SDN Angered Revisionsredogörelse 2011

Transkript

1 SDN Angered Revisionsredogörelse 2011

2 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR SDN ANGERED Innehåll Sammanfattande bedömning sid 3 Uppföljning av tidigare års granskning sid 4 Sociala utskottets uppföljning av familjehemsplacerade barn sid 4 Skolans insatser för elever som riskerar att inte nå målen för grundskolan sid 6 Granskning av verksamheten sid 7 Grundläggande granskning sid 7 Intern styrning och kontroll efter organisationsförändringen sid 8 Styrning och uppföljning av sociala boendelösningar i extern regi sid 12 Granskning av räkenskaper och bokslut sid 13 Löpande redovisning sid 13 Årsbokslut sid Stadsrevisionens uppdrag sid 15 Språkbruk och revisionstermer sid 15...

3 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR SDN ANGERED Sammanfattande bedömning Årets granskning har omfattat nämndens interna styrning och kontroll efter organisationsförändringen, styrning och uppföljning av sociala boendelösningar i extern regi, granskning av räkenskaper och bokslut samt en grundläggande granskning för att översiktlig kunna bedöma nämndens ledning och styrning ur ett internkontrollperspektiv. Under året har vi även genomfört en granskning av sociala utskottets uppföljning av familjehemsplacerade barn, vilket är en uppföljning av en granskning från 2009 i SDN Lärjedalen. I anslutning till granskningen av styrning och uppföljning av sociala boendelösningar i extern regi lämnar vi följande rekommendation: Stadsrevisionen rekommenderar nämnden att säkerställa att de brister som iakttagits beträffande styrning och uppföljning av sociala boendelösningar i extern regi åtgärdas. I anslutning till granskningen av sociala utskottets uppföljning av familjehemsplacerade barn lämnar vi följande rekommendation: Stadsrevisionen rekommenderar nämnden att säkerställa att besök av familjehemsplacerade barn sker minst var sjätte månad och att dokumentationen i personakter hålls aktuell. Med beaktande av lämnade rekommendationer är den sammantagna bedömningen utifrån genomförd granskning att nämndens verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Det granskade bokslutet är upprättat i överensstämmelse med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Bedömningen är att bokslut och räkenskaper för år 2011 är rättvisande.

4 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR SDN ANGERED Uppföljning av tidigare års granskning Sociala utskottets uppföljning av familjehemsplacerade barn Under de senaste fyra åren har sociala utskottets uppföljning av familjehemsplacerade barn granskats i samtliga stadsdelsnämnder. Syftet med granskningen har varit att bedöma om nämnden utövar tillräcklig tillsyn i syfte att säkerställa att gällande lagstiftning och stadens riktlinjer efterlevs. Av lagstiftningen framgår att socialnämnden har en skyldighet att noga följa den vård placerade barn får. Nämndens ansvar för vården innebär bland annat att man minst en gång var sjätte månad ska överväga/ompröva vården. 1 Detta beslut ska grunda sig på besök i familjehemmet och samtal med det placerade barnet. I 2007 års granskning rekommenderade stadsrevisionen SDN Lärjedalen att stärka den interna styrningen och kontrollen avseende familjehemsverksamheten. I 2009 års uppföljning framkom att bristerna inte hade avhjälpts utan snarare förvärrats och stadsrevisionen lämnade kritik till nämnden i form av en erinran. Utgångspunkten för årets uppföljning i SDN Angered är den kritik som riktades mot SDN Lärjedalen år Granskningen har omfattat en genomgång av sociala utskottets beslutsunderlag samt löpande dokumentation i barnets personakt. Tolv ärenden aktuella under åren har granskats. Dessa ärenden har fördelats mellan pojkar och flickor, placeringar enligt socialtjänstlagen och lagen om vård av unga samt med spridning på barnens ålder och placeringsdatum. Beslutsunderlagen har granskats för att bedöma om överväganden av vård har gjorts inom den lagstadgade tiden, om det framgår huruvida regelbundna besök har gjorts i familjehemmet samt om enskilda samtal har hållits med det placerade barnet. Iakttagelser Överväganden av fortsatt vård ska enligt lag ske var sjätte månad. Granskningen visar att överväganden har skett i enlighet med lagstiftningens krav i samtliga granskade ärenden. Enligt lagstiftningen ska nämnden noga följa vården av barnet, bland annat genom regelbundna personliga besök i det hem där barnet vistas samt genom enskilda samtal med barnet. Dessa besök ska göras minst en gång var sjätte månad. I tjänsteutlåtanden till sociala utskottet framgår det datum för socialtjänstens besök av barnet, utom i ett ärende. I detta ärende kan vi notera att socialtjänsten träffade barnet efter att ärendet hade behandlats i utskottet. Vidare framgår det inte av dokumentationen huruvida socialtjänsten hade besökt barnet mellan utskottets två tidigare överväganden. I ett annat ärende hade det gått åtta månader mellan socialtjänstens besök av barnet, även om sociala utskottet övervägt ärendet i tid. 1 I fortsättningen kommer övervägande av vård att användas genomgående och innefattar då även de fall där omprövningar görs. Överväganden av fortsatt vård sker av beslut fattade enligt socialtjänstlagen och LVU 2 medan omprövning används för beslut fattade enligt LVU 3.

5 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR SDN ANGERED Utifrån en rättsäkerhetssynpunkt är det viktigt att dokumentationen i barnets personakt görs fortlöpande så att man kan följa ärendet. Granskningen visar att dokumentationen i tre av granskade ärenden har lagts in i personakterna en tid i efterhand. Dessa personakter uppdateras därmed inte löpande. I något fall går det inte att verifiera datum för besök, som anges i tjänsteutlåtandet till sociala utskottet, genom att läsa löpande anteckningar i barnets personakt. Bedömning Stadsrevisionen bedömer att sociala utskottets uppföljning av familjehemsplacerade barn uppfyller lagens krav på övervägande av vård minst var sjätte månad. I granskningen framkommer att socialtjänsten i två av de ärenden som granskats inte har besökt barnet inom den stipulerade perioden. Det finns därför anledning att se över rutinen för hur ofta socialtjänsten besöker familjehemsplacerade barn. I granskningen framkommer vidare att dokumentation i barnets personakt inte alltid hålls aktuell. Nämnden bör därför säkerställa att dokumentationen görs fortlöpande i enlighet med gällande lagstiftning och föreskrifter. Mot bakgrund av ovanstående gör vi följande bedömning: Stadsrevisionen rekommenderar nämnden att säkerställa att besök av familjehemsplacerade barn sker minst var sjätte månad och att dokumentationen i personakter hålls aktuell.

6 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR SDN ANGERED Skolans insatser för elever som riskerar att inte nå målen för grundskolan Under 2006 genomförde stadsrevisionen en granskning av skolans insatser för elever som riskerar att lämna grundskolan utan fullständiga betyg i SDN Lärjedalen. Granskningen följdes upp under Uppföljningen avgränsades då till att omfatta åtgärdsprogram avseende elever som riskerar att inte nå målen för grundskolan. Bedömningen både i den ursprungliga granskningen 2006 och i uppföljningen 2008 var att åtgärdsprogrammen i SDN Lärjedalen inte motsvarade lagstiftningens intentioner. Under 2010 genomfördes en begränsad uppföljning som innefattade Hjällboskolan och Hammarkulleskolan. Granskningen visade på förbättringar men även att det fortfarande fanns brister gällande uppföljning och dokumentation av åtgärdsprogrammen. Stadsrevisionen rekommenderade därför den nya nämnden SDN Angered att nära följa det återstående utvecklingsarbetet med åtgärdsprogram så att skolans insatser för elever som riskerar att inte nå målen för grundskolan följer lagstiftningen och de intentioner denna är uttryck för. I sitt yttrande till stadsrevisionen över revisionsredogörelserna 2010 svarade nämnden att det pågår en kartläggning och översyn av stadsdelens hela grundoch särskoleverksamhet under Rutiner för åtgärdsprogram följdes även upp inom ramen för nämndens interna kontrollplan för Bedömning Stadsrevisionen avser att följa upp granskningen av skolans insatser för elever som riskerar att inte nå målen för grundskolan under De åtgärder och kontroller som nämnden har vidtagit under 2011 kommer att utgöra en del i stadsrevisionens uppföljning.

7 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR SDN ANGERED Granskning av verksamheten Grundläggande granskning Den grundläggande granskningen syftar till att ge underlag för att översiktligt bedöma nämndens ledning och styrning ur ett internkontrollperspektiv. Väsentliga områden som omfattats av granskningen är: Särskilda uppdrag från kommunfullmäktige/kommunstyrelsen: Bedömning av att nämnden har tagit hand om uppdrag från kommunfullmäktige/kommunstyrelsen. Budget/verksamhetsplan: Övergripande bedömning av budgetens överensstämmelse med nämndens verksamhetsuppdrag samt efterlevnad av kommunfullmäktiges riktlinjer för budget och uppföljning. Uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade mål: Bedömning av att nämnden har tagit del av de uppföljningsrapporter som skickats till kommunstyrelsen samt bedömning av att de för nämnden relevanta målen i kommunfullmäktiges budget har belysts i uppföljningsrapporterna. Verksamhets- och ekonomiuppföljning: Översiktlig bedömning av att väsentliga avvikelser beträffande verksamhet och ekonomi finns redovisade och analyserade i de rapporter som skickats till kommunstyrelsen. Internkontrollplan: Bedömning av att nämnden fattat beslut om en särskild kontrollplan för kommande verksamhetsårs uppföljning av den interna kontrollen i enlighet med kommunfullmäktiges riktlinjer för intern kontroll. Iakttagelser Stadsrevisionen kan konstatera att nämnden har tagit hand om kommunfullmäktiges uppdrag avseende självdeklarationsmodellen. Kommunfullmäktige beslutade den 14 april 2011 om en självdeklarationsmodell för att stärka den interna kontrollen inom Göteborgs Stad. Syftet är att höja nivån på den interna kontrollen i för staden centrala processer och att ge underlag för en diskussion om intern kontroll inom nämnder och bolag. Nämnden har rapporterat i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Bedömning Det har inte framkommit några omständigheter i den grundläggande granskningen som innebär ytterligare granskningsinsatser än vad som framgår nedan.

8 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR SDN ANGERED Intern styrning och kontroll efter organisationsförändringen Vid årsskiftet 2010/2011 genomfördes en stadsdelsreform i Göteborgs Stad. En större organisationsförändring likt denna, som bland annat inneburit omfattande förändringar av nyckelpersoner på olika nivåer i stadsdelsnämnden, ställer enligt stadsrevisionen ökade krav på nämnden att säkerställa god intern styrning och kontroll i verksamheten. Syftet med granskningen har varit att bedöma om nämnden, med utgångspunkt i organisationsförändringen, har skapat förutsättningar för en tillräcklig intern styrning och kontroll. 2 De övergripande frågeställningarna har berört områdena tydlighet i ansvar och befogenheter, förhållningssätt i frågor kring ledarskap och organisationskultur samt process för styrning och uppföljning. 3 Vår utgångspunkt i granskningen är nämndens ansvar för att se till att den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. En särskilt viktig komponent i intern styrning och kontroll är organisationens kontrollmiljö. Kontrollmiljön består av sådant som integritet och etiska värden, kultur, kompetens, ledningens filosofi och ledarstil, organisationsstruktur, tydligt ansvar och befogenheter. 4 Det är i hög grad ledningen som grundlägger kontrollmiljön i en organisation. I en situation där nämnden nyligen har genomgått väsentliga organisations- och nyckelpersonförändringar är risken stor att kontrollmiljön påverkas negativt, till exempel genom kompetensförluster, ineffektivitet och otydlighet i ansvarsfördelning, styrning och ledning. Sammantaget ställer detta höga krav på nämnden att skapa förutsättningar för en god intern styrning och kontroll. Granskningen har fokuserat på intern styrning och kontroll på högsta ledningsnivå i förvaltningen. Granskningen baseras på intervjuer med samtliga personer i 5 förvaltningsledningen samt på dokumentstudier av nämndens handlingar. Iakttagelser - Ansvar och befogenheter Uppdragen för de funktioner som ingår i förvaltningsledningen finns beskrivna i den utredning 6 som ligger till grund för de nya stadsdelsförvaltningarnas organisation samt i rekryteringsannonserna till tjänsterna. Förvaltningen har inte formulerat några andra specifika uppdragsbeskrivningar. Det finns en ambition att skapa funktionsbeskrivningar där det framgår vad varje funktion förväntas bidra med utifrån de styrande målen. 2 Granskningen är inte en utvärdering av organisationsförändringens effekter i förhållande till uppställda mål. 3 Granskningen har genomförts i samtliga stadsdelsnämnder år Samma revisionsfrågor och revisionskriterier har använts i samtliga stadsdelsnämnder. 4 Kontrollmiljö är en av komponenterna inom det internationellt vedertagna ramverket för intern kontroll COSO ramverket. COSO-ramverket bygger på ett strukturerat sätt att arbeta med intern kontroll. Förutom kontrollmiljö ingår komponenterna riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning och övervakning. 5 Förvaltningsledningen består av stadsdelsdirektör, samtliga sektorschefer, förvaltningscontroller, ekonomichef, HR-chef och utvecklingschef. 6 Förslag till organisation för de nya stadsdelsförvaltningarna. Åkesson managementkonsult AB,

9 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR SDN ANGERED Samtliga intervjuade upplever att det egna uppdraget är tydligt definierat och avgränsat från övriga i förvaltningsledningen. Intervjupersonerna uppger vidare att de har mandat och tillräckliga befogenheter att utföra sitt uppdrag. Samtidigt framkommer det att det ibland uppstår frågor där det råder viss otydlighet avseende ansvar och befogenheter. Som exempel nämns frågor som organisatoriskt ligger under en specifik sektor eller stödavdelning men som hela förvaltningen ska arbeta med. I sammanhanget lyfts stödfunktionernas ansvar och befogenheter i relation till sektorerna. Enligt uppgift hanteras otydligheter av denna karaktär i förvaltningsledningen. I intervjuer framkommer att det finns viss risk för sammanblandning mellan uppdragen för sektors- respektive områdeschefer då rollerna ännu inte upplevs som helt tydliga och avgränsade från varandra. Samtliga intervjupersoner är överens om att det är förvaltningsledningen som ska hantera strategiska frågor med ett helhetsperspektiv för stadsdelen och att områdescheferna ska hantera operativa verksamhetsfrågor. Samtidigt framkommer det i intervjuerna att denna arbetsfördelning inte riktigt har fungerat på grund av att det har tagit tid att få organisationen på plats samt att hitta sina nya roller. Iakttagelser - Befolkningsansvaret I kommunfullmäktiges reglemente för stadsdelsnämnder tydliggörs nämnders ansvar för befolkningen i den egna stadsdelen. Befolkningsansvaret handlar om att öka brukares och medborgarnas inflytande i stadsdelen, förstärka den sociala dimensionen i arbetet för en hållbar stadsutveckling och säkerställa likvärdig service och tjänster i ett hela staden perspektiv. 7 Intervjupersonerna beskriver vad befolkningsansvaret innebär på ungefär liknande sätt, nämligen att det handlar om att se till hela stadsdelsbefolkningens behov och inte bara till de som nyttjar stadsdelens tjänster. Samtidigt uppges det att det har varit en utmaning för förvaltningsledningen att hitta former och tid för att praktiskt arbeta med befolkningsansvaret. Samtliga av de intervjuade uppger att det operativa arbetet med omorganisationen har tagit tid och kraft från det strategiska arbetet med befolkningsansvaret. Iakttagelser - Förhållningssätt, ledarskap och kultur Intervjupersonerna anser att det finns vissa centrala begrepp om ledarskap som man tycker karaktäriserar förvaltningsledningen. Majoriteten uppger att förvaltningsledningen har en samstämmig bild om vilken ledningsfilosofi och vilka förhållningssätt som ska prägla stadsdelen. Intervjupersonerna hänvisar till förvaltningsledningens arbete med tre strategiska frågor; kommunikation, bemötande och ledarskap. Det pågår enligt uppgift ett arbete i förvaltningen med att skapa en gemensam ledarplattform för stadsdelen. Flertalet i ledningen anser att det har uppstått kulturkrockar i den nya organisationen. Både som en konsekvens av att två förvaltningar, med olika organisationskulturer, har slagits samman och som en konsekvens av att ungefär hälften av cheferna har bytts ut under organisationsförändringen. Flertalet menar att kulturkrockarna i någon mån har påverkat verksamheten, exempelvis genom att olika synsätt på hur ledning och 7 Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder,

10 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR SDN ANGERED styrning ska bedrivas har mött varandra i det praktiska arbetet och att de gamla förvaltningarna har haft olika rutiner inom en rad processer. Kulturkrockarna har dock inte haft en negativ påverkan på brukarna enligt majoriteten av de intervjuade. Enligt uppgift pågår det inom förvaltningen en översyn av rutiner inom en rad olika områden för att skapa en förvaltningsgemensam struktur och kultur. Iakttagelser - Styrnings- och uppföljningsprocessen Den pågående stadsdelsreformen under hösten 2010 försvårade enligt intervjupersonerna förutsättningarna för att ta fram budgeten för Budgetens kvalitet har i sin tur påverkat verksamhetsplaner på underliggande nivå samt årets uppföljning. Inför framtagande av budget 2012 upplevs förutsättningarna ha varit bättre. Det finns en struktur för att konkretisera de prioriterade målen i verksamhetsplaner på områdes- och enhetsnivå. Kommunfullmäktige anger i budgeten att nämnderna aktivt ska värdera innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriterade mål för att därefter göra prioriteringar utifrån den egna verksamhetens förutsättningar. 8 Vi noterar att nämnden har prioriterat särskilt två övergripande mål för stadsdelen. Kommunfullmäktiges samtliga prioriterade mål har också prioriterats av nämnden. Stadsrevisionen kan därför inte utläsa huruvida nämnden aktivt har värderat kommunfullmäktiges prioriterade mål. Utöver målen har nämnden formulerat arton uppdrag till förvaltningen. Flertalet av de intervjuade uppfattar att de får den uppföljning som de anser sig behöva. Samtidigt uppger majoriteten att rapporteringen över lag snarare beskriver genomförda aktiviteter än analyserar uppnådda resultat. Detta bekräftas av de uppföljningsrapporter som stadsrevisionen tagit del av. Det finns en tydlig vilja att utveckla uppföljningen för att i större utsträckning analysera resultat och måluppfyllelse. Tidspress och organisationens kompetens anses påverka förutsättningarna att lyckas med detta, men det uppges även handla om mängden mål och hur målen är utformade. Uppföljningen till nämnden omfattar i huvudsak fullmäktiges och nämndens prioriterade mål. Några av intervjupersonerna problematiserar hur väl lagstiftningens krav omfattas av uppföljningsstrukturen. Det finns en upplevd brist på relevanta nyckeltal för att kunna mäta och analysera verksamhetens resultat ur ett lagstiftningsperspektiv. Nyckeltalen bör enligt intervjupersonerna tas fram gemensamt i staden, både för att kunna göra jämförelser mellan stadsdelarna och för att kunna jämföra sig med andra kommuner. Flertalet anser att det funnits en risk för att verksamhets- och ekonomiuppföljningen under 2011 inte gett en helt rättvisande bild. Detta som en följd av den stora mängden nyckelpersonförändringar och av kvaliteten på budgeten. 8 Kommunfullmäktiges Budget 2012, sid. 11

11 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR SDN ANGERED Bedömning I granskningen framkommer att det råder viss otydlighet i ansvars- och rollfördelningen i förvaltningen. Vår bedömning är därför att det finns behov av att ytterligare tydliggöra ansvar och uppdrag. Tydlig ansvarsfördelning är bland annat viktigt för att förvaltningsledningen ska kunna ägna sig åt strategisk styrning och befolkningsansvaret. Vår bedömning är att förvaltningsledningen har ett systematiskt angreppssätt för att skapa ett gemensamt förhållningssätt, organisationskultur och ledarskapsplattform i stadsdelen. Arbetet pågår och liksom förvaltningsledningen tror vi att det är en process som tar tid. Vi vill därför understryka vikten av ett fortsatt systematiskt och uthålligt arbete med dessa frågor. Uppföljning till nämnden bör vara av sådan kvalitet och innehålla analyser så att nämnden kan säkerställa måluppfyllelse. Enligt vår bedömning bör kvaliteten i uppföljningen avseende analys av måluppfyllelse förbättras i syfte att skapa bättre förutsättningar för nämndens ledning och styrning. Stadsrevisionens sammantagna bedömning är att delar av nämndens kontrollmiljö kan förbättras för att skapa förutsättningar för tillräcklig intern styrning och kontroll. Vi kan samtidigt konstatera att arbete pågår för att på olika sätt stärka kontrollmiljön i organisationen. Stadsrevisionen vill understryka vikten av att nämnden är systematisk och uthållig i det arbetet.

12 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR SDN ANGERED Styrning och uppföljning av sociala boendelösningar i extern regi Under 2011 har en granskning av stadsdelarnas styrning och uppföljning av sociala boendelösningar i extern regi genomförts. Syftet med granskningen har varit att bedöma om stadsdelsnämnderna i tillräcklig omfattning styr och följer upp beslutade insatser vad gäller personer som erhåller sociala boendelösningar genom externa leverantörer. Vidare har granskningen syftat till att belysa i vilken utsträckning stadsdelsnämnderna använder sig av icke ramavtalade sociala boendelösningar samt att bedöma om stadsdelsnämnderna vid köp av icke ramavtalade sociala boendelösningar utsätter sig för risker i relation tillgällande lagstiftning inom upphandlingsområdet. Granskningen har omfattat samtliga stadsdelsnämnder. Granskningen i sin helhet har under hösten 2011 avrapporterats till kommunfullmäktige och stadsdelsnämnderna i en revisionsrapport. 9 Iakttagelser De i granskningen gjorda iakttagelserna i SDN Angered presenterades i en bilaga till revisionsrapporten. Av denna framgick bland annat att det i de flesta av de granskade ärendena saknades placeringsavtal mellan stadsdelens individ- och familjeomsorg och leverantör och att det i några ärenden saknades utredningar till grund för beslut om insats. Vidare saknades det i de flesta ärenden individuella arbetsplaner/uppdragsbeskrivningar eller liknande, upprättade för att i relation till leverantören beskriva insatsens innehåll, omfattning och syfte. I några ärenden saknades helt en dokumenterad uppföljning av insatsen under den tid klienten har varit placerad. Det framgick även att stadsdelen hade köpt boendeinsatser av en och samma icke ramavtalad leverantör, under flera år till belopp som överstiger 1 mnkr per år. I januari 2012 inhämtades information från verksamheten om vidtagna och planerade åtgärder med anledning av granskningen. Denna information kommer att utgöra en del av stadsrevisionens kommande uppföljning inom området. Bedömning Mot bakgrund av de brister som framkom i granskningen är det stadsrevisionens bedömning att nämndens styrning och uppföljning av sociala boendelösningar i extern regi inte sker i den omfattning som krävs för att nämnden ska kunna uppfylla kraven på en tillräcklig intern kontroll. Mot bakgrund av köp från icke ramavtalad leverantör, är det stadsrevisionens bedömning att nämnden inte har följt stadens inköps- och upphandlingspolicy. Stadsrevisionen rekommenderar nämnden att säkerställa att de brister som iakttagits beträffande styrning och uppföljning av sociala boendelösningar i extern regi åtgärdas. 9 Rapport Styrning och uppföljning av sociala boendelösningar i extern regi, diarienummer 237/11.

13 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR SDN ANGERED Granskning av räkenskaper och bokslut Genom granskning av räkenskaper och bokslut får stadsrevisionen underlag för bedömningen av om räkenskaperna är upprättade i enlighet med god redovisningssed och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har omfattat följande områden: bedömning av intern kontroll i system och rutiner samt löpande redovisning översiktlig granskning av delårsbokslut per augusti granskning av nämndens förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Löpande redovisning Granskningen av nämndens interna kontroll i redovisningsrutiner och system har under 2011 framförallt inriktats mot: Löneprocessen Bokslutsprocessen Inköpsprocessen Intäktsprocessen Försörjningsstöd Familjehem Resultatet av granskningen redovisas i den lägesrapport som skickades till förvaltningen den 30 januari I denna har iakttagelser och rekommendationer sammanställts tillsammans med förvaltningens kommentarer.

14 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR SDN ANGERED Årsbokslut Granskningen av nämndens bokslut för verksamhetsåret 2011 har omfattat resultaträkning och balansräkning med nothänvisningar. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed (tkr) Rörelsens intäkter Balansomslutning Bokslutspost* Årets resultat Utgående eget kapital *Avser justering mot eget kapital enligt beslut från Bokslutsberedningen 2010 Kommentar: Med anledning av under året genomförd förändring av stadsdelsorganisationen redovisas i tabellen ingen jämförelse med motsvarande uppgifter från årsbokslutet Bedömning Bedömningen är att det granskade bokslutet är upprättat i överensstämmelse med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Nämnden har följt de anvisningar som Göteborgs stadsledningskontor har gett ut. Lars Bergsten ordförande Christin Wrangstedt revisionsdirektör Andreja Sarcevic kommunal yrkesrevisor, sakkunnigt biträde

15 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR SDN ANGERED Stadsrevisionens uppdrag Språkbruk och revisionstermer Enligt Göteborgs Stads revisionsreglemente väljer kommunfullmäktige 22 förtroendevalda revisorer att bilda revisorsgrupp. Bland de förtroendevalda revisorerna utser kommunfullmäktige även lekmannarevisorer vilka har ett självständigt uppdrag att granska de kommunala bolag som helt eller till viss del ägs av Göteborgs Stad. Stadsrevisionen omfattar både de förtroendevalda revisorerna och de sakkunniga tjänstemännen på Göteborgs Stads revisionskontor. Stadsrevisionen redovisar årligen sina iakttagelser avseende verksamhet, räkenskaper och intern kontroll i en revisionsredogörelse för kommunstyrelsen samt en revisionsberättelse och en revisionsredogörelse för respektive nämnd. För varje bolag upprättas en granskningsrapport och en granskningsredogörelse som behandlar bolagets verksamhet och interna kontroll. Stadsrevisionen genomför också fördjupade granskningar som redovisas i revisionsrapporter. Revisorerna lämnar i sina granskningar rekommendationer och revisionskritik. Rekommendationer lämnas när utveckling och förbättring bedöms vara möjliga och riktas inte alltid till nämnden eller styrelsen utan kan framföras på bolags- och förvaltningsnivå. Revisionskritik brukar graderas genom begreppen påpekan, erinran och anmärkning. En anmärkning kan, när det gäller nämnderna, lämnas med eller utan tillstyrkan om ansvarsfrihet. Anmärkningar mot styrelse eller nämnd framgår av granskningsrapporten (för bolag) eller revisionsberättelsen (för nämnder). Styrelsens/bolagets eller nämndens/ förvaltningens åtgärder, med avseende på lämnade rekommendationer, följs regelmässigt upp under kommande år.

16 REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011 avseende stadsdelsnämnden Angered Vi har granskat stadsdelsnämnden Angereds verksamhet år Nämnden ansvarar för att verksamheten har bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att räkenskaper och redovisning är rättvisande och att den interna kontrollen är tillräcklig. Vårt ansvar är att uttala oss om räkenskaper, verksamhet och intern kontroll på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. En sammanfattande redogörelse för utförd granskning finns upprättad i en revisionsredogörelse som överlämnats till nämnden. Vi anser att granskningen ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Vi bedömer att nämnden har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och att den interna kontrollen är tillräcklig. Vi bedömer att förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning med nothänvisningar upprättats i enlighet med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed samt att nämnden följt de anvisningar som stadsledningskontoret givit ut. Vi kommer att föreslå att kommunfullmäktige beslutar att stadsdelsnämnden Angered och dess förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Göteborg den 6 mars 2012 Lars Bergsten Eshag Kia Carina Henriksson Johansson Claes-Göran Lans Monica von Martens Bo Forsäng Kågan Karlsson Bengt Bivall Elisabet Olin Inger Peterson Annbrith Svensson Lars Svensson Sven R. Andersson Lars-Gunnar Landin Peggy Svensson Jan Lindblom Vivi-Ann Nilsson Torbjörn Rigemar Sven Jellbo Bengt Eriksson Gerhard Annvik Eva Åsman Sand