Fysiska institutionen Styrelsen Sammanträde nr 7 onsdagen den 18 september 2013 Kl Plats: Sammanträdesrum H422

Transkript

1 Fysiska institutionen Kallelse Styrelsen Sammanträde nr 7 onsdagen den 18 september 2013 Kl Plats: Sammanträdesrum H422 Ledamöter Lärare Knut Deppert, professor, ordf Anders Mikkelsen, professor Claes-Göran Wahlström, professor Dan Hessman, univ.lektor Else Lytken, bitr.lektor Joakim Bood, univ.lektor Stephanie Reimann, professor TA-personal Cecilia Bille, ekonom Anneli Nilsson-Ahlm, ekonom Bengt Meuller, forsk.ing Studenter Henrik Persson, doktorand Johanna Paulsson, GLUFS Henrik Ekerfelt, TLTH Suppleanter Anders Oskarsson, univ.lektor Joakim Schnadt, professor Sven Åberg, professor Stefan Andersson-Engels, professor Anna Sankari, post.doc Jan Pallon, univ.lektor Kimberly Dick, bitr.lektor Anneli Löfgren, forsk.adm.chef Gabriele Kalus, intendent Mikael Antic, utbildn.adm Moah Christensen, doktorand Jesper Sjöström Strobel, GLUFS Sara Mikaelsson, TLTH Mötesordförande: Anders Oskarsson, st.f o bitr.prefekt Sekreterare: Charlotta Byggfors Spolén Britt-Marie Hansson, adm.chef och Tomas Brage, huvudstudierektor har närvaro- och yttranderätt 1 Kontroll av styrelsens sammansättning för beslut 2 Utseende av justeringsperson 3 Protokollet från föregående sammanträde. Bilaga 4 Godkännande av dagordningen 5 Institutionsledningens månadsrapport. Bilaga 6 Institutionsfrågor 1.Val till institutionsstyrelse. Information från valberedningen 7 Ekonomi 1.Fördelningsmodell fakultetsmedel inom institutionen. Beslutspunkt. Bilaga 2.Budget för den institutionsgemensamma verksamheten. Beslutspunkt. Bilaga 8 FU-frågor 1.Beslut ang. tillgodoräknande. Beslutspunkt. Bilaga 2.Lathund forskarutbildning. Beslutspunkt. Bilaga

2 9 Policyfrågor 1.Befordringsärende i styrelsen. Beslutspunkt. Bilaga 2.Ämnesansvariga. Diskussionspunkt. Bilaga 3.Policydokument. Diskussionspunkt. Bilaga 10 Nästa styrelsemöte Onsdagen den 16 oktober, kl Övriga frågor Knut Deppert prefekt

3

4

5

6 Fysiska institutionen Lunds universitet INSTITUTIONSLEDNINGENS MÅNADSRAPPORT TILL STYRELSEMÖTE SEPTEMBER Hänt sen sist juni: Nordiska fysikdagar - 26 juni: HSV- utvärdering ger betyg bristande kvalité för kandidat och masterutbilning - 22 augusti: sommarfest Nfak september: Prefektinternat Nfak (RQ14, Strategisk plan, Fördelningsmodell) - 11 september: Tycho Brahe- Museet på Ven blev EPS Historic Site 2. Aktuellt från universitetsledningen och fakulteterna LU - Lönerevision 1: OFR avslutades 23 aug. Den nya lönen betalas ut från och med september, då betalas även retroaktiv lön från 1/ ut. - Lönerrevision 2: Förhandlingar sker med SACO först ang centrala förvaltningen. Förhandlingarna löper med en positiv stämning och konstruktiva diskussioner. Det är ännu förtidigt att säga något om resultatet. - Högskolestiftelse: Per E. har en AG som behandlar det hela ur juridisk synpunkt och ska skriver remissvar. NatFak - Arbete med ämnesdidaktiskt centrum - Riktlinjer befordran BUL Dnr N 2013/450 LTH - Diskussioner kring karriärväg. 3. Lokaler - Planering hus K 4. Arbetsmiljö - 5. GU - Nytt läsår. 6. FU - Nya LU- förskrifter: Dnr LS 2012/718 ( ), LS 2012/719 ( ) 7. Ekonomi - Halvårsbokslut, bilaga 8. Strategiska frågor - Jörgen Larsson leder utredning om flyttmöjlighet till Science Village. 9. Kommunikation - Arbete med intranätet samt Fysik- i- Lund fortskrider 1 Månadsrapport till styrelsemöte i september 2013

7 RESULTAT 1:a halvåret 2013 Institutionen för Fysik Avdelning Kostnadsställe 1:a halvåret :a halvåret 2012 jmf 2012 jmf 2011 jmf 2010 jmf 2009 Fria forskargrupper Lunds lasercentrum Matematisk fysik Fysik gemensam Atomfysik Fasta tillståndets fysik Kärnfysik Grundutbildning Förbränningsfysik Summa T-fak Avdelning Kostnadsställe 1:a halvåret :a halvåret 2012 jmf 2012 jmf 2011 jmf 2010 jmf 2009 Fysik skuldsanering Fysik gemensam Atomspektroskopi Partikelfysik Kärnfysik Grundutbildning Synkrotronljusfysik Resurscentrum Fasta tillståndets teori Fria forskargrupper Biblioteket Matematisk fysik Summa N-fak TOTALT

8 Lunds universitet Fysiska institutionen Prefekt Fördelning av forskningsmedel inom institutionen Beslutsunderlag till styrelsemöte september 2013 Bakgrund Efter några års erfarenhet av nuvarande fördelningsmodell har ett antal oönskade och rätt godtyckliga effekter visat sig som motverkar intentionerna från fakulteterna. Detta har blivit extra tydligt sedan LTHs fördelningsmodell ändrats och har element som liknar de som N- fakultet haft de senare åren. Därför finns sakliga förutsättningar att försöka korrigera modellen. Två viktiga krav som kan ställas på fördelningsmodellen är att den skall ta hänsyn till de kostnader avdelningarna i själva verket har samt tillförsäkra utvecklingsmöjligheter som är i samklang med forskningens aktuella prioriteringar. Dessutom skulle det vara olyckligt om fördelningen uppfattas som orättvis och modellen behöver därför vara tydlig. Båda fakulteterna har valt att omvandla detta till en fördelningsnyckel som innehåller både fast tilldelningar per lärare och en koppling till prestationer i forskarutbildning, attraktionskraft av externa medel och t.ex. citeringsdata. Dessutom måste fördelningsmodellen ge mångårig men dynamisk planeringssäkerhet samt trygghet för anställda och här inkluderas inte bara lärartjänster men även TA- personal. Fördelningsmodellen är beräkningsunderlag för att fördela medel som kommer från fakulteterna till institutionen vidare till avdelningarna. Förutom särskilda satsningar innebär detta ingen öronmärkning av medel och avdelningarna har möjlighet att göra egna medelsfördelningar enligt egna principer. Det finns inte heller krav från fakulteterna att följa deras modell. Vad är problemen med den gamla modellen? Institutionens gamla modell har givit en mycket hög tilldelning för professorer medan lektorer renderat en avsevärt lägre tilldelning. Skillnaden upplevs av många som osaklig och har endast liten grund i de lönekostnader som en avdelning har. Den hämmar dessutom nyrekrytering, både om det handlar om nysatsning eller om det är anställning efter någons pensionering (normalt ersätts en professor av en lektor). Man kan förvänta att andelen kvinnor bland nyanställda lektorer är högre än bland fysiker i gemen, varför det ter sig extra betänkligt att hämma anställning av lektorer. Fakulteterna gör ingen skillnad mellan professorer och lektorer i den generella tilldelningen (fast Nfak gör det för s.k. fullfinansierad professorer). Den gamla institutionsmodellens enda prestationsbaserade element har varit antal doktorsexamina de senaste fem åren vilket är ett nyckeltal med betydande fluktuationer vilket kan ge stora variationer i tilldelningen. Eftersom fakulteternas tilldelning även inkluderar externa medel, (i LTH- Beslutsunderlag om fördelning forskningsmedel Fysiska institutionen 1

9 modellen konkretiserat till summa lön och drift) samt en mindre del baserat på t.ex. bibliometri, ter det sig ologiskt att inte ha några andra prestationsbaserade tilldelningsfaktorer än antal examina. Samtidigt kan det kännas svårt att enas om sakliga prestationskriterier. Externa medel är en robust och bra nyckel eftersom tilldelning av externa medel baseras på ett värderingsförfarande hos de anslagsgivande myndigheterna och de återspeglar statsmakternas långsiktiga strategi för den offentligt finansierade forskningen i Sverige. Nuvarande modell bortser från detta samband, för att i stället basera fördelningen efter tjänster som, delvis, beslutats för decennier sedan vilket ter sig som ett dåligt sätt att samtidsanpassa. Det är också viktigt att institutionens fördelningsmodell förbättrar institutionens konkurrenskraft om fakultetsmedel. Avvikelser från andemeningen i fakulteternas fördelningsmodell måste därför kunna motiveras extra väl även om den i detaljer inte nödvändigtvis måste vara lika. Både den låga satsningen på lektorer och bristen på följsamhet till prestationsbaserad tilldelning är ganska avsevärda avsteg från fakulteternas intentioner. Detta har diskuterats i flera omgångar. Bl a resonerade institutionsstyrelsens arbetsgrupp i frågan såhär och styrelsen instämde 1. "Gruppen menar: A. Det finns anledning att modifiera den fördelningsmodell institutionen har idag. B. Det är rimligt att skillnaden mellan professors- och lektorsbidrag är mindre. Gruppen har tidigare tittat på möjligheten att ha ett fördelningssystem som skapar en större trygghet för institutionens lärare och punkt B kan i delar verka i denna riktning. Medel för detta kan delvis frigöras via punkt C nedan. C. Det är rimligt att bidraget för doktorsexamen sänks på LTH sidan. D. Det är rimligt att någon del av jämställdhetssatsning går direkt till kvinnliga lektorer/professorer. Vi bedömer att den nuvarande inriktningen av jämställdhetssatsningen stödjer rekryteringen av kvinnliga lärare och forskare men menar att någon del av stödet bör tydligare riktas direkt mot institutionens kvinnliga lärare. E. Det är rimligt att fördelningsmodellen innehåller en del baserad på externa medel eller något liknande (t ex drift)." Ett nyare problem är medfinansieringskrav av vissa anslagsgivare. Så täcker KAW för en WAF (Wallenberg Academy Fellow) forskarens lön upp till maximum 50% av WAF- bidraget. För resten måste fakultetsmedel användas; externa bidrag från andra källor får inte användas. I tabellen visas här utvecklingen av tilldelningen enligt modell till de olika avdelningarna inom institutionen. För enkelhetens skull finns det inga fakultetsgränser i kärnfysik och matematisk fysik. 1 Gruppens yttrande till styrelsesammanträde Nr 7/2012 ( ) Beslutsunderlag om fördelning forskningsmedel Fysiska institutionen 2

10 Det framkommer tydligt att det finns en del variationer för varje avdelning som är ibland stora. Det framgår även att utvecklingen skiljer sig mellan avdelningar vilket i sin tur kan bero på sakliga argument. I nästa tabell illustreras hur variation uppstår genom ändring i antal lärartjänster. Här är nuvarande modell applicerad med siffror för 2014, där vi redan känner till ändringar. Modell AF AF% FTF FTF% FF FF% KF KF% MF MF% PF PF% SLF SLF% tkr jmf'2013 tkr jmf'2013 tkr jmf'2013 tkr jmf'2013 tkr jmf'2013 tkr jmf'2013 tkr jmf' (nuvarande) % % % % % % % 20132med2personal % % % % % % % Ny % % % % % % % Liknande årsvariationer finns även för antal anställda om även med en viss ökning för några avdelningar och en stor ökning för SLF. Det får påpekas att lönekostnader är största posten när det gäller samtliga kostnader med c:a 55% (drift=20, lokaler=12, OH=13) på institutsnivå. Möjliga scenarier Det finns flera principiella scenarier som kunde användas för en fördelningsmodell: A. Strategiska forskningsövervägningar Institutionen enas om vilken forskning ska bedrivas samt hur mycket resurser som avsätts för varje forskningsområde. B. GU- uppdrag Alla medel som kommer via fakulteterna räknas om i undervisningstimmar och detta bestämmer hur många lärare och forskare som kan finnas inom institutionen. C. Utveckling från dagens situation Med utgångsläge från dagens finansieringsbehov fördelas fakultetsmedel i samma proportion. En dynamisk anpassning bör finnas. Problematisering kring scenarier Det är lätt att inse att inget scenario leder till en optimal modell. Andel externa medel för finansieringen av verksamheten vid institutionen uppgår till c:a 60% av totala medel och därmed har vi även många fast anställda som är beroende av inflöde av externa medel. Inflöde av externa medel är inte förutsägbart och svängningar kan vara enorma. Dessutom kräver vissa externa finansierare medfinansiering från institutionen (vilket garanteras via berörd avdelning). Scenario A påminner om det gamla systemet med stolsprofessorer där alla medel gick till dessa som i sin frihet/ansvar såg till att forskningen kunde genomföras. Vi anser inte att ett sådant system ska införas igen. Största svårigheten skulle då vara att enas om vilka forskningsområden ska finnas respektive försvinna. Beslutsunderlag om fördelning forskningsmedel Fysiska institutionen 3

11 Scenario B grundas på universitetens viktigaste uppgift men varför ska fakultetens forskningsmedel fördelas enbart efter undervisning? Scenario C bygger på att institutionens utveckling var organisk och situationen idag är ett bra mått på styrkor och svagheter i forskningen. Med en möjlighet att anpassa systemet dynamiskt skulle scenariot vara den bästa möjliga modellen. Det som hittills inte behandlats i övervägandet är en del funktioner som är nödvändiga och behövs på institutionsnivå, som strategiska medel, OH- medfinansiering, infrastrukturmedel (maskiner och drift). Institutionsledningens förslag är att fördelningsmodellen ändras efter följande riktlinjer För att kunna övergå till scenario C måste nuvarande fördelningsmodell anpassas enligt följande: 1. Minska klyftan mellan professor och lektor i den fasta tilldelningen för lärare. 2. Inför ett fast avdelningsbidrag för att täcka fasta kostnader förknippade med att vara en avdelning. 3. Beräkningsgrunden för hur jämställdhetspremien skall fördelas justeras så att den baseras på antal kvinnor, inte bara andelen kvinnor. 4. När lärare-, examinationsmedel samt övriga riktade satsningar fördelats, fördelas resterande medel i proportion till lön och drift. (kvalitetskriterium med GU- anknytning) Konsekvenser av förslaget Genomför vi dessa ändringar så innebär detta flera fördelar. För det första blir det en bättre anpassning till fördelningen från fakulteterna vilket innebär att avdelningar och institution går i takt. För det andra så blir det en bättre anpassning till verkliga behovet. Vi fortsätter att kompensera för extra insatsen som krävs av kvinnliga forskare i samband med att de ställer upp i nämnder, arbetsgrupper mm. Genom avdelningsbidraget kompenserar vi för nödvändiga utgifter för varje avdelning. Minskningen av klyftan professor/lektor minskar incitamentet till befordran vilket kan vara bra då det inte är en rättighet längre och bör också uppfattas som mer rättvist med hänvisning till fakulteternas fördelning. Höjningen av lektorstilldelning ger ökad planeringssäkerhet för avdelningar. Våra lärare vet också att c:a 40% av deras lön finansieras genom fakultetsmedel vilket kan leder till ökad trygghet. Dessutom har vi en möjlighet att täcka större delen av möjliga medfinansieringskrav när dessa uppstår. En ytterligare fördel anser vi är att vi får två prestationskriterier i fördelningen genom införandet av #4. Vi anser det även som fördel att kostnader för TA- personal inkluderas i fördelningsmodellen genom att vi tar hänsyn till samtliga intäkter. Detta innebär även en enkel och svårmanipulerbar sifferhantering. En nackdel är att modellen innebär att nyanställningar av lärartjänster måste godkännas av alla avdelningar då en sådan påverkar tilldelning till samtliga avdelningar, men denna påverkan finns även med nuvarande modell. Samtidigt som detta innebär en viss minskning av avdelningens autonomi så tillför det även en större koppling inom institutionen. Genom regelbundna strategiska Beslutsunderlag om fördelning forskningsmedel Fysiska institutionen 4

12 övervägningar skulle vi kunna diskutera nyanställningar i förväg. Likadant kunde argumenteras kring stora anslag, dvs att ansökningar till större anslag skulle diskuteras inom hela institutionen innan dessa skickas in. Men här finns det ändå andra förhållanden då det inte är säkert att en ansökan lyckas och projektens livslängd är ju begränsad. Dessutom kan det upplevas som nackdel att en del av medlen, c:a 10%, fördelas i proportion till lön och drift då experimentell orienterade avdelningar oftast har större kostnader än avdelningar med fokus på teori. Samtidigt tar vi på detta sätt hänsyn till reella existerande kostnader. Förslaget innehåller ingen extra tilldelning till docenter. Det normala är, och dessutom ett krav på Nfak, att docentkompetens behövs för anställning som lektor, och på individnivå är detta säkert mycket mer betydelsefullt än en extra tilldelning genom fördelningsmodellen. Därför anser vi inte att det är någon fara att utelämna en tilldelning knuten till antal docenter. Resterande medel (#4) fördelas efter lön och drift. Detta innebär att medlen fördelas efter utgifter, vilket kan ha negativ klang, med en fördelning efter intäkter hade låtit mer positiv. Skillnaden mellan dessa alternativ är i slutändan väldigt liten. Båda fakulteterna har i sina respektive fördelningsmodeller utelämnat medel av investeringskaraktär så att välja lön och drift kan i det perspektivet vara rimligt. Trots att avdelningar är olika stora uppskattar vi att skillnaderna i fasta kostnader för att driva administrationen vid avdelningarna inte är så olika att en mer sofistikerad tilldelning behövs och därför föreslår vi en fast tilldelning till varje avdelning. Risken för att det blir en uppsplittring i mindre små avdelningar för att tjäna 500 kkr per år bedöms vara obefintlig. En förändring av fördelningsmodellen innebär med nödvändighet en temporär förändring av tilldelning till delar av institutionen. Denna förändring måste självklart ske gradvis och, om nödvändig, kompenseras för. Konkretisering av förslaget 1. Minska klyftan mellan professor och lektor Detta kan göras på två sätt: (a) minska tilldelning till professor eller (b) öka tilldelning till lektor. Vi föreslår en ökning av tilldelning till lektor. I nuvarande fördelningsmodell ges 400 ksek resp 300 ksek (Nfak resp Tfak) till professor och 100 ksek till lektor. Ett förslag kunde vara att lägga tilldelning för professor enhetlig på 400 ksek samt att höja tilldelning lektor till 250 ksek. Därmed motsvarar tilldelningen c:a 40% av lönekostnader. 2. Fast avdelningsbidrag Idag finns inget fast bidrag till avdelningar. Hur stort ska ett sådant vara? Bidraget ska å ena sidan ge en viss basfinansiering men huvudsyfte är att kompensera avdelningen för administrativa uppgifter. Det gäller själva avdelningsföreståndarskapet, delegeringar från prefekten samt en del möten. Ett förslag kunde vara att ha ett bidrag på 500 ksek oavsett avdelningens storlek. Dessa ändringar, inklusive justeringar enligt #3 och #4 i förslaget, skulle då resultera i att den nya fördelningen för 2013 blir: Beslutsunderlag om fördelning forskningsmedel Fysiska institutionen 5

13 Förslag till beslut: Fördelningsmodellen ändras efter följande riktlinjer 1. Klyftan mellan professor och lektor i den fasta tilldelningen för lärare minskas. Tilldelningen ska vara i storleksordning 40% av lön till resp. lärarkategori. 2. Ett fast avdelningsbidrag införs. 3. Beräkningsgrunden för hur jämställdhetspremien skall fördelas justeras så att den baseras på antal kvinnor, inte bara andelen kvinnor. 4. När lärare-, examinationsmedel samt övriga riktade satsningar fördelats, fördelas resterande medel i proportion till lön och drift. Beslutsunderlag om fördelning forskningsmedel Fysiska institutionen 6

14 INSTITUTIONSGEMENSAM BUDGET diskussionsunderlag Verksamhet som finansieras genom utdebitering i förhållande till lön + drift Uppf 1:a halvåret Uppföljning Uppföljning 2011 Biblioteket Beloppet avser institutionens bidrag till biblioteksverksamheten. Ej klart Prefektkansliet Löner % Uppdragstillägg Prefektstöd bitr prefekter Information ingår from 2013 i löner Hyra Lokalvård Diverse kanslikostnader % Inst gem verks Bevakning Avskrivningar Projekteringskostnader Underhåll mm Lokalvård gem lokaler Personalrelaterade kostnader Satsningar Till prefektens förfogande Föräldralediga doktorander (ansökan senast 1 okt) % Avgår - uppskattad utdelning från Holma SUMMA %

15 xx september Fysiska institutionen Professor Knut Deppert Prefekt Förslag till: Beslut angående tillgodoräknande av kurspoäng inom forskarutbildningen i fysik. Krav på kurserna För att kurser skall kunna tillgodoräknas inom doktorsutbildningen i fysik måste kurspoängen från tidigare utbildning överskrida antagningskravet (240 hp). kurserna vara på tillräkligt avancerad nivå. kurserna vara relevanta för forskarutbildningen. Regler för tillgodoräknande Kurskravet vid fysiska institutionen är minst 60 hp. Av kurskravet måste minst hälften läsas inom ramen för doktorsutbildningen, övriga kan tillgodoräknas och överföras. Doktorand och handledare, i samråd med SR, diskuterar vilka kurser som kan tillgodoräknas, vilket sedan begärs av doktoranden hos fakultetsstyrelsen eller av delegerad instans. Tillgodoräknande av kurser innebär att doktorand-tiden förkortas i motsvarande grad. (Dnr LS 2012/718) För att underlätta administrationen skall ansökan om tillgodoräknande göras under de första två åren som doktorand. Postadress: Box 118, LUND Besöksadress: Professorsgatan 1 Leveransadress: Sölvegatan 14, S LUND Telefon: Telefax: E-post: prefekt@fysik.lu.se Internet:

16 xx september Fysiska institutionen Professor Knut Deppert Prefekt Lathund för forskarutbildningen vid fysiska institutionen Gäller för doktorander som har forskarutbildningsämnet fysik (MNFYSI01 eller TEFAFF00) och innehar doktorandanställning vid Fysiska Institutionen. Förkortningar: FU Forskarutbildning GU Grundutbildning SR studierektor FU FUA kontaktperson FU vid avdelning ISP individuell studieplan 1. Uppgifter för Studierektor FU. (SR) Ansvar för registrering och uppdatering av doktorand/avhandlingsdatabasen. Ansvar för Ladok-rapportering. Uppföljning av studieresultat. Kontroll av studieplaner. Samtalspartner/rådgivare vid konflikter. Lokalt ombud för doktoranderna. Svara på remisser/frågor från fakulteterna rörande FU. Godkänna, i samråd med huvudhandledare, att kurser från GU tillgodoräknas på FU. Överinse utlysning och urvalsprocess för utlysta doktorandtjänster. m.m. 2. FU-kontaktperson. (FUA) Det finns en FUA på varje forskningsavdelning med uppgift att fungera som länk mellan doktorand och SR. En mer detaljerad beskrivning av FUA och FUAs uppgifter finns i: 3. Ledigkungörelse och tillsättning av doktorandtjänst Proceduren för utlysning och tillsättning av doktorandtjänster vid fysiska institutionen finns i beslutet: Postadress: Box 118, LUND Besöksadress: Professorsgatan 1 Leveransadress: Sölvegatan 14, S LUND Telefon: Telefax: E-post: prefekt@fysik.lu.se Internet:

17 4. Antagning För att doktoranden skall antas till forskarutbildning måste en individuell studieplan (ISP) upprättas. Detta görs efter ett möte med den presumtive doktoranden och handledarna. En undertecknad ISP godkänns därefter av SR som behåller originalet. Detta sker vid ett personligt möte mellan doktorand och SR. På N-fakultet fylls även en antagningsblankett i och lämnas personligen till SR. Antagningsblankett finns på SR skickar en kopia av blanketten till LADOK-enheten, så att doktoranden förs in i LADOK. På LTH-sidan behövs normalt sett inte någon antagningsblankett så länge alla uppgifter finns i ISP:n. Om blanketten skulle behövas finns den på Doktorandblankett.pdf I samband med doktorandens besök hos SR, informerar SR doktoranden om betydelsen av och uppdateringar av ISP:n, och att dessa uppdateringar behövs i samband med etapplyft Tillgodoräknande av kurspoäng En doktorand kan ha rätt att tillgodoräkna kurspoäng från tidigare examina. Detta beskrivs i beslutet: 6. Etapplyft När doktoranden uppnått 60, 120 respektive 180 högskolepoäng, samt efter examen kan ansökan om etapplyft inlämnas. Blanketter för detta finns på (N-fakultet) och andrad_lonesattning_2009.pdf (för LTH). N-fakultet rekommenderar att etapplyften sker efter 1-, 2-, respektive 3-års forskarstudier (med hänsyn taget till avbrott i studierna), utan något poängkrav. Ifylld blankett och uppdaterad ISP (där det framgår att poängkravet uppnåtts om så fordras) lämnas av doktoranden personligen till SR. Ärendet går sedan vidare till avdelningsadministratören.

18 7. Kompensation för föräldraledighet Institutionen erbjuder doktorander som varit föräldralediga under doktorandtiden möjlighet till extra förlängning av sin doktorandanställning. Hur detta fungerar och vilka krav som skall vara tillgodosedda beskrivs i: Lic-försvar Fysiska Institutionen uppmuntrar doktorander att avlägga licentiatexamen även om studierna kommer att fortgå till doktorsexamen. De regler som gäller för lic-examen på Naturvetenskaplig fakultet finns sammanfattade på pdf Reglerna för LTH hittas på ner.pdf Den berörda avdelningen sköter den lokala annonseringen. 9. Disputation På N-fakultet finns reglerna för anmälan om disputation, sammansättning av betygsnämnd samt utseende av opponent sammanfattade på anmalan_om_disputation.pdf För disputationen gäller: Reglerna för LTH hittas på ner.pdf Vid båda fakulteterna gäller förhandsgranskning av avhandlingen. För N- avdelningarna utser ämnesansvarig granskare medan granskningen på LTH görs av forskningsnämnden 10. Examen Efter avklarat försvar av avhandling och avklarat kurskrav ( alla kurser klara i LADOK) kan den forskarstuderande ta ut sin examen. På N-fakultet finns blankett med anvisningar för ansökan om examen på Vid LTH finns motsvarande information och blanketter på Övrigt Högskoleförordningens regler kan hittas på

19 11 juni Fysiska institutionen Professor Knut Deppert Prefekt Förslag till: Beslut om hantering av befordringsärende inom styrelsen för fysiska institutionen Bakgrund LU anger i "Föreskrifter rörande anställning av lärare" Dnr LS2010/771 (kommande LS2013/352) att institutionens styrelse ska vara inblandad i processen: Jag anser att de strategiska övervägandena i samband med ett lektorat eller en professur ska självklart behandlas i styrelsen. Själva befordran till lektor eller professor däremot är en bedömning av personens kompetens och är i själva verket en personalfråga som inte bör ligga på styrelsens bord. Beslutsförslag 1. Samtliga ärenden om befordringsansökningar till lektor eller professor inom fysiska institutionen ska behandlas i styrelsen. 2. Befordringsärenden behandlas inom styrelsen genom att en avdelning skickar in information om en kommande befordringsansökan till prefekten. 3. Om prefekten bifaller avdelningens framställan ska ärenden behandlas i styrelsen. 4. Styrelsen ska då få informationen som möjliggör ett strategiskt övervägande i frågan. Själva befordringsansökan ska ej behandlas i styrelsen. 5. Styrelsen beslutar därefter om att bifalla befordringsansökan utifrån strategiska överväganden. Postadress: Box 118, LUND Besöksadress: Professorsgatan 1 Leveransadress: Sölvegatan 14, S LUND Telefon: Telefax: E-post: prefekt@fysik.lu.se Internet:

20 BESLUT Dnr N F69 244/ Naturvetenskapliga fakulteten Kansliet Byrådirektör E Terne Ämnesansvariga för forskarutbildningsämnen inom naturvetenskapliga fakulteten Fakultetsstyrelsen beslutar förordna ämnesansvariga för forskarutbildningsämnen inom naturvetenskapliga fakulteten enligt nedan. Tiden är, där inte annat anges, för perioden Ämnesansvarigs uppgifter Ämnesansvarig utses av fakultetsstyrelsen för 3 år i sänder efter samråd med företrädare för berörd institution. Uppdraget kan omfatta mer än en period. Den ämnesansvarige har under prefekten ansvaret för en inriktning/ett ämne inom forskarutbildningen. Fysiska institutionen kommer att ha en något annorlunda modell vad gäller ämnesansvaret. Institutionen vill att ämnesansvaret skall ligga på biträdande prefekten. Denne skall dock till sitt stöd ha en grupp med erfarna handledare från samtliga avdelningar inom fysiken, en institutionell handledargrupp. Denna grupp är formaliserad. Till denna grupp kan bitr. prefekten delegera det akademiska ansvaret och också andra delar av ansvaret som faller på ämnesansvariga. Uppgiften för ämnesansvarig innefattar i korthet - ansvar för inriktningens/ämnets utveckling och kvalitet - ansvar för att handledningen inom ämnet fungerar på ett tillfredsställande sätt Den ämnesansvarige har också vissa löpande uppgifter inom forskarutbildningen. Dessa innebär i huvudsak att han/hon i normalfallet skall: - yttra sig över förslag att anta viss forskarstuderande - medverka i tillsynen av att aktuella individuella studieplaner finns - ha ansvaret för poängbedömningen av kurser (huvudhandledaren föreslår) - godkänna att avhandlingar och licentiatuppsatser presenteras - godkänna när utbildningen i sin helhet är klar (i samråd med huvudhandledaren) - ge förslag till disputationsdatum, opponent, betygsnämnd samt ordförande vid disputation (i samråd med huvudhandledaren) I de fall den ämnesansvarige samtidigt är handledare skall prefekten se till att annan lärare fungerar som ämnesansvarig vad avser de löpande uppgifter som anges ovan. Forskarutbildning inom det Matematisk-fysiska ämnesområdet Astronomi och astrofysik (Astronomiska institutionen) Ämnesansvarig: Arne Ardeberg t o m 2007 Fysik (Fysiska institutionen) Ämnesansvarig: bitr. prefekten Claes Fahlander Postadress Box 118, LUND (Internpost hämtställe 39) Besöksadress Sölvegatan 37 Telefon dir Växel Telefax E-post Eivor.Terne@kanslin.lu.se Internet

21 Medicinsk strålningsfysik (Institutionen för kliniska vetenskaper) Ämnesansvarig i Lund: Sven-Erik Strand Ämnesansvarig i Malmö: Sören Mattsson 2 Teoretisk fysik (Institutionen för teoretisk fysik) Teoretisk fysik Ämnesansvarig: universitetslektor Leif Lönnblad Teoretisk fysik, inriktning beräkningsbiologi Ämnesansvarig: Carsten Peterson Matematik (Matematikcentrum) Ämnesansvarig: Arne Meurman Matematisk statistik (Matematikcentrum) Ämnesansvarig: Tobias Rydén Numerisk analys (Matematikcentrum) Ämnesansvarig: Gustaf Söderlind Datavetenskap (Institutionen för datavetenskap) Ämnesansvarig: Andrzej Lingas Forskarutbildning inom det kemiska ämnesområdet Kemi (Kemiska institutionen) Kemi, inriktning analytisk kemi Ämnesansvarig: Lo Gorton Kemi, inriktning biokemi Ämnesansvarig: Christer Larsson Kemi, inriktning fysikalisk kemi Ämnesansvarig: Björn Lindman Kemi, inriktning kemisk fysik Ämnesansvarig: Villy Sundström Kemi, inriktning molekylär biofysik Ämnesansvarig: Salam Al-Karadaghi fr o m Kemi, inriktning oorganisk kemi Ämnesansvarig: Carlaxel Andersson Kemi, inriktning organisk kemi Ämnesansvarig: Torbjörn Frejd Kemi, inriktning teoretisk kemi Ämnesansvarig: Gunnar Karlström Kemi, inriktning växtbiokemi Ämnesansvarig: Christer Larsson Forskarutbildning inom det biologisk-geovetenskapliga ämnesområdet Ekologi (Ekologiska institutionen) Ekologi, inriktning kemisk ekologi och ekotoxikologi Ämnesansvarig: Christer Löfstedt Ekologi, inriktning limnologi och marinekologi Ämnesansvarig: Wilhelm Granéli Ekologi, inriktning mikrobiologisk ekologi Ämnesansvarig: Anders Tunlid Ekologi, inriktning teoretisk ekologi Ämnesansvarig: Per Lundberg Ekologi, inriktning växekologi och systematik Ämnesansvarig: Honor Prentice Ekologi, inriktning zoologisk ekologi Ämnesansvarig: Thomas Alerstam

22 3 Biologi (Institutionen för cell- och organismbiologi) Biologi, inriktning integrativ zoologi Ämnesansvarig: Dan Nilsson Biologi, inriktning zoologisk cellbiologi Ämnesansvarig: Martin Kanje Biologi, inriktning genetik Ämnesansvarig: Bengt Olle Bengtsson Biologi, inriktning mikrobiologi Ämnesansvarig: Lars Hederstedt Biologi, inriktning växtbiologi Ämnesansvarig: Susanne Widell Geobiosfärsvetenskap Geobiosfärsvetenskap, inriktning kvartärgeologi (Geologiska institutionen) Ämnesansvarig: Svante Björck Geobiosfärsvetenskap, inriktning berggrundsgeologi (Geologiska institutionen) Ämnesansvarig: Per Möller (i samarbete med en ledningsgrupp P Ahlberg, A Lindh, L Johansson) t o m 2006 Geobiosfärsvetenskap, inriktning naturgeografi och ekosystemanalys (Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys) Ämnesansvarig: Anders Lindroth På fakultetsstyrelsens vägnar Torbjörn von Schantz Eivor Terne Exp Institutioner inom nat fak Ämnesansvariga M Bajuk

23 Fysiska institutionens policys Uppdaterad Fysiska institutionens styrelse har antagit policys enligt följande. Arbetsmiljöpolicy Fysiska institutionens arbetsmiljöpolicy finns beskriven i ett separat HMS-dokument, som finns tillgängligt på Fysiska institutionens intranät. Den följer den som rektor antagit för Lunds universitet Jämställdhetspolicy och jämställdhetsplan Fysiska institutionens styrelse har beslutat att anta en ny jämställdhetspolicy och en ny jämställdhetsplan (Protokoll Sammanträde nr ). Policyn finns beskriven i ett separat dokument tillgängligt på Fysiska institutionens intranät. Bredband i hemmet Kostnaden för bredband i hemmet ersätts av institutionen endast i de fall då arbetet kräver att medarbetaren har tillgång till dator i hemmet. Medlemskap i professionella organisationer Kostnaden för medlemskap i professionella organisationer som medför reducerade deltagaravgifter på konferenser samt tillgång på personliga exemplar av diverse vetenskapliga tidskrifter skall bejakas. Frånvaro på arbetsplatsen Om personal ej närvarar på arbetsplatsen skall en på varje avdelning/enhet utsedd person underrättas om frånvaro. 1

24 Semester Lärarpersonals semester skall företrädesvis anordnas under sommarmånaderna. Undantag skall medges restriktivt och beslutas i varje enskilt fall av respektive avdelningsföreståndare/enhetschef. Barn på arbets- och studieplatser Angående barns besök på Fysiska institutionens arbets- och studieplatser gäller att endast kortvariga besök under ordnade former, med avsikten att visa barnet berörds arbets- eller studieplats, är tillåtna. Undantag från denna regel kan i särskilda fall beviljas av Prefekten, och då endast för vistelse i lokaler av kontorskaraktär och under fullständig uppsikt av förälder eller annan vuxen person. För att Prefekten skall kunna bevilja undantag enligt ovan krävs av den som söker undantaget att han/hon inkommer med en skriftlig anhållan i vilken det klart framgår skälet till att ta med barnet till arbetsplatsen. Till detta skall bifogas ett intyg undertecknat av Avdelningsföreståndaren i vilket det skall framgå att medförandet av barnet har diskuterats på avdelningen, att personalen har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter, och att avdelningens ledningsgrupp tillstyrker anhållan. Denna policy följer det beslut som Rektor fattat med Dnr I C /2005. Mobiltelefoner Mobiltelefon i tjänsten kan erbjudas tillsvidareanställda med krav på redovisning av samt egen betalning för genomförda privata samtal. Policy för emeriti vid Fysiska institutionen Rektor har i beslut (Dnr LS 2009/542) fastlagt ramarna för universitetets policy. Beslut om följande anpassningar för Fysiska institutionen togs på institutionens styrelsemöte den 19 maj

25 Förutom pensionerade professorer kan även pensionerade lektorer och forskningsingenjörer erbjudas fortsatt associering till Fysiska institutionen med liknande villkor som de för emeriti. Prefekten avgör i varje enskilt fall. Enligt rektorsbeslutet skall status och resurser för emeriti beslutas av prefekt och ett avtal förhandlas och förnyas varje år. Emeritus/emerita och respektive avdelningsföreståndare förhandlar och bereder ärendet för prefektens beslut. I detta fall, som vi förutsätter blir normalfallet, tillhandahåller avdelningen resurserna till emeritus/a. Skulle emeritus/a inte vilja ha kvar associeringen med avdelningen får han/hon förhandla direkt med prefekten. När det gäller rimliga resurser är detta en förhandlingsfråga mellan emeritus/a, avdelningen och institutionen. En emeritus/a som bidrar t ex genom aktiv forskning, medverkan i handledning och undervisning etc., kan förvänta sig bättre resurser än den som bidrar enbart marginellt. Den absolut lägsta nivån är fortsatt rätt till , anslutning till universitetets datanät, LUM och tillgång till biblioteksresurser (även online). För denna nivå anser vi att kraven på motprestation bör vara synnerligen låga. 3