Spelpositionens effekt på riktningsförändring och löphastighet i samband med smålagspel. En observationsstudie på svenska manliga elitfotbollsspelare.

Transkript

1 Spelpositionens effekt på riktningsförändring och löphastighet i samband med smålagspel. En observationsstudie på svenska manliga elitfotbollsspelare. Effects of playing position on change of direction and running speed during small sided games. An observational study of swedish male elite soccer players. Simon Åberg Examensarbete, 30 hp Magisterprogrammet inr. Idrottsmedicin, 60 hp Vt 2018

2

3 Extra information om uppsatsen Extern samverkan med: Denna studie har samarbetat med en fotbollsförening på svensk elitnivå som valt att hålla sin medverkan anonym. 1

4 Abstract* Högintensiva aktioner är tydliga markörer för bra prestationer i fotboll. Exempel på högintensiva aktioner med bevisad koppling till prestation är riktningsförändringar och sprinter. Det är dock fortfarande oklart hur de olika spelpositionerna påverkar kravbilden för spelarna. För att bättre förstå positionens kravprofil observerades under 6 veckor 24 svenska manliga elitfotbollspelare, från samma förening, i träning under den svenska försäsongen med hjälp av GPS utrustning. Träningstypen som utfördes var smålagsspel 3v3, 6v6 och 9v9. Syftet med observationen var att undersöka spelpositionens (back, mittfält eller anfall) påverkan på antal riktningsförändringar och dess kraft och distansen i olika hastighetszoner. Resultatet visar att anfallare utför färre riktningsförändringar av låg kraft oavsett speltyp (p=0,04). Ingen signifikant skillnad för distans i hastighetszoner mellan positioner i någon speltyp. Sammanfattningsvis rekommenderas ytterligare studier i mer kontrollerad miljö och med fler deltagare för att förstå hur spelarpositionen påverkar de fysiska kraven i smålagsspel för manliga elitfotbollsspelare. Nyckelord: Small sided games, SSG, Change of direction, Soccer 2

5 Football today is all about high intensity actions with high intensity running and change of direction as two of the markers related to performance in football. What is still relatively unclear is the players position on the field and the demands that follows with that position. 24 swedish male elite footballplayers took part in a 6 week observation during the swedish pre-season. Using GPS equipment data was collected during small sided games (SSG) 3v3, 6v6 and 9v9 in the teams regular trainingschedule. The aim of this observation was to better understand the role of player position (defender, midfielder and forward) assosiated with the frequency and force produced in changes of direction and the distance in speedzones. The result showed that strikers performed fewer changes of direction in the lowest forcezone compared to both defenders and midfielders in all of the SSGs. No significant difference was observed regarding distance in the speedzones in any SSG. In conclusion further researsch is needed to better understand the role of player positioning during SSG in elite football. Keywords: Small sided games, SSG, Change of direction, Soccer 3

6 Innehållsförteckning* Introduktion*... 5 Metod* Resultat* Diskussion* Referenser* Bilagor

7 Introduktion* Fotboll Fotboll är en av världens mest populära idrotter med cirka 265 miljoner licensierade spelare globalt (FIFA.com, 2018). Fotboll är en komplex intermittent idrott som bland annat innehåller moment av uthållighet, teknik, spelförståelse och taktisk kunskap (Bangsbo, 1994). En match spelas i minst 90 minuter uppdelat på två halvlekar á 45 minuter vardera (Svenskfotboll.se, 2013). Under en fotbollsmatch utförs många typer av rörelser. Det vanligaste är linjär rörelse framåt som kan ske i olika hastigheter, gå, jogga, löpa eller sprinta. Dessutom utförs många riktningsförändringar. Begreppet riktningsförändring inkluderar också accelerationer och inbromsningar. Under en match kan även spelare hoppa, backa, falla samt resa sig upp (Bangsbo, 1994). Forskningen har under lång tid studerat fotboll och i dag finns det mycket kunskap inom många områden. Grundläggande för att spela fotboll är att orka 90 minuter vilket ställer grundläggande krav på syreupptagningsförmågan (VO2max) hos utövaren (Bangsbo, 1994). En tidigare studie säger däremot att det inte finns ett samband mellan VO2max och prestation i fotboll (Aziz, Chia & Teh, 2000; Glaister, 2005). Är ambitionsnivån att prestera inom fotboll måste många andra fysiska egenskaper behärskas, exempel på dessa egenskaper är snabbhet på korta och långa sträckor samt riktningsförändringar (CoD). Gemensamt för dessa egenskaper som är relaterade till en bra prestation i fotboll är att de är alla av det explosivare slaget (Bangsbo, 1994; Faude, Koch & Meyer, 2012 Rostgaard, Rasmussen, Siggaard, Gunnarsson & Bangsbo, 2012). Flera studier visar att sprintförmågan är tydligt kopplad till resultatmässig prestation i fotboll (Mohr, Krustrup & Bangsbo, 2003; Krustrup, Mohr, Ellingsgaard & Bangsbo, 2005). Detta understryks ytterligare i en studie som undersökte aktioner som ledde till mål i tyska Bundesliga 1 i fotboll 2013, 45% av alla analyserade mål (85%) föranleddes av en linjär sprint. Detta fynd bekräftar vikten av förmågan att utföra anaerobt arbete i form av högintensiva löpningar i fotboll (Faude, Koch & Meyer, 2012). Antal CoD har undersökts på 55 spelare i olika position i engelska Premier league, där inga skillnader i % fördelning av CoD i låg, medium, hög eller väldigt hög intensitet visades för 5

8 position. Spelarna utförde i medel 726 ± 203 st CoD under match, ca 600 av dessa var 0 till 90 höger eller vänster (Bloomfield, Polman, O Donoghue, 2007). Osgnach et al. menar accelerationer och decelarationer kan skapa en högre metabol stress än en kontinuerlig linjär sprint. De flesta accelerationerna uppnår ej kriteriet att klassas som en högintensiv aktion då de ej når upp i höga hastighetszoner (SZ) men är likväl metabolt belastande. Detta visas i en studie som jämförde metabol belastning och högintensiva löpningar. Den metabola belastningen var två till tre gånger högre än belastningen som endast baserades på löphastighet med konklusionen att analysen av spelares belastning bör baseras på metabol stress för att beakta belastning i form av accelerationer och decelerationer i lägre SZ (Osgnach, Poser, Bernardini, Rinaldo, & Di Prampero, 2010). Fotbollsträning Fysiska attribut tränas allt oftare integrerat i fotbollsträning där boll, med- och motspelare är närvarande för att effektivisera träningen och för att göra fysträningen mer idrottsspecifik. Ofta används olika typer av spel för att förbättra uthållighet och upprepad sprintförmåga. Spel utan mål där syftet är att behålla bollen inom laget eller i olika former av smålagspel används för att träna fotboll och fysik kombinerat. Dessa möjligheter gör att smålagspel är en övning som blivit alltmer populär bland fotbollstränare och fystränare, just för sin specificitet till idrotten (Hammami, Gabbett, Slimani & Bouhlel, 2017). Smålagsspel erbjuder mängder av variationer förutom durationen finns andra möjligheter att förändra smålagsspelet, exempelvis genom att manipulera antalet spelare per lag, planstorlek eller exkludering av målvakter har tränaren möjlighet att styra övningen mot en viss intensitet och därmed specifika träningsstimuli (Dellal, Chamari, Pintus, Girard, Cotte & Keller, 2008). Rampinini et al. (2007) bekräftar att dessa typer av ändringar direkt kan påverka intensiteten i smålagsspelet. Flera studier menar att smålagspel är en idrottsspecifik träningsmetod som uppfyller många av kraven som tävlingsmatcher ställer på spelare (Fontes, Mortimer, Condessa, Garcia, Szmuchrowsli & Garcia, 2007; Rodrigues, Mortimer; Condessa, Coelho, Soares & Garcia, 2007; Gabbett, 2008; Gabbett, Jenkins & Abernathy, 2009;) 6

9 En översiktsartikel som sammanställt resultaten från 15 stycken metaanalyser om smålagspel och dess påverkan på fysiska egenskaper har visat att det finns starka bevis för att smålagspel har väldigt goda resultat på förbättrad VO2max, agility och förmågan att upprepa sprinter (RSA) (Hammami, Gabbett, Slimani & Bouhlel, 2017). Samma artikel redovisar goda träningseffekter för 10- och 20 meterssprinter, hopphöjd och intermittent uthållighet (Hammami, Gabbett, Slimani & Bouhlel, 2017). Den första studien som jämfört högintesiva löpningar i match och i smålagspel, genomfördes på amatörer och semi-professionella och visar att matchspel ger fler och längre sprinter samt fler högintensiva aktioner. Enligt dessa fynd bör fullstort spel ingå som en del under träningsveckan för att dessa matchspecifika högintensiva adaptationer ska stimuleras (Casamichana, Castellano & Castagna 2012). Studier som undersökt skillnader mellan smålagspel och vanligt matchspel i relation till spelposition för elitspelare visade att de individuella distanserna i sprinter och de högintensiva löpningarna var högre i smålagspel (Dellal, Owen, Wong, Krustrup, Exsel & Mallo, 2012). Ytterligare forskning behövs inom området för att bättre förstå förekomsten av sprinter och CoD i samband med smålagspel i träning och hur olika speltyper kan användas i praktiken. För att mäta viktiga indikatorer för prestation i fotboll behövs avancerad teknik exempelvis videoanalysprogram och positions-baserad utrustning (GPS) (Akenhead & Nassis, 2016). För att försöka säkerställa en hållbar progression för utveckling av fysisk förmåga, återgång till träning efter skada samt förhindra uppkomsten av skador så används många olika metoder, en av de vanligast förekommande är att mäta spelarnas belastning. Idag finns flera olika metoder att mäta spelares belastning. Man kan exempelvis mäta yttre belastning genom att mäta hastighet eller acceleration, detta sker ofta med hjälp av GPS-system. Man kan mäta inre belastning genom att mäta puls, laktatproduktion eller syrekonsumtion (Wallace, Slattery & Coutts, 2014; Bourdon et al., 2017). Globalt positionsystem (GPS) GPS är ett amerikanskt system i form av 27 satelliter som kretsar kring jorden. Satelliterna skickar konstant information till GPS-mottagare på jordytan. Satelliternas placering medför 7

10 att det alltid finns tillgång till minst fyra satelliter samtidigt oavsett var på jorden GPS mottagaren befinner sig. Beroende på hur omgivningen ser ut påverkas hur noggrant GPS mottagaren avläser sin position. Träd, vistelse inomhus, byggnader som skymmer eller reflekterar signaler har negativ påverkan på noggrannheten i avläsningen. Publicerade data för horisontal träffsäkerhet uppmättes till 1,891 m, 95% av gångerna ("GPS.gov: GPS Accuracy", 2018) Det finns i dagsläget flera olika tillverkare som skapat system som använder GPS för att samla in data kring spelarnas rörelsemönster ser ut under aktivitet. Det finns information angående total distans, maximal hastighet, antal sprinter, antal accelerationer och inbromsningar samt procentuell fördelning i stå, gå, jogging, löp och sprint. Systemen använder även olika antal Hertz vilket innebär antal datainsamlingspunkter per sekund, tidigare studier indikerar att 10 Hz är tillräckligt för fotbollsliknande löpningar (Bourdon et al., 2017; Scott, Scott & Kelly, 2016; Johnston, Watsfors, Kelly, Pine & Spurrs, 2014). GPS utvecklare inkluderar ibland med en accelerometer för att erbjuda kompletterande data till användarna. En accelerometer samlar information från rörelser i tre olika anatomiska plan (X = medial-lateral, Y = anterior-posterior, Z = kaudal-kranial). Att mäta yttre belastning i denna form ger en mer rättvis bild av fotboll då många aktioner utförs i låga SZ men ändå är av högbelastande karaktär. Aktioner som acceleration, inbromsning, hopp och CoD innebär en hög mekanisk stress på kroppen och bör kvantifieras i beräkningen av den totala belastningen (Beenham et al., 2017). Validitet och Reliabiliteten hos GPS präglas av olika faktorer som antal insamlingspunkter (Hz), hastighet, duration och typ av arbete. Validiteten ökar med fler insamlingspunkter per sekund. Däremot har hastigheten i rörelsen påverkan på reliabiliteten då högre hastighet sänker reliabiliteten för GPS system. Dessutom minskar reliabiliteten när övningar som kräver många riktningsförändringar utförs. GPS är dessutom inte kapabel att kvantifiera belastning från hopp, tacklingar och sparkar på bollen (Aughey, 2011). 8

11 Syfte Då det i dagsläget inte finns några publicerade studier på kraften i CoD är syftet med denna studie att undersöka hur antal och kraft i CoD är under olika typer av smålagsspel (3v3, 6v6 och 9v9) kopplad till positionerna back, mittfält och anfall. Dessutom är syftet att undersöka vilken total distans som uppmäts i olika hastighetszoner (SZ) under smålagsspel (3v3, 6v6 och 9v9), även här i relation till positionerna back, mittfält och anfall. Slutligen undersöks om maximal sprinthastighet korrelerar med kraften i riktningsförändringarna och/eller distansen i de olika hastighetszonerna. Hypotes Antalet och kraften i riktningsförändringarna förväntas variera mer mellan position i 9v9 spel där mittfältare förväntas utföra fler än backar och anfallare. Skillnaden mellan positionerna förväntas minska ju mindre spelet blir. Distansen i SZ förväntas variera mer mellan position i 9v9 spel där mittfältare och anfallare förväntas utföra längre distans i hög hastighet än backar. Skillnaden mellan positionerna förväntas minska ju mindre spelet blir. Maxhastighet förväntas korrelera med fler kraftiga CoD och/eller längre distans i snabbare SZ. 9

12 Metod* Deltagare 24 vuxna manliga elitfotbollsspelare i Sverige rekryterades till studien varav 19 deltagare återstod efter att fem exkluderats på grund av frånvaro. Ålder 23,8 (±3,5) år, längd 180,2 (±5,4) cm, vikt 76,7 (±5,1) kg. Studien genomfördes under svenska försäsongen och samtliga deltagare var från samma förening. Föreningen som var av allsvensk status deltog i såväl träningsmatcher som tävlingsmatcher under datainsamlingen. Datainsamlingen utfördes under vintertid och samtliga träningar och matcher utfördes utomhus i kalla temperaturer. Deltagare som ej deltagit vid minst 5 träningar innehållande de utvalda smålagsspelen uteslöts. Apparatur GPS systemet som användes för insamling av data, var av märket Catapult (10 hz minimax S5, X4 och G5, Catapult Sports, Melbourne, Australia). GPS systemet är validerat och reliabilitetstestat och anses har god förmåga vid lagidrott som inkluderar distans, linjär hastighet, CoD (Scott, Scott & Kelly, 2016). GPS systemet inkluderar en accelerometer som mäter g krafter mellan 2-16g och med en insamlingsfrekvens upp till 1000 Hz (Catapult, 2018). Accelerometern är reliabilitetstestad och anses vara acceptabel för användning vid lagidrott (Boyd, Ball & Aughey, 2011). Deltagarnas positioner Samtliga deltagare kategoriserades in i tre olika positioner, Back (n=4), Mittfält (n=10) och Anfall (n=5). Detta baserades på deltagarens faktiska position i matchspel. Deltagarna förväntades förhålla sig till sin grundposition i de olika smålagsspelen men ingen kontroll av att deltagaren höll sin naturliga position genomfördes aktivt. Procedur Föreningen använde GPS:s systemet under samtliga träningar och matcher. Under sex veckor samlades data in till denna studien vid träningar och matcher. Studien intresserade 10

13 sig speciellt vid de tillfällen laget utförde spelövningar i form av 3v3,6v6 och 9v9. I samband med dessa speltyper undersöktes variablerna position (back, mittfältare och anfallare); kraft i riktningsförändringar (gkraft/kroppsvikt) som mättes med accelerometer och delades in i kraftzonerna låg (1,5-2,49) Medium (2,5-3,49) och hög (3,5-8); Total distans i hastighetszonerna 1 (0-14,40 km/h), 2 (14,41-19,80 km/h), 3 (19,81-25,09 km/h) och 4 (25,1-44,46 km/h). Dessutom undersöktes deltagarnas maximala hastighet, den snabbast uppmätta hastighet under datainsamlingen användes. De intervaller kraft och hastighet var förbestämda av föreningens idrottsvetare och kunde ej påverkas. Föreningens huvudtränare designade samtliga träningar utan inflytande från studiens författare. Efter sex veckor av datainsamling valdes de träningar och speltyper som ansågs vara mest identiska för statistisk analys. Tabell 1: Tabellen visar de utvalda spelens utformning i form av spel typ, speltid i minuter, vilotid och spelyta. Spel typ Speltid (set x min) Vila (s) Yta (m) 3v3 6 x1, x12 3v3 10 x 1, x24 3v3 6 x 1, x12 3v3 6 x 1, x24 6v6 4 x x38 6v6 6 x x40 9v9 2 x x55 9v9 2 x x60 Regler vid spel 3v3: Tre utespelare plus en målvakt i varje lag. Det var fyra lag totalt och alla lagen mötte varandra lika många gånger. Varje spel startades genom en boll upp i luften och efterföljande kampmoment avgjorde slumpmässigt vilket lag som började med bollen. Spelet hade inga tillslagsrestriktioner och inga inkast, hörnor eller avsparkar användes. Vid död boll eller mål började det laget som inte hade ut bollen vid egen målvakt. Det lag som gjorde mål fick behålla bollen men måste börja vid egen målvakt. Spelarna hade inga instruktioner till anfall/försvarsspel utan de valde själva uppställning och markeringssystem. 11

14 6v6: Sex utespelare plus en målvakt i varje lag. Det var 3 lag totalt och alla lagen mötte varandra lika många gånger. Varje spel startades genom en boll upp i luften och efterföljande kampmoment avgjorde slumpmässigt vilket lag som började med bollen. Spelet hade inga tillslagsrestriktioner och inga inkast, hörnor eller avsparkar användes. Vid död boll eller mål började det laget som inte hade ut bollen vid egen målvakt. Det lag som gjorde mål fick behålla bollen men måste börja vid egen målvakt. Spelarna fick i förhand en struktur och som de förväntades bibehålla under spelet. 9v9: Nio utespelare plus målvakt per lag. Det var två lag totalt. Varje spel började vid ena lagets målvakt och lagen fick börja med bollen lika många gånger. Spelet hade inga tillslagsrestriktioner och inga inkast, hörnor eller avsparkar användes. Vid död boll eller mål började det laget som inte hade ut bollen vid egen målvakt. Det lag som gjorde mål fick behålla bollen men måste börja vid egen målvakt. Spelarna fick i förhand en struktur och som de förväntades bibehålla under spelet. Etiska överväganden Etiska principer och riktlinjer från Helsingforsdeklarationen togs i beaktande vid utformning av studien (i enlighet med 20). Innan studien påbörjades skapades ett informationsblad (bilaga 1) som delades ut till de tilltänkta deltagarna. Studien presenterades även muntligt där deltagarna informerades om eventuella risker med deltagandet samt vilka rättigheter deltagande innebär. Dessutom informerades hur all data och personuppgifter hanteras för deltagarna och eventuella frågor besvarades. De som valde att delta i studien fick skriva under en samtyckesblankett (bilaga 2) som under studiens gång förvaras i författarens bostad. Efter önskan från deltagrena och föreningen hanterades alla personliga uppgifter konfidentiellt genom kodning. Statistiska metoder Deskriptiva data presenteras i medeltal och standardavvikelse eller procent. Insamlade data analyseras med statistikprogrammet JMP 13 (SAS Institute Inc., Cary, USA). För att analysera variablerna position, riktningsförändring och hastighetszoner genomfördes först normalitetstest (Goodness of fit) för val av parametrisk eller icke parametrisk statistik. Parametrisk statistik utfördes med analys av varians (ANOVA). Pearson s korrelationstest 12

15 valdes efter normalitetstest (Goodness of fit) för analys av korrelation mellan maxhastighet och kraft i riktningsförändring samt meter i hastighetszoner. Signifikansnivån bestämdes till α = 0,05. 13

16 Resultat* Ingen skillnad upptäcktes mellan någon av positionerna för CoD i kraftzonerna medium och hög i någon av speltyperna (figur 1). Analysen visade dock att anfallare utförde signifikant lägre procentuellt antal riktningsförändringar av låg kraft jämfört med backar och mittfältare (p=0,04) i samtliga speltyper. Figur 1: Figuren visar hur position och speltyp fördelar CoD i %. Figuren visar att anfallare utför färre CoD av låg kraft oavsett speltyp jämfört med backar och mittfältare (*=p=0,04). Ingen skillnad upptäcktes för kraftzonerna medium eller hög i någon av speltyperna. Analysen visade att ingen signifikant skillnad för distans i hastighetszoner mellan positioner fanns i någon av speltyperna. 14

17 Figur 2: Fördelning i SZ i % för speltyp och position. Fördelning i hastghetszon (%) 9v9 6v6 3v3 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Back (SZ) Mittfält (SZ) Anfall (SZ) Figuren visar att ingen skillnad för distans i SZ identifierades i relation till position i någon av speltyperna. För att undersöka kopplingen mellan deltagarnas maximala sprinthastighet och kraft i riktningsförändring eller distans i olika hastigheter utfördes Pearson s korrelationsanalys. Pearson s korrelationsanalys visade måttlig korrelation mellan kraft i riktningsförändring och maxhastighet och låg till måttlig korrelation mellan distans i olika hastighetszoner och maxhastighet. Ingen signifikans uppvisades med någon av variablerna. Tabell 2: Korrelation mellan maxhastighet och riktningsförändring (CoD) eller meter i Hastighetszoner (SZ). Max Velocity (r-värde) Signifikansnivå (p-värde) CoD Låg -0,58 0,08 CoD Medium 0,52 0,13 CoD Hög 0,46 0,18 SZ 1 0,28 0,43 SZ 2-0,47 0,18 SZ 3 0,23 0,52 SZ 4 0,28 0,43 Tabellen visar korrelationen mellan deltagarnas högsta registrerade hastighet och sambandet med antalet CoD i olika kraft (gkraft/kgkroppsvikt) och sambandet mellan distans i SZ samt signifikansnivå (p-värde). 15

18 Diskussion* Denna studien undersökte tre olika SSG i träning. Speltyperna var 3v3, 6v6 och 9v9. Målet med studien var att undersöka relationen mellan spelposition och kraft i riktningsförändringar samt undersöktes om deltagarnas position påverkade distansen i olika hastighetszoner i dessa spel. Avslutningsvis utfördes en korrelationsanalys för att undersöka om deltagarnas maximala sprinthastighet har något samband med kraft i riktningsförändring eller distans i hastighetszoner. Huvudsakliga fynd var följande: 1) Anfallare utför signifikant färre riktningsförändringar av låg kraft jämfört med backar och mittfältare och detta gällde i samtliga speltyper. 2) Ingen signifikant skillnad mellan position och distans i olika hastighetszoner identifierades. 3) Ingen signifikant korrelation mellan deltagarnas maximala sprinthastighet varken mellan kraft i riktningsförändring eller distans i hastighetszoner identifierades. Forskningen kring fotboll är i dagsläget väldigt omfattande och det råder idag konsensus angående vad som genererar prestation i fotboll. En av dessa är löpningar i hög hastighet som är starkt bidragande till prestation i fotboll (Faude, Koch & Meyer, 2012). En studie har uppvisat att den stora skillnaden mellan amatör och professionell nivå i smålagspel är intensiteten i aktionerna (högintensiva löpningar och sprinter) där de professionella kan utföra och bibehålla större aktioner under spelets gång (Dellal, Hill-Hass, Lagos Penas & Chamari, 2011). Studier har undersökt vikten av riktningsförändringar som markör för prestation i fotboll där resultatet i studien visar att högre hastighet i sprinter och större antal sprinter är starkt kopplat till positiv prestation i fotboll (Girard, Mendez- Villanueva & Bishop, 2011). Den enda kända studie som involverat accelerometer undersökte belastningen i SSG och match med jämförelser mellan spelposition på ungdomsspelare. Studien visade att det kan finnas variationer även om det inte identifierades några signifikanta skillnader mellan positioner men att SSG genererade högre relativ belastning än match (Beenham et al., 2017). Även om Beenham et als. (2017) resultat inte definitivt bekräftar detta så fanns ändå indikationer på att anfallare utför kraftigare CoD än övriga positioner. Detta skulle då vara i linje med de fynden som visats i denna studie. Det 16

19 finns till författarens kännedom idag inga andra studier som undersökt betydelsen av kraften i CoD i samband med SSG. En ny studie undersökte förmågan att upprepa högintensiva sprinter (RSA) på manliga collegefotbollsspelare i USA. De undersökte om det finns skillnad mellan olika positioner och resultat på RSA test. Studien fann inga skillnader mellan positionen och prestation i RSA-test (Lockie et al., 2017). Lockie et als (2017) resultat stämmer med de resultat som presenterats där inga skillnader mellan position observerades i medel- och högkrafts zonerna även om Lockie et al. undersökte RSA isolerat och ej i spel. En tidigare studie som undersökt rörelsemönster för olika positioner i match på elitfotbollspelare visar att mittfältare i fotboll utför fler högintensiva aktioner under match är andra positioner (Clemente et al., 2013). Högintensiva aktioner i detta fall innefattar sprinter, accelerationer och decelerationer samt riktningsförändringar och det finns likheter som motiverar jämförelsen med denna studie. Studien (Clemente et al., 2013) låg för grund till hypotesen att mittfältare utför fler CoD av hög kraft än backar och anfallare. Resultaten förkastar hypotesen då inga skillnader i hög kraft eller antal CoD kunde identifieras mellan några positioner oavsett speltyp. Bloomfield et al. (2010) visade att det inte finns skillnader mellan positioner och procentuell fördelning i intensitetintervallet av CoD hos Premier league spelare men att det finns skillnader i CoD vinklar och rörelser framåt/bakåt. Framtida forskning bör undersöka om kraftigare CoD utförda i SZ 1 och 2 korrelerar med prestation och ytterligare utforska kraftens påverkan på totala belastningen. Vidare undersökte denna studie hur position påverkar distansen i olika SZ vid smålagsspel. Inga skillnader kunde identifieras i något smålagsspel. I 9v9 finns det anledning att tro att fördelningen i SZ ska likna vanligt matchspel 11v11 då studier visat på skillnader där framförallt mittbackar utför minst antal löpningar av hög hastighet och därmed kortare distans i de höga hastighetszonerna och anfallare och yttermittfältare flest löpningar i höga hastigheter (Slater et al., 2018). Slater et al. (2018) presenterar motsägande fynd jämfört med resultaten i denna studien. Avsaknaden av skillnad mellan positioner i denna kan bero på flera faktorer, en faktor kan finnas i studiens design och dess brister som diskuteras i den metodologiska reflektionen. Ingen för författaren känd studie har analyserat positionens effekt på hastigheten i löpningar vid smålagsspel men det är känt att större spelyta 17

20 genererar större fysiologisk belastning (puls, upplevd ansträngning och blodlaktat) (Hill-Haas, Dawson, Impellizzeri & Coutts, 2011; Randers, Nielsen, Bangsbo & Krustrup, 2014) Det är därför troligt att större spelyta också genererar fler löpningar av hög hastighet och längre total distans i hög hastighet. Den logiska slutsatsen är att ju mindre spelytan blir desto mindre blir också skillnaden mellan positionerna på planen. Denna hypotes behöver i framtiden testas innan hypotesen kan godtas. Eftersom förmågan att ändra riktning i hög hastighet och sprinter i hög hastighet är markörer för prestation i fotboll undersöktes i denna studie om det finns en koppling mellan dessa egenskaper och individens maximala sprinthastighet. Resultatet visade att det finns måttlig korrelation mellan maxhastighet och kraften i CoD däremot utan statistisk signifikans. Eftersom det inte finns en tillräckligt stark koppling mellan spelarens maximala sprintförmåga och dess rörelsemönster finns ingen anledning att förvänta att snabbare spelare har fördelar sett till antal riktningsförändringar eller distans i högre hastighetszoner i smålagspel i fotboll. Studier har visat att smålagsspel är en bra övning för träning av förmågan att upprepat utföra högintensiva sprinter och detta motiverar valet av smålagsspel som övning för att förbättra dessa egenskaper genom träning (Dellal, Varliette, Owen, Chirico & Pialoux, 2012). Etiska metodologiska och samhälleiga reflektioner Studiens metod lämnar en del att önska inom flera områden. Durationen inom de olika speltyperna är inte standardiserad vilket innebär att intensiteten kan skiljas åt då längre arbetstid innebär lägre intensitet (Hill-Haas, Rowsell, Dawson & Coutts, 2009; Casamichana, Suarez-Arrones, Castellano & Román-Quintana, 2014). Samtliga speltyper saknar standardiserad duration vilket skapar variationer inom speltyperna som kan påverka resultatet, samma sak gäller vilotid och spelyta (Casamichana, Suarez-Arrones, Castellano & Román-Quintana, 2014). Då dessa variabler ej kontrollerats optimalt finns risken att variationen inom speltyperna påverkar resultatet. Deltagarnas positioner är bestämda i förväg och studien följer i princip individens resa genom denna studie inte positionen. Då det inte framgår om deltagaren som har positionen back verkligen har spelat back vid samtliga tillfällen och matcher är detta något som kan ha 18

21 påverkan på de slutgiltiga värden som deltagaren skapat. Med hypotesen att en mittfältare har fler medelkraftiga riktningsförändringar jämfört med en back i speltypen 3v3 så kräver det att en back och en mittfältare inte spelar på samma position. Om en back skulle delta vid två tillfällen på samma position som en mittfältare skulle detta innebära att backens rörelsemönster skulle likna mittfältarens och där med skulle eventuella skillnader suddas ut. Med detta sagt så finns också möjligheten att deltagarens förbestämda position styr dess rörelsemönster oavsett vilken den faktiska positionen deltagaren har på planen vid ett visst smålagsspel, det vill säga att en back möjligtvis har en backs rörelsemönster oavsett om den spelar som mittfältare eller anfallare. Detta resonemang kan beskriva anledningen till avsaknad av signifikanta skillnader i kraften i CoD och distans i SZ. Inget test utfördes för att undersöka deltagarnas maximala sprinthastighet, istället användes den snabbaste uppmätta löpningen under studietiden. Här finns en risk att ingen av de maxhastigheter som används faktiskt är korrekta, yttre förutsättningar kan ha påverkat resultatet positivt, exempelvis en kraftig medvind kan medföra en överdriven hastighet eller att speldynamiken ej tvingade deltagarna att utföra tillräckligt långa sprinter för att hinna upp i maxhastighet. Den kalla temperatueren under insamlingsperioden kan också vara en faktor. Under perioden av datainsamlingen utfördes ca 30 träningar och fyra tävlingsmatcher vilket ansågs vara tillräckligt många tillfällen för deltagarna att nå sin maximala hastighet men ett standardiserat test skulle vara att föredra i framtida studier. Trots alla dessa metodologiska svagheter är det svårt att argumentera mot studien etiskt då den i sin design inte inneburit någon extra risk eller arbete för någon av deltagarna. Användandet av GPS ökar bland idrottsföreningar och fler studier kommer baseras på dess teknik och de variabler GPS erbjuder. Denna studie kan hjälpa framtida forskare att hitta en mer optimal metod för att hjälpa forskningen att lägga sin nästa pusselbit vid användande och tolkning av variabler från GPS baserad teknik. Konklusion Sammanfattningsvis visar denna studie att anfallsspelare utför procentuellt färre CoD av låg kraft än backar och mittfältare men det finns ingen skillnad i medel eller hög kraft i något av spelen 3v3, 6v6 eller 9v9 i relation till spelposition. Positionen påverkar inte distansen i olika SZ i speltyperna 3v3, 6v6 eller 9v9. 19

22 Ytterligare studier bör utföras för att bättre förstå kraftens betydelse i låg SZ och om den korrelerar med prestation i fotboll. 20

23 Referenser* Akenhead, R and Nassis, GP. (2016) Training Load and Player Monitoring in High-Level Football: Current Practice and Perceptions. Int J Sports Physiol Perform. : Bangsbo, J. (1994). The physiology of soccer with special reference to intense intermittent exercise. Acta Physiologica Scandinavica. Supplementum, 619, Beenham, M., Barron, D., Fry, J., Hurst, H., Figueirdo, A., & Atkins, S. (2017). A Comparison of GPS Workload Demands in Match Play and Small-Sided Games by the Positional Role in Youth Soccer. Journal Of Human Kinetics, 57(1). doi: /hukin Bloomfield, J., R. Polman, and P. O'Donoghue (2007). Physical Demands of Different Positions in FA Premier League Soccer. J. Sports Sci. Med. 6(1): Bourdon, P., Cardinale, M., Murray, A., Gastin, P., Kellmann, M., & Varley, M. et al. (2017). Monitoring Athlete Training Loads: Consensus Statement. International Journal Of Sports Physiology And Performance, 12(Suppl 2), S2-161-S Casamichana, D, Castellano, J, and Castagna, C. (2012). Comparing the physical demands of friendly matches and small-sided games in semiprofessional soccer players. J Strength Cond Res 26: , 2012 Casamichana, D., Suarez-Arrones, L., Castellano, J., & Román-Quintana, J. (2014). Effect of Number of Touches and Exercise Duration on the Kinematic Profile and Heart Rate Response During Small-Sided Games in Soccer. Journal Of Human Kinetics, 41(1). doi: /hukin Clemente, F. M., Couceiro, M. S., Martins, F. M. L., Ivanova, M. O., & Mendes, R. (2013). Activity profiles of soccer players during the 2010 world cup. Journal of Human Kinetics,8,

24 Dellal, A., Chamari, K., Pintus, A., Girard, O., Cotte, T., & Keller, D. (2008). Heart rate responses during small-sided games and short intermittent running training in elite soccer players: a comparative study. The Journal of Strength & Conditioning Research, 22(5), Dellal, A, Hill-Hass, S, Lagos Penas, C, and Chamari, K. (2011). Small sided games in soccer: Amateur vs. professional players physiological responses, physical, and technical activities. J Strength Cond Res 25: Dellal, A., Varliette, C., Owen, A., Chirico, E., & Pialoux, V. (2012). Small-Sided Games Versus Interval Training in Amateur Soccer Players. Journal Of Strength And Conditioning Research, 26(10), doi: /jsc.0b013e c4 Dellal, A, Owen, A, Wong, DP, Krustrup, P, Van Exsel, M, and Mallo, J. (2013). Technical and physical demands of small vs. large sided games in relation to playing position in elite soccer. Hum Mov Sci 31: Eirale C, Tol JL, Farooq A, et al (2013). Low injury rate strongly correlates with team success in Qatari professional football. Br J Sports Med, 2013;47: Faude, O., Koch, T., & Meyer, T. (2012). Straight sprinting is the most frequent action in goal situations in professional football. Journal Of Sports Sciences, 30(7), Fontes, M, Mortimer, L, Condessa, L, Garcı a, A, Szmuchrowsli, L, and Garcı a, E. (2007). Intensity of four types of elite soccer training sessions. J Sport Sci Med 6(Suppl. 10): 82. Gabbett, TJ. (2008). Do skill based conditioning games offer a specific training stimulus for junior elite volleyball players? J Strength Cond Res 22: Gabbett, TJ, Jenkins, D, and Abernethy, B. (2009). Game based training for improving skill and physical fitness in team sport athletes. J Sports Sci Coaching 4:

25 Gabbett, TJ. (2012). Training injuries in rugby league: an evaluation of skill-based conditioning games. J Strength Cond Res 16: Girard, O., Mendez-Villanueva, A., & Bishop, D. (2011). Repeated-Sprint Ability Part I. Sports Medicine, 41(8), doi: / Hammami, Gabbett, Slimani, Bouhlel. (2017). Does Small-Sided Games Training Improve Physical-Fitness and Specific Skills for Team Sports? A Systematic Review with Meta-Analysis The Journal of sports medicine and physical fitness DOI: /S Hill-Haas, S., Rowsell, G., Dawson, B., & Coutts, A. (2009). Acute Physiological Responses and Time-Motion Characteristics of Two Small-Sided Training Regimes in Youth Soccer Players. Journal Of Strength And Conditioning Research, 23(1), doi: /jsc.0b013e31818efc1a Hägglund M, Waldén M, Magnusson H, et al. (2013) Br J Sports Med ;47: Impellizzeri, FM, Rampinini, E, Castagna, C, Bishop, D, Ferrari Bravo, D, Tibaudi, A, and Wisloff, U. (2008). Validity of a repeated sprint test for football. Int J Sports Med 29: Johnston, R, Watsford, M, Kelly, S, Pine, M, and Spurrs, R. (2014) Validity and interunit reliability of 10 Hz and 15 Hz GPS unit for assessing athlete movement demands Journal of Strength & Conditioning Research 28(6): Krustrup, P., Mohr, M., Ellingsgaard, H., & Bangsbo, J. (2005). Physical demands during an elite female soccer game: importance of training status. Medicine and science in sports and exercise, 37(7),

26 Krustrup, P., Mohr, M., Steensberg, A., Bencke, J., Kjær, M., & Bangsbo, J. (2006). Muscle and blood metabolites during a soccer game: implications for sprint performance. Medicine and science in sports and exercise, 38(6), Lockie, R., Moreno, M., Orjalo, A., Stage, A., Liu, T., & Birmingham-Babauta, S. et al. (2017). Repeated-Sprint Ability in Division I Collegiate Male Soccer Players. Journal Of Strength And Conditioning Research, 1. doi: /jsc Mohr, M., Krustrup, P., & Bangsbo, J. (2003). Match performance of high-standard soccer players with special reference to development of fatigue. Journal of sports sciences, 21(7), Osgnach, C., Poser, S., Bernardini, R., Rinaldo, R., & Di Prampero, P. (2010). Energy Cost and Metabolic Power in Elite Soccer. Medicine & Science In Sports & Exercise, 42(1), doi: /mss.0b013e3181ae5cfd Rampinini, E., Impellizzeri, F. M., Castagna, C., Abt, G., Chamari, K., Sassi, A., et al. (2007). Factors influencing physiological responses to small-sided soccer games. Journal of Sports Sciences, 25(6), Rampinini, E, Sassi, A, Morelli, A, Mazzoni, S, Fanchini, M, and Coutts, AJ. (2009) Repeatedsprint ability in professional and amateur soccer players. Appl Physiol Nutr Meta B 34: Randers, M., Nielsen, J., Bangsbo, J., & Krustrup, P. (2014). Physiological response and activity profile in recreational small-sided football: No effect of the number of players. Scandinavian Journal Of Medicine & Science In Sports, 24, doi: /sms Rodrigues, V, Mortimer, L, Condessa, L, Coelho, D, Soares, D, and Garcı a, E. (2007). Exercise intensity in training sessions and official games in soccer. J Sport Sci Med 6 (Suppl. 10): 57 58). 24

27 Rostgaard, T., Rasmussen, L. R., Siggaard, P., Gunnarsson, T. G. P., & Bangsbo, J. (2012). Change of direction skills in elite football players in relation to speed qualities and competitive level. Poster session presented at World Conference on Science and Soccer, Ghent, Belgium. Sanders, G. J., Turner, Z., Boos, B., Peacock, C. A., Peveler, W., & Lipping, A. (2017). Aerobic Capacity is Related to Repeated Sprint Ability with Sprint Distances Less Than 40 Meters. International Journal of Exercise Science, 10(2), 197. Slater, L., Baker, R., Weltman, A., Hertel, J., Saliba, S., & Hart, J. (2018). Activity monitoring in men s college soccer: a single season longitudinal study. Research In Sports Medicine, 26(2), doi: / Tortora, G. J., & Derrickson, B. H. (2011). Principles of anatomy and physiology. John Wiley & Sons. Wallace, L.K., Slattery, K.M. & Coutts, A.J. (2014) Eur J Appl Physiol 114: 11 Hemsidor: Catapult (2018). Hämtad från FIFA (2018). Hämtad från GPS.gov: GPS Accuracy. (2018). Hämtad från Spelregler för fotboll. (2013). Besökt på 25

28 26

29 Bilagor 27

30 Bilaga 1 Student: Simon Åberg Handledare: Apostolos Theos Infoblad - Träningsstudie om olika typer av smålagspel vs. tävlingsmatch. Jag är student vid Umeå universitet som skriver magisteruppsats i idrottsmedicin. Syftet med studien är att undersöka hur smålagspel i fotboll liknar vanligt matchspel 11 vs 11 för specifika prestationsmarkörer. Nu söker vi deltagare till studien. Studien kommer genomföras under fyra veckor där vi kommer analysera data som samlats in vid olika typer av smålagspel och match. Denna data kommer bearbetas med statistiska analysmetoder för att utvärdera vilka fysiska egenskaper som tränas i dessa smålagspel. Dessa markörer kommer användas för att göra ytterligare jämförelse med matchspel för att skapa en tydligare bild över specifika övningars effektivitet när det gäller att träna prestationsmarkörer i fotboll. En realistisk tidsplan för att samla tillräcklig mängd data för de intressanta träningsformerna arbetar vi fram tillsammans men önskvärt är att de fyra veckorna är väl tilltaget. Under ordinarie träningar använder sig föreningen av verktyg som genererar olika typer av data. Denna data är tanken att ligga till grund för denna analys som beskrivs ovan. Innan insamlingen av data börjar informeras samtliga deltagare om studien, dess upplägg och sina rättigheter som deltagare. Därefter används en samtyckesblankett där deltagarna ger sitt medgivande till att delta i studien. Under den tid som data samlas in övervakas träningen av forskare för att kontinuerligt för att säkerställa att data som används är resultatet av en metodologiskt korrekt utförd övning. Speltyp 1: Smålagsspel med målvakt 3 vs 3. Spelyta, speltid och vila kontrolleras och bör vara lika vid samtliga tillfällen. Speltyp 2: Smålagsspel med målvakt 6 vs 6. Spelyta, speltid och vila kontrolleras och bör vara lika vid samtliga tillfällen. Speltyp 3: Smålagsspel med målvakt 9 vs 9. Spelyta, speltid och vila kontrolleras och bör vara lika vid samtliga tillfällen. Resultaten i studien kommer endast presenteras på gruppnivå. Dock finns möjlighet att få individuell data presenterad om så önskas. 28

31 Bilaga 2 Student Simon Åberg Handledare Apostolos Theos Samtycke till deltagande i forskningsstudie Nedan ger du ditt samtycke till att delta i den studie där vi undersöker hur olika typer av smålagsspel i fotboll (3v3 9v9) liknar belastning för specifika prestationsmarkörer. Studien pågår under sex veckor i samband med ordinarie träning och inga ytterligare ansträngningar än deltagande vid dessa träningar krävs för deltagande. Data samlas in genom GPS-baserad utrustning. All data kommer hanteras konfidentiellt av oss samt vår handledare. Som deltagare är medverkan frivilligt och kan när som helst välja att hoppa av studien. Läs igenom detta noggrant och ge ditt medgivande genom att skriva under med din namnteckning längst ned. Medgivande Jag har tagit del av informationen kring studien och är medveten om hur den kommer att gå till och den tid den tar i anspråk. Jag har fått tillfälle att få mina frågor angående studien besvarade innan den påbörjas och vet vem jag ska vända mig till med frågor. Jag deltar i denna studie helt frivilligt och har blivit informerad om varför jag har blivit tillfrågad och vad syftet med deltagandet är. Jag är medveten om att jag när som helst under studiens gång kan avbryta mitt deltagande utan att jag behöver förklara varför. Jag ger detta medgivande förutsatt att inga andra än de forskare som är knutna till studien kommer att ta del av det insamlade materialet. Jag försäkrar att mitt hälsotillstånd är gott och att jag är frisk under de träningar jag deltar i. Stockholm den / 2018 Namnteckning. Namnförtydligande 29

32 Bilaga 3 Spel typ Speltid (set x min) Vila (s) Yta (m) 3v3 6 x1, x12 3v3 10 x 1, x24 3v3 6 x 1, x12 3v3 6 x 1, x24 6v6 4 x x38 6v6 6 x x40 9v9 2 x x55 9v9 2 x x60 Sammanställning över de olika smålagsspelens design i struktur. Samtliga 3v3 med valfri struktur. I spelformen 6v6 spelades en träning med formationen en försvarare, fyra mittfältare och en anfallare (1-4-1), de mötte formationen en försvarare tre mittfältare två anfallare (1-3-2). I det andra spelet 6v6 spelade båda lagen I speltypen 9v9 spelade båda lagen formation. 3v3+Mv 6v6+Mv 30

33 9v9+Mv 31