Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Vattentornets, Kvarngårdens och S:t Olov sjös förskolor i Landskrona kommun Granskning genomförd i mars 2013 av Susanne Ahlberg och Kerstin Forsberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning av rapporten Vattentornets, Kvarngårdens och S:t Olov sjös förskolor Vattentornet, Kvarngården och S:t Olov sjös förskolor är kommunala förskolor i Landskrona kommun med 332 barn. Här finns hela vidden av vårt samhälle representerat. Barnen i förskolorna har sina hem över hela Landskrona och i alla typer av bostäder. 57 pedagoger arbetar i 17 avdelningar respektive arbetslag. Sju personer arbetar med kök, matleverans och en del lokalvård. Förskolechef Mai-Britt Cordua och tre utvecklingsledare bildar förskolans ledningsteam. Arbetet med Qualis påbörjades för tre år sedan i Landskrona kommun och i förskolorna. Vattentornet, Kvarngården och S:t Olov sjös förskolor bildar tillsammans en enhet med gemensamma arbetsplatsträffar och gemensamma dokument. Vattentornet, Kvarngården och S:t Olov sjös förskolor har i sin första Qualisgranskning nått totalt 88 poäng och når lägst steg 3 inom alla områden och totalt minst 60 poäng vilket gör att förskolan blir Qualiscertifierad. I Vattentornet, Kvarngården och S:t Olov sjös förskolor finns barn från många olika kulturer och med en mångfald som skapar stora möjligheter. Här finns pedagoger och andra medarbetare med en rad olika kompetenser som samverkar för att alla barn ska utvecklas och ha inspirerande dagar i förskolan. Här finns även en mångfald av metoder för att uppfylla det nationella uppdraget. Läroplanens mål är ständigt närvarande på väggar runtom i förskolan. Målen synliggörs och kommuniceras tydligt av och mellan pedagogerna till föräldrar och till oss granskare under vårt besök. Förskolornas ledare, förskolechef Mai-Britt Cordua, leder och fördelar arbetet i en organisation där barns bästa är i fokus och där medarbetares möjligheter synliggörs så att de kan bidra till helheten. Lyssna in barnen! Se möjligheterna! är en av de deviser som förskolechefen ständigt återkommer till. Organisationen är stabil och utvecklingsledare, ansvarspedagoger samt ansvariga för speciella grupper vet alla vad deras ansvar är och lever upp till det. Organisationen möjliggör en dynamik och utveckling i en mångfacetterad miljö. Förskolornas styrkor är att barnen är i fokus. Barnens tid i förskolan lägger grunden för ett bra liv. Pedagogernas bejakande och bemötande förhållningssätt är en styrka liksom det utforskande lekandet som pedagogerna låter barnen få ha tid till. Därtill kommer ett effektivt resursutnyttjande vad gäller tid, rum och kompetenser. Utomhusmiljön används som en lärmiljö både nära och längre bort. Barnen lär hela tiden i allt som de gör, säger pedagogerna. Att leda barnen i förståelsen av att lära nya kunskaper kräver att pedagoger benämner lärande och använder ordet lära. Barnen ska så småningom kunna reflektera över olika sätt att lära. Ett förbättringsområde är att synliggöra och utveckla en gemensam kunskapssyn för att pedagoger och barn ska kunna reflektera över lärandet både hos barnen och hos pedagogerna. Vattentornet, Kvarngården och S:t Olov sjös förskolor har en god image. Pedagogerna i mottagande grundskolor uttrycker att barnen från våra förskolor kan mycket, berättar utvecklingsledarna för oss granskare. Till denna rapport finns resultaten av enkäterna som en bilaga. 1

3 Vattentornet, Kvarngården och S:t Olov sjös förskolor - en kort presentation Vattentornet, Kvarngården och S:t Olov sjös förskolor är kommunala förskolor i Landskrona kommun med 332 barn. Barnen kommer från hela Landskrona. 57 pedagoger arbetar i 17 avdelningar respektive arbetslag. Sju personer arbetar med kök, matleveranser och viss lokalvård. Förskolechef Mai-Britt Cordua och tre utvecklingsledare bildar förskolans ledningsteam. Förskolan öppnar klockan 6.00 och stänger klockan Förskolorna har tre helt olika hus. Kvarngården finns i en typisk 70-tals förskola med fyra avdelningar, två avdelningar med 3-5- åringar och två småbarnsavdelningar med 1-4-åringar. Vattentornets lokaler finns i ett vattentorn. Lokalerna är spännande med annorlunda fönster och ett stort runt rum som används av utomhusavdelningen Linné samt av de andra tre avdelningarna när Linné avdelningen är utomhus. S:t Olov sjö är inrymd i en före detta skola sedan tre år, ett stort pampigt hus i tre våningar samt en liten villa på gården. Till alla tre fastigheterna finns en utomhusmiljö med staket och låsbara grindar samt en intressant och spännande utemiljö för barnen. Användningen av utomhusmiljön nära förskolan och en bit längre bort är ett aktivt val av alla avdelningarna i förskolorna. Sex avdelningar har en utomhusprofil. S:t Olov sjö har nio avdelningar i tre våningar. En avdelning öppnades i oktober. I augusti kom även Språkförskolan för 3-5-åringar att ha sin verksamhet i S:t Olov sjö. Vattentornet, Kvarngården och S:t Olov sjös förskolor är mångfaldens förskolor. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen och de olika arbetslagen har lämnat skriftliga redovisningar av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Förskolechefen har i sin skriftliga redovisning berört alla områden. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom kvalitetsområdena Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar och personal. Av förskolans 134 barn över tre år har 134 svarat (100 procent). Alla barnens föräldrar (en förälder/barn) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 110 föräldrar av totalt 332 vilket innebär 33 procents svarsfrekvens. Av förskolans 57 pedagoger har 44 svarat (77 procent). Vi har vi tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat tre och en halv dag i förskolorna. Vi har deltagit i verksamheten vid alla avdelningar och intervjuat grupper av ledning, personal och föräldrar. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Vi har valt att visa varje avdelnings självvärdering per förskola. Längst till höger i den sista tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort av hela Vattentornet, Kvarngården och S:t Olov sjös förskolor. I samtal har framkommit att en del avdelningar inte hunnit arbeta med självvärderingen i tillräckligt hög grad. 2

4 Tabell 1: Självvärdering och extern värdering (Om extra kolumner behövs: ställ markören i kolumnen, högerklicka och infoga kolumn) Kvalitetsområde A. Utveckling och lärande Vattentornet självvärdering avdelningar En kolumn per arbetslag Linne Kronan Spiran Tornet Självvärdering förskolechef B. Trygghet och trivsel C. Barns delaktighet i lärprocessen D. Arbetssätt och pedagogroll E. Föräldrainflytande F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Kvalitetsområde A. Utveckling och lärande Kvarngården självvärdering avdelningar En kolumn per arbetslag Igelkotten Humlan Nyckelpigan Myran Självvärdering förskolechef B. Trygghet och trivsel C. Barns delaktighet i lärprocessen D. Arbetssätt och pedagogroll E. Föräldrainflytande F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image

5 Kvalitetsområde A. Utveckling och lärande B. Trygghet och trivsel C. Barns delaktighet i lärprocessen D. Arbetssätt och pedagogroll Fjäril en Tusenf otingen Grodan S:t Olov sjö Självvärdering avdelningar En kolumn per arbetslag Krokod Trollsl Trollet ilen ändan Pingvi nen Draken Mygga n (ny) Självvärdering förskolechef Alla avd. Extern värdering granskare E. Föräldrainflytande F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Tydligt i tabellen är att vi granskare har funnit att förskolan i sin självvärdering lagt sig mycket lågt. Detta kan ha många olika orsaker men pedagogerna uppger att de blev lite undrande när årets nya kriterier kom. Med rapporten som grund kan förskolan gå vidare i sin kvalitetsutveckling och få incitament till många samtal kring kvalitet. Verksamhetens kvalitet inom elva områden Utveckling och lärande I en öppen, innehållsrik och inbjudande lärmiljö är utforskande, nyfikenhet och lust att lära grunden för den pedagogiska verksamheten i alla avdelningar. Förskolan har metoder att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga utveckling och lärande. Handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd finns och förskolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens såsom exempelvis logoped, vilket vi får bekräftat. Förskolan når således både steg 1 och 2. Barnen stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling (steg 3) genom att möta de andra barnen i lek tillsammans med en eller flera pedagoger. I alla avdelningar pågår ett aktivt pedagogiskt arbete i att stimulera barnen att samverka kring de material som barnen väljer att arbeta med. Grupperna är åldersintegrerade med större eller mindre antal åldersspann. Förskolechefen påpekar här också att pedagogerna aktivt stärker empatiförmågan hos barnen under hela dagen i såväl rutinsituationer som i leken och i aktiviteter vilket vi får bekräftat vid vårt besök. Förskolans pedagoger har kontinuerligt utbildats i Human Dynamics tre utvecklingssteg för att bättre kunna förstå barnen och deras behov. 4

6 Förskolan arbetar aktivt med språk och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik (steg 3) genom den dagliga dialogen, fokus på barnets intressen och läroplanens mål som ledstjärna. Pedagogerna använder förstärkande ord och uttryck för läge, färg, matematik och känslor. Genom förskolechefens skriftliga redovisning samt protokoll från arbetsplatsträff framkommer att förskolan använder en mångfald av metoder för att arbeta aktivt med språket, matematiken, naturvetenskapen, tekniken och naturen. Ideligen tar vi del av att pedagoger och barn räknar. Vi ser hur barnen konstruerar och hur pedagogerna förnyat sitt material så att det finns material att konstruera med. Pedagogerna iscensätter experiment samt dramatiserar sagan så att den blir något spännande att upptäcka. Flera grupper använder uterummet som pedagogisk arena. Förskolan har fokus på språk och kommunikation i alla situationer (steg 4) främst genom pedagogernas medvetenhet att språket i alla situationer ska ges prioritet. Vi hör hur pedagogerna ständigt använder talspråket aktivt för att bekräfta barnen i den lek de har eller i samlingarna samt det ständiga samtalet. Synligt för oss är också det kroppsspråk som pedagogerna använder för att förstärka språket. Förskolan planerar, följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande (steg 3) genom att de utgår från läroplanen i sin regelbundna planering, utvärderar hur arbetet fortlöpt de sista 14 dagarna och sätter nya mål. Varje avdelning gör en grovplanering för hela terminen som synliggörs i hallarna. Pedagogerna planerar utifrån barnens intressen och utvecklingsnivå skriver förskolechefen. Varje pedagog har egna ansvarsbarn att planera för vilket gör att barnens intressen och behov synliggörs tydligare och kan därför tas tillvara. Vi tar del av några planeringar och i samtalen med pedagogerna framkommer att de analyserar och vidareutvecklar sin pedagogiska praktik. Olika former av dokumentation och utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling och lärande (steg 4). Alla avdelningar använder olika former av dokumentation i det dagliga arbetet. Ett dokument för varje barn innehåller Mål, Syfte (varför), metod (hur?), Utvärdering. Pedagogerna bekräftar att detta dokument används av alla för att dokumentera barnens utveckling. Inför varje utvecklingssamtal sammanförs dokumentationen skriftligt i ett dokument vars grundutformning är gemensamt för alla Landskronas förskolor. I alla hallar finns dokumentation av arbetet som pågår i avdelningen med kopplingar till läroplanens mål. I en del avdelningar finns fotodokumentation i pärmar för varje barn, i andra finns barnens teckningar samlade i mappar eller pärmar. Alla pedagoger vi samtalar med redogör för sin dokumentation på ett tydligt sätt. De dokumentationer vi tar del av bekräftar också att förskolan aktivt använder dokumentation för att följa barnens utveckling och lärande. Pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande (steg 4) genom att de är ständigt närvarande bland ett mindre antal barn. Vi ser ofta hur en pedagog kan vara med bara ett eller några få barn och i dessa stunder utmanas barnen genom bland annat följdfrågor eller till att pröva nytt och lite svårare material. Barnen uppmanas att utforska det de leker med. Medvetet håller pedagogerna sina fingrar tillbaka och låter barnen få prova själva. Förskolan har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra (steg 5) genom att locka in barn i olika situationer för att barnen ska lära av varandra. Då pedagogerna finns nära barnen och känner sina ansvarsbarn väl, och även de andra barnen i gruppen, stimulerar de sina barn 5

7 genom att utnyttja barnens kompetenser till att berika varandra. Barnen stimuleras att lära av varandra främst genom att barnen får bekräftelse av andra barn och av pedagogerna. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet (steg 5) genom att de har dubbelt så mycket planeringstid som barnskötarna. Förskollärarna är mycket medvetna om läroplanens mål och håller målen levande, vilket vi tar del av i ett flertal dokument såsom protokoll och planeringar. Förskolan lägger stor vikt vid miljö och naturvårdsfrågor (steg 5) bland annat genom att förskolan har ett miljöråd som sammanträder fyra gånger per termin. Olika former av sopsortering finns i de olika avdelningarna. Vi tar del av att alla avdelningar använder sig av utemiljön. En del avdelningar gör längre utflykter och lägger om sina dagar så att de får många timmar ute med ett mellanmål och andra använder utegården eller närmiljön. Förskolan har miljövecka och hälsovecka. Förskolan tar del av vissa forskningsrön genom sitt engagemang i Human Dynamics och använder i viss mån beprövad erfarenhet (steg 7). Genom Human Dynamics tar pedagogerna också del av forskningsrön vid för detta avsatt gemensam tid. Vi erfar att förskolan genom sin förskolechef har den största tillgången i beprövad erfarenhet. Pedagogernas egna erfarenheter blir också beprövade i viss mån eftersom man använder sig av Vad har vi gjort? Hur blev det? Hur gör vi under nästa period? regelbundet i sina planeringar och utvärderingar. Barnen visar i sin enkät (se bilaga) att de allra flesta i alla förskolorna får visa vad de lärt sig. Flera barn i Kvarngården tyckte inte att det stämde att de fick visa vad de lärt sig. Pedagogerna menade att barnen inte riktigt förstod orden. Föräldraenkäten visar att föräldrarna till allra största delen är nöjda med barnens förskola, vilket också bekräftades i föräldraintervjun. Föräldrarna i intervjun hade medvetet valt denna förskola och berättade om de proffsiga pedagogerna och deras bejakande förhållningssätt. Pedagogenkäten visar att pedagogerna är eniga i sin bedömning. Alla eller nästan alla instämmer helt eller till stor del i att det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och arbetet med utveckling och lärande. Likaså att förskolan har fokus på språk och kommunikation samt matematik och naturvetenskap. Enkäten bekräftar de steg vi beskrivit ovan. Tio arbetslag har skattat sig på steg 3, ett arbetslag på steg 4 och tre arbetslag på steg 7. Förskolechefen har skattat Kvarngården på steg 6, Vattentornet på steg 5 och S:t Olov sjö på steg 3. Vi placerar förskolan på steg 5 för att förskolan har ett skapat ett klimat där barnen lär av varandra, lägger stor vikt vid miljö och naturvårdsfrågor samt att förskollärarna tar ett särskilt ansvar för att utveckla förskolans kvalitet. Förbättringsområde är att använda de dokument och protokoll som så tydligt visar vad alla arbetar med i språk, matematik, teknik och naturvetenskap och utarbeta en tydlig plan för varje barns språk- och kommunikationsutveckling samt en tydlig plan för att utveckla varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik (steg 6). 6

8 Trygghet och trivsel Förskolans fysiska miljö upplevs som trygg och säker. Förskolan har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sin förälder en god introduktion i förskolan. Förskolan har dokumenterade säkerhetsrutiner. Förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel. Ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling finns. Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar hela verksamheten. Förskolan når således steg 1 och 2. Engagemang präglar förskolan (steg 3), vilket är tydligt vid vårt besök. Pedagogerna berättar engagerat i både intervju och i samtal om sin verksamhet. Med glädje berättar de om allt de utvecklar och ser hos barnen. I alla avdelningar tar vi del av en inbjudande och organiserad miljö som vittnar om det engagemang pedagogerna har för sin verksamhet. Förhållandet inom personalgruppen samt mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). Förskolan har en dokumenterad värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. Glada barn vill gärna visa vad de gör och tar kontakt med oss. I alla avdelningar möter vi en vänlig, inbjudande och bejakande ton mellan pedagogerna och barnen. Förskolorna har ett gemensamt dokument Lokal överenskommelse och Gemensam överenskommelse för personal på förskolorna Vattentornet, Kvarngården och S:t Olov sjö. Det senare dokumentet inleds med Jag arbetar i enlighet med det samhällsuppdrag jag fått av Sveriges riksdag och av Utbildningsförvaltningen i Landskrona stad samt Skollagens portalparagraf angående Människolivets okränkbarhet. I dokumentet finns tydligt beskrivet i jagform hur varje medarbetare ska förhålla sig i ett gemensamt förhållningssätt samt i arbetet med barngruppen. Vi kan konstatera att medarbetarna verkar i enlighet med sitt dokument. En gemensam värdegrund genomsyrar alla de samtal vi för och visar sig i pedagogernas respekt för barnen, vilket också bekräftas av föräldrar. Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet (steg 3) genom bland annat säkerhetsrond och enkäter. Framförallt är det dagliga samtalet mellan pedagoger och föräldrar som kontinuerligt följer upp hur barnen har det och hur de trivs. Barnen kommer med glädje, barnen vågar ta plats, synas och höras skriver förskolechefen, vilket vi kan bekräfta. Förskolan har förankrade metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 4) genom en aktuell likabehandlingsplan. Här finns som punkt 6 Hur ska vi nå målen varunder listas vad detta innebär rent konkret. I planen finns även en lista på det som måste göras vid ett akut läge. Förskolan arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde (steg 4). Pedagogerna arbetar med olika metoder för att barnen skall utveckla sin empatiska känsla samt hänsynstagande. Genom att pedagogerna skapar ett klimat där barnen kan lära av varandra får varje barn ett värde som bidrar till helheten. Likaså påverkar och stimulerar det gemensamma förhållningssättet att vara en god förebild samt pedagogernas inbjudande och bejakande förhållningssätt barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). Alla de tre förskolorna har barn som kommer från många olika länder, vilket genom pedagogernas förhållningssätt bidrar till en naturlig förståelse för allas olikheter men även allas lika värde. 7

9 Förskolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt (steg 5) i pedagogiska diskussioner i arbetslagen samt i arbetsplatsträffar där alla pedagoger möts. Likabehandlingsplanen som hänger i avdelningarnas hallar är uppdaterad. I Systematiskt kvalitetsarbete 2012 har förskolan dokumenterat sitt aktiva arbete med Likabehandlingsplanen. Av enkäterna framgår att barnen trivs, att föräldrarna tycker att barnen trivs och pedagogerna trivs. I enkäterna framkommer också att både föräldrar och pedagoger till största delen menar att de vuxna arbetar aktivt mot kränkande behandling och diskriminering. Föräldrarna uttrycker i intervjun och i enkäterna att pedagogerna engagerar sig i deras barn. Pedagogerna menar att förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Enkäter och intervjuer bekräftar den goda anda av trygghet och trivsel som råder i förskolans alla avdelningar. Nio avdelningar har skattat sig på steg 3, fyra avdelningar har skattat sig på steg 4, tre avdelningar har skattat sig på steg 7. Förskolechefen har skattat Kvarngården på steg 6, Vattentornet på steg 5 och S:t Olov sjö på steg 3. Vi placerar förskolan på steg 5 för det förankrade arbetet med allas lika värde där varje barn, förälder och pedagog är som en stjärna som bidrar till en förskola med metoder för att utveckla förståelse för allas lika värde. Du är bra som du är, du är en stjärna står det sist i Likabehandlingsplanen. Förbättringsområde är att alla avdelningar ska arbeta med att ge utrymme för barnen att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Barns delaktighet i lärprocessen Barnens intresse, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning. Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet. Pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet. Barnen uppmuntras att göra egna val. Förskolan når steg 1 och 2. Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna (steg 3). Barnen lär hela tiden svarar pedagogerna när vi frågar dem om vad en lärprocess är för dem. Pedagogerna beskriver hur de uppmärksammar vad barnen kan och hur de med foto, film och beskrivande text dokumenterar barnens lärande. Vi tar del av fotoramar och pärmar. Via fotoramar och dokumentation i hallarna får föräldrarna se vad barnen gjort. Vi erfar i våra samtal att pedagogerna ofta använder ordet gjort som en synonym till lära. I Förskolans underlag för pedagogisk dokumentation inför utvecklingssamtal dokumenterar och beskriver pedagogerna generell utveckling, socialt samspel, motorik, språkutveckling, matematisk förmåga, intresse och förmågor för naturvetenskap och teknik, skapande förmåga och förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. Alla pedagoger hänvisar till detta dokument när vi frågar om barnens lärande. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande (steg 3). Utifrån Förskolans underlag för pedagogisk dokumentation samtalar föräldrar och pedagog om hur de tillsammans ska stimulera barnets utveckling. Utvärdering och återkoppling görs i samtal med föräldrarna. 8

10 Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet (steg 3) genom att pedagogerna har sina ansvarsbarn och tar vara på vad de små barnen visar genom kroppsspråk och ord. De äldre barnen deltar i enkäter och intervjuer. Varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande (steg 4). Pedagogerna tittar på bilder tillsammans med barnen och reflekterar över vad de gjort och lärt. I samlingen ges barnen möjlighet till reflektion tillsammans med de andra barnen. I ansvarsgrupperna frågar pedagogerna Vad gjorde vi? Vad hände? vilket ger tillfällen till reflektion. Vid matbordet ges ofta tillfällen till reflekterande samtal vilket vi tog del av. Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll (steg 4). Pedagogerna utgår ifrån barnens tankar och intressen, vilket synliggörs i de små ansvarsgrupperna. Genom den lilla gruppen ges varje barn mer tid med en vuxen och barnets röst och intressen tydliggörs. Förskolan har tagit fram ett dokument Barns delaktighet i sitt lärande. På frågan Hur gör du för att få det individuella barnet delaktigt i sitt lärande? svarar pedagogerna: Dagliga samtal, portfolio/mappar, lyssna på barnen (lyhörda), spinna vidare på deras intresse, positivitet, väcka nyfikenhet genom att ge förslag, sätta ord på det barnen gör, bekräfta, ta tillvara barnens idéer och lyssna på barnens samtal. Enkätsvaren, både barnens och pedagogernas, och vad vi har tagit del av bekräftar att pedagogerna gör det de dokumenterat. Sex arbetslag har skattat sig på steg 3, tre arbetslag har skattat sig på steg 4, ett arbetslag på steg 5, två arbetslag på steg 6 och fyra arbetslag på steg 7. Förskolechefen har skattat Kvarngården på steg 6, Vattentornet på steg 6 och S:t Olov sjö på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 4 för att förskolan stimulerar varje barn att reflektera över sitt lärande och för att barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Förbättringsområde är att varje barn görs medvetet om olika sätt att lära samt att pedagogerna använder ordet lära så att barnen själva kan vara mer delaktiga i dokumentationen av sitt lärande. Arbetssätt och pedagogroll Materialet finns tillgängligt för barnen. Leken ligger till grund för allt lärande. Arbetsätt och pedagogroll präglas av variation och flexibilitet. Kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande. Pedagogerna stimulerar och utmanar barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Pedagogerna omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer. Förskolan når steg 1 och 2. Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn (steg 3). I grupperna ser vi barn som skrattar och leker och kommer med förslag på hur något kan utvecklas. Vi ser pedagoger i smågrupper som gör roliga och stimulerande sagor eller språkövningar och experiment av olika slag. Barnen uppmuntras till många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik samt dans och drama (steg 3). Barnen målar, klipper, dansar, gymnastiserar, utforskar, sjunger, säger ramsor, leker och får ta del av sagans förtrollande värld liksom av uterummets möjligheter. 9

11 Arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet (steg 3). Pedagogerna använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten. Olika arbetssätt och arbetsformer utvärderas och jämförs med varandra för att ta reda på vilka arbetsätt som har bäst effekt för såväl barngruppen som varje barn (steg 5). I arbetsplatsträffar, i arbetslagsplanering och på planeringsdagar diskuterar, reflekterar och skriver pedagogerna ned sina reflektioner och tankar. Resultatet lämnas till förskolechefen varje termin. Vi har tagit del av denna dokumentation. Varannan vecka har pedagogerna egna arbetslagsplaneringar i vilka det ingår att fundera över vad pedagogerna gjort, hur det blev och hur man kan förändra. I våra samtal med pedagogerna står det klart att detta är något som pedagogerna verkligen gör. I intervjun berättar pedagogerna att de på den egna planering blir mycket reflekterande enskilt vilket de inte gjorde tidigare. Vi får också bekräftat att pedagogerna har varje enskilt barn i fokus såväl som barngruppen. En förskollärare med heltid har två hela dagars planering (2 x 8 timmar) varje månad och en barnskötare har en dags planering per månad. 43 av 44 pedagoger som besvarat enkäten instämmer helt eller till stor del i att arbetssätt och arbetsformer utvärderas regelbundet i arbetslagen. Utvärderingarna bidrar till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling (steg 4) genom att förskolans alla 57 pedagoger träffas ca en gång i månaden och diskuterar i olika grupperingar. Utvärdering och reflektion sker först individuellt sen i arbetslaget och så även med andra pedagoger från andra arbetslag. Dynamiken med att vara en stor grupp ger spridningseffekt av goda resultat. Pedagogerna utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna och andras problem (steg 4). Barnen får prova olika metoder i lekar, prova olika sätt att göra något genom att pedagogerna ger barnen tid och hjälper dem med utforskande frågor. I verksamheten ser vi barn som glatt prövar att göra på nya sätt antingen det gäller lek på gården, i gruppen eller i individuellt arbete. I alla avdelningar råder en tillåtande atmosfär vilket befrämjar barnens idéer till lösningar. Pedagogerna reflekterar regelbundet över sin egen roll i relation till barnens utveckling och lärande (steg 5) genom de reflektioner som görs i egen och gemensam planering. Pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande (steg 6) vilket finns beskrivet under område A. I arbetsplatsträffar, i arbetslagsplanering och genom dokumentation av det enskilda barnet, diskuterar pedagogerna sina arbetssätt och sina arbetsformer vilket vi tar del av i protokoll. Genom att synligt utvärdera i protokoll, som alla har tillgång till, och genom att referera till överenskommelser får vi granskare belägg för att det sker en tydlig progression utifrån varje barns förutsättningar. Barnet är i fokus och genom de utvärderingar förskolan har finns det en tydlig progression i förskolans arbetsätt utifrån varje barns förutsättningar. 42 av 44 pedagoger instämmer helt eller till stor del i att arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. I intervjun framkommer att pedagogerna reflekterar över sin roll i barnens lärande, vilket även framkommer i övriga samtal. Tio arbetslag har skattat sig på steg 3, fyra arbetslag på steg 4 och två arbetslag på steg 5. Förskolechefen har skattat Kvarngården på steg 4, Vattentornet på steg 4 och S:t Olov sjö på steg 3. Vi gör en samlad bedömning och placerar förskolan på steg 5 för att barnet är i fokus i planering och utvärdering av arbetssätt och arbetsformer och för att pedagogerna reflekterar över vilket 10

12 arbetssätt som blir bäst för barnen. Med barnet i fokus i utvärderingar finns en tydlig progression i förskolans arbetssätt utifrån varje barns förutsättningar och pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande (steg 6). Förskolan når inte fullt ut alla kriterier på steg 5 men båda kriterierna i steg 6. Förbättringsområde är att diskutera sig fram till en gemensam syn på kunskapsbegreppet och kunskapsutveckling (steg 5) så att en samsyn kan prägla pedagogernas arbete med barnens lärande. Pedagogerna är på god väg men behöver diskutera sig fram till hur lära befrämjar barnens förståelse av sitt eget lärande. Föräldrainflytande Föräldrarna känner till förskolans uppdrag och hur verksamhetens bedrivs. Pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna (steg 1) genom introduktionssamtal samt genom det dagliga samtalet då pedagogerna lockar föräldrarna in till dokumentationen och samtalar om barnet och vad dagen har gett, vilket bekräftas i föräldraintervjun. Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten. Pedagogerna följer upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten. Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet (steg 2) genom det dagliga samtalet och enkäter. Det dagliga samtalet är oerhört viktigt för kommunikationen mellan föräldrar och pedagog i synnerhet i en verksamhet med många olika språk. Förskolan samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande (steg 3) genom det dagliga samtalet och genom utvecklingssamtalet. Utvecklingssamtalet bygger på pedagogens samlade information om barnets utveckling och där diskuteras hur man tillsammans bäst kan stimulera barnets utveckling. Förskolan använder tolkar i stor utsträckning för att föräldrar ska ha möjlighet att ta till sig samtalets innehåll. Förskolan följer upp föräldrarnas inflytande (steg 3) genom enkäter och genom samtal. I föräldraintervjun bekräftas att pedagogerna tar sig tid till att prata med föräldrarna samt att de lyssnar och anammar det de hör. Förskolan har forum för samråd med föräldrarna (steg 3). Förskolan har prövat att ha föräldraforum med en gemensam inbjudan runt ett tema men genom utvärdering slutat med den formen av föräldrasamling eftersom det inte motsvarade föräldrarnas behov. Istället har man grillkvällar, drop-in och andra former av möten/forum i barnens grupper. Förskolan har enkäter som gör att förskolans ledning får information om vad föräldrarna tycker. Den främsta informationskällan är dock att pedagogerna tar sig tid att lyssna till föräldrarna, vilket föräldrarna bekräftar att de gör. Metoder för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling utvärderas och utvecklas kontinuerligt (steg 4). För att föräldrarna ska vara delaktiga i sina barns utveckling och lärande använder pedagogerna det dagliga samtalet och utvecklingssamtalet utifrån sin dokumentation. Pedagogerna berättar hur de lockar föräldrarna att titta på dokumentation av vad barnen gör på förskolan. Vi hör hur pedagogerna i sina möten med föräldrarna i hallarna lyssnar och berättar. Förskolan utvärderar sina metoder för att göra föräldrar delaktiga i förskolans arbete, barnens utveckling och just därför förändras formerna över tid. 11

13 Förskolan involverar föräldrarna i utvärderingen och förbättringen av verksamheten (steg 5) genom de nära samtalen i en mångkulturell miljö. Just därför att förskolan verkligen lever allas lika värde är föräldrars deltagande i utvärdering och förbättring inte enkelt nedskrivet utan sker genom muntlig kommunikation som tas till vara i pedagogernas utvärderingar. Föräldrarna involveras också genom enkäter och samtalen med pedagogerna som återkopplar till arbetslag och förskolechefen. Tolv arbetslag har skattat sig på steg 3, två arbetslag på steg 4 och två arbetslag på steg 5. Förskolechefen har skattat Kvarngården på steg 6, Vattentornet på steg 3 och S:t Olov sjö på steg 3. Vi placerar förskolan på steg 5 för det samarbete som förskolan utvecklat med föräldrarna och som gör dem delaktiga i barnens utveckling. Samarbetet som bygger på att pedagogerna tar sig tid och involverar föräldrarna i förbättring av verksamheten. Förskolan ifrågasätter sina former och använder sig av de former som föräldrarna visar att de vill ha. Förbättringsområde är att synliggöra hur föräldrarna kan ha inflytande över hur förskolans verksamhet utformas för att nå målen (steg 6). Organisation Tabell 2: Sjukfrånvaro, andel barn 0-3 år och antal inskrivna barn per årsarbetare. Kvalitetsområde Organisation Kvarngården, Vattentornet, S:t Olov sjö 2011 Genomsnitt i Landskrona kommun 2011 Genomsnitt i riket år 2011 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 6,0 % 5,7 % 5,1 % Andel barn 0-3 år 55 % 57 % 55 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 5,5 5,3 5,3 *Sveriges Kommuner och Landsting Vi ser av ovanstående tabell att förskolan ligger ungefär lika som genomsnittet både i Landskrona och i riket. Förskolans organisation har en tydlig struktur i förskolechefen, utvecklingsledare och arbetslag. Förskolan är organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen. Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation. Förskolan når således steg 1 och 2. Förskolan har ett väl fungerande beslutssystem (steg 3). 41 av 44 pedagoger instämmer helt eller till stor del i att de är förtrogna med vem som fattar beslut. I intervjun med pedagogerna frågar vi Vem fattar beslut? och en pedagog svarar Mai-Britt!. Vi samtalar om beslutfattandet och får bekräftat att beslutsfattandet i arbetslag, av utvecklingsledare och av förskolechefen är klart och tydligt. Arbetslagen är självstyrande och med en egen pott med pengar. Förskolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3) genom att det finns utvecklingsledare men också genom det system av olika grupper med olika ansvarsområden. 12

14 Förskolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3). Varje förskollärare har sin egen planering, varje arbetslag har sin planering och hela förskolan med sina 57 pedagoger möts till arbetsplatsträff där diskussionerna sker i tvärgrupper. I tvärgrupperna sker många diskussioner som dokumenteras och vilka vi tagit del av. Dessutom har förskolechefen veckomöten i varje förskolehus med en representant för varje avdelning i det huset. Att den effektiva mötesstrukturen stödjer dialog följs upp på medarbetarsamtal som sker varje termin. Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet (steg 4). 39 av 44 pedagoger instämmer helt eller till stor del i att förskolan har en väl fungerande organisation. Organisationen med självstyrande arbetslag tycks skapa en anda av att varje pedagog och varje arbetslag vet sitt uppdrag och sina möjligheter att förverkliga uppdraget. I dagsläget har förskolan även tre utvecklingsledare. Utvecklingsledarna tillsammans med förskolechefen utgör ett ledningsteam. Utvecklingsledarna berättar att pedagoger ofta kommer till dem med frågor om pedagogik och tror det beror på att de finns närmare i organisationen. Förskolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och sin mötesstruktur (steg 4) genom dialog mellan förskolechefen och pedagoger i arbetsplatsträffar som dokumenteras. Två gånger om året utvärderas hela verksamheten under en gemensam utvärderingsdag. Genom att förskolan ständigt genomgår förändringar beroende på hur många barn förskolan har måste organisation och mötesstruktur ständigt utvärderas och förnyas, vilket vi tar del av i våra samtal med förskolechefen. De flesta, 81 procent (medeltal) av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att förskolan har en väl fungerande organisation. 100 procent av pedagogerna i Kvarngården och Vattentornet instämmer helt eller till stor del i att förskolan har en väl fungerande organisation medan det i S:t Olov sjö är 72 procent som instämmer helt eller till stor del. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande (steg 5). Arbetslagen är självstyrande och har tydligt fokus på barnens bästa vilket vi tar del av i protokoll och samtal. Vi tar del av en verksamhet där pedagogerna i varje situation är med barnen eller pratar med deras föräldrar (se även område C). Arbetslagen har också en tydlig dokumentation av barnens utveckling och lärande. Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter (steg 5), vilket är naturligt i ett självstyrande arbetslag. Kvarngårdens pedagoger visar tydligt i enkäten att detta fungerar. I S:t Olov sjö och i Vattentornet är inte riktigt alla helt eniga om detta. De självstyrande arbetslagen tar till vara varje pedagogs individuella kompetenser skriver förskolechefen i sin skriftliga redovisning. När pedagogerna berättar för oss hur de gör blir bilden av att tillvara kompetenser tydlig. Det tycks finnas en smidighet i att varje pedagog vet var den gör bäst nytta. Förskolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag (steg 6). Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom successivt måluppfyllelsen (steg 7). Förskolan utvärderar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget (steg 7). Förskolan har en serie enkla men tydliga dokument där organisation, arbetsplan, gemensamma förväntningar och verksamhetsstruktur bildar en helhet för att förverkliga det nationella uppdraget. I dokumentet Lokal överenskommelse är arbetsorganisation, pedagogiska mål, arbetslagets uppgifter samt planeringstidens längd och innehåll tydligt beskrivet. I våra samtal med pedagogerna bekräftas att dokumenten är kända och levande. Det nationella uppdraget är synligt och refereras till av pedagogerna samt syns i dokument och i hallarnas 13

15 dokumentation. Genom utvärdering varje termin, som följer samma mönster och som dokumenteras, finns en systematisk utvärdering av organisationen. Vi tar del av många samtal där man reflekterar över hur och vad man gör, samt hur och var olika verksamheter bäst har sin plats. Förskolan har dessutom kontinuerlig kompetensutveckling, utvärderingar och planering skriver förskolechefen. Tolv arbetslag har skattat sig på steg 3, ett arbetslag på steg 6 och tre arbetslag på steg 7. Förskolechefen skattar Kvarngården på steg 4, Vattentornet på steg 4 och S:t Olov sjö på steg 3. Vi placerar förskolan på steg 7 för att organisationens alla delar samverkar och därmed ökar måluppfyllelsen. Dessutom utvärderar organisationen systematiskt att den stödjer genomförandet av det nationella uppdraget vilket sker i en mångfald av kulturer, kompetenser och möjligheter. Förbättringsområde är att synliggöra för pedagoger och föräldrar hur organisationens alla delar samverkar för att genomföra det nationella uppdraget. Styrning och ledarskap Förskolan har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen. Medarbetarna känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål. Förskolan har påbörjat ett kvalitetsarbete. Föräldrarna känner till förskolans prioriterade verksamhetsmål. Förskolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål. Förskolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer (steg 1 och 2). 75 procent av föräldrarna som besvarat enkäten i Kvarngården instämmer helt eller till stor del i att de känner till förskolans mål, 100 procent av svaren i föräldraenkäten för Vattentornet instämmer helt eller till stor del och 92 procent av svaren i föräldraenkäten för S:t Olov sjö instämmer helt eller till stor del. Dessa resultat visar att föräldrarna verkligen känner till förskolans mål. Nästan alla pedagoger bekräftar i enkäten att de känner sig sedda och bekräftade av förskolechefen. Förskolan har ett ledarskap som skapar förståelse och delaktighet (steg 3). Förskolechefen har genom sin organisation och sina strategier skapat ett öppet och bemötande ledarskap. Mai-Britt Cordua betonar att de två medarbetarsamtalen per år är viktiga för dialog och förståelse. Förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen (steg 3) genom att varje termin ha hela dagar för alla pedagoger då de utvärderar sin verksamhet. Varje arbetslag utvärderar och följer upp sin verksamhet och återkopplar till ledningen. Det finns fungerande mål och utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling (steg 4). Läroplanens mål är ständigt närvarande på dokumentation i hallarna, i dokument och i utvärderingar. Förskolan utvärderar hur man når de nationella målen genom Systematiskt kvalitetsarbete 2012 årsrapport. I Systematisk kvalitetsarbete 2012 finner vi utvärdering och analys av huvudprocesserna. Vad gäller stödprocesserna redovisas enkätsvar. Pedagogerna bekräftar i enkäten att de utvärderar den pedagogiska verksamheten kontinuerligt. Genom en tydlig, systematisk och dokumenterad utvärdering sätts nya mål för verksamheten. Förskolornas gemensamma mål och arbetslagen egna mål är tydliga i hallarna. Genom det systematiska kvalitetsarbetet finns det en grund för verksamhetens fortsatta utveckling. Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer (steg 4) vilket visar sig genom den organisation förskolan har, genom de självstyrande arbetslagen, genom de medvetna pedagogerna 14

16 och framförallt genom alla glada och nyfikna barn som finns i förskolan. Förskolechefen prioriterar utvecklande samtal med alla medarbetare och menar att alla har chans att utvecklas. Genom förskolans utvecklingsledare och genom de olika intressegrupperna såsom litteraturgrupp, miljögrupp m.fl. finns det ett ledarskap på flera nivåer. Förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras (steg 4) genom de tvärgrupper som bildas när alla pedagoger samlas och där erfarenheter dokumenteras. I de dokument vi tar del av syns tydligt att mångas tankar får komma till uttryck. Förskolechefen skriver att det sker genom dialog och utvärdering. Förskolechefen stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av förskolans mål (steg 5). Alla sjutton avdelningar samverkar men utvecklar sitt eget arbetssätt beroende på barnens intressen i gruppen och beroende på de kompetenser som finns hos pedagogerna. Det finns sjutton olika sätt att nå målen säger förskolechefen som har höga förväntningar på alla. Alla är olika individer och alla har eget ansvar vilket vi kan bekräfta märks i verksamheten. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten (steg 5). Förskolechefen är tydlig med att alla ska ha möjlighet att lära sig både medarbetare och barn. Lärandet är i fokus i alla avdelningar även om pedagogerna oftast betecknar det med göra i dagligt tal. Barnens utveckling och lärande är i fokus när pedagogerna pratar och utmanar barnen i sin lek och sitt lärande. All personal är väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet (steg 5) vilket svaren i personalenkäten visar, 37 av 44 pedagoger instämmer helt eller till stor del i att de känner sig delaktiga i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete. Tretton arbetslag har skattat sig på steg 3, ett arbetslag på steg 5, ett arbetslag på steg 6 och ett arbetslag på steg 7. Förskolechefen har skattat Kvarngården, Vattentornet och S:t Olov sjö på steg 3. Vi placerar förskolan på steg 5 för att all personal känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet, för att det finns ett tydligt ledarskap för lärandet och för att förskolechefen stimulerar till stor variation i arbetet med att genomföra förskolans mål. Mål och utvärderingar utgör till viss del grund för systematiska förbättringar (steg 6) men förskolan har i Systematiskt kvalitetsarbete 2012 uttryckt att man vill bli bättre på att dokumentera verksamheten och synliggöra styrdokumenten på ett nytt sätt vilket är ett förbättringsområde. Kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov. Förskolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål förskolechefen informeras och har samtal med berörda parter. Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter genom pedagogiska diskussioner, anslagstavla, veckomöte, arbetsplatsträffar, utbildningar, mejl, hemsida och dokumentation. Förskolan har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda grundskolor (steg 1 och 2). 15

17 Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn (steg 3). Förskolan har introduktionssamtal då pedagogerna etablerar en positiv kontakt. I introduktionssamtalet berättar förskolan om hur de arbetar med förskolans mål. I Kvarngården instämmer 94 procent av föräldrarna som besvarat enkäten helt eller till stor del i att de får god och kontinuerlig information, i Vattentornet är det 90 procent och i S:t Olov sjö är det 82 procent av föräldrarna som besvarat enkäten. I hallarna finns mycket och konkret information. Vid speciella tillfällen får alla föräldrar en egen lapp med information. Det externa och interna samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt (steg 3) vilket bekräftas i föräldraintervjun, pedagogintervjun och vid vårt besök. Vänliga, bejakande och engagerade pedagoger möter och pratar med föräldrar och barn. Modern teknik används för att förbättra service och kommunikation internt och externt (steg 4). Förskolan har en U-sida på nätet där alla interna dokument läggs ut vilket en IT-ansvarig har ansvar för. Varje avdelning har en IT-ansvarig. Avdelningarnas hemsidor varierar. Förskolan har en etablerad kommunikation med socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt (steg 5) genom framförallt förskolechefen, som har god kontakt med alla myndigheter. Förskolechefen är kontaktlänken med de sociala myndigheterna. Närsamhället utnyttjas flitigt för utflykter och besök både på gångavstånd och med buss. Barnen i förskolan får ta del av miljöer de aldrig annars kommer i kontakt med förutom med förskolan. Fjorton arbetslag skattar sig på steg 3 och två arbetslag på steg 4. Förskolechefen skattar Kvarngården, Vattentornet och S:t Olov sjö på steg 3. Vi placerar förskolan på steg 3 för att föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn samt för att det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt. Förbättringsområde är att utveckla en pedagogisk samverkan med grundskolan (steg 4), vilket förskolan själv uttryckt som förbättringsområde. Dessutom behöver modern teknik (steg 4) användas av alla avdelningar för kommunikation internt och externt. Kompetens Tabell 3: Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen och andel medarbetare med annan utbildning för arbete med barn. Kvalitetsområde Kompetens Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen Andel medarbetare med annan utbildning för arbete med barn Kvarngården, Vattentornet, S:t Olov sjö 2011 Genomsnitt i Landskrona kommun 2011 Genomsnitt i riket år 2011enligt Skolverket 63 % 54 % 54 % 37 % 46 % 41 % 16

18 Förskolan har hög andel medarbetare med utbildning för barn (se i tabellen ovan). Förskolan har en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov (steg 1 och 2). Förskolan har gemensamma och individuella utvecklingsplaner (steg 3) i form av en Individuell mål- och utvecklingsplan samt verksamhetens Verksamhetsstruktur, vilken inbegriper plan för kompetensutveckling. 42 av 44 pedagoger instämmer helt eller till stor del i att Kompetensutvecklingen utgår ifrån förskolans, arbetslagens och individens behov. 40 av 44 pedagoger instämmer helt eller till stor del i det finns en plan för min kompetensutveckling. Förskolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling (steg 3) med 3000 kr per år och medarbetare. Av dessa får varje medarbetare 500 kr att använda till egen kompetensutveckling. Uppföljning och tillämpning av genomförd kompetensutveckling görs regelbundet (steg 4). Pedagogerna beskriver att de brukar berätta för varandra om sina kurser på arbetsplatsträffar och ibland håller de studiedagar för varandra. Vi hör att kompetensutveckling har hög prioritet, vilket också bekräftas i pedagogernas enkätsvar där 41 av 44 pedagoger instämmer helt eller till stor del i detta. Förskolan har en hög andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning (steg 4) då 66 procent av pedagogerna har högskoleutbildning. Förskolechefens mål är 75 procent vilket säkert kan uppnås eftersom förskolan tar emot förskollärarstudenter. Förskolan har god kontinuitet i bemanningen (steg 4). Förskolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och på lång sikt (steg 5). Tjänster annonseras internt och externt. När tjänster utlyses finns ett flertal sökande, många vill till Kvarngården, Vattentornet och S:t Olov sjö. Förskolan har en förhållandevis bra grundbemanning vilket gör att pedagogerna hjälper varandra om någon är sjuk, så vikarier behövs bara ibland och då är det någon som är känd som anställs. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till förskolans långsiktiga utveckling (steg 5). Varje termin utvärderar pedagogerna verksamheten. Då analyseras vilka behov pedagogerna har för att kunna uppfylla läroplanens mål. All verksamhet i förskolan utgår från fem grundläggande demokratiska värderingar: alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan könen och solidaritet med svaga och utsatta. Dessa värden återkommer i ett flertal dokument. Vi anser att det finns en tydlig koppling mellan förskolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling (steg 6). Detta säkerställs genom utvecklingssamtalen mellan förskolechef och pedagog individuellt samt i arbetslagen. 40 av 44 pedagoger instämmer helt eller till stor del i Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola vilket visar att kompetensutveckling spelar stor roll för måluppfyllelsen. I dokumentet Verksamhetsstruktur finns en tydlig koppling mellan mål och kompetensutveckling. 17