Innehållsförteckning:

Transkript

1 för Kramfors med plan för

2 Innehållsförteckning: 1. Inledning 2. Omvärldsbevakning och analys 3. Kommunövergripande mål 4. Levande landsbygd 5. Invandring och mångkultur 6. En attraktiv arbetsgivare och fler i jobb 7. Kommunstyrelse och politisk ledning 8. Barn och utbildning 9. Samhällsbyggnad, miljö och trygghet 10. Kultur och fritid 11. Bistånds-, arbetsmarknads och sociala servicenämnden 12. Finansförvaltning 13. Skattesats 14. Kramfors kommun 15. Investeringsbudget

3 1. Inledning Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. Vi betraktar oss som ett mittenalternativ i svensk politik och kombinerar strävandet efter social- och ekonomisk grundtrygghet med värdekonservativa idéer. Partiet låter sig av den anledningen inte enkelt placeras in på den klassiska vänsterhögerskalan och tillhör därför inte heller något av de traditionella blocken. Det övergripande målet med partiets verksamhet är att återskapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. Sverigedemokraterna ser kommunen ur ett konservativt perspektiv. Vi vill bevara kulturarvet utan att ge avkall på utvecklingen. Kommuninvånare skall ha ett bra idag och ett bättre imorgon, vilket vi strävar efter i vår budget genom prioriterande satsningar. Sverigedemokraternas budget ger ett ramverk för den närmsta framtiden, med målsättningar och strävan efter en bättre kommun för alla som bor och vistas här. Sverigedemokraternas budget för Kramfors är ett dokument för att gestalta och tydliggöra ett alternativ till det rådande styret. en har inte ambitionen att utgöra en fullständig manual för den ekonomiska och driftsmässiga styrningen. Det är ett dokument skapat för att tydliggöra ekonomiska, ideologiska, och visionsmässiga skillnader. Vår politik står i kontrast till både socialisternas budgetförslaget och till de andra partiernas politik. Sverigedemokraterna utgör i väsentlig utsträckning kommunens enda riktiga opposition. Politik handlar om att vilja och om att prioritera. Att höja skatten för att finansiera politisk utopi anser vi vara fel väg. Kommunen måste på något sätt minska utgifterna. Det bästa sättet att göra det är att stoppa den fortgående resan in i det mångkulturella samhället, en genomgående samhällsförändring vars kostnader inte på något sätt tydliggörs i den kommunala redovisningen. Vi Sverigedemokrater efterfrågar ett större ekonomiskt ansvarstagande. Men framförallt budgeterar vi för att på sikt nå ett bättre resultat än övriga partier. Detta gör vi utan att höja skatten.

4 2. Omvärldsbevakning och analys Sverige har under de senaste decennierna tagit emot fler människor än vad man klarat av att få i sysselsättning. Ser man till andelen sysselsatta på svensk arbetsmarknad när det gäller inrikes födda och utrikes födda så råder stora skillnader. Skillnader för olika ursprung Större gap råder i Sverige Utbildningsnivån är avgörande för sysselsättningen i Sverige. Högst är arbetslösheten bland lågutbildade. FN har uppskattat att över en miljon människor kom till Europa för att söka asyl under år En sådan befolkningstillväxt ställer högre krav på kommunerna dels genom ett ökat utanförskap, men även när det gäller utbildning, arbete, infrastruktur och bostadsförsörjning. Enligt senaste rapporten från SKL (april 2016) väntas befolkningen i Sverige öka med personer fram till 2019 varav 70 procent av dessa är utrikes födda. SKL ser en fortsatt god BNP-tillväxt under både 2016 och och därmed en god sysselsättningsökning vilket ger att skatteintäkterna beräknas öka med ca 2 procent under perioden. Därmed får kommunerna en tillfällig lindring tillsammans med ökade statsbidrag år 2016 och, enligt SKL. Däremot kommer kostnaderna för kommunerna beräknas öka 2016 med 9 procent (löpande priser) på grund av dyra lösningar för boende, anlitade bemanningsföretag och övertidsersättning. Under åren kommer BNP-tillväxten mattas av och sysselsättningsökningen beräknas avta i tillväxttakt. Här ser man ett svagare skatteunderlag, större behov av statligt stöd och en stor risk för kommunala skattehöjningar. Det råder även stor osäkerhet kring de framtida ekonomiska konsekvenserna av asyl- och flyktingmottagandet. Skulle kommunen tvingas genomföra skattehöjningar under åren försvagar detta hushållens köpkraft genom att disponibel inkomst minskar samtidigt som Västernorrlands län redan har ett högt skattetryck.

5

6 3. Kommunövergripande mål Till skillnad från det socialistiska styret strävar vi inte efter att sätta mål om att färre skall vara nöjda med samhällsservicen i kommunen. Då Sverigedemokraterna inte är ett missnöjesparti eftersträvar vi nöjda medborgare. Kommunen skall alltid sätta ribban högre än vad som är idag. De kommunövergripande målen skall vara: Nöjda medborgare och kunder God kvalitet Attraktiv arbetsgivare God ekonomisk hushållning Nöjda medborgare och kunder Indikator 2015 Mål Hur stor andel av brukarna är nöjda med den hemtjänst de får, % (KKiK) Hur stor del av brukarna är nöjda med sitt särskilda boende, % (KKiK) Hur uppfattar elever i årskurs 8 skolan och dess undervisning, % (KKiK) Företagarnas syn på kommunens service till företagarna, från Svenskt Näringslivs enkät till sina medlemmar, skala ,5 God kvalitet Indikator 2015 Mål Andel behöriga elever till ett yrkesprogram på gymnasiet, % (KKiK) 86,8 90 Hur stor andel av eleverna fullföljer sin gymnasieutbildning, % (KKiK) 85,3 86 Hur stor andel elever i årskurs 3 når Skolverkets kravnivåer i de nationella proven i svenska, svenska 2 och matematik, % (KKiK) Hur stor andel av de som ringer till kommunen uppfattar att de får ett gott bemötande när de ställt en enkel fråga, % (KKiK) Attraktiv arbetsgivare Indikator 2015 Mål Totalindex för det hållbara medarbetarengagemanget (HME) Delindex för motivation (HME) Delindex för ledarskapet (HME) Delindex för styrningen (HME) Sjukfrånvaron (% av arbetstid) 7,49 7 God ekonomisk hushållning Indikator 2015 Mål Resultatet ska uppgå till minst 1,1 % av verksamhetens nettokostnad uppfyllt 1,9 Skuldsättningsnivån får inte överstiga kr/invånare (nivån ) uppfyllt <

7 4. Levande landsbygd Vi strävar efter en levande landsbygd där våra riktade satsningar stärker en framtid för en blomstrande närproduktion för kommunen. Genom att ge landsbygden möjligheter utökas valfriheten för kommuninvånarna och kommunen kan på så vis locka till sig fler näringsidkare och ge möjlighet till försörjning för fler medborgare utanför tätorterna. Sverigedemokraterna definierar närproducerat som varor producerade inom kommunen eller angränsande kommuner och som längst från den regionala landsbygden. Sverigedemokraterna ser att många varor måste komma från större avstånd, dock ser vi att denna satsning gynnar såväl arbetstillfällen inom kommunen och närområdet, samt är gynnsamt för miljön i stort, med kortare transportsträckor. Inom arbetet med tillgänglighet för landsbygden ser Sverigedemokraterna att en utredning angående belysning i flerbostadsområden bör genomföras. Vi vill inte se att delar av glesbygden skall vara mörklagda under kvällar och på vinterhalvåret. Detta menar Sverigedemokraterna minskar efterfrågan för dessa bostadsområden. Med en utredning som i förlängningen kan innebära mer belysning på glesbygden vid tomtmarker, kan kommunen indirekt stimulera efterfrågan på bebyggliga tomter inom dessa områden.

8 5. Invandring och mångkultur Så länge statens fokus med invandringsmottagning inte är att hjälpa flyktingar, och så länge så kallade flyktingar får permanenta uppehållstillstånd som praxis, så anser vi att Kramfors bör säga upp alla avtal om flyktingmottagning och alla avtal om mottagande av så kallade ensamkommande barn. Kramfors kommun bör i alla avseenden motsätta sig statens tvångsåtgärder, som via Migrationsverket kommenderar folk till olika kommuner. I decennier har alla riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna påstått att invandringen till Sverige är ekonomiskt lönsamt trots den uppenbara motsatsen. Migrationsverkets tvångåtgärder är ett ypperligt bevis på att kommuner inte är intresserade av att ta emot invandrare då det ger stora påfrestningar på ekonomin. Den senaste tiden har det haglat uttalanden och rapporter från kommuner över hela landet, där man tydligt deklarerar att massinvandringen slår sönder ekonomin och urholkar välfärden, då allt större resurser läggs på kostnader för invandrare, samtidigt som man skär ner på utgifterna inom välfärden. Även fd statsminister Reinfeld gick i valet ut och klargjorde att det inte fanns pengar till annat än fortsatt massinvandring. Denna prioritering är för oss sverigedemokrater helt oacceptabel. Även om etablissemangets mörkande av de enorma kostnaderna för invandringen nu börjar bubbla upp till ytan, efter åratal av mörkläggning och censur från svensk media, är de ekonomiska konsekvenserna inte det enda, eller ens det viktigaste. Mångkulturen medför också en långt allvarligare situation, att samhällsklistret löses upp. Sverige har lyckats som nation på grund av en tusenårig, nästan unik, tillit till varandra och samhället och är inte något som Socialdemokraterna byggde på 1900-talet, utan går alltså mycket längre tillbaka än så. Länder med hög tillit har i regel en stabil demokrati, stark ekonomi, god folkhälsa, låg korruption, låg brottslighet samt en hög nivå av jämlikhet och jämställdhet skrev Forskning och Framsteg tidigare i år. Denna tillit håller nu på att eroderas - mångkulturen gör att folk får minskad tillit till myndigheter, grannar och samhället i stort. Mångkulturen gör att det är svårare att upprätthålla gemensamma normer och värderingar i samhället. Denna fråga är faktiskt viktigare än de extrema kostnader som invandringen medför, men minskad tillit leder också i längden till minskat skatteunderlag och ökad korruption. Med detta sagt, kommer vi fokusera på de påtagliga siffror och beräkningar vi kan göra gällande invandring och mångkultur. Avtalet 2015 med Länsstyrelsen säger att vår kommun ska ta emot 45 invandrare per år. Staten ersätter kommuner för mottagandet av invandrare men enligt SKL täcker den ersättningen endast 22 % av den verkliga kostnaden. Stödet från staten för en sådan mottagning ligger på ca kronor. Om detta stöd endast täcker ca 22 % av kostnaden innebär det att den verkliga kostnaden är ca 17,5 miljoner kronor vilket medför en minuspost på cirka 13,7 miljoner kronor för kommunen. Om man antar att den utgiften fördelas på 2 år blir det en ökad kostnad på 6,85 miljoner kronor varje år kommunen tar emot de avtalade invandrarna. För varje år ackumuleras kostnaden (då två kullar av invandrare orsakar kostnader samtidigt) så länge mottagandet fortsätter. Här är inte medräknat kostnader för invandrare som bosätter sig i kommunen på egen hand. Det finns även andra uppgifter från SKL som stödjer detta. I ett skriftligt Sveriges Radio-reportage från Almedalen den 2 juni 2013 citerades SKL:s ordförande Anders Knape: Vad vi kan se för stora grupper så räcker den här schablonsumman, som ska räcka i tre och ett halvt år inte längre än ett år, eller lite mer än ett år. När vi sedan vet att staten själva gör en bedömning att det kan ta upp till sju år i genomsnitt innan man gör ett inträde på arbetsmarknaden, så innebär det att systemet är underfinansierat.

9 Skulle avtalen för flyktingar och ensamkommande barn brytas, vilket är den politik vi driver, innebär det en initial besparing på 6,85 miljoner kronor år 1 samt 13,7 miljoner kronor år 2. Det är en fullt rimlig bedömning att det går att spara ytterligare miljontals kronor genom att den mångkulturella ideologin och propagandan omedelbart avskaffas. Då vi i dagsläget inte har exakta siffror på detta väljer vi att inte räkna med det. 6,85 miljoner kronor är ett rimligt antagande för och troligen det dubbla En stor del av dessa kostnader ligger med all säkerhet på BAS-nämnden, och vi gör därför en minskning av BAS-nämndens budget för med 6,85 miljoner kronor. Vidare skall kommunen erbjuda återvandringsbidrag till de invandrare som vill återvandra till sina hemländer Besparing invandring (BAS) Besparing invandring (BKU) Summa (Tkr):

10 6. En attraktiv arbetsgivare och fler i jobb Sverigedemokraterna föreslår satsningar på personalvård, ökad avsättning för löneökningar, förbättrad rekrytering. Inom äldreomsorgen och skolan avätter vi extra resurser för rekryteringar i form av äldrelyftet och skollyftet. Vi tillför BAS-nämnden totalt 30 miljoner kronor extra under en treårsperiod i något vi kallar för äldrelyftet, främst för att förbättra bemötandet och vårdkvaliteten i äldrevården. För varje extra 5 miljoner kronor som satsas kan kommunen heltidsanställa 15 undersköterskor årligen. Med denna satsning skulle kommunen därför under en treårsperiod komma upp i 45 extra anställda undersköterskor. Vilket är en ökning med 15 nya undersköterskor varje år under perioden. Satsningen Fler i arbete bygger på att kommunen anställer personer som står långt från arbetsmarknaden och erbjuder dessa a-kasseberättigade lönebidragsanställningar. Denna satsning gör att kommunen på sikt kan minska utgifter för socialbidrag samtidigt som personer som står långt från arbetsmarknaden får en väg in i arbetslivet och får en meningsfullare tillvaro. För att öka turismen till kommunen avsätter vi under en treårsperiod 1,49 miljoner kronor, vilket även detta genererar fler arbetstillfällen för kommunens medborgare. Totalt avsätter vi 147,5 miljoner kronor under en tre årsperiod för att öka sysselsättningen och för att göra Kramfors till en mer attraktiv arbetsgivare Kommunjurist Satsning på folkhälsoarbetet Ökad turism Personalvård KS Personalvård BAS Personalvård BKU Personalvård MoB Ökad avsättning löneökningar Organisationsanpassning KS Förbättrad rekytering Äldrelyftet Fler i arbete Sommarjobb Skollyftet Resurstillskott MoB Resurstillskott Öfn Mer verksamhet kulturskolan Summa (Tkr):

11 7. Kommunstyrelse och politisk ledning Sverigedemokraterna anser att kommunen skall göra en översyn av de pengar som spenderas på representation och se hur mycket medel som istället kan styras om till andra delar av verksamheten. Sverigedemokraterna ser ett behov av att förtydliga dokument gällande antidiskriminering inom kommunens verksamheter så att dessa även innefattar diskriminering baserat på ideologisk inställning. Svensk förvaltning är i allmänhet bred med många chefer, som ofta har parallella funktioner. Ser man på till exempel danska kommuner så har de en tydligare chefsstruktur, både när det gäller politiken och tjänstemannaområdet. Vår kommun bör göra en översyn om det verkligen inte är möjligt att minska antalet personer i chefsfunktioner. Vi anser att det är ett arbete som bör kunna komma igång och genomföras efterhand. Sverigedemokraterna ser även att kommunen är i behov av att anställa en kommunjurist. Detta med anledning av att när partiet varit i kontakt med kommunen och ställt frågan om det finns en kommunjurist fått till svar att detta saknas. Problemet med att inte ha en kommunjurist visar sig tydligt om beslut fattas felaktigt i kommunen. Det är alltid viktigt att veta vad lagen säger kring de olika besluten som fattas inom kommunen. Därför budgeterar vi kronor årligen för anställning av en kommunjurist. Vi ser det som fullt rimligt att Kommunstyrelseförvaltningen kan genomföra effektiviseringar, vilket vi även har med i vår budget. I vår beräkning har vi tagit en låg summa på minst kronor, med start år. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att se över om ytterligare effektiviseringar kan genomföras. Under flera decennier har kommunens politiker vanstyrt kommunen. Därför ser Sverigedemokraterna att det inte är mer än rätt att politiken tar ansvar för den situation kommunen hamnat i. Sverigedemokraterna föreslår en halvering av partistöden ( kr) samt ett halverat arvode för de politiker som uppbär månadsarvodering ( kr/år inkl. arbetsgivaravgift) Besparing månadsarvodering Besparing partistöd Effektiviseringar kommun styrelseförvaltningen Summa (Tkr):

12 8. Barn och utbildning (BKU) Inga skolnedläggningar skall ske i kommunen. Klasstorlekarna bör generellt hållas på en nivå med maximalt 20 elever, för bästa studieresultat. Vi vill se ett matlyft i skolan och budgeterar därför 2 miljoner kronor extra till skolmaten årligen. Rätten till bra mat i skolan är viktig för elevernas utveckling. Vår vision är nytillagad mat på färska råvaror. Kött där djur utsatts för onödigt lidande ska ej serveras inom skolan, kommunen skall därför inte köpa in mat som inte är laglig att producera i Sverige. Flumskolan måste bort. Att PISA-rapporterna visar på ett ständigt sjunkande resultat i skolan bygger till stor del på undermineringen av lärarens roll och en ständig nedvärdering av själva kunskapsutlärningen. Inte heller tillåts lärare upprätthålla ordning och reda i klassrummet - inga disciplinära åtgärder tillåts trots stökiga elever och ordningsstörningar. Sverigedemokraterna anser att kommunen ska gå i täten mot flumskolan och ge behöriga lärare status som tjänstemän enligt det förvaltningsrättsliga begreppet om myndighetsutövning. Denna förhöjda status ger läraren ett större lagligt skydd mot verbala och fysiska angrepp. Vi vill se satsning på en jourskola för stökiga elever, samt att kommunen uppmanar skolornas rektorer att i högre grad använda sig av det lagstöd som finns i Skollagen om att flytta mobbande elever. Vi vill tillåta eleverna lära i sin egen takt. Idag anpassas skolgången efter den elev som är svagast vilket innebär att de elever som har lättare för skolgången förhindras att avancera snabbare. Detta får som följd att de inte uppnår de framsteg de hade kunnat nå. Vi vill därför införa klasser för de som behöver extra tid och resurser, samtidigt som de elever som har lättare att lära sig tillåts avancera i en snabbare takt. Vi vill se ett skollyft i Kramfors kommun och budgeterar därför 10 miljoner kronor extra årligen. Detta för att rikta mer resurser i syfte att höja kunskapsnivån hos elever i grundskolan. Vi vill ha en översyn angående anslaget till modersmålsverksamheten för att frigöra ytterligare nödvändiga resurser till skolan. Detta går att göra även under lagens krav på att tillhandahålla modersmålsundervisning, eftersom barnets behov av denna undervisning måste vägas mot barnets behov av att använda sin tid åt andra ämnen Matlyftet (bättre skolmat) Skollyftet Summa (Tkr):

13 9. Samhällsbyggnad, miljö och trygghet Vid nybyggnation är Sverigedemokraternas vision att de fastigheter som byggs följer den befintliga arkitekturen för vår tätort. Besökare och boende i kommunen skall känna att de befinner sig i en kommun med ett rikt arv. Nyproduktionen i tätortens centrala delar skall inte förfula stadsbilden med byggnader utan anknytning till kommunens historiska arv. Sverigedemokraterna kommer göra allt för att stoppa centraliseringen i kommunen. Kommunen skall därför inte verka för fortsatt centralisering. Kommunen skall genomföra en utredning av förekomsten av otrygga platser samt upprätta en åtgärdsplan av vart det kan vara aktuellt med kameraövervakning samt extrainsatser med patrullerande ordningsvakter för att öka känslan av trygghet och trivsel i kommunen. Sverigedemokraterna budgeterar 1 miljon kronor årligen för en trygghetssatsning (KS). Till detta kopplar vi ett uppdrag om att kommunen skall anställa två bilburna ordningsvakter för att stärka tryggheten i kommunen. Utöver detta avsätter vi ytterligare 1 miljon kronor årligen till Miljö- och byggnadsnämnden för trygghetsskapande åtgärder. Miljön i kommunen är av största vikt för hälsa och trivsel, men även för tryggheten. Sverigedemokraterna ser att miljöarbetet skall bedrivas på ett tillfredställande vis, att skyddet av kommunens viltbestånd ska utredas, och då vill vi speciellt sätta fokus på arter av växter och djur som är i farozonen att skadas eller utrotas inom kommunen. Länsstyrelsen har ett övergripande ansvar för många av dessa frågor, men det är även nödvändigt att kommunen tar ett ansvar för att djurlivet ska överleva och frodas. Vid nybyggnation eller exploatering bör man särskilt beakta miljön. Detta är främst en fråga då man bygger så kallat förnyelsebar energi genom vindkraftverk. Ljud och ljus störningar samt att marken ej återställs fullt ut gör att byggnation av dessa inte kan anses som miljömässigt hållbara. Vi säger därför nej till fortsatt utveckling av vindkraft i kommunen. Vidare avsätter vi 1,3 miljoner årligen under perioden i satsning på bredband i kommunen Stärkt trygghet i kommunen Trygghetssatsning Summa (Tkr):

14 10. Kultur och fritid Att kommunen skall ha ett levande kulturliv och brett utbud av meningsfulla fritidsaktiviteter är viktigt för Sverigedemokraterna. Kommunens resurser skall inte användas till att finansiera smala, högst tvivelaktiga eller politiserade verksamheter. Vi anser också att kommunens stöd till föreningar och projekt som har politisk agenda bör slopas (med undantag från partistöd) och de som uppbär stöd från kommunen idag bör granskas så att deras verksamhet är mer neutral. Den kommunfinansierade kulturen bör främst belysa den svenska kulturen och det historiska arvet. Kulturskolan skall vara avgiftsfri och Sverigedemokraterna budgeterar totalt kronor extra årligen till denna verksamhet. Vidare satsar vi 1,8 miljoner årligen för fler möjligheter till en aktiv fritid.

15 11. Bistånds-, arbetsmarknads och sociala servicenämnden Sverigedemokraterna månar om respekten för de äldre och menar att samhället är skyldigt dem en trygg ålderdom. Stressad personal, rädsla och social isolering för vårdtagare, personalbrist och anställda utan rätt utbildning är några av problemen i äldrevården. Rätten till bra mat är grundläggande för fortsatt bra hälsa på äldre dagar. Den som inte längre har ork att laga egen mat ska inte tvingas äta återuppvärmd mat. Sverigedemokraterna ser att kommunen genom sin landsbygd, samt grannkommuner kan få fram bra produkter till en färsk matglädje för alla som äter inom kommunens verksamheter. Vi vill se ett matlyft inom äldreomsorgen och budgeterar därför 2 miljoner kronor extra för detta i en speciell årlig satsning. Vi tillför BAS-nämnden totalt 30 miljoner kronor extra under en treårsperiod i något vi kallar för äldrelyftet, främst för att förbättra bemötandet och vårdkvaliteten i äldrevården (år : 5 miljoner kronor, år 2018: 10 miljoner kronor och år 2019: 15 miljoner kronor). För varje extra 5 miljoner kronor som satsas kan kommunen heltidsanställa 15 undersköterskor årligen. Med denna satsning skulle kommunen därför under en treårsperiod komma upp i 45 extra anställda undersköterskor. Vilket är en ökning med 15 nya undersköterskor varje år under perioden. Trygghetslarm skall vara kostnadsfritt, därför väljer Sverigedemokraterna att budgetera 1,5 miljoner kronor för att avskaffa kostnaden för trygghetslarm. Sverigedemokraterna vill på bästa vis begränsa och minska utanförskap. Sverigedemokraterna anser därför att det årligen bör upprättas ett socioekonomiskt bokslut för att utreda vilka grupper och vilka områden som är i behov av stöd och vilka insatser som behövs. Vi ger också i uppdrag att kontroll och insatser mot bidragsfusk ska förbättras. BAS-nämnden skall i arbetet med nyanlända flyktingar och ensamkommande barn betona det svenska samhällets normer och värderingar. Det är viktigt att kommunen avsätter medel för att ungdomar skall få sommarjobba. Dels för att behålla ungdomar i kommunen men även för att ungdomar skall få referenser och nyttiga erfarenheter för framtiden. Därför budgeterar Sverigedemokraterna extra medel f ör sommarjobb. Under en treårsperiod avsätter vi totalt 6 miljoner kronor extra för detta (år : 1 miljon kronor, 2018: 2 miljoner kronor och år 2019: 3 miljoner kronor) Matlyftet (äldreomsorgen) Äldrelyftet Kostnadsfria tygghetslarm Sommarjobb för unga Summa (Tkr):

16 12. Finansförvaltning Det är viktigt att i det längsta inte se skatten som en resurs i första hand. Skattehöjning bör endast ske i de fall att prioriteringar inte kan göras. Då kommunen tar kostnader för mottagande av ensamkommande, samt kostnader för konsekvenserna av en hög invandring, där individer belastar skattemedel under många år efter det att ansvaret frånfaller migrationsverket och staten, gör att kommunen tar kostnader för en politik de ej kan påverka. Sverigedemokraterna ser det som statens ansvar att ta alla kostnader för den politik de bedriver.

17 13. Skattesats Vi anser att skattesatsen skall vara oförändrad (23,14 kronor per skattekrona).

18 14. Kramfors kommun Resultaträkning, tkr Skatteintäkter Statsbidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Summa kostnader Resultat Nämndernas driftsbudgetar, nettokostnader tkr (minus = utgift) Kommunstyrelsen BAS-nämnden BKU-nämnden MoB-nämnden Överförmyndarnämnden Revisionsnämnden Summa nämndernas driftsbudget

19 Kommunstyrelsens driftsbudget, tkr (negativa tal = satsning, positiva tal = besparing) Kostnader Intäkter Minskat partistöd (50%) Halverade månadsarvoden inkl avgifter Effektiviseringar (generellt) Satsning på bredband Mer möjlighet till aktiv fritid Utveckla kollektivtrafiken Kollektivtrafikberedning (KF) Satsning på folkhälsoarbetet Ökad turism Trygghetssatsning Kramfors jubileumsår Personalvård Ökad avsättning löneökningar (finansförvaltning) Organisationsanpassning Kommunjurist Förbättrad rekrytering Nettoram Bistånds, arbetsmarknads och sociala servicenämndens driftsbudget, tkr (negativa tal = satsning, positiva tal = besparing) Kostnader Intäkter Halverade månadsarvoden inkl avgifter Besparing invandring Återvandringsbidrag Personalvård Matlyftet (för äldre) Äldrelyftet Trygghetslarm (kostnadsfritt) Fler i arbete Sommarjobb Nettoram

20 Barn-, kultur- och utbildningsnämndens driftsbudget, tkr (negativa tal = satsning, positiva tal = besparing) Kostnader Intäkter Halverade månadsarvoden inkl avgifter Besparing invandring Avgiftsfri kulturskola Mer verksamhet inom kulturskolan Utbyggnad av förskolan Personalvård Matlyftet (skolan) Skollyftet Nettoram Miljö- och byggnadsnämndens driftsbudget, tkr (negativa tal = satsning, positiva tal = besparing) Kostnader Intäkter Halverade månadsarvoden inkl avgifter Personalvård Resurstillskott Stärkt trygghet i kommunen Nettoram Överförmyndarnämndens driftsbudget, tkr (negativa tal = satsning, positiva tal = besparing) Kostnader Intäkter Resurstillskott Nettoram Revisionsnämndens driftsbudget, tkr (negativa tal = satsning, positiva tal = besparing) Kostnader Intäkter Nettoram

21

22 15. Investeringsbudget Summering - Investeringar Kramfors kommun Tkr (minus = satsning) Kramfors kommun, koncern Krambo investeringar i kommunens verksamhetslokaler Kramfors kommun, kommunstyrelsen Kramfors kommun, BAS-nämnden Kramfors kommun, BKU-nämnden Folksam Summa Investeringsdetaljer Kramfors kommun, koncern Tkr (minus = satsning) Krambo investeringar i egna fastigheter (befintliga) Krambo investeringar i nya bostäder Krambo investeringar i kommunens verksamhetslokaler Kramfors kommun Mediateknik för att klara likviditet utbyggnad av bredband KIAB likviditet för att kunna genomföra fastighetsförvärv Summa Krambo investeringar i kommunens verksamhetslokaler Tkr (minus = satsning) BAS: Projektering till ny gruppbostad BAS: Ombyggnationer Vallen fortsättning från BAS: Investeringsreserv BKU: Fordonsprogrammet fortsättning från BKU: Utredning om tillgänglighet Kramforsskolan/Stenskolan BKU: Utredning om tillgänglighet Ullångerskolan BKU: Investeringsreserv KS: Kostenheten, projekteringskostnad kök Gudmundrå och Ådalsskolan KS: Kostenheten, renovering kök Nybo och Höga kustenskolan KS: Kostenheten, inventarier kök Ytterlännässkolan och centralkök Summa

23 Kramfors kommun - Kommunstyrelsen (Stöd och service, Samhällsavdelningen) Tkr (minus = satsning) Kommunstyrelsen - Stöd och service IT, reinvesteringar byte vert 4:e år Servrar och SAN m.m Skrivare Nätverk Övriga investeringar AS400 m.m Kost, byte köksutrustning Maskiner och inventarier Samhällsavdelningen Markförvärv Investeringsbreserv Latbergshallen ismaskin Latbergshallen entré Ådalshallen byte av skåp omklädning sim Ådalshallen entré Ådalshallen gymnastikutrustning Bollstahallen gymutrustning Kramfors tennishall renovering Kramfors tennishall brandlarm Ådalshallen bubbelpool Omläggning och sanering av VA-ledningar Ombyggnad och beläggning av gator och vägar Gång- och cykelvägar, trafiksäkerhetsåtgärder Parker och planteringar Renovering av lekparker och Kramforsån Bussplan Bollsta Avloppspumpstationer ombyggnad Renovering Hamnmagasinet Malmbergskajen, renovering av tak Upprustning rännstensbrunnar ÅVC Höga Kusten Höga Kusten Airport, utvändig målning terminalbyggnad Summa

24 Kramfors kommun - BAS-nämnden Tkr (minus = satsning) SVO-teknisk utrustning IFO Möbler och elektrisk utrustning Inventarier till ny gruppbostad Utrustning inom daglig verksamhet SVO möbler SVO utrustning, cyklar Utrustning datasal Köksutrustning, vitvaror i personal och elevmatsalar - 50 Dörrar med kodlås Ersätta sliten luftvärmepump - 60 Ombyggnation personalrum Summa Kramfors kommun - BKU-nämnden Tkr (minus = satsning) Förskola, årlig upprustning av närliggande miljöer, leksaker, inredning m.m Grundskola klassrumsvisa utbyten av möbler och inredningar 10 klassrum/år Gymnasiet modernisering av lärmiljöer Kulturenhet tillgänglighetsfrämljande åtgärder Bibliotek bokbuss och inventarier IT Summa Folksam Tkr (minus = satsning) Ombyggnationer åt Folksam Summa

25

26