheten utan landstinget i stort. Lösningen handlar till stor del om att etablera en styrmodell och

234 lul_logotyp_word Slutrapport 12(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 struktur för verksamhetsutveckling, för att förankra och skapa delaktighet och engagemang kring genomförandet av fattade beslut. 3.5 Slutsats nuläge och behov Den demografiska utvecklingen, kraven på kontinuerlig effektivisering inom LUL, kombinerat med LULs strategiska ambitioner innebär väsentliga krav på förändringar för LULs olika verksamheter de kommande åren. Effektivt nyttjande av innovativa tekniska lösningar kommer att bli avgörande för att klara dessa utmaningar. Detta ställer i sin tur krav på en IT-verksamhet som själv är effektivt organiserad, som agerar proaktiv och är drivande kring innovationsfrågor och som bidrar till att effektivisera och utveckla kärnverksamheterna. Vår bedömning är att de övergripande utmaningar LUL har och står inför kan hanteras med åtgärder inom följande fyra områden: Utarbeta strategier för etjänster och IT, med tydlig koppling till verksamhetens behov Inför en affärsmodell som bygger på konsumtion, transparens och konkurrensneutralitet Inför en styrmodell som bättre stödjer verksamhetsutveckling och förvaltning/utveckling av IT-stöd Etablera en organisation som bättre stödjer såväl verksamhetsutveckling som effektiv teknikleverans Var och en av dessa rekommendationer beskrivs närmare i nästkommande kapitel, samt vad arbetet konkret innebär och vilken effekt det får och vilka konsekvenser det har för LUL som organisation.

235 lul_logotyp_word Slutrapport 13(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version Rekommendation om framtida målbild 4.1 Inledning För att hantera identifierade utmaningar,samt säkerställa en framtida effektiv styrning och leverans av etjänster och IT, föreslås förändringar inom nedan fyra områden avseende förutsättningar och organisation för IT-verksamheten inom LUL: Strategi - Utarbeta och implementera tydliga strategiska riktlinjer som stödjer verksamhetens långsiktiga mål och utvecklingsbehov inom områdena ehälsa, etrafik, ekultur och IT Affärsmodell - Etablera en transparent, konsumtionsbaserad och konkurrensneutral affärsmodell som möjliggör effektivare resursnyttjande för hela landstinget Styrmodell - Inför en styrmodell som säkerställer verksamhetsstyrd förvaltning och utveckling av etjänster och IT-stöd, med definierade forum, roller och ansvar och som tydligt kopplar till LUL:s övergripande styrning och ledningssystem Organisation - Säkerställ roller och processer för verksamhetsutveckling i kärnverksamheten - Etablera en central verksamhetsorienterad organisation med ansvar för styrning av utveckling och leverans av etjänster och IT. Etablera en ny enhet för centralt stöd och samordning av utvecklingsbehov inom etjänster och IT - Samla utförande leverans inom IT-området till en central teknikorienterad serviceorganisation, med ansvar för leverantörsstyrning och support för standardiserade IT-tjänster Bilden nedan illustrerar övergripande dessa rekommenderade förslag.

236 lul_logotyp_word Slutrapport 14(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 Strategi etjänster (ehälsa, etrafik, ekultur) och IT Affärsmodell Styrmodell Kärnverksamhet Roller och processer för verksamhetsutveckling Organisation Styrning av etjänster Utveckla och förvalta etjänster, stöd för verksamhetsutveckling, metodstöd för processutveckling och teknisk utveckling, styrande riktlinjer och tjänstekatalog Teknisk leverans Landstingsgemensam leverantör för interna och externa IT leveranser och produkter Behov Leverans Krav Bild 1. Översikt av rekommendationer och förändringsområden 4.2 Strategi etjänster och IT Projektet rekommenderar att strategier för etjänster 7 och IT utarbetas, vilka stödjer landstingets och de olika kärnverksamheternas strategiska inriktning. etjänste- och IT-strategier utgör grunden för de verksamhetsplaner och styrkortsom utarbetas för IT-verksamheten. Med etjänstestrategi avses strategier för ehälsa, etrafik och ekultur, d v s med koppling till LUL:s huvuduppdrag att bedriva verksamhet inom vård och hälsa, kollektivtrafik och kultur. etjänstestrategi, bestående av följande tre delar: - Strategi för ehälsa - Strategi för etrafik - Strategi för ekultur IT-strategi, omfattande även strategi för IT-sourcing, d v s riktlinjer för val av intern eller extern leverans av olika tjänster inom IT-området 7 Definitionen av etjänster inom LUL föreslås vara i linje med den nationella definitionen för ehälsa,

237 lul_logotyp_word Slutrapport 15(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 Strategisk plan för LUL & Landstingsplan Strategi för etjänster & IT Strategi Verksamhetsplaner Strategi för etjänster IT strategi Verksamhetsplan & Styrkort Bild 2. Principbild för etablering av etjänste- och IT strategier De strategiska styrdokumenten för etjänster och IT bör bl. a omfatta: Vision samt målbild för den definierade tidsperioden Styrande principer, grundade i verksamhetens strategiska inriktning Strategiska vägval och teknikval Handlingsplan för att nå målbilden Effektmål Att utarbeta etjänste- och IT-strategier enligt ovan beskrivning ger bl.a. följande effekter för LUL: Landstingets verksamhetsstrategi kopplas tydligare till utvecklingen av etjänster och IT Möjliggör tydligare styrning av strategisk utveckling 4.3 Affärsmodell För att skapa förutsättningar och stöd för den ovan beskrivna organisationsstrukturen, föreslås följande förändringar i affärsmodell för IT-verksamheten. Rekommendationen om en förändrad affärsmodell för IT-verksamheten i LUL är sammanfattad i följande områden: Tjänstebaserad leverans Anslags- och intäktsfinansierad verksamhet Prissättning av tjänst Funktionshyra för tjänster Affärssystem för IT-verksamheten

238 lul_logotyp_word Slutrapport 16(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version Tjänstebaserad leverans Förslaget till affärsmodell för IT-verksamheten bygger på en tjänstebaserad leverans. Verksamheten/kunden avropar en tjänst, vilken byggs upp av en eller flera tekniska tjänstekomponenter. Exempel på en tjänst är journalsystemet Cosmic, vilken byggs upp av tjänstekomponenter som serverdrift, applikationsdrift, datalagring, datanät, etc. En tjänst kan också inkludera andra tjänster, s.k. paketerad tjänst. Verksamheten ska beställa tjänster från en publik tjänstekatalog, t ex via en beställningsportal. Samtliga tjänster som omfattas av den samlade IT-verksamhetens budget ska finnas i den publika tjänstekatalogen. Detta gäller oavsett om var förvaltningen av tjänsten utförs, d v s det omfattar även tjänster som förvaltas lokalt av kärnverksamheten. Den tekniska katalogen av tjänstekomponenter finns endast internt inom IT-verksamheten. En uppdelning av beställningsbara tjänster i dess beståndsdelar (tjänstekomponenter) skapar förutsättningar för konsolidering och effektivisering av den tekniska leveransen. Leveransen kring den tekniska katalogen kan ses som fabriken, vilken producerar de olika komponenterna som bygger upp de tjänster som sedan leveraras till verksamheten via den publika katalogen, d.v.s. affären. Publik katalog Beställningsbar tjänst Teknisk katalog Teknisk tjänst Kund K S Tjänst K S S Tjänstekomponent Tjänstekomponent K K S Leverantör S Tjänst K S Tjänstekomponent K S Leverantör K S Köp Kostnad Sälj Intäkt S Leverantör Bild 3. Illustration av leverans av tjänster från Leverantörer till Kund/Kärnverksamhet Såväl tjänster som tjänstekomponenter har kostnader och intäkter. Den roll inom ITverksamheten som har budgetansvar för en tjänstekomponent är affärsmässigt ansvarig för leveransen, inklusive kravställning på och uppföljning av leverantörer. Rollen ansvarar för att kostnader och intäkter är i balans. Förslag är att Förvaltningsledare IT (FLIT) inom Styrning av etjänster är rollen som har budgetansvar för tjänster som levereras till verksamhet/kund.

239 lul_logotyp_word Slutrapport 17(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 Förslag är att tjänsteansvariginom Teknisk leverans är den roll som har budgetansvar för tjänstekomponenter inom IT-verksamheten Anslags- och intäktsfinansierad verksamhet Affärsmodellen syftar till att: skapa förutsättningar för kostnadseffektivitet och transparens inom IT-verksamheten säkerställa konkurrensneutral affärsverksamhet och tjänsteleverans skapa förutsättningar för intern kontroll och kostnadsuppföljning av den totala ITverksamheten skilja på konkurrensutsatt respektive ej konkurrensutsatt IT-verksamhet skilja på affärsverksamhet (IT-tjänsteleverans) och strategisk styrning För att uppnå ovan syften behöver affärsmodellen skilja på anslags- respektive intäktsfinansierad IT-verksamhet. Den anslagsfinansierade verksamheten utgörs av resurser: som krävs för att verka i en politisk organisation. som krävs för att säkerställa den strategiska ledningen och styrningen av ITverksamheten för deltagande i regional och nationell samverkan och utveckling. Den intäktsfinansierade verksamheten bör bygga på principen om full kostnadstäckning för tjänsteleveransen, vilket innebär att samtliga kostnader ska täckas av intäkter från dem som nyttjar tjänsterna. Detta omfattar resurser för: drift och förvaltning av såväl landstingsgemensamma som förvaltningsspecifika ITtjänster, inklusive anskaffning av såväl hårdvara (utrustning) som mjukvara (licenser) deltagande i centrala och lokala tjänsteutvecklingsprojekt Finansiering av utveckling Möjligheten att ta utveckling av IT-tjänster som en immateriell investering bör nyttjas. Detta innebär att utvecklingskostnaden kan fördelas över flera år genom avskrivningar. Detta innebär även att samtliga brukare av tjänsten är med och finansierar utvecklingen, genom att den årliga kostnaden för avskrivningar utgör en del i tjänstepriskostnaden. Vidare bör den tid som interna resurser lägger på utveckling av tjänst räknas med i den totala tjänstutvecklingskostnaden. En schablonkostnad per timme bör fastställas för att säkerställa att de verksamheter som är med och bidrar till utveckling av tjänster för hela landstinget får ersättning för sin insats.

240 lul_logotyp_word Slutrapport 18(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version Prissättning av tjänst Pris på IT-tjänst bör sättas med utgångspunkt från tjänstens totalkostnad, vilken utgörs av: Specifika kostnader, vilka är direkt hänförbara till leverans av den enskilda tjänsten - Exempel är kostnad för mjukvarulicens som hör till viss applikationstjänst Andel av gemensamma kostnader, vilka fördelas mellan olika tjänster med utgångspunkt från resursutnyttjande - Exempel är kostnad för datalagring, baserat på den volym data en applikationstjänst nyttjar Om totalkostnaden för en IT-tjänst ska fördelas mellan olika verksamheter som nyttjar tjänsten, bör en fördelningsnyckel utarbetas. Fördelningsnycklar kan t ex baseras på någon eller några av följande variabler för resursförbrukning avseende antal: Datorer (IT-arbetsplats) MT apparater Transaktioner Lokationer Medarbetare Medborgare Listade kunder (Kapitering) Kundbesök (t ex vårdtillfällen, bussresor eller museibesök) Förslag om prissättning för IT-tjänst och eventuella fördelningsnycklar bör utarbetas av Styrning av etjänsteroch beslutas i enlighet med styrmodellen. Det bör finnas möjlighet att av strategiska skäl påverka priset för att främja eller stävja nyttjandet av vissa tjänster. I så fall ska justeringen transparent redovisas som en strategisk priskomponent Funktionshyra för tjänster Principen om att verksamheten hyr funktion, eller tjänst, istället för att köpa och äga ITutrustning gäller som grundregel för den framtida IT-tjänsteleveransen inom LUL. Denna princip nyttjas idag bl.a. för PV/ITs leverans avseende IT-, tele-, vårdsystem- och laboratoriesamordning inom Primärvården. PV/ITs funktionshyra är dock omfattande och inkluderar i stort sett all drift, förvaltning, support, utbildning, vidareutveckling och livscykelhantering av all standard hårdvara och mjukvara för IT-arbetsplatsen samt även datanätet inom PV. Den totala kostnaden för PV/ITs service fördelas baserat på antal datorer som verksamheten nyttjar. Rekommendationen från denna utredning är att utgå från principenatt IT-verksamheten levererar tjänster och utrustning med funktionshyra, där detta är lämpligt. Dock bör omfattningen av paketeringen av ingående tjänster ses över för att i högre grad möjliggöra för verksamheten att välja endast de tjänster de verkligen har behov av. Hyra av funktion/tjänst bör gälla för utrustning för IT-arbetsplatsen, t ex PC, plattor, skrivare och multimedia utrustning som projektorer, skärmar, videokonferens, m.m. Leveransen bör ske ifrån den centrala ITverksamheten och omfatta leverans av tjänster till hela landstingets verksamhet.

241 lul_logotyp_word Slutrapport 19(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version Affärssystem för IT-verksamheten En förutsättning för den föreslagna affärsmodellen är att det finns lämpligt internt systemstöd för att hantera den tjänstebaserade leveransen. Detta affärssystem för IT-verksamheten bör ha följande affärs- och driftstödjande moduler: Produktionsstyrning - Stöd för budgetering, planering, prognos och uppföljning av IT-verksamhetens produktionsekonomi. Tjänstekatalog, beställning och debitering - Stöd för beskrivning och publicering av samtliga tjänster och tjänstekomponenter som IT-verksamheten levererar, utifrån ett affärsmässigt och ekonomiskt perspektiv. Hanterar även konsumtion/utfall av dessa tjänster och tjänstekomponenter, samt beställning, debitering och fakturering till kund. Inventarie-, licens- och kontraktshantering - Stöd för att livscykelhantera IT-verksamhetens tillgångar med avseende på ägandeinformation, finansiell information (inköpsvärde, avskrivningstid, etc.) samt kontraktsinformation. Med tillgångar avses hårdvara (PC, skrivare, m m), mjukvara/licenser (MS Office, Windows Server, m m) samt relaterade leverantörsavtal för support och underhåll av produkter. Konfigurationshantering - Stöd för beskrivning av hur respektive tjänst är uppbyggd och beror av olika komponenter, vilket primärt används för att underlätta påverkans- och felorsaksanalyser. Leveranskontroll - Stöd för uppföljning och sammanställning av tjänsternas kvalitet, enligt överenskomna servicenivåavtal (SLA). Ärendehantering - Stöd för att hantera olika typer av ärenden relaterat till leverans av tjänst, t ex incidenter, problem (återkommande incidenter) och förändringsbegäran. Tjänste- och projektportföljhantering - Stöd för att hantera utveckling av tjänsteportföljen, från att fånga och dokumentera idéer/önskemål/behov från verksamheten, till att hantera genomförandet i utvecklingsprojekt genom hela dess livscykel. Ovan beskrivna moduler i affärssystemet för IT-verksamheten ska inte nödvändigtvis ses som en och samma applikation, utan detta kan utgöras av separata och mer eller mindre integrerade applikationer Effektmål Att utarbeta en ny affärsmodell för IT-verksamheten enligt ovan beskrivning ger bl.a. följande effekter för LUL: Affärsmodell där verksamheten endast betalar för de IT-tjänster de nyttjar Alla som nyttjar en tjänst är med och delar utvecklingskostnaden

242 lul_logotyp_word Slutrapport 20(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 Tydligare koppling mellan kostnad för utveckling och effekthemtagning 4.4 Styrmodell För att skapa förutsättningar och stöd för den ovan beskrivna organisationsstrukturen, föreslås följande förändringar i styrmodell för IT-verksamheten. LUL har idag två styrmodeller som verkar oberoende av varandra och som inte är harmoniserade. Det befintliga styrdokumentet IT-styrning i LUL beskriver en modell som saknar tydlig koppling till den förvaltningsstyrningsmodell (enligt pm3) som LUL valt att införa för vidmakthållande och vidareutveckling av IT-stöd. Dessutom saknar båda dessa modeller koppling till styrning av utveckling och leverans av MT-tjänster. Rekommendationen från denna utredning är att beskriva en övergripande styrmodell som kopplar den befintliga förvaltningsstyrningsmodellen (enligt pm3) med den befintliga projektstyrningsmodellen (enligt PROJEKTiL) och därigenom säkerställer en tydlig koppling och styrning av såväl förvaltning av befintliga IT-tjänster som utveckling av nya IT-tjänster. Övergripande styrmodell (övergripande styrning) Förvaltningsstyrningsmodell (för befintligt IT stöd) Projektstyrningsmodell (för nytt/förändrat IT stöd) Bild 4. Relation mellan förvaltningsstyrning, projektstyrning och övergripande styrning Den övergripande styrmodellen för etjänster och teknisk leverans ska beskriva styrning (förutsättningar, roller, ansvar, beslutsforum) inom IT-området på framförallt strategisk och taktisk nivå och riktar sig primärt till ledningsnivå. Förvaltningsstyrningsmodellen beskriver modell för styrning och organisering av förvaltningsverksamheten, inkl. arkitekturen för uppdelning av IT-stöd i olika förvaltningsobjekt. Med förvaltningsverksamhet avses vidmakthållande (inkl. drift) och vidareutveckling av ITtjänster. Modellen beskriver framförallt operativ och taktisk nivå och riktar sig primärt till förvaltningsorganisationen och dess roller. Projektmodellen beskriver LUL:s modell och metodik för utvecklingsprojekt vid införande av nytt IT-stöd eller större förändringar av befintligt IT-stöd och riktar sig primärt till projektens olika intressenter, d v s projektägare, projektstyrgrupp, projektledare och projektdeltagare.

243 lul_logotyp_word Slutrapport 21(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 Projekt och förvaltning måste förhålla sig till de förutsättningar som definierats i styrmodellen. Projektmodellen förutsätter övergripande styrning och efterföljande förvaltning. Förvaltningsstyrningsmodellen förutsätter övergripande styrning och föregående projektstyrning. Detta förslag till ny styrmodell för styrning av etjänster och teknisk leverans inom LUL bygger på den affärsmodell som beskrivs i föregående kapitel, 4.3Affärsmodell. Den föreslagna styrmodellen kommer också att anpassas till det pågående arbetet med nytt ledningssystem och därmed utgöra en del i LUL:s totala verksamhetsledningssystem Struktur för verksamhetsstyrd etjänster och IT Styrmodellen för IT-verksamheten ska övergripande beskriva förutsättningar, roller, ansvar, forum och beslutsstruktur samt vägar för prioritering av utvecklingsbehov och eskalering av leveransproblem. Målsättningen ska vara att styrmodellen skapar förutsättningar för verksamhetsstyrd utveckling och leverans av IT-tjänster i LUL. Detta innebär att verksamhetens representanter måste vara involverade på alla nivåer i styrmodellen och delaktiga i beslut om prioriteringar kring såväl utveckling som leverans inom IT-området. Kärnverksamhet Styrning etjänster Teknisk leverans Strategisk styrning Förvaltningschef Objektägare (styrgrupp) Objektägare IT (styrgrupp) IT chef Taktisk styrning IT ansvarig på förvaltning Behov Förvaltningsledare 1 Förvaltningsledare 2 / Förvaltningsledare IT Tjänsteområdesansvarig Leverans Operativ styrning Objektspecialist IT specialist Superanvändare Användare 1) Förvaltningsledning av objekt inom etrafik, ekultur, samt lokala (förvaltningsspecifika) objekt inom ehälsa 2) Förvaltningsledning av centrala (landstingsgemensamma) objekt inom ehälsa Bild 5. Illustration över hur styrningen av behov och leverans sker på operativ, taktisk och strategisk nivå Förslaget till ny övergripande styrmodellbygger på en beslutshierarki i tre nivåer: operativ, taktisk och strategisk. Behov av nytt eller förändrat IT-stöd kanaliseras från användare av ITstödet i kärnverksamheten, via operativ till taktisk nivå, där sammanställning och beredning sker, innan beslut kan tas av styrgrupp på strategisk nivå. Styrning av etjänster ansvarar för utveckling av nytt eller förändrat IT-stöd, i enlighet med beslut i objektfamilj styrgrupperna på strategisk nivå, samt tillser att utveckling följer regler och riktlinjer utifrån ett arkitekturperspektiv. Teknisk leveransansvarar för leverans av befintligt IT-stöd till verksamheten.

244 lul_logotyp_word Slutrapport 22(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 Målsättningen är att majoriteten av behovsärenden vad gäller vidareutveckling av befintligt ITstöd ska kunna hanteras på operativ nivå. För respektive IT-stöd arbetar de ansvariga rollerna på operativ nivå årligen fram en förvaltningsplan som beskriver planerade förändringar. I förvaltningsplanens budgetska det också finnas ett utrymme för oplanerade mindre förändringar av IT-stödet, vilka därmed kan beslutas och genomföras på operativ nivå. Dessa mindre omfattande förändringar av befintligt IT-stöd sker med förvaltningsstyrningsmodellens resurser och har inte som krav att bedrivas som projekt. Där förvaltningsorganisationen inte är tillräckligt resursstark för att hantera vidareutveckling, eller då det handlar om nyutveckling, skall förändringen bedrivas i enlighet med LUL:s projektmodell och ett projektförslag ska därmed tas fram och beslutas på strategisk nivå. Mer omfattande vidareutveckling eller nyutveckling finansieras genom den årliga utvecklingsbudgeten,vilken beslutas på strategisk nivå. I beredningsprocessen på taktisk nivå avgörs det hur ett specifikt behov av vidareutveckling av IT-stöd ska budgeteras, samt huruvida utvecklingen ska hanteras inom förvaltningsorganisationen eller som ett projekt Forum och roller i styrmodell för etjänster och IT De föreslagna forumen i styrmodellenoch förvaltningsstyrmodellen har som uppgift att sammanföra roller från berörda delar av organisationen i grupper som gemensamt ansvarar för att bereda eller besluta om ärenden inom IT-området. Följande styrforum för IT-verksamheten föreslås finnas i styrmodellen: Koncernledningen (KL) Objektfamilj Styrgrupp (OF Styrgrupp) Förvaltningsledning (för förvaltningsobjekt) Koncernledningen är det högsta beslutande forumet för landstingsövergripande strategiska frågor inom IT-området. KL sätter även de ekonomiska ramarna som respektive objektfamilj har att förhålla sig till, vad gäller vidmakthållande, vidareutveckling samt nyutveckling inom ITområdet. Föredragande i KL avseende ärenden kring utveckling inom IT-området är ordförande för respektive OF Styrgrupp. OF Styrgrupperna är högsta beslutande forum för respektive Objektfamilj och verkar även som en programstyrgrupp för samtliga utvecklingsprojekt inom området. OF Styrgruppernas representanter är Objektägarna för respektive förvaltningsobjekt, d v s de berörda direktörerna i KL, eller deras ombud. Föredragande i OF Styrgrupperna avseende ärenden kring förvaltning och utveckling av etjänster och IT-stöd är de Förvaltningsledare IT/teknik som ingår i objektfamiljen. Förvaltningsledningenför respektive förvaltningsobjekt utgörs av Förvaltningsledare (verksamhet) och Förvaltningsledare IT (teknik). Förvaltningsledningen utgör tillsammans med Objektspecialister (från Kärnverksamheten)och tjänsteansvariga(från Teknisk leverans)förvaltningsorganisationen för ett visst förvaltningsobjekt.

245 lul_logotyp_word Slutrapport 23(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 Med förvaltningsobjekt avses en grupp av IT-stöd (IT-system/-tjänster) som stödjer viss kärnverksamhet eller stödverksamhet. Närliggande förvaltningsobjekt bildar tillsammans en Objektfamilj. Koncernledning Strategisk nivå OF Styrgrupp Kärnverksamhet Vård & Hälsa (OÄ+OÄIT) OF Styrgrupp Kärnverksamhet Trafik & Kultur (OÄ+OÄIT) OF Styrgrupp Stödverksamhet (OÄ+OÄIT) OF Styrgrupp Arbetsplats IT (OÄ+OÄIT) FLIT FLIT FLIT FLIT Projekt Projekt Projekt Objektfamilj Objektfamilj Objektfamilj Objektfamilj Projekt FL+FLIT PSG / PL Projekt Förvaltningsobjekt Taktisk nivå Verksamhet ITspecialist(er) Förvaltningsledare (FL) IT Förvaltningsledare IT (FLIT) Operativ nivå Objektspecialist(er) Bild 6. Översikt av förslag till struktur för styrning av såväl befintligt IT/MT-stöd som utvecklingsprojekt Benämningar av roller och forum i bilden ovan: OF Styrgrupp = Objektfamilj Styrgrupp OÄ = Objektägare (verksamhet) OÄIT = Objektägare IT (teknik) FL = Förvaltningsledare (verksamhet) FLIT = Förvaltningsledare IT (teknik) PSG = Projekt-styrgrupp PL = Projektledare Förvaltningsorganisationens roller och projekt har att förhålla sig till de regler, riktlinjer och rekommendationer (RRR) avseende arkitektur för verksamhet, informatik, teknik och säkerhet (VITS) som gäller inom LUL. Ansvaret för arkitekturstyrning, d v s att utarbeta

246 lul_logotyp_word Slutrapport 24(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 arkitekturprinciperna, samt att följa upp att dessa efterlevs, ligger på organisationen för Styrning av etjänster Ekonomisk styrning Förslag är att de centrala rollerna i Förvaltningsstyrningsmodellen (t ex Förvaltningsledare, Förvaltningsledare IT, IT-specialist) bör vara intäktsfinansierade. De finansieras alltså genom de IT-tjänster som levereras till verksamhetenoch kostnaderna för dessa roller ingår därmed i förvaltningsobjektens budget. Förvaltningsbudget, d v s budget för vidmakthållande och vidareutveckling av befintligt IT-stöd, ska framgå av de förvaltningsplaner som årligen tas fram för respektive förvaltningsobjekt. Den aggregerade förvaltningsbudgeten per objektfamilj sammanställs och godkänns av respektive OF Styrgrupp och beslutas slutligen av Koncernledningen. Förvaltningsledare IT ansvarar för den löpande uppföljningen av funktionsobjektens ekonomi samt för rapportering till OF Styrgrupp. Utvecklingsbudget, d v s budget för nyutveckling och mer omfattande vidareutveckling av ITstöd som bedrivs i projektform, beslutas och fördelas av Koncernledningen mellan objektfamiljerna. Respektive Förvaltningsledare IT (teknik) ansvarar för att följa upp projektens ekonomi och rapportera till OF Styrgrupp. Beslutad budget utgör de ramar som respektive objektfamilj har att förhålla sig till avseende förvaltning och utveckling Effektmål Att utarbeta en ny styrmodell för IT-verksamheten enligt ovan beskrivning ger bl.a. följande effekter för LUL: Gemensam styrmodell för prioritering och beslut av LULs samlade IT-utvecklingsbehov Programstyrning och central uppföljning av utvecklingsprojekt 4.5 Organisation Struktur för Kärnverksamheten Kärnverksamhetens inflytande över styrning av etjänster och IT behöver förstärkas och förbättras. Detta kräver dock också att verksamheterna tar ett visst ansvar själva, t ex för att samordna sig kring krav och behov av IT-stöd innan beställning av önskade förändringar sker till IT-verksamheten. Vidare behöver verksamheterna etablera de roller och processer som krävs för en effektiv verksamhetsutveckling m h a IT-stöd. Genom att etablera en verksamhetsorienterad organisation för Styrning av etjänster samt en teknikorienterad organisation för Teknisk leverans enligt projektets rekommenderade målbild, skapas förutsättningar för en förbättrad verksamhetsstyrning av IT-verksamheten. Kärnverksamhetens koppling till den centrala verksamhetsorienterade organisationen är

247 lul_logotyp_word Slutrapport 25(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 avgörande för hur styrning kan utövas. Kopplingen hanteras genom att tydliggöra roller i kärnverksamheten på alla nivåer; strategisk, taktisk och operativ. Det finns idag flera etablerade objekt enligt styrmodellen pm3, som i huvudsak hanterar styrning av förvaltning och utveckling av IT-stöd. Projektets rekommendation är att förstärka den befintliga strukturen med tydligare beskrivning av roller och ansvar i kärnverksamheten på framförallt operativ och strategisk nivå. Vidare rekommenderar vi att strukturen för förvaltningsstyrningsmodellen totalt sett ses över samt att fler objekt successivt etableras. På högsta nivån kan strukturen t ex utgöras av följande områden: Kärnverksamhet: Vård & Hälsa Kärnverksamhet: Trafik & Kultur Stödverksamhet Arbetsplats IT Rekommendation avseende kärnverksamhetens roller på olika nivåer: Strategisk nivå Den strategiska nivån utgörs av objektstyrgrupper med representanter från KL, eller deras ombud, med verksamhetsansvar i respektive område. För strategiska utvecklingsprojekt etableras styrgrupp med projektägare representerad i KL, alternativt dess ombud. Taktisk nivå Uppdraget på taktisk nivå är att upprätthålla och underhålla strukturen på operativ nivå, fånga upp idéer och behov, bereda förslag till beslut, samt sammanställa förvaltnings- och utvecklingsplaner för objekten. Här koordineras även de olika områdena på hög nivå. Totala planer och utvecklingsäskanden sammanställs för respektive område. De verksamhetsorienterade rollerna på taktisk nivå utgörs t ex av Förvaltningsledare (verksamhet) samt Arkitekter för verksamhet, informatik, teknik och säkerhet. Roller kopplade till etablerade centrala objekt inom ehälsa samt arkitektroller är enligt förslaget placerade i organisationen Styrning av etjänster, se kapitel4.5.2struktur för Styrning av etjänster. Övriga verksamhetsnära förvaltningsledare är placerade i respektive förvaltning. Operativ nivå Det finns i nuläget ett pågående arbete, i varierande grad, med ständiga förbättringar eller löpande kvalitets och/förbättringsarbete inom respektive verksamhet. Inriktningen för etablering av styrning på operativ nivå är att utnyttja redan befintliga strukturer i så hög grad som möjligt och att förstärka dessa vid behov. Uppdraget på operativ nivå är att fånga upp idéer och kanalisera verksamhetens behov av ändrat stöd eller ändrat arbetssätt till samordnande roller på taktisk nivå. Vid utveckling och implementering av nya/ändrade lösningar/arbetssätt så är rollerna på operativ nivå viktiga resurser för utbildning och stöd.

248 lul_logotyp_word Slutrapport 26(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 De verksamhetsorienterade rollerna på operativ nivå utgörs t.ex. av specialister inom olika verksamhetområden, processansvariga, koordinatorer och superanvändare. Organisatorisk placering för dessa roller är i kärnverksamheten Struktur för Styrning av etjänster Det finns idag inget tydligt ansvarar inom LUL för att utarbeta, implementera och följa upp den strategiska inriktningen avseende etjänster och IT. Vidare saknas någon samordnande funktion för att stödja de olika verksamheterna i sin utveckling och visa hur etjänster och IT kan bidra till effektivisering. För att på ett effektivt sätt hantera dagens utmaningar är projektets rekommendation att en ny organisation etableras. Organisationens huvudansvar är styrning av såväl utveckling och leverans av etjänster (omfattande ehälsa, etrafik, ekultur) som förvaltning av riktlinjer för den landstingsövergripande tekniska IT-leveransen. Organisationen, förslagsvis kallad Styrning av etjänster (SeT), föreslås att etableras som en avdelning inom Landstingets Ledningskontor (LLK) och ledas av en avdelningschef, vilken även ingår i LUL:s Koncernledning. Definitionen av etjänster inom LUL föreslås vara i linje med den nationella definitionen för ehälsa 8. Detta innebär ett fokus på hur framtidens verksamheter inom vård och hälsa, kollektivtrafik respektive kultur inom LUL som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av etjänster. Begreppet etjänst är därmed mer omfattande än IT-tjänst. Fokus ska riktas på nyttan för invånare och verksamhet, snarare än teknik, infrastruktur och systemlösningar. etjänster enligt den föreslagna definitionen har följande tre huvudsakliga perspektiv och målgrupper: Individen, som i sin roll som invånare, patient, resenär, brukare, m.m. ska erbjudas tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information inom områdena vård och hälsa, trafik och kultur. Ledord är individuellt anpassad service och interaktiva etjänster för att kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina egna förutsättningar. Verksamhetens medarbetare, som i sin roll ska ha tillgång till välfungerande och samverkande elektroniska beslutsstöd som säkerställer en hög servicenivå, kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete. Beslutsfattare inom LUL, vilka ska ha ändamålsenliga verktyg för att fortlöpande följa upp verksamheternas kvalitet och säkerhet samt få ett aktuellt och heltäckande beslutsunderlag för verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Nedan bild illustrerar övergripande strukturen för Styrning av etjänster och gränssnitten med Kärnverksamhet respektive Teknisk leverans. 8

249 lul_logotyp_word Slutrapport 27(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 Kärnverksamhet Styrning av etjänster Teknisk leverans Ledning & Styrning Strategi & Arkitektur (VITS) Projektkontor Förvaltningsledning verksamhet (FL) 1 Förvaltningsledning verksamhet (FL) 2 ehälsa Förvaltningsledning IT/teknik (FLIT) Drift & förvaltning av tjänstekomponenter (IT Specialist) ehälsa ehälso tjänster etrafik etrafik tjänster ekultur ekultur tjänster 1) Förvaltningsledning av objekt inom etrafik, ekultur, samt förvaltningsspecifika objekt inom ehälsa 2) Förvaltningsledning av landstingsgemensamma objekt inom ehälsa Bild 7. Illustration av övergripande struktur för Styrning av etjänster och gränssnitten med Kärnverksamhet respektive Teknisk leverans Uppdrag Nedan beskrivs förslag till uppdrag och ansvar för avdelningen för Styrning av etjänster. Uppdragsbeskrivningarnakan ses som olika roller och en individ kan naturligtvis inneha flera av dessa roller, alternativt att en och samma roll delas av flera individer. Strategi för etjänster Uppdraget omfattar att tillsammans med berörda kärnverksamheter utarbeta strategier för etjänster inom LUL:s huvuduppdrag, d v s ehälsa, etrafik och ekultur. Ansvaret innebär även att följa upp på och säkerställa att befintliga strategier efterlevs. Vidare finns här ett ansvar för omvärldsbevakning inom dessa områden, samt att bidra i utarbetande av LUL:s övergripande strategiska inriktning (t ex input till Landstingsplanen) utifrån ett etjänste-perspektiv. Strategi för IT Uppdraget omfattar att utarbeta LUL:s IT-strategi och säkerställa att denna efterlevs. Nationell koordinering Uppdraget omfattar koordinering och samverkan med andra regioner och landsting inom området etjänster och IT, samt att delta i de forum som finns på nationell nivå. Förvaltning av affärs- och styrmodeller

250 lul_logotyp_word Slutrapport 28(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 Uppdraget omfattar att utarbeta och förvalta LUL:s interna affärs- och prissättningsmodeller, budgetmodell, samt styrmodell för förvaltning, utveckling och leverans av etjänster och ITtjänster inom LUL. Detta omfattar även ansvar för att förvalta och vid behov anpassa modellerna för förvaltningsstyrning (enligt pm3) samt projektstyrning (enligt PROJEKiL). Ekonomistyrning Uppdraget omfattar ansvar för budget, uppföljning av ekonomiskt utfall, rapportering, analys och intern kontroll inom området etjänster och IT, samt skapa förutsättningar för ekonomisk styrning av IT-leveransen. Sourcing och avtals-controlling Uppdraget omfattar att utarbeta och förvalta en sourcingstrategi för IT samt att tillse att denna följs. Vidare omfattar ansvaret att agera avtals-controller för de centrala leverantörsavtal som tecknats inom IT-området, vilket bl.a. innebär att bevaka och i god tid initiera och stödja nya upphandlingar när avtal löper ut. Arkitektur verksamhet, informatik, teknik och säkerhet Uppdraget innebär ett övergripande arkitekturansvar inom LUL ( chefsarkitekt ) inom områdena verksamhet, informatik, teknik och säkerhet (VITS): Verksamhetsarkitektur, med fokus på nyttoaspekten av etjänster och IT-tjänster, t ex användarvänlighet, processer, anpassningsbarhet och graden av effektivisering som tjänsten erbjuder. Informationsarkitektur, med fokus på att säkerställa att uppdaterad, korrekt och entydig data från olika verksamhetssystem kan tillgängliggöras, bearbetas och presenteras för olika intressenter enligt behov. Ansvar omfattar bl.a. att arbeta för enhetliga termer och begrepp i vårdsystemen. Teknikarkitektur, med övergripande ansvar för arkitektur avseende applikation, integration och infrastruktur. Inom strukturen för Teknisk leverans (se kapitel4.5.3struktur för Teknisk leverans) finns det utförande ansvaret för att säkerställa att den tekniska arkitekturen efterlevs. Säkerhetsarkitektur, med övergripande ansvar för att information och tillgångar (assets) hanteras på ett säkert sätt. Ansvarar för uppföljning och revision av befintliga tjänster, samt kravställning på design av nya och förändrade tjänster, utifrån ett säkerhetsperspektiv. Ansvaret omfattar att utarbeta regler, riktlinjer och rekommendationer (RRR), i enlighet med gällande lagstiftning, inom ovan arkitekturdomäner. Koordinering av tjänstebehov Uppdraget omfattar koordinering och samordning av verksamheternas krav och behov på nytt och förändrat tekniskt stöd inom IT-området. Detta innebär även att etablera en gemensam väg in till IT-verksamheten, d v s en ingång för kärnverksamhetens medarbetare att vända sig till när det inte är uppenbart vilken funktion som är den naturliga mottagaren av ett förändrat behov eller en ny idé. Detta kan t ex omfatta såväl specialbeställningar (d v s behov som inte kan tillgodoses av beställningsbara tjänster i standardkatalog), som nya behov och idéer på förbättringar vilka

251 lul_logotyp_word Slutrapport 29(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 inte naturligt passar att kanalisera genom förvaltningsorganisation för någon av de befintliga tjänsterna. Styrning av etjänster ansvarar då för att fungera som en dispatch-funktion och kanalisera dessa förfrågningar vidare till rätt part inom den samlade IT-verksamheten. Förvaltning av tjänster och tjänstekatalog Uppdraget omfattar ansvar för den tekniska förvaltningen av etjänster och IT-tjänster, inklusive paketering av dessa tjänster utifrån de tjänstekomponenter som levereras inom strukturen för Teknisk leverans (se kapitel4.5.3struktur för Teknisk leverans). Vidare omfattar uppdraget att utveckla och förvalta den tjänstekatalog där samtliga beställningsbara tjänster finns samlade. Förvaltning, utveckling och support av centrala vårdinformationssystem Uppdraget omfattar ansvar för den funktionella förvaltningen (Förvaltningsledning Verksamhet) avseende de centrala och landstingsgemensamma ehälso- och vårdinformationssystemen inom följande förvaltningsobjekt: ehälsa (Elektronisk PatientJournal, EPJ) Medicinska Bilder (MedBild) Invånartjänster (Mina vårdkontakter, Sustains/Journal på nätet, 1177.se). Förvaltningen innebär ansvar för vidmakthållande och vidareutveckling av befintligt IT-stöd, i enlighet med förvaltningsstyrningsmodellen. Ansvaret omfattar även andra linjens användarsupport för berörda stödsystem, d v s stöd till bl.a. vårdsystemsamordnare och superanvändare i kärnverksamheten. Funktionell förvaltning av övriga objekt (enligt förvaltningsmodellens arkitektur) föreslås kvarstå i respektive verksamhet de finns idag. Teknisk förvaltning Uppdraget omfattar ansvar för den tekniska förvaltningen av samtliga IT-stöd inom LUL (Förvaltningsledning IT). Ansvaret innebär att utarbeta årlig förvaltningsplan och budget med stöd av den verksamhetsnära/funktionella förvaltningen för berörda IT-stöd. Vidare ansvarar teknisk förvaltning för att omforma verksamhetens behov av förändringar av IT-stödet till tekniska krav gentemot leverantör, samt att säkerställa verksamhetens önskade servicenivå uppfylls. Teknisk förvaltning har även ansvar för dokumentation kring drift, förvaltning och support, samt för kontakter med applikationsleverantör avseende t ex avtal och incident- /problemhantering. Projektkontor och projektledning Uppdraget omfattar ledning av ett projektkontor som samordnar, följer upp och rapporterar status på portföljen av strategiska utvecklingsprojekt inom etjänster. Vidare finns inom detta ansvar ett begränsat antal interna resurser tillgängliga för att driva utredningar, förstudier och mindre omfattande uppdrag/projekt. Förutom att följa upp på projektportföljen syftar projektkontorets ansvar till att säkerställa att projekten följer de grundläggande kraven som ställs i projektstyrningsmodellen PROJEKTiL.

252 lul_logotyp_word Slutrapport 30(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 Detta för att komma tillrätta med de problem och utmaningar som t ex identifierades i rapporten Genomlysning av operationssystemprojekt (Cosmic Craft) 9. Risk- och sårbarhetsanalys samt avvikelsehantering av IT-leveransen Uppdraget omfattar ansvar för identifiering, bedömning och förebyggande av de risker som kan påverka tjänsteleveransen inom området. Vidare omfattar ansvaret att hantera och koordinera utredningar av avvikelser som sker inom IT-leveranser. Verksamhetsuppföljning och ständiga förbättringar Uppdraget omfattar uppföljning av den interna IT-verksamheten utifrån fastställda planer, samt uppföljning av kundnöjdhet. Ansvar för genomförande av benchmarking inom olika områden, samt att föreslå och aktivt delta i att genomföra förbättringar i den interna IT-verksamheten Organisatoriska konsekvenser Projektets förslag är att organisationen Styrning av etjänster etableras som en avdelning inom Landstingets Ledningskontor (LLK) och leds av en avdelningschef, vilken även ingår i LUL:s Koncernledning. Nuvarande LLK IT kommer utgöra grunden för den nya organisationen och sannolikt kommer vissa nyckelkompetenser att behöva rekryteras för att hantera det utökade ansvaret. Vidare föreslås följande befintliga förvaltnings- och supportverksamheter (Förvaltningsledning, FL) att flyttas till Styrning av etjänster: Elektronisk Patient Journal (EPJ) Medicinska Bilder (ABIS) Mina Vårdkontakter (MVK) Journal på nätet/sustains 1177.se Även den tekniska förvaltningen (Förvaltningsledning IT, FLIT) som idag finns inom MSI på Akademiska sjukhuset, föreslås organiseras inom Styrning av etjänster Struktur för Teknisk leverans Rekommendationen från denna översyn är att den befintliga IT-enheten (inom MSI) anpassas för att ta ett helhetsansvar för Teknisk leveransavseende IT och telefoni. Förslaget är att organisationen ansvarar för följande fyra leveransområden: Teknisk design och utveckling av IT-tjänster Användarnära IT-tjänster 9 Projektgenomlysning utförd av BearingPoint avseende operationssystemprojektet Cosmic Craft, daterad Beställare Anders Dolk, Chefsläkare LUL.

253 lul_logotyp_word Slutrapport 31(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 Server- och applikationsdrifttjänster Kommunikationstjänster (Datanät och telefoni) Vidare föreslås IT-enheten få ett utökat ansvar för landstingövergripande processer och support relaterat till leveransen av IT-stöd Uppdrag Förslag till övergripande huvuduppdrag och ansvar för respektive leveransområde: Teknisk design och utveckling av IT-tjänster Ansvar att säkerställa att regler, riktlinjer och rekommendationer för integrations-, säkerhets- och infrastrukturarkitektur efterföljs och att teknisk IT-säkerhet (tex brandväggar) möter verksamhetens krav. Leveransområdet ansvarar även för design, utveckling och testning av systemintegrationer och nya eller förändrade tjänster. Användarnära IT-tjänster Ansvar för drift, leverans och support av IT-arbetsplatsen och dess produkter och tjänster, t ex PC, plattor, skrivare och multimediaprodukter typ videokonferens, projektorer, skärmar. Även kontorsprogramvara enligt landstingsgemensam standard, t ex MS Office, ingår i ansvaret.arbetsuppgifterna rör hantering av LUL:s standardklient och omfattar bl.a. imagekonstruktion, distribuering, patch-hantering, paketering av mjukvara, programdistribution samt hårdvara för klient och kringutrustning. Användarnära IT ansvarar även för den centrala servicedesk-funktionen och på-platsen support, inklusive telefonisupport. Server- och applikationsdriftstjänster Ansvar för drift, leveransoch support av servrar, applikationer, databaser, lagring, virusskydd, applikationsövervakning, patch-hantering och teknisk uppgradering av verksamhetsapplikationer, samt att säkerställa servicenivå enligt verksamhetens krav på applikationsdriften. Drift och förvaltning av serverhallar och dess tekniska infrastruktur ingår också i uppdraget. Kommunikationstjänster (Datanät och telefoni) Ansvar för drift, leverans och support av såväl det landstingsgemensamma datanätet (WAN, Wide Area Network) som de många lokala datanäten (LAN, Local Area Network), samt landstingets telefonitjänster. IT-enheten ansvarar för att leveransen inom respektive område är så effektiv som möjligt. Vidare ansvarar IT-enheten för att kravställa och upphandla tjänsteleverans från externa parter på tjänstekomponentnivå samt att följa upp att extern leverans sker enligt avtalade servicenivåer. Bilden nedan illustrerar den övergripande strukturen för Teknisk leverans och gränssnitten mot Styrning av etjänster respektive externa leverantörer.

254 lul_logotyp_word Slutrapport 32(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 Styrning av etjänster Teknisk leverans Externa leverantörer Ledning & Styrning Design och utveckling Kommunikation (Datanät & telefoni) Förvaltningsledning IT/teknik (FLIT) Användarnära IT Server och applikationsdrift ehälso tjänster etrafik tjänster ekultur tjänster Drift & förvaltning av tjänstekomponenter (ansvarig för teknisk tjänst) Leverans av olika interna tjänstekomponenter Leverans av olika externa tjänstekomponenter Bild 8. Illustration av övergripande struktur för Teknisk leverans och gränssnitten mot Styrning av etjänster respektive externa leverantörer Tjänsteleverans Alla producerade IT-tjänstekomponenter är definierade och beskrivna i den tekniska tjänstekatalogen. Den tekniska katalogen och ingående tjänstekomponenter ägs och förvaltas av organisationen för Teknisk leverans, som ansvarar för att respektive tjänstekomponent levereras på ett kostnadseffektivt sätt och i enlighet med överenskommen kvalitet/servicenivå. Leveransen sker med interna resurser eller med externa leverantörer. Tjänstekomponenterna i den tekniska katalogen paketeras till beställningsbara tjänster som sedan Kärnverksamheten kan beställa från en publik tjänstekatalog. Tjänstekomponenterna grupperas även i logiska leveransområden. Se principbild och illustrativt exempel nedan.

255 lul_logotyp_word Slutrapport 33(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 Publik katalog Beställningsbar tjänst IT Arbetsplats Lagring Beställningsbar tjänst X Beställningsbar tjänst Y Teknisk katalog Teknisk tjänst Serverdrift Lagring Övervakning Service desk Tjänstekomponent X Tjänstekomponent Y Tjänstekomponent Z Användarnära IT Logiskt leveransområde Bild 9. Principbild för uppdelningen av verksamhetstjänster i tjänstekomponenter och logiska leveransområden Den publika katalogen av paketerade beställningsbara verksamhetstjänster, förvaltas av organisationen Styrning av etjänster, se kapitel4.5.2struktur för Styrning av etjänster. Processer och stödsystem För att stödja en effektiv leverans av IT-tjänsterrekommenderas att etablerade standardprocesser tillämpas, såsom t ex ITIL eller ISO Dessa ska inte bara tillämpas inom organisationen för Teknisk leverans utan omfatta hela landstinget, t ex ska det finnas en gemensam incidenthanteringsprocess. Rekommendationen är att prioritera implementering avprocesser för incident, problem, change, configuration och release. Varje process har en processledare som ansvarar för processföljsamhet och kontinuerlig uppföljning och förbättring av processen. Idag är ISO processerna, incident och change, etablerade (inom MSI IT) och rekommendationen är att LUL fortsätter med implementeringen av standardiserade IT-leveransprocesser. För att stödja en effektiv och landstingsgemensam ärendehantering inom IT-verksamheten, föreslås att Teknisk leverans äger och förvaltar det gemensamma systemstöd som bör införas och användas för hantering av beställningar, förändringar och incidenter/felanmälan. För att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande och en god kontroll över IT-tillgångar bör ett landstingsövergripande inventariesystem för IT-verksamheten införas. Här i lagras och hanteras all information, för såväl hård- och mjukvara. En väl fungerande process och integrerat systemstöd för inventariehantering är en förutsättning för transparent och korrekt tjänsteprissättning. Servicedesk och på-platsen support

256 lul_logotyp_word Slutrapport 34(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 En landstingsgemensam servicedesk för IT-supportföreslås etableras inom organisationen för Teknisk leverans. Denna första linjens support (tillgänglig t ex via telefon, , intranät, chat) kompletterad med en på-platsen support ute i verksamheten (lokala IT-samordnare). På-platsen supporten koordineraras från den centrala servicedeskenoch tillsammans skapar deen gemensam och heltäckande supportfunktion för landstinget. En central servicedesk avlastar lokala ITsamordnare från de enklare ärendena som går att lösa på distans och som inte kräver lokal verksamhetsförståelse. Därigenom frigörs tid hos IT-samordnare för mer taktiska/strategiska arbetsuppgifter och stöd till verksamhetsutveckling. En samlad central hantering av alla supportärenden ger även en bättre förståelse för olika typer och volymer av supportärenden, vilket är en bra förutsättning för att identifiera och arbeta med landstingsövergripande förbättringar inom IT-området. Alla supportärenden hanteras i det landstingsgemensamma ärendehanteringssystemet och där medarbetarna (inklusive slutanvändare av IT-tjänst) kan registrera och följa sina befintliga ärenden. Allt supportarbete utförs strukturerat och enligt etablerade processer. Övergripande kan supportärenden kategoriseras i följande fyra olika grupper, se nedan illustrerade principbild. Hög 3 4 Lokalt fokus Verksamhetsförståelse 1 2 Centralt fokus Låg Teknisk komplexitet Bild 10. Illustration av olika typer av supportärenden Hög Förklaring: 1. Central servicedesk (1:a linjens support) för enklare supportärenden som kan lösas på distans 2. Extern eller intern support (2:a linjens teknisksupport) för mer tekniskt komplicerade supportärenden, som löses antingen på distans eller med på-platsen support 3. På-platsen support (2:s linjens verksamhetssupport) för supportärenden som kräverförståelse för hur verksamhetens processer fungerar 4. Supportärenden som kräver hög verksamhetsförståelse och är av komplex teknisk karaktär (t ex problem mellan verksamhetssystem och process)

257 lul_logotyp_word Slutrapport 35(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version 1.0 Telefoni Telefoni har en koppling till datanätoch trenden går mot att leverera dessa kommunikationstjänster genom samma organisation. För att möjliggöra framtida synergier rekommenderas därför att förvaltningen av telefonitjänsten (inom LSU) slås samman med ITenheten inom MSI. Detta bör även kunna ge synergier för supportfunktionenför telefoni och övrig IT, då all kommunikationskompetens samlas till en och samma verksamhet Organisatoriska konsekvenser För att etablera enheten för Teknisk leverans enligt projektets rekommendationer krävs följande organisatoriska förändringar. Dels behöver nuvarande IT-organisation anpassas i enlighet med beskrivningen av uppdrag för Teknisk leverans. Organisationen kommer även utökas i och med sammanslagningen förvaltning och support av telefonitjänsten för hela landstinget från LSU. Vidare föreslås rollen Förvaltningsledare IT (FLIT) att flyttas till Styrning av etjänster (se kapitel4.5.2struktur för Styrning av etjänster) För att säkerställa att organisationen för Teknisk leverans klarar av att hantera det utökade leverans- och supportuppdragetbehöver de lokala IT-samordnarnas arbetsuppgifter analyseras närmare. Ett resultat av denna analys kan bli att vissa resurser som idag finns lokalt på förvaltningarna bör flyttas över till Teknisk leveransför att hantera det utökade centrala supportansvaret. Mot bakgrund av att det i flera intervjuer med IT- och verksamhetsrepresentanter framförts olika synpunkter kring MSIs organisatoriska tillhörighet, rekommenderas även att alternativen utreds och beslut tas om var och hur MSI och dess tre enheter för IT, MT och sjukhusfysik organiseras. Om MSI ska kunna agera som en självständig och proaktiv IT-leverantör måste deras uppdrag förtydligas och förutsättningar för detta skapas. Oavsett var MSI placeras måste den ansvariga förvaltningen säkerställa att organisationen kontinuerligt arbetar med att effektivisera ITtjänsteleveransen Effektmål Att etablera en förändrad organisation för IT-verksamheten enligt ovan beskrivning ger bl.a. följande effekter för LUL: Konsoliderad IT-infrastruktur som nyttjar marknadens erbjudande optimalt En supportstruktur med såväl centrala som lokala leveransresurser En organisation som stödjer landstingsgemensam utveckling

258 lul_logotyp_word Slutrapport 36(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version Handlingsplan Rekommendationerna från IT-översynen föreslås genomföras i ett program med fyra projekt Jan Feb Mar Apr 2015 Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Juli BP1 BP2 BP5? Förberedelser Fördjupat beslutsunderlag med risk /konsekvensanalyser samt detaljerade projektplaner för genomförandeprojekten Bild 11. Övergripande programplan Programledning 1. Strategi 2. Affärsmodell 3. Styrmodell 4. Organisation Den övergripande tidplanen sträcker sig från mitten av juni 2014 och fram t o m april En förberedelsefas är definierad för att utarbeta ett fördjupat beslutsunderlag samt även projektdirektiv och preliminära versioner av projektplaner för vart och ett av projekten. Programstyrgrupp Programledning Projekt 1 Strategi Projekt 2 Affärsmodell Projekt 3 Styrmodell Projekt 4 Organisation Bild 12. Översikt av programstruktur Projekten rapporterar till programledningen som säkerställer den totala framdriften och samordningen av stöd mellan projekten och hanterar även eskaleringar till programstyrgruppen. Varje projekt har egna styrgrupper som fattar de operativa besluten och vid behov etableras även referensgrupper för respektive projekt.

259 lul_logotyp_word Slutrapport 37(37) Översyn av IT-verksamheten inom LUL Datum Dnr: CK Projektägare: Petter Könberg, IT-direktör Version Appendix Appendix finns i ett separat dokument som omfattar följande: A. Metodbeskrivning B. Kartläggning av nuläge för IT-verksamheten C. Målbildsdiskussion avseende IT-verksamheten D. Dokumentreferenser E. Lista över intervjudeltagare

260

261 Revisionsrapport Granskning av risken för driftstopp i landstingets informationssystem Landstinget i Uppsala län Janne Swenson, Magnus Olson-Sjölander Jens Ryning Mars 2014

262 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning Bakgrund motiv för granskning Uppdrag och revisionsfråga Genomförande, avgränsningar och metod Genomförande Avgränsningar Metod Läsanvisning 7 2 Iakttagelser och bedömningar Driftstopp inom LUL Iakttagelser och bedömningar Rekommendationer Uppföljning av driftstopp inom LUL Iakttagelser och bedömningar Rekommendationer Förändringshantering inom LUL Iakttagelser och bedömningar Rekommendationer Dokumentation avseende IT-miljön Iakttagelser och bedömningar Rekommendationer Beredskap vid driftstörningar Iakttagelser och bedömningar Rekommendationer Intern styrning och kontroll av IT Iakttagelser och bedömningar Rekommendationer 16 3 Besvarande av den övergripande revisionsfrågan 17 Landstinget i Uppsala län 1 av 18 PwC

263 Sammanfattning PwC har av revisorerna i Landstinget i Uppsala län (LUL) fått i uppdrag att granska risken för driftstopp i landstingets informationssystem. Granskningen har för avsikt att utreda om landstingets informationssystem är utformat så att system, program och enskilda applikationer är tillgängliga när användaren behöver dem. Intervjuer har genomförts med nyckelpersoner inom landstinget samt inläsning och genomgång av policys, styrande dokument och annan relevant dokumentation. Granskningen har täckt in landstingets väsentliga informationssystem inom kollektivtrafik, hälso- och sjukvård samt landstingsövergripande system, exempelvis journalsystem, mailsystem, intranät och ITdriftsystem. PwC har gjort följande bedömning av den övergripande revisonsfrågan, Har landstinget vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att minska risken för oplanerade driftstopp? Landstinget har till stora delar vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att minska risken för oplanerade driftstopp. En av de främsta anledningarna till detta är att stora delar av IT-miljön är redundant och att det finns övervakningsverktyg för att snabbt upptäcka eventuella fel eller brister i systemen. Utöver detta finns det inom den centrala IT-funktionen en etablerad förändrings-process implementerad, vilket innebär att förändringar testas innan produktions-sättning och därmed minskas risken för driftstopp. Orsaken till detta menar vi är att det, enligt intervjuade personer, sällan förekommit några driftstopp som påverkat slutanvändare av IT i landstinget de senaste åren. Värt att nämna är dock att det inte finns någon definition av vad ett driftstopp är och att det inte sker någon formell eller systematisk sammanställning av driftstopp inom landstinget. En katastrofplan för IT saknas, vilket, i händelse av en större driftincident, kan få en stor påverkan på tillgängligheten. Vår bedömning är att risken för oplanerade driftstopp inom Uppsala Länstrafik är högre än inom övrig verksamhet. Uppsala Länstrafik är till stor del en egen enhet gällande IT-infrastruktur och har därmed inte haft möjlighet att dra nytta av de processer och rutiner som finns inom landstingets övriga verksamhet. Det saknas bland annat en formell förändringsprocess och inga systematiska uppföljningar eller utvärderingar av driftstopp genomförs. Ett arbete med att migrera system till Landstingets IT-funktion är dock initierat. Avseende intern styrning och kontroll av IT inom landstinget kan det konstateras att styrningen över IT kan förbättras. Det lyfts bland annat fram att det upplevs som att det saknas tydliga gemensamma mål för IT som helhet inom landstinget. Vidare är IT-funktionen till stora delar decentraliserad till ett flertal fristående parter där Ledningskontoret ofta saknar mandat att styra i IT-frågor. Vi har även noterat att det råder viss otydlighet avseende supportorganisationen och dess struktur vilket resulterar i utmaningar med att följa upp och analysera supportärenden för att Landstinget i Uppsala län 2 av 18 PwC

264 proaktivt kunna samordna och införa förbättringsåtgärder, vilka kan förbättra ITstödet och IT-leveransen samt i en förlängning förhindra oplanerade driftstopp. Det finns ett antal områden som landstinget bör överväga att prioritera och där åtgärder krävs för att uppnå en mer ändamålsenlig IT-leverans. Nedan listas de områden som PwC anser vara högst prioriterade. Vi rekommenderar landstinget att: se över sin styrmodell inom IT för att skapa bättre förutsättningar för landstinget att ta fram en gemensam målbild för IT och därmed kunna styra IT samt prioritera sin IT-funktion, se över lämpligheten i den organisationsstruktur som finns idag för att förbättra sina interna processer, interna styrning samt interna kontroll. Framförallt med fokus på relationen med IT-driftavdelningen och den supportstruktur som är instiftad, utarbeta en formell kontinuitets- och katastrofplan, som baseras på av verksamheten genomförda riskanalyser, för IT inom landstinget, formulera en enhetlig definition av vad ett driftstopp är för att skapa förutsättningar för sammanställning, uppföljning samt utvärdering av oplanerade driftstopp, ta fram en strategi och plan för hur och vilka processer som ska implementeras i Uppsala Länstrafiks verksamhet för att skapa förutsättningar att göra en systematisk uppföljning eller utvärdering av driftstopp. Denna strategi bör stämmas av med Ledningskontoret och ITdriftavdelningen för att säkerställa att den går i linje med landstingets långsiktiga planer. Landstinget i Uppsala län 3 av 18 PwC

265 1 Inledning 1.1 Bakgrund motiv för granskning Många organisationer är idag beroende av informationsteknologi (IT) för att bedriva sin verksamhet. Ett oplanerat avbrott kan få allvarliga konsekvenser, både för den enskilde och för samhället. Oplanerade driftstopp i vitala system har skapat problem inom landsting. Liknande problem har förekommit i både offentliga och privata informationssystem. Det finns ett antal kända orsaker till oplanerade driftstopp, exempelvis att det brister i den aktuella applikationens arkitektur och i dokumentationen av arkitekturen och programstrukturen, bristfälligt utformade och otillräckligt testade uppdateringar av applikationens programvara, otillräcklig kapacitet hos de servrar som applikationen nyttjar samt bristfällig eller otillräcklig beredskap för att snabbt kunna återstarta applikationen efter ett hårdvarufel. LUL:s flora av informationssystem består av en heterogen samling av applikationer. Allmänhetens intresse riktas oftast mot de stödsystem som vårdpersonalen använder, i synnerhet journalsystem. Ur ett säkerhetsperspektiv är det emellertid även viktigt att uppmärksamma de administrativa stödsystemen för t ex ekonomi och personalhantering. Precis som andra verksamhetstillgångar är information och data tillgångar som bör skyddas. Informationssäkerhet omfattar förutom de åtgärder som vidtas för att hindra att information läcker ut, förvanskas eller förstörs, även de åtgärder som vidtas för att säkerställa att informationen är tillgänglig när den behövs. Ett driftstopp kan resultera i att ett system, program eller enskild applikation inte är tillgänglig och fungerar när användaren behöver den. Ett oplanerat driftstopp resulterar oftast även i andra följdproblem internt och externt samt medför ökade finansiella merkostnader för verksamheten. Landstinget i Uppsala län 4 av 18 PwC

266 1.2 Uppdrag och revisionsfråga PwC har av revisorerna i Landstinget i Uppsala län fått i uppdrag att granska risken för driftstopp i landstingets informationssystem. Granskningen syftar till att analysera hur landstinget säkerställer att dess informationssystem är utformat på ett sådant sätt att system, program och enskilda applikationer är tillgängliga när användaren behöver dem. Den övergripande revisionsfrågan som granskningen syftar till att besvara är: Har landstinget vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att minska risken för oplanerade driftstopp? Inom ramen för den ovanstående revisionsfrågan har sex nedbrutna delfrågor definierats, dessa är: 1. I vilken utsträckning har det förekommit oplanerade driftstopp under de senaste åren? 2. Sker systematisk uppföljning och utvärdering vid planerade och oplanerade driftstopp? 3. Finns det tillfredsställande rutiner inför uppdateringar och en beredskap för att återgå till tidigare version vid en misslyckad uppdatering? 4. Finns det ett tydligt ansvar för dokumentation av arkitektur och programstruktur samt en långsiktig planering som säkerställer att det finns en tillräcklig serverkapacitet? 5. Finns det beredskap inför hårdvarufel och överbelastningsattacker? 6. Finns det en integrerad process för intern styrning och kontroll med mål och årliga riskanalyser? Landstinget i Uppsala län 5 av 18 PwC

267 1.3 Genomförande, avgränsningar och metod Genomförande Intervjuer har genomförts med nyckelpersoner inom landstinget samt inläsning och genomgång av policys, styrande dokument och annan relevant dokumentation. Granskningen har för avsikt att säkerställa att landstingets informationssystem är utformat så att system, program och enskilda applikationer är tillgängliga när användaren behöver dem. Granskningen har, i och med de intervjuade personernas olika roller, täckt in landstingets väsentliga informationssystem inom kollektivtrafik, hälso- och sjukvård samt landstingsövergripande system, exempelvis journalsystem, mailsystem, intranät och IT-driftsystem. Följande roller har intervjuats: Informationssäkerhetsansvarig på Ledningskontoret Kvalitetssamordnare MSI Förvaltningsledare samt Objektägare för EPJ IT-direktör i Landstinget i Uppsala län Chef för Teknikstöd IT Förvaltningsledare för Webbkommunikation Chef för Nät och server Förvaltningsledare IT för systemplattformen Domino IT-chef inom Uppsala Länstrafik Avgränsningar Granskningens omfattning begränsas till de revisionsfrågor som definierats av Landstinget i Uppsala län, se sektion 1.2 Uppdrag och revisionsfråga. Vidare har granskningen endast utgått från (och kan således inte analysera) annan information än vad Landstinget i Uppsala län tillgängliggjort för oss genom intervjuer och tillhandahållen dokumentation. Landstinget i Uppsala län 6 av 18 PwC

268 1.3.3 Metod Under granskningen har delar av PwC:s verktyg IT Management Analysis (ITM) använts. Verktyget bygger på en databas som innehåller jämförbar (så kallad good practice och benchmarking ) samt relevant information för generell ITverksamhet inom områdena IT-strategi, IT-leverans, teknologi, personal samt system och applikationer (se tabell nedan). Även relevanta delar av Riktlinjer för styrning av informationssäkerhet (ISO/IEC 27002:2005) och ramverket COBIT har utgjort en grund i bearbetningen av insamlat material. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av respektive område: Område A IT-strategi B IT-leverans C Teknologi D Personal E System och applikation Beskrivning Vad krävs för att säkerställa att IT-strategin stödjer verksamheten på bästa sätt? Hur ska verksamheten hantera och styra IT? Hur är strategin kopplad till en stabil och säker IT-drift? Är användningen av resurser organiserad, strukturerad, analyserad och kontrollerad för att ge optimal IT-leverans samt ett optimalt verksamhetsstöd? Hur mäts och värderas IT-stödet? Hur mäts stabiliteten i IT-driften och vilka krav ställer verksamheten? Följs trender inom teknologi? Är IT-arkitekturen effektiv och anskaffas teknologi på det mest effektiva sättet? Hur anpassningsbar är tekniken till förändrade behov och förutsättningar i verksamheten? Finns tekniska förutsättningar för en stabil IT-drift? Hur hanteras personal i relation till IT (kompetens, attityder, relationsförmåga, processer och effektivitet)? Finns adekvat kompetens avseende IT-drift? Är applikationer och IT-system ändamålsenliga och kostnadseffektiva? Ger de tillräckliga beslutsunderlag och identifierar om ytterligare behov finns? Hur monitoreras applikationer i relation till en stabil IT-drift? 1.4 Läsanvisning Rapporten inleds med iakttagelser från de detaljfrågor som hör till granskningen. Iakttagelserna följs av våra rekommendationer för respektive detaljfråga och relaterade revisionskriterier. Avslutningsvis ges en samlad bild av våra rekommendationer för den övergripande revisionsfrågan. Landstinget i Uppsala län 7 av 18 PwC

269 2 Iakttagelser och bedömningar Nedan ges en nulägesbild av de sex underliggande frågorna till den övergripande revisionsfrågan huruvida landstinget har vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att minska risken för oplanerade driftstopp. Respektive nulägesbild följs av vår bedömning av landstingets nuvarande situation inom respektive område. 2.1 Driftstopp inom LUL Avsnittet syftar till att bedöma förekomsten av oplanerade driftstopp inom LUL Iakttagelser och bedömningar Det har vid våra intervjuer framkommit att det inom landstinget i princip inte har skett några driftstopp under de senaste åren. Det senaste större driftstoppet inträffade 2011 vid en planerad versionsuppdatering av patientjournalsystemet. Det noterades under granskningen att det byggts upp redundans på många av landstingets system, vilket är en trolig förklaring till att så få driftstopp skett. Verksamhetens krav att upprätthålla drift av det elektroniska patientjournalsystemet (EPJ) utanför kontorstid ligger som grund för den redundanta miljön. Enligt uppgift finns idag system som är redundanta, utan att någon riskbedömning föranletts. Det har även framkommit att det finns system som bör få en högre tillgänglighet, exempelvis intranätet NAVET. Intranätet är uttalat den kommunikationskanal som ska användas vid driftavbrott men enligt uppgift är systemet inte redundant. Detta innebär att det vid driftavbrott finns en risk för att det inte går att nå ut med information till verksamheten. Inom ramen för granskningen skulle en kartläggning av förekomsten av oplanerade driftstopp inom landstinget genomföras. Denna kartläggning har inte varit möjlig att genomföra då det ej sker någon formell eller systematisk sammanställning av planerade eller oplanerade driftstopp inom landstinget. Värt att notera är att denna typ av sammanställning aldrig efterfrågats från verksamheten eller Ledningskontoret (LK). Vi har även noterat att det saknas en definition av vad som är ett driftstopp. Definitionen av ett driftstopp saknas på det strategiska övergripande planet inom LK och inom IT-driftavdelningen (MSI), Bedömningar Vår bedömning är att det inte alltid föreligger något uttalat verksamhetskrav eller genomförda riskanalyser för den systemredundans som finns idag, vilket kan innebära att kostnad inte står i paritet med behov eller att system som bör vara redundant, inte är det. Vidare saknas det en definition av vad ett driftstopp är vilket kan innebära att begreppet inte har samma innebörd för MSI som för de olika verksamheterna inom LUL. I och med att det upplevs att få driftavbrott som påverkat verksamheten har skett, bedömer vi att det finns en stor sannolikhet att framtagna verksamhetsrutiner för oplanerade driftavbrott inte är kända för landstingets medarbetare och därmed blir ineffektiva. Landstinget i Uppsala län 8 av 18 PwC

270 2.1.2 Rekommendationer Utifrån ovan beskrivna iakttagelser, rekommenderar vi LUL att: formulera en enhetlig definition av vad ett driftstopp är för att skapa förutsättningar för sammanställning, uppföljning samt utvärdering av oplanerade driftstopp, se över i vilken utsträckning den redundans man byggt upp är relevant för alla delar i verksamheten för att utvärdera om kostnaderna för redundansen är berättigade, löpande säkerställa att manuella reservrutiner vid driftavbrott fungerar, inom IT-organisationen och inom landstingets verksamhet. 2.2 Uppföljning av driftstopp inom LUL Avsnittet syftar till att bedöma huruvida uppföljning och utvärdering sker vid planerade och oplanerade driftstopp Iakttagelser och bedömningar MSI har en väl utvecklad förändringsprocess som bygger på ramverket Ledningssystem för IT-tjänster (ISO/IEC 20000). Förändringsprocessen är väl implementerad och används både inom verksamheten och IT. Enligt uppgift godkänns alla förändringar formellt innan produktionssättning sker i landstingets IT-miljö. Bild 1, process för utvärdering av förändringsärende Det har vid våra intervjuer framkommit att löpande uppföljning och utvärdering av driftstopp inom MSI inte sker på ett systematiskt sätt. Dock är uppföljning och Landstinget i Uppsala län 9 av 18 PwC

271 utvärdering av testade förändringar en del i MSI:s dokumenterade förändringsprocess, vilket minskar risken för driftstopp inom LUL. Vidare har det framkommit att det saknas en definition av vad ett driftstopp är inom Landstinget. Även överenskommelser mellan MSI LK och MSI verksamhet/objekt saknar nyckeltal för att kunna göra relevanta uppföljningar, t ex mätningar av tillgänglighetstider och prestanda. Inom MSI pågår ett arbete med att ta fram ett tydligare tjänsteutbud, via en så kallad tjänstekatalog, vilket vi bedömer som positivt. En bra modell är att i tjänstekatalogen definiera nyckeltal och/eller andra relevanta mätetal för att skapa gynnsammare förutsättning för uppföljning och underlätta utvärdering av arbete som utförts av MSI. Uppsala Länstrafik (UL) är sedan 1 januari 2012 en del av LUL, dock är de till stor del fortfarande en egen enhet gällande IT-infrastruktur. UL saknar en formell förändringsprocess och genomför inga systematiska uppföljningar eller utvärderingar av driftstopp. Viss IT-infrastruktur är migrerad till MSI och denna följer de processer som MSI har implementerat. Det osystematiska arbetssättet rörande brister i formella förändringsprocesser ökar risken för oplanerade driftstopp inom den IT-miljö som fortfarande står under UL:s driftansvar. Det hålls årliga kunddialoger mellan MSI och deras kunder, som bygger på att den årliga leveransen summeras på en övergripande nivå. Dock hålls sällan regelbundna (månatliga) leveransavstämningar mellan MSI och deras kunder, vilket kan förväntas av en modern driftsleverantör. Det noteras dock att inga direkta krav på MSI finns att leverera statistik avseende leveransen, varken från LK eller från verksamheten. Bedömningar Vår bedömning är att en tydligt definierad tjänstekatalog är en förutsättning för en ändamålsenlig leverans av IT. Likaså är en framgångsfaktor för ett bra samarbete att regelbundet genomföra leveransavstämningar mellan en driftorganisation och dess kunder Rekommendationer Utifrån ovan beskrivna iakttagelser, rekommenderar vi LUL att: regelbundet efterfråga leveransstatistik, exempelvis genom att upprätta mer frekventa och formaliserade avstämningsmöten med MSI för säkerställa att levereransen sker enligt gällande överenskommelse, på ett mer systematiskt sätt följa upp och utvärdera incidenter genom att ställa tydligare krav på MSI, utarbeta en plan för hur en formell förändringsprocess kan implementeras hos UL för att kunna göra systematisk uppföljning eller utvärdering av driftstopp. Landstinget i Uppsala län 10 av 18 PwC

272 2.3 Förändringshantering inom LUL Avsnittet syftar till att bedöma om rutiner samt tekniska förutsättningar finns för att återgå till tidigare version vid en misslyckad uppdatering Iakttagelser och bedömningar En förändringsprocess finns implementerad inom MSI som bygger på ramverket ISO/IEC LK har även under 2013 beslutat att ramverket ska implementeras för alla delar som jobbar med IT-relaterade processer inom landstinget. Förändringsprocessen används både inom verksamheten och IT. Enligt uppgift godkänns alla förändringar formellt i landstingets IT-miljö innan produktionssättning sker. Uppföljning och utvärdering av testade förändringar är en del i MSI:s dokumenterade förändringsprocess. Bild 2, förändringsprocess Det framkom under intervjuerna att problem fångas upp redan i testprocessen, vilket innebär att driftsättning av problem sällan förekommer. I de fall det är tekniskt möjligt går det att återgå till tidigare versioner vid en eventuell misslyckad uppdatering. För landstingets patientjournalsystem står dock denna möjlighet i direkt relation till när användare släpps in i systemet efter en uppgradring, då det ej går att återgå till tidigare versioner om patientdata har registrerats i den uppdaterade versionen. Landstinget i Uppsala län 11 av 18 PwC

273 UL:s relativt nya inträde i LUL:s organisation gör att vissa delar av driften ligger kvar i deras gamla miljö och driftas av dotterbolaget Prebus AB. De miljöer som tillkommit sedan inträdet i LUL:s organisation driftas av MSI och innefattas således av MSI:s förändringsprocess. Den långsiktiga strategin inom UL är att migrera all IT-drift till MSI. Bedömningar Vår bedömning är att det, för de system som hanteras av MSI, finns tillfredsställande rutiner för uppdateringar samt möjlighet att återgå till tidigare version vid en misslyckad uppdatering. Vi bedömer att avsaknaden av en formell process för förändringshantering riskerar att påverka driftstabiliteten i UL:s äldre kvarvarande IT-miljö Rekommendationer Utifrån ovan beskrivna iakttagelser, rekommenderar vi LUL att: ta fram en strategi och plan för hur och vilka processer som ska implementeras i UL:s verksamhet för att skapa förutsättningar att göra en systematisk uppföljning eller utvärdering av driftstopp. Denna strategi bör stämmas av med LK och MSI för att säkerställa att den går i linje med landstingets långsiktiga planer, fortsätta arbetet med införandet av ramverket ISO/IEC inom hela organisationen och fortsätta att utveckla och implementera kvarvarande delar av ramverket. 2.4 Dokumentation avseende IT-miljön Avsnittet syftar till att bedöma den övergripande ansvarsfördelningen avseende dokumentation av arkitektur samt hur landstinget säkerställer tillräcklig serverkapacitet Iakttagelser och bedömningar Det finns otydligheter gällande ansvaret för hur dokumentation ska ske inom landstinget. Under våra intervjuer framgick det att verksamheten förutsätter att dokumentationsansvaret för den tekniska infrastrukturen helt ligger på MSI. Vid dialogen med MSI framkom att deras kunder förväntas ansvara för dokumentation av system, integrationer och annan verksamhetsnära dokumentation. Vi kan konstatera att det saknas tydliga definitioner för var gränsdragningen för dokumentation går samt hur och när den ska utföras. Enligt uppgift saknar UL adekvat dokumentation avseende sin IT-miljö inom ett flertal områden. Vidare saknas det dokumentationsmallar för att kvalitetssäkra och standardisera dokumentationen inom organisationen. MSI ansvarar för den långsiktiga kapacitetsplaneringen, vilken ska säkerställa att IT-infrastrukturen är på en adekvat nivå utifrån verksamhetens behov, för de Landstinget i Uppsala län 12 av 18 PwC

274 system MSI ansvarar för. Kapacitetsplaneringen utgår från den överenskommelse som tecknats med respektive objekt. För att säkerställa en hög tillgänglighet till systemen har MSI, genom automatiserade verktyg, daglig övervakning på sin ITmiljö för att på så sätt upptäcka fel och brister i både hårdvara, system och applikationer. Supportavtal såväl som utbytesperioder för infrastrukturen inom landstinget hanteras av MSI. Den generella uppfattningen bland de intervjuade personerna från verksamheten är att de inte upplever några kapacitetsproblem, varken vad gäller lagring eller drift, vilket vi bedömer som positivt. Bedömningar Vår övergripande bedömning är att det otydliga dokumentationsansvaret inom LUL generellt samt UL:s brister inom området resulterar i att LUL:s dokumentation kan vara bristfällig Rekommendationer Utifrån ovan beskrivna iakttagelser, rekommenderar vi LUL att: tydliggöra dokumentationsansvaret mellan MSI och dess kunder, där det anses vara relevant, upprätta dokumentationsmallar för att effektivisera, standardisera och kvalitetssäkra dokumentationen, inom UL genomföra en riskanalys avseende dokumentationsbehovet i sin verksamhet. Riskanalysen bör resultera i en handlingsplan där det framgår vilka system som prioriteras högst och därmed kräver utförlig dokumentation. 2.5 Beredskap vid driftstörningar Avsnittet syftar till att bedöma landstingets beredskap vid hårdvarufel och/eller om överbelastningsattacker skulle inträffa Iakttagelser och bedömningar Landstingets IT-driftmiljö, som hanteras av MSI, är till stora delar redundant och ett övervakningsverktyg för att upptäcka oplanerade avbrott eller om andra driftstörningar finns implementerat. Detta bedömer vi fungera tillfredsställande. Under våra intervjuer framkom vidare att det idag saknas både kontinuitets- och katastrofplan för IT inom landstinget. LUL har inte heller genomfört någon prioritering avseende vilka IT-system som är mest kritiska för verksamheten, vilket är en förutsättning för att kunna ta fram en kontinuitetsplan baserad på verksamhetens behov. En förmildrande omständighet i sammanhanget är, som tidigare nämnts, att stora delar av miljön idag är redundant. Som ett alternativ till en IT-kontinuitetsplan nyttjas den landstingsgemensamma funktionen Tjänsteman i beredskap inom landstinget. Denna lösning anses av intervjuade personer hantera situationer som kan ha viss, eller stor, inverkan på IT-driften inom LUL. Gällande återställningsplaner för IT-drift, finns det ingen dokumenterad plan för detta framtagen. För återställning av den centrala IT-infrastrukturen finns ingen Landstinget i Uppsala län 13 av 18 PwC

275 formell plan utan kunskapen finns hos respektive systemansvarig på MSI. Värt att notera är att systemdokumentationen endast finns lagrad elektroniskt. Vid ett eventuellt hårdvaruhaveri skulle detta kunna innebära att dokumentationen avseende systemen ej är tillgänglig och därmed minskar sannolikheten för att kunna återskapa systemmiljön. LUL genomför inga regelbundna sårbarhetsanalyser av den interna IT-miljön för att upptäcka säkerhetsbrister, sårbarheter eller andra hot. Enligt flertalet av de intervjuade framkommer det att landstinget har kontroller på plats för att säkerställa att det finns ett fungerande antivirusskydd och brandväggsskydd, vilket vi bedömer vara positivt. Genom intervjuerna framkommer det att den allmänna uppfattningen från verksamheten är att MSI levererar sina tjänster på en tillfredsställande nivå. Inom UL finns en nystartad beredskapsfunktion som har till uppgift att lösa ITrelaterade problem utanför ordinarie arbetstider. UL har en reaktiv driftsorganisation då UL, för de system de driftar själva, saknar ett övervakningssystem. Detta innebär att inga larm aktiveras vid oplanerade driftavbrott vilket t ex kan resultera i att felsökning tar längre tid än nödvändigt. UL:s externa webbplats driftas av en extern leverantör som därmed sköter övervakning och hanterar eventuella driftstopp. Vi kan konstatera att UL har flertalet brister avseende beredskap för driftstopp. Vid vår intervju framkom det att många av bristerna är relaterade till arv från tidigare bristande IT-styrning. Vid våra intervjuer framgår det att ovanstående brister inom UL är kända och att det finns en plan för hur dessa ska hanteras på ett ändamålsenligt sätt, planen är dock inte formellt dokumenterad och kommunicerad. Bedömningar Vår bedömning är att avsaknaden av en formell kontinuitetsplan för IT samt att det saknas dokumenterade återställningsplaner ökar risken för att allvarliga incidenter i IT-miljön tar längre tid än nödvändigt att återställa. Vidare kan uteblivna regelbundna sårbarhetsanalyser komma att påverka driftstabiliteten på ett negativt sätt då potentiella säkerhetsbrister förbises Rekommendationer Utifrån ovan beskrivna iakttagelser, rekommenderar vi LUL att: ta fram en formell kontinuitets- och katastrofplan, baserad på riskanalyser genomförda i verksamheten, för IT inom landstinget, säkerställa att systemdokumentation för den centrala IT-infrastrukturen finns att tillgå, exempelvis på ett USB-minne som förvaras på ett säkert sätt, vid en katastrofsituation. Detta bör ingå som en del i avbrottsplanen för IT, genomföra regelbundna sårbarhetsanalyser av den interna IT-miljön för att upptäcka säkerhetsbrister, sårbarheter eller andra hot. Genom att Landstinget i Uppsala län 14 av 18 PwC

276 regelbundet analysera IT-miljön förbättras driftstabiliteten då potentiella säkerhetsbrister identifieras och därmed enklare kan åtgärdas, säkerställa att en formell plan för hur UL:s IT-miljö ska hanteras i framtiden tas fram. Planen bör baseras på en av verksamheten genomförd riskanalys för sina system. 2.6 Intern styrning och kontroll av IT Avsnittet syftar till att bedöma den övergripande styrningen med fokus på styrande dokument och ansvar inom IT Iakttagelser och bedömningar LUL arbetar enligt förvaltningsmodellen PM 31 och förvaltningsplanerna revideras årligen för respektive förvaltningsobjekt. Den centrala IT-organisationens, MSI och LK:s verksamhetsplaner baseras på förvaltningsobjektens förvaltningsplaner. Vidare har det under 2013 genomförts IT-riskanalyser med utgångspunkt från landstingets ramverk för egenkontroll. Syftet med riskanalyserna är att identifiera och sammanställa IT-risker som är landstingsgemensamma och att ta fram en åtgärdsplan för hantering av dessa risker. Informationssäkerhetsanvarig på LK är ansvarig för att sammanställa en landstingsgemensam riskkarta. IT-funktionen är till stora delar decentraliserad till ett flertal fristående parter. Därtill ansvarar verksamheten bland annat för IT-inköp och första- och andralinjesupport för IT-frågor. MSI, som en av de större parterna, arbetar som en egen enhet och tillhör organisatoriskt Akademiska Sjukhuset. Den nuvarande organisationsstrukturen medför att LK inte har mandat att strategiskt styra arbetet hos MSI på ett sätt som är effektivt för landstinget. En historisk uppfattning har varit att LK:s möjlighet att påverka IT, framförallt inom MSI, varit svag. Det lyfts även fram att det upplevs som att det saknas tydliga gemensamma mål för IT som helhet inom landstinget. Styrningen över IT och MSI upplevs också kunna förbättras, även om det tas upp att styrningen från LK förbättrats och blivit tydligare de senaste åren. För att hantera frågor på en strategisk nivå finns etablerade mötesforum, både med LK och med MSI. Dock upplevs det som om dessa inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Ett exempel som tas upp är att en styrgrupp för övergripande prioritering och beredning av IT-frågor som berör hela landstinget saknas. Det har under intervjuer med förvaltare, representanter från IT och från de berörda PM 3 -objekten framkommit att en otydlighet upplevs avseende roller och ansvar mellan objekten, LK och MSI. Otydligheten leder till oklarheter kring var beslut om t ex prioriteringar hör hemma. En problembild som togs upp under vissa av intervjuerna var att det inom strukturen för PM 3 saknas en liknande styrgrupp, som 1 PM 3 är en förvaltningsmodell som beskriver hur systemförvaltning ska organiseras för att kunna bedrivas på ett affärsmässigt sätt. Landstinget i Uppsala län 15 av 18 PwC

277 beskrivs ovan, för att skapa en paraplyorganisation som har till uppgift att prioritera strategiskt övergripande frågor för PM 3 -objekten. Vi har även noterat att det råder viss otydlighet avseende supportorganisationen och dess struktur. Supportorganisationen är uppbyggd genom att första- och andralinjens support är förlagda i verksamheten, utan någon direkt gemensam styrning. Tredje linjens support är förlagd till MSI. Det saknas även ett landstingsgemensamt ärendehanteringssystem, vilket resulterar i att samordningen av supportärenden och framförallt uppföljning av dessa, brister. Samtliga dessa faktorer har bidragit till att vi ej kunnat ta del av någon sammanställning av oplanerade driftavbrott. Att inte kunna följa upp och analysera supportärenden inom landstinget minskar möjligheten till att proaktivt kunna samordna och införa förbättringsåtgärder som kan förbättra IT-stödet och IT-leveransen inom LUL. MSI:s leverans styrs dels av sina överenskommelser med respektive kund, dels av förvaltningsplanerna i PM3. Dessa dokument stäms dock inte systematiskt av med varandra, vilket i praktiken innebär att MSI:s leverans, inte samordnas. Bedömningar Avsaknaden av en gemensam målbild för hela IT-funktionen inom LUL och bristande samverkansformer påverkar leveransen till landstingets användare av IT. Vidare bedömer vi att det finns klara förbättringsmöjligheter och tydliga synergieffekter av att se över samverkansformer på övergripande nivå, både mellan IT och LK men även mellan PM 3 -objekten för att förbättra leveransen till landstingets användare av IT Rekommendationer Utifrån ovan beskrivna iakttagelser, rekommenderar vi LUL att: se över styrmodellen för IT för att därmed kunna uppnå en högre verksamhetsnytta av resurser investerade i IT inom landstinget. Styrmodellen bör inkludera t ex en gemensam målbild och strategi för IT inom hela landstinget, utreda möjligheten att införa ett gemensamt ärendehanteringssystem inom landstinget i syfte att på ett systematiskt och standardiserat sätt samla in ärenden relaterade till incidenter, driftstörningar samt ärenden som på ett eller annat sätt påverkar slutanvändare och/eller infrastruktur i syfte att förbättra slutanvändarupplevelsen inom landstinget, utreda behovet av att öka antalet avstämningsmöten mellan MSI och kund för att säkerställa att leveransöverenskommelser uppfylls samt därigenom förbättra dialogen, säkerställa att framtagna överenskommelser, eller kommande tjänstekatalog, går i linje med de förvaltningsplaner som tagits fram inom ramen för PM 3. Landstinget i Uppsala län 16 av 18 PwC

278 3 Besvarande av den övergripande revisionsfrågan Det är vår uppfattning, efter genomförda intervjuer och genomgång av relevant dokumentation, att de åtgärder som vidtagits inom landstinget anses vara av sådan karaktär att de till stora delar kan ses som ändamålsenliga för att minska risken för oplanerade driftstopp. Detta med anledning av nedanstående faktorer; den redundans på IT-system man byggt upp under årens lopp, det finns en väl implementerad förändringsprocess med en hög nivå av efterlevnad, den beredskap landstinget byggt upp genom rutinen Tjänsteman i beredskap, de övervakningsverktyg, antivirus samt brandväggar som finns på plats, samt att det ej inträffat några oplanerade driftstopp inom landstingets IT-miljö de senaste åren. Det finns ett antal områden som landstinget bör överväga att prioritera och där åtgärder krävs för att uppnå en mer ändamålsenlig IT-leverans. Nedan listas de som PwC anser vara högst prioriterade. Vi rekommenderar landstinget att: se över sin styrmodell inom IT för att skapa bättre förutsättningar för landstinget att ta fram en gemensam målbild för IT och därmed kunna styra IT samt prioritera sin IT-funktion, se över lämpligheten i den organisationsstruktur som finns idag för att förbättra sina interna processer, interna styrning samt interna kontroll. Framförallt med fokus på relationen med IT-driftavdelningen och den supportstruktur som är instiftad, utarbeta en formell kontinuitets- och katastrofplan, som baseras på av verksamheten genomförda riskanalyser, för IT inom landstinget, formulera en enhetlig definition av vad ett driftstopp är för att skapa förutsättningar för sammanställning, uppföljning samt utvärdering av oplanerade driftstopp, ta fram en strategi och plan för hur och vilka processer som ska implementeras i Uppsala Länstrafiks verksamhet för att skapa förutsättningar för att göra en systematisk uppföljning eller utvärdering av driftstopp. Denna strategi bör stämmas av med Ledningskontoret och ITdriftavdelningen för att säkerställa att den går i linje med landstingets långsiktiga planer. Landstinget i Uppsala län 17 av 18 PwC

279 Magnus Olson-Sjölander Projektledare Anders Haglund Partner Landstinget i Uppsala län 18 av 18 PwC

280 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Förslag till reviderat riksavtal för utomlänsvård Remissyttrande till Sveriges Kommuner och Landsting Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att lämna bifogat svar till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Bilaga 129 Ärendet Landstinget har erbjudits att yttra sig över förslag till reviderat riksavtal för utomlänsvård. Riksavtalet för utomlänsvård innehåller bestämmelser om vad som gäller när en patient får vård utanför sitt hemlandsting. Kommentarerna till riksavtalet underlättar landstingens arbete med att praktiskt tillämpa avtalet. Nuvarande riksavtal trädde i kraft den 1 maj De föreslagna revideringarna är främst en anpassning till regeringens proposition 2013/14:105 Patientlag. Enligt SKL:s plan kommer SKL:s styrelse under hösten att fatta beslut om reviderat riksavtal. Inriktningen är att detta avtal träder i kraft den 1 januari Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen har lämnat ett gemensamt yttrande för landstingen i Uppsala, Sörmlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Landstinget hänvisar till detta gemensamma svar. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Sveriges Kommuner och Landsting Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

281 FÖRSLAG Dnr CK Landstingsdirektörens stab Jessica Bräck Tfn E-post Sveriges kommuner och landsting Remissyttrande angående förslag till reviderat riksavtal för utomlänsvård Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län har erbjudits att yttra sig över förlag till reviderat riksavtal för utomlänsvård. Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen har lämnat ett gemensamt yttrande för landstingen i Uppsala, Sörmlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Landstinget hänvisar till detta gemensamma svar. För Landstinget i Uppsala län Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung Landstingsdirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

282

283

284

285

286

287

288 Remissversion Dnr 14/2135 Bilaga 1 Riksavtalet för utomlänsvård och kommentarer 1 Avtalets omfattning Riksavtalet har bestämmelser om vad som gäller när en person får vård utanför sitt hemlandsting. Avtalet omfattar vård efter remiss från hemlandstinget, akut- och förlossningsvård, övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer sådan vård, medicinsk service, hjälpmedel samt transporter och resor. Riksavtalet gäller då verksamhet i dessa avseenden, kapitel 2 t.o.m. 7, inte regleras med avtal inom sjukvårdsregionen eller avtal mellan landsting. I kapitel 4.1 finns patientlagens (2014:xxx) bestämmelser om möjligheterna att välja öppen vård. Dessa lagbestämmelser är tvingande. I kap 4.2 framgår den miniminivå som reglerar patienternas valmöjligheter inom den slutna vården. Kapitel 8 är tvingande. Riksavtalet förutsätter att vården lämnas av: landsting privata vårdgivare som har kontrakt med landstingen med stöd av antingen lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Kontrakt som sluts i enlighet med LOU kallas oftast för vårdavtal. Hur frågor om utomlänsvård bör regleras i sådana kontrakt behandlas i kap 8. vårdgivare som är verksamma enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. I bifogad bilaga definieras vissa termer som används i detta avtal. 2 Hälso- och sjukvård efter remiss från hemlandstinget En patients hemlandsting ersätter utomlänsvård som ges efter remiss från hemlandstinget enligt följande bestämmelser. 2.1 Varje landsting fastställer vilka befattningar som är förenade med rätt att remittera patienter för hälso- och sjukvård enligt avtalet. Övergångsbestämmelser för remittering till privata vårdgivare När ett hemlandsting remitterar patient till privat vårdgivare med kontrakt med annat landsting gäller fram t.o.m. den 31 december 2014 följande. Hemlandstinget sänder i dessa fall remissen till berört vårdlandsting, som i sin tur förmedlar remissen till privat vårdgivare med vilken detta vårdlandsting har ett kontrakt, som reglerar vård av utomlänspatient i enlighet med övergångsbestämmelserna i kap 8.2. Av kap 8.2 framgår vad som gäller vid remittering till privat vårdgivare enligt kontrakt om öppen vård som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015 och vad som ska gälla enligt de kontrakt som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari En patient som remitterats på hemlandstingets initiativ kan remitteras vidare på hemlandstingets bekostnad av den läkare som är behörig att göra sådan remittering vid den mottagande enheten om det gäller vård eller åtgärder som anges i remissen. 2.3 Remiss för hälso- och sjukvård i annat landsting gäller både öppen och sluten vård. På remissen kan dock anges att den enbart gäller öppen vård. Förbehåll i remissen kan emellertid inte göras gällande om det begränsar förutsättningarna att genomföra medicinskt motiverade undersökningar eller behandlingar. 2.4 Remissen, som är en betalningsförbindelse för det remitterande landstinget, ska innehålla uppgifter om medicinsk frågeställning och eventuella åtgärder. Utöver de regler som anges här gäller särskilda bestämmelser som anges på remissblanketten. Remissen gäller ett år från utfärdandet om inte annat anges. ria14.april 1

289 Remissversion Akut- och förlossningsvård samt vård av vissa patienter En patients hemlandsting ersätter öppen och sluten akut- och förlossningsvård samt vård av vissa patienter som ges enligt följande bestämmelser. 3.1 Den som under vistelse inom vårdlandstinget till följd av sjukdom, skada eller havandeskap omedelbart behöver tas in för sluten vård eller tas om hand för öppen vård. 3.1.a Den som till följd av vård med stöd av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) socialtjänstlagen (2001:453) SoL, eller som är häktad eller föremål för kriminalvård i anstalt, under vistelse inom vårdlandstinget till följd av sjukdom, skada eller havandeskap omedelbart eller icke omedelbart behöver tas in för sluten vård eller tas om hand för öppen vård och som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt bestämmelserna i 4 andra stycket HSL. 3.2 En patient som, enligt kap 3.1, tagits emot för akut- eller förlossningsvård men behöver specialistvård som vårdenheten inte kan ge, ska i första hand remitteras till vårdenhet inom hemlandstinget eller till vårdenhet med vilket hemlandstinget har avtal. Om sådan remittering inte är möjlig ska patienten remitteras till närmaste vårdenhet där den nödvändiga vården kan ges. Den tjänstgörande läkaren har rätt att utfärda en sådan remiss. En patient som tagits emot för vård, enligt kap 3.1.a, men behöver specialistvård som vårdenheten inte kan ge ska remitteras till vårdenhet enligt de regler som vårdlandstinget tillämpar för sina egna patienter. 3.3 Om en patient, enligt kap 3.1, tagits in akut för sluten vård ska så snart det är möjligt kontakt tas med patientens hemlandsting. 4 Övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer En patients hemlandsting ersätter utomlänsvård när patienten själv väljer i enlighet med följande. Patientlagen öppen vård 4.1 Patienten ska få möjlighet att välja öppen vård i andra landsting. En utomlänspatient omfattas inte av vårdlandstingets vårdgaranti. Patienten ska få möjlighet att lista sig inom primärvården i andra landsting. En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att i andra landsting få en ny medicinsk bedömning. En patient ska få möjlighet välja läkarvård eller sjukvårdande behandling i hemsjukvård. Hemsjukvård som tillhandahålls av kommunerna regleras inte i riksavtalet. Söker en patient öppen vård ersätter hemlandstinget vårdlandstinget enbart om hemlandstingets eventuella remisskrav iakttagits. I övrigt ska vården ges på samma villkor som de som gäller för vårdlandstingets egna invånare. Detta innebär att landstingen inte kan prioritera sina egna invånare framför patienter från andra landsting utan enbart ska ta hänsyn till de medicinska behov som patienterna har. ria.april 14 2

290 Remissversion Förbundsrekommendation sluten vård 4.2 Patienten ska erbjudas möjlighet att i andra landsting välja att få sin behandling i sluten vård vid sjukhus inom länssjukvården, efter det att behovet har fastställts i hemlandstinget. Det krävs ett godkännande i förväg av hemlandstinget. 5 Medicinsk service En patients hemlandsting ersätter medicinsk service i enlighet med följande. 5.1 Varje landsting fastställer vilka befattningar som är förenade med rätt att hos andra landsting beställa sådana tjänster inom medicinsk service, som inte utgör en del av sådan utomlänsvård som regleras i riksavtalets kap Tjänst som en läkare med kontrakt enligt LOU (vårdavtal) eller LOV beställt om ett sådant kontrakt medger beställning av medicinsk service inom vårdlandstinget för en utomlänspatient. Tjänst som en läkare som är verksam enligt lagen om läkarvårdsersättning beställt inom vårdlandstinget för en utomlänspatient. 5.3 Tjänst som en läkare vid försvarsmakten eller anstaltsläkare beställt för person som genomgår grundläggande och kompletterande militär utbildning respektive anhållen, häktad eller intagen. 6 Hjälpmedel Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting som förskriver och utlämnar hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. De hjälpmedel som fordrar avancerad service och underhåll ska förskrivas av hemlandstinget. Detta gäller även de hjälpmedel som kräver installation, som måste anpassas med hänsyn till berörd persons bostadsförhållanden eller vardagliga miljö i övrigt. I de fall hjälpmedel, inklusive tillbehör, till en utomlänspatient beräknas överstiga kr ska förskrivningen ske i samråd med hemlandstinget. Det är hemlandstinget som äger dessa hjälpmedel. 7 Transporter och resor En patients hemlandsting ersätter i samband med vård berört vårdlandsting för transporter och resor som påbörjas inom ett annat landsting i enlighet med följande. 7.1 Ambulans- och andra transporter till den närmaste vårdenhet där patienten kan få nödvändig vård. 7.2 Överflyttningstransporter från ett sjukhus till ett annat för patienter i sluten vård. 7.3 Ambulans- och andra transporter från en vårdenhet, gäller även vid öppen vård, till den ort där patienten började transporten till vårdenheten eller till hemmet. 7.4 Transport till hemlandstinget av en patient som avlidit efter att ha remitterats enligt kapitel 2 till ett annat landsting. 7.5 Socialt eller medicinskt motiverade permissionsresor till hemmet för utomlänspatienter som vårdas efter remiss från hemlandstinget. 7.6 Sjukresor inom vårdlandstinget enligt lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor med taxi eller annan beställningstrafik, som har beställts via vårdlandstingets beställningscentral. ria.april 14 3

291 Remissversion Transporter och resor enligt kapitel 7 utförs av vårdlandstinget, som ska utnyttja befintliga samordningsmöjligheter. Om hemlandstinget så begär ska transporterna i stället utföras av detta landsting. 8 Ersättning 8.1 Grunder för ersättning regional prislista För utomlänsvård i egen regi och andra tjänster som lämnats enligt de ovan angivna bestämmelserna ska hemlandstinget betala skälig ersättning till vårdlandstinget. Ersättning för tjänster enligt detta avtal lämnas i enlighet med regional prislista, som har sin grund i överenskommelse mellan vårdlandstinget och samverkande landsting inom sjukvårdsregionen. Prislistan gäller tidigast fr.o.m. månaden efter det att en överenskommelse har träffats. Respektive samverkansnämnd/motsvarande ska snarast göra prislistan tillgänglig via sin hemsida. 8.2 Reglering av ersättning Privat vårdgivare Vård som ges av privat vårdgivare med kontrakt med ett landsting, som detta landsting sluter i enlighet med LOU (vårdavtal) eller LOV, ersätts av det kontraktsslutande landstinget. Det kontraktsslutande landstinget ersätts i sin tur av patientens hemlandsting enligt de i kontraktet med vårdlandstinget angivna villkoren. I detta kontrakt ska regleras bl.a. att ersättning för en vårdtjänst är densamma för både inom- och utomlänspatienter. Ett sådant kontrakt är en förutsättning för att ett hemlandsting ska vara skyldigt att ersätta det kontraktsslutande landstinget. Kontrakt om öppen vård som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015 För kontrakt som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015 gäller att ersättningsbestämmelserna i föregående stycke endast kan tillämpas vid remittering till privat vårdgivare om hemlandstinget sänder en remiss via berört vårdlandsting, som i sin tur sänder remissen vidare till privat vårdgivare med vilket vårdlandstinget har ett kontrakt. Kontrakt om öppen vård som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 2015 De kontrakt om öppen vård som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 2015 måste gälla även för patienter från andra landsting. Detta gäller också för sådana kontrakt som förlängs fr.o.m. den 1 januari Om det finns krav på remiss behöver den inte skickas via vårdlandstinget utan den kan skickas direkt till en privat vårdgivare. Kontrakt om sluten vård Ett hemlandsting behöver även i fortsättningen sända remiss som avser sluten vård via berört vårdlandsting, som i sin tur sänder remissen vidare till privat vårdgivare med vilket vårdlandstinget har ett kontrakt. Lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi Vård som ges enligt lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi ersätts av hemlandstinget med till dessa vårdgivare av vårdlandstinget utgiven ersättning. Övrigt Om vård eller annan tjänst lämnats efter remiss eller annan beställning utfärdad av annat landsting än hemlandstinget har det landsting som utfärdat beställningen betalningsansvaret, dock inte för vidareremiss enligt kapitel 2.2, remiss för akutvård enligt kapitel 3.2 och för sådan tjänst som regleras i kapitel 5.2. ria.april 14 4

292 Remissversion Utomlänspatient ska betala patientavgift enligt de regler som fastställts av vårdlandstinget för inomlänspatienter. Ersättning för tjänst som lämnas enligt avtalet faktureras det betalningsansvariga landstinget med specifikation per patient och vårdtillfälle så snart vården slutförts eller en gång per månad vid vårdtid över 30 dagar. Rätten till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats sex månader efter det att vårdtjänsten avslutades. Anmärkning mot framställt krav på ersättning ska göras senast tre månader efter det att fakturan mottagits. Dröjsmålsränta erläggs enligt bestämmelserna i räntelagen (1975:635). 9 Avtalstid Detta avtal gäller fr.o.m. den 1januari 2015 t.o.m. den 31 december Om avtalet inte sägs upp senast ett år före avtalstidens utgång förlängs det med ett år i sänder. ria.april 14 5

293 Remissversion Bilaga. Definitioner som används i detta avtal Med landsting avses även Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Region Halland och Region Gotland. Med regionavtal avses ett för landstingen i en sjukvårdsregion gemensamt avtal om samverkan om hälso- och sjukvård och annan verksamhet. Ett regionavtal är flerårigt och har en övergripande ramkaraktär. Med mellanlänsavtal avses ett avtal om samverkan om hälso- och sjukvård och annan verksamhet där parterna är två eller flera landsting, men där avtalet inte är ett regionavtal. Med hemlandsting avses i riksavtalet det landsting där patienten är folkbokförd vid vårdtillfällets inledning. Med kontrakt med privat vårdgivare avses sådana kontrakt som landstingen sluter i enlighet med LOU eller LOV. Ett kontrakt definieras i dessa lagar som ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som 1. sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer, 2. avser tillhandahållandet av tjänster, och 3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med elektronisk signatur. Kontrakt kan även innehålla andra villkor än ekonomiska. Med kontraktsslutande landsting avses det landsting som har slutit kontrakt med en privat vårdgivare. Med listningslandsting avses det landsting inom vilket patienten har valt att lista sig. Vårdlandsting kallas det landsting där en utomlänspatient undersöks eller behandlas. Med utomlänspatient avses en person som undersöks eller behandlas inom ett annat landsting än det där personen är folkbokförd. Med utomlänsvård avses undersökning eller behandling av utomlänspatient. Sluten vård är hälso- och sjukvård som ges till patient intagen i vårdinrättning. Öppen vård är annan hälso- och sjukvård än sluten vård. Hemsjukvård är hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden. Akut vård är synonymt med begreppet omedelbar hälso- och sjukvård, vars innebörd enligt 4, 1 st hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, är följande. Om någon som vistas inom landstinget utan att vara bosatt där behöver omedelbar hälsooch sjukvård, ska landstinget erbjuda sådan vård. Sjukvårdande behandling är behandling inom öppen hälso- och sjukvård utförd av annan än läkare. Regionsjukvård är den allmänt använda termen för hälso- och sjukvård som berör flera landsting i enlighet med 9 HSL. I det sammanhanget används också begreppet högspecialiserad vård. Rikssjukvård är, i enlighet med 9 a HSL, sådan hälso- och sjukvård som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde. ria.april 14 6

294 Remissversion Kommentarer till riksavtalet för utomlänsvård Syfte Avsikten med Kommentarerna är att de ska underlätta för landstingen att praktiskt tillämpa riksavtalet. Kommentarerna är indelade i kapitel, som utgår från riksavtalets kapitelindelning. Inledningsvis ges en kort beskrivning av bakgrunden till riksavtalet samt de övriga avtal som ligger till grund för samarbete landstingen emellan. Bakgrund I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, och patientlagen fastställs grunderna för landstingens hälso- och sjukvård. Dessa lagar ställer ett antal krav på landstingens hälso- och sjukvård. Bland dessa kan nämnas att varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta i landstinget. Fr.o.m. den 1 januari 2015 har landstingen en skyldighet att erbjuda öppen vård även åt dem som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt 4 andra stycket HSL. Ett landsting får också i andra fall erbjuda hälso- och sjukvård åt den som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård, om landstingen kommer överens om det. Vidare har landstingen en skyldighet att erbjuda akut vård, 4 första stycket i HSL, även åt den som tillfälligt vistas i landstinget. 9 HSL anger att regeringen får föreskriva att riket skall delas in i regioner för den hälso- och sjukvård som berör flera landsting och att de skall samverka om sådan vård. I 9 kap. patientlagen (2014:xxx) regleras patientens möjlighet att inom eller utom det egna landstinget välja utförare av offentligt finansierad öppen vård. Mer utförlig information om denna lag finns i SKL-cirkulär 14:xx som är tillgängligt här (Publiceras senare.) Det totala värdet i landet för utomlänsvård uppgick 2012 till cirka 8,4 miljarder kronor. De totala nettokostnaderna för samtliga landsting för hälso- och sjukvård, exklusive tandvård, uppgick 2012 till omkring 210 miljarder kronor. Riksavtalet, regionavtalen, mellanlänsavtalen och kontrakt med privata vårdgivare samt dess inbördes förhållande För att åstadkomma en effektiv samverkan mellan landstingen om hälso- och sjukvård behöver ett antal frågor lösas. Svar behöver ges på hur denna samverkan ska genomföras, hur betalning för utförda tjänster ska beräknas och hur ersättning ska utgå till vårdgivande landsting och privat vårdgivare med kontrakt med landsting. Svaren på dessa frågor regleras inte i HSL. Dessa frågor har i stället lösts genom att utveckla riksavtalet, regionavtal inom sjukvårdsregionerna, mellanlänsavtal och kontrakt med privata vårdgivare. För hela landet gäller riksavtalet för utomlänsvård, som har godkänts av samtliga landsting samt Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Region Halland och Region Gotland. Ett regionavtal reglerar samarbetet om utomlänsvård m.m. inom respektive sjukvårdsregion, som vid sina region- och universitetssjukhus driver högt specialiserad sjukvård såsom t.ex. neuro-, thorax- och plastikkirurgi. Inom dessa regioner upprättar de berörda landstingen tillsammans också regionala prislistor, som används vid debitering av vård i egen regi av patienter från bl.a. andra landsting och EES-länder. ria.april 14 7

295 Remissversion I ett mellanlänsavtal regleras samarbetet mellan enskilda landsting. Dessa avtal kan avse samverkan om hälso- och sjukvård för t.ex. boende i tätortsområden, som är uppdelade på flera landsting eller där landstingsgränsen korsar en naturlig arbetsmarknadsregion. Ytterligare information om relationen mellan riksavtalet och region- och mellanlänsavtalen finns nedan i kapitel 1. En viktig regel är att ett vårdlandsting ersätts av en patients hemlandsting enligt den regionala prislistan. Denna lista tillämpas också om patientens hemlandsting tillhör en annan sjukvårdsregion. Om ett vårdlandsting omfattas av både en regional prislista och ett mellanlänsavtal med en prislista är det mellanlänsavtalets prislista som gäller mellan de landsting som slutit detta avtal. Den regionala prislistan gäller vid vård av patient, som är folkbokförd i de landsting med vilka mellanlänsavtalet inte är tillämpligt. I varje region finns en samverkansnämnd/motsvarande med uppgift att svara för samverkan som rör regionala hälso- och sjukvårdsfrågor. Landstingens och regionernas fördelning mellan sjukvårdsregionerna framgår av förordning (1982:777) om rikets indelning i regioner för hälso- och sjukvård som berör flera landstingskommuner. Landstingen och regionerna är fördelade mellan sjukvårdsregionerna enligt följande. Region Stockholm Gotland Sydöstra Södra Västra Uppsala Örebro Norra Landsting Stockholm och Gotland Östergötland, Jönköping och Kalmar Kronoberg, Blekinge, Region Skåne och södra delen av Halland med kommunerna Laholm, Halmstad och Hylte Västra Götalandsregionen och norra delen av Halland med kommunerna Falkenberg, Varberg och Kungsbacka Uppsala, Södermanland, Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten Privata vårdgivare omfattas av riksavtalet om de har ett landstingskontrakt med stöd av antingen lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Kontraktsslutande landsting är det landsting som har slutit kontrakt med en privat vårdgivare. Den privata vårdgivaren är normalt belägen inom vårdlandstinget, men kan också vara belägen utanför det kontraktsslutande landstingets geografiska område. Vård som ges av privata vårdgivare ersätts av det kontraktsslutande landstinget med en ersättning som är densamma för både inom- och utomlänspatienter. Det kontraktsslutande landstinget ersätts av hemlandstinget enligt de i kontraktet angivna villkoren. Riksavtalet omfattar också vårdgivare som är verksamma enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Vård som ges av dessa vårdgivare ersätts av hemlandstinget med till dessa vårdgivare av vårdlandstinget utgiven ersättning. 1 Riksavtalets omfattning Riksavtalet har bestämmelser om vad som gäller angående ersättning när en person får vård utanför sitt hemlandsting. Avtalet omfattar vård efter remiss från hemlandstinget, akut- och förlossningsvård samt vård av vissa patienter, övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer sådan vård. Avtalet omfattar också medicinsk service, hjälpmedel samt transporter och resor. ria.april 14 8

296 Remissversion Riksavtalets kapitel 2-7 är inte tvingande, med undantag för kap. 4.1 i vilket återges patientlagens möjligheter att välja öppen vård. Det innebär att dessa kapitel gäller enbart om inget annat avtal finns inom geografiskt avgränsade områden såsom regionavtal eller mellanlänsavtal. Utöver kapitel 4.1 är också kapitel 8 tvingande. Med sjukvård avses i riksavtalet även sådan oralkirurgisk behandling som regleras enligt tandvårdsförordningen (1998:1338) 2. Riksavtalet gäller vård som ges av landsting, privat vårdgivare med vilken ett landsting har kontrakt som tillgodoser kraven i kap 8.2, vårdgivare som är verksamma enligt lagen om läkarvårdsersättning eller lagen om ersättning för fysioterapi. 1.1 Definition av patientens hemlandsting Begreppet bosättning har stor betydelse för hälso- och sjukvården, eftersom HSL anger att varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget samt till dem som är kvarskrivna enligt folkbokföringslagen och stadigvarande vistas inom landstinget. Landstingen ska också fr.o.m. den 1 januari 2015 erbjuda öppen vård även åt dem som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt 4 andra stycket HSL. Dessutom ska landstinget erbjuda dem som inte är bosatta omedelbar hälso- och sjukvård vid behov. Beslut om folkbokföring och kvarskrivning fattas av Skatteverket. I riksavtalet definieras också patientens hemlandsting som det landsting där patienten vid vårdtillfällets inledning är folkbokförd. Ett vårdtillfälle i sluten vård avgränsas av in- och utskrivningen vid ett sjukhus. I de fall ett hemlandsting har utfärdat en remiss för en patient, som efter utfärdandet folkbokförs i ett annat landsting kvarstår det remitterande landstingets betalningsansvar under den tid som remissen gäller, normalt ett år. Om berört vårdlandsting får kännedom om att remitterad patient har flyttat från det landsting, som har utfärdat remissen ska vårdlandstinget kontakta både det tidigare hemlandstinget och det nya hemlandstinget. Det tidigare hemlandstinget ges därmed möjlighet att dra tillbaka sin remiss och det nya landstinget har att bedöma om det finner behov av att remittera denna patient för utomlänsvård. 2 Hälso- och sjukvård efter remiss från hemlandstinget 2.1 Rätten att remittera Ett hemlandsting kan remittera en patient till ett annat landsting för specialistvård, vård enligt den nationella vårdgarantin, ny medicinsk bedömning, rikssjukvård, akutvård, till följd av patientens eget val eller av andra skäl. Möjligheterna att utfärda en remiss omfattar också sjukvårdande behandling och hemsjukvård. Det är landstinget som fastställer vilka befattningar, som är förenade med rätt att remittera patienter för hälsooch sjukvård enligt avtalet. 2.2 Vidareremittering Den läkare som är behörig att remittera en patient kan på hemlandstingets bekostnad också vidareremittera. Förutsättningen är dock att en vidareremiss avser sådan vård eller sådana åtgärder som anges i den ursprungliga remissen. I annat fall krävs ett godkännande av hemlandstinget. 2.3 Förbehåll i en remiss En remiss kan gälla både öppen och sluten vård. Det kan dock anges att den enbart ska gälla öppen vård. Direktiv eller förbehåll i remissen, som enligt mottagande vårdenhet inte är förenligt med det medicinska ansvaret eller i övrigt är ett hinder för en medi- ria.april 14 9

297 Remissversion cinskt korrekt vård kan inte göras gällande. Den behandlande läkaren ska i ett sådant fall kontakta remitterande sjukhus eller läkare. 2.4 Uppgifter om medicinsk frågeställning m.m. En remiss ska innehålla information om medicinsk frågeställning och eventuella åtgärder. Innebörden av en remiss är att det remitterande landstinget utfärdar en betalningsförbindelse. Mottagande vårdenhet behöver inte kontrollera att en remiss är utfärdad av en behörig läkare eller att den patient remissen gäller är bosatt inom det remitterande landstingets område. Finns det i något fall anledning att ifrågasätta remissens giltighet ska remitterande vårdenhet kontaktas. Det bör observeras att det ska finnas en remiss innan en patient tas emot för vård enligt denna bestämmelse. I riksavtalet har fastställts att giltighetstiden för en remiss uppgår till ett år från utfärdandedagen eller från den dag då remissen finns tillgänglig i ett elektroniskt system om inte annat anges. 3 Akut- och förlossningsvård samt vård av vissa patienter 3.1 Förutsättningar för akut- och förlossningsvård Avtalet gäller för såväl öppen som sluten akut- och förlossningsvård. Vidare gäller avtalet i dessa avseenden för somatisk och psykiatrisk korttidsvård. För intagning enligt riksavtalet krävs att patienten på grund av sjukdom, skada eller havandeskap är i omedelbart behov av vård. I de fall en utomlänspatient har tagits emot för akutvård gäller avtalet även nödvändiga återbesök och kontroller. Principerna för att ge förlossningsvård är desamma som vid akutvård. Eventuella läkarbesök i öppen vård som har samband med förlossningsvård ingår i avtalet. 3.1.a Vård av vissa patienter Den som vistas inom vårdlandstinget till följd av vård med stöd av LVM, LVU, LRV, LPT, SoL eller är häktad eller är föremål för kriminalvård i anstalt ska av vårdlandstinget erbjudas såväl omedelbar som icke omedelbar vård i enlighet med följande. En sådan patient ska inte sändas hem för vård till sitt hemlandsting och någon kontakt när patienten vårdas behöver vårdlandstinget inte ta med hemlandstinget. Det är vårdlandstinget som i dessa fall bedömer patientens behov av vård och patientens hemlandsting har att acceptera denna bedömning. Därmed tillämpas således inte riksavtalets regler om utfärdande av remiss/betalningsförbindelse från hemlandstinget. Vidare är det vårdlandstingets remissregler inom öppenvården som gäller. Vårdlandstinget ersätts för sina kostnader, i enlighet med riksavtalet, från patientens hemlandsting, som har betalningsansvaret. 3.2 Vidareremittering Om en patient som tagits in för akut- eller förlossningsvård behöver vidareremitteras, ska detta i första hand ske till vårdenhet i hemlandstinget eller till vårdenhet med vilket hemlandstinget har avtal. Riksavtalet ger emellertid den tjänstgörande läkaren rätt att i en akut situation, utan kontakt med eller godkännande av hemlandstinget, remittera patienten till den närmaste vårdenhet som kan ge den nödvändiga vården. 3.3 Kontakt med hemlandstinget Ett vårdlandsting ska så snart som möjligt, dock senast inom en vecka, efter inskrivningen ta kontakt med en patients hemlandsting för att ge detta möjligheter att ta ställning till vården. En utomlänspatient som tagits in för sluten vård överförs till en vårdenhet i hemlandstinget så snart det är möjligt med hänsyn till patientens tillstånd och andra omständigheter. Hemlandstinget kan naturligtvis också utfärda en remiss på patientens ria.april 14 10

298 Remissversion initiativ enligt kapitel 4. En vidareremiss för akutvård kan avse även öppen vård enligt samma regler som gäller för sluten vård. 4 Övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer I detta kapitel finns regler om när patienten själv väljer hälso- och sjukvård utanför sitt eget landsting. Öppen vård I 9 kap patientlagen (2014:xxx) regleras att patienten ska få möjlighet att inom eller utom det egna landstinget välja utförare av offentligt finansierad öppen vård. I 4 andra stycket HSL regleras landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård till patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Sluten vård Reglerna i kapitel 4.2 om sluten vård är identiska med Landstingsförbundets rekommendation om valmöjligheter inom hälso- och sjukvården, A 00:56, som trädde i kraft den 1 juli Denna rekommendation reglerar även valmöjligheterna inom det egna landstinget. Rekommendationen avser en miniminivå som gäller i alla landsting. Därutöver kan landstingen besluta om längre gående valmöjligheter, inom en viss region eller i hela landet. Rekommendationen är tillgänglig här via SKLs hemsida Ett landsting kan ta emot utomlänspatienter för planerad sluten vård i enlighet med reglerna för valmöjligheter i förbundsrekommendationen om landstinget samtidigt till dem som är bosatta i landstinget kan erbjuda en god hälso- och sjukvård enligt HSL 3 leva upp till målet i HSL 2 med avseende på att: Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. HSL ger således inte stöd för att prioritera sluten vård av utomlänspatienter på samma sätt som inomlänspatienter. Sådana prioriteringar rörande sluten vård har dock stöd i HSL vid akut-, region- och rikssjukvård. Resekostnader Patienten får själv stå för de resekostnader som det egna valet av vårdgivare inom den öppna och slutna vården i annat landsting kan medföra. Information I 3 kap patientlagen regleras att patienten ska ges information om bl.a. sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Information om sluten vård ska utgå ifrån förbundets rekommendation om valmöjligheter. Patienten ska få information även om vårdgarantin. 4.1 Patientlagen öppen vård Patienten ska, i enlighet med 9 kap. 1 i patientlagen (2014:xxx) ges möjlighet att i andra landsting välja utförare inom primärvården och den specialiserade öppenvården, som t.ex. dagkirurgi. Valmöjligheten omfattar även högspecialiserad vård, såsom regionsjukvård enligt 9 HSL, under förutsättning att vården inte kräver intagning i vårdinrättning. Patienten ska få ta del av det öppenvårdsutbud som ingår i ett annat landstings vårderbjudande även om utbudet är ett annat än det som finns i patientens hemlandsting. Patienten har möjlighet att välja mellan samtliga behandlingsalternativ inom den öppna hälso- och sjukvården, dvs. även de behandlingsalternativ som finns i andra landsting. ria.april 14 11

299 Remissversion Patienten ska få möjlighet att också i andra landsting välja en fast läkarkontakt och få tillgång till en fast vårdkontakt. En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att i andra landsting få en ny medicinsk bedömning. Listning Patienten ska få möjlighet att lista sig inom primärvården i andra landsting. Med listningslandsting avses det landsting inom vilket patienten har valt att lista sig. Primärvården tillämpar det egna vårdlandstingets regler och rutiner för vård och omhändertagande av listad patient. Den patient som är listad inom primärvården ska emellertid inte ges företräde till att få primärvård utan hänsyn ska enbart tas till de medicinska behov som patienten har. En listad utomlänspatient omfattas inte av vårdlandstingets vårdgaranti. Remisser I de fall valet avser vård av annan specialistläkare än specialistläkare i allmän medicin och fysioterapeut/sjukgymnast tillämpas hemlandstingets remissregler. Det innebär att det landsting som finansierar vården av en patient får fatta beslut om remissregler som tillämpas även i andra landsting. Om patientens hemlandsting kräver remiss i öppen vård till annan specialistläkare än specialistläkare i allmän medicin och sjukgymnast kan även vårdlandstinget utfärda en sådan remiss. Landstingen kan emellertid inte införa krav på remiss inom specialiteterna barnmedicin, gynekologi och psykiatri hos privatläkare, som ger vård enligt lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning. För att en patients hemlandsting ska ersätta ett vårdlandsting förutsätts att patienten följer sitt hemlandstings remisskrav enligt 3 lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning och 3 lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Det är således nödvändigt i dessa fall, för att få ersättning från patientens hemlandsting, att behandlande specialistläkare i öppen vård och sjukgymnast vid besök av patienter från andra landsting förvissar sig om att patienterna inte omfattas av remissregler. Varje landsting informerar SKL om sina beslut om remiss i anledning av ovan nämnda lagar. Förbundet sammanställer därefter inkomna uppgifter som förmedlas vidare till samtliga landsting. Dessa uppgifter finns också tillgängliga här via SKLs hemsida. Om vårdlandstinget ställer upp krav på remiss för viss vård ska dessa regler fr.o.m. den 1 januari 2015 gälla även för patienter från andra landsting i enlighet med proposition 2012/13: 106. Övrigt Vad gäller hemsjukvård är det vårdlandstingets praxis vid hemsjukvård av inomlänspatienter som tillämpas vid bedömningen om en utomlänspatient ska anses ha fått hemsjukvård. En kvinna kan valfritt söka både öppen och sluten vård vid abort i andra landsting. Det ställs inga krav på remiss från hennes hemlandsting, som ersätter denna vård. 4.2 Förbundsrekommendation sluten vård Patienten ska erbjudas möjlighet att i andra landsting välja att få sin behandling i sluten vård vid sjukhus inom länssjukvården, efter det att behovet har fastställts i hemlandstinget. Det krävs ett godkännande i förväg av hemlandstinget. Behovet av behandling fastställs av den i hemlandstinget, som är behörig att fatta sådana beslut. En remiss utfärdas och godkänns av patientens hemlandsting. Remissen har till uppgift att överföra medicinsk information om bl.a. vårdbehovet och fungera som betalningsförbindelse för det remitterande landstinget. Möjligheterna att välja vårdgivare gäller inte för sluten vård, som ges enligt reglerna om regionsjukvård och rikssjukvård (9-9 b i HSL). Regionsjukvård är den allmänt använda termen för hälso- och sjukvård som berör flera landsting i enlighet med 9 ria.april 14 12

300 Remissversion HSL. I det sammanhanget används också begreppet högspecialiserad vård. Med rikssjukvård avses i HSL sådan hälso- och sjukvård, som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde. Vidare gäller inte möjligheten att välja vårdgivare för personer som ges vård enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. 5 Medicinsk service 5.1 Rätten att beställa medicinsk service En förutsättning för att en patients hemlandsting ska ersätta ett vårdlandsting är att den medicinska tjänsten beställs av någon i hemlandstinget som har rätt att beställa dessa tjänster, såsom t.ex. köp av laboratorietjänster. Denna beställning ska heller inte ingå som en del i den utomlänsvård, som regleras i kap 2 4 i riksavtalet. Den mottagande enheten behöver normalt inte kontrollera att en beställning är utfärdad av en behörig person. 5.2 Beställning av läkare med läkarvårdsersättning och vårdgivare med kontrakt enligt LOU eller LOV En patients hemlandsting ersätter kostnad för medicinsk service som beställs inom vårdlandstinget för en utomlänspatient om beställningen utförs av läkare med läkarvårdsersättning samt vårdgivare med kontrakt enligt LOU eller LOV om detta kontrakt medger sådan beställning. Om läkare verksam enligt lagen om läkarvårdsersättning beställer medicinsk service i patientens hemlandsting fakturerar den som utfört den medicinska servicen i hemlandstinget det egna landstinget direkt och inte via beställaren i annat landsting. Motsvarande gäller för vårdgivare med kontrakt enligt LOU eller LOV om detta kontrakt medger en sådan hantering. 5.3 Beställning från försvarsmakten m.fl. En patients hemlandsting ersätter kostnad för medicinsk service i de fall en läkare vid försvarsmakten eller anstaltsläkare beställt medicinsk service inom vårdlandstinget för person som genomgår grundläggande och kompletterande militär utbildning, anhållen, häktad eller intagen. 6 Hjälpmedel Ett vårdlandsting kan förskriva och utlämna vissa hjälpmedel till en utomlänspatient vid besök i landstinget om kostnaden understiger kr. I dessa fall tillämpar vårdlandstinget sitt eget regelverk. Ambitionen är att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få sina behov av olika hjälpmedel tillgodosedda för att därmed kunna leva ett normalt liv även vid besök i annat landsting. Detta gäller både vid akuta behov och icke akuta när personer med funktionsnedsättning behöver låna vissa hjälpmedel. Uppgår kostnaden till mer än kr ska samråd ske med hemlandstinget för att vårdlandstinget även i dessa fall ska ha rätt till ersättning. Om ett hjälpmedel kräver någon form av installation, avancerad service och underhåll som kräver produktspecifik kompetens eller måste anpassas till berörd persons bostadsförhållanden etc. ska det förskrivas och betalas av den funktionshindrades hemlandsting. Detta landsting äger hjälpmedlet. Lokala varianter vad gäller att hyra hjälpmedel kan förekomma. ria.april 14 13

301 Remissversion Transporter och resor I detta kapitel regleras vissa transporter och resor som påbörjas i ett annat landsting än där patienten är bosatt samt transporter av avlidna till hemlandstinget i samband med vård. Vårdlandstingets val av ambulans, bårbil, ambulanshelikopter och ambulansflyg utgår från patientens medicinska behov. 7.1 Transport till vårdenhet En patients hemlandsting ersätter en transport till närmaste vårdenhet som kan lämna den nödvändiga vården. Om en patient befinner sig i en angränsande kommun till sitt hemlandsting ska patienten kunna få transport till vårdenhet i hemlandstinget. 7.2 Överflyttningstransport En patients hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för överflyttningstransporter i de fall en patient är intagen för sluten vård, som regleras enligt avtal. En överflyttning av en patient bör inte ske från ett utomlänssjukhus till hemortssjukhuset om det återstående vårdbehovet bedöms som relativt kortvarigt. Innan en överflyttningstransport genomförs ska den läkare som svarar för utskrivningen komma överens med de läkare som svarar för inskrivningen vid mottagande sjukhus om tid för transporten, så att plats kan reserveras. Om en patient på eget initiativ begär överflyttning från ett sjukhus till ett annat svarar patienten själv för resekostnaden. Avtalet gäller vid överflyttningstransporter endast patienter inom sluten vård vid såväl avsändande som mottagande sjukhus. Ersättning kan dock tas ut från hemlandstinget även när en patient på grund av platsbrist eller annan anledning direkt överförs till hemortssjukhus för omedelbar intagning i sluten vård. En patients hemlandsting ersätter kostnaden för en medföljande vårdare som vårdlandstinget tillhandahåller. 7.3 Transport från vårdenhet En patients hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för en transport från vårdenhet, gäller även vid öppen vård, till den ort där patienten påbörjade transporten till vårdenheten eller till hemmet. En patient får själv svara för den merkostnad som uppkommer i de fall en patient begär en transport till en annan vårdenhet än den närmaste där den nödvändiga vården kan lämnas eller, vid utskrivning från vårdenheten, till annan ort än hemorten eller vistelseorten. 7.4 Transport av avliden Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för transport av avliden till hemlandstinget förutsatt att den avlidne hade remitterats till vårdlandstinget enligt riksavtalets kapitel 2. Denna transport ska ske utan kostnad för dödsboet. I övriga fall svarar respektive dödsbo eller försäkring för kostnaderna för hemtransport av den avlidne. 7.5 Permissionsresa En utomlänspatient som efter remiss på hemlandstingets initiativ är inskriven vid sjukhus kan beviljas permissionsresor till hemmet. Vårdlandstinget fattar beslut om behovet av permissionsresor. Ett hemlandsting ersätter de resor som är medicinskt eller socialt motiverade. Vid femdygnsvård ersätter patientens hemlandsting en hemresa över varje veckoslut såvitt inte resekostnaden väsentligt överstiger kostnaden för patientens vistelse på sjukhusorten. ria.april 14 14

302 Remissversion Sjukresa enligt lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor I de fall en patient beställer taxi eller annat fordon, i enlighet med vårdlandstingets regler, för färd till vårdenhet inom vårdlandstinget och därvid betalar enbart egenavgift har vårdlandstinget enligt avtalet rätt att fakturera patientens hemlandsting de överskjutande kostnaderna. Övriga resekostnader såsom t.ex. för egen bil eller kollektivtrafik regleras, i enlighet med hemlandstingets resereglemente, direkt mellan patienten och hemlandstinget. 7.7 Samordningsmöjligheter När ett vårdlandsting utför transporter och resor enligt riksavtalet ska befintliga möjligheter till samordning utnyttjas. Det kan vara särskilda busslinjer för både sittande och liggande patienter eller andra samtransporter. Dessutom finns möjligheter till samordning via SOS Alarm om andra alternativ saknas. SOS Alarm kan även genom samordningscentral i Skellefteå, tillsammans med Scandinavian Air Ambulance (SAA), handlägga transporter med flygambulans. Ett hemlandsting får genom avtalet ett stort inflytande över transporterna, då hemlandstinget, efter begäran, har rätt att på egen hand ombesörja hemtransporterna av sina patienter. Detta skapar förutsättningar för ett nära samarbete mellan landstingen om transporter av patienter över länsgränserna. Det vårdlandsting som svarar för en transport har kostnadsansvar gentemot den som verkställer eller på annat sätt har utlägg för transporten. Om betalningsansvaret inte är oklart i något avseende kan dock den som utfört transporten fakturera hemlandstinget direkt. Ett vårdlandsting som utför ambulanstransport, överflyttnings- eller permissionsresa för person som är anhållen, häktad eller dömd och intagen på kriminalvårdsanstalt ersätts av kriminalvården. 8 Ersättning 8.1 Grunder för ersättning regional prislista Ett hemlandsting lämnar en skälig ersättning till ett vårdlandsting för tjänster, som regleras i riksavtalet. Beslut om nivån på den skäliga ersättningen fattas av vårdlandstinget tillsammans med alla övriga landsting inom respektive sjukvårdsregion, efter en gemensam beredning. Dessa beslut utgår bl.a. från en bedömning av vad skälighet i det enskilda fallet fordrar. Besluten publiceras i en regional prislista. En bedömning om ett pris är skäligt för en tjänst kan grundas på jämförelser med andra liknande åtgärder eller på jämförelser med egna eller andras självkostnader. För att skälighetsbegreppet ska få relevans krävs av landstingen en betydande öppenhet som rör redovisning av vårdkostnader. En sådan redovisning ger ett viktigt underlag för att jämföra priser för vårdtjänster mellan olika landsting. Regionala prislistor gäller normalt när en patient får utomlänsvård i vårdlandstingets egen regi enligt riksavtalet. Dessa prislistor gäller inte bara för den högspecialiserade vården utan också för vård vid bl.a. läns- och länsdelssjukhus, primärvård, sjukvårdande behandling, internetbaserad vårdtjänst som t.ex. kognitiv beteendeterapi (KBT) samt för anhörigboende på patienthotell/motsvarande om anhörigs närvaro behövs utifrån en patients medicinska behov. En regional prislista inom en sjukvårdsregion behöver inte innebära enhetliga priser för en viss typ av vård inom regionen. Efter överenskommelse landstingen emellan kan en viss åtgärd ha ett pris vid ett sjukhus i regionen och ett annat pris vid ett annat sjukhus. Däremot krävs inom regionen enhetliga utomlänspriser för vård vid samma sjukhus för ria.april 14 15

303 Remissversion att de ska kunna faktureras enligt riksavtalet. Samma åtgärd vid ett visst sjukhus får inte ges olika pris beroende på varifrån patienten kommer såvida detta inte har sin grund i mängdrabatter eller anslagsfinansierade kostnadsslag. En regional prislista gäller tidigast fr.o.m. månaden efter det att en överenskommelse har träffats. Samverkansnämnderna/motsvarande informerar via sina hemsidor om de regionala prislistorna, som också är tillgängliga här via SKLs hemsida. Om ett vårdlandsting omfattas av både en regional prislista och ett mellanlänsavtal med en prislista är det den regionala prislistan som gäller vid vård av en patient, som är folkbokförd i de landsting med vilka mellanlänsavtalet inte är tillämpligt. För tjänsterna i kap 5 Medicinsk service, kap 6 Hjälpmedel och Kap 7 Transporter och resor med avseende på tjänsten resor, som inte omfattas av regionala prislistor gäller också regeln om skäliga priser. För resor gäller normalt den fakturerade kostnaden. 8.2 Reglering av ersättning En huvudprincip är att en patients hemlandsting ska faktureras och inte enskilda organisatoriska enheter. I den mån ett landsting önskar att fakturorna ska skickas vidare i organisationen behövs särskild överenskommelse. En patients hemlandsting eller det landsting som har beställt en tjänst har således kostnadsansvaret för den vård och de tjänster som ett vårdlandsting utför. Det landsting som utfärdar en remiss har kostnadsansvaret för den vård som lämnas på grundval av remissen. En remiss enligt riksavtalet har två funktioner. Den förmedlar medicinsk information till den behandlande läkaren och är samtidigt en betalningsförbindelse från det utfärdande landstinget. Detta gäller dock inte vid vidareremittering enligt kapitel 2.2, kapitel 3.2 samt beställning av medicinsk service enligt kapitel 5.2. I dessa fall har hemlandstinget fortfarande betalningsansvaret. Om en utomlänspatient söker öppen vård och i anslutning därtill blir intagen för sluten vård har vårdgivande landsting rätt till ersättning för både öppen vården och slutenvårdsperioden. Föregås ett läkarbesök i den öppna vården eller sluten vård av sjukvårdande behandling har vårdlandstinget rätt till ersättning för även denna åtgärd. I de fall en utomlänspatient är intagen för sluten vård och samtidigt söker öppenvård, som ej har något samband med anledningen till den slutna vården, ersätter hemlandstinget vårdlandstinget även för den öppna vården. Vårdgivare med kontrakt med stöd av LOU eller LOV eller vårdgivare med samverkansavtal sänder fakturor för utomlänsvård till sitt vårdlandsting, som i sin tur fakturerar berört hemlandsting. Den avgift som en utomlänspatient själv skall erlägga är densamma som för en inomlänspatient om vård- och hemlandstinget inte har kommit överens om andra avgifter. Ett vårdlandsting fakturerar det betalningsansvariga landstinget så snart vården slutförts eller en gång per månad vid vårdtid över 30 dagar. Samtliga kostnader för vården, också t.ex. för röntgen- och laboratorieundersökningar, ska redovisas på en och samma faktura. Gällande system för återbetalning av mervärdeskatt till kommuner och landsting beskrivs inte i detta sammanhang. Vårdlandstingets rätt till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats sex månader efter det att vårdtjänsten avslutades. Anmärkning mot framställt krav på ersättning ska göras av hemlandstinget senast tre månader efter det att fakturan mottagits. Möjlighet till efterreglering av priser finns således inte. ria.april 14 16

304 Remissversion Följande uppgifter ska redovisas i anslutning till fakturan: Avtal och avtalspunkt enligt vilken vården lämnats Patientens namn, personnummer och postadress Vårdenhet där vården lämnats Tidpunkt när vården ägt rum Antal vårddagar och uppgifter om öppen- respektive slutenvård, besök, transport eller dylikt samt pris per tjänst och summa ersättning. Observera att både fakturerande och betalande landsting har att beakta gällande sekretessbestämmelser. ria.april 14 17

305 Vårt dnr Bilaga 2 14/ Sammanfattning av nyheterna i förslaget till reviderat riksavtal Riksavtalet för utomlänsvård innehåller bestämmelser om vad som gäller när en patient får vård utanför sitt hemlandsting. Kommentarerna till riksavtalet underlättar landstingens arbete med att praktiskt tillämpa avtalet. Nuvarande riksavtal trädde i kraft den 1 maj Det totala värdet i landet för utomlänsvård uppgick 2012 till 8,4 miljarder kr. I det följande behandlas de väsentligaste nyheterna i förslaget till reviderat riksavtal och kommentarer. Riksavtal för utomlänsvård Kap 1 Kapitel 1 har förtydligats med en hänvisning till patientlagens bestämmelser om möjligheterna att välja öppen vård. Dessa lagbestämmelser är tvingande. Kap 2.1 Detta kapitel har kompletterats med övergångsbestämmelser för remittering till privata vårdgivare med kontrakt med annat landsting. I kapitlet hänvisas till kap Kap 3.1a Detta kapitel har anpassats till de föreslagna förändringarna i 4 andra stycket HSL. Det innebär att landstinget ska erbjuda öppen vård åt dem som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Kap 4 Kapitel 4 har blivit föremål för en omfattande bearbetning av den del som berör möjligheten för patienten att välja offentligt finansierad primärvård och öppen specialist vård i andra landsting. Det är denna del i den föreslagna patientlagen, som har varit den centrala utgångspunkten för översynen av riksavtalet. Landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård utvidgas således till att också gälla patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Det innebär att landstingen inom den öppna vården inte kan prioritera sina egna invånare framför patienter från andra landsting utan enbart ska ta hänsyn till de medicinska behov som patienterna har. Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se, sammanfattningria14

306 Vårt dnr 2 (4) 14/2135 Av kapitlet framgår också att möjligheten att välja sluten vård i andra landsting även i fortsättningen kommer att regleras i en av förbundet beslutad rekommendation. Kap 5.3 Kapitel 5.3 har anpassats till förändringarna inom försvarsmakten. Kap 6 Detta kapitel har anpassats till förslaget i kap 8 att förteckning E utmönstras. I gällande riksavtal hänvisas i kapitel 6 till denna förteckning i vilket anges beloppet kr som den lägsta gräns när hjälpmedel ska förskrivas efter samråd med patientens hemlandsting. Detta belopp anges istället i kapitel 6. Kap 8.2 Nuvarande kap 8.2 Förteckning E utmönstras. Förteckning E tillämpas sedan många år som en reservprislista för att ersätta ett vårdlandsting för utomlänsvård om det inom berörd sjukvårdsregion saknas beslut om prisuppgift, som normalt är publicerad i vad som kallas för regional prislista. För att stimulera utvecklingen av de regionala prislistorna har förteckning E under de senaste 20 åren fastställts till oförändrade belopp. Denna förteckning har tidigare fastställs av förbundsstyrelsen för tre år i sänder. Sedan 2011 fastställs den av förbundskansliet. Mot bakgrund av att förteckning E numer inte tillämpas i praktiken finns det inget behov av att den. Nuvarande kapitel 8.3 Reglering av ersättning blir kap 8.2. I detta kapitel förtydligas vad som gäller för privat vårdgivare med kontrakt om öppen vård som slutits eller förlängts före den 1 januari I kapitlet förtydligas att de kontrakt med privata vårdgivare om öppen vård som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 2015 måste gälla även för patienter från andra landsting. Bilaga med Definitioner som används i detta avtal Bilagan har kompletterats med definition av kontraktsslutande landsting. Definitionen av hemsjukvård har anpassats till förtydligandet i Socialstyrelsens termbank. Bilaga 1. Förteckning E till riksavtalet för utomlänsvård Denna bilaga utmönstras mot bakgrund av de skäl som beskrivs i kap 8.2 Kommentarer till riksavtalet för utomlänsvård Bakgrund Detta kapitel har kompletterats med en kort sammanfattande information om patientlagen och förändringen av hälso- och sjukvårdslagen.

307 Vårt dnr 3 (4) 14/2135 Riksavtalet, regionavtalen, mellanlänsavtalen och kontrakt med privata vårdgivare samt dess inbördes förhållande I kapitlet förtydligas främst om vad som gäller för att privata vårdgivare ska kunna omfattas av riksavtalet. Kap 1 Kapitel 1 har anpassats till patientlagens bestämmelser om möjligheten att välja öppen vård. Kap 1.1. Definition av patientens hemlandsting Detta kapitel har förtydligats med vad som gäller för personer som är kvarskrivna. Kap 2.1 I detta kapitel har termen förnyad medicinsk bedömning (second opinion) ersatts med ny medicinsk bedömning, då det är detta begrepp som används i patientlagen. Kap 3.1.a I detta kapitel har strukits hänvisningen till ett beslut som SKLs styrelse fattade 2008, då dessa bestämmelser numer är tydligt integrerade i riksavtalet. Kap 4 Kapitel 4 har blivit föremål för en omfattande bearbetning av den del som berör möjligheten för patienten att välja offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i andra landsting. Ytterligare information finns på sidan 1 i denna sammanfattning. Kap 5.3 Detta kapitel har anpassats till förändringarna inom försvarsmakten. Kap 6 Kapitel 6 har justerats mot bakgrund av att förteckning E utmönstras. Kap 7.7 Kapitel 7.7 har anpassats till utvecklingen inom SOS Alarm. Kap 8.1 Detta kapitel har förtydligats med uppgift om att regionala prislistor också gäller för internetbaserad vårdtjänst som t.ex. kognitiv beteendeterapi (KBT). Kap 8.3 Nuvarande kap 8.3 blir kap 8.2, då gällande kap 8.2 Förteckning E utmönstras. De nuvarande skrivningarna i kap 8.3 om upphandling av vårdtjänst och hänvisning till kompletterande information om detta utmönstras, då det inte efterfrågas i

308 Vårt dnr 4 (4) 14/2135 denna form. Dessa frågor kommer i stället att behandlas inom ramen för SKL:s ordinarie nätverksmöten med företrädare för medlemmarna. Vidare utmönstras skrivningarna om möjligheten att ge vårdgivare med kontrakt enligt LOU eller LOV fullmakt att skicka fakturor direkt till berört hemlandsting. I proposition 2013/14:106 Patientlag anges på sidan 87 följande. Då en patient har vårdats av en privat utförare skickas fakturan till det landsting som har avtal med vårdgivaren. Detta kommer bl.a. att förbättra möjligheterna att tillgodose kravet på en effektiv kostnadskontroll. Information om ett utvecklingsarbete som utförs på uppdrag ifrån ekonomidirektörsnätverket I kommentarerna till riksavtalet finns i kap 8.2 Reglering av ersättning en sammanställning över uppgifter som ska redovisas i anslutning till fakturering av utomlänsvård. Förbundet vill informera om ett utvecklingsarbete som utförs på uppdrag ifrån ekonomdirektörsnätverket. Syftet med detta arbete är att precisera landstingens önskemål om innehållet i fakturan/fakturaunderlaget och formerna för utomlänsfaktureringen. I uppdraget ingår också att arbeta för en gemensam lösning för utbyte av digital vårdinformation vid utomlänsfakturering. Det ingår vidare att förbättra möjligheterna att kunna följa diagnoser och rationalisera administrationen. I detta arbete ses även de rättsliga förutsättningarna över för elektronisk masshantering av vårdinformation enligt patientdatalagen (2008:355, PDL), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL) och patientsäkerhetslagen (2010:659) för de aktuella syftena. Resultatet av detta utvecklingsarbete vad gäller kompletterande uppgifter som ska redovisas i anslutning till en faktura för utomlänsvård kommer att publiceras på den del av förbundets hemsida som innehåller beslutsstöd i frågan om riksavtalet för utomlänsvård. Det innebär att sådana kompletteringar kan tillämpas på ett enkelt sätt utan att riksavtalet behöver ändras. Övrigt I revideringen av riksavtalet har det i övrigt ingått att uppdatera olika faktauppgifter och språkligt förbättra texterna.

309

310 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Landstingsdirektörens rapport Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner landstingsdirektörens redovisning av aktuell och pågående verksamhet inom landstinget: Bilaga 130 Ärendet Landstingsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet inom landstinget. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen godkänna redovisningen. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

311 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport juni 2014 Listning över länsgränser Avtalen mellan Stockholms läns landsting och Landstinget Gävleborg är beslutade i landstingstyrelsen den 26 maj. Avtalen kommer att gälla från 1 juli Landstinget har då avtal med fyra landsting: Sörmland, Västmanland, Stockholm och Gävleborg. För närvarande är 54 västmanlänningar listade i vårt län och 65 upplänningar har listat sig i Västmanland. Det är åtta sörmlänningar som har listat sig i vårt län och fyra upplänningar som har listat sig i Sörmland. Rapport om vårdavtalsarbetet Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping I de vårdavtalsmöten som genomförts med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping under maj månad har parterna fokuserat på att gå igenom ekonomi, verksamhetsförändringar och mål. Arbetet har också handlat om att klargöra ansvarsfördelning mellan förvaltningarna i vissa frågor. Parterna har även diskuterat hur det nya ersättningssystemet kommer att påverka förutsättningarna för vårdavtalen. HSA har tillsammans med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping även gått igenom och uppdaterat samtliga mål och krav på uppföljning som redovisas under rubriken hälso- och sjukvård i respektive vårdavtal. Undergrupperna kunskapsstyrning och hälsoinriktat arbete har lämnat in sina förslag under arbetets gång. Under nästkommande förhandlingsmöten kommer fokus ligga på att uppdatera den målrelaterade ersättningen kopplat till krav på uppföljning. Preliminära versioner av alla vårdavtal kommer att presenteras vid HSS sammanträde den 18 juni. Utveckling av diagnosspecifika beskrivningssystem och värdebaserade ersättningssystem Nationell samverkan i SVEUS Landstinget Uppsala län och sex andra landsting deltar tillsammans med Socialdepartementet, Socialstyrelsen och SKL i ett nationellt projekt för att utveckla nya diagnosspecifika beskrivningssystem och värdebaserade ersättningssystem (SVEUS) inom specifika diagnosområden. De nya systemen ska både följa upp vilket värde varje patient får av vården och stimulera till en mer effektiv och patientcentrerad vård. Projektets första fas kommer att pågå till slutet av Med de nya diagnosspecifika beskrivningssystemen kommer det bli möjligt att jämföra vilket värde vården ger och hur effektiv den är mellan olika vårdgivare och landsting.

312 2 De valda diagnosområdena är höft- och knäprotesoperationer, ryggkirurgi, obesitaskirurgi, förlossningsvård, strokevård, diabetesvård, osteoporosvård och bröstcancer. Landstinget Uppsala län har valt det sistnämnda området, bröstcancer och projektet har klinisk projektledare från Akademiska sjukhuset. Det finns mer att läsa om SVEUS-projektet på Lokal utveckling av värdebaserade ersättningsformer I enlighet med intentionerna i det nationella samverkansprojektet, SVEUS, om effektivare vård för patient och vårdgivare driver hälso- och sjukvårdsavdelningen, tillsammans med Primärvården och Akademiska sjukhuset också lokala projekt för utveckling av värdebaserade ersättningsformer för olika diagnosområden. De lokala projekt som nu bedrivs syftar till att införa vårdepisoder/värdebaserade ersättningsformer inom diagnosområdena koloncancer, sekundärprevention diabetes och hud. Nationella patientenkäten Under våren har Nationell patientenkät för tredje gången genomförts för öppen och sluten psykiatrisk och somatisk vård. Resultatet kommer enligt plan att presenteras i september månad. Direktupphandling Ändrade regler för direktupphandling enligt LOU införs from 1 juli 2014 vilket bl a innebär att gränsen för direktupphandling hös till kr. Samtidigt införs dokumentationsplikt för upphandlingar över kr. Annonsering bör ske av direktupphandlingar som inte är av lågt värde. Upphandlingsenheten tar fram nya riktlinjer för direktupphandling vilka ska beslutas av Landstingsstyrelsen. Nationell samverkan runt utveckling av Folktandvårdens journalsystem Folktandvårdens journalsystem T4 går in i en ny utvecklingsfas. Totalt 14 folktandvårdsorganisationer över landet, med fler än användare, jobbar i T4. Samarbetet mellan landstingen intensifieras alltmer. Bland annat har en gemensam kravsamordare anställts för att skapa en större tydlighet mot leverantören i olika samarbetsfrågor. Kravsamordnaren är anställd av Folktandvården Uppsala men arbetar på nationell nivå. Arbetet med att, tillsammans med leverantören Care Stream Dental (CSD), utveckla nästa generation av T4 har också startat. CSD håller just nu på att utveckla en ny grundplattform, T4 Version 3, som tandvårdsorganisationerna har möjlighet att påverka och anpassa efter sina behov. På nationell nivå har de 14 involverade landstingen skapat en programförklaring, där visionen är att enas om gemensamma, effektiva arbetsflöden för att bl.a. skapa möjlighet för samordnade IT-lösningar och en samordnad drift/förvaltning när nästa generation IT-stöd är färdigutvecklad. En projektorganisation har skapats och under 2014 kommer 20 olika arbetsgrupper med vardera 5 7 representanter från de olika användarlandstingen att arbeta med att ta fram kravspecifikationer för olika områden, från tandvård till patientadministrativa flöden. Uppsala kommer att ha med representanter i sju av dessa grupper. Arbetet med

313 3 kravspecifikationerna ska vara avslutat vid årsskiftet. Därefter fortsätter utvecklingsarbetet. Hösten 2015 kommer Folktandvården i Västra Götalandsregionen förhoppningsvis att kunna provköra en första version av T4 Version 3. Under 2016 planeras sedan pilotinstallationer i samtliga berörda landsting. Förbättrat anhörigstöd - Landstinget har vunnit första pris för bästa närståendeprojekt Arbetet med förbättrat anhörigstöd fortsätter inom landstinget. Exempelvis har Akademiska sjukhusets psykiatridivision, avdelning 3 i samarbete med Röda Korset, HSO och Vuxenskolan utvecklat metoder för att möta anhöriga i grupp enligt Akermodellen. Detta arbete har varit en del i det av Sveriges kommuner och landsting (SKL) finansierat projekt benämnt "Bättre vård mindre tvång" som vunnit första pris för bästa närståendeprojekt. Projektet har fokuserat på individuellt stöd till närstående, anhörigas, delaktighet, anhörigcafé samt implementering av anhöriggrupp enligt Akermodellen Motiveringen löd: "Team 169, avdelning 3, Akademiska sjukhuset har på ett föredömligt sätt funnit nya arbetssätt kring att lyfta närståendes medverkan och närvaro i vården. Genom att engagera personal och närstående i bland annat närståendekvällar har man ökat kunskapen och stärkt delaktigheten hos både personal och närstående." Kompletterande vaccinationer av hälso- och sjukvårdspersonal I samband med mässlingsutbrottet under våren 2013 på Akademiska sjukhuset uppmärksammades brister i personalens vaccinationstäckning. Smittskyddsläkaren har på uppdrag av landstingets styrgrupp för smittskydd och vårdhygien utrett frågan i samråd med HR-avdelningen och huvudskyddsombuden. Förslaget, som godkändes av produktionsstyrelsen , innebär att verksamhetsansvariga ska inventera behovet av kompletterande vaccinationer för personal som arbetar i patientnära verksamhet och erbjuda kostnadsfri vaccination mot mässling och hepatit B för de som saknar skydd. Dessutom ska personal, speciellt de som kommer i kontakt med flyktingar, och som saknar en femte poliospruta erbjudas detta. När det gäller personal som arbetar med små barn och som saknar immunitet mot vattkoppor erbjuds också vattkoppsvaccinering. Förslaget innebär även att verksamhetsansvariga får mandat att för personal som arbetar i känsliga miljöer, framförallt i vård av små barn eller personer med nedsatt immunförsvar, kunna ställa krav på att personalen har bevisad immunitet. Vaccinationerna är frivilliga och kostnadsfria för den enskilde medarbetaren. Kostnaderna för personalvaccinering läggs på respektive verksamhet. Smittskyddsläkaren beräknar att kostnaden uppgår till 1,2 miljoner kronor för vaccinet och kr i personalkostnad. Produktionsstyrelsen kommer att följa upp kostnadsökningen för sjukvårdsförvaltningarna.

314 4 Tillgänglighet i april 2014 Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården har inkommit med rapporter hur man lyckats nå den lagstadgade vårdgarantin och kömiljarden under april månad Nivån för målrelaterad ersättning är 90 procent för både telefontillgänglighet och tillgänglighet till läkarbesök inom sju dagar. Den offentliga primärvården klarar ersättningsnivån för telefontillgänglighet (90 procent). Tiillgänglighetsmålet till läkarbesök inom sju dagar uppnås däremot inte (88 procent). Den privata primärvården klarar varken nivån för telefontillgänglighet (86 procent) eller nivån för tillgängligheten till läkare inom sju dagar (88 procent). Kömiljardensgrundkrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås för väntande till första besök (72,4 procent) och för väntande till operation/åtgärd (74,1 procent). Kömiljardensprestationskrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås inte för faktiskt utförda besök (66,1 procent). Däremot uppnås prestationskravet för faktiskt utförda operationer (70,1 procent). Antal väntande till första besök ökar med 323 i april (9 937) jämfört med mars (9 614). Däremot minskar antal väntande till operation med 230 i april (3 344) jämfört med mars (3 574). Antal utförda besök är i april att jämföras med mars då antalet var vilket således innebär en minskning med 699 utförda besök i april. Antal operationer i april är 1 559, vilket är något färre än i mars som då var rekordhögt med Akademiska sjukhuset klarar grundkravet för både första besök till läkare (72,6 procent) och operation (70,6 procent). Akademiska sjukhuset klarar inte prestationskravet, varken för faktiska första besök (68,9 procent) eller för faktiska operationer (64,6 procent). Lasarettet i Enköping klarar grundkravet både för första besök till läkare (70,3 procent) och för operation (86,3 procent). Lasarettet i Enköping klarar prestationskravet för faktiska operationer (79,2 procent), dock inte för faktiska första besök (56,1 procent). Tolkcentralen först i landet med ny teknik för skrivtolkning Tolkcentralen i Uppsala är först ut i landet med att använda en ny trådlös teknik vid skrivtolkning. Med den nya tekniken kan skrivtolken överföra texter trådlöst direkt till tolkanvändarens surfplatta eller dator. Vid rikstolkkonferensen i Örebro juni, kommer Tolkcentralen att hålla i en workshop inom området. Skrivtolkning är en tolkmetod för personer med hörselnedsättning eller som blivit döva i vuxen ålder. Akademiska sjukhuset Milstolpe för Framtidens Akademiska när 85 B återinvigdes Den 14 maj återinvigdes strokeavdelningens lokaler på 85 B. Avdelningen evakuerades våren 2013 som ett led i det fleråriga om- och nybyggnadsprojektet Framtidens Akademiska. Nu återvänder avdelningen till moderniserade lokaler som innebär fördelar för både patienter och medarbetare. Med enkelrum för alla patienter värnas integriteten samtidigt som risken för smittspridning och vårdrelaterade infektioner minskar. För

315 5 personalen kommer de omgjorda vårdrummen innebära en bättre arbetsmiljö, med nya patientnära arbetssätt och närhet till modernt IT-stöd och annan utrustning. Kommande månader kommer flera avdelningar i 85-huset successivt flytta tillbaka varefter ombyggnaderna blir klara. Hela huset beräknas vara ombyggt våren Snabbare strokebehandling räddar miljontals hjärnceller för varje patient Tiden för trombolys vid stroke har nästan halverats på Akademiska sjukhuset sedan En viktig förklaring är att propplösande behandling, så kallad trombolys, numera ges redan på röntgen. En annan bidragande orsak är det konsekventa arbete som pågår för att korta ledtiderna i hela vårdkedjan, från ambulansen, via akuten till strokeavdelningen. Detta uppmärksammades med anledning av internationella strokedagen den 13 maj. Under våren har väntetiden till trombolys legat på i genomsnitt 45 minuter jämfört med 54 minuter i fjol och 94 minuter Det är viktiga framsteg eftersom minuter spelar roll för patienten. När stroke orsakas av blodpropp i hjärnan dör ungefär två miljoner hjärnceller varje minut. Mediebilden av landstinget 1-31 maj 2014 Större nyheter För andra månaden i rad var den väntade bristen på barnmorskor under sommaren den största frågan i medierna. De alternativa planer som tagits fram presenterades. Samtidigt fördes det fram kritik mot kostnaderna för att skicka barnaföderskorna till andra landsting. Helhetsbilden drog åt det negativa. Invigningen av den nya strokeavdelningen på Akademiska, där den nya standardlösningen för enpatientrum visades, gav ett positivt genomslag i medierna. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Ny vårdavdelning ska avlasta akutmottagning Stor donation till Akademiska Snabbspår vid vård Lasarettet får nya glasögon först ut att HBT-certifieras Snabbare strokevård med tidig behandling Ny ersättningsmodell för landstinget ska ge stabilare vård Lättare få vård i andra län Vårdköerna kortas i Uppsala län Promenadstråk med kultur och natur på Akademiska Fritt internet ska locka fler till bussen Landstinget sätter mål för miljön Negativt:

316 6 Vårdcentraler brister i hur de skriver journaler och rapporterar Försämrad ekonomi för Lasarettet i Enköping Få erfarna läkare vill jobba på akuten Dog efter miss på SOS Alarm Tvist om ambulanspersonalens arbetsmiljö Uppsala Cancer Clinic i konkurs Chef på Akademiska sjukhuset misstänks ha stulit morfin Landstinget har dålig mutberedskap Akademiska hotas av vite för smittorisk Neutralt: Ålands avtal med Akademiska förlängs Inget beslut om sprutbyten SJ vill stoppa tågsatsning Medeltida ugnar hittade vid sjukhus Högre löner för vårdpersonal Politisk oenighet kring sjukhusmaten Kaféfråga i Uppsala får EU att resa ragg Större Uppsala kräver en ny ambulansstation Vårdcentraler i socialt utsatta områden får mer pengar Gonorrétest på köpet vid klamydiatest Nu har Akademiska fått en budget Gratis vaccin för vårdpersonal Kostnader för nya bussdepåer granskas

317 Landstingsdirektörens ekonomirapport Maj 2014

318 2 (5) Ekonomi Landstingets årsprognos är miljoner kronor. Det kraftigt positiva resultatet jämfört med budget beror på försäljningen av Ulleråkersområdet till Uppsala kommun. Observera dock att försäljningen hanteras som en balanskravsjustering och ingår därför inte i balanskravsresultatet. Det prognostiserade balanskravsresultatet (det vill säga bortsett från reavinsten från försäljningen av Ulleråker) beräknas efter maj till minus 62 miljoner kronor, vilket ska jämföras med den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten på plus 68 miljoner kronor 1. Avvikelsen mot budget beror främst på det underskott som finns på Akademiska sjukhuset på 190 miljoner kronor. Balanskravsresultatet på minus 62 miljoner kronor är en förbättring med 11 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Förbättringen beror framför allt på att hälso- och sjukvårdsstyrelsen förbättrar sin prognos med 10 miljoner kronor, främst till följd av minskade kostnader för köpt vård. Även Lasarettet i Enköping och Kollektivtrafikförvaltningen förbättrar sina resultat något. Tabell 1: Årsprognos 2014 Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Progn jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Årets resultat Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav Akademiska sjukhuset lämnar en oförändrad prognos även i majrapporten. Enligt Akademiskas rapport pekar resultatet nu mot minus 220 miljoner kronor Målsättningen är dock att 30 miljoner kronor ska hämtas tillbaka under hösten. En avgörande faktor för att det ska ske är att riksoch regionvården har en högre produktion jämfört med samma period För att det ska vara möjligt krävs fler sjuksköterskor och vårdplatser. Utöver landstingets prognos så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en prognos på plus 6 miljoner kronor innan dispositioner och skatt. Detta är 4 miljoner kronor lägre än budgeterat. Nettokostnadsutveckling i landstinget Prognosen för nettokostnadsutvecklingen 2014 är 5,2 procent (exklusive den jämförelsestörande posten avseende försäljning av Ulleråker). Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen 2014 är 3,1 procent. Den höga nettokostnadsutvecklingen jämfört med budget beror främst på Akademiska sjukhusets underskott, då detta inte är med i fullmäktiges budget. Den prognostiserade skatte- och statsbidragsutvecklingen 2014 är 2,7 procent. Även 2014 ser alltså nettokostnadsutvecklingen ut att bli betydligt högre än utvecklingen av skatter och statsbidrag. 1 I LPB är budgeten 108 mnkr. Efter att budgeten togs i juni har LF tagit ett tilläggsbeslut om att tillföra hälso- och sjukvårdsstyrelsen 40 mnkr till kösatsningar, vilket innebär att budgeten då blir 68 mnkr.

319 3 (5) Procent Prognos Budget Utfall Utfall Utfall * Nettokostnadsutveckling 5,2 3,1 5,6 3,2 4,0 *Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen baseras på budgeterad nettokostnad i LPB jämfört med nettokostnaden i bokslutet 2013 (justerat för jämförelsestörande poster). Likvida medel och pensionsplaceringar Landstingets likvida medel uppgår till miljoner kronor. Medelsavkastningen på de korta finansiella placeringarna uppgår till cirka 1 procent. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på miljoner kronor och ett marknadsvärde på miljoner kronor har avkastat 0,9 procent under maj månad. Investeringar Landstingets investeringsbudget 2014 är totalt miljoner kronor, varav miljoner kronor är fastighetsinvesteringar respektive 517 miljoner kronor är utrustningsinvesteringar. Prognosen för investeringarna är miljoner kronor det vill säga 229 miljoner kronor under budget. Detta beror på att fastigheterna inte beräknas nå budget. Det ackumulerade utfallet för fastighetsinvesteringarna är betydligt lägre än den ackumulerade budgeten. Att fastighetsinvesteringarna ökar mot hösten är dock ganska sannolikt varför prognosen är rimlig. Det ackumulerade utfallet för utrustningsinvesteringarna ligger inte heller i paritet med budget. Det krävs en rejäl ökning av investeringstakten för att kunna nå upp till årets utrustningsinvesteringsbudget. Utifrån detta kan konstateras att det finns en överhängande risk att planerade investeringar inte hinner genomföras. Medarbetare Timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,3 procent jämfört med Bedömningen är att den ligger på en rimlig nivå efter årets första fem månader. I maj betalades ny lön och retroaktiv lön ut för flertalet förbund. Återstår gör läkare som kommer att få ny lön och retroaktiv lön i samband med juni månads löneutbetalning och för tandläkare blir utbetalning av ny lön och retroaktiv lön efter sommaren. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en ökning med 234 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med maj i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 2,8 procent. Flera förvaltningar har ökat antalet årsarbetare där det för några förvaltningar kan förklaras med landstingsinterna organisatoriska förändringar. Akademiska sjukhuset har ökat antalet årsarbetare med i genomsnitt 196 årsarbetare varav 24 är en följd av att barnspecialistmottagningarna numera organisatoriskt tillhör Akademiska, effekt av närpsykiatrin i Enköping 15 årsarbetare och externa projekt 12 årsarbetare. Sett till befattningar har bland annat specialistutbildade sjuksköterskor och sjuksköterskor ökat med 59 årsarbetare samt undersköterskor med 34. Vid en jämförelse av antalet årsarbetare samma period 2012, 2013 och 2014 har antalet årsarbetare varit 6 136, och i år Landstingets kostnader för inhyrd personal efter årets första fem månader är 32 miljoner kronor, varav 24 miljoner kronor är för inhyrda läkare. Inhyrd personal för övriga yrkesgrupper har ökat med nästan 7 miljoner kronor jämfört med samma period i fjol. Det är främst vid Akademiska och Lasarettet i Enköping. Årsbudgeten för inhyrd personal är 48 miljoner kronor. Sett till Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården är deras sammantagna årsprognos 55 miljoner kronor. Akademiska har brist på specialistläkare inom främst psykiatrin, Lasarettet har svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden och Primärvården har ett relativt stadigt behov av inhyrning av läkare. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter maj 4,8 procent vilket är något lägre än föregående månad. Det är fortfarande en ökning

320 4 (5) jämfört med 2013 då sjukfrånvaron var 4,7 procent. Landstingets mål 2014 är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,4 procent. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar har ökat något, medan sjukfrånvaron 60 dagar eller mer har minskat. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 28 miljoner kronor efter maj och det är knappt två miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 7 procent. Diagram 1: Total sjukfrånvaro 5,0 Uppföljning total sjukfrånvaro 2014, LUL mål 4,4 % Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt År 2012 År 2013 År 2014 Ack nov Årsutfall/mål 2014

321 Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT (5) Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

322

323 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (28) Dnr CK Anmälan av beslut enligt delegation Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbeslut anmälda under perioden 24 maj 20 juni Bilaga 131 Ärendet I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom landstingsstyrelsens verksamhetsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

324 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning CK Representation Sommarlunch Lasarettet i Enköping Erik Weiman, Landstingsstyrelsens ordf.

325 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning CK Avtalsteckning, löpande åtgärder CK Avtalsteckning, löpande åtgärder Krissamverkan i Uppsala län Avsiktsförklaring för C-Sam Biträdesavtal enligt Personuppgiftslagen (SFS 1998:204) Avtal mellan Personuppgiftsansvarig och Personuppgiftsbiträde Eva Ljung, landstingsdirektör Eva Ljung, landstingsdirektör

326 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning CK Kollektivavtal Lokalt kollektivavtal om komplettering till grundmodell Arbetstidsmodeller, AS Eva Wikström, HR-direktör

327 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning CK Lokalt kollektivavtal CK Lokalt kollektivavtal CK Lokal tvisteförhandling CK Lokal tvisteförhandling Lokalt kollektivavtal avseende årsarbetstid vid kliniskt träningscentrum, Akademiska sjukhuset Lokalt kollektivavtal avseende arbetstidsmodell 4 vid barnakuten/95e, Akademiska sjukhuset Tvist rörande brott mot lagen om anställningsskydd avslut av anställning Unionen KIR dividionen, AS Förhandlingen avslutades med en förlikningsöverenskommelse Tvist rörande brott mot diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Vårdförbundet Primärvården Förhandlingen avslutades i oenighet. Eva Wikström, HR-direktör Eva Wikström, HR-direktör Monika Saarm, Förhandlingschef Monika Saarm, Förhandlingschef

328 CK Lokal tvisteförhandling Tvist rörande brott mot diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Vårdförbundet DAT divisionen, AS Förhandlingen avslutades med en förlikningsöverenskommelse Monika Saarm, Förhandlingschef

329 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning CK Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal Strålfros avseende frikortsproduktion Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

330 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Delgivning Jens Larsson, Chefsjurist Rättegångsfullmakt Jens Larsson, Chefsjurist Delgivning Jens Larsson, Chefsjurist Avtalstecknande Jens Larsson, Chefsjurist

331 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder Utslussning av patienter Föreläsare och moderator på Fungal Forum september 2014 Jan Sjölin Professional Servise Agreement company konsultersättning för Dag Nyholm Provmaterial för extern kvalitetssäkringsverksamhet Tillhandahållande av läkemedlet Zelboraf Utrustning för termoterapibehandling av BPH urologmottagningen Föreläsare inom ämnet Fungal Forum september 2014 Mia Furubring Handledning för behandlare Östhammars kommun hösten 2014 Systec MP 20 Inga Nigam, verksamhetschef Psykdiv Göran Günther, verksamhetschef, vo infektionssjukdomar Karin Rudling, verksamhetschef Neurologen Maria Engedahl, verksamhetschef Akademiska laboratoriet Björn Ekmehag, divisionschef Kirurg- och onkologdivisionen Björn Ekmehag, divisionschef Kirurg- och onkologdivisionen Göran Günther, verksamhetschef, vo infektionssjukdomar Åsa Hagberg, divisionschef Psykiatridivisionen Ulrica Fjärstedt, avdelningschef MSI

332 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder Framtagande av e-lärande för AT-läkare BEPIII virologen underhållsavtal Ögon advisory board deltagare Charlotte Lindberg Kurs i lungcancer för specialister 6-7 oktober 2014 Angiotolkningsmöte paneluppdrag april 2014 Charlotte Lindberg Nya rön i typ-2 diabetesbehandling föreläsningsuppdrag för Jan Eriksson Radiologiska tjänster DT-colon röntgentjänster Tillhandahållande av läkemedlet Kadcyla Simeprevir expertmöte 27 april 2014 Muskuloskeletalt ultraljud samt tolkning av ultraljudsbild stöd till reumatologer Mikael Köhler, divisionschef MTHdivisionen Eva Telne, Divisionschef - DATdivisionen Manochehr Amani, verksamhetschef Ögon Irina Alafuzuff, sektionschef klin patologi Manochehr Amani, verksamhetschef Ögon Torbjörn Linde, verksamhetschef, Specialmedicin Eva Telne, Divisionschef - DATdivisionen Eva Telne, Divisionschef - DATdivisionen Björn Ekmehag, divisionschef Kirurg- och onkologdivisionen Göran Günther, verksamhetschef, vo infektionssjukdomar Mikael Köhler, divisionschef MTHdivisionen

333 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder AS Avtalsteckning, löpande åtgärder Konsult inom terapiområdet oftalmologi konsultuppdrag för Charlotte Lindberg Leasing/hyresavtal Kaffeautomat urologmottagningen fikarum Beställning fordon VW Golf Multifuel - Aniva Beställning fordon VW Golf Multifuel - Aniva Kopiator ir ADV4001- Smärtrehab ingång 79 Mediaspelare och monitorer till provtagningen ingång 70 Kaffeautomat klinisk neurofysiologi Manochehr Amani, verksamhetschef ögon Björn Ekmehag, divisionschef Kirurg- och onkologdivisionen Eva Telne, Divisionschef - DATdivisionen Eva Telne, Divisionschef - DATdivisionen Göran Angergård, divisionschef Neurodivisionen Eva Telne, Divisionschef - DATdivisionen Göran Angergård, divisionschef Neurodivisionen

334 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning KP Avtalsteckning, löpande åtgärder KP Avtalsteckning, löpande åtgärder KP Avtalsteckning, löpande åtgärder KP Avtalsteckning, löpande åtgärder KP Avtalsteckning, löpande åtgärder KP Avtalsteckning, löpande åtgärder KP Avtalsteckning, löpande åtgärder KP Avtalsteckning, löpande åtgärder KP Avtalsteckning, löpande åtgärder Belatacept IM Sektionen för transplantation MK-8228, protocol 001 Hematologen avd 50 C MK-5172, protocol 060 Vo infektionssjukdomar SAR Sarilumab Vo reumatologi Eltrombopag TRC11121 Hematologen GDC-0199(ABT-199) protocol GO28667 Hematologen BAY100267/ Gynekologavdelning 96C Golimumab studienummer Mag-tarmmottagningen Belatacept BMS IM Njurmedicin Sune Larsson, FoU-direktör Sune Larsson, FoU-direktör Sune Larsson, FoU-direktör Sune Larsson, FoU-direktör Sune Larsson, FoU-direktör Sune Larsson, FoU-direktör Sune Larsson, FoU-direktör Sune Larsson, FoU-direktör Sune Larsson, FoU-direktör

335 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län KP Avtalsteckning, löpande åtgärder KP Avtalsteckning, löpande åtgärder KP Avtalsteckning, löpande åtgärder KP Avtalsteckning, löpande åtgärder KP Avtalsteckning, löpande åtgärder GETNE1206 Eudract no Prövarinitierad studie Enheten för onkologisk endokrinologi MK-5172, protokoll 017 Vo infektionssjukdomar Tecemotide EMR Vo onkologi IdeS,13-HMedldeS-02 Eudact no Sektionen för transplantation Tillägg till avtal V212, protokoll nr 001 Hematologen Sune Larsson, FoU-direktör Sune Larsson, FoU-direktör Sune Larsson, FoU-direktör Sune Larsson, FoU-direktör Sune Larsson, FoU-direktör