Kan offentlig upphandling bidrar till mindre antibiotikaresistens?

Transkript

1 Kan offentlig upphandling bidrar till mindre antibiotikaresistens? Margareta Bergh och Monica Sihlén från Upphandlingsmyndigheten talar om hur krav i upphandling inom olika produktområden bidrar till minskad resistensutveckling Life Science Stafetten, Antibiotika och antibiotikaresistens, Umeå

2 Sunda offentliga affärer för en hållbar framtid

3 Vårt uppdrag Rättssäker, effektiv och hållbar upphandling. Främja innovativa lösningar. Stärka upphandlingens strategiska betydelse.

4 Grundläggande upphandlingsprinciper Icke-diskriminering Likabehandling Öppenhet Proportionalitet Ömsesidigt erkännande

5 Upphandlingsmyndighetens stöd Webbplats Frågeportal och helpdesk Vägledningar Hållbarhetskriterier Webbutbildningar Konferenser och seminarier Nyhetsbrev

6 Vilka aktörer riktar vi oss till Anbudsgivare till offentlig sektor Andra samverkande myndigheter Regeringen Branschföreträdare/ organisationer Upphandlande myndigheter och enheter

7 Hållbar upphandling Kraven i upphandlingen vad som upphandlas Lagstiftning miljökrav: LOU Miljöbalkens försiktighets- och substitutionsprinciper Fördel kan gå utöver lagstiftning Begränsning måste finnas bevismedel Kan bidra till att uppnå uppsatta miljömål och övergripande hållbarhetsmål som nationella miljömål och Agenda 2030.

8 Hur bidrar den offentliga marknaden till mindre antibiotikaresistens? Hållbar upphandling som strategiskt styrmedel Kriterier och exempel från läkemedel och livsmedel Vad vill offentlig kund? Utmaningar och koppling till tvärsektoriell antibiotikastrategi

9 Alla behövs för att nå rätt effekter Ledningen Skapar förutsättningar Beställare Ställer krav Upphandlare Affärsmässigt ansvar Miljösamordnare/strateg Stödjer alla med miljökompetens

10 Utveckling av kriterier i expertgrupper Upphandlande organisationer Leverantörer och återförsäljare Branschorganisationer och branschexperter Intresseorganisationer/NGO:s Märkningsorganisationer Myndigheter med sakkunskap Universitet, högskola eller forskningsinstitut

11 Hållbarhetskriterier Olika relevanta produktområden inom vården: Vårdens förbrukningsartiklar (revidering) Läkemedel (revidering) Textilier Kriterier för engångstextiler (externa synpunkter) Tvätt- och textilservice Städtjänster Kem-tekniska produkter Ny- och ombyggnad av offentliga lokaler Livsmedel Belysning Transporter

12 Läkemedelskopplingen: Hållbar sjukvård genom livet FoU av läkemedel och fungerande behandling är en viktig del.

13 Några av världens vanligaste och potentiellt farligaste infektioner har visat sig vara resistenta mot läkemedel. /Marc Sprenger, chef för WHO:s sekretariat för antibiotikaresistens. Källa: TT-Reuters Billiga läkemedel ger livsfarliga utsläpp Vi tjänar miljarder på att läkemedel tillverkas i Indien men Sverige bidrar till miljöproblem och antibiotikaresistens. /Jenny Sonesson Källa: Göteborgsposten, Ledare,

14 Läkemedel - Sverige driver frågan om ökad miljöhänsyn Ur reviderad tvärsektoriell handlingsplan mot antibiotikaresistens

15 Hållbarhetskrav på läkemedel ställs i offentlig upphandling till slutenvården (21%) Miljökrav och sociala hänsyn i upphandling av läkemedel har ställts sedan 2009 Krav på ökad miljöinformation om läkemedel och att ansvar tas för utsläpp till miljön vid tillverkning av läkemedel

16 Läkemedel - Sverige driver frågan om ökad miljöhänsyn Akademisk forskning, bred samverkan, myndighetsarbete nationella strategier, läkemedelsanvändning på sjukhus (vårdrekommendationer, miljöprogram, Kloka listan, SLL) Större fokus på ansvarsfulla investeringar Joakim Larsson i DN: Sverige kan visa vägen för ökade miljökrav för läkemedel 19 september, 2016 SAMVERKAN. Regeringen borde ställa miljökrav på läkemedel, skriver Dagens Nyheter. Budskapet kommer från Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Sahlgrenska akademin och en av initiativtagarna bakom Centre for Antibiotic Resistance Research at University of Gothenburg (CARe). För tio år sedan kunde Joakim Larsson och hans grupp visa på extremt höga halter av antibiotika i indiska vattendrag ett fynd som också fick stor internationell uppmärksamhet. Fokus på ansvarsfulla investeringar, Nordea 10/

17 Pågående revidering av läkemedelskriterierna Öppet intressentmöte, sep 2016 Arbete i stor expertgrupp, okt 2016 maj 2017 Uppdelning i arbetsgrupper, mars 2017 Uppföljning av nuvarande krav, vår-höst 2017 Fortsatt arbete i Upphandlingsgrupp, Q Beredning av förslag ur upphandlingsperspektiv Drivande krav på basnivå och avancerad nivå, poängkrav Krav med potential att harmoniseras, Norden, EU. Tillverkningsland? Riskanalys för utsläpp? Mottagande vattendrag? Mäta utsläppsnivåer där finns en risk? Information om läkemedels miljöegenskaper? Bedöma fara för miljö och hälsa? Frågor till leverantörer, beställare: Antibiotika och resistensutveckling viktigt övergripande ansvar Hur kan ni bidra för att säkerställa en ansvarsfull produktion av läkemedel i er handel med läkemedel? Hur kan ni ändra er inköpsprocess och kartlägga era leverantörers hållbarhetsarbete? Bild: AstraZeneca

18 Kriterieprocessen Läkemedel Förstudie Öppet intressent-möte Kriterie-utveckling i expertgrupp Externa synpunkter Hantering av externa synpunkter Beslut och publicering FFU analys läkemedel Sep 2018 Expertgrupp, oktober 2016-maj 2017 Expertgrupp Upphandling Q1, 2018) April 2018 Maj 2018 Målbild, maj-juni 2018 Kvalitetssäkrad process, juridisk kvalitetsgranskning

19 19 Livsmedelskopplingen Hållbar sjukvård och hållbar djuruppfödning hänger ihop. Veterinärmedicinska området reglerat Direktiv 2001/82/EG om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel Direktiv 90/167/EG om fastställande av villkor för framställning, utsläppande på marknaden och användning av foderläkemedel inom gemenskapen. Veterinär läkemedlet bör endast användas på ett rationellt sätt, dvs. med rätt dos, doseringsintervall och behandlingstid med syfte att bota sjukdom. Bestämmelserna innebär att antibiotika inte ska användas om det inte är veterinärmedicinskt motiverat. Stora skillnader när det gäller antibiotikaanvändningen vid animalieproduktion mellan olika länder.

20 Global antibiotikaanvändning i uppfödning Antibiotika till lantbruksdjur inom EU, snittet på 136 milligram antibiotika per kilo levande djur 2015, Sverige (11,8 milligram per kilo). Studie anger: användningen ökar med 52 procent till 2030 ( ton/år till lantbruksdjur) Läkemedel är kemiskt stabila, svårnedbrytbara och kontaminerat slam kan spridas till jordbruksmarken.

21 21 Antibiotika vid djuruppfödning inom EU CDDEP, Center for Disease Dynamics, Economics & Policy, för OECD:s räkning Global marknad: Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika kan öka sin antibiotikaförbrukning med 99 procent inom 15 år CDDEP, Center for Disease Dynamics, Economics & Policy, gjort för OECD:s räkning

22 22 Antibiotika Sverige har en strategi Förbud mot antibiotika 1986 förbud mot tillväxtbefrämjande syfte i Sverige ( kg 1986 till drygt kg från 2014 och framåt.) 2006 förbud mot tillväxtbefrämjande syfte inom hela EU. Nuläge: Sverige ligger dock väsentligt mycket lägre på 11,8 milligram per kilo. Förbud att blanda in antibiotika i foder för tillväxt och högre kvalitetsklass. Motiv: Resistensutveckling - inte resthalter av antibiotika i produkt. Svårighet: antibiotika vid behandling av infektionssjukdomar i till exempel juver, livmoder, njurar, luftvägarna, tarm och ögon.

23 Proposition 2016/17:104 Livsmedelsstrategin Livsmedelsstrategi för Sverige fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet Antibiotika nämns 24 gånger Konsument och marknad: Kommuner, landsting och myndigheter kan ställa samma krav på de livsmedel och måltjänster som köps in till offentlig verksamhet som de krav som ställs på uppfödning och odling i Sverige. Antibiotika är viktig fråga för offentlig kund.

24

25 Vilken skillnad gör vårt arbete hur bidrar kriterierna? Skydda antibiotikan ett samarbete mellan 23 myndigheter och organisationer, däribland Vetenskapsrådet, över hela landet. Det krävs stora ansträngningar inom forskning, hälso- och sjukvård, djurhälsa, livsmedelsproduktion och miljöteknik för att motverka resistensutveckling. Våra krav som kan bidra till mindre resistensutveckling Krav på biocider i varor och produkter, t ex vårdens förbrukningsartiklar, textilier, vitvaror, giftfri förskola. Krav på antibiotikaförskrivning inom livsmedelsproduktion. Krav på ansvarsfull tillverkning i kriterier för läkemedel.

26 Alla behövs för att nå rätt effekter Uppföljning av krav kritiskt Effekt, nytta, skillnad Driva marknaden mot nya mer hållbara produkter och tjänster Kommunicera effekter och resultat mot satta politiska mål jobb som lönar sig motiverar

27 Vårdrelaterad infektioner stor risk (9% slutenvård)

28 28 Antibiotika - het fråga Den offentliga affären Ständigt aktuell fråga Offentlig kund vill gå så långt som möjligt! MSRA-kriterium svårt Kan stimulera tillverkning och uppfödning med högst ställda krav Ökar affärsmöjligheterna för ansvarstagande företag Utvecklingen behöver drivas på alla fronter Funktionsupphandling stöd finns Innovationsupphandling stöd finns Reviderad tvärsektoriell handlingsplan mot antibiotikaresistens viktigt verktyg antibiotika samhällskritisk fråga

29 Utmaningar Viktiga frivilliga initiativ och industrins ansvar? Ingen lagstiftning, få länder ställer krav i upphandling av läkemedel och livsmedel Många särintressen: Alla har en egen agenda Bolagens producentansvar: Antibiotikaresistens bedöms lika allvarligt som klimathotet? Sekretess av rätt anledning? säkerställa sekretess i upphandling Dubbla politiska signaler? Förmånssystem köper in läkemedel till lägsta pris (80%) Pressade ersättningsmodeller och fungerande konkurrens på läkemedelsmarknaden Läkemedel är en hög kostnad i samhället Beställarens ansvar, viktigt ta kostnaden för hållbara läkemedel och livsmedel Hållbarhetskriterier Utformning - Proportionalitet, Öppenhet (transparens), Ickediskriminering Uppföljning för att säkerställa affären Utbud och efterfrågan kommunicerar Stimulera marknadsutvecklingen i önskad riktning

30 Kan offentlig upphandling bidrar till mindre antibiotikaresistens? Svaret är JA och vårt arbete fortsätter! Tack för uppmärksamheten! Margareta Bergh & Monica Sihlén

31 Mentimeterfrågor: Läkemedel: Tycker Du att läkemedelsbolag ska ta ansvar för utsläpp till miljön vid tillverkning av läkemedel oavsett var tillverkningen sker? (inom EU såväl som utanför EU?) Livsmedel: Tycker Du att antibiotikaförskrivningen till lantbrukdjur ska vara mer reglerad inom EU? (världen är för stor och Sverige för litet )

32 Önskat läge Läkemedel Vision 2025, Uppsala 7 februari Tillverkning av läkemedel Lagstiftning för tillverkning av läkemedel och utsläpp till miljön, EU, GLP, nationella miljölagstiftningar Ökad öppenhet, redovisning av miljödata Ansvar för miljö och mänskliga rättigheter del av varumärke Övergripande producentansvar för hela sin leveranskedja leva FN:s ramverk för mänskliga rättigheter Förbättrad rening av läkemedelsrester Inköp Hållbar upphandling gör skillnad som verktyg Fler länder ställer hållbarhetskrav vid upphandling Miljöhänsyn tas vid inköp av alla läkemedel Ändrad lagstiftning och förmånssystem vid inköp av läkemedel Hållbara prismodeller för läkemedel Mer fungerande läkemedelsmarknad, sund konkurrens Samhället - Ett hållbart samhälle för alla som möter globala mål Ökad information om läkemedels egenskaper och risker Medvetna läkemedelskonsumenter Färre vårdrelaterade infektioner Minskad resistensutveckling mot antibiotika Nya läkemedel, bland annat ny antibiotika

33 Stöd genom hela inköpsprocessen Upphandlingsmyndigheten ger stöd genom hela inköpsprocessen. Zon 1 Förbereda Planera Kartlägga Analysera Zon 2 Upphandla Zon 3 Realisera Implementera Förvalta

34 Stöd inom vård- och omsorgsområdet Vägledningar Rapporter Hållbarhetskriterier Seminarier Utbildningar Frågeservice Valfrihetswebben Upphandling och en giftfri vardag Kemikalieturné, utbildningsdag med Upphandlingsmyndigheten och Kemikalieinspektionen samordnat av länsstyrelserna

35 Vård- och omsorgsområdet Området är bland de största som konkurrensutsätts enligt LOU och LOV. År 2016 var de offentliga utbetalningarna inom området 170 miljarder kronor. Det är komplexa varor och tjänster, som ofta upphandlas till stora belopp, med höga risker om leverantörer brister i utförandet och de används av tredje man. Det kan vara svårt att definiera och mäta kvalitet. Avtalsuppföljningen inom området behöver generellt sett vidareutvecklas och prioriteras mer.