VINJETT. bland samer. Man har bland annat fått höra om Stallo som åker till Ikea och Stallo som rockartist.

Transkript

1 VINJETT Alla barn har fått rita en egen Stallo och skriva en berättelse runt den lite elaka figuren som kan liknas vid ett troll eller ett skogsväsen. Stalloberättelser är något som cirkulerar bland samer. Man har bland annat fått höra om Stallo som åker till Ikea och Stallo som rockartist. Den samiska flaggan är gemensam för alla samer antogs den av Nordiska samekonferensen i Åre. 22 Fritidspedagogen

2 EN DAG PÅ VINJETT JOBBET MajBritt Inga är skolans enda fritidspedagog och hon gick själv här som barn. Många av eleverna och pedagogerna är släkt med varandra och här är traditioner och kultur viktigare än på många andra skolor. Häng med en dag på Sameskolan i Gällivare. TEXT EMMA LINDQVIST FOTO JAN GUSTAVSSON Samisk tråd följer dagen Hon säger något till pojken och hans mormor på samiska. Jag förstår inte. De skrattar och emellanåt kommer svenska ord. Jag förstår till slut att pojken glömt bort att hans mormor skulle hämta honom i dag och att han gått in efter lunchrasten trots att han inte behövde. De skrattar och vinkar till MajBritt Inga när de går ut genom grinden. Barnen på gården är inte ens tio till antalet och de har alla fullt upp med sina aktiviteter. Några hoppar hopprep, några andra står och pratar med en vuxen. Gården är inte helt stängd med staket, om än det är ett rejält träbygge mot bilvägen så slutar staketet en bit upp på gården. Skolbarnen har ett stort område att vistas på utomhus, här finns sandlådor för de minsta förskolebarnen, fotbollsplan, skogsmiljö och asfalt. Det finns också renhorn att öva lassokastning på. MajBritt Inga har jobbat som fritidspedagog i 25 år och har bytt arbetsplats två gånger. Hon började i Porjus åtta år, sen blev det Jokkmokk i 15 år innan hon flyttade hem till Gällivare för knappt två år sedan. Jobbet här i Gällivare känns jättebra, här är den samiska röda tråden så oerhört starkt och genomsyrar allt vårt arbete, säger hon. MED DEN SAMISKA röda tråden menar hon den samiska kulturen som finns på få andra ställen än där samer verkligen verkar och lever. I tusentals år har det samiska folket livnärt sig på renar och den nordiska växtligheten. Från renar skaffar de sig mat, kläder, redskap och konst, från växtligheten likaså. Som minoritetsbefolkning måste man jobba hårt på att MALMÖ föra kunskaper och gamla visheter vidare för att inte utrota den egna kulturen. Många samer i dag har varken egna renar eller jobbar med konst, men Sameskolan ger barnen kunskapen så de senare i livet kan välja om det är något som är viktigt för dem eller inte. MajBritt utbildade sig först till förskollärare men GÄLLIVARE 05:20 stiger upp och dricker kaffe. Går en 40-minuters promenad med maken och jämthunden Zorro. 07:20 Åker till jobbet, låser upp och går till förskoleavdelningen, Skierri, som alltid är öppningsavdelning. 08:00 Skolan ringer in. Jobbar som personlig assistent i klassen för sex- till åttaåringar. 10:00 Planeringstid. Fritidspedagogen 23

3 VINJETT FAKTA OM SAMISK UNDERVISNING De fem Sameskolorna ligger i: Karesuando, Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Tärnaby. Det finns endast årskurs 1 6 i de svenska Sameskolorna. I Sameskolan i Gällivare finns förskola till klass sex. Totalt går det 35 barn på skolan (exklusive förskolan). Det finns 3,75 lärartjänster och två fritidspedagogtjänster. Skolan har funnits sedan 1756, men formen har naturligtvis förändrats genom åren. I mitten av 1700-talet gick cirka sex barn i lappskolan och efter två år var tanken att de skulle utbilda andra barn på orten. Det finns ett tiotal övriga skolor som har integrerad samisk undervisning, vilket är en naturlig fortsättning om man gått i en sameskola. Det finns bara en gymnasieskola och den ligger i Jokkmokk. Det är viktigt för samerna som minoritets- och urbefolkning att bevara och utveckla traditionerna och kulturen. För att detta ska fortsätta vara verklighet måste barnen och deras omgivning integreras och vara en del av detta. Därför är sameskolan väldigt viktig för samiska familjer. Länkar för dig som vill veta mer: Naturen är en stor del av den samiska kulturen, därför finns den också till stor del i pedagogiken. efter några år kände hon att det var fritidspedagogyrket som hon drogs till. Hon vidareutbildade sig och arbetet har varit en självklarhet sedan dess. Hon tycker om tankarna hos barnen som är i lågstadieåldern. Det var en pojke i tvåan som kom och berättade att en flicka hade frågat chans på honom. Vad gör jag nu? frågade han mig. Det är det forskande synsättet som barnen har och funderingarna som hela tiden kommer, som gör jobbet som fritidspedagog så intressant. På skolan blandas svenska och samiska helt oförberett, samiskans tre stora dialekter är alla representerade. Sydsamiskan är den minst vanliga dialekten och den uppmuntras för att spridas vidare. För att över huvud taget kunna söka jobb som pedagog på Sameskolan i Gällivare måste man kunna språket. Sameskolan finns på fem platser i Sverige och är en statlig verksamhet. Utöver läroplanen för det offentliga skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet samt läroplanen för förskolan, styrs Sameskolan av Sameskolstyrelsens skolplan. Där uttrycks det att ett samiskt perspektiv ska läggas på verksamheterna för 11:00 Lunch i personalrummet. Har alltid med mig lunchlåda, i dag blir det fisk och potatis. Sitter i soffan en stund och pratar med kollegan Britta Pittia. 11:30 Går ut på gården som rastvakt. 11:50 Tar emot förskoleklassens barn som kommer till fritids. I dag är det få barn som kommer, många har följt sina familjer på sarvslakt. 12:40 Barnen från ett-tvåan kommer till fritids och det hålls samling. 24 Fritidspedagogen

4 EN DAG PÅ VINJETT JOBBET MAJBRITT INGA Sarv är samiska för rentjur. Ålder: 57 år Uppväxt: Utanför Gällivare, men flyttade som 14-åring in till samhället med familjen och bohaget. Bor: Gällivare Familj: Man som har tre vuxna barn. Hunden Zorro. Läser: Väldigt blandat, mycket facklitteratur som hör till jobbet, men också sådant som handlar om Asien och Kina. Ser: Gärna romantiska komedier, aldrig action. Äter: Älgkött och klassisk samisk mat som blodpalt och torrkött. Dricker: Oftast någon typ av måltidsdryck men gärna ett glas rött vin till en god älgstek. att konkretisera de nationella målen. Verksamheten är utformad efter samernas behov av utbildning som tar tillvara och utvecklar språket och kulturen. Barnen och deras omgivning är en förutsättning för en kulturs överlevnad och utveckling. Kulturen beskrivs i Samskolstyrelsens framtidsbild ur olika dimensioner. Den materiella dimensionen, det man kan se, höra och ta på. Till exempel flaggan, dräkten, konsten och jojken. Den sociala dimensionen beskriver folkets sätt att umgås, släkttraditioner, högtider, respekt för äldre och så vidare. Den mentala dimensionen handlar om värderingar, tankar, känslor och handlingar. I alla kulturer finns dolda regler som är lätta att se för dem som är införstådda med kulturen men omöjliga att se för dem som står utanför. Allt detta är viktigt att ta tillvara i den samiska skolan och överallt syns spår av den samiska kulturen i skolan i Gällivare. Inne på väggarna hänger konsten, på gården finns lassoträningen, i talet hörs språket och i luften finns ett lugn. Jag vet inte om lugnet är samiskt, men jag får för mig det. Det tjoas och skrattas, ropas och springs men lugnet finns ändå där. Det kan ju också bero på det där med sarvslakten. Många barn följer med sina föräldrar för slakt av tjurrenarna, och det går ofta inte att planera. Slakten görs på en dag, men vilken dag det blir beror på var renarna befinner sig. Fritidsgruppen på Gällivares Sameskola består av 16 barn, i dag är det bara sex eller sju stycken som kommer på eftermiddagen, resten är på slakt. MajBritt har alltid lunch med sig som hon äter i personalrummet, det är sällan hon äter med barnen. I personalrummet finns ett litet pentry med mikrovågsugn och ett litet kylskåp. Matbordet är runt och på En trygghet skapas i och med att många av barnen, men också många i personalen, är släkt med varandra eller umgås utanför skolan. 14:30 Alla går ut. Vi är alltid ute hela eftermiddagen, oavsett väder. Är det väldigt kallt är vi inte ute lika länge som vanligt, men vi vill ge barnen leklust och kreativitet oavsett väder. 16:00 Slutar för dagen. 16:15 Kommer hem, går ut en sväng med Zorro. 22:30 Går och lägger mig. Fritidspedagogen 25

5 VINJETT Barnen på fritidshemmet lär sig årets månader genom att rita något de har varit med om under den aktuella månaden. Här är det november som gäller och månaden skrivs på nordlule- och sydsamiska. det ligger en rutig vaxduk. Två kollegor till MajBritt har sin 30-minuter lunchrast samtidigt, Lisa Jannok jobbar som förskollärare i förskoleklassen och Britta Pittia jobbar som förskollärare i förskolan, Skierri. Lisa Jannok ligger i soffan som står i andra änden av rummet och har en varm filt över sig. Det ser trivsamt ut. BRITTA PITTIA ÄR på väg att koka sig kaffe. Hon tar fram mjölk i en grön glasflaska. Vem har mjölk i en glasflaska nu förtiden? Men det är ju i alla fall återanvändning, säger hon. När MajBritt ätit klart sätter sig hon och Britta med var sin kaffekopp i soffan. De hinner prata i lugn och ro en stund till innan MajBritt ska gå ut som rastvakt. Lisa har redan lämnat sina kollegor för att gå tillbaka in i barngruppen. Barngruppen på fritidsavdelningen är harmonisk och många av barnen säger sig trivas bra. När vi har lov brukar de säga att de hellre vill vara här, säger MajBritt. En trygghet skapas i och med att många av barnen, men också många i personalen, är släkt med varandra eller umgås utanför skolan. Skolan är också en värld där de behov ett barn som kommer från en samisk familj har, kan tillfredsställas. Framför allt är språket mer självklart här än i något annat större sammanhang som barnen befinner sig i men också traditionerna. Att föra vidare arvet är en viktig uppgift för alla Sameskolor. I våras besökte vi Sametingets invigning och gjorde studiebesök på samiska konstutställningar. Nästan hela våren ägnade vi åt att jobba med egen samisk konst, säger MajBritt. Vi går ut på gården och det är nu MajBritt pratar med pojken och hans mormor på samiska så jag inte förstår. Hon berättar för mig att de fem Sameskolorna brukar anordna Sameskol-SM. Det finns två grenar i detta mästerskap och det är löpning och, så klart, lassokastning. Sist hölls tävlingarna i Gällivare och de brukar börja klockan tio och hålla på hela dagen. Alla barn ska ha chans att tävla mot andra barn i samma ålder. Vi är ute en liten stund innan det är dags att gå in igen och ta emot de första barnen som kommer från sexårsverksamheten. Det är tre barn som kommer i dag. MajBritts kollega är sjuk så hon får hjälp av en vikarie, Patirik Jannok, som har varit här förr och känner till skolan. De börjar med att sätta sig i hörnsoffan och prata om förmiddagen, vad de har gjort och upplevt. De pratar också om varför deras kompisar är borta i dag, om sarvslakten. Samtalstonen är lugn och alla får komma till tals, efter cirka femton minuter får barnen berätta vad de skulle vilja göra. Två av dem vill leka med dockorna och ett barn vill trä halsband med de stora pärlorna. På väggarna hänger konst, dels från stora konstnärer som Nils Nilsson Skum men också från små. Den här konsten har barnen tillverkat själva, berättar MajBritt och visar tryck, halsband och ett tvinnat band som hänger på ett tygstycke på väggen. De samiska färgerna, grön, gul, röd och blå, genomsyrar alla verk. Även skinnet är typiskt, det mjuka bruna skinnet som vi ofta ser prytt med tenntråd som armband. Musiken är också en betydande del av verksamheten på fritids, säger MajBritt och visar sångboken de brukar använda sig av. Här finns bland andra Biernna oaddá (Björnen sover). Sofia Jannoks senaste skiva är en stor favorit bland barnen. Det är en ung sångerska från Gällivare som sjunger främst på nordsamiska men även på svenska och engelska. Hon hämtar influenser från visa, pop, jazz och jojk. I Melodifestivalen 2009 uppträdde Sofia Jannok i mellanakten med Waterloo på samiska. DEN UPPMÄRKSAMME HAR noterat att tre olika personer i texten heter Jannok, och ja, de är släkt. Jannok är en stor samisk släkt i Norrbotten. Med 16 barn i gruppen som har språket och kulturen gemensamt upplever MajBritt att hon gör ett bra jobb. Jag är nöjd när jag går hem på eftermiddagen, det känns bra, säger hon. Och i dag lämnar hon över de barn som är kvar till stängningspersonalen på Skierri. Ofta är det bara två, tre stycken. Hon lämnar också en rapport om hur dagen varit som kan förmedlas till föräldrarna. a 26 Fritidspedagogen