För välfärden. Budget för Härnösand 2016 med plan för

Transkript

1 För välfärden Budget för Härnösand 2016 med plan för

2 Innehållsförteckning: 1. Inledning 2. Levande landsbygd 3. Invandring och mångkultur 4. Arbetslivsnämnden 5. Behovet av en förvaltningsreform 6. Kommunstyrelse och politisk ledning 7. Skolnämnden 8. Samhällsnämnden 9. Kultur och fritid 10. Socialnämnden 11. Miljö 12. Finansförvaltning 13. Skattesats

3 1. Inledning Sverigedemokraterna ser kommunen ur ett konservativt perspektiv. Vi vill bevara kulturarvet utan att ge avkall på utvecklingen. Kommuninvånare skall ha ett bra idag och ett bättre imorgon, vilket vi strävar efter i vår budget genom prioriterande satsningar. Sverigedemokraternas budget ger ett ramverk för den närmsta framtiden, med målsättningar och strävan efter en bättre kommun för alla som bor och vistas här. Sverigedemokraternas budget för Härnösand 2016 är ett dokument för att gestalta och tydliggöra ett alternativ till det rådande styret. Budgeten har inte ambitionen att utgöra en fullständig manual för den ekonomiska och driftsmässiga styrningen. Det är ett dokument skapat från en position av opposition, för att tydliggöra ekonomiska, ideologiska, och visionsmässiga skillnader. Vår politik står i kontrast till både socialisternas budgetförslaget och till de andra partiernas politik. Sverigedemokraterna utgör i väsentlig utsträckning kommunens enda riktiga opposition. Att höja skatten för att finansiera politisk utopi anser vi vara fel väg. Kommunen måste på något sätt minska utgifterna. Det bästa sättet att göra det är att stoppa den fortgående resan in i det mångkulturella samhället, en genomgående samhällsförändring vars kostnader inte på något sätt tydliggörs i den kommunala redovisningen. Vi sverigedemokrater efterfrågar ett större ekonomiskt ansvarstagande. Men framförallt budgeterar vi för att på sikt nå ett bättre resultat än övriga partier. Detta gör vi utan att höja skatten. 2. Levande landsbygd Vi strävar efter en levande landsbygd där våra riktade satsningar stärker en framtid för en blomstrande närproduktion för kommunen. Genom att ge landsbygden möjligheter utökas valfriheten för kommuninvånarna och kommunen kan på så vis locka till sig fler näringsidkare och ge möjlighet till försörjning för fler medborgare utanför tätorterna. Sverigedemokraterna definierar närproducerat som varor producerade inom kommunen eller angränsande kommuner och som längst från den regionala landsbygden. Sverigedemokraterna ser att många varor måste komma från större avstånd, dock ser vi att denna satsning gynnar såväl arbetstillfällen inom kommunen och närområdet, samt är gynnsamt för miljön i stort, med kortare transportsträckor. Inom arbetet med tillgänglighet för landsbygden ser Sverigedemokraterna att en utredning angående belysning i flerbostadsområden bör genomföras. Vi vill inte se att delar av glesbygden skall vara mörklagda under kvällar och på vinterhalvåret. Detta menar Sverigedemokraterna minskar efterfrågan för dessa bostadsområden. Med en utredning som i förlängningen kan innebära mer belysning på glesbygden vid tomtmarker, kan kommunen indirekt stimulera efterfrågan på bebyggliga tomter inom dessa områden. 3. Invandring och mångkultur Så länge statens fokus med invandringsmottagning inte är att hjälpa flyktingar, och så länge så kallade flyktingar får permanenta uppehållstillstånd som praxis, så anser vi att Härnösand bör säga upp alla avtal om flyktingmottagning och alla avtal om mottagande av så kallade ensamkommande barn. Härnösands kommun bör i alla avseenden motsätta sig statens tvångsåtgärder, som via Migrationsverket kommenderar folk till olika kommuner. I decennier har alla riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna påstått att invandringen till Sverige är ekonomiskt lönsamt trots den uppenbara motsatsen. Migrationsverkets

4 tvångåtgärder är ett ypperligt bevis på att kommuner inte är intresserade av att ta emot invandrare då det ger stora påfrestningar på ekonomin. Den senaste tiden har det haglat uttalanden och rapporter från kommuner över hela landet, där man tydligt deklarerar att massinvandringen slår sönder ekonomin och urholkar välfärden, då allt större resurser läggs på kostnader för invandrare, samtidigt som man skär ner på utgifterna inom välfärden. Även fd statsminister Reinfeld gick i valet ut och klargjorde att det inte fanns pengar till annat än fortsatt massinvandring. Denna prioritering är för oss sverigedemokrater helt oacceptabel. Även om etablissemangets mörkande av de enorma kostnaderna för invandringen nu börjar bubbla upp till ytan, efter åratal av mörkläggning och censur från svensk media, är de ekonomiska konsekvenserna inte det enda, eller ens det viktigaste. Mångkulturen medför också en långt allvarligare situation - att "samhällsklistret" löses upp. Sverige har lyckats som nation på grund av en tusenårig, nästan unik, tillit till varandra och samhället och är inte något som Socialdemokraterna byggde på 1900-talet, utan går alltså mycket längre tillbaka än så. "Länder med hög tillit har i regel en stabil demokrati, stark ekonomi, god folkhälsa, låg korruption, låg brottslighet samt en hög nivå av jämlikhet och jämställdhet" skrev Forskning och Framsteg tidigare i år. Denna tillit håller nu på att eroderas - mångkulturen gör att folk får minskad tillit till myndigheter, grannar och samhället i stort. Mångkulturen gör att det är svårare att upprätthålla gemensamma normer och värderingar i samhället. Denna fråga är faktiskt viktigare än de extrema kostnader som invandringen medför, men minskad tillit leder också i längden till minskat skatteunderlag och ökad korruption. Med detta sagt, kommer vi fokusera på de påtagliga siffror och beräkningar vi kan göra gällande invandring och mångkultur. Avtalet med Länsstyrelsen säger att vår kommun ska ta emot 80 invandrare per år. Staten ersätter kommuner för mottagandet av invandrare men enligt SKL täcker den ersättningen endast 22 % av den verkliga kostnaden. Stödet från staten för en sådan mottagning ligger på ca kronor. Om detta stöd endast täcker ca 22 % av kostnaden innebär det att den verkliga kostnaden är ca 31 miljoner kronor vilket medför en minuspost på cirka 24 miljoner kronor för kommunen. Om man antar att den utgiften fördelas på 2 år blir det en ökad kostnad på 12 miljoner varje år kommunen tar emot de avtalade invandrarna. För varje år ackumuleras kostnaden (då två kullar av invandrare orsakar kostnader samtidigt) så länge mottagandet fortsätter. Här är inte medräknat kostnader för invandrare som bosätter sig i kommunen på egen hand. Det finns även andra uppgifter från SKL som stödjer detta. I ett skriftligt Sveriges Radioreportage från Almedalen den 2 juni 2013 citerades SKL:s ordförande Anders Knape: Vad vi kan se för stora grupper så räcker den här schablonsumman, som ska räcka i tre och ett halvt år inte längre än ett år, eller lite mer än ett år. När vi sedan vet att staten själva gör en bedömning att det kan ta upp till sju år i genomsnitt innan man gör ett inträde på arbetsmarknaden, så innebär det att systemet är underfinansierat. Skulle avtalen för flyktingar och ensamkommande barn brytas, vilket är den politik vi driver, innebär det en initial besparing på 12 miljoner kronor år 1 samt 24 miljoner kronor år 2. Det är en fullt rimlig bedömning att det går att spara ytterligare miljontals kronor genom att den mångkulturella ideologin och propagandan omedelbart avskaffas. Då vi i dagsläget inte har exakta siffror på detta väljer vi att inte räkna med det. 12 miljoner kronor är ett rimligt antagande för 2016 och troligen det dubbla 2017 och framåt. En del av dessa kostnader ligger med all säkerhet på Arbetslivsnämnden, och vi gör därför en minskning av

5 Arbetslivsnämndens budget för 2016 med 6 miljoner kronor. Resterande 6 miljoner kronor ser vi som fullt möjligt att hämta från Socialnämndens budget. 4. Arbetslivsnämnden Arbetslivsnämndens viktigaste uppgifter skall vara att: Stödja och utveckla individens arbetsförmåga. Öka samverkan med näringslivet och den ideella sektorn. Skapa individanpassade möjligheter för individen att närma sig arbetsmarknaden. Kartlägga arbetsmarknadens behov och hjälpa individer att anpassa sig till efterfrågan. Sörja för utvecklingen av de individer som står långt från arbetsmarknaden så att de bättre anpassas till arbetsmarknadens behov. Skapa meningsfull vardag för individer utanför arbetsmarknaden. Sörja för kommunens arbetsmarknadsåtgärder i samverkan med övriga förvaltningar. 5. Behovet av en förvaltningsreform Svensk förvaltning är i allmänhet bred med många chefer, som ofta har parallella funktioner. Ser man på till exempel danska kommuner så har de en tydligare chefsstruktur, både när det gäller politiken och tjänstemannaområdet. Vår kommun bör göra en översyn om det verkligen inte är möjligt att minska antalet personer i chefsfunktioner. Vi anser att det är ett arbete som bör kunna komma igång och genomföras efterhand. 6. Kommunstyrelse och politisk ledning Sverigedemokraterna anser att kommunen skall göra en översyn av de pengar som spenderas på representation och se hur mycket medel som istället kan styras om till andra delar av verksamheten. Sverigedemokraterna ser ett behov av att förtydliga dokument gällande antidiskriminering inom kommunens verksamheter så att dessa även innefattar diskriminering baserat på ideologisk inställning. Vi ser det som fullt rimligt att Kommunstyrelseförvaltningen kan genomföra effektiviseringar, vilket vi även har med i vår budget. I vår beräkning har vi tagit en låg summa på 6 miljoner kronor. 7. Skolnämnden Sverigedemokraterna säger nej till samtliga skolnedläggningar i kommunen. Klasstorlekarna bör generellt hållas på en nivå med maximalt 20 elever. Rätten till bra mat i skolan är viktig för elevernas utveckling. Vi anser att maten som serveras inte skall vara vakuumförpackad eller vara återuppvärmd - vår vision är att nytillagad mat på färska råvaror. Ritualslaktat kött ska ej serveras inom skolan.

6 "Flumskolan" måste bort. Att PISA-rapporterna visar på ett ständigt sjunkande resultat i skolan bygger till stor del på undermineringen av lärarens roll och en ständig nedvärdering av själva kunskapsutlärningen. Inte heller tillåts lärare upprätthålla ordning och reda i klassrummet - inga disciplinära åtgärder tillåts trots stökiga elever och ordningsstörningar. Sverigedemokraterna anser att kommunen ska gå i täten mot "flumskolan" och ge behöriga lärare status som tjänstemän enligt det förvaltningsrättsliga begreppet om myndighetsutövning. Denna förhöjda status ger läraren ett större lagligt skydd mot verbala och fysiska angrepp. Vi vill se satsning på en jourskola för stökiga elever, samt att kommunen uppmanar skolornas rektorer att i högre grad använda sig av det lagstöd som finns i Skollagen om att flytta mobbande elever. Vi vill tillåta eleverna lära i sin egen takt. Idag anpassas skolgången efter den elev som är "svagast" vilket innebär att de elever som har lättare för skolgången förhindras att avancera snabbare. Detta får som följd att de inte uppnår de framsteg de hade kunnat nå. Vi vill därför införa klasser för de som behöver extra tid och resurser, samtidigt som de elever som har lättare att lära sig tillåts avancera i en snabbare takt. Vi lägger en speciell satsning på skolan med 26 miljoner kronor årligen. En årlig satsning med 1,3 miljoner kronor för digitala lärmiljöer. Vi vill ha en översyn angående anslaget till modersmålsverksamheten för att frigöra ytterligare nödvändiga resurser till skolan. Detta går att göra även under lagens krav på att tillhandahålla modersmålsundervisning, eftersom barnets behov av denna undervisning måste vägas mot barnets behov av att använda sin tid åt andra ämnen. 8. Samhällsnämnden Vid nybyggnation är Sverigedemokraternas vision att de fastigheter som byggs följer den befintliga arkitekturen för vår tätort. Besökare och boende i kommunen skall känna att de befinner sig i en kommun med ett rikt arv. Nyproduktionen i tätortens centrala delar skall inte förfula stadsbilden med byggnader utan anknytning till kommunens historiska arv. Förvaltningen ser behov av personalförstärkningar vilket ger ökad personalkostnad. Därför Budgeterar vi 1,6 miljoner årligen för detta. För ökade kostnader gällande kollektivtrafik och färdtjänst bugdeterar vi totalt 0,9 miljoner kronor årligen. Inom Samhällsnämnden ser vi även att det bör vara fullt rimligt att genomföra en generell effektivisering på 5 miljoner kronor år 2016 vilket sedan ger en lägre budgetram för år 2017 och Vi ser vikten av ett ökat underhåll av kommunens vägar, situationen idag med hål i vägarna gör att besökare får ett dåligt intryck av kommunen vilket resulterar i dålig marknadsföring. Kommunen skall genomföra en utredning av förekomsten av otrygga platser samt upprätta en åtgärdsplan av vart det kan vara aktuellt med kameraövervakning samt extrainsatser med patrullerande ordningsvakter för att öka känslan av trygghet och trivsel i kommunen.

7 9. Kultur- och fritid Att kommunen skall ha ett levande kulturliv och brett utbud av meningsfulla fritidsaktiviteter är viktigt för Sverigedemokraterna. Vi anser dock att en alltför stor del av kommunens resurser används till att finansiera smala, högst tvivelaktiga eller politiserade verksamheter. Vi vill spara in på nischad kulturverksamhet som saknar allmänintresse, mångkulturella projekt, och mångfaldsrundan. Därför behöver kommunen genomföra en översyn av hur mycket pengar kommunen kan göra besparingar med inom detta område. Kommunen skall inte vara med i det kostnadsfulla bolaget Scenkonst Västernorrland AB. Detta bolag har en budget på 113 miljoner kronor, varav nästan 100 miljoner kronor är skattemedel, endast omkring 8 miljoner kronor är produktionsintäkter. Vi anser också att kommunens stöd till föreningar och projekt som har politisk agenda bör slopas och de som uppbär stöd från kommunen idag bör granskas så att deras verksamhet är mer neutral. Den kommunfinansierade kulturen bör främst belysa den svenska kulturen och det historiska arvet. 10. Socialnämnden Sverigedemokraterna månar om respekten för de äldre och menar att samhället är skyldigt dem en trygg ålderdom. Stressad personal, rädsla och social isolering för vårdtagare, personalbrist och anställda utan rätt utbildning är några av problemen i äldrevården. Rätten till bra mat är grundläggande för fortsatt bra hälsa på äldre dagar. Den som inte längre har ork att laga egen mat ska inte tvingas äta återuppvärmd mat. Sverigedemokraterna ser att kommunen genom sin landsbygd, samt grannkommuner kan få fram bra produkter till en färsk matglädje för alla som äter inom kommunens verksamheter. Vi tillför Socialnämnden 9,7 miljoner kronor årligen för personalförstärkningar, främst för att förbättra bemötandet och vårdkvaliteten i äldrevården. Vi satsar därutöver 2,8 miljoner kronor årligen för hemtjänsten. Sverigedemokraterna vill på bästa vis begränsa och minska utanförskap. Sverigedemokraterna anser därför att det årligen bör upprättas ett socioekonomiskt bokslut för att utreda vilka grupper och vilka områden som är i behov av stöd och vilka insatser som behövs. Nämnden bör kunna spara 6 miljoner kronor på invandringsrelaterade kostnader, framförallt genom att kommunen säger upp avtalen om mottagande av flyktingar och ensamkommande barn. Under en treårsperiod räknar vi med att kommunen skall kunna göra en besparing på totalt 72 miljoner kronor (medräknat utgifter från Arbetslivsnämnden). Vi vill att kommunen hyr in bevakningspersonal, som kontrollerar tillstånd samt avhyser tiggare i offentliga miljöer, i enlighet med kommunens ordningsstadga. Vi ger också ett uppdrag att kontroll och insatser mot bidragsfusk ska förbättras. Socialnämnden skall i arbetet med nyanlända flyktingar och ensamkommande barn betona det svenska samhällets normer och värderingar. 11. Miljö Miljön i kommunen är av största vikt för hälsa och trivsel, men även för tryggheten. Sverigedemokraterna ser att miljöarbetet skall bedrivas på ett tillfredställande vis, att skyddet av kommunens viltbestånd ska utredas, och då vill vi speciellt sätta fokus på arter av växter och djur som är i farozonen att skadas eller utrotas inom kommunen. Länsstyrelsen har ett

8 övergripande ansvar för många av dessa frågor, men det är även nödvändigt att kommunen tar ett ansvar för att djurlivet ska överleva och frodas. Vid nybyggnation eller exploatering bör man särskilt beakta miljön. Detta är främst en fråga då man bygger så kallat förnyelsebar energi genom vindkraftverk. Ljud och ljus störningar samt att marken ej återställs fullt ut gör att byggnation av dessa inte kan anses som miljömässigt hållbara. 12. Finansförvaltning Det är viktigt att i det längsta inte se skatten som en resurs i första hand. Skattehöjning bör endast ske i de fall att prioriteringar inte kan göras. Då kommunen tar kostnader för mottagande av ensamkommande, samt kostnader för konsekvenserna av en hög invandring, där individer belastar skattemedel under många år efter det att ansvaret frånfaller migrationsverket och staten, gör att kommunen tar kostnader för en politik de ej kan påverka. Sverigedemokraterna ser det som statens ansvar att ta alla kostnader för den politik de bedriver. 13. Skattesats Vi anser att skattesatsen bör vara oförändrad.

9 Budget för Härnösands kommun Resultaträkning, tkr Budget Plan Plan Skatteintäkter Statsbidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Summa kostnader Resultat

10 Nämndernas Skattemedel, tkr Driftsbudget Budget Plan Plan Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Arbetslivsnämnden Samhällsnämnden Skolnämnden Socialnämnden Summa nämndernas driftsbudget Kommunstyrelsens Skattemedel, tkr Driftsbudget Budget Plan Plan Ram KS oförutsedda Trygghetsboende Sambiblioteket ökad hyra (från halva 2016) Effektiviseringar generellt Summa Kommunstyrelsen Arbetslivsnämnden Skattemedel, tkr Driftsbudget Budget Plan Plan Ram Utveckling av maskinhallen Satsning yrkesgymnasiala utbildningar Personalförstärkning Etappen Sommarjobb och sommaraktiviteter Särskilda insatser för utsatta grupper Minskade kostnader invandring (se även Socialnämnden) Löneökningar för anställda Ökade hyreskostnader Summa Arbetslivsnämnden Samhällsnämnden Skattemedel, tkr Driftsbudget Budget Plan Plan Ram Personalkostnadsökningar Kollektivtrafik Färdtjänst ökade kostnader Effektiviseringar generellt Summa Samhällsnämnden

11 Skolnämnden Skattemedel, tkr Driftsbudget Budget Plan Plan Ram Skolsatsning Digitala lärmiljöer Summa Skolnämnden Socialnämnden Skattemedel, tkr Driftsbudget Budget Plan Plan Ram Personalförstärkning Effektiviseringar generellt Minskade kostnader invandring (se även Arbetslivsnämnden) Hemtjänstpeng Matsalar Ängecenter och Solbrännan Summa Socialnämnden

12 Investeringar, tkr Budget Plan Plan Plan Plan Kommunstyrelsen KSF investeringar Internbanken KS exploateringar Summa KS Arbetslivsnämnden Utveckling yrkesutbildningar Lokalanpassningar Miljövänlig fordonspark Summa Arbetslivsnämnden Samhällsnämnden Administration Trafik Fritid Upprustning fritidsfastigheter Gata Konstbyggnader Mark Park Trafiksäkerhet Tillgänglighet Skogs- och naturmark Genomförande DP Utredningar/förstudier Informationssystem Summa Samhällsnämnden Investeringsbudget Härnösands kommun

13 Skolnämnden Samlad gymnasieskola Arbetsmiljöåtgärder Inventarier Utrustning/maskin Utomhusmiljö Summa Skolnämnden Socialnämnden Sängar Säbo Övriga inventarier Summa Socialnämnden Summa Investeringar