Universitetsstyrelsens sammanträde 20 februari 2018

Transkript

1 Universitetsstyrelsens sammanträde 20 februari 2018 Bildmuseet Foto. Mattias Pettersson V.2 Post budgetkommitténs sammanträde

2 Kallelse Akademisekreterare Daniel Andersson Till universitetsstyrelsens ledamöter och personalens företrädare, lärarnas och studenternas suppleant (Till personalens ersättare och lärarnas andra gruppsuppleant för kännedom) Universitetsstyrelsen kallas härmed till sammanträde den 20 februari 2018 Tid: 09:45 (till ca 15:15 enligt planering) Plats: Bildmuseet, Konstnärligt Campus Kaffe/Te serveras från kl. 09:15 Ärenden: Enligt bifogad föredragningslista och handlingar som skickas den 2 februari samt ett kompletterande utskick av handlingar till ärende p 7 (A-B) Årsredovisning 2017, p 10 (A-B) Anvisningar för verksamhetsplanering och budget 2019 samt p 12 (A-B) Budgetunderlag kommer skyndsamt ske efter att universitetsstyrelsens budgetkommitté behandlat ärendena den 9 februari. Vänliga hälsningar Daniel Andersson Akademisekreterare daniel.l.andersson@umu.se

3 Föredragningslista Universitetsstyrelsen Sammanträdesdatum Sid 1 (4) Tid: Kl. 09:45 - ca 15:20 Plats: Konstnärligt Campus, Bildmuseet Mötesformalia Ärende Anmärkning Tid 1 Beslut Fastställande av föredragningslistan 09:45 10 min 2 Beslut 3 Information Utseende av justeringsperson Remisser Förslag: Stina Alm Behandlade remisser. Bilaga p 3. 4 Information 5 Information Föregående sammanträdesprotokoll Styrelsens beslut föregående termin Ordförande Chris Heister föredrar ärendet. Protokoll från styrelsesammanträdet Bilaga p 4. Promemoria. Bilaga p 5. 6 Information Inkomna skrivelser Beslutsärenden Universitetsdirektör Caroline Sjöberg föredrar ärendet. Skrivelse från Tankesmedjan VSVB. Bilaga p 6. Ärende Anmärkning Tid 7 Information Årsredovisning 2017 Dnr: FS Bitr. universitetsdirektör Per Ragnarsson och controller Carina Henningsson föredrar ärendet min Beslutsförslag. Bilaga p 7 A. Årsredovisning Bilaga p 7 B. Studentkårernas bilaga till Umeå universitets Årsredovisning Bilaga p 7 C. Umeå universitet Umeå

4 Föredragningslista Universitetsstyrelsen Sammanträdesdatum Sid 2 (4) 8 Beslut Intern styrning och kontroll Kontrollplan Dnr: FS: Bitr. universitetsdirektör Per Ragnarsson och utredare Carl Larsson föredrar ärendet. 10:35 10 min Beslutsförslag. Bilaga p 8 A. Uppföljning av Kontrollplan Bilaga p 8 B. Kontrollplan Bilaga p 8 C. Diskussionsärenden Ärende Anmärkning Tid 9 Inför verksamhetsplanering och budget år 2019 Rektor Hans Adolfsson och bitr. universitetsdirektör Per Ragnarsson inleder. 10:45 20 min Beslutsärenden Ärende Anmärkning Tid 10 Beslut Anvisningar för verksamhetsplanering och budget år 2019 Dnr: FS Bitr. universitetsdirektör Per Ragnarsson och controller Carina Henningsson föredrar ärendet. 11:05 10 min Beslutsunderlag. Bilaga p 10 A. Anvisningar för verksamhetsplanering och budget Bilaga p 10 B. 11 Beslut Anställningsordning för lärare vid Umeå universitet Dnr FS Personalchef Lars Nordlander och utvecklingskonsult Ebba Moritz föredrar ärendet. 11:15 10 min Beslutsförslag. Bilaga p 11 A. Anställningsordning för lärare vid Umeå universitet. Bilaga p 11 B. Förhandlingsprotokoll MBL Bilaga p 11 C. Umeå universitet Umeå

5 Föredragningslista Universitetsstyrelsen Sammanträdesdatum Sid 3 (4) Lunch 11:25 Visning av Bildmuseet Föreståndare Katarina Pierre informerar. 12:15 60 min 12 Beslut Budgetunderlag Dnr FS Bitr. universitetsdirektör Per Ragnarsson och utredare Anders Steinwall föredrar ärendet. 13:15 20 min Beslutsunderlag. Bilaga p 12 A. Budgetunderlag Bilaga p 12 B. 13 Beslut Arbetsordning för Umeå universitet Dnr FS Akademisekreterare Daniel Andersson och utredare Anders Steinwall föredrar ärendet. 13:35 10 min Beslutsunderlag. Bilaga p 13 A. Arbetsordning för Umeå universitet. Bilaga p 13 B. Internrevision 14 Beslut Internrevisionens årsredovisning 2017 Dnr: FS Internrevisionschef Susanne Hellqvist föredrar ärendet. 13:45 5 min Internrevisionens årsredovisning 2017 Bilaga p Beslut Internrevisionens granskning av universitetets krisberedskapsorganisation Dnr: FS Internrevisionschef Susanne Hellqvist föredrar ärendet. Universitetets krisberedskapsorganisation. Bilaga p :50 10 min 16 Beslut Kommentarer och åtgärder med anledning internrevisionens granskning av universitetets krisberedskapsorganisation Dnr: FS Universitetsdirektör Caroline Sjöberg föredrar ärendet. Beslutsförslag. Bilaga p :00 5 min Informationsärenden Ärende Anmärkning Tid 17 Information Återrapport - Utvecklingen av lärosätets ITprocesser och strategier Bitr. förvaltningschef Richard Olsson och t.f. enhetschef Therese Söderlund informerar. 14:05 10 min Umeå universitet Umeå

6 Föredragningslista Universitetsstyrelsen Sammanträdesdatum Sid 4 (4) 18 Information Umeå universitet med omvärld Rektor Hans Adolfsson informerar. Umeå universitet med omvärld. Bilaga p 18 A. 14:15 20 min Studentrekryteringen vid terminsstarten. Bilaga p 18 B. 19 Information Styr- och resursutredningen (Strut) Rektor Hans Adolfsson, bitr. universitetsdirektör Per Ragnarsson och utredare Anders Steinwall informerar. 14:35 20 min Modellförslag. Bilaga p Information Redovisning av Umeå universitet Holding AB:s verksamhet Rektor Hans Adolfsson informerar. 14:55 5 min Övriga ärenden Ärende Anmärkning Tid 21 15:00 15 min Umeå universitet Umeå

7 Bilaga p 3

8 Universitetsstyrelsen PM Sid 1 (2) Av rektor besvarade remisser perioden 29 november 2017 till 30 januari Remiss Kompletterande promemoria till betänkandet Personuppgiftshantering för forskningsändamål (SOU 2017:50) Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) har erbjudit Umeå universitet att yttra sig över kompletterande promemoria till betänkandet Personuppgiftshantering för forskningsändamål (SOU 2017:50). Umeå universitet har inga synpunkter på den föreslagna kompletteringen. Umeå universitet Ansvarig: Petra Kanon, universitetsjurist, Universitetsledningens kansli Yttrande fastställt av rektor den 5 december Remiss Samråd Cykeltrafikprogram (TN 2017/01067) Umeå universitet har av Umeå Kommun (Gator och parker) anmodats kommentera samrådsremiss Cykeltrafikprogram (TN 2017/01067). Umeå universitet stödjer inriktningen på Cykeltrafikprogrammet och ser fram emot vidare dialog på alla nivåer för att realisera inriktningen. Universitetet berörs av de prognosticerade ökningarna på och i närheten av våra campusområden och följer detta med både intresse och beredskap. Umeå universitet Ansvarig: Richard Olsson, enhetschef, Lokalförsörjningsenheten Yttrande fastställt av rektor den 19 december Remiss Varför sparar lärosätena? En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor (RiR 2017:28) Riksrevisionen har publicerat granskningsrapporten Varför sparar lärosätena? En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor (RiR 2017:28). Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) har anmodat Umeå universitet att lämna synpunkter, främst på rapportens beskrivande delar, slutsatser samt på de rekommendationer som lämnas till regeringen. Umeå universitet ser flera av förslagen som rimliga men anser att det är viktigt att invänta Styr- och resursutredningens (utredningen för starka och ansvarsfulla lärosäten) förslag innan kriterier utarbetas. Rekommendationen att införa ett kvantitativt återrapporteringskrav avseende redovisning av myndighetskapital uppdelat på fritt respektive intecknat kapital ställer sig universitetet negativt till. En sådan uppdelning skulle innebära låsningar samt försämrade möjligheter att använda myndighetskapital. Umeå universitet anser att rapporten innehåller bra analyser som helhet.

9 Universitetsstyrelsen PM Sid 2 (2) Umeå universitet Ansvarig: Carina Henningsson, bitr. budgetchef, Planeringsenheten Yttrande fastställt av rektor den 19 december Remiss Promemorian En jämnare utveckling av arbetskostnadsindex i pris- och löneomräkningen (Fi 2017/04399/BATOT) Umeå universitet har av Regeringskansliet (Finansdepartementet) erbjudits att inkomma med kommentarer kring promemorian En jämnare utveckling av arbetskostnadsindex i pris- och löneomräkningen (Fi 2017/04399/BATOT). Umeå universitet anser att det är positivt med förslaget i promemorian eftersom förslaget med stor sannolikhet leder till minskad årlig variation och därmed minskad osäkerhet. Universitetet ser det som en viktig förutsättning att förslaget är neutralt över tid för myndigheternas anslag. Det så kallade produktivitetsavdraget, som innebär att alla lärosäten ska bli effektivare varje år genom en produktivitetsökning, är inte rimligt att tillämpa för kärnverksamheten vid ett lärosäte då möjligheterna till effektivisering och rationalisering inte är desamma inom högre utbildning och forskning som i andra statliga myndigheters verksamhet. De årliga kostnadsökningarna för bland annat lönerevision, innebär allvarliga risker för kvalitetssäkring av kärnverksamheten genom exempelvis behovet av större undervisningsgrupper och en ytterligare minskning av studenternas kontakttid med lärarna. För vuxenutbildning i Sverige används det så kallade Skolindexet, som inte har produktivitetsavdrag. Produktivitetsavdraget bör snarast tas bort även vid universitet och högskolor. Umeå universitet Ansvarig: Per Ragnarsson, bitr. universitetsdirektör, Universitetsledningen Yttrande fastställt av rektor den 2 januari 2018

10 Bilaga p 4

11 Protokoll Universitetsstyrelsen Sammanträdesdatum UMEÅ UNIVERSITET Sid 1 (7) Tid: Kl. 10:00-14:00 Plats: Professorn, plan 8, Förvaltningshuset Närvaro: Bilaga 0:1 Planering: Bilaga 0:2 Mötesformalia Ärende 77 Fastställande av föredragningslistan Beslut 78 Utseende av justeringsperson Beslut 79 Remisser Information Beslut/ åtgärd Universitetsstyrelsens beslutar att fastställa det utsända förslaget till föredragningslista. Christer Nordlund utses att jämte ordförande och rektor justera sammanträdesprotokollet. Universitetsstyrelsen beslutar att lägga remisserna till handlingarna. Behandlade remisser. Bilaga p Information Föregående sammanträdesprotokoll Ordförande Chris Heister föredrar ärendet. Universitetsstyrelsen beslutar godkänna protokollet som läggs till handlingarna. Protokoll från styrelsesammanträdet Bilaga p Inkomna skrivelser Information Universitetsdirektör Caroline Sjöberg informerar om en inkommen skrivelse från en vid universitetet tidigare anställd medarbetare. Universitetsstyrelsen uppdrar till universitetsdirektören att besvara skrivelsen. Skrivelse. Bilaga p 81. Umeå universitet Umeå

12 Protokoll Universitetsstyrelsen Sammanträdesdatum UMEÅ UNIVERSITET Sid 2 (7) Beslutsärenden 82 Beslut 83 Information 84 Beslut Ärende Ägardirektiv Umeå universitet holding AB Dnr: FS u Revidering av antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Dnr: FS u Intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll - systembeskrivning och riskanalys Dnr: FS i Beslut/ åtgärd Bitr. universitetsdirektör Per Ragnarsson föredrar ärendet Universitetsstyrelsen beslutar att uppdra åt bitr. universitetsdirektören att korrigera bilagan, i fråga om några mindre ändringar under avsnitt 1 och 3, men att i övrigt fastställa Ägardirektiv för Umeå universitet Holding AB. Ägardirektiv inkl. beslutsförslag. Bilaga p 82. Områdeschef Åsa Vännman och systemadministratör Maria Lundgren föredrar ärendet. Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet att gälla från och med den i januari 2018 för utbildningar som startar läsåret 2018/2019. Besl u tsfö rslag. Bilaga p 83 A. Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Bilaga p 83 B. Bitr. universitetsdirektör Per Ragnarsson föredrar ärendet. Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa dokumenten Systembeskrivning - Intern styrning och kontroll år 2018 samt Riskanalys Företrädarna för studenterna anmäler skiljaktig mening avseende bilaga p 84 C och beskrivning av risk vid delmål 4.2 då de anser att sannolikheten bör höjas från medel till hög. Beslutsförslag. Bilaga p 84 A. Systembeskrivning - Intern styrning och kontroll år Bilaga p 84 B. Umeå universitet Umeå

13 Protokoll Universitetsstyrelsen Sammanträdesdatum UMEÅ UNIVERSITET Sid 3 (7) Riskanalys, avseende risker kopplade till delmål, bestämmelser, lagar och regler år Bilaga p 84 C. Anmälan om skiljaktig mening. Bilaga p 84 D. 85 Beslut Internrevisionens riskanalys och revisionsplan Dnr: FS l Internrevisionschef Susanne Hellqvist föredrar ärendet. Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa Internrevisionsplanenför år Internrevisionsplanen omfattar följande granskningsprojekt och rådgivningsuppdrag: Granskningsprojekt: Grundläggande granskning 1. Löpande institutions- och enhetsgranslmingar Temagranskningar 2. Förvaltning av universitetsövergripande styrdokument 3. Universitetets arbete med psykosocial arbetsmiljö 4. Universitetets miljöledningssystem 5. E-lärande 6. Avtal om läkarutbildning och forskning (ALF) Rådgivningsuppdrag och övriga aktiviteter 7. Återkoppling på universitetsledningens riskanalys inför år Ospecificerade aktiviteter (rådgivning och/ eller oförutsedda granskningar) 9. Uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån tidigare granskningar revisionsplaner från och med 2019 års plan ska beslutas i februari istället för i december. Det innebär att internrevisionsplanen för år 2019 beslutas vid styrelsens sammanträde i februari 2019 o.s.v. Umeå universitet Umeå

14 Protokoll Universitetsstyrelsen Sammanträdesdatum e UMEÅ UNIVERSITET Sid 4 (7) Beslutsförslag. Bilaga p 85 A. Internrevisionens internrevisionsplan år Bilaga p 85 B. 86 Beslut 87 Beslut Regler för Internrevisionen Dnr: FS Rapport med anledning av minskat antal antagna doktorander - återrapportering Informationsärenden Ärende Internrevisionschef Susanne Hellqvist föredrar ärendet. Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa Regler för internrevisionen vid Umeå universitet att gälla från och med 1januari 2018 och tillsvidare. Beslutsförslag. Bilaga p 86 A. Regler för Internrevisionen. Bilaga p 86 B. Utredare Ester Roos Engstrand föredrar ärendet. Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa Rapport med anledning av minskat antal antagna doktorander. Rapport. Bilaga p 87. Beslut/ åtgärd 88 Information Umeå universitet med omvärld Rektor Hans Adolfsson informerar styrelsen om ett urval av aktuella händelser, aktiviteter och diskussioner vid Umeå universitet samt universitets- och högskolesektorn, bland annat utfallet för universitetet av U niversitetskanslersämbetets (UKÄ) pilotutvärderingar av grundlärarexamen, inriktning fritidshem samt det interna kvalitetsarbetet vid lärosätet. Gällande grundlärarexamen, inriktning fritidshem är omdömet ifrågasatt kvalitet och UKÄ anför som skäl till detta, bland annat bristande kvalitetsarbete, bristande jämställdhetsperspektiv men även att kompetensförsörjningen i anslutning till området fritidshem bedöms som svag. Avseende utvärderingen av det interna kvalitetsarbetet är omdömet inte godkänt och här slår rappo1ten från UKÄ ner på de s.k. aspektområdena Utformning, Umeå universitet Umeå

15 Protokoll Universitetsstyrelsen Sammanträdesdatum UMEÅ UNIVERSITET Sid 5 (7) 89 Negativ budgetering Information genomförande och resultat, samt Jämställdhetsperspektiv där universitetet behöver förbättra sitt arbete. Universitetet kommer, bland annat, med anledning av utvärderingarna arbeta vidare med ett sammanhållet kvalitetssystem för utbildning på alla nivåer, utveckla det interna stödet i arbetet med självvärderingar samt inrätta en universitetsgemensam kvalitetsgrupp, om pågående utvärdering av organisationen av Konstnärligt Campus som leds av f.d. statssekreterare Peter Honeth. En slutrapport med förslag ska lämnas till rektor senast den 30 april 2018, om pågående #metoo-rörelse som för akademins vidkommande manifesteras genom det sk Akademiuppropet på sociala medier. Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson har med anledning av det kallat till sig myndighetscheferna för U niversitetskanslersämbetet, Universitetsoch högskolerådet och Vetenskapsrådet för att veta hur lärosätena arbetar med frågorna. Rektor betonar vikten av att Umeå universitet aktivt och kontinuerligt motarbetar och uppmärksammar sexuella trakasserier och en osund kultur vid universitetet. Något som bland annat sker inom ramen för arbetet med lika villkor och det pågående arbetet med att formulera universitetets värdegrund. U niversitetsstyrelsen noterar informationen. Umeå universitet med omvärld. Bilaga p 88. Bitr. universitetsdirektör Per Ragnarsson informerar om rektors revidering den 13 november 2017, avseende beslut om ekonomiskt resultat, myndighetskapital och budget vid universitet. Bakgrunden till revideringen är att det fanns bromseffekter i tidigare gällande modell med negativ budgetering och i syfte att minska dessa bromseffekter samt att stimulera att årliga intäkter nyttjas beslutades bland annat om ett utökat utrymme för negativ budgetering med 30 mnkr inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Ume~ universitet Ume~

16 Protokoll Universitetsstyrelsen Sammanträdesdatum UMEÅ UNIVERSITET Sid 6 (7) Universitetsstyrelsen noterar informationen. Rektorsbeslut Bilaga p Information 91 Information 92 Lägesrapport - Organisationsöversyn Umeå universitet Lägesrapport - Revidering av anställningsordning för lärare vid Umeå universitet Diskussionsärenden Ärende U niversitetsstyrelsens arbete Akademisekreterare Daniel Andersson och utredåre Anders Steinwall informerar om arbetet att, utifrån rektors uppdrag, ta fram ett förslag på hur institutioner, centrum, arbetsenheter och högskolor ska definieras och organiseras. Förslag till nytt regelverk är på remiss inom universitetet. Synpunkter på förslaget kan framföras fram till den 17 januari 2018 innan universitetsstyrelsen avser fatta beslut om ny arbetsordning för Umeå universitet vid sammanträdet den 20 februari U niversitetsstyrelsen noterar informationen. Personalchef Lars Nordlander och bitr. personalchef Ann-Christin Edlund informerar om förslag på ny anställningsordning för lärare vid Umeå universitet inför universitetsstyrelsens behandling av ärendet vid sammanträdet den 20 februari U niversitetsstyrelsen noterar informationen. Beslut/ åtgärd Ordförande Chris Heister och rektor Hans Adolfsson inleder och rekapitulerar resultatet från de gruppövningar om styrelsens roll, funktion och ärenden som styrelsen genomförde vid sammanträdet den 5 oktober Bland annat betonades betydelsen av att styrelsen ska kunna stödja rektor i strategiska vägval. Vid sammanträdena framgent kommer det därför vid varje möte ges tillfälle för en strategisk diskussion kring ett visst ämne som exempelvis värdegrund, forskning och forskningsinfrastruktur, internationalisering samt tillgänglighet till utbildning och kvalitetsfrågor. Vidare kommer styrelsen vid behandlingen av strategiska och betydande frågor, först få information och möjlighet att diskutera Ume~ universitet Ume~

17 Protokoll Universitetsstyrelsen Sammanträdesdatum UMEÅ UNIVERSITET Sid 7 (7) /"'' / frågan för att därefter, vid efterföljande sammanträde, fatta beslut i ärendet. Universitetsstyrelsen noterar informationen. Chris Heister Ordförande Daniel Andersson Akademisekreterare Christer Nordlund Professor Umeå universitet Umeå

18 Närvarolista Bilaga 0:1 Universitetsstyrelsen Sammanträdesdatum Närvaro lista Ledamöter e UMEÅ UNIVERSITET Sid 1 ( av regeringen utseddaföreträdarejör näringsliv och samhälle Chris Heister Lars Lustig Barbara Cannon Sophia Hober Mohammad Fazlhashemi Olle Stendahl Lars Stenlund ordförande, f.d. landshövding länsråd, vice ordförande professor professor professor professor verkställande direktör ej p 92 rektor Hans Adolfsson företrädare för lä rama Kristin Palmqvist Lars Nyberg Christer Nordlund företrädare för studenterna Stina Alm Daniel Lindblom Amanda Vikström professor, rektor professor professor professor student student student Företrädare för de anställda (närvaro- och yttranderätt) Barbro Biström Maria Persson Siv Sjödin Frånvarande ledamot Sara Öhrvall universitetsadjunkt, SACO examenshandläggare, OFR administratör, SEKO konsult Övriga närvarande Ann-Christin Edlund Ester Roos Engstrand Susanne Hellqvist Per Ragnarsson Maria Lundgren Lars Nordlander Caroline Sjöberg bitr. personalchef utredare internrevisionschef bitr. universitetsdirektör systemadministratör personalchef universitetsdirektör p 91 p87 p 83 p 91 Umeå uni versitet 90 I 87 Umeå. Telefon: E-post: daniel.i. andersson.umu.se

19 UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Daniel Andersson NÄRVAROLISTA Sammanträdesdatum Sid 2 (2) Anders Steinwall Erik Steinwall Marie Wiberg Åsa Vännman Protokollförare Daniel Andersson utredare doktorand, gruppsuppleant professor, gruppsuppleant Områdeschef akademisekreterare p 90 p 83

20 Bilaga p 5

21 Bilaga 0:2 Umeå universitet akademisekreterare Daniel Andersson Sid 1 (4) Styrelseplanering - ärenden att behandla vid universitetsstyrelsen Föreliggande tabell utgör en planering för de ärenden som ska behandlas vid universitetsstyrelsens kommande fem sammanträden. Upptagna ärenden är s.k. cykliska ärenden som återkommer årligen och som är fastställda i universitetsstyrelsens arbetsordning (FS ) ärenden som utgör uppdrag eller återrapporteringar som är beslutade av styrelsen övriga ärenden där universitetsledningen avser besluta i en viss fråga eller revidera ett befintligt dokument m.m. Universitetsstyrelsen 20 februari 2018 Ärende Från möte Punkt Åtgärd Årsredovisning Budgetunderlag Årligen i februari Årligen i februari Fastställande av intern styrning och kontroll kontrollplan för kommande och föregående år Internrevisionens årsredovisning 2017 Årligen Årligen i februari Inför budget 2019 inkl. universitetsgemensamma funktioner vid Umeå universitet Uppföljning av styrelsens beslut föregående termin Anvisningar för budget 2019 Studentrekryteringen vid terminsstarten Årligen i februari Årligen i februari Terminsvis Utvecklingen av lärosätets ITprocesser och strategier 20 februari Arbetsordning för Umeå universitet Internrevisionens granskning av universitetets

22 Bilaga 0:2 Umeå universitet akademisekreterare Daniel Andersson Sid 2 (4) krisberedskapsorganisation Redovisning av Umeå universitet Holding AB:s verksamhet Cykliskt Årligen (utifrån ägardirektiv) Universitetsstyrelsen den 7-8 juni 2018 Ärende Från möte Punkt Åtgärd Fastställande av budget Fastställande av sammanträdesdatum för kommande år Cykliskt Årligen i juni Årligen i juni Revidering av antagningsordningen för forskarutbildning Uppföljning av delmål 2017 Riksrevisionens granskning av årsredovisningen Cykliskt Cykliskt Årligen i juni Årligen i juni Analys av årsredovisningen Cykliskt Årligen i juni Mottagare av Nit och redlighet Cykliskt Årligen i juni Årsredovisning för anknutna stiftelser Information om studentkårernas verksamhet Cykliskt 5 oktober Årligen i juni Studentkårernas verksamhet - uppföljning Interaktiva miljöer 17 december december Årligen i juni 107 Inriktning för utbildning och forskning, inom Idrottshögskolans verksamhetsområde 12 juni Tematik Kvalitetsarbete (inkl. uppföljning studentkårsskrivelsen)

23 Bilaga 0:2 Umeå universitet akademisekreterare Daniel Andersson Sid 3 (4) Slutrapport över satsningen på utbildningsvetenskap 4 juni Universitets internationaliseringsarbete 2 juni Internrevisionens granskning av arbetet med den universitetsövergripande riskanalysen och kontrollplanen Presentation Riksrevisionen Universitetsstyrelsen den 4 oktober 2018 Ärende Från möte Punkt Åtgärd Styrelsens beslut föregående termin Studentrekryteringen vid höstterminsstarten Cykliskt Årligen i oktober Terminsvis Redovisning av delårsbokslut, samt anmälan av ordförandes beslut att fastställa delårsrapporten Cykliskt Årligen i oktober Information budgetpropositionen Universitetsstyrelsen den 13 december 2018 Ärende Från möte Punkt Åtgärd Revidering av antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad Intern styrning och kontroll systembeskrivning och riskanalys Internrevisionens riskanalys och internrevisionsplan Institutionen för geografi och Cykliskt Cykliskt Cykliskt Årligen i december Årligen i december Årligen i december

24 Bilaga 0:2 Umeå universitet akademisekreterare Daniel Andersson Sid 4 (4) ekonomisk historia Studentkårsskrivelsen - redovisning av vidtagna åtgärder 17 februari Revidering av antagningsordningen för forskarutbildning Cykliskt Årligen i december Universitetsstyrelsen februari 2019 Ärende Från möte Punkt Åtgärd Årsredovisning Budgetunderlag Fastställande av intern styrning och kontroll kontrollplan för kommande och föregående år Internrevisionens årsredovisning Uppföljning av styrelsens beslut föregående termin Anvisningar för budget Studentrekryteringen vid terminsstarten Årligen i februari Årligen i februari Årligen Årligen i februari Årligen i februari Årligen i februari Terminsvis Styrelseenkät Redovisning av Umeå universitet Holding AB:s verksamhet Cykliskt Årligen i december (utifrån ägardirektiv)

25

26 PM Universitetsstyrelsen Daniel Andersson Sammanträdesdatum Sid 1 (4) Universitetsstyrelsens beslut föregående termin (höstterminen 2017) Universitetsstyrelsens sammanträde den 10 oktober 2017 Ärende Studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EES-området Studentkårernas verksamhet uppföljning Uppföljning/utvärdering av satsningar från styrelsens strategiska resurs, disposition samt övriga satsningar Styrelsens beslut Styrelsen beslutade att fastställa 2017 års uppföljning av studieavgifter för studenter som inte är medborgare i EU/EES eller Schweiz. Mot bakgrund av den långsamma utvecklingen av studieavgifter, såväl nationellt som vid Umeå universitet, beslutade styrelsen också att fortsättningsvis delegera till rektor att följa upp intäkter från studieavgifter samt Umeå universitets prissättning i relation till andra lärosäten. Styrelsen beslutade att fastställa uppföljningen av kårernas verksamhet avseende åren samt ber studenterna om en presentation om respektive kårs verksamhet vid sammanträdet den 7-8 juni Styrelsen fastställde rapporterna Uppföljning av Humanistisk offensiv samt Starka forskningsmiljöer ( ). Humanistisk offensiv/humanistisk fakultet Starka forskningsmiljöer Internrevisionens granskning av hantering och lagring av forskningsmaterial samt universitetsledningens åtgärder och kommentarer på granskningen Styrelsen noterade rapporten och la den till handlingarna samt godkände universitetsledningens förslag till åtgärder. Internrevisionens granskning av universitetets hantering av personuppgifter samt universitetsledningens åtgärder och kommentarer på granskningen Styrelsen noterade rapporten och la den till handlingarna samt godkände universitetsledningens förslag till åtgärder.

27 PM Universitetsstyrelsen Daniel Andersson Sammanträdesdatum Sid 2 (4) Promemorian Förslag om möjlighet till mindre styrelser för universitet och högskolor och om rektors möjlighet att vara ordförande i styrelsen Universitetsstyrelsens arbete Universitetsstyrelsens arbetsordning Universitetsstyrelsen diskuterar bifogar förslag och tillstyrker det inför det yttrande som rektor ska fastställa senast den 31 oktober Universitetsstyrelsen och deltagande tjänstemän arbetar i grupper för att diskutera styrelsens arbete. Ordföranden och rektor avsåg att återkomma vid styrelsens sammanträde den 14 december 2017 med ett förslag på ämnen och underlag för kommande styrelsemöten. Dessa kommer att utgå från den förda diskussion samt universitetsledningens strategiska prioriteringar och aktuella frågor Styrelsen beslutade att uppdra åt akademisekreteraren att korrigera bilaga p 75 B, i fråga om några mindre formaliaändringar, men att i övrigt fastställa Arbetsordning för universitetsstyrelsen att gälla från och med den 1 december Inrättande av universitetsstyrelsens revisionsutskott Styrelsen beslutade att inrätta ett revisionsutskott att verka från och med den 1 november 2017 om den sammansättning och uppdrag som anges i föreliggande dokument med justeringen att en av internrevisorerna utgör sekreterare för utskottet, att utse VD Lars Stenlund till utskottets ordförande till och med den 30 april Utskottet hade första sammanträdet 28 november 2017 då utskottet bl.a. enades om att dess arbetsformer och verksamhet m.m. ska utvärderas om ett år, i december 2018.

28 PM Universitetsstyrelsen Daniel Andersson Sammanträdesdatum Sid 3 (4) Universitetsstyrelsens sammanträde den 14 december 2017 Ärende Ägardirektiv Umeå universitet holding AB Revidering av antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Styrelsens beslut Styrelsen beslutade att uppdra åt bitr. universitetsdirektören att korrigera bilagan, i fråga om några mindre ändringar under avsnitt 1 och 3, men att i övrigt fastställa Ägardirektiv för Umeå universitet Holding AB. Styrelsen beslutade att fastställa Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet att gälla från och med den 1 januari 2018 för utbildningar som startar läsåret 2018/2019. Intern styrning och kontroll systembeskrivning och riskanalys Dnr: FS Internrevisionens riskanalys och revisionsplan Dnr: FS Styrelsen beslutade att fastställa dokumenten Systembeskrivning - Intern styrning och kontroll år 2018 samt Riskanalys Företrädarna för studenterna anmälde skiljaktig mening avseende bilaga p 84 C och beskrivning av risk vid delmål 4.2 då de ansåg att sannolikheten bör höjas från medel till hög. Styrelsen beslutade att fastställa Internrevisionsplanen för år Internrevisionsplanen omfattar följande granskningsprojekt och rådgivningsuppdrag: Granskningsprojekt: Grundläggande granskning 1. Löpande institutions- och enhetsgranskningar Temagranskningar 2. Förvaltning av universitetsövergripande styrdokument 3. Universitetets arbete med psykosocial arbetsmiljö 4. Universitetets miljöledningssystem 5. E-lärande 6. Avtal om läkarutbildning och forskning (ALF) Rådgivningsuppdrag och övriga aktiviteter

29 PM Universitetsstyrelsen Daniel Andersson Sammanträdesdatum Sid 4 (4) 7. Återkoppling på universitetsledningens riskanalys inför år Ospecificerade aktiviteter (rådgivning och/eller oförutsedda granskningar) 9. Uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån tidigare granskningar revisionsplaner från och med 2019 års plan ska beslutas i februari istället för i december. Det innebär att internrevisionsplanen för år 2019 beslutas vid styrelsens sammanträde i februari 2019 o.s.v. Regler för Internrevisionen Styrelsen beslutade att fastställa Regler för internrevisionen vid Umeå universitet att gälla från och med 1 januari 2018 och tillsvidare. Rapport med anledning av minskat antal antagna doktorander - återrapportering Styrelsen beslutade att fastställa Rapport med anledning av minskat antal antagna doktorander. Universitetsstyrelsens arbete Ordförande Chris Heister och rektor Hans Adolfsson inleder och rekapitulerade resultatet från de gruppövningar om styrelsens roll, funktion och ärenden som styrelsen genomförde vid sammanträdet den 5 oktober Vid sammanträdena framgent kommer vid varje möte ges tillfälle för en strategisk diskussion kring ett visst ämne som exempelvis värdegrund, forskning och forskningsinfrastruktur, internationalisering samt tillgänglighet till utbildning och kvalitetsfrågor. Vidare kommer styrelsen vid behandlingen av strategiska och betydande frågor, först få information och möjlighet att diskutera frågan för att därefter, vid efterföljande sammanträde, fatta beslut i ärendet.

30 Bilaga p 6

31 Tankesmedjcm VSVB Vi Som Vill Bättre FS Till Styrelsen för Umeå Universitet I de senaste statliga budgetarna om högre utbildning och forskning, utgiftsområde 16, har det pekats på behov av ökad tillgänglighet framför allt vad gäller utbildning. Regeringen har dessutom årligen avsatt miljoner kronor för utveckling av kommunala utbildningscentra (Lärcentra). För att det ska bli någon effekt av det måste fler utbildningar göras tillgängliga utanför högskolornas och universitetens campus. Även behovet av ökad samverkan mellan högskola och det omgivande samhället har påpekats. Hur kan det då komma sig att det i dag är allt färre utbildningar som erbjuds som webbaserade i UmUs utbud och därmed har tillgängligheten till utbildning för otraditionella studenter minskat? Utbildningsnivåer sjunker tydligt med avstånd från universiteten - men där har man troligen den största möjligheten till breddad rekrytering, vilket ingår i uppdraget. Kan man tänka sig att campusutbildningar förändras så att de också blir webbaserade så att det blir enklare att ha studenter på annat håll? Det måste vara dyrt att hålla igång både ett campusspår och ett distansspår. Risken finns kanske annars att Google i framtiden tar över utbildning och examination? att Campus Skellefteå och Campus Örnsköldsvik som utbildningsmiljöer för UmU succesivt är på väg att awecklas, trots de stora behoven av utbildning på dessa orter och den avsevärt lägre utbildningsnivån? att Enheten för Externa relationer har awecklat all personal för samverkan och företagskontakter på Campus Skellefteå och Campus Örnsköldsvik. Befintlig personal fick alternativen antingen flytta till Umeå eller bli uppsagda. Vi har inte märkt någon ökad samverkansverksamhet i Norra Västerbotten, tex direkt från fakulteter/institutioner heller, vilket borde vara alternativ. Vad gäller exportvärdet så uppgår Skellefteås varuexportvärde (enligt Business Sweden) till ca 54% av det totala varuexportvärdet i länet så Skellefteås industri är väl värd att samverka med. att Uminova Innovation AB har ett till stora delar lokalt ägande i Umeå (40%). Utöver UmU så äger Umeå kommun 25%. SLU, region Västerbotten och Landstinget har 8% vardera. Utifrån hur VLL och Region Västerbotten prioriterar sin verksamhet så är de närmast att betrakta som lokala. Noteras kan att Luleå Tekniska Universitet har awecklat allt lokalt ägande i LTU Business och det har lett till att de nu kan verka friare geografiskt. Utifrån ser det ut som att Uminova Innovation AB är Umeås företagsinkubator mer än en regional eller nationell resurs Vi ser fram emot att få svar från styrelsen i dessa frågor För Tankesmedjan VSVB Olof Lindström Adress Bäckgatan 16 Postad rcss Skellefteå Telefon Mobil Orgnr +46 (0) (0) I +46 (0)

32 Bilaga p 7 A

33 Universitetsstyrelsen Beslut Dnr: FS Sid 1 (2) Årsredovisning 2017 Föredragande Biträdande universitetsdirektör Per Ragnarsson och controller Carina Henningsson. Sammanfattning Årsredovisningen delas in i Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, respektive Innovation. Samverkan inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive inom forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå finns kommenterat i ett särskilt avsnitt under respektive verksamhetsområde. Förutom dessa tre delar redovisas vissa uppgifter under rubriken Gemensamt för verksamhetsgrenarna. Avslutningsvis i årsredovisningen ligger den finansiella redovisningen. För många avsnitt i resultatredovisningen anges tillämpliga återrapporteringskrav och bestämmelser i regleringsbrev, lagar eller förordningar, bl.a. Högskolelagen (SFS 1992:1434) där de övergripande målen för statliga universitets verksamhet anges. Beslut Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa Årsredovisning år 2017 Umeå universitet. Bakgrund Umeå universitet ska som statlig myndighet enligt Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag årligen upprätta och till regeringen lämna årsredovisning senast den 22 februari avseende det senast avslutade räkenskapsåret. Förslag till årsredovisning har tagits fram i samarbete med fakulteter, Lärarhögskolan, Universitetsförvaltningen och Universitetsbiblioteket. Analys och motivering Årsredovisningen ska enligt ovan angivna förordning bestå av resultatredovisning, resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning och noter. Myndighetens årsredovisning ska även innehålla en sammanställning över väsentliga uppgifter från resultaträkning, balansräkning och anslagsredovisning. Sammanställningen ska även innehålla uppgifter om låneram, anslagskredit samt vissa nyckeltal. Myndigheten ska i årsredovisningen även lämna information om andra förhållanden av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten. Umeå universitet ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av lärosätets instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Beslutsunderlag Årsredovisning 2017 Umeå universitet

34 Universitetsstyrelsen Beslut Dnr: FS Sid 2 (2) Expediering Universitetsledning Universitetsförvaltning Fakultetsledningar Rektor Lärarhögskolan Överbibliotekarie Studentkårer Fackliga huvudorganisationer

35 Bilaga p 7 B

36

37 Umeå universitet Årsredovisning 2017

38 Innehållsförteckning Förord 1 Inledning 3 Indelning av årsredovisningen 4 Verksamheten 4 Personal 5 Ekonomisk överblick 5 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 8 Inledning 8 Ekonomisk översikt 10 Utbildningsuppdraget 11 Utbildningsutbud 12 Breddad rekrytering 17 Kvalitetsförstärkning 18 Bedömning av reell kompetens 19 Utbyggnad av vissa utbildningar 19 Lärar- och förskollärarutbildning 20 Lärarutbildning i minoritetsspråk 21 Integrationssatsningar 21 Studieavgifter för tredjelandsstudenter 23 Särskilda åtaganden 24 Uppdrag 24 Uppdragsutbildning 27 Konsortiesamarbetet om Ladok 28 Kostnad per prestation 29 Samverkan inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå 29 Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå 32 Inledning 32 Ekonomisk översikt 34 Bibliometri 36 Konstnärligt utvecklingsarbete 37 Externfinansierad verksamhet och erhållna forskningsbidrag 38 Strategiska forskningsområden 41 Utbildning på forskarnivå 42 Kostnad per prestation 44 Samverkan inom forskning och utbildning på forskarnivå 45 Innovation 47 Inledning 47 Innovationsverksamhet 47 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

39 Gemensamt för verksamhetsgrenarna 52 Inledning 52 Umeå universitets information om sin verksamhet 52 Samband forskning utbildning 54 Kvalitet i verksamheten 55 Intern styrning och kontroll 58 Internationalisering 59 Studentinflytande 60 Jämställdhet och likabehandling 62 Kompetensförsörjning 65 Sjukfrånvaro 69 Hållbar utveckling 70 Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning 71 Finansiell redovisning 72 Resultaträkning 72 Resultaträkning per verksamhetsgren 73 Balansräkning 74 Anslagsredovisning 76 Stiftelser med anknuten förvaltning 76 Tilläggsupplysningar och noter 77 Redovisningsprinciper och värderingsgrunder 77 Noter 79 Väsentliga uppgifter 88 Uppgifter om styrelsen 89 Styrelsens beslut om årsredovisning för Redovisning av takbelopp 92 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

40 Förord Under 2017 har Umeå universitet producerat stora mängder kunskap som har genomgått kritisk granskning och nu är tillgänglig för vår omvärld. Genom möten mellan forskare, lärare och studenter, och inte minst en nära samverkan med det övriga samhället, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, sprider vi dessa kunskaper vidare. När vi blickar tillbaka på 2017 kan vi glädjas åt flera framgångar på forskningsområdet, inte minst i form av flera riktigt stora forskningsanslag var dessutom ett år då Umeå universitetet valde att profilera sin forskning inom det arktiska området. Syftet var att belysa den bredd av forskning med fokus på den norra regionen som bedrivs vid Umeå universitet. Vid ett flertal tillfällen under året har vi framgångsrikt presenterat, diskuterat och debatterat frågor som rör den norra regionen. Vi startade med Kunskapsnoden i februari, följt av såväl ett klimatseminarium med koppling till den senaste forskningspolitiska propositionen i närvaro av ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, som en större internationell konferens om Arktis inom samhällsvetenskap och humaniora. Universitetets arktiska forskningscentrum ARCUM firade också sitt 5-års jubileum under Vårpromotionen och Årshögtiden blev viktiga tillfällen för att promovera och installera våra nya doktorer, hedersdoktorer och professorer, samt hylla universitetets pristagare för deras insatser. Högtiderna ramades in av föreläsningar och seminarier med våra festföremål, vilket visade på den bredd och höga kvalitet som finns i vår forskning och utbildning. Under Årshögtiden besöktes universitetet av H.M.K. Carl XVI Gustaf. Kungen mottog då det seminarium som universitetet gav honom i samband med hans 70-årsdag. Även detta seminarium gick under temat Arktis. Under året har Umeå universitet också tecknat samarbetsavtal med såväl Polarforskningssekretariatet, som med fem nordliga universitet, ett samarbete under namnet the Arctic Five. Med alla dessa aktiviteter och den forskning som bedrivs om arktiska frågor har vi verkligen lyckats sätta Umeå universitet på den arktiska kartan. Verksamheten slutar inte med att året tar slut. Under kommande år kommer arbetet att fortsätta med att vidga begreppen kring arktisk forskning. Även omvärlden uppmärksammade Umeå universitet under Umeå universitet får fortsatt höga betyg och fina omdömen i internationella rankningar av lärosäten. Glädjande nog behåller Designhögskolans utbildning i industriell design sin världsledande position för andra året i rad. I den nationella antagningsomgången inför höstterminen 2017 är Umeå universitet ett av sju lärosäten som har ett ökat antal sökande jämfört med föregående hösttermin. Vi befäster vår position som ett mycket populärt lärosäte vilket visas i att Umeå universitet hade näst flest förstahandssökande i landet. Under året har nio nya utbildningsprogram inrättats, samtidigt som ett flertal program har reviderats för att förbättra kvalitet och lärandeformer. Under den senare delen av året har vi i universitetsvärlden uppmärksammat den kraftfulla manifestationen mot sexuella trakasserier som har sitt ursprung i #metoo-uppropet. Alla människors lika värde är en självklarhet vid Umeå universitet. Att fortsätta arbetet med universitetets värdegrund och hela tiden hålla dialogen levande är en förutsättning för att skapa en arbets- och studieplats där alla känner sig trygga och välkomna. Ett universitet är en plats där diskussioner ska föras. Utöver inomvetenskapliga seminarier och konferenser har lärare och forskare vid Umeå universitet även träffat allmänheten, bland annat i samband med årets Vetenskapsluncher. Vi har dessutom haft besök av flera prominenta gäster som har delat med sig av sina kunskaper. Som avslutning på året höll professor Jacques Dubochet, en av 2017 års Nobelpristagare i kemi, en öppen föreläsning om kryoelektronmikroskopi som är en revolutionerande metod för att ta fram tredimensionella bilder av livets molekyler. Universitetets forskare, som för övrigt arbetar med ett av landets två kryoelektronmikroskop fick en unik möjlighet att diskutera med Jacques Dubochet om tekniken och om hur man skapar framgångsrik forskning. Det gavs även tillfälle för gymnasieungdomar att få ställa frågor till Nobelpristagaren. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

41 Universitetets framgångar är av stor betydelse för vår synlighet och attraktionskraft både mot blivande studenter och mot forskarsamhället liksom mot det övriga samhället. Som rektor kan jag inte nog understryka den stolthet jag känner över de resultat som Umeå universitet har presterat under Tillsammans med mina kollegor i ledningen för Umeå universitet konstaterar jag att Umeå universitet har den bredd och kvalitet i forskning och utbildning som krävs för att bära in i framtiden. Vi är väl rustade och kan därmed med tillförsikt se fram emot det arbete som ligger framför oss! Rektor Hans Adolfsson Snabbfakta om Umeå universitet studenter, varav studenter på grundnivå och avancerad nivå (62 procent kvinnor, 38 procent män) studenter på forskarnivå (51 procent kvinnor, 49 procent män) anställda (54 procent kvinnor, 46 procent män) 348 professorer (31 procent kvinnor, 69 procent män) 4 fakulteter 39 institutioner 16 centrumbildningar (inkl. Lärarhögskolan) 12 arbetsenheter 4,3 miljarder i årsomslutning 2 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

42 Inledning Visionen Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap lyder: Umeå universitet har en stark internationell position som ett av Sveriges ledande universitet. Vi har utvecklat ett samspel mellan forskning, utbildning, samverkan och innovation som utmanar gränser och spelar en central roll i regionens utveckling (Umeå universitet 2020 fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012) Umeå universitet har en högt ställd vision, Umeå universitet 2020 Vision och mål. Delmålen är indelade i områdena Långsiktighet möjliggör högt risktagande, Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten, Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet, Utbildning för gränslös kunskap, Forskning som spränger gränser samt Det goda och effektiva universitetet. År 2014 blev det första implementeringsåret för visionen, och implementeringen har fortsatt under perioden Inför uppföljning av delmålen 2016 utvecklades och samordnades uppföljningsmodellen mellan universitetets olika nivåer. Under våren 2017 har en uppföljning av delmålen genomförts och rapporterats till universitetsstyrelsen. Under 2016 utarbetades en universitetsgemensam verksamhetsplan som omfattar 2017 och som har fastställts av rektor, i syfte att tydligare presentera universitetets fastställda mål samt viktigaste aktiviteter och uppdrag. Arbetet med att förenkla och förbättra universitetets process och modell för verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning har fortsatt Rektor har fastställt 13 delmål för 2018, varav sju är obligatoriska för alla organisatoriska nivåer. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

43 Indelning av årsredovisningen Redovisningen av universitetets verksamhet delas in i Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå respektive Innovation. Samverkan inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive inom forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå finns kommenterat i ett särskilt avsnitt under respektive verksamhetsområde. Förutom dessa tre delar redovisas vissa uppgifter under rubriken Gemensamt för verksamhetsgrenarna. Avslutningsvis i årsredovisningen ligger den finansiella redovisningen. För vissa avsnitt i resultatredovisningen anges tillämpliga återrapporteringskrav och bestämmelser i regleringsbrev, lagar eller förordningar, bland annat högskolelagen (SFS 1992:1434), där de övergripande målen för statliga universitets verksamhet anges. För vissa avsnitt anges också hänvisningar till annan information från riksdag och regering, eller till mål som universitetet självt uppställt. Gemensamt för dessa avsnitt är att de inleds med att citera aktuellt återrapporteringskrav, lag eller bestämmelse, alternativt den information som avsnittet kan hänvisas till. Redovisningen av jämförelsetal har i vissa fall gjorts för fyra föregående år utöver redovisningsåret 2017, trots att endast två jämförelseår formellt behöver redovisas. Årsredovisningen har sammanställts med bidrag från många delar av universitetet, och uppgifter om volym, ekonomi och utveckling har hämtats främst från universitetets beslutstödssystem Fokus samt från ekonomisystemet Raindance. Uppgifter om måluppfyllelse och viktiga aktiviteter har hämtats ifrån beslut, rapporter etc. Uppgifter om studenter, forskarstuderande och personal har hämtats från Fokus, som är universitetets system för automatiserad uppföljning och som hämtar data från universitetets stora administrativa källsystem Ladok, Primula och Raindance. gäller bland annat data angående doktorander. Viss efterrapportering av historiska data sker även när det gäller personaluppgifter i Primula. För att redovisningen ska vara så rättvisande och enhetlig som möjligt, men även i syfte att få en ökad jämförbarhet med övriga nationella universitet, har därför historiska data gällande både personal och utbildning i viss mån uppdaterats. För att underlätta läsbarheten har ekonomiska tal och sifferuppgifter, i både texter och tabeller, i många fall avrundats. Verksamheten Umeå universitet bedriver utbildning och forskning inom ramen för fyra fakulteter: humanistisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk samt teknisknaturvetenskaplig fakultet. Lärarhögskolan vid Umeå universitet ska samordna, utveckla och kvalitetssäkra lärarutbildning och utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. Universitetet har ett brett utbildningsutbud inom flertalet utbildningsområden, vilka omfattar såväl yrkesexamina och generella examina inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå som licentiat- och doktorsexamina inom utbildning på forskarnivå. Forskningsverksamheten inom fakulteterna är betydande, med såväl stor bredd som spetsområden med mycket hög nationell eller internationell kvalitet. Universitetet har under året rönt flera framgångar inom forskningen. Universitetet har ett rikt samarbete med det omgivande samhället, vilket inom utbildning på grundnivå bland annat kommer till uttryck genom att studenter har praktik i arbetslivet samt genomför examensarbeten i samarbete med andra organisationer, som företag, kommuner, landsting etc. Inom forskningen sker samverkan genom projekt i samarbete med näringslivet och andra organisationer. Universitetet bedriver vidare uppdragsforskning och uppdragsutbildning. Viss utbildningsdata från Ladok som är av ickeekonomisk karaktär låses inte i de särskilda årsredovisningstabeller som finns. Eftersom Ladoksystemet i grunden är ett levande system innebär detta att det kan ha skett datatransaktioner som skapar skillnader i historiska data jämfört med vad som rapporterats i tidigare årsredovisningar. Detta 4 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

44 Personal Det totala antalet årsarbetare vid Umeå universitet var i oktober 2017, en minskning med 124 årsarbetare ( 3 procent) jämfört med Det totala antalet anställda personer uppgick 2017 till År 2017 fortsätter antalet lektorer liksom tidigare år att öka, medan antalet adjunkter fortsätter att minska, i enlighet med universitetets strategi att öka andelen disputerade lärare. Antalet professorer minskar 2017 jämfört med föregående år. Diagrammet nedan visar hur antalet årsarbetare har förändrats totalt de senaste åren och hur många av dessa som var kvinnor respektive män. Diagram 1: Antal årsarbetare Universitetsstyrelsen beslutade redan 2013 att anpassning till en lägre kostnadsnivå skulle ske planerat fr.o.m. 2014, och i oktober 2015 beslutade rektor om flera åtgärder i syfte att ytterligare säkra ekonomistyrningen inom universitetet samt därigenom anpassa kostnaderna till den lägre nivån. Av dokumentet Budget Umeå universitet år 2017, inkl. ekonomisk plan framgår att det ekonomiska resultatet för universitetet planerades vara 0 miljoner kronor Resultatet för 2017 är väsentligt högre. Umeå universitets intäkter har under perioden ökat med 8 procent, och kostnaderna har under samma period ökat med 3 procent. År 2017 har intäkterna ökat med 66 miljoner kronor (+2 procent), medan kostnaderna har minskat med 41 miljoner kronor ( 1 procent). Årets kapitalförändring är +102 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor högre än den prognos som lämnades i delårsrapporten per den 30 juni 2017 (+94 miljoner kronor). Fördelningen av antalet årsarbetare mellan olika typer av befattningar samt mellan kvinnor och män inom olika kategorier av befattningar framgår på annan plats i årsredovisningen (avsnittet Jämställdhet och likabehandling). I raden Resultat från andelar i hel- och delägda företag i tabell 1 redovisas 2017 års preliminära och oreviderade ekonomiska resultat för Umeå universitet Holding AB, där resultatet var +465 tusen kronor. Se även noterna 18 och 25 i den finansiella redovisningen. Diagram 2: Kapitalförändring , miljoner kronor. Ekonomisk överblick Årets kapitalförändring Årets resultat, inklusive andelar i dotterbolag som avser 2017 års resultat, uppgår till ett överskott om 102 miljoner kronor, vilket motsvarar 2 procent av de totala kostnaderna Umeå universitetet har redovisat ekonomiska underskott. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

45 Kapitalförändring per verksamhetsgren Utbildning på grundnivå och avancerad nivå redovisar ett överskott med 41 miljoner kronor. Detta överskott motsvarar 2 procent av kostnaderna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Överskottet finns främst inom anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå som redovisar ett ekonomiskt utfall med +29 miljoner kronor, medan det ekonomiska utfallet på uppdragsutbildning är ett överskott med 12 miljoner kronor. Samtliga fakulteter liksom Lärarhögskolan redovisar överskott inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Ladokkonsortiet redovisar ett underskott med 4 miljoner kronor 2017, som fördelas både på utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive på forskning och utbildning på forskarnivå. Detta underskott finansieras genom tidigare ackumulerat överskott. Inom forskning och utbildning på forskarnivå redovisas ett överskott med totalt 61 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,5 procent av årets kostnader. Överskottet finns inom anslagsfinansierad forskning och bland annat inom medicinsk fakultet, humanistisk fakultet och teknisknaturvetenskaplig fakultet. Diagram 3: Kapitalförändring per verksamhetsgren 2017, miljoner kronor. Diagram 4: Finansiering uppdelad på olika intäktsgrupper , procent. Resursförbrukning De totala personalkostnaderna minskar med 6 miljoner kronor ( 0,2 procent) 2017 jämfört med Lokalkostnaderna ökar med 10 miljoner kronor (+2 procent) under samma period. De främsta orsakerna till ökningen av lokalkostnader är stigande konsumentprisindex och elpris samt genomförda ombyggnationer av Säkerhetshuset och Restauranghögskolan. Driftkostnaderna minskar med 67 miljoner kronor ( 7 procent) Den nya rutinen när Ladokkonsortiet internfaktureras från och med 2017 innebär att driftkostnaderna minskar med 58 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kostnaderna för avskrivningar ökar med 22 miljoner kronor (+12 procent) 2017 på grund av ökade investeringar, bland annat avseende HPC2Ns nya superdator Kebnekajse samt Ladok3-projektet. Diagram 5: Resursförbrukningen uppdelad på olika kostnadsgrupper , procent. Finansiering Intäkterna av anslag ökar 2017 (+73 miljoner kronor eller +3 procent) beroende på indexökning samt ökat anslag inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskar 2017 jämfört med 2016 ( 12 miljoner kronor). Minskningen beror på att Ladokkonsortiet från och med 2017 internfaktureras för utvecklingskostnaderna avseende det studieadministrativa systemet ( 50 miljoner kronor). Bidragsintäkterna har ökat med 5 miljoner kronor 2017 (+0,6 procent) jämfört med UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

46 Balansräkning Universitetets tillgångar respektive eget kapital och skulder har ökat med 59 miljoner kronor 2017 och uppgår till totalt miljoner kronor. Ökningen avser främst behållning räntekonto i Riksgäldskontoret. Oförbrukade bidrag uppgår till 851 miljoner kronor, vilket är en minskning med 6 miljoner kronor jämfört med Myndighetskapitalet ökar till totalt 612 miljoner kronor vid årets slut. Resultaträkning Nedan ges en sammanställning av universitetets intäkter och kostnader, samt årets kapitalförändring 2017 jämfört med Tabell 1: Resultaträkning Umeå universitet totalt , miljoner kronor. Ekonomisk sammanfattning, Umeå universitet totalt Intäkter Anslag Avgifter, ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Resultat från andelar i hel- och delägda företag Årets kapitalförändring UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

47 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Inledning Vid Umeå universitet bedrivs utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom utbildningsområdena humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, odontologi, medicin, undervisning, verksamhetsförlagd utbildning, design, konst, musik, idrott samt övrigt. Prioritering av utbildningsutbudet har fortsatt vara en viktig fråga under året. Då takbeloppet för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer nyttjas mer än maximalt, har universitetet i flera år arbetat med att anpassa utbildningsvolymen till anvisad nivå. Hittills har utbildningsprogram prioriterats framför fristående kurser. Samtidigt är det angeläget att universitetet behåller bredden i utbildningsutbudet och utvecklar program på avancerad nivå med stark forskningsanknytning och internationell prägel. Universitetet är ett brett lärosäte med ett stort utbildningsutbud som under 2017 omfattar 206 utbildningsprogram och fristående kurser. Under året har nio nya utbildningsprogram inrättats och flera program har reviderats för att förbättra kvaliteten och utveckla lärandeformer. Utbildningsvolymen mätt som helårsstudenter under året ökade cirka 3 procent jämfört med föregående år. Ökningen av helårsstudenter jämfört med 2016 kan huvudsakligen förklaras av en ökning inom fristående kurser, vilket bland annat inkluderar uppdrag från Socialstyrelsen. Ökningen beror även på de särskilda satsningar på vissa utbildningsprogram som regeringen beslutat om de senaste åren och som universitetet arbetar med att införa. Prestationsgraden minskar för andra året i rad och uppgår 2017 till 83 procent. Minskningen kan delvis förklaras av en ökning inom fristående kurser där prestationsgraden generellt är lägre än inom utbildningsprogram. Tabell 2: Totalt antal registrerade studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå kalenderåren (alla kurstyper, d.v.s. inkl. uppdragsutbildning m.fl.). Prestationsgraden uttryckt i procent = HPR/HST x 100. Helårsstudenter Helårsprestationer År Registrerade Totalt Varav Totalt Varav Prestations- Utbildningsprogram Fristående Utbildnings- Fristående individer grad kurser program kurser % % % % % % % % % % 8 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

48 Diagram 6: Antal registrerade studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå per år och kön Studenterna är särskilt nöjda med kategorin sociala aktiviteter. Designhögskolan har återigen rankats som världens bästa designutbildning inom produktdesign. I rankningen Red Dot Ranking är det femte året i rad som lärosätet placerar sig högst upp. Vidare intar designutbildningen för andra året i rad förstaplatsen på if Design Ranking. Könsfördelningen för studentpopulationen inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå är i stort sett oförändrad från Andelen kvinnor ökar marginellt till 62 procent samtidigt som andelen män minskar till 38 procent. Diagram 7: Antal högskolenybörjare Universitetet har ett kvalitetssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Kvalitetssystemet skapar förutsättningar för en målinriktad, systematisk och kontinuerlig kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Under året har universitetet deltagit i Universitetskanslersämbetets (UKÄ) pilotutvärdering av lärosätets kvalitetssäkringsarbete tillsammans med tre andra lärosäten. Universitetet deltog även i en pilotutvärdering av grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem och i UKÄs utvärdering av arbetet med hållbar utveckling i utbildning. Delmål inom Utbildning för gränslös kunskap I verksamhetsplanen för universitetet avseende 2017 har nio delmål definierats inom utbildningsverksamheten utifrån Umeå universitet 2020 Vision och mål. Delmålens formuleringar varierar något mellan fakulteterna och Lärarhögskolan, men ansluter till den övergripande visionen och de universitetsgemensamma delmålen. Antalet nybörjare ökar med individer jämfört med föregående år. Det motsvarar en ökning om cirka 12 procent jämfört med föregående år. Vid universitetets fakulteter och Lärarhögskolan pågår kontinuerligt ett arbete med att anpassa utbildningsutbudet för både in- och utresande studenter. Bland annat innebär arbetet att inrätta så kallade mobilitetsfönster inom utbildningsprogram samt att erbjuda kurser på engelska. Arbetet med att se över befintliga utbytesavtal samt inrätta nya samarbeten pågår aktivt för att möta såväl studenternas som personalens efterfrågan på internationella perspektiv. I enkäten International Student Barometer, som genomfördes under 2016 av inresande internationella studenter och som redovisades under året, fick universitetet återigen toppbetyg. I flertalet av enkätens kategorier är universitetet bäst i Sverige. Andelen helårsstudenter inom utbildning på avancerad nivå har under året ökat till 21,3 procent från 21,0 procent Ökningen är i linje med den långsiktiga trend som har gällt sedan 2013 och i enlighet med målen i visionen. Antalet utfärdade examina är i stort sett oförändrat de senaste åren. Den övergripande trenden de senaste åren är att generella examina minskar samtidigt som yrkesexamina ökar. Universitetet har under året utsett sju lärare som meriterade och excellenta enligt universitetets pedagogiska meriteringsmodell. Sedan systemet infördes för fyra år sedan har totalt 141 lärare inplacerats som meriterade eller excellenta lärare enligt modellen. Det universitetsgemensamma delmålet att en modell ska utvecklas för hur samverkansinslag kan integreras i kurser och utbildningsprogram har uppfyllts under året. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

49 Ekonomisk översikt Tabell 3: Resultaträkning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, exkl. uppdragsutbildning, tkr. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, exkl. uppdragsutbildning Intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Transfereringar Erhållna medel Lämnade bidrag Summa Årets kapitalförändring År 2017 har intäkterna inom grundutbildningsverksamheten ökat med totalt 3 procent, motsvarande 50 miljoner kronor, i förhållande till Det är främst intäkter av anslag som står för ökningen, vilka ökat med just 3 procent. Anslagsintäkternas del av totala intäkter ligger kvar på 89 procent 2017 (2016: 89 procent). Samtliga resterande intäktsslag har även ökat 2017, men då dessa är relativt små i förhållande till anslagsintäkterna medför inte förändringarna någon större påverkan på de totala intäkterna. Även kostnadssidan ökar 2017, om än i mindre omfattning än intäktssidan. Totala kostnader ökar med 1,6 procent, motsvarande 27 miljoner kronor. Personalkostnaderna utgör likt tidigare år den största andelen av totala kostnader med 63 procent (2016: 61 procent), och här återfinns en ökning med 5 procent i faktiska kostnader 2017 (+50 miljoner kronor). Denna ökning beror delvis på löneökningar 2017 och delvis på att fördelningsnyckeln mellan verksamhetsgrenarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå justerats något Lokalkostnader ökar 2017 med 4,5 procent och avskrivningskostnaderna ökar med 25 procent. Driftkostnaderna har däremot en motsatt utveckling och minskar 2017 med 13 procent ( 47 miljoner kronor). Denna minskning förklaras till stor del av att Ladokkonsortiet från och med 2017 internfaktureras. Tidigare år har universitetets IT-stöd och systemutvecklingsenhet (ITS) fakturerat Universitets- och högskolerådet (UHR) och UHR har i sin tur fakturerat konsortiet. Den nya faktureringsrutinen medför att både avgiftsintäkter och driftkostnader minskar. Inom verksamheten för utbildning på grundnivå och avancerad nivå får detta en effekt på minskade driftkostnader med 29 miljoner kronor. Sammantaget ger detta ett överskott inom grundutbildningsverksamheten på 29 miljoner kronor som till största del förklaras av minskade driftkostnader. Diagram 8: Intäkts- och kostnadsutveckling avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå, exkl. uppdragsutbildning, miljoner kronor. 10 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

50 Uppdragsutbildning Inom uppdragsutbildning har intäkterna totalt sett ökat med 46 miljoner kronor 2017, en ökning motsvarande 52 procent från Även totala kostnader har ökat 2017 motsvarande 25 miljoner kronor (+25 procent). Det är främst driftkostnader som står för ökningen, vilka ökat med 20 miljoner kronor (+40 procent). Både de ökade intäkterna och kostnaderna hänger samman med utvecklingen av antal helårsstudenter inom uppdragsutbildning, vilka ökat med 44 procent Uppdragsutbildningen kommenteras ytterligare i avsnittet Uppdragsutbildning. Tabell 4: Resultaträkning för uppdragsutbildning, tkr Intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring Polisutbildningen är fortsatt universitetets största uppdragsutbildning och står 2017 för 47 procent (63 miljoner kronor) av totala avgiftsintäkter inom uppdragsutbildningen (2016: 51 procent, 46 miljoner kronor). Utbildningsuppdraget Takbeloppet År 2017 registrerades totalt helårsstudenter (HST) som avräknats mot universitetets takbelopp (2016: , 2015: ). Ökningen 2017 (+296 HST, +1,9 procent) ligger främst inom utbildningsområdet samhällsvetenskap (+116 HST, +3 procent) samt utbildningsområdet teknik (+105 HST, +5 procent). Inom de konstnärliga utbildningsområdena design, konst och musik finns maximalt antal helårsstudenter som universitetet får avräkna. Överskjutande helårsstudenter har avräknats mot utbildningsområdet teknik. Ökningen 2017 är planerad och beror delvis på att universitetet har erhållit medel från regeringen för fler utbildningsplatser inom vissa utbildningar. Utöver studenter finansierade inom utbildningsanslaget finns 2017 totalt helårsstudenter som finansieras genom särskilda statliga medel eller uppdragsmedel (2016: 826, 2015: 853). De studerande och deras prestationer inom takbeloppet fördelar sig på utbildningsområden enligt tabell 5. Ersättningen överstiger takbeloppet med 2,1 miljoner kronor 2017 (2016: +7,0 miljoner kronor, 2015: +37,3 miljoner kronor), vilket motsvarar 0,2 procent av takbeloppet. Utvecklingen 2017 är helt i linje med universitetets strategi att minska överproduktionen. Universitetet hade en ackumulerad överproduktion motsvarande 123,5 miljoner kronor vid ingången av Vid utgången av 2017 har universitetet 125,6 miljoner kronor i överproduktion som får sparas till kommande budgetår för att då berättiga till ersättning de år universitetet underskrider takbeloppet. Jämfört med den prognos som universitetet inlämnat i oktober till Utbildningsdepartementet är avvikelsen 17,8 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,3 procent i relation till takbeloppet. Tabell 5: Takbelopp 2017, tkr. Utbildningsområde Antal Antal Ersättning HST HPR (tkr) Humaniora Juridik Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Vård Odontologi Medicin Undervisning Verksamhetsförlagd utbildning Övrigt Design Konst Musik Idrott Summa Ersättning för helårsprestationer från dec Summa utfall Takbelopp Differens till takbelopp (Takbelopp Summa utfall) Ingående överproduktion ( ) Utgående överproduktion ( ) UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

51 Följande diagram redovisar utfallet i miljoner kronor under i förhållande till det av regeringen tilldelade takbeloppet. Diagram 9: Intäkter grundutbildningsanslag samt takbelopp , miljoner kronor. Antalet avlagda examina År 2017 utfärdades examina inom grundutbildningen vid Umeå universitet, vilket är 11 examina fler än under Av det totala antalet examina har utfärdats till kvinnor, vilket motsvarar 67 procent, och (33 procent) har utfärdats till män (2016: 66 procent kvinnor, 34 procent män). Antalet utfärdade examina till kvinnor ökar med 2 procent medan antalet utfärdade examina till män minskar med 3 procent jämfört med Antalet utfärdade yrkesexamina ökar med 77 examina jämfört med 2016 vilket motsvarar en ökning med 3,6 procent. Antalet utfärdade generella examina minskar med 35 examina jämfört med 2016 ( 1,6 procent). Antalet konstnärliga examina minskar med 15 examina jämfört med 2016 ( 9,5 procent). Tabell 6: Antal examina per examenskategori fördelade på kön. Examenskategori Generella examina kvinnor/män (%) 62/38 67/33 66/34 66/34 67/33 Konstnärliga examina kvinnor/män (%) 50/50 52/48 53/47 53/47 53/47 Yrkesexamina kvinnor/män (%) 70/30 70/30 68/32 67/33 68/32 Övriga examina kvinnor/män (%) 56/44 55/45 68/32 58/42 62/38 Totalt Utbildningsutbud Regleringsbrev 2017 Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Ett universitets eller en högskolas avvägningar när det gäller t.ex. fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus och distansutbildning ska redovisas. Prioriteringar och förändringar som rör utbildningar inom hälso- och sjukvårdsområdet samt läraroch förskollärarutbildningar ska särskilt kommenteras. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Övergripande angående universitetets prioriteringar och hur universitetet möter det omgivande samhällets behov av utbildning Umeå universitet är ett bredduniversitet där bedömningar och analyser rörande utbildningsutbudet i stor utsträckning görs av berörda fakulteter, programråd och institutioner. Övergripande diskussioner sker inom universitetets Utbildningsstrategiska råd samt i återkommande dialoger mellan universitets- och fakultetsledningar. Universitetets kvalitetssystem innehåller bland annat ett antal aktiviteter rörande utvärdering och förändring av utbildningsutbudet, bland annat Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för att inrätta eller avveckla huvudområden. Inför inrättande av nya utbildningsprogram krävs enligt handläggningsordningen en bedömning av studenternas efterfrågan, en analys av utbildningens innehåll och inriktning i relation till arbetsmarknadens behov, en bedömning av arbetsmarknaden för studenterna efter genomgången utbildning samt redovisning av eventuella diskussioner som förts med avnämare. Universitets-, fakultets- och institutionsledningar för också regelbundna dialoger med kommuner, landsting och andra parter. Umeå universitet har ingått strategiska partnerskap med Volvo lastvagnar i Umeå samt, i januari 2018, med Umeå kommun. Även extern representation i fakultetsnämnder och programråd och andra former av samverkansinslag i universitetets utbildningar bidrar till att det omgivande samhällets behov vägs in i utbildningsplaneringen. I universitetets visionsprogram och verksamhetsplan prioriteras utbildningar på avancerad nivå, utbildningar med stark forskningsanknytning samt utbildningar med hög grad av internationalisering och samverkan. Dessa prioriteringar kommer även 12 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

52 till uttryck i den interna modellen för fördelning av grundutbildningsramar mellan fakulteterna. Eftersom universitetet överskridit takbeloppet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har en övergripande prioritering under flera år varit att minska den totala utbildningsvolymen. Eftersom överproduktionen i förhållande till takbeloppet var försumbar för 2017 (se avsnittet Utbildningsuppdraget) kommer målet att begränsa antalet helårsstudenter troligen att justeras i nästa verksamhetsplan. Under 2017 har arbete pågått för att utveckla de kompletteringsutbildningar för psykologer, socionomer och läkare med examen från länder utanför EU/EES som universitetet fått i uppdrag från regeringen att genomföra. Dessa kommer att startas under Sedan tidigare har universitetet ett uppdrag att genomföra sådan kompletteringsutbildning för lärare (se avsnittet Integrationssatsningar). Fördelningen mellan program och kurser samt mellan campus och distans I anpassningen av utbildningsutbudet till takbeloppet har programutbildningar prioriterats, vilket medfört att andelen helårsstudenter på program ökade under flera år, från 64 procent 2010 till 75 procent De senaste två åren har antalet och andelen helårsstudenter på fristående kurs åter ökat något. Antalet helårsstudenter på fristående kurs ökade med drygt 400 mellan 2016 och En knapp fjärdedel av denna ökning beror på ett uppdrag från Socialstyrelsen att anordna kurs i svenska författningar som uppdragsutbildning. I följande tabell framgår andelen helårsstudenter som studerat på program respektive fristående kurs de senaste fem åren. Tabell 7: Andel helårsstudenter (HST) studerande på program respektive fristående kurs Andel HST Totalt Program (%) Fristående kurs (%) Kvinnor Program (%) Fristående kurs (%) Män Program (%) Fristående kurs (%) Utvecklingen av fördelningen mellan campusförlagda utbildningar och olika former av distansutbildningar följer samma mönster som fördelningen mellan program och kurs. Andelen distansutbildning var som högst 2010 med drygt 27 procent, och föll till knappt 21 procent till 2015 som ett led i minskningen av utbildningsvolymen. Distansutbildning är en viktig del av Umeå universitets regionala ansvarstagande, t.ex. inom skolans och hälso- och sjukvårdens område, men även nationellt med nätburna utbildningsprogram som lockar studenter från hela landet. Av Universitetskanslersämbetets rapport Distansutbildning i svensk högskola (Rapport 2017:12) framgår att Umeå universitet har det tredje största distansutbudet av svenska lärosäten. Som framgår av tabellen nedan ökade andelen helårsstudenter på distansutbildningar från 22 till 24 procent mellan 2016 och År 2017 studerade 28 procent av kvinnliga helårsstudenter på distans, medan bara 19 procent av manliga helårsstudenter gjorde det. Att kvinnor studerar på distans i högre grad än män är ett nationellt mönster. Tabell 8: Andel helårsstudenter (HST) studerande på campus respektive distans Andel HST Totalt Campus (%) Distans (%) Kvinnor Campus (%) Distans (%) Män Campus (%) Distans (%) Utbildningar inom hälso- och sjukvårdsområdet Vårdens behov av utbildad personal är stort, och Umeå universitet arbetar för att möta det i dialog med hälso- och sjukvårdens aktörer. Universitetet startade 2013 en successiv utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen, som numera bedrivs på fyra studieorter i Norra sjukvårdsregionen som campusutbildning i Umeå och som distansutbildning i Skellefteå, Lycksele och Örnsköldsvik. Läkarutbildningen vid Umeå universitet bedrivs sedan 2011 på fyra studieorter, där de kliniska delarna av programmet förutom Umeå genomgås vid de tre länssjukhusen i Sunderbyn, Sundsvall och Östersund. Umeå universitet arbetar med att öka utbildningsplatserna inom tandläkarutbildning i enlighet med budgetpropositionen för 2017 samt avseende barnmorskor och specialistsjuksköterskor enligt regeringens beslut inför budgetåren UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

53 En kritisk faktor är tillgång och kvalitet på placeringar för den verksamhetsförlagda utbildningen. Idag har berörda verksamheter ibland svårt att uppfylla volymavtal för mottagande av studenter på verksamhetsförlagd utbildning, särskilt på sjuksköterskeprogrammen. I dialog med landsting och kommuner ser Umeå universitet över möjligheten att skapa uppdragsutbildningar för att möta behovet av kompetensutveckling för de redan yrkesverksamma inom hälso-, sjuk- och tandvårdsområdet. För utvecklingen inom enskilda utbildningar, se avsnitten Särskilda utbildningar, Utbyggnad av vissa utbildningar, Integrationssatsningar samt Särskilda åtaganden. Lärar- och förskollärarutbildningar Vid Umeå universitet utbildas förskollärare, grundlärare (samtliga inriktningar), ämneslärare mot årskurs 7 9 och mot gymnasieskolan, yrkeslärare, speciallärare och specialpedagoger samt studie- och yrkesvägledare. Umeå universitet har dessutom ett särskilt nationellt uppdrag för ämneslärarutbildning i samiska och meänkieli. Umeå universitet har som mål att ha ett brett programutbud inom lärarutbildningsområdet med flera vägar till läraryrket och som nyttjar hela universitetets bredd. Ett brett utbud är en viktig del av Umeå universitets regionala ansvar. För att nå målet finns dock ett antal utmaningar, inte minst ett lågt söktryck till vissa utbildningar. Umeå universitet har också som mål att utveckla modeller för fortbildning och vidareutbildning av lärare som svarar mot det behov som finns i regionen och nationellt. Universitetets fristående kursutbud omfattar fortbildningskurser för lärare med tydlig relevans för skola och studie- och yrkesvägledning, programidentiska kurser och kurser som kompletterar en befintlig lärarexamen mot ytterligare ett verksamhetsområde samt handledarutbildningar för skolans lärare. Enligt de principer för fristående kurser inom lärarutbildningen som togs fram under 2017 ska programidentiska kurser inom bristområden prioriteras. Utbudet är i huvudsak distansbaserat, så att så många lärare som möjligt kan ta del av utbudet även om de befinner sig i yrkesverksamhet på en annan ort. Även flera programutbildningar ges på distans eller på andra studieorter för att möta studenternas behov och önskemål från kommuner och skolhuvudmän. Bland annat startar 2018 förskollärarutbildning med 30 platser förlagda till Örnsköldsvik. Specialpedagog- och speciallärarprogrammen går helt på distans, liksom yrkeslärarutbildningen och kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Andra utbildningar har både campusförlagda utbildningar och distansalternativ. Lärarhögskolan ser för närvarande över utbildningsutbudet för att undersöka i vilken mån ytterligare utbildningar kan ges på distans. För utvecklingen inom enskilda utbildningar, se avsnitten Särskilda utbildningar, Utbyggnad av vissa utbildningar, Lärar- och förskollärarutbildning, Lärarutbildning i minoritetsspråk, Integrationssatsningar, Särskilda åtaganden samt Uppdrag nedan. Särskilda utbildningar Regleringsbrev 2017 Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa uppgifter om antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet examinerade de senaste tre åren på utbildningar som leder till följande examina: barnmorskeexamen civilingenjörsexamen förskollärarexamen grundlärarexamen (med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3) högskoleingenjörsexamen ämneslärarexamen ämneslärarexamen som avläggs efter kompletterande pedagogisk utbildning läkarexamen sjuksköterskeexamen speciallärarexamen och specialpedagogexamen specialistsjuksköterskeexamen tandläkarexamen. Utvecklingen av antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet utfärdade examina under perioden åskådliggörs i tabell 9 på nästa sida. 14 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

54 Tabell 9. Antal programnybörjare, helårsstudenter och utfärdade examina för särskilda utbildningsprogram. Antal programnybörjare Antal helårsstudenter Antal examina Förskollärarexamen kvinnor/män (%) 82/18 87/13 91/9 86/14 86/14 87/13 86/14 87/13 93/7 Grundlärarexamen med inriktn. mot arb. i förskoleklass och grundskolans åk kvinnor/män (%) 89/11 84/16 89/11 92/8 92/8 92/8 94/6 100/0 88/12 Ämneslärarexamen (exkl. KPU) kvinnor/män (%) 46/54 55/45 44/56 47/53 49/51 51/49 64/36 57/43 45/55 Ämneslärarexamen som avläggs efter kompl. pedagogisk utbildning (KPU) kvinnor/män (%) 63/37 59/41 63/37 62/38 63/37 64/36 57/43 66/34 74/26 Speciallärarexamen kvinnor/män (%) 88/12 100/0 95/5 93/7 91/9 96/4 98/2 94/6 90/10 Specialpedagogexamen kvinnor/män (%) 95/5 95/5 97/3 97/3 98/2 95/5 98/2 97/3 100/0 Civilingenjörsexamen kvinnor/män (%) 26/74 30/70 27/73 29/71 30/70 30/70 29/71 29/71 28/72 Högskoleingenjörsexamen kvinnor/män (%) 16/84 17/83 11/89 17/83 16/84 16/84 19/81 21/79 17/83 Barnmorskeexamen kvinnor/män (%) 100/0 100/0 100/0 100/0 100/0 100/0 100/0 100/0 100/0 Läkarexamen kvinnor/män (%) 55/45 53/47 57/43 55/45 55/45 54/46 56/44 58/42 54/46 Sjuksköterskeexamen kvinnor/män (%) 77/23 83/17 82/18 81/19 80/20 82/18 89/11 81/19 83/17 Specialistsjuksköterskeexamen kvinnor/män (%) 80/20 81/19 80/20 81/19 84/16 82/18 85/15 78/22 85/15 Tandläkarexamen kvinnor/män (%) 76/24 71/29 63/37 67/33 68/32 69/31 60/40 66/34 59/41 Förskollärarexamen För att möta arbetsmarknadens behov av förskollärare har intag gjorts både vår- och hösttermin sedan Söktrycket har tidigare varit bra, men antalet programnybörjare har minskat med 40 studenter under perioden 2015 till Lärosätet har under 2017 förberett för att starta en decentraliserad utbildning i Örnsköldsvik våren 2018, bland annat för att nå nya grupper av studenter. Antal examina ökar och förväntas göra så de närmaste åren. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 En liten ökning av programnybörjare till grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 kan noteras jämfört med föregående år, men lärosätet når fortfarande inte upp till beslutade planeringstal, och antalet programnybörjare är lägre 2017 jämfört med En utredning tillsattes 2017 för att undersöka möjligheterna att göra programmet mer flexibelt på distans som ett sätt att nå nya studentgrupper. Ämneslärarexamen (exkl. KPU) Antalet programnybörjare, helårsstudenter och examina har inom ämneslärarprogrammet ökat 2017 jämfört med En förklaring till de två sistnämnda är att programmet startade i sin nuvarande form 2011 och inte varit fullt utbyggt förrän För att ytterligare stärka rekryteringen har ett nytt marknadsföringsmaterial utvecklats. Undantaget vissa inriktningar inom estetiska ämnen har universitetet haft nollintag sedan 2015 inom utbildningsprogrammet som leder till ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9. Därav omfattar lärosätets utbildning som leder till ämneslärarexamen inom ämneslärarprogrammen i huvudsak med inriktning mot gymnasieskolan 460 helårsstudenter av totalt 500 helårsstudenter. Ämneslärarexamen via kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) Kompletterande pedagogisk utbildning erbjuds vid Umeå universitet inom programvarianter med inriktning mot grundskolans årskurs 7 9 och gymnasieskolan samt en särskild variant för personer med forskarexamen. Söktrycket är högt till UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

55 alla tre varianter, i synnerhet till varianten för de som har en forskarexamen som även medför ett särskilt utbildningsbidrag under utbildningens tolv månader. Antalet programnybörjare har ökat med 6 studenter 2017 jämfört med En utredning påbörjades hösten 2017 i syfte att utreda hur utbudet inom kompletterande pedagogisk utbildning vid Umeå universitet kan bli ännu mer strategiskt med avseende på framtida rekrytering. Speciallärarexamen Inför programstart 2016 noterades en minskning av antalet programnybörjare på speciallärarprogrammet jämfört med Under 2017 ökade antalet programnybörjare igen beroende på att 58 studenter påbörjade programmet inom ramen för Lärarlyftet under året. Totalt sett visar därför programmet en ökning med totalt 34 programnybörjare 2017 jämfört med Specialpedagogexamen Specialpedagogprogrammet är stabilt vad gäller antal programnybörjare och helårsstudenter. Gemensamt för förskollärar- och lärarutbildningsprogram År 2017 är övervägande antal programnybörjare på förskollärar- och lärarprogrammen kvinnor, förutom ämneslärarprogrammet där andelen män är högre än andelen kvinnor. Civil- respektive högskoleingengörsexamen Antalet programnybörjare på civilingenjörsutbildningen har varit relativt konstant kring studenter under de senaste åren. Denna nivå styrs dels av de ramar som finns, dels av det söktryck utbildningen har. År 2017 tog 148 studenter examen, vilket är en liten nedgång från Antalet programnybörjare på högskoleingenjörsprogrammen har sjunkit från 167 för 2016 till 130 under En minskad efterfrågan på utbildningen bland studenterna är den främsta anledningen till detta. Under 2017 utfärdades 106 högskoleexamina, vilket är en ökning från Andelen kvinnor bland nybörjarna på ingenjörsutbildningarna har under de senaste tre åren varit mellan 26 och 30 procent för civilingenjörsprogrammen och 11 till 17 procent för högskoleingenjörsprogrammen. För civilingenjörsutbildningarna är andelen kvinnor stabil, samtidigt som den är avtagande för högskoleingenjörsprogrammen. Barnmorskeexamen Jämfört med 2015 minskade antalet programnybörjare inom barnmorskeprogrammet 2017 med en student. Antalet utfärdade examina minskade relativt 2015 beroende på att färre studenter än planerat påbörjade utbildningen vårterminen Läkarexamen Läkarprogrammet befinner sig i en fas med ökande utbildningsvolym. Under 2017 uppgick antalet helårsstudenter till 1 084, vilket gjorde att universitetet klarade målet enligt regleringsbrevet om helårsstudenter. Antagning till senare del av programmet samt ett ökat antal nybörjarplatser har kompenserat för den underproduktion som läkarprogrammet redovisade för Under höstterminen 2018 påbörjas en ny utbyggnad av läkarprogrammet med åtta helårsstudenter per termin. Antalet utfärdade läkarexamina var 189 under Effekten av nu påbörjad utökning förväntas slå igenom med ökat antal examina först Sjuksköterskeexamen Vart tredje år antas studenter till fyra studieorter istället för tre, vilket innebär att utökningen av programmet inte är linjär. Under perioden 2015 till 2017 ökade antalet programnybörjare inom utbildningen med 5 studenter. Utökningen av programmet syns även i antal helårsstudenter och antal utfärdade examina som båda har ökat under perioden 2015 till Specialistsjuksköterskeexamen Antalet programnybörjare minskade 2017 jämfört med föregående år. Den huvudsakliga förklaringen är att det 2017 var färre programtillfällen jämfört med Rekryteringen är konjunkturkänslig och beror främst på bristen på sjuksköterskor, vilket påverkar möjligheter till tjänstledighet för studier. För att möta behovet av framförhållning kommer det framöver att vara möjligt att söka specialistsjuksköterske- och barnmorskeprogram i en tidigarelagd antagningsomgång. Inför höstterminen 2018 innebär det att antagningsbesked kan lämnas redan i slutet av april. Antalet helårsstudenter minskade relaterat till det ovan beskrivna. Antalet examina ökade påtagligt, vilket hänger ihop med det ökade antalet programnybörjare UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

56 Tandläkarexamen Tandläkarprogrammet hade en budgetnivå på 342 helårsstudenter och utfallet för 2017 uppgick till 315 helårsstudenter. Att programmet inte når upp till målvärdet beror bland annat på tillgodoräknanden, avhopp för flytt till andra program eller utbildningsorter samt att vissa studenter inte har klarat satta krav och måste komplettera. Det pågår ett arbete med att åtgärda detta genom att kompensera med ett överintag till första terminen där det på 72 platser togs in 90 studenter januari Vidare har det öppnats för antagning till senare delen av program från höstterminen 2018 där studenter kommer att antas till termin fyra. Breddad rekrytering Högskolelag (1992:1434), 1 kap. 5 Högskolorna ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Breddad rekrytering och breddat deltagande är en kvalitets- och rättvisefråga som omfattar hela utbildningsprocessen. Det innebär att universitetet arbetar med insatser från övergången till universitetsstudier och vidare till övergången ut i arbetslivet. Ett av de under 2017 beslutade och för alla nivåer obligatoriska delmålen för åren adresserar detta: Med ökad kvalitet säkerställa högre genomströmning och brett deltagande. I Umeå universitets plan för jämställdhetsintegrering som rektor fastställde i juni 2017 ingår ett avsnitt om studieval och genomströmning inklusive mål och aktiviteter för att minska risken att reproducera ojämställdhet i utbildning. Ett sätt att främja och bredda rekryteringen är att tillhandahålla olika studieformer i tid och rum för att sänka trösklarna till högre utbildning. Umeå universitet har bland annat lokaliserat utbildningar till campus Skellefteå och campus Örnsköldsvik. Universitetet har också ett brett utbud av såväl kurser som program som ges på distans eller över internet. Andra exempel på insatser för breddad rekrytering är Lärarhögskolans vidareutbildning för både svenska och utländska lärare. Teknisknaturvetenskaplig fakultet har under 2017 inlett en undersökning för att kartlägga och analysera orsakerna till den sneda könsfördelningen inom fakultetens IT-utbildningar. Förutom att tillhandahålla olika studieformer, genomför universitetet en rad aktiviteter som syftar till att främja och bredda rekryteringen, till exempel genom kontakter med grund- och gymnasieskolor. Umeå universitet har fortsatt utveckla sitt samarbete med lärcentrum. Hösten 2017 anordnade universitetet en informationsdag för personal vid kommunernas lärcentrum i den norra regionen. Samarbetet är viktigt för såväl kompetensutveckling som för att främja breddad rekrytering från regionens inlandskommuner. Att söka utbildning kan upplevas som en svår process. En satsning under 2017 var att erbjuda presumtiva studenter ett webbaserat antagningstest för att ge dem en snabb inblick i vilka utbildningar deras meritvärde och behörighet räcker till eller vad som eventuellt behöver kompletteras. Att ge alla studenter ett bra välkomnande och en bra upplevelse av det första studieåret är viktigt för att förhindra tidiga avhopp. Ett av Utbildningsstrategiska rådets temaseminarier under 2017 hade rubriken Stanna kvar eller hoppa av första studieårets avgörande betydelse med universitetslektor Staffan Andersson, Uppsala universitet, som inbjuden föreläsare. Universitetet och studentkårerna samarbetar om ett bra universitetsgemensamt mottagande av nya studenter, exempelvis genom utbildning av mottagningsansvariga studenter. Institutionerna arbetar också mycket med mottagande och introduktion, bland annat genom fadderverksamhet. Umeå universitet erbjuder en rad stödåtgärder under studietiden för att möjliggöra för alla studenter att fullfölja sin utbildning med goda resultat. Universitetets studieverkstad erbjuder studenter handledning och undervisning i akademiskt skrivande på svenska och engelska, muntlig redovisning, studieteknik samt informationssökning, referenshantering, källkritik och upphovsrätt. Den samlade studievägledningens uppdrag är bland annat att ge bästa möjliga förutsättningar för studenter med olika bakgrund att bedriva framgångsrika studier. Arbetet inriktas på såväl förebyggande som uppföljande insatser under studentens väg genom universitetet. Studenthälsan arbetar förebyggande med bland annat stresshantering, livsstilsprofiler och stödsamtal. Utöver detta arbetar fakulteter och institutioner med stödåtgärder till studenter. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

57 Kvalitetsförstärkning Regleringsbrev 2017 Den särskilda höjning av ersättningsbeloppen för utbildningsområdena humaniora, teologi, juridik, samhällsvetenskap, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning som har redovisats i budgetpropositionen för 2016 ska användas för kvalitetsförstärkande åtgärder. Medlen avsatta för humaniora, teologi, juridik och samhällsvetenskap ska i första hand användas för att öka andelen lärarledd tid på utbildningar inom dessa områden. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa och analysera hur de höjda ersättningsbeloppen har bidragit till högre kvalitet inom berörda utbildningar. Den särskilda höjningen av ersättningsbeloppen för ovan angivna utbildningsområden har fördelats vidare från universitetsgemensam nivå till fakultetsnivå/motsvarande och vidare till berörda institutioner. Institutioner inom universitetet har mellan 2015 och 2017 haft ökade kostnader, bland annat utifrån löneökningar och ökade kostnader för lokalhyror. Det finns svårigheter i att exakt bedöma i vilken mån andelen lärarledd tid har ökat samt att härleda kvalitetsförbättrande åtgärder utifrån höjningen, bland annat på grund av att studenter på olika program och kurser samläser, att antalet studenter i kurser varierar mellan åren och att kursupplägg förändras mellan åren. I syfte att undersöka hur andelen lärarledd tid förändrades mellan 2016 och 2015 samt bedöma hur de höjda ersättningsbeloppen har bidragit till högre kvalitet, studerades ett urval av totalt 13 kurser inom utbildningsområdena humaniora, juridik, samhällsvetenskap, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning. Urvalet av kurser omfattade olika ämnen, kurser på grundnivå respektive avancerad nivå samt kurser på campus respektive nät/distans. Eftersom urvalet av kurser är relativt litet i förhållande till universitetets totala kursutbud, kan resultaten av undersökningen inte generaliseras till att gälla för universitetets samlade kursutbud inom dessa utbildningsområden. År 2017 har totalt 24 kurser granskats i syfte att få en bild av de höjda ersättningsbeloppens inverkan på kvalitet. Nedan framgår hur de höjda ersättningsbeloppen bidragit till ökad kvalitet i dessa utvalda 13 kurser 2016 respektive de 24 kurser som granskats Mer lärartid har inneburit förstärkning i form av pedagogisk utveckling och mer individuell återkoppling till studenterna. Det senare avser bland annat. mer respons på skrivuppgifter, ökad tid för muntlig kommunikation samt individuell uppföljning av studenter som har svårt att klara kursupplägg. Kursutveckling som syftar till samordningsvinster har kunnat genomföras. Även annan kvalitetshöjande kursutveckling har kunnat genomföras, bland annat förstärkning av undervisningen genom ökat användande av digitala plattformar. Resurser har använts till gästlärare från det omgivande samhället och berörda branscher. Förstärkningen har inneburit att lärare har kunnat ägna mer tid åt lärarledd undervisning samt kurs- och momentsamordning. Medel har använts för att skapa system för effektivare handledning vid uppsatsskrivande. Ersättningen till kommuner för verksamhetsförlagd utbildning har kunnat höjas. Medel har använts till lärares resor för att besöka studenter som genomför verksamhetsförlagd utbildning på annan ort. Lärarledd tid inför verksamhetsförlagd utbildning har utökats. Exempelvis har andelen undervisning som utförs av lektorer ökat Befarade minskningar av bemanning i kurser har kunnat undvikas. I totalt 11 av dessa 13 valda kurser 2016 hade den lärarledda tiden per helårsstudent ökat jämfört med Detta gällde samtliga utbildningsområden (humaniora, samhällsvetenskap, undervisning samt verksamhetsförlagd utbildning) sammanvägt för utvalda kurser. Per utbildningsområde varierade den positiva förändringen av lärarledd tid med mellan 3 och 47 procent. 18 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

58 Bedömning av reell kompetens Regleringsbrev 2017 Alla som har behov av att få sin reella kompetens bedömd för högskoleutbildning bör kunna erbjudas den möjligheten. Universitet och högskolor ska därför under perioden utveckla sitt arbete med bedömning av reell kompetens. I årsredovisningen ska lärosätena redogöra för hur arbetet med bedömning av reell kompetens utvecklas. Redovisningen ska också innefatta hur lärosätet har bidragit till Universitets- och högskolerådets (UHR) arbete inom ramen för det nämnda uppdraget. Universitets- och högskolerådet (UHR) samordnar från och med 2017 det nationella projektet för reell kompetens. Umeå universitet fick bifall på ansökan om medel för 2017 och deltar i delprojekten information och IT-stöd samt riktlinjer, organisation och roller. Projektet vid Umeå universitet samarbetar med UHR i arbetet med att ta fram rekommendationer för information om reell kompetens för behörighet och tillgodoräknande riktade till presumtiva studenter och befintliga studenter. Antagningen vid universitetet signalerar ett ökat antal ansökningar efter att webbsidan om reell kompetens på Studentrekryteringswebben (SRW) skapats. Projektet har även skapat en webbsida riktad till anställda, för att personal lätt ska kunna hitta väsentlig information om reell kompetens. En rapport över arbetet 2016 med kartläggning och utbildning inom projektet har sammanställts under våren 2017 och spridits nationellt som ett bidrag till den fortsatta utvecklingen av arbetet. Samverkan med UHR och andra lärosäten för att utveckla systemstödet VALDA för ärendehantering pågår. Processbeskrivningar för validering av reell kompetens utvecklas i samarbete med UHR och andra lärosäten. Under året har ett samarbete mellan antagningen och studievägledningen vid Studentcentrum inletts i syfte att följa upp behörighet för personer som vill att deras reella kompetens bedöms. Projektet har genomfört två seminarier under året. Under året har projektet även arbetat med fallbeskrivningar (baserade på intervjuer med anställda vid institutioner och Studentcentrum) för att se på möjligheter och svårigheter i arbetet med validering av reell kompetens. Projektet har, inom ramen för regionalt samarbete i den norra regionen, presenterat Umeå universitets arbete och tagit del av andra lärosätens arbete. Universitetet har också inlett samarbete med Hanne Smidt Consulting, Malmö universitet och Högskolan Väst genom ett nationellt uppdrag om utveckling av validering (NUKUV) mot bakgrund av europeisk praxis. Utbyggnad av vissa utbildningar Regleringsbrev 2017 Antalet programnybörjare ska vid universitet och högskolor öka på de utbildningar som anges nedan. Utbyggnaden ska genomföras under 2017 och ska redovisas i årsredovisningen. Utdrag från bilaga 7 avseende utbyggnad som omfattar Umeå universitet. Sjuksköterskeutbildning (32 platser)* Kompletterande pedagogisk utbildning (20 platser) Grundlärare (10 platser) Ämneslärare (10 platser) *För sjuksköterskeutbildningen sker en stegvis utbyggnad av antalet programnybörjare till och med 2017 (57 procent av utbyggnaden sker under , fortsatt utbyggnad görs under 2017). Utbyggnaden avser en utökning av antalet programnybörjare jämfört med Tabell 10: Antal programnybörjare , utvalda program. Antal programnybörjare Sjuksköterskeutbildning kvinnor/män (%) 82/18 77/23 83/17 82/18 Kompl. pedagogisk utb kvinnor/män (%) 74/26 63/37 59/41 63/37 Grundlärare kvinnor/män (%) 70/30 72/28 69/31 77/23 Ämneslärare kvinnor/män (%) 47/53 46/54 55/45 44/56 Varav ämneslärare med inriktn. gymnasieskolan kvinnor/män (%) 50/50 46/54 54/46 42/58 Sjuksköterskeutbildning Antalet programnybörjare har under perioden minskat med 24. Orsaken till minskningen under aktuell period kan förklaras med att antalet programnybörjare under 2014 var på en ovanligt hög nivå, med bland annat antagning till fyra studieorter istället för tre. Succesivt pågår en utbyggnad av programmet som inleddes redan 2013 och som omfattar tio tillkommande nybörjarplatser per år till och med Den ursprungliga satsningen summerar därmed till totalt 50 extra nybörjarplatser 2017 jämfört med utgångsåret 2012 (då 269 nybörjare påbörjade utbildningen). Utfallet av denna satsning är en ökning med 49 programnybörjare till UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

59 Kompletterande pedagogisk utbildning Inom kompletterande pedagogisk utbildning tilldelades universitetet 20 extraplatser och ökningen är 29 studenter under perioden. Söktrycket är stabilt. Till den särskilda programinriktningen för personer med forskarexamen är söktrycket väldigt högt och antalet som antas begränsas endast av antal utbildningsbidrag som universitetet tilldelats. Grundlärare Totalt sett för grundlärarprogrammens tre inriktningar är ökningen två programnybörjare under perioden, och antalet extraplatser var 10. Uppdelat har antalet programnybörjare med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 samt grundskolans årskurs 4 6 ökat med fyra respektive nio platser under perioden. Samtidigt har antalet programnybörjare minskat med elva studenter inom inriktningen mot arbete i fritidshem. Minskningen inom inriktningen kan förklaras av en minskning i antalet sökande till utbildningen. Ämneslärare Eftersom universitetet sedan 2015 har nollintag på ämneslärarprogrammet med inriktning mot grundskolans årskurs 7 9 (undantaget vissa inriktningar inom estetiska ämnen), bedrivs ämneslärarprogrammet vid Umeå universitet i huvudsak med inriktning mot gymnasieskolan. Gymnasieinriktningen har under perioden ökat med 32 programnybörjare. På grund av minskningen inom inriktningen mot grundskolans årskurs 7 9 visar dock ämneslärarprogrammet en total minskning med en programnybörjare sedan Lärar- och förskollärarutbildning Regleringsbrev 2017 Universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda lärar- och förskollärarexamina ska planera för dimensioneringen av utbildningen till olika examina, inriktningar och ämneskombinationer så att dimensioneringen svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov. De överväganden och åtgärder som har gjorts för att informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen. obehöriga lärare anställs inom dessa kategorier, då ingen legitimation krävs. Antalet programnybörjare till ämneslärarprogrammet mot gymnasiet har ökat. Den nya kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för personer med forskarexamen har bidragit till ökningen av nybörjarplatser inom KPU. De estetiska ämnena, moderna språk, kemi och fysik har få sökande inom ämneslärarprogrammet. Det gäller även hem- och konsumentkunskap, där lärosätet stängt ned ingången i programmet till förmån för fristående distansbaserade kurser (som har många sökande) med möjlighet att bygga på med KPU. Gällande utbildning av ämneslärare inom estetiska ämnen, görs bedömningen att denna bäst tillgodoses genom fristående kurser och KPU. Denna utveckling ses även inom teknik och naturvetenskapliga ämnen, där många studenter efter dessa utbildningar söker KPU. Lärosätet erbjuder tre varianter av KPU; en med 50 procent studietakt och två med förhöjd studietakt. För att anpassa utbudet till efterfrågan utreds möjligheten att erbjuda KPU på helfart. Ämneslärarutbildningen med inriktning årskurs 7 9 har under året erbjudits endast i ämneskombinationerna slöjd/bild i väntan på den nya reformen. För att öka genomströmningen på lärarutbildningarna har arbetet med systematiska behörighetsgranskningar vid utvalda tidpunkter i utbildningen intensifierats. Studenter med många oavslutade kurser erbjuds aktivt individuell studievägledning. Marknadsföring av lärarutbildningarna har fortsatt, främst via webben. Ett regionalt samverkansråd inrättades 2017 med företrädare för bland annat Umeå universitet och Region Västerbotten. Samverkan sker kring bland annat kompetens- och lärarförsörjning i regionen. Möjligheten att ge fler lärarutbildningar distansbaserat med flexibla tekniklösningar ses över då kommuner i regionen efterfrågar sådana. Det regionala och nationella behovet av lärare är stort inom nästan samtliga områden där Umeå universitet har examenstillstånd. Universitetet har de senaste åren arbetat med att utöka programutbildningarna för förskollärare, grundlärare och ämneslärare. Antalet programnybörjare har minskat på förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammet mot fritidshem på grund av låg studentefterfrågan. En delförklaring är att 20 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

60 Lärarutbildning i minoritetsspråk Regleringsbrev 2017 Universitetet ska, mot bakgrund av Sveriges åtaganden enligt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, som Sverige har ratificerat, fortsätta utbyggnaden av ämneslärarutbildningen i samiska respektive meänkieli. I arbetet ska universitetet ta hänsyn till de särskilda behov och förutsättningar som språket har samt föra en dialog med berörda företrädare för de nationella minoriteterna. Lärosätet ska samverka med berörda aktörer i Sverige, och när relevant, i andra länder som har erfarenhet av arbete med berört språk. I årsredovisningen ska universitetet redogöra för hur arbetet med att bygga upp och utveckla ämneslärarutbildningarna i de två angivna minoritetsspråken fortlöper. Sedan 2012 har Umeå universitet ett regeringsuppdrag att erbjuda ämneslärarutbildning i samiska, och sedan 2016 gäller detsamma för meänkieli. Eftersom ytterst få är behöriga för akademiska studier i meänkieli måste de flesta intresserade först gå behörighetsgivande kurser. Under hösten 2017 har den första gruppen gått den vägen. Kurserna är helt nätbaserade. Ytterligare några av de studenter som antogs till A-kursen i meänkieli har redan god kompetens i språket och har genomgått prövning av sin reella kompetens. Under hösten 2017 erbjöds kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot samiska. Utbildningen var på distans för att passa den tilltänkta målgruppen som finns utspridd över ett stort område. Ingen student påbörjade studier till ämneslärare i samiska under året. Andelen elever som är behöriga att läsa ett minoritetsspråk på högstadiet och gymnasiet bedöms som förhållandevis låg. Störst behov av lärare i minoritetsspråk finns i de lägre åldrarna, där kunskapen om språken behöver grundläggas. Kompetensen på lärosätet inom det samiska språket och inom meänkieli är i dagsläget god. Samverkan med framför allt lärosäten i Norge, som bedriver undervisning och lärarutbildning i samiska, pågår. Integrationssatsningar Regleringsbrev 2017 Samtliga lärosäten som tilldelas medel avseende integrationssatsningar ska i årsredovisningarna redogöra för antalet sökande och antagna till utbildning som bedrivs enligt förordningen (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning samt antalet helårsstudenter som har deltagit i utbildning enligt ovan uppdelat på antagningstermin. Av årsredovisningarna ska även framgå utbildningens upplägg och de viktigaste erfarenheterna av satsningen. Medverkande lärosäten ska göra en uppskattning av kostnaderna för satsningen uppdelat på nedlagda kostnader för planering, antagning, validering, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning. Medverkande lärosäten ska i årsredovisningen även redovisa: a) antalet studenter som har genomgått utbildningen med godkänt resultat, och b) antalet studenter som har avbrutit studierna under utbildningens gång och anledningen till detta. Slutligen ska medverkande lärosäten redogöra för hur de arbetar med uppföljning av utbildningen och resultatet av sådan uppföljning samt lämna underlag för uppföljning och utvärdering av området som utförs av Universitetskanslersämbetet. När individbaserad statistik presenteras eller analyseras ska det göras för det totala antalet individer och uppdelat på kön, om det inte finns särskilda skäl som talar emot detta. För universitet och högskolor som tilldelas medel för att planera för och bygga upp kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk utbildning gäller särskilda återrapporteringskrav. Universitetet ska planera för och bygga upp kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk läkarutbildning, psykologutbildning respektive socionomutbildning. Utbildningarna ska bedrivas enligt förordningen om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbilding. I årsredovisningen ska universitetet redogöra för hur arbetet med att bygga upp utbildningarna fortlöper. Universitetet har möjlighet att anordna kompletterande utbildning omfattande högst 120 högskolepoäng för personer med avslutad utländsk lärarutbildning enligt förordning (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning. Utbildningen ska riktas till högst 500 helårsstudenter per år. Samtliga medverkande universitet och högskolor ska även göra en bedömning av verksamheten för de kommande två åren. Kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk läkarutbildning Umeå universitet fick under 2016 uppdraget att bygga upp en kompletteringsutbildning för personer med avslutad utländsk läkarutbildning. Under 2017 har styrkor och svagheter inom övriga kompletteringsutbildningar, Arbetsförmedlingens integrationssatsningar för läkare samt resultaten på kunskapsprov för läkare analyserats och en ny, tvåårig kompletteringsutbildning för läkare utvecklats. Utbildningen planeras att ges på distans med teori och case-diskussioner via videokonferensteknik, examination och metodövningar under inne-veckor på universitetet, samt klinisk praktik antingen på hemorten eller på sjukhus och hälsocentraler i norra regionen. Utbildningen startar med 25 platser höstterminen UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

61 Kunskapsprov för läkare Under 2016 fick Umeå universitet i uppdrag av Socialstyrelsen att utveckla och genomföra kunskapsprov för läkare med utbildning från tredje land. Under 2017 har fyra teoretiska delprov och fyra praktiska delprov genomförts med totalt 48 godkända på kunskapsprovets bägge delar. De som inte blir godkända på kunskapsprovet är aktuella som sökande till den kompletterande utbildningen. Kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk psykologutbildning resp. socionomutbildning Samhällsvetenskapliga fakulteten har fått i uppdrag att planera och genomföra kompletteringsutbildning för personer med utländsk psykologexamen eller examen i socialt arbete eller motsvarande. Uppdragen genomförs av Institutionen för psykologi och Institutionen för socialt arbete. Institutionen för psykologi har under verksamhetsåret 2017 utlyst ett kurspaket om 90 högskolepoäng. Efter genomgånget kurspaket anses studenten ha kunskaper och färdigheter motsvarande svensk psykologexamen och kan då söka praktisk tjänstgöring för psykologer (PTP) och därefter ansöka om legitimation som psykolog. I planeringsarbetet har tät samverkan skett med Lunds universitet och Uppsala universitet för att kompletteringsutbildningarna ska få likartade upplägg. Vid ansökningsperiodens stängning den 15 oktober 2017 hade 18 personer sökt till utbildningen, varav åtta uppfyllde behörighetskraven och dessa har sålunda antagits. Kursstart sker den 15 januari Under 2017 har Institutionen för socialt arbete arbetat med planering av en kompletteringsutbildning för personer med utländsk examen i socialt arbete eller motsvarande. Arbetet har bestått av deltagande i planerings- och arbetsmöten i Stockholm, Göteborg och Malmö arrangerade av Stockholms universitet som är samordningsansvariga. Utveckling av kompletteringsutbildningen, behörighetskrav och samordning mellan lärosätena har stått i fokus. Arbetet har också innefattat möten med enheter inom förvaltningen samt med samhällsvetenskapliga fakulteten, i syfte att skapa goda förutsättningar för ett genomförande samt med utveckling av kurser som kommer att ingå i den högskoleexamen i socialt arbete som kompletteringsutbildningen ska leda till. Utöver detta har marknadsföringsarbetet påbörjats och kommer under våren 2018 att intensifieras. En första antagning till kompletteringsutbildningen kommer att ske under våren 2018 i samarbete med Stockholms universitet. Utbildningen kommer att starta höstterminen Kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk förskollärar- eller lärarutbildning Utländska lärares vidareutbildning (ULV) samordnas nationellt av Stockholms universitet. Syftet med utbildningen är att anställningsbarheten ska förbättras genom att personerna kompletterar sin utländska lärarexamen med en svensk lärarexamen/legitimation. En studievägledare arbetar tio procent med information, vägledning, validering och antagning samt deltar som samordnare i det nationella arbetet. Tabell 11: Antal sökande, antagna och helårsstudenter (HST) per antagningstermin Antagningstermin VT13 Kvinnor/män (%) HT13 Kvinnor/män (%) VT14 Kvinnor/män(%) HT14 Kvinnor/män (%) VT15 Kvinnor/män (%) HT15 Kvinnor/män (%) VT16 Kvinnor/män (%) HT16 Kvinnor/män (%) VT17 Kvinnor/män (%) HT17 Kvinnor/män (%) Sökande Antagna HST 3 100/0 5 80/ /0 8 62/ / / / /5 5 60/ /36 0 0/0 5 80/ /0 6 83/ / / / / /0 4 75/25 Utbildningen planeras individuellt, och innehållsmässigt är variationen stor beroende på att studenternas utländska lärarexamen ser olika ut. I regel läser studenten kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och kompletterande kurser inom sitt ämne. Främst ges utbildningen på distans och deltid. Behovet av kvalificerad studievägledning är stort och detta medför omfattande handläggningsarbete för varje student, bland annat eftersom lärarlegitimationsreformen är komplex. 2,0 2,3 3,2 4,1 5,6 2,9 4,1 3,1 5,0 3,5 22 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

62 Hösten 2016 påbörjades två enkätundersökningar, dels för att följa upp arbetsmarknadssituationen för studenter som slutfört utbildningen, dels för att följa upp avbrottsorsaker. Detta gjordes på initiativ av den nationella ledningsgruppen för ULV, där alla medverkande lärosäten är representerade. Resultat från undersökningarna kommer förhoppningsvis kunna redovisas under Tabell 12: Kostnader , tkr. Kostnader (tkr) Undervisn. (kurskostn.) Planering, antagn., validering (lön) Övrig drift (t.ex. förvaltn. och drift av databas) Totalt Tabell 13: Antal examinerade Examinerade studenter Totalt kvinnor/män (%) 100/0 100/0 100/0 50/50 100/0 Vid studieavbrott görs en uppföljning. Denna kan leda fram till studieaktivitet och en ny studieplan i de fall avbrottet inte gjordes på grund av att lärarlegitimation beviljades. Inga avbrott har noterats under Vissa studenter kan, främst av ekonomiska skäl eller familjeskäl, vara mindre aktiva. Ansökningarna ökade 2016, men minskade igen under Förväntningen är att omfattningen på antalet sökande, antagna och HST ska öka igen inom ett par år, och anledningen är regeringens initiativ till snabbspår för arabisktalande nyanlända med examen som lärare och förskollärare eller motsvarande. Snabbspåret Utöver ovan redovisade kompletterande utbildningar finns det s.k. Snabbspåret, ett initiativ samordnat av Arbetsförmedlingen som syftar till att arabisktalande nyanlända med examen och erfarenhet som lärare eller förskollärare snabbare ska kunna påbörja den kompletterande utbildning de behöver för att kunna etablera sig som legitimerade lärare och förskollärare i Sverige. Under 2017 startade 40 deltagare Snabbspåret vid Umeå universitet. Samtliga har slutfört utbildningen och flera har gått vidare till arbete, praktik eller fortsatta studier. I januari 2018 påbörjade ytterligare en grupp Snabbspåret. Studieavgifter för tredjelandsstudenter Regleringsbrev 2017 I årsredovisningen ska den studieavgiftsfinansierade verksamhetens omfattning redovisas. Årsredovisningen ska även innehålla en redogörelse för den studieavgiftsfinansierade verksamhetens eventuella påverkan på ett universitets eller en högskolas övriga verksamhet. Universitet och högskolor ska redovisa antalet tredjelandsstudenter som har deltagit i utbildning inom ett utbytesavtal och de eventuella förändringar som har skett i denna verksamhet. Vidare ska universitet och högskolor redovisa hur samarbetet med Migrationsverket har fungerat. Universitet och högskolor ska även redovisa antalet avgiftsskyldiga studenter som har antagits genom separat antagning samt hur den studieavgiftsfinansierade verksamheten har påverkats av detta. Sedan avgiftsreformen infördes höstterminen 2011 har antalet avgiftsskyldiga studenter ökat varje år t.o.m År 2017 studerade 259 avgiftsstudenter från tredjeland (studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz) vid Umeå universitet, vilket är en en minskning med 26 jämfört med föregående år. Av dessa var 124 kvinnor och 135 män. Ändrade rutiner på Migrationsverket orsakade långa väntetider för uppehållstillstånd för tredjelandsstudenter. Umeå universitet fick återbetala avgifter till 52 studenter som hade blivit antagna till utbildningar under höstterminen 2017 men inte fick sina uppehållstillstånd i tid för att påbörja sina studier. Universitetet har inte antagit avgiftsskyldiga studenter genom separat antagning. Diagram 10: Antal avgiftsskyldiga studenter vid Umeå universitet per kön De populäraste mastersprogrammen för tredjelandsstudenter är folkhälsovetenskap (48 studenter), IT management (14), folkhälsovetenskap med inriktning mot hälsoekonomi (14), finans (11), och redovisning (10). De avgiftsskyldiga studenterna bidrar på ett mycket positivt sätt till universitetets internationella miljö och därmed till höjd kvalitet i utbildningen. Inom vissa utbildningsområden har avgiftsreformen också gjort att de internationella UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

63 studenter som kommer är betydligt bättre förberedda för studier här och klarar dem väsentligt bättre. Totalt 137 studenter erhöll stipendier 2017, vilket motsvarar 53 procent av antalet avgiftsstudenter (2016: 183 studenter, motsvarande 64 procent, 2015: 176 studenter, motsvarande 66 procent). Goda kontakter med Migrationsverket underlättar arbetet med tredjelandstudenter. Samarbetet fungerar överlag mycket väl trots de problem som Migrationsverket har haft under året med ändrade rutiner och långa handläggningstider som inneburit avhopp från betalande studenter. Universitetet har regelbunden dialog med Migrationsverket för att hitta bra samarbetsrutiner. Majoriteten av Umeå universitets inresande utbytesstudenter kommer från Europa. Antalet tredjelandsstudenter som deltagit i utbildning inom ett utbytesavtal var 215 (24 procent) av de totalt 902 utbytesstudenter som kom under 2017 (2016: 211). Utbytesstudenter är ett viktigt inslag i universitetets internationaliseringsarbete och med deras unika perspektiv och de krav som de ställer på pedagogik bidrar dessa studenter på ett väldigt positivt sätt till utbildningens kvalitet. Detta är särskilt märkbart inom utbildningar där det finns ett relativt lågt antal svenska studenter. Särskilda åtaganden Decentraliserad utbildning Regleringsbrev 2017 Universitetet ska anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 100 helårsstudenter. Av årsredovisningen ska framgå omfattning, inriktning och total kostnad för denna verksamhet. Med decentraliserad utbildning avses alla utbildningar där Umeå universitet har en fast studiegrupp utanför campus Umeå. Utbildningarna kan ske på heltid (normal studietakt) eller på deltid. En fungerande decentraliserad utbildning förutsätter samverkan med kommuner, myndigheter och andra samverkande organ. Umeå universitet värderar den regionala förankringen och vill bidra till en hållbar utveckling och tillväxt i norra Sverige och i det sammanhanget är decentraliserade utbildningar en viktig del. De riktade medlen har för 2017 använts främst för decentraliserade utbildningar i Skellefteå, Örnsköldsvik och Lycksele. Under 2017 har följande utbildningsprogram erbjudits inom ramen för decentraliserad utbildning: socionomprogrammet, programmet för internationell kris- och konflikthantering samt naturguideprogrammet i Kiruna och Örnsköldsvik. Vidare har ett antal fristående kurser inom utbildningsområdena humaniora, teknik och naturvetenskap erbjudits inom ramen för decentraliserad utbildning. I anslaget för decentraliserad utbildning ingår även ett anslag för läkarutbildningen på fyra orter, som förutom i Umeå bedrivs (fr.o.m. termin 6) i Sunderbyn, Östersund och Sundsvall. Under 2017 har 101 helårsstudenter finansierats av de särskilda medlen för decentraliserad utbildning. Den totala kostnaden för 2017 uppgick till 17,8 miljoner kronor varav 11,8 miljoner kronor avser 101 helårsstudenter samt 6 miljoner kronor avser läkarutbildning på fyra orter. Tabell 14: Antalet helårsstudenter (HST) och kostnad för decentraliserad utbildning (miljoner kronor) DEC-utb Antal HST Kostnad 12,6 12,0 11,8 11,7 11,8 Uppdrag Utbildning i samiska och meänkieli Regleringsbrev 2017 Universitetet ska varje läsår erbjuda utbildning i meänkieli och samiska. Av årsredovisningen skall framgå antalet erbjudna platser, antalet sökande samt antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom respektive utbildning. Utbildning i samiska Kursutbudet i samiska språk och samiska studier utgörs av distanskurser med nätstöd eller av rena nätkurser. Kurserna med inriktning på samiska språk ges periodiserat över två läsår. Hösten 2016 startade en ny omgång B-kurser i lulesamiska (samlingsort Luleå), nordsamiska (samlingsort Umeå) och sydsamiska (samlingsort Östersund). Dessa kurser gavs på halvfart läsåret 2016/2017 och fortsatte alltså under vårterminen Eftersom den enda läraren i nordsamiska från hösten 2017 och två år framåt har en externt finansierad postdoktoranställning måste kursen Samiska A, Nordsamiska, ställas in. Motsvarande kurser i lule- respektive sydsamiska startade dock. 24 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

64 Detta år var antalet sökande till kurser på avancerad nivå i samiska språk och samiska studier tillräckligt högt för att två av de erbjudna kurserna kunde genomföras: Samiska studier, Forskningsmetoder i urfolksstudier och Samiska studier, Repatriering. Hösten 2017 erbjöds för första gången en kurs om samiska frågor som i första hand riktar sig till lärarstuderande och verksamma lärare, Fatta Sápmi. Intresset var stort, men endast ett fåtal studerande kom till de obligatoriska träffarna. Tabell 15: Erbjudna platser, antal sökande, antal helårsstudenter samt helårsprestationer i samiska Samiska Erbjudna platser Sökande Helårsstudenter kvinnor/män (%) 77/23 82/18 78/22 83/17 83/17 Helårsprestationer kvinnor/män (%) 82/18 74/26 83/17 79/21 87/13 Utbildning i meänkieli Sedan 2016 har Umeå universitet ett uppdrag att erbjuda ämneslärarutbildning i meänkieli. Höstterminen 2016 påbörjades en nystart med behörighetsgivande kurser, och höstterminen 2017 erbjöds för första gången en akademisk kurs på A- nivå i meänkieli. Under läsåret 16/17 erbjöds ett paket med behörighetsgivande kurser: Meänkieli: Nybörjarkurs I (steg 1) och Meänkieli: Nybörjarkurs II (steg 2), Meänkieli: Kvalifikationskurs (steg 3) samt Meänkieli: Påfartskurs (steg 4). Dessa var helt nätbaserade och erbjöds på halvfart. Nybörjarkurs I lockade många sökande. Genomströmningen är, liksom på andra nätkurser, låg och endast ett tiotal registrerades på kursen Meänkieli: Påfartskurs (steg 4). Eftersom det finns personer som har meänkieli som modersmål och dessutom använder språket professionellt (framför allt modersmålslärare och journalister) kunde några sökande till kursen Meänkieli A, Grammatik, vokabulär och muntlig kommunikation, som erbjöds under hösten 2017, bli behöriga genom prövning av deras reella kompetens. Tabell 16: Erbjudna platser, antal sökande, antal helårsstudenter samt helårsprestationer i meänkieli Meänkieli Erbjudna platser Sökande Helårsstudenter kvinnor/män (%) 71/29 100/0 75/25 80/20 78/22 Helårsprestationer kvinnor/män (%) 80/20 80/20-81/19 79/21 ALF-ersättningen Regleringsbrev 2017 Universitetet ersätts för kostnader när det gäller landstingets medverkan i utbildning av läkare (ALF-ersättning) i enlighet med det avtal som i september 2014 tecknats mellan staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården (ALF-avtalet). Enligt ALF-avtalet ersätts universitetet för högst helårsstudenter vilket är det minsta antal helårsstudenter som staten förväntar sig att landstinget ska ta emot för den verksamhetsintegrerade utbildningen av läkare. Universitetet ska i årsredovisningen lämna uppgifter om hur ALF-ersättningen har fördelats under året när det gäller lokalkostnader, lönekostnader och övriga kostnader. I årsredovisningen ska universitetet redovisa det totala antalet helårsstudenter på läkarutbildningen. Vetenskapsrådet har av regeringen fått i uppdrag att under 2017 utvärdera den kliniska forskningens kvalitet vid de landsting som omfattas av ALFavtalet, vilket innebär att all klinisk forskning som bedrivs i alla delar av landstingen ska utvärderas. Den statliga ALF-ersättningen för 2017 uppgick till 268,7 miljoner kronor. Av dessa har 6,5 miljoner kronor fördelats till Region Norrbotten, 6,2 miljoner kronor till Region Jämtland Härjedalen och 6,0 miljoner kronor till Landstinget Västernorrland enligt det hängavtal till det regionala ALF-avtalet som tecknats mellan nämnda landsting och Umeå universitet och Västerbottens läns landsting (VLL). Resterande 250,0 miljoner kronor har tilldelats Västerbottens läns landsting. Landstingen har totalt förbrukat 269 miljoner kronor under 2017, d.v.s. 0,3 miljoner kronor mer än budgeterade/tilldelade medel för Förbrukningen följer väl den budget som lagts även om det finns vissa avvikelser i uteblivna kostnader för investering i samband med nybyggnation av undervisningslokaler samtidigt som det finns ett överutnyttjande för professorsmedel under Inför budgetåret 2017 överfördes ett ackumulerat överskott på 17 miljoner kronor som härrör från tiden fram t.o.m när överskott tilläts sparas. I det nationella avtalet som trädde i kraft 1 januari 2015 anges att ALF-ersättningen ska användas det år som riksdagen har beslutat om användningen för medlen, d.v.s det är inte möjligt att öka ackumulerat överskott fr.o.m Till 2018 års budgetår överförs således 16 miljoner kronor. Detta ackumulerade överskott finns fr.o.m 2016 enbart bokfört inom Västerbottens läns landsting. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

65 Tabell 17: ALF-ersättningens kostnadsfördelning , samtliga landsting, tkr. Kostnadsfördelning ALF Lokalkostnader Lönekostnader Övriga kostnader Summa Tabell 19: TUA-ersättningens kostnadsfördelning , tkr. Kostnadsfördelning TUA Lokalkostnader Lönekostnader Övriga kostnader Summa Totalt antal helårsstudenter på läkarutbildningen 2017 var (varav 54 procent kvinnor och 46 procent män), vilket kan jämföras med helårsstudenter som angavs i Umeå universitets regleringsbrev för Tabell 18: Antal helårsstudenter vid läkarutbildningen ALF Helårsstudenter kvinnor/män (%) 55/45 55/45 54/46 TUA-ersättningen Regleringsbrev 2017 Universitetet ersätts för kostnader när det gäller landstingets medverkan i grundutbildning av tandläkare (TUAersättning) i enlighet med det avtal som i augusti 2004 slutits mellan staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården (TUA-avtalet) kompletterat med regionala avtal mellan respektive landsting och universitet. Enligt avtalet mellan staten och vissa landsting kan universitetet inom tandläkarutbildningen ersättas för högst 342 helårsstudenter när det gäller kompensation för landstingets medverkan i grundutbildningen av tandläkare. Universitetet ska i årsredovisningen lämna uppgifter om hur TUA-ersättningen har fördelats under året när det gäller lokalkostnader, lönekostnader och övriga kostnader. I årsredovisningen ska universitetet redovisa totalt antal helårsstudenter på tandläkarutbildningen. Den statliga TUA-ersättningen för 2017 uppgick till 68,4 miljoner kronor. Förbrukningen 2017 uppgår till 68,4 miljoner kronor, vilket innebär ett resultat nära noll. En viss underförbrukning har skett av grundutbildningsmedel samtidigt som detta kompenseras av en viss överförbrukning på forskningssidan. Det ackumulerade överskottet minskar marginellt från 13,5 miljoner kronor till 13,4 miljoner kronor. Av det ackumulerade överskottet per består 6,5 miljoner kronor av medel till grundutbildning och 6,9 miljoner kronor till forskning. Totalt antal helårsstudenter på tandläkarutbildningen 2017 var 315, varav 69 procent kvinnor och 31 procent män, vilket kan jämföras med de 342 helårsstudenter som anges i Umeå universitets regleringsbrev för Att programmet inte når målvärdet beror bland annat på tillgodoräknande, avhopp för flytt till andra program eller utbildningsorter samt att vissa studenter inte klarat satta krav. Tabell 20: Antal helårsstudenter vid tandläkarutbildningen TUA Helårsstudenter kvinnor/män (%) 68/32 68/32 69/31 Kompletterande utbildning för personer med forskarexamen Särskilt regeringsbeslut 2016 Regeringen uppdrar åt Umeå universitet m.fl. att så snart som möjligt under perioden anordna kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå enligt vad som anges i propositionen Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (prop. 2015/16:142). Uppdraget innefattar även att administrera det utbildningsbidrag som avses lämnas till de studerande. Umeå universitet ska samordna anordnandet av utbildningarna. I samordningsuppdraget ingår också att sammanställa och lämna underlag för rekvisition till Statens skolverk från samtliga deltagande lärosäten. En redogörelse för utbildningarnas genomförande ska årligen lämnas i lärosätenas årsredovisningar. Nationellt Umeå universitet har tillsammans med Stockholms universitet/kungliga Tekniska högskolan och Karlstads universitet fått i uppdrag av regeringen att anordna kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer med forskarexamen. I första hand vänder sig utbildningen till sökande med ämneskunskaper i biologi, fysik, kemi, matematik och teknik. De studerande erhåller ett utbildningsbidrag på 25 tusen kronor per månad under tolv månader. Programmet omfattar 90 högskolepoäng och ges med förhöjd studietakt, 125 procent. Syftet med utbildningen är minska lärarbristen inom de naturvetenskapliga ämnena och matematik men också att öka andelen lärare i skolan med forskarexamen och på så sätt stärka den vetenskapliga grunden i skolväsendet. 26 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

66 Umeå universitet har det nationella samordningsansvaret i vilket ingår att administrera utbildningsbidraget för de lärosäten som medverkar. Utbildning ska anordnas för det antal studenter som ryms inom de av regeringen avsatta medlen för utbildningsbidraget. Utbildningskostnaderna räknas av mot respektive lärosätes takbelopp. Söktrycket till platserna är mycket högt. Totalt i riket fanns 463 behöriga sökande. Under 2017 utbetalades totalt 17,4 miljoner kronor i utbildningsbidrag, vilket motsvarar 58 studieplatser som fördelats på de tre utbildningsanordnarna. Umeå universitet Det var 139 behöriga sökande till denna kompletterande utbildning för personer med forskarexamen. Antal kvarvarande studenter på utbildningen vid lärosätet är hög, 18 studerande av totalt 21 programnybörjare. Tabell 21: Antal sökande, programnybörjare och helårsstudenter inom kompletterande utbildning för personer med forskarexamen Behöriga sökande 139 Programnybörjare 21 kvinnor/män (%) 52/48 Helårsstudenter 27 kvinnor/män (%) 55/45 Uppdragsutbildning Förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (2002:760) Ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434) får bedriva uppdragsutbildning enligt bestämmelserna i denna förordning. Umeå universitets institutioner kan erbjuda kvalitativ och aktuell uppdragsutbildning till företag, myndigheter och organisationer med allt från kortare kurser och seminarier, till längre utbildningar. Genom att ge uppdragsutbildning får universitetet nya impulser och kunskaper som bidrar till att utveckla utbildning och forskning, samtidigt som universitetets kunskaper når ut i samhället. För lärare och institutioner ges dessutom möjlighet till kontakt med yrkesverksamma. År 2017 uppgår de totala intäkterna inom uppdragsutbildning till 135 miljoner kronor, vilket motsvarar 7,4 procent av de totala intäkterna inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (2016: 5 procent). Tabell 22: Erhållna medel för uppdragsutbildning , miljoner kronor. Finansiering Statliga myndigheter inkl. affärsdrivande 94,8 91,2 74,6 91,5 119,3 verk Universitet och högskolor 0,9 1,0 1,7 1,4 0,8 Kommuner och landsting 5,7 4,2 4,5 3,2 7,1 Svenska företag 1,8 1,3 1,0 1,1 1,2 Svenska org. utan vinstsyfte 0,3 0,1 2,0 3,5 2,3 Utländska företag 1,4 0,8 0 0,5 0,6 Utländska org. utan vinstsyfte 0,2 0,6 0,6 0,6 0,7 Övrigt 0 0,2 0 0,0 0,0 EU-medel ,0 0,0 Summa 105,1 99,4 84,4 101,8 132,0 Erhållna medel inom uppdragsutbildning ökar med 30 procent 2017, motsvarande 30 miljoner kronor. Statliga myndigheter inkl. affärsdrivande verk är likt tidigare år den enskilt största finansiären och står för 90 procent av totalt erhållna medel och det är även här den största delen av årets ökning återfinns. Posten ökar med 28 miljoner kronor (+30 procent). Denna ökning förklaras till största del av ökade erhållna medel från Rikspolisstyrelsen, vilka ökar med 18 miljoner kronor Inom Lärarhögskolan har Skolverket finansierat kurser inom ramen för Lärarlyftet motsvarande 8,5 miljoner kronor. Speciallärarprogrammet har hösten 2017 startat med 58 lärare som påbörjade påbyggnadsutbildningen som sträcker sig över tre terminer. Rikspolisstyrelsen är fortsatt den enskilt största finansiären inom uppdragsutbildning från vilka universitetet erhållit 63 miljoner kronor 2017 (2016: 45 miljoner kronor). Därefter följer Skolverket där universitetet erhållit 42 miljoner kronor 2017 (2016: 29 miljoner kronor). Dessa två finansiärer motsvarar tillsammans 79 procent av erhållna medel inom uppdragsutbildning Antalet helårsstudenter i uppdragsutbildning ökar kraftigt 2017 med 44 procent och uppgår till 656 (2016: 454). Likt tidigare år står polisutbildningen vid den samhällsvetenskapliga fakulteten för den största uppdragsutbildningen vid universitetet, 61 procent av antalet helårsstudenter (2016: 68 procent). Även om polisutbildningens totala andel av uppdragsutbilningen vid universitetet minskar växer utbildningen under 2017 och antalet UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

67 helårsstudenter ökar med 96 och uppgår därmed till 403 helårsstudenter (2016: 307). Antalet studenter uppgår 2017 till (2016: 2 006), en ökning med 43 procent. Bland de enskilda kurserna inom uppdragsutbildning återfinns största delen av denna ökning inom samhällsvetenskaplig fakultet. Fördelningen mellan kvinnor och män är oförändrad från 2016 (60 procent kvinnor, 40 procent män). Av det totala antalet studenter återfinns 611 inom polisutbildningen (2016: 461). Andelen kvinnor minskar till 33 procent (2016: 37 procent) och andelen män uppgår således till 67 procent (2016: 63 procent). Diagram 11: Antal helårsstudenter i poänggivande uppdragsutbildning Konsortiesamarbetet om Ladok Ladokkonsortiet är högskolesektorns samverkansorgan kring det studieadministrativa systemet Ladok. Då polisutbildningarna har fördelats på tre av de andra parterna i konsortiet utträdde Polishögskolan i Solna konsortiet den 31 december Detta innebär att konsortiet har haft 37 högskolor samt Centrala studiestödsnämnden (CSN) som parter under Konsortiet är formellt en enhet inom Umeå universitet. Ladokkonsortiet ska på sina parters uppdrag förvalta, vidareutveckla och sköta driften av Ladoksystemet. Stämman beslutar och fastställer verksamhetsplan och ekonomiska ramar för varje år. Styrelsen ansvarar för övergripande styrning av verksamheten med hjälp av en konsortiechef. Ladok3-projektet har delats in i två faser eftersom det varit svårt att möta en gemensam kravbild för alla lärosäten. Under 2017 slutfördes fas 1, vars huvudsyfte var att utveckla och leverera en version av nya Ladok till Malmö Högskola senast kvartal Fas 1 levererades på budget och enligt tidplan. Fas 2 innebär att utvecklingen fortsätter mot ett stort universitet, Lunds universitet, som ska kunna produktionssättas under kvartal Produktionssättning av nya Ladok har fortsatt efter Malmö högskola och under 2017 har 14 lärosäten förutom Malmö produktionssatts. Detta innebär att 17 lärosäten har stängt det gamla systemet och använder nya Ladok. I takt med att fler använder nya Ladok växer behovet av support, utbildning och dokumentation, så en viktig del av arbetet under 2017 har varit att utveckla en organisation för verksamhetsstöd. Ladokkonsortiet har även ansvaret för driften av nya Ladok. Under 2017 har ett projekt startats för att automatisera flödet runt installation och uppgradering av utvecklad programvara. Finansieringen av konsortiets verksamhet är uteslutande beroende av avgifter från konsortiets parter. Ladokkonsortiet upprättar separat bokslut och tar fram en redogörelse för sin verksamhet. Den redovisas för konsortieparterna till vårstämman i maj. För att behålla avgiftsnivån för parterna beslutade vårstämman 2016 att använda en del av myndighetskapitalet inför Ladokkonsortiet har per fortfarande ett positivt myndighetskapital motsvarande 4 miljoner kronor. Tabell 23: Intäkter och kostnader för Ladokkonsortiet inom Umeå universitet, tkr. Ladokkonsortiet Intäkter Kostnader Kapitalförändring UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

68 Kostnad per prestation Förordning om årsredovisning och budgetunderlag Enligt 3 kap. 1 förordningen (2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt en indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat. Kommentarerna till mått som relaterar prestationer till kostnader i detta avsnitt refererar till styckkostnadsredovisningen under avsnittet Väsentliga uppgifter. Kostnad per helårsstudent Måttet består av samtliga kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (exklusive kostnader för uppdragsutbildning och beställd utbildning) dividerat med antal helårsstudenter för aktuellt år, exklusive studenter inom uppdragsutbildning och beställd utbildning. År 2017 har den genomsnittliga kostnaden per helårsstudent minskat med 0,2 procent jämfört med 2016 och uppgår till 99,6 tusen kronor 2017, beroende på att kostnaderna totalt inte ökat i samma utsträckning som antal helårsstudenter, bland annat är driftkostnaderna lägre I universitetets kostnad per helårsstudent ingår kostnader för Ladokkonsortiet samt utveckling av Ladoksystemet, vilka båda är resurser för totalt 37 lärosäten i Sverige. Kostnaderna för Ladokkonsortiet, som bokförs inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, uppgick 2017 till totalt 50 miljoner kronor, vilket motsvarar 3 procent av universitetets totala kostnad för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2016 (2016: 42 miljoner kronor, 3 procent av totala kostnader, 2015: 44 miljoner kronor, 3 procent av totala kostnader). Kostnaden per helårsstudent varierar mellan olika utbildningsområden. Tabell 24: Kostnad per helårsstudent , tkr. Kostnad per helårsstudent ,3 98,0 100,3 99,9 99,6 Kostnad per helårsprestation Måttet beräknas genom att samtliga kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (exklusive kostnader för uppdragsutbildning och beställd utbildning) divideras med antal helårsprestationer för aktuellt år, exklusive studenter inom uppdragsutbildning och beställd utbildning. En orsak till att kostnaderna per helårsprestation ökar är den årliga kostnadsökningen för löner, drift och lokaler. Kostnaden per helårsprestation är i genomsnitt 120,2 tusen kronor Orsaken till att kostnaden per helårsprestation ökat är att prestationsgraden minskat jämfört med I universitetets kostnad per helårsstudent ingår kostnader för Ladokkonsortiet samt utveckling av Ladoksystemet, vilka båda är resurser för totalt 37 lärosäten i Sverige. Kostnaderna som bokförs inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå för Ladokkonsortiet var 2017 totalt 50 miljoner kronor, vilket motsvarar 3 procent av universitetets totala kostnad för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Kostnaden per helårsprestation varierar mellan olika utbildningsområden. Tabell 25: Kostnad per helårsprestation år , tkr. Kostnad per helårsprestation ,8 117,8 117,1 118,8 120,2 Summering Ovanstående mått svarar mot kravet på hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader men fångar inte vilken kvalitet prestationerna har. Några slutsatser beträffande lärosätets resultat avseende kvalitet kan därför inte göras från dessa mått. Samverkan inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Högskolelag (1992:1434), 1 kap. 2 I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Genom sitt samhällsengagemang bidrar universitetet å ena sidan till utveckling och förnyelse av ett respektfullt, hållbart och demokratiskt samhälle och å andra sidan till ett konkurrenskraftigt näringsliv. Lärosätets samverkan med offentliga och privata aktörer ger ett ömsesidigt utbyte och bidrar samtidigt till att höja utbildningens och forskningens kvalitet. Universitetsstyrelsen beslutade i juni 2015 att tillstyrka inriktningen på den fortsatta verksamhetsplaneringen som Umeå universitet 2020 Vision och mål, delmål UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

69 uttrycker, samt att en årlig uppföljning av fastställda delmål ska ske under perioden med rektor ansvarig för uppföljningen. I juni 2017 beslutade universitetsstyrelsen att fastställa uppföljningen av Umeå universitets mål Ett av de tre övergripande målen Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet, som brutits ned i fyra delmål inom samverkansmeritering, personutbyte, innovationsstödssystem samt modell för regionala satsningar och engagemang, bedöms kunna nås inom den utsatta tidsramen för visionsdokumentet. Arbete pågår inom flera av delmålen, t.ex. arbetet med att integrera samverkansaktiviteter i befintliga meritportföljer för vetenskaplig och pedagogisk meritering, där ett slutligt förslag är färdigställt. Ett strategidokument för innovationsstödsystemet har färdigställts av Umeå universitet Holding AB och uppdraget till Innovationskontoret är tydliggjort och avgränsat. Samverkan - universitetsövergripande Universitetets centrala stödstruktur för samverkan inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå utgörs av Enheten för externa relationer (ER). Innovationskontor Norr (IKN), Företagsforskarskolan (IDS) och Sliperiet. Enheten för externa relationer ger stöd till universitetsledningen i form av olika uppdrag. Fyra projektansökningar till Vinnova i syfte att utveckla lärosätets strategiska samverkan har beviljats under Utvecklingsprojekten omfattar att utveckla och förbättra former för förankring av strategiska partnerskap inom lärosätet, utveckla en modell för samverkansfinansiering, definiera och utveckla metoder för att säkerställa utbildningars relevans samt utveckla metoder för ett systematiskt arbete med nyttiggörande av kunskapstillgångar. Under 2017 pågick ett intensivt arbete för att ta fram ett strategiskt partnerskap med Umeå kommun. Avtalsförslaget färdigställdes i december 2017 och undertecknades av båda parter i januari Partnerskapet är lärosätets andra partnerskap. Under 2017 har även en rad aktiviteter genomförts inom ramen för partnerskapet med Volvo Lastvagnar. Exempelvis kan nämnas att forskningsprojekt inom området wearables förberetts och åtta examensarbeten inom olika ämnesområden har gjorts med studenter från lärosätet. Dessutom genomfördes en gemensam industridag under temat Digitalisering i människans tjänst. Universitetets gemensamma funktion för samverkan och forskningsfinansiering har till uppgift att stödja och ta initiativ till långsiktig utveckling av samverkan och forskningsfinansiering. Under året har ett arbete implementeras för ökad kvalitet i utbildning på grundnivå och avancerad nivå genom att utveckla och ge stöd till implementering av samverkansaktiviteter, utveckla processerna kring uppdragsutbildning och erbjuda stöd till forskningsfinansiering. Universitetet deltar även i ett nationellt utvecklingsprojekt tillsammans med andra lärosäten i syfte att utveckla metoder för att säkerställa högskoleutbildningars relevans. Samverkansaktiviteter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Vid Umeå universitet sker en mångfald av samverkansaktiviteter inom alla vetenskapsområden. Samverkansformerna skiljer sig åt beroende på ämnesområde och sammanhang. Exempel på samverkansaktiviteter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå under 2017 är examensarbeten, praktikkurser, mentorskap, gästföreläsningar, projektuppgifter, co-op education, uppdragsutbildning m.m. Enheten för externa relationer erbjuder stöd till fakulteter och institutioner att utveckla och implementera olika former av samverkansaktiviteter. Under 2017 genomförde enheten en inventering av samverkansinslag vid samtliga utbildningar vid lärosätet. Programansvariga intervjuades och en rapport sammanställdes där statistik för respektive fakultet och lärosätesnivå presenteras. Summerat på lärosätesnivå har 47 procent av utbildningsprogrammen samverkansinslag i undervisning och lärprocesser, 33 procent samverkansinslag som underlättar övergången mellan studier och arbetsliv, och 20 procent har samverkan för långsiktig utveckling av utbildningsprogram. Enligt rapporten finns inte en på förhand eftersträvansvärd procentuell fördelning mellan de tre olika grupperingarna. Dels är det fler program som samverkar med extern part inom undervisning och lärprocesser än inom de övriga grupperingarna, dels skiljer sig omfattningen av inslag åt. Det finns exempelvis ett större urval av inslag att välja på inom samverkan i undervisning och lärprocesser än inom samverkan för långsiktig utvecklig av utbildningsprogram. 30 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

70 Ett av universitetets uppföljningskriterier inom ramen för Umeå universitet 2020 Vision och mål för samverkan inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå är externa examensarbeten. År 2017 publicerades examensarbeten, varav 762 (38 procent) var med extern samverkan (2016: 760, 37 procent, 2015: 522, 31 procent). Orsaken till ökningen bedöms vara att universitetet aktivt arbetat med stöd till samverkansinslag i utbildning och visat på goda exempel, men också att externa examensarbeten används som grund för resursfördelning. Universitetet arbetar aktivt med att underlätta studenters inträde på arbetsmarknaden och kontakter med arbetslivet. Enheten för externa relationer erbjöd under 2017 stöd till lärare vid olika utbildningsprogram i form av kursinslag om samverkan. Kurserna utgår ifrån att studenterna under hela studietiden ska få förståelse för sin kompetens och hur den kan matchas mot arbetsmarknaden. Kursinslagen om samverkan ingick 2017 som en del i 17 utbildningsprogram som omfattade ca 450 studenter. För att stödja samverkan mellan forskare och externa parter arrangerar universitetet olika former av mötesplatser i detta syfte. Under 2017 arrangerades sex tillfällen av mötesplatsen Räkmacka, där studenter i ett givet format träffade det regionala näringslivet. De olika tillfällena riktade sig mot olika studentgrupper och branscher. Inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet utgörs en majoritet av utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå av yrkesutbildningar där samverkan med företag är ett viktigt inslag. Ungefär hälften av de examensarbeten som görs inom fakultetens utbildningar utförs med extern samverkan (2017: 49 procent, 2016: 53 procent). Under 2017 påbörjades ett arbete med utveckla Co-operative education (Co-op) vid Byggteknik och Industriell ekonomi. Totalt har fyra utbildningsprogram infört Co-op, och under 2017 kom totalt 150 studenter och 14 företag att omfattas av denna formaliserade samverkansmodell. Inom humanistisk fakultet ges studenterna möjlighet till praktik/vfu inom samtliga kandidatprogram. Bransch- eller programråd har inrättats på de flesta program för att externa representanter ska delta i den långsiktiga utvecklingen av programutbildningarna. Under 2017 utlyste fakulteten kronor för att möjliggöra extern samverkan, särskilt för resurssvaga utbildningar. Medlen fördelades på tre institutioner och möjliggjorde genomförande av flera samverkansinslag vid berörda utbildningar, som t.ex. gästföreläsare med branschanknytning, studieresor och arbetsmarknadsdagar. Inom medicinsk fakultet sker samverkan inom utbildning, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården och tandvården kontinuerligt mellan Umeå universitet och Västerbottens läns landsting (VLL), Region Norrbotten, Region Jämtland Härjedalen och Landstinget i Västernorrland. Medicinska fakulteten och VLL samverkar i frågor som rör utbildning och forskning inom vård och rehabiliteringsområdet i VårdSam-kommittén. Kommittén har under 2017 fortsatt sitt arbete med kvalitetsutveckling av handledning under VFU genom införandet av den studentaktiverande handledningsmodellen Peer learning. Utvecklingen av verksamhetsintegrerat lärande (ViL) har fortgått under 2017 i samverkan med VLL, med fler studenttäta enheter som resultat, exempelvis har geriatriskt centrum startat en studentundervisningsavdelning (SUA), och Backens hälsocentral har invigt en klinisk undervisningsmottagning (KUM). Till Norrlandstingens regionförbunds Forsknings- och utbildnings-/innovationsråd (FUI) finns en ViLgrupp kopplad. I mars 2017 hölls en konferens i Umeå arrangerad av ViL-gruppen. Inbjudna var handledare, ledare, studenter, lärare och andra intresserade från landsting/regioner och kommuner i den norra regionen. Syftet var att i samverkan hitta lösningar på de utmaningar som finns för det verksamhetsintegrerade lärandet. Inom samhällsvetenskaplig fakultet utgör samverkan ett mycket viktigt inslag på många av fakultetens utbildningar, inte minst inom psykologprogrammet och socionomprogrammet där praktik/vfu-samverkan utgör en väsentlig del av utbildningen, med landsting och kommun som samverkanspartner. Extra resurser avsätts också på fakultetsnivå för att stärka utbildningar med praktikinslag. Cirka 40 procent av de examensarbeten som görs inom samhällsvetenskapliga utbildningar utförs med extern samverkan. Lärarhögskolan och regionens skolhuvudmän har tillsammans bildat en styrgrupp för försöksverksamhet med övningsskolor. Erfarenheterna har varit så goda att parterna valde att under 2017 bilda ett gemensamt råd för samverkan. Inom rådet sker samverkan kring bland annat verksamhetsförlagd utbildning, övningsskolor, kompetens- och lärarförsörjning, kompetensutveckling, samt forskning och utveckling. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

71 Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå Inledning Ett urval av viktiga händelser från forskning vid Umeå universitet presenteras här. Under året invigdes Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM), ett forskningscentrum med en långsiktig satsning på translationell forskning med karriärtjänster för unga excellenta forskare. WCMM bedriver forskning inom cancersjukdomar och metabola, neurologiska och infektiösa sjukdomar. Det övergripande syftet med WCMM är att stärka svensk molekylärmedicinsk forskning och att åstadkomma ett starkt samarbete mellan grundforskning och klinisk forskning, vilket har betydelse för att flytta fram Umeå universitets position inom medicinsk forskning nationellt och internationellt. Ledarskapsprogrammet ReaL (Research and Leadership) har under 2017 fortsatt vid Umeå universitet. ReaL är en strategisk satsning med syfte att utveckla forskningsledarens förmåga att kombinera kreativitet med ett bra ledarskap samt att skapa nya nätverk mellan forskare inom olika vetenskapsområden och discipliner för att främja nytänkande och kreativitet. Umeå Plant Science Centre (UPSC) som är ett samarbete mellan Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har i år firat 50 år av växtvetenskap i Umeå. Firandet genomfördes med ett tre dagars symposium om dåtid, nutid och framtid för växtvetenskapen i Umeå och världen. UPSC är ett center of excellence och en av Europas mest framstående forskningsmiljöer för växtforskning. Idag arbetar över 200 personer med cirka 45 olika nationaliteter vid UPSC. Under 2017 genomfördes en stor konferens om Arktis framtid, där hundratals av världens ledande forskare från drygt 14 länder samlades för att diskutera framtiden för människor och samhällen i norr. Konferensen bestod av 22 parallella teman och drygt 950 presentationer om bland annat urfolksrättigheter, miljö, turism, migration, hälsa, utbildning och sjukdomsspridning. Forskningsprogrammet EcoChange, som är en del av regeringens strategiska satsning på havsmiljöforskning och bygger på ett nära samarbete mellan Umeå universitet och Linnéuniversitetet, samt Sveriges lantbruksuniversitet och Naturhistoriska riksmuseet, har under året deltagit i en världsomfattande miljögiftsövervakning. Som den enda parten i Östersjön deltog EcoChange-forskare vid Umeå universitet i det globala samarbetet. Efter flera framgångsrika år med större anslag från landets forskningsfinansiärer innebar 2017 ett litet bakslag för den humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteten som endast beviljades ett mindre antal nya forskningsprojekt. Ett glädjande undantag är det tvärvetenskapliga projektet Ta ner himlen på jorden: Hur skogen kan användas för att göra klimatfrågan konstruktivt angripbar i lokala sammanhang, ledd av professorerna Camilla Sandström, Statsvetenskap, och Erland Mårald, Idéhistoria, som beviljades sammanlagt 9 miljoner kronor från forskningsrådet FORMAS. Projektet är ett resultat och en fortsättning av samarbetet med SLU kring Future Forest. Delmål inom Forskning som spränger gränser Under 2017 har fakulteter och Lärarhögskolan fortlöpande arbetat med universitetets långsiktiga strategier, beskrivna i dokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål. Det övergripande målet Forskning som spränger gränser innefattar elva delmål. Arbetet har kontinuerligt följts upp i dialoger mellan universitetsledning, fakulteter och Lärarhögskolan. För att uppnå forskning som spränger gränser har institutioner och enheter inrättat anställningar och resurspaket, vilket möjliggjort anställningar av excellenta lärare och forskare. Umeå universitet arbetar fortlöpande med att stärka sin konkurrenskraft både nationellt och internationellt genom att utveckla kvalitativa och effektiva rekryteringsprocesser, attraktiva karriärvägar och anställningserbjudanden, interaktiva miljöer som främjar kreativitet och anslagsbaserad finansiering av karriärbefattningar samt högre lärartjänster. 32 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

72 Tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen, vilket t.ex. kan vara utrustning, databaser eller annan resurs/kompetens som bidrar till framstående forskning är centralt för utveckling av forskning och innovation. Umeå universitet har forskningsinfrastruktur av högsta klass och är ledande inom några områden som attraherar framgångsrika forskare från hela världen. Under 2017 har regler för hantering av universitetets övergripande forskningsinfrastruktur beslutats. Dessa syftar till att förbättra den interna hanteringen och att få en tydlig nivåuppdelning för ansvar och kontroll för universitetsgemensamma forskningsinfrastrukturer. En ökad systematik ger underlag för ökad effektivitet för prioriteringar och förbättrar möjligheterna för strategisk planering av universitetsgemensam forskningsinfrastruktur. Vetenskapens trovärdighet och god forskningssed Högskolelag (1992:1434), 1 kap 3a I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. Det regelverk som universitetet antagit avseende hantering av misstanke om vetenskaplig oredlighet bidrar ytterligare till värnandet av god forskningssed. Ett avtal med Linköpings universitet om samarbete vid misstanke om vetenskaplig oredlighet syftar till att minska risken för att ovidkommande kollegial hänsyn tas vid dessa utredningar, och till att stärka allmänhetens förtroende. Tillämpningen av detta avtal om samarbete har visat att avsedda mål uppnås med samarbetet. Utöver tillämpningen av dessa regelverk pågår en informations- och utbildningsverksamhet inom området genom seminarier, utbildningar för nyanställda, chefer och forskningsledare samt inom ramen för fakulteternas utbildning på forskarnivå. Även det värdegrundsarbete som påbörjades vid Umeå universitet 2017 kommer att beröra området för vetenskapens trovärdighet och god forskningssed. Umeå universitet hanterar detta område genom flera samverkande aktiviteter. Enligt högskolelagen uppmuntras lärare att ha forsknings- och utvecklingsbisysslor. Universitetets tydliga regelverk inom området, tillsammans med ett genomtänkt system för information om och redovisning av bisysslor, skapar transparens och ger universitetet mycket god kunskap om vilka bisysslor lärarna innehar samtidigt som kunskapen bland lärarna om bisysslors betydelse för allmänhetens förtroende för vetenskapens trovärdighet ökar. Universitetets hantering av regelverket för redovisning av vissa bisysslor har under 2017 återigen granskats av Riksrevisionen. Antalet bisysslor ligger på en oförändrad nivå i förhållande till de senaste tre åren. Policyn om mottagande av donationer samt policyn om förhindrande av mutor och bestickning ökar medvetandegraden bland lärarna om risker i sådana situationer och bidrar till att stärka allmänhetens förtroende för vetenskapens trovärdighet. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

73 Ekonomisk översikt Tabell 26: Resultaträkning för forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, exklusive uppdragsforskning, tkr. Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, exkl. uppdragsforskning Intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Transfereringar Erhållna medel Lämnade bidrag Summa Årets kapitalförändring Anm. Utöver universitetets egen forskningsverksamhet bokförs resultat från andelar i hel- och delägda bolag som forskning. Holdingbolagets resultat för 2017 var ett överskott om 465 tkr (2016: +39 tkr), vilket påverkat universitetets resultat. Årets utfall inklusive Holdingbolagets resultat blir därför ett överskott om tkr. Inom forskningsverksamheten, exkl. uppdragsforskning, minskar de totala intäkterna 2017 med 1 procent, motsvarande 22 miljoner kronor. Anslag utgör likt föregående år den största andelen av intäkterna med 54 procent (2016: 53 procent), och denna post uppvisar en ökning med 2 procent från Intäktsökningen totalt sett hålls nere av minskade avgifter och andra ersättningar, vilka har minskat med 27 procent (53 miljoner kronor) 2017, från att de senaste åren haft en positiv utveckling. Denna minskning förklaras till stor del av att Ladokkonsortiet från och med 2017 internfaktureras. Tidigare år har universitetets IT-stöd och systemutvecklingsenhet (ITS) fakturerat Universitets- och högskolerådet (UHR), och UHR har i sin tur fakturerat konsortiet. Även kostnadssidan minskar De totala kostnaderna har minskat med 80 miljoner kronor, motsvarande 3,5 procent. Personalkostnader utgör den största andelen av kostnaderna med 63 procent (2016: 63 procent). Posten har 2017 minskat med 3 procent ( 47 miljoner kronor). Denna minskning beror delvis på att antalet aktiva doktorander är färre 2017 jämfört med föregående år och delvis på att fördelningsnyckeln mellan verksamhetsgrenarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå justerats något Den nya faktureringsrutinen medför att både avgiftsintäkter och driftkostnader minskar. Inom verksamheten för forskning och forskarutbildning får detta en effekt på minskade avgiftsintäkter med 25 miljoner kronor. Bidragsintäkterna är i stort sett oförändrade från 2016 (+0,5 procent). 34 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

74 Driftkostnader minskar också relativt mycket, 7,5 procent ( 41 miljoner kronor). Även här förklaras en stor del av denna minskning ( 29 miljoner kronor) av förändrade faktureringsrutiner inom Ladokkonsortiet, se föregående stycke. Lokalkostnaderna är i stort sett oförändrade och minskar endast med 0,2 procent. Avskrivningskostnaderna, vilka ökar med 6 procent motsvarande 9 miljonder kronor, är det enda kostnadsslaget som ökar Detta summerar i ett överskott på totalt 62 miljoner kronor 2017 och är till största del ett resultat av minskade personal- och driftkostnader. Överskottet finns i sin helhet inom den verksamhet som finansieras av statliga anslag. Diagram 12: Intäkts- och kostnadsutveckling avseende forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, exkl. uppdragsforskning, miljoner kronor. Uppdragsforskning Tabell 27: Resultaträkning för uppdragsforskning, tkr. Uppdragsforskning Intäkter Avgifter och andra ersättningar Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring År 2017 har intäkterna inom uppdragsforskning minskat med 8 miljoner kronor ( 5 procent). I följande avsnitt avseende uppdragsfinansierad verksamhet på sida 40 återfinns kommentarer om fördelning av intäkter mellan finansiärer, större uppdrag inom universitetet etc. och kommenteras därför inte ytterligare här. Även totala kostnader har minskat Förändringen uppgår till 13 miljoner kronor ( 7 procent). Samtliga kostnadsslag, förutom driftkostnader har minskat. Driftkostnaderna visar istället en ökning på 2 procent, motsvarande 1 miljon kronor. Den största delen av kostnadsminskningen återfinns inom personalkostnaderna, vilka minskat med 10 procent ( 12 miljoner kronor). Totalt innebär detta ett resultat inom uppdragsforskning på 0,6 miljoner kronor. Diagram 13: Intäkts- och kostnadsutveckling avseende uppdragsforskning, miljoner kronor. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

75 Bibliometri Ett viktigt mått på ett lärosätes forskningsaktivitet är mängden vetenskapliga publikationer och deras genomslag, vilket kan mätas med olika bibliometriska metoder. För att få en fullgod täckning över vad som publiceras vid universitetet utgår nedanstående tabell från den registrering som institutionerna gör av sina publikationer i databasen DiVA. Fraktionering av samförfattade arbeten möjliggör jämförelser och aggregeringar. Tabellen beskriver publiceringsaktiviteten beräknad som summan av författarfraktionerade vetenskapliga artiklar och översikter. Publiceringar i form av böcker och bokkapitel redovisas också, vilket ger en helhetsbild av universitetets produktion och en mer rättvis bild av den vetenskapliga produktionen vid de olika fakulteterna. Tabell 28: Summa författarfraktioner för Umeå universitets publikationer för universitetet totalt samt fördelat per fakultet enligt DiVA januari Siffrorna för 2017 är preliminära. Även siffrorna för perioden har uppdaterats sedan årsredovisningen 2016, på grund av eftersläpning vid registrering av publikationer från samt kvalitetssäkringsarbete utfört av bibliotekets personal Humanistisk fakultet Totalt Artikel i tidskrift/ forskningsöversikt Bok Kapitel i bok, del av antologi Samhällsvetenskaplig fakultet Totalt Artikel i tidskrift/ forskningsöversikt Bok Kapitel i bok, del av antologi Medicinsk fakultet Totalt Artikel i tidskrift/ forskningsöversikt Bok Kapitel i bok, del av antologi Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Totalt Artikel i tidskrift/ forskningsöversikt Bok Kapitel i bok, del av antologi Umeå universitet Totalt Artikel i tidskrift/ forskningsöversikt Bok Kapitel i bok, del av antologi Anm. Eftersom publikationerna kan ha författare från fler än en institution måste publikationerna delas upp mellan dem. Varje författare får sin fraktion (1/N, där N är det totala antalet författare till publikationen), vilken sedan tillförs respektive institution. Om det finns två författare, en från institution A och en från institution B, får bägge institutionerna en halv artikel. Om en av två författare angivit två institutioner, A och C, delas dennes fraktion upp mellan A och C. Enligt tabell 28 är det totala antalet författarfraktioner per år relativt stabilt under perioden Antalet författarfraktioner för artiklar uppvisar en ökande trend, medan trenden för antologibidrag är den omvända. En viss underrapportering av antalet författarfraktioner kan sannolikt föreligga för 2017 eftersom publikationer i regel registreras med en viss eftersläpning. Siffrorna för 2017 är därför inte helt jämförbara med tidigare år ännu. Eftersläpningen beror främst på att en del av inrapporteringen är decentraliserad och genomförs av respektive forskare. Publikationer importeras centralt från Web of Science (veckovis), men publikationer som inte indexeras i denna databas måste forskaren rapportera in, vilket ibland sker med betydande eftersläpning. Universitetsbibliotekets personal arbetar löpande med att kvalitetssäkra samtliga poster i DiVA-databasen, vilket leder till att antalet författarfraktioner korrigeras även för tidigare års publikationer. För antalet författarfraktioner under perioden står medicinsk fakultet för 40,6 procent, samhällsvetenskaplig fakultet för 26,0 procent, teknisk-naturvetenskaplig fakultet för 19,6 procent och humanistisk fakultet för 13,8 procent av den totala produktionen. Förutom att mäta mängden publikationer, kan man mäta hur ofta artiklarna citeras. Enligt Vetenskapsrådets beräkning inför budgetåret 2018 var den ämnesnormaliserade medelciteringen för Umeå universitets publikationer (artiklar) 9 procent över världsgenomsnittet, en ökning med 4 procentenheter jämfört med beräkningen inför Medelciteringen för Sverige totalt sett var 15 procent över världsgenomsnittet, vilket motsvarar en ökning med 1 procentenhet. Antalet publiceringar och antalet citeringar per publikation används för att ta fram vilken andel respektive lärosäte bidrar med till ett nationellt bibliometriskt index. Umeå universitet står för 6,0 procent av rikets samlade index, vilket också var fallet vid föregående års mätning. Underlaget är beräknat för publiceringsåren UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

76 Konstnärligt utvecklingsarbete Designhögskolan Systematiskt ämnesutvecklingsarbete vid Designhögskolan bedrivs inom tre olika, men samverkande och sammanlänkade, områden konstnärligt utvecklingsarbete, praktikbaserad vetenskaplig designforskning, samt professionsgrundat utvecklingsarbete inom designområdet med målsättningen att inta en internationellt ledande position vad gäller kunskapsutveckling inom designområdet. För att uppnå detta mål krävs finansiering av såväl forskning som utvecklingsarbete. Ett betydande hinder för miljöns framtida kunskapsutveckling är således att forskningsfinansiering inom det konstnärliga området är mycket begränsad (relativt andra ämnesområden). Under året har medel för konstnärligt utvecklingsarbete använts för spridande av resultat, nationellt och internationellt, inom projektet The Unexpected Meeting How to create unique colour choices for products. Inom ramen för ämnesutvecklande aktiviteter ingår även att lärare och personal deltagit i mässor och utställningar, samt bedrivit kompetensutveckling i skärningspunkten mellan konstnärlig och vetenskaplig kunskapsutveckling genom aktiviteter inom forskarutbildning. Resultat av konstnärliga utvecklingsprojekt har presenterats publikt samt vid öppna föreläsningar på Designhögskolan. Allt ämnesutvecklingsarbete har också en koppling till utbildning på grundnivå. Arkitekthögskolan Arkitekthögskolan vid Umeå universitet har under 2017 genomfört genomgripande konstnärliga och pedagogiska utvecklingsarbeten. Exempel på konstnärliga utvecklingsprojekt, konferenser, seminarier och workshoppar är: The Civic University. Ett forskningsprojekt i samarbete med Tate Modern och Public Works, London. Urban Networks. Workshop och konstnärligt utvecklingsprojekt, ett samarbete mellan Arkitekthögskolan med lokala aktörer i Umeå och regionen. Global Practice Program. En forsknings- och utbildningsplattform, initierad av University of Brighton, University of Johannesburg, och University of Limmerick, och med flera andra internationella universitet som samarbetspartners. UnUrban experiments. Konstnärlig forskning och ett projekt i samarbete med Traena Kommun, Norge, AHO, Oslo Architecture School, samt School of Visual Arts, New York. DTST (Digital Tools for Social Transformation. Ett konstnärligt och pedagogiskt forskningsprojekt i samarbete med RISE Interactive Institute. DR-SoM (Design Research Series on Method). Seminarier om designresearch med ARENA, Architecture Research Network. Konsthögskolan Konstnärlig verksamhet är till sin natur utforskande, kunskapssökande och därmed i vid mening forskningsorienterad. Den möjliggör och bereder plats för en mångfald av tankesätt, kulturer och uttryck I det akademiska sammanhanget utgör både forskning och konstnärligt utvecklingsarbete grunden för ämnes- och kunskapsutveckling inom de konstnärliga områdena. Medel för konstnärligt utvecklingsarbete vid Konsthögskolan gör det möjligt att bedriva konstnärlig forskning och utvecklingsarbete och ger goda förutsättningar för forskande personal som professorer att fördjupa och bredda sin egen konstnärliga verksamhet, vilket tillför institutionerna fördjupning inom den ämnesmässiga utvecklingen konstnärligt, teoretiskt och praktiskt. Detta område utgör en kunskapsresurs där aktivt konstnärskap sätts i relation i en forskningskontext. Vid Konsthögskolan är det främst professorer och lektorer som under 2017 har utfört forskning och konstnärligt utvecklingsarbete inom ramen för dessa medel. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

77 Externfinansierad verksamhet och erhållna forskningsbidrag Bidragsfinansierad verksamhet Erhållna forskningsbidrag minskar 2017 med 3 procent, motsvarande 27 miljoner kronor, och uppgår därmed till miljoner kronor (2016: miljoner kronor). Detta efter att universitetet haft en ihållande positiv trend under den senaste femårsperioden. Den största delen av minskningen återfinns inom erhållna bidrag från Formas, vilka minskar med 24 miljoner kronor ( 36 procent). Den största delen av dessa återfinns inom medicinsk fakultet, som minskar bidrag från Formas med 17 miljoner kronor där majoriteten avser en flytt av medel till Uppsala universitet till följd av att ansvarig professor slutat vid Umeå universitet och nu istället är professor vid Uppsala universitet. Finansiärsgruppen Svenska företag minskar 2017 med 15 miljoner kronor ( 55 procent), bl.a. beroende på att 2016 var sista året som universitetet erhöll medel från Balticgruppen Design AB avseende forskning och utveckling på konstnärligt campus. Finansiärsgruppen utländska organisationer utan vinstsyfte ökar däremot med 19 miljoner kronor, motsvarande 337 procent. Av dessa återfinns 16 miljoner kronor inom medicinsk fakultet för bland annat projektet Nordforsk. Även erhållna medel från EU och ökar Ökningen uppgår till 21 procent, motsvarande 12,5 miljoner kronor. Likt tidigare år utgörs den största andelen av forskningsbidragen av bidrag från Vetenskapsrådet och Svenska organisationer utan vinstsyfte, vilka står för 28 procent vardera av totalt erhållna bidrag 2017 (2016: 29 respektive 27 procent). Erhållna medel från Vetenskaprådet minskar med 4 procent, motsvarande 12 miljoner kronor. Sett bland fakulteterna minskar erhållna medel från Vetenskapsrådet mest inom medicinsk och humanistisk fakultet med 8 respektive 7 miljoner kronor, samhällsvetenskaplig fakultet minskar med 2 miljoner kronor medan teknisk naturvetenskaplig fakultet istället ökar med 5 miljoner kronor. Inom svenska organisationer utan vinststyfte ingår Wallenbergsstiftelserna från vilka universitetet erhöll 110 miljoner kronor 2017 (2016: 125 miljoner kronor). Tabell 29: Erhållna forskningsbidrag , miljoner kronor. Finansiär Vetenskapsrådet 307,6 302,5 296,3 298,1 286,2 Svenska organisationer utan vinstsyfte 173,0 200,6 243,4 281,7 286,1 Övriga statliga myndigheter 105,4 108,0 111,7 112,0 114,2 EU-medel 92,0 76,4 57,6 58,4 70,9 Forte (tidigare FAS) 48,3 57,3 48,2 55,1 56,0 Forskningsstiftelser 51,2 61,8 60,1 58,0 51,0 Formas 60,1 56,2 66,9 66,7 42,9 Kommuner och landsting 28,6 22,5 31,9 44,0 40,8 Utländska organisationer utan vinstsyfte 11,9 9,7 20,5 5,7 24,9 Vinnova 23,9 27,3 26,3 25,5 20,6 Svenska företag 30,4 33,9 30,3 26,7 12,0 Övriga 5,5 1,3 3,9 0,6 0,0 Totalt 937,9 957,5 997, , ,6 Anm. Forte: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Formas: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Vinnova: Verket för innovationssystem. 38 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

78 Diagram 14: Erhållna forskningsbidrag fördelade per fakultet Tabell 30: Erhållna EU-medel uppdelade per EUfond, miljoner kronor. Erhållna EU-medel fördelade per EU-fond EU strukturfonder 17,7 1,3 4,8 (t.ex. NPP, BA, Interreg) European Science Foundation 1,0 0,9 0,4 Övr. EU-projekt 2,4 11,0 7,2 (t.ex. Tempus, Intas, Public Health) EU Strukturfonder Övre Norrland 3,4 5,1 7,9 EU Strukturfonder Interreg 0,0 0,0 0,4 FP6 Sjätte ramprogrammet 0,8 0,0 0,0 FP7 Sjunde ramprogrammet * 16,7 14,6 7,9 Marie Curie, People 4,7 2,3 1,3 Horisont 2020 ** 12,9 23,2 40,9 Summa 57,6 58,4 70,9 Fördelat per fakultet inom universitetet återfinns den största delen av erhållna forskningsbidrag inom medicinsk fakultet, vilka erhållit 46 procent 2017, motsvarande 461 miljoner kronor (+20 miljoner kronor jämfört med 2016). Medicinsk fakultet är den enda av fakulteterna som 2017 ökar erhållna forskningsbidrag i jämförelse med Diagram 15: Erhållna forskningsbidrag per fakultet , miljoner kronor. * Exkl. Marie Curie. ** Inkl. Marie Sklodowska Curie Actions 7,3 miljoner kronor 2017 (2016: 8,8 miljoner kronor, 2015: 1,8 miljoner kronor) Oförbrukade bidrag Regleringsbrev 2017 I årsredovisningen ska omfattning och förändring av de oförbrukade bidragen och hur de inbetalade forskningsbidragen har utvecklats redovisas och kommenteras. Tabell 31: Oförbrukade bidrag, intäkter av bidrag samt erhållna/inbetalda forskningsbidrag , miljoner kronor. Finansiär Oförbrukade bidrag Intäkter av bidrag Erhållna/inbetalda forskningsbidrag Anm. Oförbrukade bidrag samt intäkter av bidrag avser både verksamheten inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt inom forskning och utbildning på forskarnivå. Forskningsbidrag från EU Erhållna forskningsbidrag från EU ökar 2017 med 21 procent, motsvarande 12,5 miljoner kronor. Ökningen återfinns främst inom EUs ramprogram för forskning och innovation för perioden Horisont 2020 vilka 2017 ökar med 18 miljoner kronor, motsvarande 76 procent. De största projekten inom Horisont 2020 som erhållit medel 2017 finns inom Institutionen för datavetenskap där två projekt erhållit 5 miljoner kronor vardera. Samtidigt som erhållna medel inom Horisont 2020 ökar minskar erhållna medel från sjätte och sjunde ramprogrammen i takt med att flertalet projekt i dessa programperioder avslutas. Viktigt att nämna i denna jämförelse är också att medlen som erhålls avseende Horisont 2020 betalas ut i förskott medan medel från t.ex. Strukturfonder Övre Norrland betalas ut i efterskott. Oförbrukade bidrag är i stort sett oförändrade Förändringen uppgår till 1 procent ( 6 miljoner kronor). Bland de fyra fakulteterna vid universitetet återfinns majoriteten, 49 procent, av oförbrukade bidrag inom medicinsk fakultet (414 miljoner kronor). Även intäkter av bidrag, vilket avser faktisk förbrukning av erhållna bidrag, är i stort sett oförändrade Här återfinns en intäktsökning motsvarande 1 procent (+5 miljoner kronor). Erhållna/inbetalda forskningsbidrag är fortsatt högre än intäkter av bidrag och innebär att universitetet inte förbrukar medel i samma takt som medlen erhålls. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

79 År 2017 uppgår andelen oförbrukade bidrag i förhållande till intäkter av bidrag till 91 procent (2016: 93 procent). Förhållandet har under den senaste femårsperioden varierat mellan 85 och 93 procent. Likt tidigare år förklaras detta av att medel ofta utbetalas i förskott eller avser en längre tidsperiod. Medel används också ofta till investeringar som kostnadsförs i form av avskrivningar under en längre tidsperiod. Ofta betalas bidrag även ut nära inpå årsskiftet, vilket innebär att en högre andel periodiseras. Oförbrukade bidrag kommenteras även ytterligare i not 29. Uppdragsfinansierad forskningsverksamhet Universitetet tar förutom den egeninitierade forskningen också emot uppdrag från omgivningen avseende forskning och utvecklingsarbete. Detta kan röra sig om både rena forskningsuppdrag och arbete som inte är att betrakta som forskning, men som kräver vetenskaplig kompetens, som konsultarbete i form av tekniskt utvecklingsarbete, datainsamling eller kliniska observationer. Erhållna medel inom uppdragsforskning minskar 2017 med 8 procent ( 15 miljoner kronor) och uppgår därmed till 164 miljoner kronor (2016: 179 miljoner kronor). Största delen av årets minskning återfinns inom finansiärsgruppen kommuner och landsting, där medlen, främst från Västerbottens läns landsting (VLL) minskar med 13 miljoner kronor ( 17 procent). Förhållandet mellan de olika finansiärsgrupperna liknar föregående år. Statliga myndigheter och kommuner och landsting är fortsatt de största finansiärsgrupperna och står för 46 respektive 39 procent av erhållna medel 2017 (2016: 43 respektive 43 procent). Bland de enskilda finansiärerna är VLL den fortsatt största finansiären, då erhållna medel från VLL uppgår 2017 till 57 miljoner kronor (2016: 65 miljoner kronor). Därefter återfinns Statens skolverk som 2017 står för 23 miljoner kronor av erhållna medel inom uppdragsforskning (2016: 28 miljoner kronor). Tabell 32: Erhållna medel i uppdragsforskning , miljoner kronor. Finansiering Statliga myndigheter 70,4 77,7 72,4 76,1 75,0 Kommuner och landsting 64,2 73,8 74,6 76,5 63,3 Svenska företag 13,7 14,9 13,2 14,5 11,8 Svenska organisationer utan vinstsyfte 1,0 0,6 3,7 4,2 5,3 Utländska företag 3,9 3,8 6,4 5,3 3,8 Utländska organisationer utan vinstsyfte 1,0 1,7 1,3 1,4 3,9 Övrigt 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 EU-medel 0,1 0,6 0,6 0,6 0,4 Summa 154,4 172,0 172,3 178,6 163,5. 40 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

80 Strategiska forskningsområden Regleringsbrev 2017 Rapportering utifrån mål, aktiviteter och resultat. Umeå universitet har som huvudsökande tilldelats medel för två strategiska forskningsområden energi (Bio4- Energy) och havsmiljöforskning (Ecochange), samt även medel som medsökande i de sex strategiska områdena neurovetenskap, diabetes, cancer, vårdforskning, hållbart nyttjande av naturresurser samt E-vetenskap. I kommande avsnitt redovisas de båda områden som universitetet står som huvudansvarig för. Bio4Energy Bio4Energy har 220 forskare seniora, juniora och forskarstudenter fördelade över sju forskningsplattformar, med hemvist vid Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och RISE Bioekonomi. Var och en av plattformarna redovisar omfattande samverkan med industri, institut och akademi. Under 2017 möttes forskarna i två större interna event, samt med sektorn vid ett öppet seminarium: Feedstock for Sustainable Biofuel Production, arrangerat av Bio4Energy tillsammans med f3 Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel. Bio4Energy har också lyckats att växla upp anslagsmedlen som miljön uppbär som svenskt strategiskt forskningsområde (SFO). Bio4Energy bjuder in till träffar, forskarna lägger planer för samarbeten och ansöker om medel och pengarna växlas upp. Under 2017 publicerades resultat som återberättades vid Kungliga vetenskapsakademiens årshögtid som varande exempel på forskning för framtiden. En ny katalysator hade tagits fram som möjliggör storskalig och kostnadseffektiv produktion av vätgas i ett system drivet av förnybar elektricitet, exempelvis från solen. Tidigare under året prisades en grupp Bio4Energy-forskare för att ha lagt fram ett system för att förstå hur askor omvandlas vid förbränning av biomassa, och därmed hur man med kunskap redan tidigt kan avlägsna miljöfarliga och processhämmande utsläpp. Bio4Energys miljöforskare tog ett stort steg närmare till att förstå och kontrollera partikelutsläpp från förbränningsmotorer, framför allt sådana drivna med biodiesel jämfört med standard diesel. Bio4Gasification i stort sett motsvarande plattformen Bio4Energy fick förnyat mandat i och med förlängningen av Svenskt förgasningscentrum. Samtliga Bio4Energy-plattformar är aktiva i utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå. Därtill startas en ny Masterutbildning; Plant Biology for Sustainable Production. Samtliga campus vid Sveriges lantbruksuniversitet och externa aktörer samarbetar om detta. Bio4Energys egen forskarskola fortsätter att erbjuda de populära kurserna Biorefinery Pilot Research och Systems Perspectives on Bioresources. EcoChange EcoChange är ett strategiskt forskningsprogram inom havsmiljöområdet. Programmets uppdrag är att bedriva forskning, undervisning och utåtriktad verksamhet avseende Östersjöns ekosystemdynamik ur ett klimatförändringsperspektiv. Forskningen fokuseras på effekter av klimatförändringar på havets näringsvävar och ackumulering av miljögifter i växter och djur. Umeå universitet är värd för programmet och Linneúniversitet partner. Umeå universitet erhåller 60 procent och Linnéuniversitet 40 procent av de tilldelade regeringsmedlen, enligt ett avtal mellan de båda universitetens rektorer. EcoChange har även samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet och Naturhistoriska riksmuseet genom subkontraktering. EcoChange finansierades ursprungligen mellan åren 2010 och Efter utvärdering och mycket goda vitsord från en internationell expertpanel förlängdes finansieringen till och med Under 2017 har lärosätesbaserade möten, temaledarmöten, styrelsemöten samt en konferens arrangerats inom ramarna för EcoChange. Ett 30-tal vetenskapliga artiklar, uppdragsrapporter samt populärvetenskapliga artiklar har publicerats inom programmet. Hittills har 26 doktorsavhandlingar (varav 13 doktorander antagna vid Umeå universitet) producerats inom programmet, varav två under Många av de EcoChange-anknutna doktorerna har erhållit internationella postdoc-anställningar och arbetar nu utomlands vid framstående laboratorier. För tillfället rekryteras en ny kohort av doktorander vid de båda lärosätena. Under 2017 antogs två nya doktorander inom EcoChange vid Umeå universitet, och flera anställningar av unga forskare är på gång. EcoChange samarbetar med forskare från exempelvis USA, Kanada, Argentina, Danmark och Litauen. Undervisning utförs på olika akademiska nivåer, och internship-studenter från olika länder tas emot inom programmet. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

81 Samarbetsprojekt mellan miljökemister och ekologer har bland annat visat att klimatförändringarna drastiskt kommer att öka ackumuleringen av kvicksilver i plankton. Forskningen inom EcoChange har också visat att ett förändrat klimat leder till stora förändringar i den marina födoväven. Forskningsresultaten från EcoChange är användbara vid bedömningar av miljötillståndet i havet. Samarbete med Havs- och vattenmyndigheten pågår inom en rad områden med nära koppling till bedömningsgrunderna i EUs Vattendirektiv. Utbildning på forskarnivå Regeln Antagningsordning för utbildning på forskarnivå reviderades 2017 som följd av ändring i rektors delegationsordning. En förändring angående tillgodoräknande vid antagning av poäng från tidigare studier infördes samtidigt. Till följd av förändringar i högskoleförordningen som kommer att gälla från 1 juli 2018 görs en revidering av regel angående stipendiedoktorander. De nya stipendiereglerna innebär att en doktorand efter ansökan ska anställas senast när det återstår tre års utbildning på heltid. Under 2017 har den webbaserade individuella studieplanen (WebISP) fortsatt att implementeras. Demonstrationer och öppna visningar har erbjudits användarna. Antalet WebISP-användare ökar och vid årets slut var 525 användare registrerade och 271 hade uppdaterat sin individuella studieplan åtminstone en gång. En period är mellan två fastställanden av ISP och av användarna har 121 personer fastställt period ett, 94 personer har fastställt period två, 52 personer period tre, tre personer har fastställt period fyra och slutligen har en person fastställt period fem. Ett förbättringsarbete av systemet pågår, framför allt för att öka användarvänligheten. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) granskar utbildning på forskarnivå. Den första utvärderingen i en 6-årscykel påbörjades 2017 och UKÄs beslut delges under Totalt sex ämnen vid de humanistiska, samhällsvetenskapliga och teknisknaturvetenskapliga fakulteterna ingår i första utvärderingen. Under 2018 fortsätter UKÄs granskning av ytterligare två ämnen inom de humanistiska och teknisk-naturvetenskapliga fakulteterna vid Umeå universitet. I kvalitetssäkring av utbildningen på forskarnivå vid Umeå universitet ingår sedan 2011 en årlig avgångsenkät. Avgångsenkäten distribueras några veckor innan varje doktorand disputerar. Enkäten består av 57 frågor och påståenden som rör doktorandernas sociala bakgrund och om hur de uppfattar den vetenskapliga miljön och arbetsmiljön. Den efterfrågar även hur doktoranderna uppfattar utbildningens innehåll, vilka kunskaper som utbildningen gett och ger en indikation om framtida sysselsättning. En genomgripande revision av enkäten har med hjälp av fakulteter och studentkårer genomförts under hösten, bland annat för att uppnå en högre svarsfrekvens. Den reviderade enkäten har färre frågor, en tydligare struktur med följande avsnitt: vägen till utbildning på forskarnivå, utbildning/ vetenskapliga aspekter, handledning, pedagogisk meritering och undervisning, framtida yrkesinriktning och bakgrundsfrågor och är skriven på både svenska och engelska. Enkäten kommer med start 2018 att distribueras några veckor efter disputationen i syfte att öka svarsfrekvensen. Analysen av svaren kommer att ske vartannat år till skillnad mot tidigare då analysen genomförts årligen. Nyantagna och aktiva doktorander Antalet nyantagna per år har minskat i stort sett under hela femårsperioden sett till universitetet som helhet. I år är antalet nyantagna doktorander det lägsta under 2000-talet, 121 personer. Nämnas bör att humanistisk fakultet har central antagning av doktorander vartannat år. Detta gör att antalet nyantagna doktorander var något högre 2016 än 2015 för hela universitetet. År 2015 var minskningen anmärkningsvärd när antalet sjönk från 204 individer nyantagna året innan till 124 personer. En minskning har skett vid samtliga fakulteter, men tydligast vid medicinska fakulteten. Under perioden är andelen nyantagna kvinnor och män i stort sett lika med undantag av 2016 då andelen kvinnor var något högre än andelen män. Universitetsstyrelsen har diskuterat det minskande antalet antagningar och fakulteterna arbetar med analys och kvalitetssäkring av rekryteringar och antagningar. Fakulteterna anger att en bidragande orsak till att antalet nyantagna sjunkit är försämrade finansiella förutsättningar. 42 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

82 Antalet aktiva doktorander har minskat under de senaste åren. Vid medicinska fakulteten är minskningen 16 procent och vid övriga fakulteter är minskningen procent. För Umeå universitet som helhet är minskningen 22 procent. En orsak till minskningen av antalet aktiva personer är en direkt följd av att färre personer antas till forskarutbildning. Under perioden är andelen aktiva kvinnor och män relativt lika med två till fyra procentandelar fler kvinnor Tabell 33: Totalt antal nyantagna och aktiva doktorander , med både doktorsexamen och licentiatexamen som slutmål. En aktiv doktorand definieras som den som har en aktivitet över 1 procent. Antal nyantagna Antal aktiva Fakultet Humanistisk fakultet kvinnor/män (%) 100/0 56/44 100/0 74/26 67/33 60/40 60/40 58/42 61/39 63/37 Samhällsvetenskaplig fakultet kvinnor/män (%) 71/29 55/45 50/50 38/62 54/46 53/47 55/45 54/46 53/47 53/47 Medicinsk fakultet kvinnor/män (%) 49/51 59/41 54/46 61/39 54/46 55/45 54/46 52/48 53/47 52/48 Teknisk-naturvetenskaplig fakultet kvinnor/män (%) 33/67 33/67 38/62 41/59 39/61 40/60 41/59 42/58 43/57 41/59 Umeå universitet totalt kvinnor/män (%) 49/51 51/49 51/49 55/45 50/50 52/48 52/48 50/50 51/49 51/49 Doktors- och licentiatexamen Antal doktorsexamina har varierat under femårsperioden. Efter en kortvarig minskning under 2014 har antalet 2017 stigit till det högsta antalet examinerade under perioden , 53 procent var kvinnor och 47 procent män. Tabell 34: Totalt antal doktors- och licentiatexamina uppdelat per fakultet och kön Antal doktorsexamina Antal licentiatexamina Fakultet Humanistisk fakultet kvinnor/män (%) 38/62 82/18 60/40 71/29 56/44 100/0 75/25 100/0 67/33 0/100 Samhällsvetenskaplig fakultet kvinnor/män (%) 57/43 55/45 57/43 45/55 54/46 100/0 100/0 0/100 Medicinsk fakultet kvinnor/män (%) 63/37 58/42 55/45 55/45 54/46 100/0 67/33 100/0 67/33 Teknisk-naturvetenskaplig fakultet kvinnor/män (%) 33/67 24/76 44/56 46/54 50/50 0/100 58/42 25/75 37/63 0/100 Umeå universitet totalt kvinnor/män (%) 54/46 49/51 53/47 51/49 53/47 33/67 73/27 50/50 54/46 29/71. Endast enstaka licentiatexamina avläggs. Det är framför allt de humanistiska och teknisknaturvetenskapliga fakulteterna som examinerar licentiatavhandlingar. Den topp som noteras 2014 kan bero på att doktoranderna vid forskarskolorna inom framför allt utbildningsvetenskap, som antagit studenter med licentiatexamen som slutmål, i stor utsträckning slutförde sina studier det året. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

83 Medianstudietid för doktorander Medianstudietiden, mätt i medianantal kalenderhalvår, fram till doktorsexamen är relativt konstant under tidsintervallet och varierar mellan 8,0 och 8,4 kalenderhalvår. Beräkningarna för nettostudietiden baseras på rapporterad aktivitetsgrad i Ladok. Medianstudietiden från antagning till doktorsexamen vid samtliga lärosäten som ger utbildning på forskarnivå var 8,4 kalenderhalvår. Tabell 35: Medianstudietid (antal kalenderhalvår) för doktorsexamina per kön och totalt När antalet doktorsexaminerade understiger 3 anges inget värde. Medianstudietiden anges per fakultet och med ett års fördröjning. Fakultet Humanistisk fakultet Totalt 8,3 9,9 8,5 8,8 9,1 varav kvinnor 9,1 8,4 8,8 9,1 varav män 9,9 10,1 Samhällsvetenskaplig fakultet Totalt 8,8 8,8 8,8 8,7 8,5 varav kvinnor 8,8 9,4 8,6 8,9 varav män 8,8 8,6 8,7 8,2 Medicinsk fakultet Totalt 6,3 6,0 7,2 6,9 6,4 varav kvinnor 7,2 6,8 7,4 5,7 varav män 3,5 7,8 5,8 6,6 Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Totalt 8,1 8,6 8,6 8,5 8,6 varav kvinnor 8,3 8,0 8,2 8,5 varav män 8,5 8,8 8,6 8,4 Umeå universitet Totalt 8,0 8,2 8,4 8,2 8,1 varav kvinnor 8,3 8,0 8,1 8,0 varav män 8,2 8,6 8,2 8,2 Medianstudietiden vid den medicinska fakulteten skiljer sig från de övriga fakulteterna under hela tidsperioden. Den kortare studietiden vid medicinsk fakultet kan förklaras med att det finns många antagna med legitimationsyrken som arbetar kliniskt och påbörjar forskning innan antagning. Vid den humanistiska fakulteten är medianstudietiden längst. Under 2016 var antalet doktorsexaminerade män färre än tre och därför togs antalet inte med i beräkningen. Det påverkade beräkningen av medianstudietiden vid fakulteten som helhet. Medianstudietiden inom humaniora och konst vid samtliga lärosäten som ger sådana utbildningar var 8,9 kalenderhalvår Vid den samhällsvetenskapliga fakulteten har medianstudietiden sjunkit något under perioden. Män har något kortare medianstudietid än kvinnor, till skillnad mot riksgenomsnittet där mönstret är det omvända med 8,8 kalenderhalvår för män och 8,5 för kvinnor. Medianstudietiden inom samhällsvetenskapliga ämnen vid samtliga lärosäten som ger utbildningen var 8,6 kalenderhalvår Medianstudietiden har vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet legat relativt stabilt på 8,5 8,6 kalenderhalvår under perioden , vilket är något högre än för universitetet som helhet. Medianstudietiden inom naturvetenskapliga ämnen vid samtliga lärosäten som ger utbildningen var 8,6 kalenderhalvår Kostnad per prestation Förordning om årsredovisning och budgetunderlag Enligt 3 kap. 1 förordningen (2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt en indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat. Kostnad per antal refereegranskade vetenskapliga publikationer Måttet beräknas genom att samtliga kostnader för forskning och utbildning på forskarnivå divideras med antalet författarfraktioner (andelar av dessa publikationer som utförts av forskare vid Umeå universitet) aktuellt år. Det varierar mellan olika lärosäten huruvida fraktionalisering genomförs i denna beräkning och på vilket sätt. År 2017 är kostnaden 1,8 miljoner kronor per publikation. Minskningen av kostnad per publikation beror på att kostnaderna inom forskning och utbildning minskar 2017, men antalet publikationer är fler än Kostnaden per refereegranskad publikation varierar mellan olika vetenskapsområden. Tabell 36: Kostnad per publikation , miljoner kronor. Kostnad per publikation ,9 1,9 1,9 2,0 1,8 Kostnad per prestation inom utbildning på forskarnivå Att särskilja utbildning på forskarnivå från forskning är svårt, då en avsevärd del av utbildningen består i att delta i forskningsprojekt och aktivt forska. Det är därför inte möjligt att direkt ur ekonomisystemet få information om kostnaden för utbildning på forskarnivå eller kostnaden för en doktorand. Det innebär att beräkningarna är baserade på antaganden och uppskattningar och innehåller därför osäkerheter. Måttet anger den genomsnittliga kostnaden för en helårsdoktorand vid lärosätet under ett år. Måttet består av tre delar: den första delen avser studiefinansieringen, den 44 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

84 andra delen övriga kostnader och den tredje delen av kostnaden avser handledning. Uppgifter om studiefinansieringen hämtas direkt från ekonomisystemet och det studieadministrativa systemet. Kostnaden för studiefinansieringen är 404 tusen kronor/helårsdoktorand 2017 (2016: 398 tkr, 2015: 387 tkr). I övriga kostnader ingår doktoranders kostnader för lokaler, utrustning, drift och indirekta kostnader. Dessa kostnader har proportionerats utifrån antal heltidsekvivalenter inklusive doktorander med utbildningsbidrag inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Med denna utgångspunkt uppgår dessa övriga kostnader till 680 tusen kronor 2017 (2016: 683 tkr, 2015: 607 tkr). Den tredje delen avser handledning och bygger på en uppskattning av tid till handledning utifrån rektorsbeslut, samt lönenivå för aktuella personalkategorier. Dessutom har handledningens övriga kostnader (lokaler, utrustning, drift och indirekta kostnader) proportionerats utifrån personalkostnaden för handledning i relation till den totala personalkostnaden för forskning och utbildning på forskarnivå. Den totala handledarkostnaden per heltidsdoktorand för 2017 är 144 tusen kronor (2016, 143 tkr, 2015: 133 tkr). Tabell 37: Kostnad per helårsdoktorand , miljoner kronor. Kostnad per helårsdoktorand ,029 1,069 1,126 1,223 1,228 Kostnaden per helårsdoktorand är på samma nivå 2017 som Kostnaden per helårsdoktorand varierar mellan olika fakultetsområden. Summering Ovanstående mått svarar mot kravet på hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Måtten fångar dock inte vilken kvalitet prestationerna har. Kvaliteten på utförd forskning och utbildning på forskarnivå är ytterst viktig, och mot bakgrund av detta kan inte några slutsatser dras av lärosätets resultat utifrån dessa mått. Samverkan inom forskning och utbildning på forskarnivå Högskolelag (1992:1434), 1 kap. 2 I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet För information om Umeå universitet 2020 Vision och mål, delmål , arbetet med det övergripande målet Samverkan skapar utveckling och dess fyra delmål hänvisas till avsnittet Samverkan inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå i årsredovisningen. Samverkan på universitetsövergripande nivå För mer information om Samverkan på universitetsövergripande nivå hänvisas till samma underrubrik under avsnittet Samverkan inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå i årsredovisningen. Ett gemensamt forsknings- och utbildningsinitiativ togs 2017 av Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Mittuniversitet under namnet Innovationsplattform Norr. Grundidén för denna gemensamma satsning i norr är att möta de utmaningar som har lagts fram av bland annat regeringen. Exempel är landsbygdsutredningens önskan att stödja utveckling även utanför storstadsområden och utbildningsdepartementets ambition att kunna tillhandahålla utbildning som är attraktiv och tillgänglig i hela landet, under hela livet och för hela världen. I Innovationsplattform Norr fokuseras på tre områden: 1) utveckla framtidens lärande mot flexibla former, förädla de arktiska styrkorna, naturresurser och klimat, 2) utveckla näringslivet på ett hållbart sätt, 3) utveckla nya modeller för attraktiva arktiska samhällen som inte kräver hög befolkningstäthet. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

85 Det organisatoriska stödet till samverkan inom forskning och utbildning på forskarnivå ges främst av Enheten för externa relationer. Under 2017 erbjöds stöd till forskare genom att arrangera olika former av mötesplatser. Under 2017 genomfördes en s.k. AIM-day under temat Turism. Syftet med en AIM-day är att identifiera och förmedla forskningsbara frågeställningar och behov från det omgivande samhället till forskare enligt ett bestämt format. Andra former av mötesplatser som arrangerats har varit industridagar, frukostmöten och Sleep-talks inom ramen för Sliperiets verksamhet. Under 2017 genomförde Enheten för externa relationer under 2017 två workshoppar för forskare med fokus på beskrivandet av impact och forskningsrelevans. Dessa kommer att utvecklas ytterligare och fler ska genomföras Företagsforskarskolan är ett universitetsövergripande program som syftar till att öka samverkan med företag och offentliga organisationer och att utbilda doktorer som är bättre förberedda på att arbeta med samverkan i forskningen i och utanför universitetet. Inom ramen för företagsforskarskolan har hittills 50 doktorander antagits, varav 25 disputerat. Flera av de hittills disputerade doktoranderna har kunnat gå vidare till meriterande postdoktorsplaceringar eller till kvalificerade anställningar i näringslivet. I 2017 års utlysning beviljades 14 doktorandresurser varav nio tilldelades kvinnliga sökanden. Samverkansaktiviteter inom forskning och utbildning på forskarnivå Vid Umeå universitet sker en mångfald av samverkansaktiviteter inom forskning och utbildning på forskarnivå inom alla vetenskapsområden. Samverkansformerna skiljer sig åt beroende på ämnesområde och sammanhang. Exempel på samverkansaktiviteter inom forskning och utbildning på forskarnivå inom samtliga fakulteter, som genomförts under 2017 är samproducerade forskningsartiklar, företagsdoktorander deltagande i samhällsdebatter, seminarier, Bildmuseet m.m. Exempel på samverkansaktiviteter under 2017 inom medicinsk fakultet är deltagande vid Vetenskapsluncher, Forskarfredag och Forskarbloggen. Fakulteten arrangerar även den mycket välbesökta populärvetenskapliga föreläsningsserien Fika. Föreläsningsserierna filmas och sänds även live. Fakulteten använder aktivt pressmeddelanden, tips och service i syfte att sprida kunskap till allmänheten. Inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet bedrevs under 2017 två särskilt viktiga samverkansmiljöer inom energiforskningen. Dessa är Bio4Energy och havsforskningen som erhåller särskilda strategiska forskningsmedel. I samarbete med Volvo lastvagnar skedde samverkan inom kvalitetskontroll och tillsammans med Umeå Energi, Bostaden och Vakin skedde samverkan inom forskning om hållbar utveckling och miljö. Under 2017 kommersialiserades de två innovationerna SmartFreezer och robottekniken RobotikUm. Fakultetens forskare samverkar även med det omgivande samhället genom att föreläsa och debattera. Under 2017 fick forskaren Stefan Jonsson ÅForsks Kunskapspris för sitt engagemang som folkbildare och samhällsdebattör och Thomas Olofsson fick pris av organisationen för Nätverket för hållbart byggande för sin samverkan med samhället. Inom samhällsvetenskaplig fakultet arrangerades under 2017 den mycket välbesökta säkerhetskonferensen Pax Nordica under temat Finlands sak är vår gäller det fortfarande? Konferensen hade ett stort deltagande från olika samhällsaktörer inom säkerhetsområdet. Exempel på samverkansaktiviteter inom humanistisk fakultet är deltagande i offentliga diskussioner, krönike- och kulturrecensionsförfattare i dagstidningar. Samverkan har också skett mellan forskare och muséer, föreningar och aktörer inom offentlig sektor genom rådgivning, föredrag och forskningsprojekt. Genom Miljöarkeologiska laboratoriets uppdragsverksamhet har en omfattande samverkan med nationella och internationella aktörer också genomförts. Lärarhögskolan och regionens skolhuvudmän har under 2017 bildat ett samverkansråd. Inom rådet sker samverkan kring bland annat forskning och utveckling. Samverkan skedde också inom den nationella försöksverksamheten med praktiknära forskning, där Umeå universitet är ett av de huvudansvariga lärosätena. 46 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

86 Innovation Inledning Inom det övergripande målet Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet finns det beslutade delmålet Universitetet har ett effektivt innovationsstödssystem som vänder sig till alla vetenskapsområden. Den uppföljning av delmål som genomförts under våren 2017 visar bland annat att ett strategidokument för innovationsstödet har färdigställts av Umeå universitet Holding AB (Umu Holding AB). Styrgruppen för innovationskontoret har under 2017 tydliggjort och avgränsat uppdraget till Innovationskontoret. Innovationsverksamhet Förordning (2015:139) om fördelning av statliga medel för innovationskontor vid universitet och högskolor Universiteten ska i sin årsredovisning redovisa hur de medel som har tilldelats har använts för att bedriva verksamheten vid innovationskontoret. Redovisningen ska beskriva inriktningen på innovationsverksamheten och målen för denna samt om, och i så fall vilken, experteller specialistkompetens som har byggts upp. De universitet som har fått medel för att stödja högskolor bör ange vilka högskolor som stöds och med vilka tjänster. Om ett universitet inte har fått medel för att stödja högskolor men har påbörjat ett sådant samarbete, bör detta framgå av redovisningen. I årsredovisningen ska också följande flödestal rapporteras: 1. antal idéer som har kommit in för prövning eller rådgivning från forskare respektive studenter och hur en idé definieras och avgränsas, 2. antal idéer som går vidare till verifiering från forskare respektive studenter och hur verifiering definieras och avgränsas, och 3. antal idéer som har gått vidare till företagsinkubatorer. Universitetets innovationsstödverksamhet bedrevs 2017 via uppdragsavtal mellan Umeå universitet och universitetets holdingbolag Umeå universitet Holding AB (Umu Holding AB), samt dotterbolagen Uminova Innovation, Umeå Biotech incubator (UBI) samt Uminova expression. Innovationskontorens uppdrag är att på olika sätt verka för ökat nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat och kunskapstillgångar. Innovationskontoret (IK) är organisatoriskt placerat under rektor. Universitetet har inte fått medel för att stödja högskolor och har heller inte påbörjat något sådant samarbete. Innovationskontorets utförande har uppdragits till Umu Holding. Genom innovationskontorsverksamheten finns idag resurser och processer för idévalidering och verifiering, innovationsrådgivning, affärsutveckling, stöd inom immaterialrätt, kommersiell avtalsrätt, licensiering och sociala innovationer m.m. Under 2017 har innovationskontorsverksamheten genomförts utifrån det av styrgruppen fastställda strategidokument avseende innovationskontorets mål och inriktning Under året har innovationskontoret, Umu Holding samt dotterbolagen initierat ett förändringsarbete som syftar till att ta fram en gemensam struktur för inflöde och processer för validering av idéer i tidiga faser. Målet är att skapa en effektiv valideringsprocess som tillvaratar och stödjer olika vägar till nyttiggörande och tilllämpning. Innovationskontorsverksamheten tillhandahåller kompetens, funktioner och aktiviteter som innefattar: verifieringsverksamhet/ idéutveckling rådgivning kring nyttiggörande, innovation, affärsutveckling strategisk hantering av intellektuella tillgångar, patentrådgivning, affärsjuridiskt stöd, licensieringsstöd idégenerering och idésök seminarieverksamhet, utbildningar, workshoppar attityd- och inspirationsarbete. Vid Umu Holding återfinns även innovationskontorets resurser inom patent- och immaterialrätt, affärsjuridik och IP-law samt innovationsrådgivare och affärsutvecklare. Innovationsverksamheten arbetar kontinuerligt med proaktiva aktiviteter som syftar till att generera idéflöde, inspirera och bidra till ökad kunskap kring innovations- och nyttiggörande. Aktiviteterna innefattar olika typer av seminarier och workshoppar, deltagande i interna forum, t.ex. doktoranddagar mm. Satsningen på innovationsambassadörer har fortsatt under 2017, där syftet är att informera om det stöd som går att få via innovationsverksamheten samt föra dialog om olika sätt att utveckla idéer och nyttiggöra forskningsresultat. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

87 Antal idéer som influtit från forskare respektive studenter Inflöde av idéer till innovationsstödverksamheten sker från studenter, doktorander och forskare, samt andra anställda vid Umeå universitet. Idéer definieras som de uppslag som inkommit till innovationsverksamheten som utgångspunkt för resonemang kring förutsättningar för nyttiggörande eller kommersialisering. De idéer som redovisas inom innovationsverksamheten omfattar således idéer med kommersiell ansats, sociala innovationer och idéer som avser andra typer av nyttiggörande. Idéerna genomgår vanligtvis en kortare eller längre utvärdering och verifiering i syfte att utreda formerna för eventuell fortsatt utveckling. Verifiering innebär inledande av aktiviteter som syftar till att utvärdera idéerna och verifiera en eller flera kritiska frågor kopplade till nyttiggörande eller kommersialisering. Ett inflöde av 60 idéer från målgruppen forskare/anställda har inkommit till innovationsstödsverksamheten under 2017, varav 45 är dokumenterade som vidaretagna. Dessa idéer kommer främst från Umeå universitet. Det bör noteras att det i 2016 års statistik även ingick tio idéer inom pilotprojektet Verifiering för samverkan (VFS) som ej fortsatte under Idéer som härrör ur inflöde från tidigare år och som fortfarande är aktiva i verifieringsprocesser i innovationsstödet ingår inte i tabell 38. Den samlade innovationsverksamheten arbetar således med betydligt fler idéer och innovationsprojekt än vad flödestalen anger. Under 2017 har 89 nya idéer från målgruppen studenter inkommit till innovationsstödverksamheten, varav 43 är dokumenterade som ej vidaretagna. Den stora ökningen är ett resultat av innovationsverksamhetens riktade satsningar gentemot målgruppen, t.ex. projekten Sommarverifiering och Summer Expression. Innovationsverksamhetens struktur innebär att innovationskontor, Umu holding, Uminova Innovation, UBI samt Uminova expression samverkar i arbetet med idéer från forskare och studenter i tidiga faser. Flödet avseende idéer inom organisationerna samordnas i valideringsfas och förinkubatorfas, vilket innebär att stora delar av rapporterat inflöde tar del av någon av företagsinkubatorernas förinkubatorerbjudanden. Under 2017 har sex idéer/tidigare verifieringsprojekt vidareförts till företagsinkubator (d.v.s. inkubatorfas, ej förinkubation) och beviljats stöd via s.k. excellensmedel i inkubatorprogrammen vid UBI samt Uminova Innovation, vilka bägge ingår i VINNOVAs nationella inkubatorprogram. Två idéer/tidigare verifieringsprojekt har under året överförts till holdingbolagets idébank. Tabell 38: Antal nya idéer ***Ej vidareförda = dokumenterade som avslutade. **Rapporteringen avser det samlade idéflödet från studenter respektive forskare till innovationsstödverksamheten inklusive innovationskontor/holdingbolag, Uminova Innovation, Umeå Biotech Incubator samt Uminova expression. *Inkl. VFS. Innovationsverksamhet Antal idéer som influtit från studenter** Varav ej vidareförda*** Antal idéer som influtit från forskare/anställda Varav ej vidareförda * Innovationskontoret har under 2017 genom Umeå universitet Holding AB drivit projektet Universitetens strategiska utveckling av verifiering (VFT) som syftar till att verifiera nya affärskoncept ur idéer med ursprung i lärosätenas kunskapstillgångar och miljöer. Sommaren 2017 genomförde innovationskontoret för tredje året i rad projektet Sommarverifiering som riktar sig till studenter. Projektet bedrevs i Sliperiets lokaler i samarbete med Uminova expression. Nio idéer inom olika vetenskapsområden antogs från studenter som startade företag och utvecklade sina idéer. I tabell 39 definieras verifieringsprojekt som idéer som beviljats verifieringsstöd inom programmet VFT, Sommarverifiering eller inom satsningen på life science preinkubation. Umeå universitets verifieringsverksamhet har under 2017 stöttat projekt från studenter och forskare. Den samlade verifieringsverksamheten har beviljat 40 verifieringsprojekt Tabell 39: Antal idéer som beviljats verifieringsmedel inom verifieringsverksamheten (verifieringsprojekt) VFSprojekt är ej inräknade. Verifieringsverksamhet Antal beviljade verifieringsprojekt UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

88 Holdingbolag inklusive dotterföretag och intresseföretag Umeå universitet förvaltar Umeå universitet Holding AB, där samtliga aktier i bolaget ägs av Umeå universitet. Bolaget är moderbolag i en koncern som vid utgången av räkenskapsåret består av moderbolaget samt dotterföretaget Uminova Innovation AB, i vilket moderbolaget äger 50,3 procent av aktierna och Uminova expression AB, i vilket moderbolaget äger 75 procent av aktierna. I koncernen ingår också Umeå Biotech Incubator (UBI), vilket är ett helägt dotterbolag till Uminova Innovation. I företagsgruppen ingår även företagen Etanol Pilot i Sverige AB, där moderbolaget äger 48,5 procent av aktierna, och Science Park i Umeå AB, i vilket moderbolaget äger 9 procent av aktierna. Umeå universitet Holding AB är också engagerade Northern Light Capital AB. Verksamheten i Umeå universitet Holding AB bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och uppdragsavtal som Umeå universitet har ingått med bolaget samt i enlighet med Umeå universitet delmål om ett effektivt innovationsstöd som vänder sig till alla vetenskapsområden vid lärosätet. Styrelsen i Umeå universitet Holding AB fick under året en ny sammansättning, och består nu av Hans Adolfsson (ordförande), Charlotte Häger (ledamot), Maria Hedblom (ledamot), Lars Stenlund (ledamot), Peter Holmqvist (ledamot), Sandra Finér (ledamot) samt Dan Hjalmarsson (ledamot). Bolagets vd Agneta Marell slutade vid bolaget under höstterminen 2017, Camilla Viklund är tillförordnad vd. Umeå universitet Holding AB har under året inrättat ett nytt verksamhetsområde i bolaget (verksamhetsområdet Innovationskontor), inom vilket den operativa personalen knuten till innovationskontorsuppdraget ingår. Verksamhetsområdet leds av en verksamhetschef, och man har under året genomfört ett antal rekryteringsprocesser för att säkerställa en stabil driftsorganisation för uppdragets utförande i enlighet med innovationskontorets styrdokument för Under året har verksamheten beviljats medel inom Vinnovas program Validering för tillämpning, vilket syftar till att stödja innovationskontorens arbete med nyttiggörande av forskning under Holdingbolaget har under 2017 fortsatt att utveckla arbetssätt och former för Idébanken. Umeå universitet Holding AB har under året också beviljats nya medel (1 miljon kronor) till Idébanken. Idébankerna inrättades för att utveckla alternativa former för kommersialisering, t.ex. via licensieringsförfarande, och ska rikta sig till lovande forskningsresultat, idéer och affärskoncept där idébäraren/forskaren inte önskar engagera sig som entreprenör i en kommersialiseringsprocess. Under 2017 har holdingbolaget bedrivit och investerat i två idébanksprojekt, där aktiviteter i projekten syftar till att ta dessa idéer till marknad. Holdingbolaget har även investerat i två forskningsbaserade avknoppningsbolag med koppling till Umeå universitet. Umeå universitet Holding ABs preliminära resultat efter skatt är ett överskott på 465 tusen kronor. Uminova expression AB är en test- och utvecklingsverksamhet och inkubator som stödjer idéer och entreprenörer inom kulturella, konstnärliga och kreativa näringar och kunskapsintensiva och tjänstebaserade idéer inom Umeå universitet och inom de verksamhetsområden som finns i Sliperiet och på konstnärligt campus. Under 2017 har en vd rekryterats och expression har under året arbetat med utveckling av en strukturerad affärsutvecklingsprocess i olika steg från idé till ett hållbart företag. Inkubatorn har bedrivit ett stort antal aktiviteter, seminarier och workshoppar. 24 nya företag med koppling till de kulturella och kreativa näringarna återfinns nu i inkubatorn, utifrån ämnesområden som design (interaktions- och produktdesign), arkitektur, formgivning, konst, digital mediaproduktion, journalistik, musik, mode och gastronomi. expression har en bra mångfald med en jämn könsfördelning och med en viss majoritet av kvinnor som startar och utvecklar företag (ca 60 procent kvinnor och 40 procent män). UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

89 Sommaren 2017 genomfördes projektet Summer expression med syfte att knyta ihop studenter med konstnärlig inriktning och lokala producenter i Umeåregionen. Ett 60-tal studenter från Umeå universitet och nationellt sökte till programmet, och tio studenter gick under sommaren från idé till färdig produkt. Uminova Innovation AB erbjuder en strukturerad och effektiv inkubatorprocess för att utvärdera nya affärsidéer och bygga startupbolag med tillväxtpotential, med tillgång till nätverk som får bolagen att växa snabbare och nå ut internationellt. Verksamheten utvecklas kontinuerligt genom att hitta nya metoder och arbetssätt för att erbjuda effektivt affärsstöd från tidig affärsidé till växande bolag. De affärsidéer och personer som antas till Uminova Innovation genomgår en strukturerad affärsutvecklingsprocess i tre steg. Uminova Innovation är antagen till Vinnovas nationella inkubatorprogram Excellens och erhåller resultatbaserad finansiering. Bolagets startup-program i steg 1 går under vår och höst. Programmet har haft rekordmånga sökande, 87 stycken, och 27 affärsidéer/bolag har blivit antagna. De affärsidéer som inte är redo för startup-programmet har bolaget gett chansen att utvecklas i ett introduktionsprogram. Till Inkubatorn i steg 2 har tio tidiga bolag antagits under året. Bolaget har också utvecklat ett acceleratorprogram för de bolag som kan och vill skala snabbt och har ett bra team på plats. Åtta bolag har antagits under året. De som antas till acceleratorprogrammet måste kunna lägga mycket tid på sitt företag under sex månader för att få ut maximalt av programmet. I inkubatormiljön fanns under året ca 75 affärsidéer och startup-bolag under olika faser av utveckling. Dessa har erhållit drygt 25 miljoner kronor i medel (bidrag, innovationslån etc) från andra aktörer under året förutom det riskkapital (ägarkapital) som finns redovisat i tabell 40. Branschsatsningarna Infotech Umeå, Biotech Umeå och Cleaner Growth, som Uminova Innovation driver, gör att bolaget kan ta position och skapa ökad synlighet för forskning och innovativa startupbolag i regionen, vilket också ökat intresset hos investerare, talanger och nationell media om vad som händer här. Dotterbolaget Umeå Biotech Incubator ABs (UBI) fokus är kommersialisering av idéer som kommer från Umeå universitets life science-forskning. UBI bedöms som en av de bästa life science-inkubator i Sverige enligt Vinnova, vilket bland annat innebär att UBI kvalificerar sig för deltagande i det nationella inkubatorprogrammet. Under 2017 utsågs UBI till en av de 15 bästa life scienceinkubatorerna i Europa av Labiotech. Affärsidéerna som stöttas hos UBI tas in som utvecklingsprojekt i inkubator med målet att verifiera teknik och marknad för att därefter bilda företag. Andelen kvinnor som hade antagna affärsidéer i UBIs inkubationsprocesser under 2017 uppgick till 47 procent av totalen, vilket är en ökning från 43 procent Även andelen utlandsfödda med antagna affärsidéer hos UBI har ökat från 30 procent (2016) till 35 procent (2017). Under 2017 har UBI stöttat 20 affärsidéer inom life science, varav elva har befunnit sig i förinkubatorprocessen, där fyra har gått vidare till inkubatorn. Totalt har 13 affärsidéer varit antagna till inkubatorn. Under 2018 har företagen kring UBI attraherat 27 miljoner kronor i kapital och skapat 18 arbetstillfällen. I följande tabell framgår resultat för Uminova Innovation (inkl. dotterbolaget Umeå Biotech Incubator). Inflöde av nya affärsidéer från universitetet sker i samarbete med Innovationskontor/Umu Holding AB. Tabell 40: Resultat för Uminova Innovation inkl. Umeå Biotech Incubator , antal respektive miljoner kronor. Resultat Uminova Innovation Inflöde affärsidéer (antal) Nystartade företag (antal) Licens och samarbetsavtal (antal) Attraherat riskkapital (mnkr) Immaterialrättsansökningar (antal) ,8 49,4 61,2 148,4 78, UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

90 Northern Light Capital startade hösten 2016 och har som uppgift att investera i tidiga skeden i nystartade tillväxtbolag. Umeå universitet Holding AB äger strax under 10 procent av aktierna i bolaget. Northern Light Capital är ett riskkapitalbolag/affärsängelbolag som bidrar med en bred och djup erfarenhet av entreprenörskap och företags olika tillväxtfaser. Styrelsens sammansättning utgår från de regler som gäller för mindre investeringsbolag, d.v.s. samtliga ägare och grundare av bolaget finns representerade i styrelsen. Företaget har norra Sverige som huvudsakligt fokusområde. Bolaget avser att göra tidiga investeringar i lovande bolag och har under 2017 fastställt sin arbetsstruktur samt processer. Under året har bolaget investerat i tre avknoppningsbolag med koppling till forskning vid Umeå universitet. Bolaget European CBRNE Training Centre AB (ECTC AB) avvecklades 2017 i enlighet med tidigare styrelsebeslut. Bolaget Science Park i Umeå AB bildades 2016 och verksamheten syftar till att aktivt driva utvecklingen av universitetsstaden. Bolaget bildades som ett resultat av ett utvecklingsarbete som i den inledande fasen delvis finansierats av universitetet. Bolaget syftar till att skapa en gemensam driftsorganisation som med kraft kan driva Science Parkfrågorna och relaterade utvecklingsprocesser. Bolaget ägs av Umeå Kommunföretag (51 procent), Västerbottens läns landsting (40 procent) samt Umeå universitet Holding AB (9 procent). Bolaget har under året arbetat med att ta fram en plan och budget som omfattar 2,5 miljoner kronor per år, där finansieringen föreslås fördelas mellan ägarna utifrån procentuellt delägarskap i bolaget. Styrelsen har även beslutat att en vd ska rekryteras till bolaget. Etanol Pilot i Sverige AB (EPAB) är ägare av den forsknings- och pilotanläggning för bioraffinaderitillämpningar som finns i Örnsköldsvik. Målsättningen är att skapa en testbädd för utveckling av en svensk biobaserad ekonomi samt en verksamhet i god ekonomisk balans. Vinnova har beviljat medel för utredning av förutsättningarna att etablera en sådan testbädd inom miljöteknikområdet som utöver EPABs anläggning, även innefattar annan komplementär pilotinfrastruktur i Örnsköldsvik. Under året har närmare 2,5 miljoner kronor investerats i anläggningen med stöd från Energimyndigheten. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

91 Gemensamt för verksamhetsgrenarna Inledning Det goda och effektiva universitetet Universitetsstyrelsen fastställde i juni 2012 vision och mål för Umeå universitet 2020 i dokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål. Det finns 2017 totalt nio delmål under det övergripande målet Det goda och effektiva universitetet. Delmålen avser bland annat andelen kvinnliga professorer, lika villkor, kompetensförsörjning, hälsa, tillgänglighet samt klimat- och miljöpåverkan. Under 2017 har arbetet med verksamhetsplanering utifrån Umeå universitet 2020 Vision och mål fortsatt på universitetsförvaltningen samt vid fakulteterna och på Lärarhögskolan. En uppföljning av måluppfyllelsen inklusive viktiga aktiviteter 2016 har genomförts under våren 2017 och avrapporterats till universitetsstyrelsen. Umeå universitets information om sin verksamhet Forskning Umeå universitet lyfter fram forskning som bedrivs på samtliga fakulteter genom nyheter och mediekontakter, webb, den egna tidningen Tänk samt genom att ordna populärvetenskapliga arrangemang och konferenser där forskare deltar. Sammanlagt skickade Umeå universitet ut 500 pressmeddelanden, varav 391 på svenska och 109 på engelska. Det är färre än 2016 (637 st) men fler än 2015 (312 st). Antalet pressmeddelanden varierar över åren, bland annat beroende på händelser som sker i verksamheten. Mediegenomslaget för universitetet var lägre än tidigare år. För andra året i rad var genomslaget i internationella medier större än i nationella medier. Bland de tio artiklar på svenska respektive engelska med störst räckvidd var endast tre utskickade pressmeddelanden. Övriga artiklar berörde forskare på Umeå universitet eller forskare relaterade till Umeå universitet som blivit intervjuade och uttalat sig i något aktuellt ämne. Tabell 41: Antal publiceringar i nyhets- och fackmedier (ej vetenskapliga artiklar) Publiceringar (antal) Svenska medier Internationella medier Totalt Kunskapsnoden arrangerades under Västerbottensdagarna i Stockholm i februari. Årets tema var Arktis i Sverige Sverige i Arktis där universitetets forskare lyfte ämnen som klimatutmaningar, sociala frågor, urfolk, hälsa och kultur. Forskning om och i Arktis fortsatte därefter att lyftas fram hela året. Totalt publicerades 67 webbnyheter under året, och det har skickats ut 26 pressmeddelanden. Arktis var också tema i universitetets populärvetenskapliga magasin Tänk. Umeå universitet deltog i Universitetsdagen på svenska ambassaden i Washington, USA, i oktober tillsammans med fyra andra svenska lärosäten för att synliggöra svensk forskning och utbildning. Under rubriken Research and innovation addressing social challenges lyftes ämnen som cancer, hållbar utveckling och migration. Samma vecka arrangerades också alumnträffar och en konferens för lärare och forskare inom svenska och skandinavistik i Nordamerika. I november arrangerades Kunskapsveckan, ett årligt arrangemang vid Umeå universitet riktat till skolans personal. I ett inledande panelsamtal på temat Hur ska man med kunskap möta okunskap samtalade forskare från universitetet kring fakta kontra åsikter och vetenskapens roll. 700 personer deltog i Kunskapsveckan, de kom till största delen från Västerbotten och Västernorrland. Utöver detta arrangerades under året 43 konferenser i Umeå på Umeå universitet, varav 17 var internationella och hölls på engelska och 26 var nationella och hölls på svenska. 52 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

92 Vetenskapsluncher och Fika efter en forskare De fyra fakulteterna arrangerar tillsammans vetenskapsluncher, korta föredrag under lunchtid på vardagar med möjlighet till efterföljande diskussion och frågor. Medicinska fakulteten arrangerar sedan 2016 Fika efter en forskare, en föreläsningsserie om fyra lördagar/termin, där två fyra forskare håller korta populärvetenskapliga föredrag. Vid varje tillfälle håller forskarna sina föredrag vid två tidpunkter efter varandra. Samtliga arrangemang och föredrag livesänds och filmerna kan även ses i efterhand. Tabell 42. Arrangemang vid Umeå universitet Arrangemang Totalt antal arrangemang Antal forskare som föreläsare varav kvinnor/män (%) 44/56 43/57 53/47 Utbildning Universitetet arrangerar årligen Öppet hus i februari för att väcka intresse för högre studier hos gymnasieungdomar i regionen. I år besökte gymnasieungdomar campus under en dag. Universitetets egna studentambassadörer åkte också till olika platser i regionen och träffade ungdomar och informerade. Universitetet deltog i tre nationella studentrekryteringsmässor. Utöver mässorna i Stockholm och Göteborg var universitetet representerat på mässan i Malmö. I februari deltog universitetet i LPDP-mässan för master- och doktorandstudenter i Indonesien för att informera om Umeå som studiedestination. LPDP, Indonesia Endowment Fund for Education, är ett stipendium för studier vid LPDP-ackrediterade utländska lärosäten, vilket Umeå universitet är. I november deltog universitetet i Study in Sweden Fair i Seoul, Sydkorea. Universitetet samarbetar med Umeå kommun för att informera om Umeå som studentstad och bostadsort. I mars lanserades en ny webbplats, Umeå unplugged, med filmer och podcasts producerade av studenter och studentradion. Studenterna gjorde inslag om olika boendeformer för studenter, hur det är att flytta hemifrån och gav sina egna beskrivningar av staden. Inom samarbetet genomfördes också en särskild mottagning på flygplatsen med transfer för ankommande internationella studenter till campus och ett utvecklat välkomnande av nationella studenter. Umeå universitets hemsidor umu.se och umu.se/english Universitetets webbsida umu.se används både av studenter (antagna och presumtiva), andra externa besökare och medarbetare. 57 procent av trafiken till webbplatsen kommer via en sökmotor, det vill säga besökaren har gjort en sökning på internet och fått en träff på universitetets webb. År 2016 startade utvecklingen av en ny externwebb och en del av umu.se ersattes med ett nytt system. Det är troligt att detta har påverkat besöksstatistiken för 2016 och Tabell 43: Antalet besökare, sidvisningar och vidarelänkning för anmälan på umu.se Totalt antal besökare (miljoner) 2,51 2,53 2,52 2,92 2,61 Varav via mobil 13 % 18 % 24 % 30 % 32 % Andel besök från Sverige 82 % 81 % 82 % 86 % 82 % Totalt antal sidvisningar (miljoner) 25,99 23,85 22,27 21,89 18,53 Varav engelska 15 % 16 % 17 % 13 % 12 % Antal sidvisningar utbildning (miljoner) 10,75 10,17 9,92 8,28 6,24 Varav engelska 21 % 21 % 22 % 19 % 19 % Antal sidvisningar forskning (miljoner) 0,73 0,69 0,70 0,73 0,68 Varav engelska 43 % 45 % 45 % 42 % 47 % Trafik från sökmotor 57 % 54 % 58 % 54 % 57 % UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

93 Samband forskning utbildning Högskolelag (1992:1434), 1 kap 3 Verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Ett nära samband mellan undervisning och forskning är grundläggande för ett universitet. En viktig del i detta är att andelen lärare med forskarutbildning ska öka. Sedan 2006 gäller därför ett generellt anställningsstopp för adjunkter. Från och med 2013 är målet att öka andelen undervisning som utförs av disputerade lärare. När årlig budgetram fördelas mellan fakulteter är ett kriterium av flera i tilldelningen av grundutbildningsresurser hur stor del av undervisningen inom fakulteten som utförs av disputerade lärare. Dessa åtgärder har medfört att andelen disputerade lärare ökat sedan 2006, och denna ökning fortsätter 2017 (+2 procentenheter). Förutom ett forskningsanknutet ämnesinnehåll är det centralt att undervisningen vilar på en vetenskaplig grund. Det är viktigt att aktiva forskare deltar i undervisning, bland annat för att undervisning ska bygga på aktuell forskning. Ett av universitetsstyrelsens beslutade delmål avser docenters och professorers andel av undervisning. Det finns många goda exempel på detta inom universitetet. Bland annat finns det institutioner som beslutat att alla lärare/forskare ska delta i undervisning. År 2017 utfördes 66 procent av all undervisningstid av disputerade lärare, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med 2016 samt fyra procentenheter jämfört med Humanistisk fakultet Andelen disputerade lärare har ökat från 76 procent 2016 till 78 procent Fyra av fem institutioner har ökat sin andel disputerade lärare i grundutbildningen. Förändringen beror på att adjunkter har slutat (alternativt disputerat) och ersatts av lektorer. Lägst andel disputerad personal har institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen och denna låga andel beror i stor utsträckning på svårigheten att rekrytera lärare med rätt kompetens som också är disputerade. Denna svårighet beror dels på att lärare i dessa ämnen länge har stått utanför den akademiska seminariekulturen och fram till 2000 har saknat ett forskarutbildningsämne, dels på att ämnena som undervisas vid institutionen karaktäriseras av en praktisk kunskapskultur. Samhällsvetenskaplig fakultet Andelen disputerade lärare inom den samhällsvetenskapliga fakulteten har stadigt ökat de senaste fem åren och uppgår 2017 till 80 procent, vilket är en ökning med 1 procent i jämförelse med 2016 och med 2 procent i jämförelse med Variationen är dock stor mellan fakultetens institutioner och enheter. Andelen varierar mellan 43 och 100 procent disputerade. Det är framförallt undervisningstunga institutioner med stora utbildningsuppdrag inom lärarutbildningen, juristutbildningen och socionomutbildningen som har en lägre andel disputerade lärare. För att säkerställa hög kvalitet inom yrkesutbildningar som dessa krävs också lärare med professionskunskap och det kan vara mycket svårt att hitta personer som har både yrkeserfarenhet och forskarutbildning. En viktig förutsättning för hög kvalitet i undervisningen är en god forskningsanknytning, med en nära koppling till relevant forskning. I universitetets bemanningsplaneringssystem (BPS) kan det bland annat utläsas att de totala undervisningsuppdragen inom fakulteten bemannats till 70 procent av disputerad personal (2016: 69 procent). Fakulteten har också som mål att andelen undervisning som utförs av docenter och professorer ska fortsätta att öka. Medicinsk fakultet Andelen disputerade lärare fortsätter att öka sedan 2016, från 84 procent till 87 procent. Forskaraspirantverksamheten, där målet är att nå ut till studenter på grundutbildningsnivå för att fånga upp deras forskningsintresse tidigt i deras akademiska karriär, har fortsatt under Fakultetsnämnden har beslutat att fortsätta verksamheten under kommande år. För att förstärka forskningsaktiviteter inom vissa identifierade forsknings- och utbildningsområden, tillsattes en utredning om eventuell ökning av antalet lektorer inom fakulteten med lärarlönemedel ur forskningsanslaget. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Fakulteten har en mycket omfattande och framgångsrik forskning inom ett brett spektrum av naturvetenskap och teknikvetenskap. Fakultetens forskare deltar i hög grad i utbildningen, och vid de flesta institutioner finns en lägsta nivå för detta för lektorer och professorer. Av fakultetens lärare är 81 procent disputerade, vilket är en liten ökning jämfört med 2016 (79 procent). Av schemalagd 54 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

94 utbildning ansvarar disputerad personal för 58 procent. Den jämförelsevis låga siffran förklaras av fakultetens laborationstunga ämnen där många doktorander deltar som lab-handledare, men också av student- och doktorandmedverkan i räknestugor etc. Inom fakulteten finns sammanlagt 88 professorer och 159 lektorer (oktober 2017). Ickedisputerade lärare återfinns framför allt inom konstnärligt inriktade verksamheter, som design och arkitektur, och inom vissa andra yrkesinriktade områden där det är svårt att hitta disputerad personal. Inom samtliga dessa områden gör fakulteten ansträngningar för att öka andelen disputerade lärare. Alla lärarrekryteringar vid fakulteten utgår från institutionernas kompetensförsörjningsplaner, vilka tur har sin utgångspunkt i både utbildningens och forskningens behov. Fakulteten har utvecklat ett kvalitetssystem inom utbildningen som säkerställer att högskoleförordningens samtliga utbildningsmål uppfylls av en utbildnings programkurser. Samtliga utbildningar inom fakulteten är godkända i Universitetskanslersämbetets senaste utvärderingsomgång. Som ett viktigt inslag i forskningsanknytningen kan nämnas att fakultetens examensarbeten på avancerad nivå handleds och examineras av disputerade lärare. Kvalitet i verksamheten Högskolelag (1992:1434), 1 kap. 4 Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Kvalitetsarbetet De strategiska råden för forskning och utbildning arbetar fortlöpande med att utveckla och kvalitetssäkra verksamheten inom sina respektive ansvarsområden. De strategiska råden leds av personer från universitetsledningen och i respektive råd ingår representanter från fakulteter, Lärarhögskolan, universitetsförvaltning och studentkårer. Vid universitetet finns också ett strategiskt råd för administration på universitetsgemensam nivå som har i uppdrag att ge förslag till utveckling samt förbättrad kvalitet och samordning av universitetets administration. Grunden i lärosätets kvalitetsarbete är det kontinuerliga uppföljnings- och kvalitetsutvecklingsarbete som sker på fakultets- och institutionsnivå samt vid Lärarhögskolan. Utvärderingar genomförda av Universitetskanslersämbetet Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har infört en ny nationell modell för kvalitetssäkring av utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för utbildning på forskarnivå. Modellen omfattar fyra typer av granskningar: examenstillståndsprövningar, granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete, utbildningsutvärderingar samt tematiska utvärderingar. Umeå universitet har under 2017 deltagit som ett av fyra lärosäten i UKÄs pilotutvärdering av kvalitetssäkringsarbete. Universitetet får inte godkänt i det samlade omdömet i denna utvärdering. Granskningen visar att universitetet har lyckats väl inom tre av fyra undersökta aspektområden (styrning och organisation, miljö, resurser och område, samt uppföljning, åtgärder och återkoppling). Det som framkommer i utvärderingen är att universitetet behöver förbättra systematiken för att följa upp och utvärdera studenternas faktiska läranderesultat samt förtydliga hur arbetet med att integrera jämställdhet och lika villkor i utbildningarna sker. Universitetet deltog även under året i en pilotomgång av en utbildningsutvärdering och i fokus stod grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem. UKÄ ifrågasätter kvaliteten på utbildningen och lyfter bland annat fram bristande kvalitetsarbete och bristande jämställdhetsperspektiv. Dessutom bedöms kompetensförsörjningen i anslutning till området fritidshem som svag. Universitetets arbete med hållbar utveckling i utbildning har utvärderats i den tematiska utvärderingen. Universitetet är ett av många lärosäten som behöver utveckla sitt arbete inom området. Resultatet visar att universitetet har lyckats att integrera hållbar utveckling på ett bra sätt i utbildningar men att det saknas rutiner för att följa upp och säkerställa måluppfyllelsen. UKÄ har under året genomfört den första omgången av utbildningsutvärderingen av forskarutbildning och i denna omgång berörs sex ämnen vid de humanistiska, samhällsvetenskapliga och teknisknaturvetenskapliga fakulteterna. Bedömargruppernas yttrande kommer att delges universitetet under inledningen av UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

95 Rapportering av aktiviteter 2017 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utveckling och implementering av Umeå universitets kvalitetssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har fortsatt under Kvalitetssystemet omfattar tio aktiviteter som genomförs i 1-års-, 3-års- och 6-årscykler. Nedan följer exempel på aktiviteter som genomförts under året. Under året genomfördes Nybörjarenkäten. Resultaten har ännu inte sammanställts, men ser ut att peka på att Umeå som studentstad ökar i popularitet. Resultaten från Studiebarometern som genomfördes 2016 visar att studenter som har gått ungefär halva sina utbildningsprogram överlag är nöjda. I ett sammanfattande omdöme om deras programstudier är nöjdhetsindex på en skala 1 6 drygt 4,5, vilket är samma nivå som i Studiebarometern 2014 (ju högre värde, desto nöjdare). År 2017 var det Lärarhögskolans tur att genomgå kollegial granskning, så kallad audit, i enlighet med universitetets kvalitetssystem. Granskningsgruppen kommer att avlämna sin rapport i början av Fakulteterna och Lärarhögskolan har arbetat tillsammans med studentkårerna för att följa upp och vidta åtgärder med anledning av Studentkårsskrivelsen Exempel på prioriterade områden är kursutvärderingar, verksamhetsförlagd utbildning och bemötande. Utbildningsstrategiska rådet har anordnat två seminarier, den ena om det första studieårets avgörande betydelse för studenternas genomströmning och den andra om framväxande digital teknik för utbildningssektorn. Utbildning på forskarnivå Under året har grunden lagts för en mer systematisk kvalitetssäkring av utbildning på forskarnivå genom det nya kvalitetssystem som rektor beslutade om i början av året. Syftet med dokumentet är att det ska bidra till att målen för utbildning på forskarnivå uppnås och att det ska stärka och utveckla kvaliteten ytterligare. Ansvar samt stödjande och granskande aktiviteter definieras och de ingående delarna i systemet kopplas till European Standards and Guidelines, ESGs, standarder och riktlinjer. Resultaten från den årliga avgångsenkäten för doktorander som disputerar ger en indikation på kvaliteten i utbildningen. Bland annat har den låga svarsfrekvensen under året föranlett en översyn av enkäten och datainsamlingsprocessen. Under hösten 2017 har en arbetsgrupp utsetts för att under våren 2018 arbeta fram ett förslag på ett sammanhängande kvalitetssystem för utbildning på grundnivå och forskarnivå. Forskning Forskningsinfrastruktur definieras som en facilitet (utrustning, installation, databas, kunskapssamling eller annan resurs) med tillhörande personell kompetens. Tillgång till nödvändig forskningsinfrastruktur är en grundläggande förutsättning för att bedriva forskning av högsta kvalitet vid Umeå universitets samtliga fakulteter. För att universitetet ska kunna ge forskare tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen är det viktigt med gemensamma principer för den interna hanteringen som tydliggör planering, prioritering och finansiering av forskningsinfrastruktur. Detta bidrar till att förstärka och samordna universitetets strategiska planering av central och nationell forskningsinfrastruktur som är lokaliserad vid universitetet och att forskarnas mest angelägna behov kan prioriteras i en transparent process. Under året har regler för hantering av universitetsgemensam forskningsinfrastruktur beslutats av rektor, vilket kommer att bidra till tydliggörande av ansvar och kontroll av forskningsinfrastruktur. Ansökning av VR-RFI-medel gjordes i början av Umeå universitet är ansvariga för två ansökningar som tilldelats medel och medsökande i sju konsortier som tilldelats medel. Under året har VR-RFI-inventering av nationella behov av forskningsinfrastrukturer genomförts, och prioritering vid Umeå universitet har gjorts i samverkan med fakulteter och därefter av URFI (universitetets referensgrupp för forskningsinfrastruktur). Under året har ledarskapsprogrammet ReaL (Research and Leadership) för forskningsledare fortsatt vid universitetet. ReaL är en strategisk satsning med syfte att utveckla forskningsledarens förmåga att kombinera kreativitet med ett bra ledarskap. Målsättningen är även att skapa nya nätverk mellan forskare inom olika vetenskapsområden och discipliner för att främja nytänkande och kreativitet. 56 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

96 Administration I universitetsförvaltningens målbild ingår bland annat att leverera resultat med rätt kvalitet och att tillsammans driva ständiga förbättringar. En strategi för att nå detta är att kontinuerligt se över och vidareutveckla universitetsförvaltningens arbetsmetoder. Som ett led i detta inleddes hösten 2016 en serie granskningar (audits), där varje enhet analyseras av en granskningsgrupp, i syfte att identifiera utvecklingsmöjligheter. Granskningsgruppen består av en enhetschef från en annan enhet inom universitetsförvaltningen, en verksamhetsrepresentant från institutionsnivå, en verksamhetsrepresentant från fakultetsnivå, samt universitetsförvaltningens verksamhetscontroller. Granskningsgruppens iakttagelser och förbättringsförslag sammanställs i en rapport, vilken presenteras för universitetsdirektören och förvaltningsledningen, samt för personalen vid den enhet som varit föremål för granskningen. En uppföljning av granskningen och de förslag som presenterats görs sex månader efter genomförd granskning. Under 2017 har audits genomförts på Universitetsservice, Ekonomienheten samt Studentcentrum. Ett annat sätt universitetsförvaltningen arbetar med att utveckla kvaliteten på är att samordna verksamhetsstödet. Detta sker genom att successivt flytta framför allt ekonomi- och personalresurser från enskilda enheter till Ekonomi- respektive Personalenheten. Syftet är att minska sårbarheten och att säkerställa kompetens- och processutveckling samt likriktning inom ekonomi- och personalfrågor. Utöver detta bedrivs verksamhetsområdes- eller enhetsspecifika kvalitetsutvecklingsprojekt. Under 2017 har Personalenheten påbörjat en översyn av universitetets HR-organisation. Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelning och roller, och att utveckla ett ändamålsenligt och professionellt HR-stöd för att stödja och underlätta för prefekter och chefer. Inom verksamhetsområdet Verksamhetsstöd har ett gemensamt utvecklingsprojekt kring processer inletts, vilket har som mål att kartlägga några av processerna inom de tre ingående enheterna Studentcentrum, Kommunikationsenheten och International Office. Syftet är att utveckla arbetet med ständiga förbättringar genom återkommande analyser av de processer som kartlagts. Projektet bedrivs som en pilot. När det avslutats och utvärderats kommer en bedömning att göras för att se om metoden kan användas även för andra delar av universitetsförvaltningen. Högskolepedagogisk utbildning Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) är en arbetsenhet vars uppdrag är att bidra till högskolepedagogisk utveckling vid Umeå universitet, stödja lärare att utveckla sin lärarprofessionalitet och pedagogiska skicklighet samt bidra till utveckling av högskolepedagogiska lärmiljöer på campus och nät. Organisatoriskt tillhör enheten Umeå universitetsbibliotek men lyder under egen styrelse med representation från samtliga fakulteter, Lärarhögskolan samt studentkårerna. Under 2017 har UPL utvecklat sina baskurser inom högskolepedagogik så att de ligger i linje med Sveriges universitet- och högskoleförbunds (SUHF) rekommendationer från 2016 gällande behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning för lärare vid svenska lärosäten. Med anledning av de nya rekommendationerna sjösattes en ny ämnesdidaktisk fördjupningskurs. Kursens övergripande mål är att stärka det akademiska lärarskapet. Alla kurser och verkstäder på UPL ges både på svenska och engelska. Internationalisering, värdegrund och samverkan har i större utsträckning integrerats i de högskolepedagogiska kurserna under året. Dessa komponenter ska ses som en utökad del av högskolepedagogisk kompetens och blir därmed viktiga för jämn och hög utbildningskvalitet vid Umeå universitet. Under hösten 2017 har UPL deltagit i planeringen av en utbildningsinsats vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet med fokus på hållbarhet i undervisning, något som är ett viktigt fortbildningsområde för samtliga lärare vid Umeå universitet att fortbildas inom. Totalt under året har 345 personer (2016: 365, 2015: 386) deltagit i högskolepedagogiska kurser vid enheten varav 74 deltog i kurser för forskarhandledare (2016: 89, 2015: 69). UPL leder löpande ett antal strategiska nätverk såsom Seminarieserien för pedagogiskt ansvariga (SPA), Pedagogiskt inplacerade lärare (PIL) och Seminarieserien för handledare på forskarutbildningsnivå (HandUM). Under året har UPL utlyst Pedagogiska utvecklingsmedel (PUNKTUM), vilka tilldelades fem pedagogiska utvecklingsprojekt vid lärosätet. Utlysning, handläggning och projektledning sköts av UPL. Bedömargruppen till PUNKTUM består av pedagogiskt utsedda lärare från samtliga fakulteter. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

97 Den digitala transformationen av samhället berör i högsta grad även Umeå universitet. För att bibehålla hög utbildningskvalitet måste den undervisande personalen ständigt höja sin pedagogiska skicklighet för att adekvat kunna integrera digitala verktyg i sin undervisning. Med anledning av detta har pedagogisk digital kompetens (PDK) varit ett prioriterat område vid UPL de senaste tre åren och det bedrivs löpande utbildningsinsatser inom området. Förutom en högskolepedagogisk kurs om två veckor i PDK, har enheten genomfört ett 40-tal verkstäder och seminarier för lärare, lärarlag och institutioner. UPL har ansvaret för att leda utvecklingen av de centrala digitala system för lärande som Umeå universitet erbjuder sina anställda. Här ingår support och lärarstöd i de centrala utbildningssystemen såsom lärplattformar, videotjänst, e-mötestjänst samt tjänst för fusk och plagiatkontroll. I en gemensam förvaltningsorganisation (PM3) ansvarar UPL tillsammans med IT-enheten för att dessa system håller hög kvalitet och är verksamhetsanpassade. Under 2017 har UPL arbetat för att få till stånd ett universitetsövergripande projekt gällande digital salstentamen, något som efterfrågas av både lärare och studenter. Sent på året fattade rektor beslut om att en strategisk satsning på digital salstentamen för hela Umeå universitet kommer att påbörjas Intern styrning och kontroll Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen som har skyldighet att följa internrevisionsförordningen (2006:1228). Umeå universitet omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Med intern styrning och kontroll avses den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av myndighetsförordningen. Universitetsstyrelsen fastställde i december 2016 en systembeskrivning för arbetet med intern styrning och kontroll Systembeskrivningen beskriver hur universitetet strukturerat arbetar med intern styrning och kontroll. Universitetsstyrelsen beslutade i december 2015 att fastställa riskanalys för Riskanalysen innehåller en beskrivning av respektive risk, en värdering av respektive risk avseende sannolikhet och konsekvens, förebyggande åtgärder samt ansvarig för att åtgärd vidtas. Universitetsstyrelsen fastställer varje år i februari månad en kontrollplan för innevarande år samt en uppföljning av föregående års kontrollplan. Kontrollplanen följs upp i februari månad genom att en undersökning genomförs av om de förebyggande åtgärderna är uppfyllda. Både internrevisionen och Riksrevisionen följer löpande universitetets arbete med intern styrning och kontroll samt ger löpande förslag till ytterligare förbättring. År 2017 har universitetsstyrelsen inrättat ett revisionsutskott. I enlighet med universitetsstyrelsens beslut finns en så kallad checklista från och med 2014 och framåt. Checklistan innehåller universitetets högst prioriterade områden kopplade till bestämmelser, lagar samt regler och är kopplad till riskanalysen. Fakultet/motsvarande gör en självvärdering utifrån frågeställningarna i checklistan inklusive eventuella åtgärder. Från och med 2015 har institutioner och enheter genomfört motsvarande självvärdering årligen utifrån checklistan och rapporterat till sin fakultet/motsvarande. Svaren i checklistan följs upp i dialog mellan universitetsledning och fakultetsledning/motsvarande. Under 2017 har riskparametrarna representation och resor tagits fram och följts upp på samtliga institutioner och enheter. Det kan ibland finnas vissa brister när det gäller implementering, verkställighet och genomförande av beslutade regelverk. Detta kan sannolikt förklaras med universitetets komplexa och decentraliserade organisations- och beslutsstruktur. Rektor har 2014 fastställt rutiner för rapportering m.m. mellan organisatoriska nivåer inom universitetet, här anges bland annat hur regelöverträdelser hanteras. Från och med 2017 pågår på alla arbetsplatser ett arbete med värdegrund utifrån universitetsledningens anvisningar. Utifrån det arbete och den rapportering som genomförts inom intern styrning och kontroll vid Umeå universitet 2017 är den sammanfattande bedömningen att den interna styrningen och kontrollen inom universitetet är betryggande. 58 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

98 Internationalisering Högskolelag (1992:1434), 1 kap. 5 Högskolorna bör i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Av visionsdokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål framgår att styrelsen lägger stor vikt vid internationalisering. Särskilt betonas att samtliga utbildningsprogram ska ha en internationell dimension samt att forskningen ska ha en stark internationell genomslagskraft. I juni 2014 fattade rektor beslut om Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning för att ytterligare understryka vikten av internationalisering. Internationaliseringsstrategi för utbildning Internationaliseringsstrategin för utbildning ska fungera som ett stöd vid prioritering och verksamhetsplanering. Nedan finns en sammanfattning av strategin: Umeå universitets studenter ska efter sin examen ha mycket god beredskap för att kunna handskas med internationella problem- och frågeställningar och mycket goda förutsättningar för att kunna arbeta i mångkulturella miljöer. Umeå universitet ska utifrån sina utbildningar attrahera framstående samarbetspartner och studenter från hela världen. Umeå universitets internationella arbete ska höja kvaliteten på utbildningen. Kvalitet ska prioriteras framför kvantitet. Det betyder att kvantitet inte är överordnat kvalitet när det gäller mobilitet för in- och utresande studenter, lärare och administrativ personal. Utbytesavtal med utländska lärosäten ska kännetecknas av hög kvalitet och ömsesidiga utbyten ska eftersträvas. Fler studenter vid Umeå universitet ska kunna studera utomlands inom ramen för sina utbildningsprogram. Mobilitet och den internationella dimensionen Umeå universitet erbjuder möjligheter till personaloch studentutbyte genom de avtal och program som universitetet har med andra lärosäten och samarbetsparter. Avtalen och de samarbeten som Umeå universitet ingår i bidrar också till att stärka den internationella dimensionen i utbildningarna. Att öka reciprociteten, d.v.s. balansen mellan in- och utresande studenter inom utbytesavtalen, är fortfarande en stor utmaning för universitetet. Projekt och initiativ med fokus på att öka antalet utresande studenter i samarbete med t.ex. studievägledning samt institutioner och fakultet har bedrivits under året och fortsätter under Andra initiativ är Global Village och 72 hour exchange, vilket är ett program där universitetet under 2017 skickade två studenter på ett kortare besök till Sogang University i Sydkorea. Studenterna dokumenterade resan via sociala medier för att sprida information om möjligheterna till utbyte. Nya utbytesavtal har också tecknats med Waseda University i Japan och med Southern Cross University i Australien. Det stora antalet inresande utbytesstudenter är ett uttryck för att Umeå universitet erbjuder en internationellt konkurrenskraftig utbildning av hög kvalitet. En mångfald av studenter från olika delar av världen bidrar till att skapa mer dynamiska utbildnings- och forskningsmiljöer, där nya perspektiv och traditioner möts och bryts mot varandra, samt ökar förståelsen för andra kulturer. Ett bra kursutbud på engelska innebär att studenter från många olika länder kan studera vid Umeå universitet. Vissa delar av universitetet bedriver en stor del av sin undervisning på engelska. Efter flera års minskning av engelskspråkiga anmälningsalternativ ökar enstaka kurser och program på avancerad nivå Tabell 44: Antal engelskspråkiga anmälningsalternativ (kurser och program) Engelskspråkiga anmälningsalternativ Enstaka kurser Program på grundnivå Program på avancerad nivå Totalt I diagrammet på nästa sida presenteras förändringen avseende internationalisering inom grundutbildning sedan Noterbar är minskningen 2017 av utresande utbytesstudenter ( 48 studenter). Däremot ökade antal inresande utbytesstudenter (+86 studenter) År 2017 hade Umeå universitet totalt 289 utresande respektive 902 inresande utbytesstudenter. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

99 Diagram 16: Antal ut- och inresande utbytesstudenter fördelade på kön. De utländska studenter som söker sig till Umeå universitet trivs mycket bra, vilket ett högt betyg i undersökningen International Student Barometer (ISB) visar. I 2017 års ISB rankades Umeå universitet som trea i hela undersökningen och som tvåa i Europa. En viktig förklaring är Umeå universitets mottagning och introduktion av nyanlända internationella studenter, men också arbetet med att öka integrationen och kontaktytorna mellan inresande studenter och övriga studenter. Det studenterna värderar högt är bland annat lärarkompetens, sociala aktiviteter, möjligheter till sport och fritid, mottagande, bostad och campusmiljö. Områden att förbättra för Umeå universitet är bland annat karriärvägledning, arbetslivserfarenhet och anställningsbarhet. I tabell 45 jämförs ett urval av områdena samt resultat från tidigare år. Tabell 45: ISB , några jämförelser. Källa: I-graduate. Studenternas omdömen Genomsnittligt betyg av helheten 2013 % 2014 % 2015 % 2016 % 2017 % Rank. Europa Lärandet Sociala aktiviteter Stöd Det är mycket vanligt med individuella forskningsutbyten liksom utbyten mellan olika forskargrupper på internationell nivå, utan samordning från universitetet. Det förs ingen statistik kring forskarmobilitet, men inget tyder på att omfattningen av in- och utresande forskare vid Umeå universitetet skiljer sig från andra större universitet i Sverige. Universitetet har sedan länge samarbete med University of California Berkeley kring doktorandutbyte. Universitetet är också medlem i två nordiska satsningar som ger möjlighet till forskningsutbyte Nordic Center Fudan University i Kina och Nordic Centre in India. Universitetet deltar också i tre stora samarbetsprojekt finanserade av STINT. Ett projekt är i Vietnam där fem svenska universitet och tre vietnamesiska universitet/sjukhus deltar. Projektet heter Training and Research Academic Center (TRAC) Sweden-Vietnam och kommer att pågå fram till Det andra projektet är med Japan där sex svenska universitet och åtta japanska universitet deltar. Projektet heter MIRAI och kommer att pågå fram till Projekt nummer tre heter SASUF South Africa Sweden University Forum och involverar sju svenska och 22 sydafrikanska lärosäten. Detta projekt pågår till 2020 och syftar till att stärka banden mellan Sydafrika och Sverige inom områdena utbildning, forskning och innovation. Umeå universitet har flera forskningscentrum som har en hög grad av internationalisering med många internationella anställda och samarbetspartner. Umeå Plant Science Center (UPSC), Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) och Wallenberg centrum för molekylär medicin vid Umeå universitet (WCMM) är några bra exempel på internationella forskningsmiljöer på universitetet som har haft stort genomslag. Studentinflytande Högskolelag (1992:1434), 1 kap. 4 a Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Lag (2000:260). Studentinflytande är centralt för att tillvarata studentperspektivet i utvecklingen av verksamheten vid Umeå universitet. Enligt beslut av universitetsstyrelsen finns det vid universitetet för perioden tre studentsammanslutningar med ställning som studentkår, med olika delar av universitetet som verksamhetsområde. Umeå Medicinska Studentkår företräder studerande vid medicinsk fakultet. Umeå naturvetar- och teknologkår företräder studerande vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Umeå studentkår företräder studenter vid samhällsvetenskaplig fakultet, humanistisk fakultet samt Lärarhögskolan. 60 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

100 Universitetet stödjer ekonomiskt studentkårernas arbete med studentinflytande och studiesocial verksamhet. Stödet till studentkårerna på universitetsgemensam nivå har uppgått till totalt 3,9 miljoner kronor för Beloppet inkluderar 1,9 miljoner kronor i särskilt statsbidrag som universitetet erhållit från Kammarkollegiet. Därutöver tillkommer medel till studentkårerna genom avtal med respektive fakultet och Lärarhögskolan. Studentkårerna utser studentrepresentanter till beslutande och beredande organ på samtliga nivåer inom universitetet. Universitetsledningen, samt ledningarna för fakulteter, Lärarhögskolan och institutioner har kontinuerlig dialog med företrädare för studentkårerna, i syfte att tillvarata studentperspektivet på universitetets verksamhet och utveckla studentinflytandet. En integrerad del av universitetets kvalitetssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är den studentkårsskrivelse som studentkårerna författar och tillsänder universitetet vart tredje år. Studentkårsskrivelsen avser att peka ut återkommande universitetsövergripande problem som studenter vid universitetet vänder sig till studentkårerna för att få hjälp med, samt utmaningar och frågor som studentkårerna anser är särskilt angelägna att synliggöra. Den senast författade studentkårsskrivelsen inkom till universitetet i juni Under året har arbete bedrivits utifrån de problemområden och förslag som studentkårerna lyfte i skrivelsen. Universitetsstyrelsen har beslutat att prioritera tre områden för arbete på universitetsgemensam nivå. Därtill har fakulteterna och Lärarhögskolan prioriterat tre områden vardera. Prioriterade områden handlar om bemötande, kursutvärderingar, kursplaner, kursbeskrivningar, verksamhetsförlagd utbildning, internationalisering, nät- och distansutbildningar, arbetsmiljö, samt arbetsmarknadskoppling i utbildningen på forskarnivå. Utbildningsstrategiska rådet (USSR) följer löpande upp arbetet med prioriterade områden utifrån studentkårsskrivelsen. Bland annat har särskilt fokus under året riktats mot arbetet med kursutvärderingar. En annan komponent i universitetets kvalitetssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive utbildning på forskarnivå är de studentenkäter som genomförs. Nybörjarenkäten och studiebarometern alterneras årligen och riktar sig till studenter på grundnivå. Beredning pågår angående den avgångsenkät som besvarades av doktorander som disputerade under året. Studenternas perspektiv och studentinflytande ingick som delar i den utvärdering av universitetets kvalitetssäkringsarbete som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) redovisade under året. Ämbetet konstaterar att det finns ett väl fungerande arbete med att säkerställa studenters rätt att utöva inflytande. Som områden att vidareutveckla föreslår UKÄ utveckling av internationella studenters och distansstudenters möjligheter till inflytande, att hitta tydliga former för återkoppling av resultat från kurs- och programutvärderingar samt att utveckla förutsättningar för doktoranders representation. Förbättringsförslagen är i linje med vissa av de synpunkter som studentkårerna anförde i den studentinlaga som tillsändes UKÄ inför utvärderingen. Förslagen bereds inom den arbetsgrupp som fått i uppdrag att lämna förslag till ett reviderat kvalitetssystem som är gemensamt för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Vid Umeå universitet finns en koordinator för doktorandärenden med uppgift att vara en resursperson för doktorander och andra så att de lättare ska komma i kontakt med lämpliga befattningshavare eller lämplig enhet inom universitetsorganisationen eller externa organisationer. Doktoranderna kan kontakta koordinatorn för enskilda samtal för att diskutera hur man bättre ska kunna hantera problematiska situationer. Koordinatorns arbete består även av en informationsdel för att i förebyggande syfte arbeta med kunskapsuppbyggnad på samtliga nivåer genom att informera om föreskrifter, lokala regler och policyer, samt om hur olika frågor om utbildningen handläggs på universitetet. Information om regelverk, rättigheter och skyldigheter har under året diskuterats med både enskilda doktorander och övriga anställda, bland annat vid flera doktorandträffar och handledarkollegier samt vid handledarutbildningen anordnad av enheten för universitetspedagogik och lärandestöd. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

101 Jämställdhet och likabehandling Enligt Umeå universitets visionsdokument, Umeå universitet 2020 Vision och mål, ska universitetet byggas och utvecklas av dess medarbetare och studenter. Jämställdhet, mångfald och likabehandling är därför centrala begrepp. fakulteten antog tre doktorander 2017 (två kvinnor och en man). Fakulteten gör endast antagning vartannat år. Diagram 18: Antal nyantagna doktorander per fakultet och kön Jämställdhet Högskolelag (1992:1434), 1 kap 5 I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Könsfördelning på grundnivå och avancerad nivå Könsfördelningen bland de registrerade på grundnivå och avancerad nivå har i stort sett varit oförändrad sedan År 2017 studerade kvinnor, 62 procent, på grundnivå och avancerad nivå jämfört med män, 38 procent. Kvinnor är överrepresenterade inom samtliga fakulteter, undantaget teknisk-naturvetenskaplig fakultet där av de studerande är män, d.v.s. 57 procent. Diagram 19: Antal aktiva forskarstuderande per fakultet och kön Diagram 17: Antal studerande på grundnivå och avancerad nivå fördelade per kön och fakultet samt Umeå universitet totalt Könsfördelning inom utbildning på forskarnivå Det råder en jämn könsfördelning av det totala antalet antagna doktorander under 2017, 60 kvinnor (50 procent) och 61 män (50 procent). Vid den samhällsvetenskapliga fakulteten råder en jämn könsfördelning mellan antagna kvinnor och män med 14 antagna kvinnor (54 procent) och 12 antagna män (46 procent). Även vid den medicinska fakulteten råder en jämn könsfördelning med 30 antagna kvinnor (54 procent) och 26 antagna män (46 procent). Vid den teknisk-naturvetenskapliga fakultet råder dock en ojämn könsfördelning mellan antagna kvinnor och män med 14 antagna kvinnor (39 procent) och 22 män (61 procent). Den humanistiska Till skillnad från 2016, då samtliga fakulteter hade en könsfördelning avseende aktiva forskarstuderande inom spannet 40 60, har den humanistiska fakulteten 2017 en marginell överrepresentation av kvinnor, 63 procent. Under 2017 var det totalt 978 aktiva forskarstuderande, varav 51 procent kvinnor och 49 procent män. Anställda fördelade på kön och anställning Antal anställda vid Umeå universitet är totalt personer, kvinnor och män. Fördelningen mellan kvinnor och män är 54 respektive 46 procent. För de flesta befattningskategorier råder en relativt jämn könsfördelning inom spannet procent, men traditionella könsmönster framträder inom vissa befattningskategorier. Män är överrepresenterade inom kategorin professorer med 69 procent. Kvinnor är överrepresenterade inom kategorierna administrativ personal med 78 procent, lokalvårdare med 91 procent och bibliotekspersonal med 66 procent. 62 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

102 Diagram 20: Könsfördelning per befattningskategori och kön För befattningskategorin postdoktor avses de som är anställda vid Umeå universitet. Utvecklingen av antalet lärare År 2017 har antalet anställda i befattningskategorin adjunkter minskat i antal, i likhet med Det är ett större antal kvinnor som innehar anställning som adjunkt, 162 kvinnor (56 procent) jämfört med 129 män (44 procent). Inom vård är andelen kvinnliga adjunkter hög och inom naturvetenskap och teknik är andelen manliga adjunkter hög. Antalet lektorer har under de senaste fem åren ökat från 775 personer till 834 personer. Det totala antalet kvinnliga lektorer har ökat med elva personer jämfört med 2016 och det totala antalet manliga lektorer har ökat med åtta personer sedan År 2017 uppgår antalet kvinnliga lektorer till 392 personer (47 procent) och antalet manliga lektorer till 442 personer (53 procent). Den procentuella fördelningen kvarstår därmed sedan När det gäller befattningskategorin annan forskande och undervisande personal har antalet anställa varierat mellan 2013 och År 2013 var antalet anställda 366 personer medan det var 357 personer Könsfördelningen inom denna grupp är relativt jämn 2017, 54 procent kvinnor och 46 procent män. Befattningskategorin forskare har under perioden ökat. År 2017 hade 112 personer befattningen forskare jämfört med 83 personer Antalet kvinnor som har befattningen forskare har ökat från 33 personer 2013 (40 procent) till 55 personer 2017 (49 procent). En befattningskategori som har minskat de senaste fem åren är forskarassistenter. År 2013 var det totalt 50 personer som var anställda som forskarassistenter och 2017 bestod gruppen av 29 personer. Könsfördelningen har under de senaste fem åren varit relativt jämn. År 2017 hade 48 procent kvinnor och 52 procent män befattningen forskarassistent. Rekryteringsmål för professorer I regleringsbrevet för 2017 anger regeringen att minst 52 procent av de professorer som anställs under perioden ska vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer. Under 2017 anställdes totalt 29 professorer. Av dessa var 13 kvinnor (45 procent) och 16 män (55 procent). UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

103 Diagram 21: Könsfördelning för professorer vid Umeå universitet. avseende frågor inom området jämställdhet och likabehandling. Utöver LIV finns det på fakultetsnivå och vid universitetsförvaltningen en handläggare med 25 procent av sin arbetstid avsatt för arbetet med lika villkor. På institutionsnivå finns företrädare med 30 timmar per termin till sitt förfogande. Sett över perioden har antalet kvinnliga professorer ökat från 107 till 111, och det är därmed en ökning med fyra personer. År 2017 framgår att antalet kvinnliga professorer minskat till samma antal som 2013 År 2017 är andelen kvinnliga professorer 31 procent, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år. Umeå universitet har därmed en bra bit kvar till s.k. jämn könsfördelning inom intervallet procent. Likabehandling Diskrimineringslag (2008:567) I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser om att högskolorna inom ramen för sin verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder för studenter och sökande till utbildningen. (Lag 2008:575). Under verksamhetsåret 2017 har arbetet med likabehandling fortsatt under samlingsnamnet lika villkor. Den plan för lika villkor som fastställdes våren 2014 (Umu ) prolongerades fram t.o.m. årsskiftet I och med 2017 års lagändring i diskrimineringslagen, där kravet på plan togs bort, har Umeå universitet beslutat att stå utan central plan för lika villkor. Det förebyggande och främjande arbetet för att motverka diskriminering som i diskrimineringslagen benämns Aktiva åtgärder ska uppnås genom ett systematiskt arbete där verksamheten löpande dokumenterar arbetet i fyra steg (undersöka, analysera, åtgärda, följa upp). Det nya arbetssättet med aktiva åtgärder ersätter det centrala planarbetet för lika villkor. Från hösten 2017 har ett nytt råd för lika villkor skapats, det strategiska rådet för lika villkor (LIV). Utifrån perspektiven arbetsgivare och utbildningssamordnare, ska LIV utgöra ett fakultetsövergripande strategiskt stöd för rektor och universitetsledning Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och kränkningar är under revidering och planeras att färdigställas under våren Handläggningsordningen ligger till grund för hur myndigheten arbetar med inkomna anmälningar och arbetsmiljöärenden rörande kränkande särbehandling. En broschyr riktad till studenter, vilken är en förkortad version av handläggningsordningen, har tagits fram under Totalt har det under 2017 inkommit sex anmälningar om diskriminering och trakasserier, detta är en minskning från 2016 då sju ärenden inkom. Anmälningarna avser två ärenden av kränkande särbehandling, två anmälningar av sexuella trakasserier samt två ärenden gällande diskriminering där de två sistnämnda avser diskrimineringsgrunden ålder. Enligt regleringsbrevet 2016 har alla statliga lärosäten fått ett särskilt uppdrag av regeringen att under perioden ta fram en plan för hur lärosätet ska utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering för att kunna nå de jämställdhetspolitiska målen. (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09: AU1, rskr. 2008/09:115). Under 2017 har rektor fastställt en handlingsplan för perioden Planen anger de utvecklingsbehov som finns inom området samt mål och aktiviteter som universitetet ska vidta. Baserat på regeringens uppdragsformulering och intern probleminventering ingår tre huvudområden i planen för jämställdhetsintegrering, dessa är akademiska karriärvägar, studieval samt styrning och uppföljning. Arbetet med att öka kompetensen i frågor som rör jämställdhet och likabehandling har fortsatt under Samordnare på central nivå har under våren 2017 arrangerat två nätverksträffar för företrädarnätverket. I april stod Umeå universitet som arrangör för det nationella nätverket för breddad rekrytering och breddat deltagande inom högre utbildning Includes nationella konferens. 64 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

104 I samband med Umeå Pride i september 2017 uppmärksammade universitetet Prideveckan genom att för tredje året i rad flagga med regnbågsflagga på Campus. Universitetsbiblioteket har sedan flera år tillbaka uppmärksammat Umeå Pride med en bokutställning och gjorde så även Diagram 22: Personal som uppnår 65 år under Kompetensförsörjning Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. Bakgrundsfakta personalstatistik I oktober 2017 var personer anställda vid Umeå universitet, kvinnor (54 procent) och män (46 procent). Antal helårsarbetare (avdrag för tjänstledighet, sjukledighet över 14 dagar plus mertid inräknad) uppgår till (2016: 3 688, 2015: 3 708, 2014: 3 872). Av samtliga anställda var 71 procent tillsvidareanställda, och 29 procent tidsbegränsat anställda. Kategorin lärare och forskare utgör 51 procent, teknisk och administrativ personal utgör 37 procent samt doktorander 12 procent av alla anställda. Gruppen lärare och forskare är oförändrad sedan 2016, medan gruppen tekniskt administrativ personal har ökat med en procentenhet och doktoranderna har minskat med en procentenhet. Andelen disputerade lärare 2017 uppgick till 82 procent vilket är en ökning med två procentenheter i jämförelse med Diagram 22 visar antalet anställda som uppnår 65 år under den närmaste tioårsperioden, Av samtliga professorer kommer 89 professorer att under den närmaste femårsperioden uppnå 65 års ålder, vilket motsvarar 26 procent av alla professorer. Professorer som är 55 år eller äldre utgörs av 64 procent av alla professorer, av dessa utgörs 16 procent (57 personer) av professorerna i åldersintervallet år. Professorer över 70 år utgörs av fem procent. Av samtliga 834 lektorer kommer 99 personer (tolv procent) att uppnå 65 år inom den närmaste femårsperioden. Av lektorerna är 44 individer 65 år eller äldre (fem procent). Av alla lektorer är 30 procent 55 år eller äldre. Kategorin tekniskt och administrativ personal som uppnår 65 år under de närmaste fem åren utgörs av 165 personer, vilket utgör elva procent av all teknisk-administrativ personal, varav de flesta, sju procent, uppnår 65 år under åren Sammanfattningsvis ser vi att myndigheten fortsatt befinner sig i en situation med stora pensionsavgångar och har ett fortsatt rekryteringsbehov. Under 2017 har dock 18 professorer anställts, varav 5 gästprofessorer och 11 lektorer har befordrats till professor. Detta är en markant ökning i jämförelse med 2016, då endast fem professorer anställdes, varav tre gästprofessorer samt två professorer befordrades. Under 2017 har 13 lektorer anställts och 16 adjunkter har befordrats till lektorer. För 2016 var motsvarande siffror 37 lektorer som anställdes och 2o lektorer som befordrades. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

105 Uppföljning av mål Ett antal delmål i Umeå universitet 2020 Vision och mål påverkar kompetensförsörjningen vid Umeå universitet. Nedan följs delmålen upp med redovisning av de aktiviteter och resultat som helt eller till vissa delar varit möjliga att mäta. Delmål Universitetet har infört tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila tenure tracks. Andelen internationellt och nationellt sökande till meriteringsbefattningar anges nedan. Siffran inom parentes anger motsvarande procent för Begreppet internationellt sökande avser personer som vid sökandetillfället hade postadress utanför Sverige och nationellt sökande avser personer med postadress inom Sverige. Resterande upp till 100 procent avser internt sökande, de personer som vid sökandetillfället var anställda vid Umeå universitet. 81 procent till professor, 134 av 166 sökande (72 procent) 86 procent till lektor, 60 av 70 sökande (63 procent) 88 procent till biträdande lektor, 182 av 208 sökande (79 procent) 84 procent till forskarassistent, 84 av 100 sökande (70 procent) 92 procent till postdoktor, 502 av 543 (91 procent) För samtliga befattningar ses en generell ökning av internationellt och nationellt sökande. Den största ökningen ses till anställning som lektor, en ökning med 23 procentenheter. Nedan anges könsfördelningen för samtliga sökande (internationellt, nationellt och internt) till de utlysta befattningarna under Siffran inom parentes anger procent för kvinnliga respektive manliga sökande Professor: 25 procent kvinnor, 75 procent män (36/64) Lektor: 56 procent kvinnor, 44 procent män (45/55) Biträdande lektor: 30 procent kvinnor, 70 procent män (25/75) Forskarassistent: 24 procent kvinnor, 76 procent män (33/67) Postdoktor: 29 procent kvinnor, 71 procent män (28/72) Andelen kvinnliga sökande har ökat något till befattningarna lektor, biträdande lektor och postdoktor. Till befattningarna professor och forskarassistent har andelen kvinnliga sökande minskat. Nedan anges hur många som totalt anställdes på respektive befattning under Siffrorna inom parentes anger antal anställda per befattning uppdelat på kvinna och man professorer (inklusive 5 gästprofessorer), 10 kvinnor och 8 män (3/2), 13 lektorer, 4 kvinnor och 9 män (18/19), 7 biträdande lektorer, 1 kvinna och 6 män (5/3), 2 forskarassistenter, 1 kvinna och 1 man (5/3), 51 postdoktorer, 24 kvinnor och 27 män (37/23) Under 2017 anställdes sammanlagt 18 professorer (tio kvinnor och åtta män), varav fem gästprofessorer, (tre kvinnor och två män), samt elva professorer (tre kvinnor och åtta män) befordrades. Motsvarande siffror för 2016 var att fem professorer anställdes (tre kvinnor, två män) och två professorer befordrades, båda män. Under 2017 anställdes 13 lektorer (fyra kvinnor, nio män), ytterligare 16 lektorer befordrades (tio kvinnor, sex män). Av de som anställdes under 2017 var två manliga professorer, fyra lektorer (samtliga män), en kvinnlig forskarassistent samt 21 postdoktorer (fem kvinnor, 16 män) internationellt sökande. Ingen av de sju tillsatta befattningarna som biträdande lektor hade någon internationellt sökande. Under 2017 avbröts 25 rekryteringar (fyra professorer, tio lektorer, två biträdande lektorer, två forskarassistenter och sju postdoktorer). Orsaken till att rekryteringarna av professorer avbröts var i de flesta fall att kandidaterna tackade nej, och för lektorerna var orsaken till avbrott i flera fall att sökande inte uppfyllde kraven. 66 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

106 Karriärprogram för forskare med inriktning mot forskningsledarskap Under 2017 har ett riktat kompetens- och karriärstöd till forskare genomförts inom ramen för ReaL-projektet (Research & Leadership). ReaLprogrammen har en strategisk inriktning och är en Talent Management-satsning som syftar till att a) stödja utveckling av framgångsrika forskningsmiljöer, b) utveckla kompetens kring forskningsledarskap, c) stödja den individuella karriärutvecklingen samt utveckla en modell för ett framtida karriärstödsystem vid Umeå universitet, anpassat till anställningsordningen för lärare vid Umeå universitet och en tänkt Tenure Track-modell. Under året har utbildningsprogram genomförts på projektets alla tre nivåer, till forskare i början av sin karriär (steg 1), till etablerade forskningsledare (steg 2) samt till excellenta, mycket erfarna forskningsledare (steg 3). Könsfördelningen hos deltagarna är relativt jämn med 47 procent kvinnor och 53 procent män. Av deltagarna har 26 procent haft har en internationell tillhörighet. Delmål Universitetet har utvecklat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar. Andelen professorer och lektorer som är anslagsfinansierade uppgick 2017 till 92 procent respektive 93 procent, vilket är oförändrat jämfört med Bland fakulteterna har den medicinska fakulteten den högsta andelen anslagsfinansierade anställningar, både vad gäller professorer 95 procent (2016: 94 procent ) och lektorer 98 procent (2016: 98 procent). Delmål Universitetets högre lärarbefattningar, lektorat och professurer innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet i utbildning likväl som i forskning. I nedanstående två tabeller redovisar kolumnen totalt de totala undervisningsuppdragen på grundnivå och avancerad nivå för disputerade lärare respektive för professorer. Kolumnen bemannat anger hur många timmar som disputerade lärare respektive professorer undervisar på grundnivå och avancerad nivå. Tabell 46: Fördelning av andelen undervisningstid som utförs av disputerade lärare TJÄNSTEKATEGORI DISPUTERAD Totalt antal Bemannade Andel Fakultet undervisningstimmar undervisningstimmar bemannade timmar Andel män Andel kvinnor Humanistisk fakultet % 50 % 50 % Samhällsvetenskaplig fakultet % 53 % 47 % Medicinsk fakultet % 50 % 50 % Teknisk-naturvetenskaplig fakultet % 76 % 24 % Totalt % 56 % 44 % Tabell 47: Fördelning av andelen undervisningstid som utförs av professorer TJÄNSTEKATEGORI PROFESSOR Totalt antal Bemannade Andel Fakultet undervisningstimmar undervisningstimmar bemannade timmar Andel män Andel kvinnor Humanistisk fakultet % 86 % 14 % Samhällsvetenskaplig fakultet % 75 % 25 % Medicinsk fakultet % 67 % 33 % Teknisk-naturvetenskaplig fakultet % 80 % 20 % Totalt % 73 % 27 % Sammantaget har en marginell ökning skett under 2017, två procentenheter från 64 procent till 66 procent, av den andel undervisningstid på grundnivå och avancerad nivå, som utförts av disputerade lärare. Andelen undervisningstid som utförts av professorer är oförändrat tio procent i jämförelse med UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

107 Delmål 4.7. Universitetets prefekter och chefer har ett tydligt uppdrag och har förutsättningar för att utöva ett strategiskt ledarskap. Under 2017 har obligatorisk chefsintroduktion genomförts för nya akademiska och administrativa chefer och ledare. Syftet är att ge samtliga nya chefer grundläggande kompetensstöd för sitt ledningsuppdrag i samband med tillträdet för att tydliggöra uppdraget och stödja ett strategiskt arbete. Två grupper har genomgått chefsintroduktionen under året. En grupp chefer har under 2017 avslutat sitt deltagande i UCL-programmet (Umeå universitets chefs- och ledarutvecklingsprogram, UCL-grupp 18) och en ny chefsgrupp har påbörjat sin utbildning (UCL-grupp 19). Sammantaget har 72 procent av universitetets nuvarande chefer (prefekter och enhetschefer) deltagit i chefsintroduktion och/eller UCL-programmet (täckningsgrad). Humanistisk fakultet och universitetsförvaltningen har den högsta täckningsgraden (86 87 procent) medan medicinsk fakultet har den lägsta (58 procent). År 2017 har totalt 85 procent deltagit i Chefsintroduktion och 67 procent har genomgått UCLprogrammet. Andelen kvinnor som har ledningsuppdrag och som deltagit i någon av ledarutvecklingsinsatserna är 51 procent och andelen män 49 procent. Utvärdering av UCL programmet indikerar att deltagande innebär ett stöd för strategiskt ledarskap då 91 procent anser att UCL programmet bidrar till utveckling av Umeå universitet, 51 procent i mycket hög grad och 40 procent i viss grad. En före och efter-mätning av UCL-programmet görs kontinuerligt och en uppföljning för åren , visar att cheferna skattar sig signifikant mer kompetenta efter avslutat deltagande (Berggren T, Enqvist, H, Hagström, M (2016), Institutionen för psykologi, Umeå universitet). Under 2017 har anmälningar till det obligatoriska UCL-programmet varit fler än antalet platser vilket inneburit att en kölista har upprättats och därmed har ett kompetensstöd inte kunnat ges direkt till alla nya chefer. Den 1 juli 2017 tillträde nya dekaner, de högsta akademiska cheferna för de fyra fakulteterna vid Umeå universitet. Dessutom utsågs fyra nya prodekaner och ett antal vicedekaner. För att dessa snabbt skulle komma in i sina nya uppdrag har ett dekanprogram omfattande tre dagar genomförts för samtliga dekaner och 1,5 dag för pro- och vicedekaner. För att stödja den långsiktiga ledarförsörjningen vid universitetet har ett pilotprogram Nyfiken på ledarskap för potentiella prefekter och chefer genomförts våren I programmet deltog 24 deltagare och utvärderingen var positiv. En förväntan efter kursen var att universitetet tar till vara på deltagarnas nya insikter och vilja att ta på sig ledarroller. Under 2018 kommer en uppföljning av detta ske och en plan för hur det ska gå till ska tas fram. Under året har även ett chefsseminarium av professor Lotta Dellve med temat Hållbart ledarskap genomförts, för att stärka det hållbara ledarskapet. Två dokument har beslutats av rektor under våren 2017 för att främja uppdraget och förutsättningarna för prefekter och dekaner att utöva ett strategiskt ledarskap. Dessa är Handläggningsordning för utseende av prefekter ( ) och en revidering av Villkor för prefekter och dekaner ( ). En översyn av HR-arbetet på Umeå universitet har påbörjats under 2017 för att stödja prefekters och chefers möjligheter att utöva ett strategiskt ledarskap. En ständig omsättning av ledare innebär särskilda utmaningar och förutsättningar för vår verksamhet och är en av många faktorer som ökar behovet av ett starkare HR-stöd vid Umeå universitet. Projektets syfte är att stärka universitetets HR-stöd för att ge bästa möjliga förutsättningar för prefekter och andra chefer att utöva ett gott ledarskap i enlighet med universitetets ledarskapspolicy och att säkerställa att Umeå universitet agerar som en arbetsgivare med en enhetlig arbetsgivarpolitik med hög rättssäkerhet på alla nivåer. Under 2018 fortskrider arbetet med HRöversynen och beslut kommer att fattas utifrån denna översyn. 68 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

108 Bedömning av vidtagna åtgärder som sammantaget bidrar till att fullgöra uppgifter utifrån universitetets instruktioner Att attrahera och rekrytera nya medarbetare, men även skapa förutsättningar för att behålla befintlig personal genom möjlighet till kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov, är ett ständigt pågående arbete, i syfte att uppnå verksamhetens och omvärldens krav. Under de senaste åren har det varit stora pensionsavgångar, främst inom forskning och undervisning. Umeå universitet har under 2017 anställt 18 professorer och 13 lektorer, vilket är ett led i att stärka kompetens inom dessa områden. I syfte att stärka chefs- och ledarrollen har ett flertal chefsprogram och chefsseminarier genomförts under Dessutom har en revidering av regeldokument och handläggningsordning gjorts i syfte att förtydliga prefekt- och dekanrollen. I universitetets visionsdokument Umeå universitet 2020 Vision och mål har kompetensförsörjningsfrågorna stort utrymme. Nedan följer exempel på hur aktiviteter och måluppfyllelse inom kompetensförsörjning bidragit till att Umeå universitet når sina mål. Aktiviteterna för att ha tydliga och attraktiva karriärvägar för unga forskare samt stabilitet och långsiktighet i de högre läraranställningarna medför större möjligheter att öka medelcitering av publikationer. År 2017 ökar universitetets medelcitering utifrån Vetenskapsrådets mätning av publikationer för åren Aktiviteterna för att öka andelen lärare med hög vetenskaplig kompetens gör att forskningsanknytningen i utbildningen ökar. Aktiviteterna är viktiga för att behålla och fördjupa utbildningens kvalitet. Både 2016 respektive 2017 ökar andelen undervisningstid som utförs av disputerade lärare. Sjukfrånvaro Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Uppgift skall lämnas om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret. Den totala sjukfrånvaron ska anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Uppgift ska också lämnas om 1. den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer, 2. sjukfrånvaron för kvinnor respektive män samt 3. sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, år och 50 år eller äldre. Sjukfrånvaron för varje grupp som avses i andra stycket 2 och 3 skall anges i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Umeå universitet bedriver ett aktivt arbete för att skapa goda fysiska och psykosociala arbetsmiljöförhållanden i syfte att uppnå god hälsa, trivsel och goda prestationer. Universitetets anställda ges bland annat möjlighet till en friskvårdstimme per vecka på betald arbetstid om verksamheten så medger, tillgång till subventionerat motionskort samt ett brett utbud av företagshälsovårdstjänster. Målsättningen beträffande sjukfrånvaron för 2017 har varit att verka för en bibehållen låg nivå, att tendensen till ökning som noterades under skulle bromsas med hjälp av tidiga rehabiliterande insatser från personalansvariga chefer samt ändamålsenliga insatser från företagshälsovården. Den totala sjukfrånvaron för 2017 blev 3,0 procent, samma nivå som föregående år (se tabell på följande sida). Sjukfrånvaron för kvinnor blev 4,3 procent, även den på samma nivå som föregående år. För männen sjönk sjukfrånvaron, från 1,6 procent föregående år till 1,5 procent Andelen långtidssjukskrivna, 60 dagar eller mer, sjönk från 63,2 procent till 62,9 procent av den totala sjukfrånvaron under Sjukfrånvaron för anställda i åldersintervallet 29 år och yngre har ökat, från 1,9 procent föregående år till 2,0 procent För anställda i gruppen år minskade antalet sjukskrivna, från 3,1 procent till 3,0 procent och för gruppen anställda äldre än 50 år noteras en ökning från 3,0 procent till 3,2 procent. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

109 Under 2017 har Personalenheten tillsammans med företagshälsovården initierat en arbetsmodell, ADA (Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång), till stöd för chefer att tidigt starta dialog med berörda medarbetare. Under hösten 2017 har Personalenheten även påbörjat ett pilotprojekt för att införa ett webbaserat rehab-verktyg, ADATO. Chefer och HRstöd från fem enheter/institutioner har deltagit. Gensvaret har varit mycket bra och en genomförandeplan för 2018 avseende hela universitetet har tagits fram. En utmaning för Umeå universitet under 2017 har varit konsekvenserna av Försäkringskassans striktare bedömningar av rätten till sjukpenning för personer sjukskrivna mer än 180 respektive 365 dagar. Denna striktare tillämpning har inneburit att fler anställda än tidigare år blivit utförsäkrade och som en följd av detta önskat återgå i arbete på en högre procentuell nivå än vad sjukskrivande läkare rekommenderat. Detta dilemma kommer universitetet att behöva hantera även under universitet och högskolor ska främja en hållbar utveckling infördes Umeå universitet nådde inte upp till de kriterier som hade satts upp i utvärdering av Hållbar utveckling enligt Högskolelagen, trots goda exempel som Handelshögskolan som har valt att miljöcertifiera hela sin verksamhet enligt ISO Lärosätets process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning är i behov av utveckling. Exempel på sådant som bör utvecklas är att sätta lärosätesövergripande mål för hållbar utveckling, mer systematisk uppföljning av dessa mål eller en utveckling av arbetet med kompetensutveckling vad avser hållbar utveckling för lärare. I verksamhetsplan för 2018 ingår ett obligatoriskt delmål att andelen utbildningsprogram som innehåller perspektivet hållbar utveckling ska öka. Dokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål anger att lärosätet ska verka för ett hållbart samhälle och fokuserar på miljömål och på att minska den direkta miljö- och klimatpåverkan av universitetets verksamhet. Tabell 48: Sjukfrånvaro i procent Sjukfrånvaro i procent Total sjukfrånvaro 2,2 2,3 2,7 3,0 3,0 Kvinnor 3,1 3,1 3,7 4,3 4,3 Män 1,2 1,4 1,6 1,6 1,5 Anställda 29 år 1,0 1,5 1,9 1,9 2,0 Anställda år 2,0 2,2 2,7 3,1 3,0 Anställda 50 år 2,7 2,6 2,9 3,0 3,2 Andel långtidssjukskrivna 49,8 52,0 52,2 63,2 62,9 (60 dagar eller mer) av samtlig sjukfrånvaro Hållbar utveckling Högskolelag (1992:1434) 1 kap. 5 Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Umeå universitets miljömål och miljöledningsarbete ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen, högskolelagen och att lagar och andra krav som kopplar till miljö och hållbar utveckling efterlevs och att universitetets egen miljöpolicy uppfylls. Universitetets miljömål följs upp årligen genom rapportering till Naturvårdsverket. Under 2017 har Universitetskanslersämbetet (UKÄ) på uppdrag av regeringen utvärderat arbetet med hållbar utveckling. Bestämmelsen i högskolelagen om att Genom forskning och utbildning som idag bedrivs vid universitetet finns goda förutsättningar för att systematiskt integrera hållbar utveckling i utbildning, forskning och samverkan för att universitetet ska minska sin negativa miljöpåverkan och öka sitt bidrag till en hållbar samhällsutveckling. Miljö- och hållbarhetsmål för perioden Universitetets arbete för hållbar utveckling ska synliggöras och öka, och universitetets klimat- och miljöpåverkan ska minska i jämförelse med Resultat för 2017: Umeå universitets energianvändning har minskat med 12 procent i jämförelse med 2012 års energiförbrukning. I jämförelse med föregående år har energianvändningen ökat med 7,5 procent. Ökningen beror på två energikrävande byggprojekt (Biologihuset och Polishuset) samt kraftigt ökat köp av fjärrvärme. Energianvändningen kommer att vara återställd till normal nivå för UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

110 Universitetets klimatpåverkan från tjänsteresor, med avseende på flygresor kortare än 50 mil, har minskat med 8 procent jämfört med Universitetet har totalt sett bokat något färre resor 2017 jämfört med I jämförelse med basåret 2012 har universitetet flugit ungefär samma sträcka som Universitetets totala mängd utsläpp av koldioxid har minskats med 20 procent i jämförelse med basåret 2012, vilket antas beror på bättre och effektivare flygbränsle och flygmotorer. Andelen inköpta möbler med ställda miljökrav i relation till det totala värdet inköpta möbler har ökat med tre procentenheter och uppgår 2017 till 70 procent (2016: 67 procent). Andelen anskaffningar med miljökrav har ökat från 12 procent till 48 procent, jämfört med föregående år. Ökningen beror på att universitetet har använt avtalsmallar med allmänna miljökrav på varor och producentansvar. Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning Regleringsbrev 2017 Karolinska institutet ska senast den 25 januari 2017 utbetala 925 tusen kronor till Umeå universitet. Av årsredovisningen ska framgå på vilket sätt universitetet har använt de medel som har erhållits från Karolinska institutet för utveckling av klinisk utbildning och forskning. Medlen har under 2017 bland annat använts för delfinansiering av följande projekt inom läkarprogrammet: Utrusta kliniskt träningscentrum med ett rum för studenters egenträning, totalt 79 tusen kronor. Inköp av modeller för kliniska undervisningsmoment. Dessa modeller har integrerats i undervisningen vid alla fyra studieorter samt används vid OSCE-examinationer, totalt 136 tusen kronor. Pilotprojekt gällande digitala tentamina vid Läkarprogrammet. Medel motsvarande 283 tusen kronor har nyttjats för detta ändamål. Årets avskrivningar motsvarande 152 tusen kronor. Årets intäkt överstiger årets kostnader, vilket lämnar 275 tusen kronor till kommande år. Kvarstående medel periodiseras för inrättande av kliniskt träningscentrum för läkarutbildningen i Umeå, vilket medför kostnader för anpassning av lokaler samt undervisningsutrustning. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

111 Finansiell redovisning Resultaträkning (tkr) Utfall Utfall Not Verksamhetens intäkter 1 Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader 2 Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Resultat från andelar i hel- och delägda företag Transfereringar Medel som erhålls från statens budget för finansiering av bidrag Medel som erhålls från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo 0 0 Årets kapitalförändring I verksamhetens intäkter ingår intäkter hänförbara till Ladokkonsortiet, se not 2. 2 I verksamhetens kostnader ingår kostnader hänförbara till Ladokkonsortiet, se not 2 och not 7. 3 Resultat från andelar i hel- och delägda företag avser Umeå universitet Holding AB. 72 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

112 Resultaträkning per verksamhetsgren (tkr) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå TOTAL (tkr) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Uppdragsutbildning Uppdragsforskning Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Resultat från andelar i hel- och delägda företag Transfereringar Medel från statens budget f. finans av bidrag Medel från myndigheter f. finans av bidrag Övr. erhållna medel f. finans av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring I intäkter av anslag ingår för utbildning på grundnivå och avancerad nivå även ALF-ersättning och TUA-ersättning. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

113 Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Not Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter + andra immateriella anläggningstillgångar Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag Summa finansiella anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar Periodavgränsningsposter 21 Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

114 Balansräkning forts. (tkr) KAPITAL OCH SKULDER Not Myndighetskapital 25 Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital Avsättningar 26 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Andra långfristiga skulder Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Depositioner 0 0 Summa skulder m.m Periodavgränsningsposter 29 Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER ANSVARSFÖRBINDELSER Övriga ansvarsförbindelser 30 47,1 mnkr 47,1 mnkr UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

115 Anslagsredovisning (tkr) Redovisning mot anslag Anslag Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Omdisponerat anslagsbelopp Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Takbelopp (ram) Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå Basresurs (ram) Särskilda medel till universitet och högskolor Decentraliserad utbildning (ram) Bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet (ram) Lärarutbildning i minoritetsspråk (ram) Ersättningar för klinisk utbildning och forskning Umeå universitet (ram) Umeå universitet (ram) Summa totalt för myndigheten Stiftelser med anknuten förvaltning Universitetsstyrelsen är förvaltare för Umeå universitets anknutna stiftelser. Medlen förvaltas enligt en av universitetsstyrelsen beslutad kapitalplaceringspolicy. Totalt förvaltar universitetet 34 stiftelser. Av dessa samförvaltas 24 stiftelser. Övriga har begränsningar i villkor som gör att de ska förvaltas på annat sätt. Sammanlagt uppgår placeringarnas marknadsvärde till cirka tkr. Universitetets kostnader och förvaltningsarvode för år 2017 uppgick till 264 tkr (264 tkr år 2016). Ersättningen avser främst löne- och revisionskostnader. Under året har universitetet erhållit bidrag från universitetsanknutna stiftelser på tkr ( tkr år 2016). Under året har universitetet mottagit större tilläggsdonationer till Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning. Birgitta Andersson har testamenterat tkr till forskning om cancer. Märta-Greta Guth har testamenterat 101 tkr till forskning om neurologiska sjukdomar. 76 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

116 Tilläggsupplysningar och noter Redovisningsprinciper och värderingsgrunder Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605). Universitetets redovisning följer förordning (2000:606) om myndigheters bokföring samt god redovisningssed enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd. Regeringen har beslutat att följande undantag från vissa bestämmelser gäller universitet och högskolor: Undantag från bestämmelsen om redovisning av anslagsmedel enligt 12 anslagsförordningen (2011:223). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonto i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret. Undantag från 7 anslagsförordningen (2011:223) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår utan att särskilt begära regeringens medgivande. Undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. I stället ska uppgifter lämnas enligt Regleringsbrevets bilaga 6 Väsentliga uppgifter. Undantag medges från bestämmelsen enligt 2 kap. 4 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprätta och lämna en finansieringsanalys till regeringen. Undantag från 2 kap. 1 första stycket och 3 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) om finansiering av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som har mottagits från icke-statliga givare. Detta gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet. Undantag från 25 a andra och tredje styckena avgiftsförordningen (1992:191) om disposition av inkomster från avgiftsbelagd verksamhet. Uppgår det ackumulerade överskottet till mer än tio procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret ska myndigheten i årsredovisningen redovisa hur överskottet ska disponeras. Har det uppkommit ett underskott i en avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår ska myndigheten i årsredovisningen lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas. Universitet och högskolor ska i samband med upprättande av noter till årsredovisningen särskilt beakta att specifikation ges av låneram i Riksgäldskontoret, uppdelad på beviljad låneram och utnyttjad låneram vid årets slut samt beviljad och under året maximalt utnyttjad kontokredit hos Riksgäldskontoret. Redovisning av indirekta kostnader Universitetet tillämpar den sektorgemensamma modellen för redovisning av indirekta kostnader, SUHFmodellen. Enligt modellen fördelas indirekta kostnader löpande baserat på nedlagda kostnader. Det medför en fullständig kostnadsredovisning på lägsta verksamhetsnivå (kostnadsbärare) och ger förutsättningar för en korrekt periodisering av bidragsinkomster. Universitetet fördelar de gemensamma kostnaderna på kostnadsbärarna i relation till direkta personal- och driftkostnader (fördelningsbas). Beräkningar görs för de två verksamhetsgrenarna utbildning och forskning. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

117 Transfereringar Universitetet särredovisar transfereringar då dessa inte representerar någon egentlig resursförbrukning inom universitetet. Transfereringar är medel som är avsedda att användas för finansiering av bidrag till externa samarbetspartners samt till stipendier med mera. Finansiering motsvarande kostnaderna har hämtats från intäkter av anslag och bidrag. Exempel på transfereringar är stipendier, bidragsmedel där universitetet är koordinator och ska vidareförmedla delar av bidraget samt överföring av strategiska forskningsmedel till andra lärosäten. Holdingbolaget vid Umeå universitet Umeå universitet förvaltar från och med 1 januari 1998 holdingbolaget Umeå universitet Holding AB. Holdingbolagets resultat redovisas under resultaträkningsposten resultat från andelar i hel- och delägda företag. Kapitaltillskott från Utbildningsdepartementet redovisas i balansräkningen under posten Statskapital och under Andelar i hel-och delägda företag. Värdering har skett enligt kapitalandelsmetoden. Se även noterna 18 och 25. Immateriella anläggningstillgångar Egentillverkade immateriella anläggningstillgångar har bokförts enligt 5 kap. 2 FÅB (2000:605). Dessa består till övervägande del av utvecklingskostnader för det studieadministrativa systemet. Som immateriella anläggningstillgångar har programvaror över 100 tkr bokförts, med avskrivningstid på 3 och 5 år. Materiella anläggningstillgångar Samtliga inventarier/anläggningar med en ekonomisk livslängd som överstiger tre år, och med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr klassificeras som anläggningstillgångar. Konstföremål som erhållits från Statens konstråd bokförs som anläggningstillgångar om givaren bokfört dem på detta sätt. Konstföremål avskrivs inte. Avskrivningstiderna är 3 och 5 år för datorer, 5 år för transportmedel, 3, 5, 10 och 20 år för maskiner, 5 och 10 år för inredningsinventarier samt 5 och 10 år för anläggningar såsom larm- och styrsystem. Avskrivningar sker varje månad med beräkning från anskaffningsdag. Reparationer och underhåll med ett anskaffningsvärde på minst 100 tkr redovisas som förbättringsutgifter på annans fastighet. Ny-, om- och tillbyggnad med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr redovisas som förbättringsutgifter på annans fastighet. Avskrivningstiderna för dessa är 3, 5, 10 och 30 år. Avsteg från dessa principer har gjorts vid inköp av datorutrustning till datorlabb och elevsalar, eftersom slitaget där bedöms vara större. Dessa har kostnadsförts direkt. Även utbytesdelar som inte ökar anläggningens värde kostnadsförs direkt. Det totala beloppet för nämnda utrustningar beräknas uppgå till tkr (1 398 tkr år 2016). För stora anläggningar, som består av flera sammansatta komponenter tillämpas komponentavskrivning i de fall förbrukningen av betydande komponenter väsentligt skiljer sig åt. Då delas tillgången upp och avskrivning hanteras för varje komponent för sig. Leasade tillgångar Universitetets leasade tillgångar, som främst utgörs av kopieringsmaskiner och skrivare, klassificeras som operationell leasing. Detta innebär att de inte bokförs som anläggningstillgångar i balansräkningen. Tolkningen är i enlighet med Ekonomistyrningsverkets riktlinjer för bedömning av leasad utrustning. Varulager Varulager redovisas av enheter med extern försäljning. Värdering har gjorts utifrån anskaffningsvärde. Vissa enheter har gjort avdrag för utgångna varor samt fem procent inkurans. Först in-först ut-metoden tillämpas som huvudregel. 78 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

118 Värdering av bankmedel i utländsk valuta Innestående behållning på EUR-konto per har värderats till balansdagens kurs. Fordringar och skulder Fordringar är upptagna till det belopp varmed de beräknas inflyta. Kundfordringar som är äldre än sex månader har skrivits av som befarad kundförlust. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Lån hos Riksgäldskontoret Hos Riksgäldskontoret finns ett s.k. avistalån för att finansiera anläggningstillgångar finansierade med statliga medel. Periodavgränsningsposter Periodisering innebär att intäkter och kostnader hänförs till det år de avser. I allt väsentligt har periodisering skett för till exempel leverantörsskulder, semesterlöneskuld, avgifter och bidrag. För utgiftsperiodiseringar tillämpas en beloppsgräns om 50 tkr, men även mindre belopp får periodiseras. För externfinansierade bidrag redovisas intäkterna i takt med förbrukning enligt ESV:s föreskrifter till 4 kap. 1 Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605). För pågående projekt tas intäkter upp motsvarande inarbetade kostnader under året. Erhållna medel från bidragsgivare som ännu inte använts i verksamheten redovisas som oförbrukade bidrag i balansräkningen. Projekt där bidrag enligt kontrakt ännu inte erhållits bokförs som fordran på bidragsgivaren för den del som är en upparbetad kostnad. För projekt avslutade under året redovisas skillnaden mellan intäkter och kostnader som över-/underskott i resultaträkningen. Avgiftsfinansierad verksamhet, såsom uppdragsutbildning och uppdragsforskning, resultatavräknas som standard. Enbart i de fall avgifter erhållits i förväg och ska täcka verksamhet kommande år sker periodisering. Brytdag Löpande redovisning för räkenskapsåret har gjorts t.o.m. den 5 januari Noter Samtliga belopp anges i det följande i tkr, om inte annat anges. Not 1. Intäkter av anslag Intäkterna av anslag ökar år 2017 (+73 mnkr eller +3 procent), främst beroende på utökat ramanslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå och ökat ramanslag till forskning och utbildning på forskarnivå samt genom indexreglering. Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter och andra ersättningar har totalt minskat med 12 mnkr, vilket motsvarar en minskning med två procent. Av dessa uppgår intäkter enligt 4 avgiftsförordningen till tkr ( tkr år 2016), varav tkr är inomstatliga intäkter. Intäkter enligt 4 avgiftsförordningen tas in på båda verksamhetsgrenarna. Umeå universitet får ta ut och disponera avgifter för verksamhet som avser ITS (Ladokenheten) och Ladokkonsortiet enligt regleringsbrev. Intäkter för denna verksamhet ingår med tkr ( tkr år 2016). Universitetets IT-stöd och systemutvecklingsenhet (ITS) internfakturerar Ladokkonsortiet från och med år 2017, för utvecklingskostnaderna för det studieadministrativa systemet. Tidigare år har ITS fakturerat Universitets- och högskolerådet (UHR) som i sin tur fakturerat konsortiet. Den nya rutinen gör att både avgiftsintäkter och driftskostnader minskat i universitetets externa redovisning. ITS avgiftsintäkter gentemot UHR är 50 mnkr lägre ( 47 procent) jämfört med år UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

119 Intäkter enligt 4 (exklusive hyresintäkter) i förhållande till totala kostnader uppgår till 4,8 procent. Fr.o.m. år 2009 får universitet och högskolor ta ut avgifter för lokaler som ursprungligen hyrts för lärosätets egen verksamhet utan den begränsning som följer av 4 andra stycket. Intäkter av lokalhyror uppgick år 2017 till tkr. Avgiftsintäkter från tjänsteexport uppgår till tkr ( tkr år 2016). Enligt SUHFs rekommendation har studieavgifter räknats med i tjänsteexporten. Årets kapitalförändring inom den avgiftsfinansierade verksamheten, enligt 25 a avgiftsförordningen, är ett överskott om 11 miljoner kronor. Överskott inom avgiftsfinansierad verksamhet används för finansiering av bl.a. kompetensutveckling, konferenser och tid för utveckling av nya uppdrag, inom både utbildning och forskning, inklusive stödtjänster. Ackumulerat kapital ställt i relation till totala avgiftsintäkter inom denna verksamhet uppgår till 39 procent. Avgiftsfinansierad verksamhet (enligt 25 a avgiftsförordningen) (tkr) Balanserat kapital Årets kapitalförändring Ackumulerat kapital Omsättning under året Ack. kapital i procent av omsättning 39 % Avgiftsfinansierad verksamhet (tkr) Över-/ underskott t.o.m Över-/ underskott 2016 Intäkter 2017 Kostnader 2017 Över-/ underskott 2017 Ack. över-/ underskott, utgående 2017 Verksamhet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Beställd utbildning Uppdragsutbildning Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter Summa Forskning och utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Summa Verksamhet där full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet Biljett- eller programintäkter Inträde till museum Upplåtande av bostadslägenhet utbytesprogram och gästforskare Summa Övrigt Övrigt, Ladokkonsortiet Övrigt, uthyrning av universitetets lokaler Summa Tabell enligt regleringsbrev. 1 Universitetet har enligt regleringsbrev rätt att ta ut avgifter för inträde till museum men har valt att inte göra detta. 2 Umeå universitets intäkts- och kostnadsandel ingår i beloppen. Tjänsteexport ingår med tkr i intäkterna för Uppdragsutbildning, tkr för Uppdragsforskning och tkr för Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter. Kommentarer till majoriteten av den avgiftsbelagda verksamheten i tabellen ovan återfinns under respektive avsnitt i redovisningen. Not 3. Intäkter av bidrag Bidragsintäkterna har ökat med 5 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 1 procent jämfört med år Intäkternas storlek beror dels på erhållna bidrag och hur mycket av dessa som vidareförmedlats, dels på gjorda periodiseringar. Bidragsintäkter periodiseras för att motsvara förbrukning. Under 2017 har erhållna bidrag minskat med 17 mnkr ( 2 procent) jämfört med år Andelen bidrag som vidareförmedlas har ökat med 8 mnkr (+7 procent). För uppgift om erhållna bidrag, se avsnittet Bidragsfinansierad verksamhet, tabell 29 och diagram UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

120 Not 4. Finansiella intäkter Finansiella intäkter uppgår till 3,5 mnkr, varav 2,8 mnkr utgörs av ränteintäkter kopplade till upplåning hos Riksgäldskontoret. Ränteläget med negativ ränta innebär ränteintäkter på myndighetens lån till anläggningar. Övriga finansiella intäkter består av valutakursvinster och övriga bank- och ränteintäkter. Not 5. Kostnader för personal Lönekostnader, exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal, uppgår till mnkr (1 700 mnkr år 2016), vilket är en minskning med 0,7 procent. I kostnader för personal ingår periodiserad löneökning med 2,3 procent på lönesumman för oktober december. Av lönesumman avser 55 mnkr arvoden till styrelser, kommittéer och ej anställd personal (uppdragstagare). År 2016 uppgick motsvarande till 54 mnkr. Not 6. Kostnader för lokaler Kostnader för lokaler har i tabellen nedan specificerats enligt SUHF:s rekommendation om lokalkostnader vid universitet och högskolor (2014:01). Fler poster relaterade till lokaler medräknas än vad som ingår under lokalkostnader i resultaträkningen. Samtliga poster nedan är exklusive student- och gästforskarbostäder Lokalhyra Mediekostnad som inte ingår i hyra Kostnader för reparation och underhåll av lokaler Avskrivningskostnader förbättringsutgift på annans fastighet Kostnader för lokalvård Kostnader för bevakning Kostnader för larm och skalskydd Kostnader för lokaltillbehör och övriga lokalkostnader Avgår: externa hyresintäkter och externa intäkter för såld lokalvård Summa lokalkostnader Area, kvm LOA vid årets utgång, exklusive student- och gästforskarbostäder och externt uthyrda lokaler kvm kvm Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) kr/kvm kr/kvm Not 7. Övriga driftkostnader Övriga driftkostnader har minskat med 67 mnkr ( 7 procent) jämfört med föregående år, vilket främst beror på en ny rutin för fakturering av Ladokkonsortiet. Tidigare fakturerades konsortiet via Universitets- och högskolerådet (UHR), men från och med 2017 sker faktureringen internt, direkt från universitetets IT-stöd och systemutvecklingsenhet. Den direkta påverkan på driftkostnaderna är en minskning med 58 mnkr. Driftkostnader för Ladokkonsortiet och IT-stöd och systemutveckling (ITS) ingår totalt med 35 mnkr (91 mnkr år 2016). I övriga driftkostnader ingår även överföring till Västerbottens läns landsting samt i mindre utsträckning överföring till Norrbottens läns landsting, Västernorrlands läns landsting och Jämtlands läns landsting, med totalt 337 mnkr (326 mnkr år 2016) som ersättning för klinisk utbildning och forskning. Not 8. Finansiella kostnader De finansiella kostnaderna uppgår till 7,7 mnkr varav 6,9 mnkr är räntekostnader kopplade till tillgodohavande hos Riksgäldskontoret. Negativ ränta under året har inneburit räntekostnader kopplade till det kassasaldo som finns på universitetets räntekonto hos Riksgäldskontoret. Snitträntan år 2017 hos Riksgäldskontoret var 0,50 procent ( 0,49 procent år 2016). Övriga finansiella kostnader består av valutakursförluster och övriga bank- och räntekostnader. Not 9. Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar och nedskrivningar uppgår totalt till 211 mnkr varav avskrivningar inom Ladokkonsortiet ingår med 50 mnkr (45 mnkr år 2016). Avskrivningar och nedskrivningar är 21,9 mnkr högre (+12 procent) jämfört med Avskrivningar för immateriella anläggningar har ökat med 4,8 mnkr. Dessa anläggningar består i huvudsak av IT-system inom UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

121 Ladokkonsortiet. Avskrivning för maskiner, inventarier och installationer har ökat med 14,5 mnkr och för förbättringsutgifter på annans fastighet med 2,6 mnkr. Not 10. Resultat från andelar i hel- och delägda företag Det preliminära resultatet 2017 för Umeå universitet Holding AB är ett överskott med 465 tkr, vilket har bokförts. Se även noterna 18 och 25. Not 11. Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Erhållna medel från Stiftelser m.m. tillhörande den statliga sektorn Stiftelser förvaltade av Umeå universitet Kommuner och landsting Privata företag Övriga privata sektorn EU:s institutioner Övriga internationella organisationer Summa erhållna medel Not 12. Lämnade bidrag Lämnade bidrag till universitet och högskolor till andra statliga myndigheter till kommuner och landsting till svenska företag till övriga organisationer och ideella föreningar till utländska organisationer och företag Stipendier till privatpersoner Summa lämnade bidrag Not 13. Årets kapitalförändring Grundutbildning - Anslag - Bidrag - Uppdrag Summa Forskning/forskarutbildning - Anslag - Bidrag - Uppdrag - Hel-/delägda företag Summa Summa årets kapitalförändring Se även not 25 Myndighetskapital. Not 14. Balanserade utgifter för utveckling Under året har immateriella anläggningstillgångar för egen utveckling av datorprogram gjorts enligt de anvisningar som gäller fr.o.m. år Dessa avser till största del utvecklingskostnader hos Ladokkonsortiet för det studieadministrativa systemet IB anskaffningsvärde Årets anskaffning Utrangering UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utrangering UB avskrivningar Bokfört värde UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

122 Not 15. Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Posten består av programvaror för IT-system IB anskaffningsvärde Årets anskaffning Utrangering UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utrangering UB avskrivningar Bokfört värde Not 16. Förbättringsutgifter på annans fastighet Pågående nyanläggningar redovisas som förbättringsutgifter på annans fastighet IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Utrangering Försäljning Överflyttade UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utrangering Försäljning 0 Överflyttade 0 UB ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Not 17. Maskiner, inventarier, installationer m.m. Det bokförda värdet på universitetets maskiner, inventarier och installationer har minskat med 23 mnkr under året ( 6 procent) IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Utrangering Försäljning Överflyttade UB anskaffningsvärde IB ack. avskrivningar Utrangering Försäljning Överflyttade 0 15 Årets avskrivningar UB avskrivningar Bokfört värde IB Konst Årets anskaffning 0 0 Utrangering 0 0 Årets UB UB Bokfört värde maskiner, inventarier, installationer m.m UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

123 Not 18. Andelar i hel- och delägda företag Universitetet övertog Umeå universitet Holding AB, holdingbolaget vid Umeå universitet, från Närings- och handelsdepartementet per den 1 januari Samtliga aktier i bolaget ägs av Umeå universitet. Under år 2017 har bolaget mottagit kapitaltillskott från Utbildningsdepartementet, via Kammarkollegiet, om 1 mnkr. Beloppet har bokförts som kapitaltillskott på andelar i hel- och delägda företag. Se tabell nedan samt även not IB bokfört värde aktier och andelar Resultat innevarande år Kapitaltillskott UB Bokfört värde Antal andelar bundna Nominellt värde, x 100 kr Not 19. Varulager IB värde av varulager Årets förändring av varulager Bokfört värde Not 20. Övriga kortfristiga fordringar Fordran består främst av fordringar hos anställda såsom löneförskott IB Övriga fordringar Årets förändring Bokfört värde Not 21. Periodavgränsningsposter Upplupna (förväntade) bidrag från statliga bidragsgivare har minskat med 3,3 mnkr och förväntade bidrag från icke-statliga bidragsgivare har minskat med 4,6 mnkr. De största upplupna bidragen är gentemot Wallenbergstiftelserna (42,2 mnkr), EU-program (12,2 mnkr) samt Vetenskapsrådet (10,9 mnkr) Förutbetalda lokalkostnader Övriga förutbetalda kostnader Summa förutbetalda kostnader Upplupna bidrag från statliga myndigheter Upplupna bidrag från icke-statliga finansiärer Summa upplupna bidragsintäkter Upplupna intäkter från statliga myndigheter Upplupna intäkter från icke-statliga finansiärer Övriga upplupna intäkter Not 22. Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel 0 0 Skulder avseende anslag i räntebärande flöde 0 0 Saldo avräkning med statsverket 0 0 Not 23. Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Behållning på räntekonto i Riksgälden uppgick vid bokslutet till tkr. Viktiga faktorer för utvecklingen av tillgodohavandet är omfattningen av erhållna bidrag samt investeringar i kombination med kravet på lånefinansiering av anläggningstillgångar. Kortsiktigt likviditetsbehov, beräknat som skillnaden mellan kortfristiga fordringar och skulder, uppgår till tkr ( tkr). Universitetets kredit på räntekontot är borttagen från och med år UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

124 Not 24. Kassa och bank På bank finns tillgodohavanden i euro som ska vidareförmedlas till samarbetspartners i EU-projekt Donationsmedel placerade på euro-konto Ränta euro-konto 0 0 Not 25. Myndighetskapital Förändring av myndighetskapitalet (tkr) Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring Umeå Anslags- Bidrags- enligt universitet Hol- verksamhet verksamhet finansierad finansierad resultaträkningen Kulturtillgångar ding AB Avgiftsbelagd verksamhet Summa Utgående balans A. Ingående balans Föregående års kapitalförändring Resultat från hel- och delägda företag Kapitaltillskott holdingbolag Resultat holdingbolag 2016, omfört från balanserat kapital till statskapital Årets kapitalförändring B. Summa årets förändring C. Utgående balans Kapitalförändring per område (tkr) Verksamhetsgren Balanserad kapitalförändring (A) Årets kapitalförändring (B) Summa (A+B) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsverksamhet Summa Forskning/konstnärligt utvecklingsarbete/ utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå Uppdragsverksamhet Summa Statskapital Universitetet totalt Kommentar om myndighetskapital Det sammanlagda myndighetskapitalet inklusive andelar från dotterföretag är 612 miljoner kronor, vilket motsvarar 14,6 procent av 2017 års kostnader (år 2016: 12,0 procent, 2015: 12,2 procent). Myndighetskapitalet har uppstått under en lång rad av år. Redan år 1999 var myndighetskapitalet 377 miljoner kronor. En orsak till att myndighetskapital uppstått är att det tar tid att rekrytera lärare till beslutade satsningar. En annan orsak till myndighetskapitalets uppkomst är att institutioner och enheter behöver ett kapital för att kunna hantera de intäktsminskningar och kostnadsökningar som uppstår inom verksamheten. Både universitetsstyrelsen och fakulteterna har beslutat om strategiska satsningar som finansieras med myndighetskapital. Under perioden visar ekonomiutfallet att UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

125 myndighetskapital har använts. Myndighetskapitalet har reducerats med totalt 177 mnkr under dessa år. Universitetsstyrelsen har i budget för år beslutat att en anpassning till en lägre kostnadsnivå ska ske fr.o.m. år Av dokumentet Budget Umeå universitet år 2017, inkl. ekonomisk plan framgår att det ekonomiska resultatet för universitetet planerades vara + 0 miljoner kronor år Resultatet för året är väsentligt högre och överensstämmer relativt väl med prognosen i delårsrapport som var +94 mnkr för år Under hösten 2017 har analysarbete och dialoger med fakultetsledningar genomförts utifrån det prognosticerade ekonomiska resultatet. År 2018 fortsätter arbetet med att förstärka universitetets uppföljnings- och prognosarbete på samtliga organisatoriska nivåer, bl.a. genom att periodisering av kostnader och intäkter kommer att genomföras tätare under året och tydligare kopplas till prognosarbete. Analys pågår fortsatt och ytterligare åtgärder kan komma att vidtas i syfte att universitetet årligen ska nyttja tillgängliga resurser i så hög grad som möjligt till att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet. Vid universitetet finns ca 200 redovisningsenheter (organisationsenheter) där balanserat kapital av varierande omfattning finns. Mot bakgrund av ovanstående redovisning anhåller Umeå universitet om att myndighetskapitalet per i sin helhet får balanseras till räkenskapsåret Not 26. Avsättningar Som avsättningar har bokförts pensionsförmåner som bekostas av universitetet. Under året har även avsättning gjorts för kompetensåtgärder. Bedömningen är att cirka 6 mnkr av de avsatta medlen kommer att användas för kompetensåtgärder under år Dock beräknas 2018 års avsättning uppgå till 5,3 mnkr, vilket gör att den totala avsättningen för kompetensåtgärder beräknas minska med 0,7 mnkr. Avsättningar för pensioner Ingående avsättning pensioner Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning pensioner Övriga avsättningar IB Avsättning för kompetensåtgärder Årets avsättning Utgående avsättning kompetensåtgärder IB avsättning kvittblivning strålningskällor Årets avsättning 0 0 Utgående avsättning kvittblivning strålningskällor Utgående övriga avsättningar Not 27. Lån i Riksgäldskontoret Samtliga lån hos RGK är s.k. avistalån Ingående skuld Under året upptagna lån Årets amorteringar Utgående skuld (utnyttjad låneram) Beviljad låneram Not 28. Övriga kortfristiga skulder Av övriga kortfristiga skulder avser 44 mnkr preliminär skatt avseende löner och 27 mnkr skuld till samarbetspartners i EU-projekt. 86 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

126 Not 29. Periodavgränsningsposter Upplupna löner och semesterlöner inkl. sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader Oförbrukade bidrag från statliga myndigheter Oförbrukade donationer Oförbrukade övr. bidrag från icke-statliga finansiärer Summa oförbrukade bidrag Varav för finansiering av oavskrivna anläggningstillgångar Förutbetalda intäkter, studieavgifter Förutbetalda intäkter, uppdragsutbildning/forskning Förutbetalda hyresintäkter Summa förutbetalda intäkter Med donationer avses bidrag från icke-statliga finansiärer, med undantag för de strategiska forskningsstiftelserna och mellanstatliga organisationer till vilka Sverige är anslutet (donationsförordningen 1998:140, 3 ). Oförbrukade bidrag inom grundutbildning uppgår per sista december till tkr ( tkr år 2016) och inom forskning/forskarutbildning till tkr ( tkr år 2016). Stora investeringar har genomförts där finansiering erhållits i förväg som bidrag men där förbrukning, i form av avskrivningar kommer att ske under ett antal år. De oförbrukade bidrag som är bundna för finansiering av anläggningstillgångar uppgår vid årsskiftet till 130 mnkr (158 mnkr år 2016). Förbrukningstakten för bidrag från statliga myndigheter ska redovisas. Tabellen nedan har tagits fram i enlighet med HfRs redovisningsråds rekommendation. Metoden innebär en schablonberäkning av den genomsnittliga omsättningshastigheten/förbrukningstakten. Förbrukningstakten för bidragsverksamhet med statlig finansiering bedöms sammantaget vara linjär. Oförbrukade bidrag från statliga myndigheter förväntas tas i anspråk inom följande tidsintervall, se nedanstående tabell Inom tre månader Mer än tre månader till ett år Mer än ett år till tre år Mer än tre år Summa Not 30. Övriga ansvarsförbindelser Universitetet har en ansvarsförbindelse gentemot Akademiska Hus på 35 mnkr. Ansvarsförbindelsen avser ett hyresavtal gällande Stadsliden 6:6. Om uppsägning för avflyttning sker från Umeå universitets sida till ansvarar universitetet ekonomiskt för 35 mnkr (halva restvärdet). Senare avflyttningsdag än innebär att restvärdet faller på Akademiska Hus. Universitetet har även en ansvarsförbindelse gentemot Kustbevakningen på 12,1 mnkr. Det är en överenskommelse gällande finansiering av ombyggnad av ett fartyg. Fartyget tillhör Kustbevakningen och ska nyttjas av universitetet. Det är därför behov av ombyggnad uppkommit. Under en tioårsperiod ska universitetet betala en årlig ersättning. Om universitetet säger upp avtalet inom tioårsperioden ska universitetet betala den del av investeringskostnaden som ännu inte betalats. Totalt uppgår kostnaden för ombyggnation och anpassning till 12,1 mnkr. Ansvarsförbindelsen vid bokslutsdatum motsvarar hela kostnaden. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

127 Väsentliga uppgifter Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter Kostnad per helårsstudent 99,6 99,9 100,3 98,0 96,3 Totalt antal helårsprestationer Kostnad per helårsprestation 120,2 118,8 117,1 117,8 113,8 Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) Totalt antal nyantagna doktorander varav kvinnor/män (%) 50/50 55/45 51/49 51/49 49/51 Totalt antal doktorander med någon aktivitet varav kvinnor/män (%) 51/49 51/49 50/50 52/48 52/48 Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) varav kvinnor/män (%) 50/50 50/50 50/50 52/48 52/48 Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag varav kvinnor/män (%) 54/46 47/53 Genomsnittlig studietid för licentiatexamen 9, 10 5,6 5,8 5,0 5,5 Genomsnittlig studietid för doktorsexamen 9, 10 8,1 8,2 8,4 8,2 Totalt antal doktorsexamina varav kvinnor/män (%) 53/47 51/49 53/47 49/51 54/46 Totalt antal licentiatexamina varav kvinnor/män (%) 29/71 54/46 50/50 73/27 33/67 Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation 7 1,8 2,0 1,9 1,9 1,9 Personal Totalt antal årsarbetskrafter varav kvinnor/män (%) 53/47 53/47 52/48 53/47 52/48 Medelantal anställda varav kvinnor/män (%) 54/46 53/47 53/47 53/47 53/47 Totalt antal lärare (årsarb.) varav kvinnor/män (%) 45/55 45/55 45/55 45/55 44/56 Antal disputerade lärare (årsarb.) varav kvinnor/män (%) 43/57 42/58 43/57 41/59 41/59 Antal professorer (årsarb.) varav kvinnor/män (%) 31/69 31/69 31/69 31/69 29/71 Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav utb. på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr) andel personal andel lokaler % 18 % % 49 % % 10 % % 16 % % 51 % % 10 % % 16 % % 51 % % 10 % % 16 % % 52 % % 10 % % 16 % % 51 % % 10 % Lokalkostnader 4 per kvm (kr) andel av justerade totala kostnader (%) 10 % 10 % 10 % Balansomslutning (mnkr) varav oförbrukade bidrag varav årets kapitalförändring varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) All individbaserad statistik ska redovisas för det totala antalet samt uppdelat på kön om det inte finns särskilda skäl som talar mot detta. 2 Exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning. 3 Exkl. beställd utbildning. 4 Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer om lokalkostnader (REK 2014:1, dnr 14/069). År 2015 har justerats medan år är beräknade enligt tidigare modell utifrån lokalkostnader enligt resultaträkningen, därav är kostnaden för dessa år ej jämförbar med år För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat. 6 Summan för publikationer består av Umeå universitets författarfraktioner, d.v.s. inte det totala antalet publikationer (se kommentarer under avsnittet Kostnad per prestation). Siffrorna för år 2017 är preliminära. Siffrorna för perioden har uppdaterats på grund av eftersläpning vid registrering av publikationer, samt kvalitetssäkringsarbete utfört av bibliotekets personal. 7 Miljoner kronor. 8 Årsarbetare. 9 Terminer. 10 Uppgifter för år 2017 var ännu inte rapporterade i samband med statistikuttag från SCB. 11 Enligt resultaträkningen UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

128 Uppgifter om styrelsen Enligt 7 kap 2 i SFS 2000:605 ska myndigheten i årsredovisningen redovisa de skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalats under räkenskapsåret samt de framtida åtaganden som avtalats för var och en av ledamöterna i myndighetens styrelse, de ledamöter i myndighetens råd som utsetts av regeringen samt de ledande befattningshavare vid myndigheten som utsetts av regeringen. För dessa personer ska myndigheten också uppge uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag. Namn Period Ersättning (kr) 1 Andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot 2 Ledamöter utsedda av regeringen Lennart Evrell Ordförande Gruvornas Arbetsgivareförbund, ordförande Svenskt Näringsliv, ledamot VD och koncernchef Boliden AB Chris Heister Ordförande F.d. landshövding Riksbanksfullmäktige, ledamot Peter Kopelman Vice ordförande samt ordförande i budgetkommittén VD Kopelman Consulting AB, Lars Lustig Vice ordförande samt ordförande i budgetkommittén Länsråd Barbara Cannon FD, professor Eva Nygren Senior rådgivare Lars Rask MD, professor emeritus Lars Stenlund FD, VD Vitec Software Group Olle Stendahl MD, professor emeritus Sara Öhrvall Konsult Mohammad Fazlhashemi Professor Sophia Hober Professor Mira Network AB, ordförande Waystream, ordförande IIS, ledamot Ragn-Sells, ledamot Styrelsekollegiet, ledamot Aptic, ledamot BENygren AB, ordförande Brandkonsulten AB, ordförande JM AB, ledamot Uponor OY, ledamot Troax Group AB, ledamot Ballingslöv International AB, ledamot Nye Veier AS, ledamot Nobelhuset AB, ledamot Tyrens AB, ledamot Boverkets Insynsråd, ledamot Algoryx AB, ledamot C4 Contexture AB, ledamot Railcare Group AB, ledamot Ordförande i Vetenskapsrådets Kommitté för klinisk behandlingsforskning Vinnova, ledamot Skandinaviska Enskilda Banken AB, ledamot Bonnier Books, ledamot Bonnier News, ledamot Investor AB, ledamot Nobel Museum, ledamot Bisnode, ledamot Vencom AB, ledamot Improva AB, ledamot Hotell BirgerJarl AB, ledamot Hotell Tegnerlunden AB, ledamot Atlas Antibodies AB, ledamot UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

129 Namn Period Ersättning (kr) 1 Andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot 2 Rektor Hans Adolfsson, FD, professor 3 Företrädare för lärarna Christer Nordlund FD, professor Kristin Palmqvist, FD, professor Lars Nyberg, FD, professor Gruppsuppleanter Marie Wiberg, FD, professor Christina Lindén, MD, professor Umeå universitet Holding AB, ordförande Huvudmannarådet för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW), ledamot Ledamot i styrelsen för Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) Regionala etikprövningsnämnden i Umeå, ledamot Företrädare för studenterna Sandra Reinklou Umeå studentkår, kårordförande Anton Persson Umeå Medicinska Studentkår, kårordförande Johannes Henriksson Umeå naturvetar- och teknologkår, kårordförande Daniel Lindblom Umeå studentkår, kårordförande Stina Alm Umeå Medicinska Studentkår, kårordförande Amanda Vikström Umeå naturvetar- och teknologkår, kårordförande Gruppsuppleanter Tora Dunås, doktorand Umeå Medicinska Studentkår Erik Steinvall, doktorand Umeå naturvetar- och teknologkår 1. Skattepliktiga arvoden till ledamöter utsedda av regeringen samt till företrädare för studenterna. Den ersättning som utgått år 2017 till rektor och företrädarna för lärarna avser lön för ordinarie arbete och inte ersättning för styrelseuppdrag. 2. Uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag. 3. Om rektor Hans Adolfsson väljer att återinträda i sin professorsanställning vid Umeå universitet, erhåller han förmåner motsvarande vad som vid det tillfället erbjuds en prorektor som avslutar sitt prorektorsuppdrag, avseende tid för forsknings- och kompetensutveckling. 90 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

130 Styrelsens beslut om årsredovisning för 2017 Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Styrelsen har den 20 februari 2018 fattat beslut om årsredovisning för Umeå den 20 februari 2018 Chris Heister Hans Adolfsson Lars Lustig Ordförande rektor Barbara Cannon Olle Stendahl Lars Stenlund Mohammad Fazlhashemi Sophia Hober Sara Öhrvall Lars Nyberg Kristin Palmqvist Christer Nordlund Daniel Lindblom Stina Alm Amanda Vikström UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

131 Redovisning av takbelopp Tabell 1 Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) Utfall avseende perioden HST HPR Utfall Utfall Utfall Ersättn. Ersättn. total Utbildningsområden HST HPR (tkr) (tkr) ersättning Humaniora Juridik Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Vård Odontologi Medicin Undervisning Verksamhetsförlagd utbildning Övrigt Design Konst Musik Idrott Summa Takbelopp (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) -125 Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden: Totalt antal utbildade helårsstudenter 314 inom design. Högst får 310 HST avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområde teknik. Totalt antal utbildade helårsstudenter 91 inom konst. Högst får 74 HST avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom konst har avräknats mot utbildningsområde teknik. Totalt antal utbildade helårsstudenter 67 inom musik. Högst får 10 HST avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom musik har avräknats mot utbildningsområde teknik. 92 UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING 2017

132 Tabell 2 Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr) A. Tillgängliga medel (ink lusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp Ev. ingående anslagssparande 0 Summa (A) B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående budgetår Utfall total ersättning enligt tabell Ev. ingående överproduktion Summa (B) Summa (A-B) Positiv summa förs till tabell över anslagssparande nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan. Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) - Ev. anslagssparande över 10% av takbeloppet 2 Utgående anslagssparande 0 Tabell. Överproduk tion Total utgående överproduktion Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet 2 0 Utgående överproduktion Den del av anslagssparande respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. UMEÅ UNIVERSITETS ÅRSREDOVISNING

133 Bilaga p 7 C

134 Studentkårerna vid Umeå universitet Kårordförande Sid 1 (3) Yttrande: Studentkårernas bilaga till Umeå universitets årsredovisning 2017 Inledning Studentkårerna vid Umeå universitet ges årligen möjlighet att bifoga en bilaga till årsredovisningen, för att ge ett kårperspektiv på föregående år samt eventuella reflektioner kring förbättringar som behöver göras. Under 2017 har några av de aktiviteter i universitetets beslutade kvalitetssystem genomförts för första gången i sedan kvalitetssystemet beslutades. En av dessa aktiviteter är universitetets arbete kring Studentkårsskrivelsen, som senast presenterades 2016, och nästa kommer att presenteras Att Studentkårsskrivelsen inkorporerats i universitetets kvalitetssystem är mycket glädjande. Vi ser att skrivelsen har en naturlig plats i det nya kvalitetssystem som håller på att tas fram just nu och att synpunkterna kring att inkludera även forskarutbildningen i regelverket tagits vara på. Det finns dock främst tre områden där vi under året har märkt brister som delvis nu åtgärdas av universitetet men som ändå är viktiga att uppmärksamma. Samordning av studentrepresentation Studenternas rätt till inflytande är en viktig kvalitetsfråga och en förutsättning för en utbildning som ständigt utvecklas. Studentkårerna har vid tre tidigare tillfällen i sin bilaga till årsredovisningen uppmärksammat att rutinerna kring samordning av studentrepresentationen varit bristfällig vid Umeå universitet. Framförallt efterfrågas en bättre uppföljning kring vilka otillsatta positioner som finns vid olika beslutande och beredande organ samt till vilka organ kårerna har att tillsätta representanter. En förbättring vi sett under året är att universitetet nu inrättat en lista över centrala råd av permanent natur, men det råder fortsatta oklarheter kring hur studentrepresentationen tas till vara i tillfälliga råd och arbetsgrupper. Kunskap kring gällande regelverk Som statlig myndighet omfattas ett lärosäte av lagar, förordningar samt lokala styrdokument som reglerar verksamheten. Detta ställer höga krav på lärare och annan anställd personal för att säkra en snabb och rättssäker handläggning av studentärenden, samt ett professionellt bemötande. Ett återkommande problem som studentkårerna noterar är att det finns brister i kunskaper kring gällande regelverk inom delar av universitetet. Studentkårerna tror att stärka kunskapen kring gällande regelverk för personer inom ledande positioner kan ge positiva följdeffekter inom hela organisationen. Genomgående över alla fakulteter är att det finns bristande kunskap hos kursansvariga gällande Regler för studentinflytande och vilka rättigheter en student har som är frånvarande pga. studentrepresentation. Denna bristande regelefterlevnad leder till att studentrepresentanter inte vågar gå på möten av rädsla för att inte få hjälp att ta igen moment som missas. Kommunikation och information UMEÅ NATURVETAR- OCH TEKNOLOGKÅR MIT-huset, Umeå UMEÅ STUDENTKÅR Biblioteksgränd 6, Umeå UMEÅ MEDICINSKA STUDENTKÅR Klintv. 55, Umeå

135 Studentkårerna vid Umeå universitet Kårordförande Sid 2 (3) Studentkårerna upplever att det funnits brister i universitetets information till studentkårernas representanter. Det har under året förekommit fall då information inte delgetts likvärdigt till alla kårer. Universitetets organisationsmodell gör det ibland svårt för studentkårerna att få inflytande över vissa frågor och gör det svårt för studentkårerna att driva vissa ärenden. Även kårerna organiserar sig på olika sätt och har därför olika förutsättningar vilket också försvårar kommunikationen. Vidare så vill kårerna gemensamt trycka på den vikt att kårerna inkluderas i remisshanteringen. Detta fungerar vanligtvis effektivt och bra men det finns enskilda fall då kårerna själva inte fått avgöra huruvida remissvar skall skickas in till universitetsledningen eller ej. Studentkårernas syn på fakulteternas resultat och utveckling Humanistiska fakulteten Större delen av dem studentfall som kommer till Umeå studentkår handlar om bemötande. Detta försvårar arbetet med studentinflytande. Studentrepresentationen från fler än de dominerande programmen/kurserna är undermålig. Lärarhögskolan Umeå studentkår är överlag positiv till samarbetet med Lärarhögskolan under Studentombuden och studentrepresentanterna vid Lärarhögskolan vittnar om att deras åsikter och synpunkter ofta värderas högt, tas tillvara på och förs vidare. Studenterna känner att de har reella möjligheter att påverka utbildningens utformning. Formerna för utbildningsbevakningen har ändrats under året. Där arbetet med studentrepresentation fungerat okej. Medvetenheten angående studentinflytande har ökat och där ser Umeå studentkår en positiv trend. Arbetet med att finna studentrepresentanter fortsätter. Samhällsvetenskapliga fakulteten Likt föregående år är det studentkårens uppfattning att studentinflytandet vid den samhällsvetenskapliga fakulteten generellt har fungerat bra under På fakultetsnivå har kontakten varit kontinuerlig och god, och där finns ingenting att anmärka på. Vad gäller institutionsnivå har arbetet fungerat olika bra vid olika institutioner, men vår bild är att studentinflytandet överlag har varit välfungerande även här. Frånvaron av återkoppling på tidigare kursutvärderingar är dock ett återkommande problem. Vid vissa institutioner har det visat sig svårt att finna intresserade studenter till beslutande organ som programråd och utbildningsutskott, och här bär studentkåren ett ansvar för att, i dialog med respektive institution, undvika sådana situationer i framtiden. Medicinska fakulteten Umeå Medicinska Studentkår och medicinska fakulteten har en god fortlöpande dialog vilket borgar för ett gott studentinflytande vid fakulteten. I samband med tillsättandet av ny fakultetsledning och -nämnd under sommaren beslutades om fakultetens arbetsordning och det bildades bland annat två nya organ för internationalisering. Umeå Medicinska Studentkår är mycket positiva till denna UMEÅ NATURVETAR- OCH TEKNOLOGKÅR MIT-huset, Umeå UMEÅ STUDENTKÅR Biblioteksgränd 6, Umeå UMEÅ MEDICINSKA STUDENTKÅR Klintv. 55, Umeå

136 Studentkårerna vid Umeå universitet Kårordförande Sid 3 (3) utveckling och arbetar tillsammans med ledamöterna i dessa organ med framtagandet av en internationaliseringsenkät som kommer att färdigställas under våren Under 2017 presenterade Umeå Medicinska Studentkår vår Likabehandlingsrapport som sammanställs vart annat år. Denna rapport har tagits på stort allvar när den behandlats på fakultetsoch programrådsnivå, men det är svårt att veta vad som sker på institutionsledningsnivå. Arbetet har lett till bland annat tillsättandet av en ledamot från VLL i fakultetens kommitté för lika villkor. En fråga som lyfts med fakultetsledningen under året är svårigheten att få överblick kring representationen av forskarstuderande inom institutionerna. Förhoppningen är att nå en överenskommelse under våren kring förväntningarna på prefekterna i denna fråga. En ökad kommunikation med prefekterna skulle även gynna kårens arbetsmiljöarbete samt ge ytterligare en väg in för studentärenden som rör bristande bemötande. Umeå Medicinska Studentkår vill avslutningsvis belysa att den bostadspool som fakulteten planerade att inrätta under 2016 för att underlätta för studenter att kostnadseffektivt genomföra VFU utanför Umeå ännu inte realiserats. Studentkåren ser fortsatt detta som en viktig fråga för att utbildningen ska kunna bedrivas på lika villkor. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå naturvetar- och teknologkår upplever att dialogen med den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten varit god under året och att studentrepresentanternas synpunkter och åsikter uppskattas och tas i beaktande. Utbildningen på grund-, avancerad- och forskarnivå fungerar väl och har i allmänhet hög kvalitet men arbetet för att förbättra dessa måste givetvis fortgå. Under ett antal år har situationen på konstnärligt campus och framför allt arkitekthögskolan varit under kritik, men Umeå naturvetar- och teknologkår ser nu förbättrade förhållanden för arkitektoch designstudenterna och ser fram emot fortsatt positiv utveckling. Amanda Vikström Kårordförande Umeå naturvetar- och teknologkår Daniel Lindblom Kårordförande Umeå studentkår Stina Alm Kårordförande Umeå Medicinska Studentkår UMEÅ NATURVETAR- OCH TEKNOLOGKÅR MIT-huset, Umeå UMEÅ STUDENTKÅR Biblioteksgränd 6, Umeå UMEÅ MEDICINSKA STUDENTKÅR Klintv. 55, Umeå

137 Bilaga p 8 A

138 Universitetsstyrelsen Beslut Dnr: FS Sid 1 (3) Intern styrning och kontroll Kontrollplan Föredragande Biträdande universitetsdirektör Per Ragnarsson och utredare Carl Larsson Sammanfattning Ärendet avser intern styrning och kontroll utifrån förordning. Bilagda dokument är dels en uppföljning av 2017 års kontrollplan och dels en kontrollplan för år Kontrollplanen anger hur förebyggande åtgärder kopplade till respektive risk i fastställd riskanalys följs upp. Uppföljningen visar att universitetet har en relativt hög andel genomförda åtgärder kopplade till delmål såväl till som lagar, bestämmelser och regler. De förebyggande åtgärderna i kontrollplanen är åtgärder som är kopplande till respektive risk i universitetsstyrelsens fastställda riskanalys för år Universitetsstyrelsens beslut Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa uppföljning av 2017 års kontrollplan enligt bilaga 1, att fastställa kontrollplan år 2018 enligt bilaga 2. Bakgrund Ledningen vid myndigheter under regeringen som omfattas av förordningen intern styrning och kontroll (2007:603) skall från och med årsredovisningen gällande verksamhetsåret 2008 i anslutning till underskriften av årsredovisningen lämna en bedömning huruvida verksamhetens process för intern styrning och kontroll är betryggande. Med intern styrning och kontroll avses den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av 3 i myndighetsförordningen: Myndighetens ledning ansvarar inför Regeringen för verksamheten och skall se till att den bedrivs effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. Analys och motivering För att ledningen skall kunna göra en bedömning om lärosätet uppfyller ovanstående krav krävs att myndigheten gör en riskanalys och dokumentation av systemet för intern styrning och kontroll inom verksamheten. Universitetsstyrelsen fastställde universitetets system för intern styrning och kontroll (systembeskrivning) samt riskanalys vid sammanträdet den 14 december 2017 (avseende år 2018). Vidare beslutade universitetsstyrelsen den 20 februari 2017 att fastställa 2017 års kontrollplan. För att tillförsäkra sig om att systemet för intern styrning och kontroll är betryggande krävs att det görs fortlöpande kontroller av systemet. I universitetets kontrollplan systematiseras kontrollerna och planen ska utgöra ett stöd för universitetets ledning för att säkerställa att verksamhetskritiska områden kvalitetssäkras och att den interna styrningen och kontrollen av verksamheten därmed sker på ett betryggande sätt. Den årliga kontrollplanen ska fastställas av universitetsstyrelsen och övergripande beskriva: Vad som ska följas upp Hur uppföljningen skall göras Vem som gör uppföljningen Till vem avvikelser rapporteras Vem som ansvarar för att vidta åtgärder Enligt delegationsordningen ligger ansvaret för att den interna styrningen och kontrollen säkras hos ansvarig chef på respektive nivå inom verksamheten. Chefen ska tillse att institutionen/enheten följer universitetets mål, policys, planer och regler samt att institutionen/enheten har väl fungerande rutiner

139 Universitetsstyrelsen Beslut Dnr: FS Sid 2 (3) och att erforderliga kontroller ska finnas inbyggda i institutionens organisation och arbetsrutiner så att en god intern kontroll upprätthålls. Uppföljning av 2017 års kontrollplan Uppföljning har genomförts av samtliga kontrollmoment i universitetsstyrelsens fastställda kontrollplan för 2017 (se bilaga 1, Uppföljning av kontrollplan vid Umeå universitet för år 2017). Nedan framgår en sammanställning av uppföljningen, d.v.s. hur många åtgärder inom respektive område som är helt genomförda, delvis genomförda samt ej genomförda. Inom parantes anges hur många förebyggande åtgärder som var helt, delvis eller ej genomförda år Område Helt genomförda (grönt) Delvis genomförda (gult) Inte genomförda (rött) Förebyggande åtgärder kopplade till mål Förebyggande åtgärder kopplade till lagar, bestämmelser och regler 15 (18) 8 (6) - (-) 16 (19) 6 (4) - (-) Summa 31 (37) 14 (10) - (-) Uppföljningen visar att 31 (69 procent) av 45 åtgärder är helt genomförda medan resterande 14 åtgärder (31 procent) är delvis genomförda. Jämfört med år 2016 är det en lägre andel av åtgärderna som är helt genomförda år Orsaken till detta är främst tidsmässig fördröjning av genomförande av flera åtgärder samt för någon åtgärd striktare bedömning år År 2015 var 74 procent av åtgärder helt genomförda och år 2014 var 62 procent av åtgärder helt genomförda. Sammanfattning och analys av uppföljning 2017 Umeå universitet har ett väl fungerande system för intern styrning och kontroll med en bra systembeskrivning, riskanalys, kontrollplan samt uppföljning av kontrollplan. Alla dessa dokument uppdateras årligen och systemet innebär att de brister som finns till stor del upptäcks. Den uppföljning som genomförts avseende år 2017 visar att universitetet trots en minskning jämfört med föregående år, fortsatt har relativt hög andel helt genomförda åtgärder. Det finns dock vissa brister när det gäller implementering, verkställighet och genomförande av beslut. Detta kan förklaras med universitetets komplexa och decentraliserade organisations- och beslutsstruktur, men är också ett resultat av tradition och kultur. Dessutom har uppgifter och krav på universitet och högskolor ökat kraftigt under flera årtionden, vilket ställer stora krav på systemanpassningar och systemutveckling. Samtidigt får vi inte tappa fokus på universitetets huvuduppdrag, det vill säga att erbjuda högsta möjliga kvalitet i utbildning och forskning. För att Umeå universitet ska fortsätta att utveckla en framgångsrik verksamhet är frågor som kompetensförsörjning av avgörande betydelse för universitetets utveckling, vilket också kräver en effektiv, sammanhållen och professionell administrativ stödapparat. Detta är områden som utgör centrala delar i det omfattande verksamhetsarbete som nu pågår. Centralt för arbetet är ett strategiskt ledarskap på alla nivåer, vilket i sin tur måste ges rätt förutsättningar - inkluderat ett professionellt administrativt stödsystem. Kontrollplan år 2018 I bilaga 2 framgår kontrollplan för år Kontrollplanen år 2017 har uppdaterats utifrån den riskanalys som universitetsstyrelsen beslutade att fastställa den 14 december De förebyggande åtgärderna i kontrollplanen är de åtgärder som är kopplande till resp. risk i universitetsstyrelsens fastställda riskanalys för år 2018.

140 Universitetsstyrelsen Beslut Dnr: FS Sid 3 (3) Beslutsunderlag 1. Uppföljning av kontrollplan Umeå universitet för år Kontrollplan Umeå universitet för år 2018 Expediering Universitetsledning Fakultetsledningar Lärarhögskolan vid Umeå universitet Överbibliotekarie Rektor Lärarhögskolan

141 Bilaga p 8 B

142 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Uppfö ljning av köntröllplan Umea universitet fö r a r 2017 I kontrollplanen definieras hur uppföljning av förebyggande åtgärder ska göras. Uppföljning av kontrollplan ska ske årligen och är en viktig del i universitetets arbete med intern styrning och kontroll. Rektor är ansvarig för att rapportera resultatet till universitetsstyrelsen utifrån rapport från planeringsenheten (PE). I dokumentet anges vilka risker som definierats för år 2017 samt förebyggande åtgärder utifrån universitetsstyrelsens beslut i december Kontrollplan år 2017 följs upp, genom föreliggande dokument, i februari månad 2018 på universitetsstyrelsens sammanträde, d.v.s. att beslutade förebyggande åtgärder är genomförda. Nedan finns en beskrivning av universitetets arbete med riskanalys inför år Statliga myndigheter ska ha en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt, vilket särskilt betonas i Myndighetsförordningen (SFS 2007:515) öch Förördningen öm intern styrning öch köntröll (SFS 2007:603), öch därmed se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. För att säkerställa detta ingår det i arbetet med intern styrning öch köntröll att göra en riskanalys av universitetets verksamhet. Riskanalysen har gjorts med utgångspunkt från myndighetsförordningens krav och universitetets fastställda visions- och måldokument Umeå universitet 2020 vision och mål fastställt av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 (Dnr: ), samt utgår ifrån universitetets viktigaste mål som finns samlade under huvudrubrikerna Ett universitet som gör det möjligt, Utbildning för gränslös kunskap, Forskning som spränger gränser, samt Det goda och effektiva universitetet. Riskanalysen utgår även från risker kopplade till bestämmelser, lagar och regler. 1

143 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärd Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att nå långsiktighet som möjliggör högt risktagande? Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Kommentar Ett resursfördelningssystem avseende forskning har införts. Kontroll att resursfördelningssystem införts Uppföljning av beslut Helt uppfyllt Resursfördelningssystemet avseende forskning är beslutat och har använts vid resursfördelning år Anställningsordning har beslutats. Under fortsätter implementeringen samt att översyn ska genomföras. Kontroll att implementering fortsatt samt att översyn genomförts Avstämning med Personalenheten Helt uppfyllt Anställningsordningen efterlevs i allt väsentligt. Under hösten 2017 har en universitetsgemensam arbetsgrupp arbetat med revidering av nu gällande anställningsordning. Ny anställningsordning planeras att fastställas av universitetsstyrelsen vid sammanträdet den 20 februari Förebyggande åtgärd Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att utveckla kreativa miljöer som stimulerar till dynamiska möten? Styrgruppen för interaktiva miljöer arbetar kontinuerligt tillsammans med experter, personal och studenter i verksamheten i syfte att säkerställa att placering av och innehåll i miljöerna säkras. Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att arbetet bedrivits Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med styrgruppens ordförande Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Kommentar Referensgrupperna för respektive fokusmiljö är informerade och deltar i planering av miljöernas framtida utveckling tillsammans med koordinator samt representanter från Lokalförsörjningsenheten. Facilitatorer och koordinator har ett nära samarbete med verksamheterna i syfte att utveckla miljöerna och verksamheten i dessa. 2

144 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärd Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att utveckla kreativa miljöer som stimulerar till dynamiska möten? Fakulteter/institutioner/ avdelningen för universitetspedagogik och lärandestöd öch pröjektet Rum för lärande arbetar med genomgripande utveckling av våra lärares pedagogiska kompetens och förmåga när det gäller att utnyttja moderna arbetssätt, modern teknik och nya miljöer. Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att utvecklingsarbete bedrivits Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med berörda enheter och fakulteter Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Kommentar Förskningspröjektet Rum för lärande följer de nya lärmiljöerna öch då främst med fökus på Vardagsrummet i Humanisthuset öch gör mätningar på hur studenterna upplever de nya miljöerna. Arbetet med utveckling, datainsamling och analys av lärmiljöerna är nu i en avslutande fas och arbetet kommer att utvärderas under våren Ett förslag till nyttjande av återstående budgeterade stimulansmedel har tagits fram. Förslagets utgångspunkt är strategisk tvärorganisatorisk lärmiljöutveckling vid universitetet och syftet är att systematiskt samla, utveckla, sprida och skapa ny kunskap kring betydelsen av den fysiska lärmiljön för undervisning och lärande. 3

145 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärd Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att bedriva samverkan som skapar utveckling och stärker kvalitet? Samverkansområdet och samverkansmöjligheterna är ett mångfacetterat område med en lång rad möjligheter. De återfinns på olika sätt inom universitetets arbete med både forskning, utbildning och nyttiggörande. De delmål som specifikt har adresserats under här aktuellt långsiktigt mål är följande, se nedanstående fyra delmål: Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att utveckling av meriteringssystem för samverkan är beslutat Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Delvis uppfyllt Kommentar Ett första förslag på samverkansmeritering för forskning respektive utbildning är framtaget och har under 2017 remitteras till fakulteterna m.fl. Delmål: Utveckling och implementering av ett meriteringssystem, som innefattar vetenskaplig, pedagogisk och samverkansmeritering. Delmål: Utveckling av ett befattningssystem som skapar förutsättningar för ökat personutbyte. Kontroll att utveckling av befattningssystem för ökat personutbyte är klar Avstämning med ansvariga Delvis uppfyllt En nulägesbild över universitetets regelverk för personutbyte är sammanställd, hinder och möjligheter är analyserade. Genom Vinnova-finansierade projekt som DARE och Kloss AkUt har vi fått ökad kunskap om villkor för personrörlighet inom och utanför den akademiska sektorn. En hemsida för personrörlighet på intranätet Aurora är uppfört. Delmål: Utveckling av ett effektivt innovationsstödsystem. Kontroll att utveckling av effektivt innovationsstödssystem pågår Avstämning med ansvariga Helt uppfyllt Arbete pågår i befintliga organisationer. Under året har ett strategidokument för innovationsstödet färdigställts av Umeå universitet Holding AB. Innovationskontorsuppdraget har tydliggjorts och avgränsats via arbete inom styrgruppen för innovationskontoret. Spetskompetenser har rekryterats till innovationsstödet för att tillhandahålla stöd till idéer. 4

146 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärd Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att bedriva samverkan som skapar utveckling och stärker kvalitet? Delmål: implementering av en implementerad och utvärderad modell för regionala satsningar och engagemang. Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att implementering av modell för regionalt engagemang är klar Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Delvis uppfyllt Kommentar Modellen är framtagen. Insamling av information är genomförd. Databas för fortsatt insamling och nyttjande av information är under utveckling. Implementering kommer att genomföras år Förebyggande åtgärd Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att erbjuda ett attraktivt utbildningsutbud på alla nivåer? Ett resursfördelningssystem för grundutbildningen som premierar avancerad nivå har införts. Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att resursfördelningssystem införts Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppföljning av beslut Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Kommentar Resursfördelningssystemet premierar antal helårsstudenter på avancerad nivå och modellen har tillämpats för budgetåren

147 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärd Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att erbjuda ett attraktivt utbildningsutbud på alla nivåer? Fastställd strategi för e-lärande på universitetsgemensam nivå har implementerats och efterlevs. Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att implementeringen av strategi för e- lärande startat Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med UPL (Enheten för universitetspedagogik och lärandestöd) Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Kommentar Implementeringen ingår som ordinarie arbete inom Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL). Ma l 1. Vid Umeå universitet bedrivs e-la rande rättssäkert, med tydlig organisation och rättvisa ekonomiska villkor Det universitetsgemensamma stödet för e-lärande är väl utbyggt. UPL är systemägare och ansvarig för utbildning och support avseende samtliga gemensamma system inom e-lärandeobjektet. Systemen är kostnadsfria för institutioner. Ma l 2. Vid Umeå universitet finns tillgängliga och öppna lärandemiljöer Arbete med implementering av målet pågår genom olika projekt. Bland annat är en översyn gällande tillgänglighet inom lärplattformarna Cambro och Moodle beställd för Ma l 3. Vid Umeå universitet har alla lärare pedagogisk digital kompetens (PDK) Inventering genom bland annat regelbundna samtal med utbildningsledare gällande behov av pedagogisk kompetensutveckling i allmänhet och pedagogisk digital kompetens i synnerhet. Arbetet med att PDK bland annat genom förslag att det ska finnas med i den nya anställningsordningen. 6

148 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärd Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att erbjuda ett attraktivt utbildningsutbud på alla nivåer? På fakultetsnivå görs bland annat ett utvecklingsarbete som stärker den avancerade nivån; tydligare och programliknande struktur för utbildning på avancerad nivå skapas; breda ingångar till magister- och masternivå skapas; översyn av utbildningsutbudet fortsätter; resurser avsätts för fortsatt utveckling av blended learning. Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att fakulteternas utvecklingsarbete pågår Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med fakulteterna Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Delvis uppfyllt Kommentar Av fakulteternas svar framgår att det endast är begränsade, om några, särskilda resurser som avsätts på fakultetsnivå för utveckling av blended learning. Samhällsvetenskapliga fakulteten arbetar med att anpassa Söciönömprögrammet till att ges söm blended learning i sin helhet öch en första antagning planeras till vårterminen Inga särskilda resurser avsätts dock. För att öka kvaliteten på kurser både på campus och via internet har humanistiska fakulteten erbjudit en kurs i digitala lärandemiljöer som kompetensutveckling för fakultetens lärare. Översynen av utbildningsutbudet pågår kontinuerligt. Vid humanistiska fakulteten ges fyra masterprogram och ett magisterprogram. Tre av programmen har en tvärvetenskaplig karaktär med individuella möjligheter till den ämnesfördjupning som krävs för examen, vilket möjliggör en bredare ingång. Medicinska fakulteten har tidigarelagt ansökningstiden för specialistsjuksköterskeprogrammen för att skapa förutsättningar för yrkesverksamma att ansöka om tjänstledighet för studier. Medicinska fakulteten har även inrättat två nya utbildningsprogram: Masterprogram inom folkhälsovetenskap, år 2 och Masterprogram inom folkhälsovetenskap med inriktning hälsoekonomi, år 2. Utbildningarna öppnar möjligheter för de som redan har en utbildning motsvarande första året (magister) att söka direkt till utbildningen, även från utlandet. Vid samhällsvetenskapliga fakulteten har en stor del av programmen breda ingångar i bemärkelsen att kandidatexamen inom ett flertal huvudområden ger behörighet. Tekniskt-naturvetenskapliga fakulteten har arbetat aktivt med programansvariga och deras roll för att skapa medvetenhet om program och programstrukturer. Som stöd har de utarbetat styrdökumentet Utbildningskömpassen. 7

149 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärd Vad kan ha negativ påverkan på vår förmåga att erbjuda hög lärarkompetens och god forskningsanknytning? Ett resursfördelningssystem för grundutbildningen som premierar forskningsanknytning har införts. Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att resursfördelningssystem införts Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppföljning av beslut Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Kommentar Resursfördelningssystemet premierar forskningsanknytning. Modellen har utvecklats och förfinats under år 2014 samt har tillämpats för budgetåren En anställningsordning har beslutats, vars fortsatta implementering och vidareutveckling sker under På lång sikt ger tjänstestrukturen en helt annan möjlighet till ökad forskningsanknytning och ökad andel av docenters och professorers deltagande i utbildningarna. Där behovet av professionslärare inte föreligger ska i möjligaste mån enbart disputerade lärare rekryteras. I enlighet med FAKIR-dokumentet ska inte utbildningar där disputerade lärare inte finns att tillgå inrättas. Vid vissa fakulteter uppmuntras adjunkter att forskarutbilda sig. Kontroll att implementering fortsatt samt att översyn genomförts Avstämning med fakulteter Helt uppfyllt Under hösten 2017 har en universitetsgemensam arbetsgrupp arbetat med revidering och vidareutveckling av nu gällande anställningsordning med planerat fastställande februari Anställningsordningen utgör en självklar del i fakulteternas strategiska verksamhetsplanearbete. Från och med 2016 sker exempelvis prövningen av adjunktsanställningar av rektor från att tidigare varit ett beslut av personalchefen. 8

150 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärd Vad kan ha negativ påverkan på förmågan att erbjuda utbildning med en stark internationell dimension? Ett resursfördelningssystem för grundutbildningen som premierar internationalisering i utbildningarna har införts. Detta förfinas och vidareutvecklas. Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att resursfördelningssystem införts Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppföljning av beslut Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Kommentar Resursfördelningssystemet premierar internationalisering. Modellen har förfinats och utvecklats inför budgetåret 2016 samt även tillämpats för budgetåren Ett gediget arbete och uppföljning på samtliga nivåer och stödfunktioner i enlighet med delmålen utvecklas. Häri ingår utveckling av kurser på engelska, marknadsföringsinsatser, förändringar i utbildningsstruktur som underlättar in- och utresande, utbildning i engelska för lärare, utvecklad internationell alumnverksamhet, utvecklad mottagning av freemoverstudenter och för vissa fakulteter ett ökat antal utbytesavtal. Kontroll av att aktiviteter pågår Avstämning med berörda enheter Delvis uppfyllt Under året har arbetet med marknadsföring och rekrytering av internationella studenter, internationalisering på hemmaplan och internationell, alumnverksamhet samlats inom arbetsgruppen Recruitment and Retention (RnR) på International office. En riktad marknadsföringsinsats för internationell studentrekrytering är bland annat de filmer som tagits fram om universitetets masterprogram. En speciell satsning (72h-satsningen) har gjorts för att inspirera svenska studenter att åka till Sydkorea. Internationella alumnträffar har genomförts i olika länder. En viss ökning av kurser på engelska har skett under året och ett förändringsarbete pågår på fakultetsnivå/lärarhögskolan för att underlätta in och utresande. Att notera är att utbildning på engelska för lärare inte påbörjats under

151 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärder Vad kan ha negativ påverkan på förmågan att det i utbildningarna skapas möten omgivande samhälle? Ett resursfördelningssystem för grundutbildningen som premierar samverkansinslag har införts. Detta förfinas och vidareutvecklas. Kontrollmoment: Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att resursfördelningssystem införts samt vidareutvecklas Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppföljning av beslut Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Kommentar Resursfördelningssystemet premierar samverkansinslag. Modellen har förfinats och utvecklats inför budgetåret 2016 samt tillämpats för budgetåren Fakulteterna uppmuntrar och finansierar initiativ till utveckling av kurser med inslag av praktik, projekt och andra samverkansinslag. Fakulteter som idag har en låg andel examensarbeten som görs i samarbete med extern part försöker öka dessa bl.a. genom en fokuserad diskussion med lärare och institutioner kring vikten av detta. En avgörande förebyggande åtgärd är också att öka lärares kontakter med det omgivande samhället. Kontroll att aktiviteter pågår Avstämning med fakulteter Helt uppfyllt Humanistiska fakultetens institutioner får en strategisk pott för att arbeta med samverkan, framför allt inom programutbildningarna. Dessa medel har använts till arbetsmarknadsdagar, studiebesök och liknande aktiviteter. Därutöver har institutionerna kunnat ansöka om medel från fakulteten till externa gästföreläsare för att öka kontakterna på utbildningar med omgivande samhälle. Samhällsvetenskapliga fakulteten tilldelar extra resurser till institutioner som har kurser med praktik. Samhällsvetenskapliga fakulteten anger att andelen externa examensarbeten har ökat stadigt de senaste åren. Tekniskt-naturvetenskapliga fakultetens utbildningar genomförs en stor andel examensarbeten i samarbete med extern part. Fakulteten anordnar också årligen en samverkansdag där programansvariga, prefekter med ansvar för utbildning på grund- och avancerad nivå samt externa representanter träffas för att diskutera aktuella samverkansfrågor, exempelvis utbildningsdimensionering och samverkansformer. Processoperatörsprogrammet, som helt är sprunget ur industribehov, stärks genom att utöka samarbetet med Mittuniversitetet. Medicinska fakulteten har löpande samverkan med framför allt Västerbottens läns landsting. En studerandemottagning inom Backens vårdcentral kommer att öppnas under året. 10

152 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärd Vad kan ha negativ påverkan på universitetets förmåga att främja nydanande forskning? Genom ändrade rekryteringsförutsättningar så genomför institutioner och fakulteter strategisk planering för kompetensförsörjning, vilket inkluderar anpassad resursallokering. Arbetet är långsiktigt och strategiskt. Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll av fakulteternas beslut Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppföljning av fakulteternas beslutade verksamhetsplaner, kompetensförsörjningsplaner och budget Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Kommentar Samtliga fakulteter genomför strategisk planering för kompetensförsörjning. Vid Humanistiska fakulteten genomförs strategisk planering för kompetensförsörjning i anslutning till fakultetens strategiska kompetensförsörjningsplan. Ett ständigt förbättringsarbete pågår för att anpassa strategier och aktiviteter rörande strategisk kompetensförsörjning till de utmaningar och möjligheter fakulteten står inför. Frågan om resursallokering är utmanande då det under senare år har skett en påtaglig förändring (medförande ökad arbetsbelastning) i arbetet med rekrytering och kompetensförsörjning. Detta ställer också nya krav på resurser. Det är dock viktigt att noggranna analyser görs innan mer resurser allokeras så att dessa förändringar på bästa sätt möter nya krav och rutiner. Samhällsvetenskapliga fakulteten samt dess institutioner fastställer årligen en kompetensförsörjningsplan. Fakulteten har också i sin verksamhetsplan (delmål 1.1.1) en övergripande strategi att ge fakultetens forskare (professorer och docenter) tid för forskning i tjänsten, som sin tur både främjar publicering och möjlighet att dra in externa medel. Vidare har fakulteten också ett system (sabbaticals) för att förstärka professorers möjligheter att fokusera på forskning. Ovanstående strategier tillämpas också i fakultetens interna resursfördelningssystem institutionerna/enheterna. För närvarande pågår en analys av utfallet för externa forskningsanslag. Fakultetens resursfördelning till professorerna ses över för att öka flexibiliteten i rekryteringen. Fast forskningstid till professorer finns kvar i budgeten för 2018, för att säkra professorernas möjlighet att bedriva och långsiktigt nydanande forskning. 11

153 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärd Vad kan ha negativ påverkan på universitetets förmåga att främja nydanande forskning? Genom ändrade rekryteringsförutsättningar så genomför institutioner och fakulteter strategisk planering för kompetensförsörjning, vilket inkluderar anpassad resursallokering. Arbetet är långsiktigt och strategiskt. Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll av fakulteternas beslut Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppföljning av fakulteternas beslutade verksamhetsplaner, kompetensförsörjningsplaner och budget Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Kommentar Tekniskt-naturvetenskapliga fakulteten har en kompetensförsörjningsplan samt ett flertal punkter rörande kompetensförsörjning i sin verksamhetsplan. Fakulteten samlar årligen in institutionernas kompetensförsörjningsplaner vilka diskuteras med institutionerna i samband med de årliga dialogerna. Inför varje ny lärarutlysning ska aktuell kompetensförsörjningsplan bifogas och den aktuella utlysningen ska i anhållan motiveras utifrån kompetensförsörjningsplanen. Vid medicinska fakulteten genomförs strategisk planering avseende kompetensförsörjning på både fakultets- och institutionsnivå, vilket årligen rapporteras och följs upp genom budget, verksamhetsplan, kompetensförsörjningsplan och verksamhetsberättelse. Fakulteten har en strategisk nämnd för bemanningsplanering, som löpande prövar ärenden om lektorat och professurer, och också följer upp och kartlägger den övergripande kompetensförsörjningen inom olika ämnen och program. Under 2017 har fakultetsnämnden dessutom tillsatt en bemanningsplaneringsutredning med uppdrag att långsiktigt se över fakultetens lärarbemanning. Andra exempel på fakultetens strategiska och långsiktiga planering år 2017 är fakultetens medfinansiering av Wallenberg centrum för molekylär medicin som rekryterar karriäranställningar inom områdena cancer, infektion, neurovetenskap och diabetes. Andra exempel på strategiska satsningar på kompetensförsörjning är medfinansiering av fakultetens ansökningar till KAW-Fellows, samfinansiering av doktorander, medfinansiering av forskningsprojektet SCAPIS samt att fakulteten utökat antalet lektorer med forskningsfinansiering i sin lön. 12

154 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärd Vad kan ha negativ påverkan på universitetets förmåga att bedriva forskning som antar samhällets utmaningar? Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Kommentar Stödjande funktioner utvecklas som innefattar personer med hög och relevant kompetens och erfarenhet, som kan ge professionellt stöd under hela processen från forskningsansökan till avslut av såväl internationella (speciellt EU projekt) som stora nationella projekt. Den stödjande funktionen har ett nära samarbete med fakulteterna som möjliggör ett snabbt agerande vid utlysningar av forskningsmedel. Kontroll att stödjande funktioner utvecklas Avstämning utifrån vidtagna åtgärder Delvis uppfyllt Vid Grants Office arbetar för närvarande en EU-expert, tre forskningssamordnare och två ekonomer som alla har hög, relevant kompetens för att kunna ge forskare stöd under ansökningsskrivandet, både till stora nationella såväl som EUprojekt. En fjärde tjänst som forskningssamordnare kommer att utlysas i början av Ett närmare samarbete med fakulteterna har påbörjats under

155 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärd Vad kan ha negativ påverkan på universitetets tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen? Ett system/modell etableras som underlättar identifiering och prioritering av befintlig forskningsinfrastruktur inklusive framtida behov. Utveckling av processer för att utnyttja interna resurser samt upprätta strategier för att erhålla extern finansiering av interna anläggningar etc. och tillgång till nödvändiga nationella och internationella forskningsinfrastrukturer. Umeå universitet deltar också aktivt i det nu nationella samarbetet för forskningsinfrastruktur. Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll av att arbete med utveckling av system/modell är beslutat och klart Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning av beslut Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Kommentar Under 2017 har regler för hantering av forskningsinfrastruktur har beslutas samt ett systemstöd (internetportal) har utvecklats där forskningsinfrastrukturer kan ansöka om att bli en Umeå universitet forskningsinfrastruktur. Att erhålla status som en UmU-forskningsinfrastruktur innebär att dessa är inkluderade i strategiska dialoger på universitetsgemensam nivå. Vidare ska UmUforskningsinfrastrukturer presenteras på universitetets externa webbsidor för att dels öka synlighet av viktigt forskningsinfrastruktur samt att öka nyttjandet. Ansökningsperioden är Förebyggande åtgärd Vad kan ha negativ påverkan på universitetets förmåga att ge en attraktiv forskarutbildning som skapar konkurrenskraft? Ett utvecklingsarbete avseende forskarutbildning pågår redan för att stärka de olika delarna där vi redan identifierat utvecklingsmöjligheter. Utvecklingen sker på alla universitetets nivåer. Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att utvecklingsarbete avseende forskarutbildning framgår av universitetsgemensam verksamhetsplan samt fakulteternas verksamhetsplan Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning utifrån verksamhets planer Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Kommentar Ett arbete pågår för att stärka forskarutbildningen. På universitetsgemensamma nivå genomförs arbete med bland annat utformning av ett sammanhållet kvalitetssystem (för samtliga tre utbildningsnivåer) där representanter från fakulteterna ingår. På fakultetsnivå arbetas det på olika sätt för att stärka forskarutbildningen. Exempelvis pågår det ett arbete med att kartlägga och förbättra söktrycket till forskarutbildningen. 14

156 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärd Vad kan ha negativ påverkan på universitetets förutsättningar att utöva ett strategiskt ledarskap på alla nivåer? Ett åtgärdspaket är under utveckling, vilket kräver att en fördjupad analys görs av prefektens (och andra ledares) förutsättningar för att utöva ett strategiskt ledarskap och att kraftfulla åtgärder vidtas för att förbättra villkoren för ett starkt ledarskap. Frågor som måste besvaras är: Vilka är hindren idag? Ges idag de förutsättningar som krävs för ett både långsiktigt och strategiskt ledarskap? Vad krävs för att öka intresset och status för att en ledarskapsroll (inte minst prefektskapet) ska vara attraktivt? Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att arbete pågår i syfte att prefekter ska utöva ett strategiskt ledarskap Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning utifrån genomförda åtgärder Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Delvis uppfyllt Kommentar I syfte att stödja den långsiktiga ledarförsörjningen vid universitetet beslutades under hösten 2016 att genömföra pilötprögram Nyfiken på ledarskap för pötentiella prefekter öch chefer under år Ett arbete genomfördes under 2016 med att tydliggöra processen för att utse nya prefekter, Handläggningsördning för utseende av prefekter. Samtidigt med detta arbete har även Villkör för prefekter öch dekaner setts över öch reviderats i syfte att tydliggöra uppdraget. En ständig utveckling pågår av universitetets ledarutbildningar för att de ska främja ett strategiskt ledarskap. Strategier och professionellt stöd utvecklas så att ett långsiktigt och strategiskt ledarskap möjliggörs, i synnerhet för prefekter. Kontroll att utveckling av strategier och professionellt stöd pågår Avstämning utifrån genomförda aktiviteter Delvis uppfyllt Under 2016 och fortsatt under 2017 har ett projekt bedrivits i syfte att utveckla ett ändamålsenligt och professionellt HR-stöd och effektiva styrprocesser som ska stödja och underlätta för prefekter och ledare och ge bästa möjliga förutsättningar att utöva ett gott ledarskap i enlighet med universitetets ledarskapspolicy. 15

157 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Risker kopplade till bestämmelser, lagar och regler Förebyggande åtgärder Vilka händelser kan ha negativ påverkan på att universitetets effektivitet och säkerhet Aktuella regelverk ska finnas tillgängliga på hemsida Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att aktuellt regelverk finns tillgängligt Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga enheter Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Kommentar De universitetsgemensamma regelverksdokumenten som är beslutade av universitetsstyrelsen eller rektor finns publicerade på universitetets webb. Uppföljning att beslut följer regelverk Kontroll att beslut följer regelverket Stickprovsanalys av beslut Helt uppfyllt Ett stickprov i form av ett slumpmässigt urval av fattade beslut inom olika områden visar att de granskade besluten är fattade i enlighet med gällande regelverk. Rutiner för rapportering mellan olika organisatoriska nivåer inkl. uppföljning av rutiner, avseende regelefterlevnad Kontroll att det finns beslutade rutiner och uppföljning av tillämpning Uppföljning av beslut och tillämpning av beslut Helt uppfyllt Regelverk är beslutat av rektor och tillämpas, har följts upp under 2017 genom den s.k. checklistan. Uppföljning av den s.k. checklistan som fakulteter/lärarhögskolan fyller i, avseende regelefterlevnad Kontroll att den s.k. checklistan rapporteras och följs upp Avstämning med ansvariga Helt uppfyllt Samtliga fakulteter, Lärarhögskolan, universitetsbiblioteket och universitetsförvaltningen har rapporterat checklistan. Uppföljning har skett i samband med dialogträffar mellan universitetsledning och fakultetsledning/motsv. under november Universitetsgemensamt arbete med att vidta åtgärder utifrån genomförd klassificering av information samt risk- och sårbarhetsanalys Kontroll att arbete med åtgärder pågår Avstämning med ansvariga Helt uppfyllt En revidering av universitetets informationssäkerhetspolicy skedde under Revideringen innebär bland annat ett införande av att en årlig uppföljning av informationssäkerhetsarbetet, som avrapporteras till rektor tillsammans med en handlingsplan för kommande år. I samband med det genomförs en översyn av riskoch sårbarhetsanalysen. Det sker även en halvårsvis rapportering av informationssäkerhetsarbetet till universitetsdirektören. 16

158 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärder Vilka händelser kan ha negativ påverkan på att universitetets effektivitet och säkerhet Åtgärder för ökad IT-säkerhet IT-säkerhetsplan och ITsäkerhetspolicy Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll av genomförda åtgärder samt att det finns aktuella dokument Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med IT-chef samt kontroll av beslut Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Delvis uppfyllt Kommentar Tillsammans med systemadministratörer har en handlingsplan utarbetats och tjänster för 2-faktorauthenticering och klientkryptering införts. Åtgärder för en säkrare hantering av Active Directory har införts. En universitetsgemensamt finansierad tjänst för backup av klientdatorer införs till årsskiftet 2017/2018. Antalet inrapporterade händelser till IRT (Incident Response Team) överstiger 7000st år 2017, en tredubbling på tre år. Universitetet behöver kraftigt stärka sin beredskap mot IT-säkerhetshot. Det ska ske genom en vidareutvecklad organisation och snabbare insats vid incidenter samt tekniskt stöd för automatisk övervakning och åtgärdshantering och forensik analys vid incidenter. Behörighetskontroller och rutiner i ekonomisystemet, lönesystemet och studieadministrativa systemet Kontroll av att det finns behörighetskontroller och rutiner Avstämning med systemansvariga Helt uppfyllt Avstämning med systemansvariga visar att inga förändringar har skett jämfört med föregående år. Ekonomisystemet Raindance: Eget behörighetssystem finns där unik användarsignatur kopplas till behörighet. Systemet möjliggör individuell behörighet ned på enskilt systemkommando. Årlig aktivitetskontroll görs med efterföljande rensning. Personalsystemet Primula: Behörighet ges genom ansökningsblankett, behörighetskontroll sker 2 ggr/år (inaktivitet max 6 mån). Studiedokumentationssystemet Ladok och utbildningsdatabasen Selma: Har eget behörighetssystem. Ansökningsblanketter för behörighet undertecknas av prefekt/motsvarande. Inaktiva ladokanvändare rensas efter 6 månader. Ladok och Selma är kopplade till UMU-ID (fd. CAS-ID) för autentisering. 17

159 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärder Vilka händelser kan ha negativ påverkan på att universitetets effektivitet och säkerhet Ekonomihandbok regler och rutinbeskrivningar Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att det finns aktuellt dokument Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Granskning av dokument på hemsida Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Kommentar Ekonomihandboken finns tillgänglig som användarstöd på samarbetsytan Ekonomiadministration och uppdateras löpande. Ekonomihandboken samlar redovisningsprinciper och ekonomiadministrativa regler inom universitetet. Rutiner för rapportering mellan olika organisatoriska nivåer inkl. uppföljning av rutiner, avseende åtgärder mot ekonomiska oegentligheter Kontroll att det finns beslutade rutiner och uppföljning av tillämpning Uppföljning av beslut och tillämpning av beslut Helt uppfyllt Regelverk är beslutat av rektor och tillämpas, har följts upp under 2017 genom den så kallade checklistan. Ordinarie arbete med omvärldsanalys Kontinuerlig omvärldsbevakning på fakultets- och institutionsnivå Kontroll att omvärldsanalyser genomförts Granskning av vilka omvärldsanalyser som genomförts inkl. avstämning med fakulteter m.fl. Delvis uppfyllt Det finns en daglig universitetsgemensam omvärldsbevakning genom ett nyhetsbrev med aktuella händelser i sektorn. Fakulteterna arbetar aktivt med omvärldsbevakning genom att delta i nätverk, seminarier och konferenser inom sina respektive områden. Omvärldsanalys är svårare att definiera. Vid exempelvis medicinska fakulteten genomför de flesta institutioner en omvärldsanalys. Vid humanistisk fakultet sker omvärldsanalys ständigt i det löpande arbetet; vid rekryteringar, vid samarbeten med andra lärosäten, vid tidpunkter för antagning, via kommunikatörer och nyhetsflöden för att ge några exempel. 18

160 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärder Vilka händelser kan ha negativ påverkan på att universitetets effektivitet och säkerhet Ekonomistyrregler fastställer regler för ekonomiuppföljning och att åtgärder ska vidtas när negativa avvikelser befaras (i syfte att tillse att ekonomisk uppföljning inte är bristfällig) Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att ekonomiuppföljning genomförts och att åtgärder vidtas när negativa avvikelser befaras Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppföljning av ekonomiuppföljning samt avstämning med fakulteter om åtgärder vidtagits Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Kommentar Ekonomiuppföljning genomförs på samtliga organisatoriska nivåer vid två prognostillfällen per år, samt vid helårbokslut. För den universitetsgemensamma nivån genomförs därutöver även delårsbokslut. Samtliga fakulteter vidtar åtgärder när negativa avvikelser befaras. Vid den humanistiska fakulteten sker uppföljning av ekonomiska prognoser i budgetkommittén. Kommittén tillkallar sig företrädare för institutionerna vid behov. Fakultetsnämnden informeras om ekonomiska prognoser och vid behov beslutar om åtgärder, alternativt uppdrar åt dekan att vidta åtgärder. Vid samhällsvetenskaplig fakultet sker kommunikation i förekommande fall direkt med ansvarig prefekt/föreståndare. I de fall negativt kapital uppstår ska institution/enhet vidta åtgärder och en flerårsplan upprättas. Fakulteten följer upp den kontinuerligt via dialogträffar. Institutioner vid tekniskt-naturvetenskaplig fakultet lämnar åtgärdsplaner som ska godkännas av fakultetsnämnden vid negativa ekonomiska avvikelser. Åtgärdsplanerna följs upp och följer ekonomistyrningsreglerna om att ackumulerat underskott ska vara åtgärdat inom tre till fem år. Hittills har fakulteten har krävt in och godkänt åtgärdsplaner för två institutioner där det har varit aktuellt: Designhögskolan och kemiska institutionen. 19

161 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärder Vilka händelser kan ha negativ påverkan på att universitetets effektivitet och säkerhet Ekonomistyrregler fastställer regler för ekonomiuppföljning och att åtgärder ska vidtas när negativa avvikelser befaras (i syfte att tillse att ekonomisk uppföljning inte är bristfällig) Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att ekonomiuppföljning genomförts och att åtgärder vidtas när negativa avvikelser befaras Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppföljning av ekonomiuppföljning samt avstämning med fakulteter om åtgärder vidtagits Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Kommentar Den medicinska fakulteten har infört nedanstående åtgärder på fakultetsövergripande nivå: programbudgetering (beslut av FN ), översyn programgemensamma kostnader inom läkarprogrammet, översyn bemanning (utredning ska vara klar under 2018), åtgärder i syfte att stimulera HST/HPR för att fakulteten ska nå tilldelat takbelopp (exempelvis ökat intag, åtgärder för ökad genomströmning samt fler fristående kurser). Förbättringspotential finns när det gällande åtgärder om negativa avvikelser befaras vid institutioner. Direkta, upprepade dialoger mellan fakultets- och institutionsledningarna förs i dessa fall, men styrinstrumenten mellan t.ex. ekonomi och bemanning bör förbättras. Tertialuppföljning av ekonomi samt förbättring av prognosarbete (i syfte att tillse att ekonomisk uppföljning inte är bristfällig) Kontroll att arbete med förbättring av prognosarbete pågår Uppföljning av prognosarbete samt avstämning fakulteter Helt uppfyllt Förbättringar av prognosarbete har genomförts under 2017, bland annat har månadsvis periodisering av lokalkostnader införts. Arbetet med att förbättra prognoser har fortgått under år 2017bl.a. har rektor beslutat att periodisering av kostnader och intäkter kommer att göras tätare år Ordinarie arbete inom fakulteter och institutioner/enheter (avseende ekonomisk uppföljning/prognoser) E handel ska införas öch i samband med det genomförs en översyn av inköpsorganisationen vid UmU Kontrollera att E- handel är infört Avstämning med ansvariga Delvis uppfyllt Projekt e-beställning har startat och pågår under Rektor fastställde projektplan för genomförande under januari Orsaken till att projektstart dröjt är att det är resurskrävande att införa E-handel. 20

162 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärder Vilka händelser kan ha negativ påverkan på att universitetets effektivitet och säkerhet Åtgärder i syfte att tillse att UmU följer lagen om offentlig upphandling (LOU), se nedan: Upphandlingsenhetens ordinarie arbete, bl.a. information Att bra information på intranät m.m. utarbetas Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll uppföljning av aktiviteter Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Delvis uppfyllt Kommentar Åtgärder är vidtagna, bl.a. information om inköp på intranät samt bra stödunderlag vid inköp, Ekonomihandbok samt information och utbildningsinsatser i verksamheten. Tillgängliga bra friskvårdsförmåner för anställda Kontroll av att det finns friskvårdsförmåner Avstämning med personalenheten Helt uppfyllt Universitetet erbjuder motionskort till ett förmånligt subventionerat pris samt en friskvårdstimme per vecka. Proaktiva åtgärder för grupper med befarad ökad ohälsa, bl.a. företagshälsovård. Kontroll att det finns proaktiva åtgärder Avstämning med personalenheten Helt uppfyllt Chefer och anställda kan ta kontakt med företagshälsovård för att få stöd och hjälp med att på ett tidigt stadium komma till rätta med risk för ohälsa på individ-, grupp- och organisationsnivå. Fortsatt utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kontroll av om genomförande av systematiskt arbetsmiljöarbete pågår Uppföljning av beslut samt avstämning med personalenheten Helt uppfyllt Arbetsmiljöombuden har erbjudits en tredagars utbildning i Bättre arbetsmiljö (BAM). Arbetsmiljöfrågorna har fått utökad tid och fördjupning på chefs- och ledarutvecklingsprogram (UCL). Prefekter och chefer har erbjudits utbildning i hållbart ledarskap. Mall för uppföljning av arbetsmiljö på institutionsnivå har reviderats. Processutveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet har påbörjats. Genomförande av medarbetarenkät med tillhörande åtgärdsarbete Kontroll av om medarbetarenkät med tillhörande åtgärdsarbete genomförts Avstämning med personalenheten Delvis uppfyllt Arbetet med att genomföra en medarbetarenkät har under 2017 påbörjats. Enkäten kommer att skickas ut under våren

163 Intern styrning och kontroll Bilaga 1 Förebyggande åtgärder Vilka händelser kan ha negativ påverkan på att universitetets effektivitet och säkerhet Det ska finnas en aktuell beslutad policy mot givande och tagande av muta Uppföljning samt dialog av den s.k. checklistan som fakulteter/lärarhögskolan fyller i, avseende åtgärder för att undvika otillbörlig påverkan Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontrollera att det finns en aktuell beslutad policy Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga Uppfyllt (Grön=helt, Gul=delvis, Rött=inte alls) Helt uppfyllt Kommentar Policy mot tagande och givande av muta för Umeå universitet är fastställd av rektor och finns tillgänglig på universitetets regelwebb. Samtliga fakulteter, Lärarhögskolan, universitetsbiblioteket och universitetsförvaltningen har rapporterat checklistan. Uppföljning har skett i samband med dialogträffar mellan universitetsledning och fakultetsledning/motsv. under november Rutiner för rapportering mellan olika organisatoriska nivåer inkl. uppföljning av rutiner (i syfte att det ska vara tydligt vem som är ansvarig för att vidta åtgärder vid negativa händelser) Kontroll att det finns beslutade rutiner och uppföljning av tillämpning Uppföljning av beslut samt tillämpning av beslut Helt uppfyllt Regelverk är beslutat av rektor och tillämpas, har följts upp under 2017 genom den s.k. checklistan. En riskanalys har utformats för skador eller förluster utifrån förordning (1995;1300) om statliga myndigheters riskberedskap och under år kommer åtgärder att vidtas i syfte att minska risk. Kontroll att åtgärder pågår Avstämning med säkerhetschef Helt uppfyllt Föregående riskinventering genomfördes 2015 och rektor fattade beslutat om åtgärder utifrån denna. Under år 2017 har arbetet med uppdaterad riskanalys startat. År 2018 kommer rektor fatta beslut om relevanta framtida aktiviteter och åtgärder. Det finns en organisation för krisberedskap under ledning av universitetsdirektören, under år kommer aktiviteter att vidtas i syfte att säkerställa funktion Kontroll av genomförda aktiviteter Avstämning med säkerhetschef Delvis uppfyllt Universitetsdirektören har under 2017 fattat beslut om översyn av organisationen. Interrevisorn genomför under 2017 en översyn av krisberedskapsorganisationen. 22

164 Bilaga p 8 C

165 Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Kontrollplan Umea universitet fo r a r 2018 I kontrollplanen definieras hur uppföljning av förebyggande åtgärder ska göras. Uppföljning av kontrollplan ska ske årligen och är en viktig del i universitetets arbete med intern styrning och kontroll. Rektor är ansvarig för att rapportera resultatet till universitetsstyrelsen utifrån rapport från Planeringsenheten (PE). I dokumentet anges vilka risker som definierats för år 2018 samt förebyggande åtgärder utifrån universitetsstyrelsens beslut i december Kontrollplan år 2018 följs upp i februari månad 2019 på universitetsstyrelsens sammanträde, d.v.s. att beslutade förebyggande åtgärder är genomförda. Nedan finns en beskrivning av universitetets arbete med riskanalys inför år 2018 inkl. beskrivning av verksamhetsplaneringsprocessen. Statliga myndigheter ska ha en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt, vilket särskilt betonas i Myndighetsförordningen (SFS 2007:515) och Förordningen om intern styrning och kontroll (SFS 2007:603), och därmed se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. För att säkerställa detta ingår det i arbetet med intern styrning och kontroll att göra en riskanalys av universitetets verksamhet. Riskanalysen har gjorts med utgångspunkt från myndighetsförordningens krav), samt utgår ifrån universitetets fastställda delmål. I nedanstående kontrollplan framgår till vilket fastställt delmål i verksamhetsplan 2018 som respektive risk samt förebyggande åtgärd är kopplad till, delmålen anges även i universitetsstyrelsens fastställda riskanalys för Riskanalysen utgår även från risker kopplade till bestämmelser, lagar och regler. Riskanalys för 2018 fastställdes av universitetsstyrelsen i december För samtliga kontrollmoment är Planeringsenheten ansvarig för uppföljning av att förebyggande åtgärd har vidtagits samt att rapportera utfall och eventuell avvikelse till rektor inför universitetsstyrelsens uppföljning. Ansvariga för genomförande av respektive förebyggande åtgärd kommer att fastställas i särskilld ordning, senast i början av mars månad. 1

166 Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Risker kopplade till delmål i verksamhetsplanen för år 2018 Beskrivning utav risk; Delmål Att universitet inte får tillräckligt många internationella sökande vid tjänsteutlysningar. Delmål Förebyggande åtgärd Revidera och tydliggöra anställningsordning samt därefter implementera och kommunicera den nya anställningsordningen. Utarbeta strategi för kommunikation vid rekrytering. Utveckla och färdigställa meriteringssystem som innefattar vetenskaplig- och pedagogisk meritering. Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att anställningsordningen har reviderats och implementerats. Kontroll att strategi har framtagits. Kontroll att meriteringssystem har färdigställts. Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppföljning av beslut och implementering genom avstämning med ansvariga. Avstämning med ansvariga. Uppföljning av beslut. Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? Universitetsledningen Universitetsledningen Universitetsledningen Genomföra aktiviteter så att samtliga lärare har forskning och utbildning i sitt uppdrag. Kontroll att aktiviteter genomförts. Avstämning med ansvariga. Universitetsledningen Att de interaktiva miljöerna inte används till samarbeten i tillräcklig omfattning. Samordna och följa upp arbetet med interaktiva miljöer. Kontroll att arbetet bedrivits. Avstämning med styrgruppens ordförande. Universitetsledningen Delmål

167 Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Beskrivning utav risk; Delmål Att universitetets innovationsstödsystem inte stödjer alla vetenskapsområden. Delmål Förebyggande åtgärd Revidera ägardirektiv samt avtal med Umeå universitet Holding AB utifrån justerat delmål. Revidera verksamhetsplan och instruktion för Innovationskontor utifrån justerat delmål. Utveckla marknadsföringsinsatser ytterligare inom bl.a. Innovationskontoret m.fl. Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att ägardirektiv samt avtal har reviderats. Kontroll att verksamhetsplan och instruktion har reviderats. Kontroll att insatser utvecklats. Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppföljning av beslut resp. avtal. Uppföljning av beslut. Avstämning med ansvariga. Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? Universitetsledningen Universitetsledningen Universitetsledningen Att samverkansinslag inte används systematiskt i syfte att driva kvalitet inom utbildningarna i tillräcklig omfattning. Ge stöd till implementering av samverkansinslag i utbildning utifrån verksamhetens behov. Utveckling och implementering av kvalitetssystem för utbildning. Kontroll att stöd till implementering givits. Kontroll av implementering av kvalitetssystem. Avstämning med ansvariga. Avstämning med ansvariga. Universitetsledningen Universitetsledningen Delmål Att universitetets utbildningar har bristande utbildningskvalitet. Fortsätta att implementera universitetets kvalitetssystem för utbildning i samverkan med fakulteter, Lärarhögskolan och institutioner m.fl. Utveckla det universitetsgemensamma stödet inom e-lärande utifrån verksamhetens behov. Kontroll av implementering av kvalitetssystem. Kontroll att stödet har utvecklats. Avstämning med ansvariga. Avstämning med ansvariga. Universitetsledningen i samverkan med fakulteter, Lärarhögskolan och institutioner m.fl. Universitetsledningen Delmål 2.1 Utarbeta ett sammanhängande kvalitetssystem för utbildning på alla nivåer. Kontroll att ett sammanhängande kvalitetssystem för utbildning framtagits. Uppföljning av beslut. Universitetsledningen 3

168 Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Beskrivning utav risk; Delmål Att samtliga studenter inte ges internationella perspektiv i sin utbildning. Delmål 2.2 Förebyggande åtgärd Fortsätta att implementera universitetets kvalitetssystem för utbildning i samverkan med fakulteter, Lärarhögskolan och institutioner m.fl. Revidera, besluta samt implementera ny internationaliseringsstrategi i samverkan med fakulteter, Lärarhögskolan, Universitetsförvaltningen och institutioner/enheter m.fl. Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att implementering har skett. Kontroll att en reviderad internationaliseringstrategi beslutats. Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga. Uppföljning av beslut. Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? Universitetsledningen i samverkan med fakulteter, Lärarhögskolan och institutioner m.fl. Universitetsledningen i samverkan med fakulteter, Lärarhögskolan, Universitetsförvaltningen och institutioner/enheter m.fl. Att universitetet inte är tillräckligt konkurrenskraftig i internationella och nationella utlysning av externa medel. Utveckla och implementera ytterligare insatser i syfte stödja ansökningar av externa medel. Kontroll att utveckling och implementering har skett. Avstämning med ansvariga. Universitetsledningen Delmål 3.1 Att universitetets system för forskningsstödjande infrastruktur inte är ändamålsenligt. Implementera beslutade regler och vidareutveckla systemet för forskningsstödjande infrastruktur. Kontroll av implementering av regler. Avstämning med ansvariga. Universitetsledningen Delmål 3.2 4

169 Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Beskrivning utav risk; Delmål Att universitetet inte har tillräckligt högt söktryck till utbildning på forskarnivå. Förebyggande åtgärd Implementera och följa upp beslutade åtgärder utifrån avgångsenkät 2016 för utbildning på forskarnivå, bl.a. utvecklingsprogram för doktorander och arbete med värdegrundsfrågor. Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll av implementering av åtgärder. Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga. Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? Universitetsledningen Delmål 3.3 Utarbeta strategi om kommunikation vid rekrytering. Kontroll av strategi utarbetats. Avstämning med ansvariga. Universitetsledningen Att universitetet inte tillvaratar mångfald som en tillgång. Delmål 4.1 Utveckla tillgängligheten med avseende på lokaler, verksamhet och kommunikation/information. Utveckla aktiva åtgärder för mångfald i syfte att minska diskriminering. Kontroll att tillgänglighet utvecklats. Kontroll att åtgärder utvecklats. Avstämning med ansvariga. Avstämning med ansvariga. Universitetsledningen Universitetsledningen Att medarbetarnas och studenternas arbetsrelaterade ohälsa försämras. Delmål 4.2 Utveckla ytterligare verkningsfulla aktiviteter i syfte att förebygga ohälsa, bl.a. utifrån NMI-undersökning och studentenkäter. Fortsätta arbetet med värdegrund inom hela universitetet. Kontroll att åtgärder utvecklats. Kontroll att arbetet har bedrivits. Avstämning med ansvariga. Avstämning med ansvariga. Universitetsledningen Universitetsledningen Att universitets chefer inte ges möjlighet till strategiskt ledarskap. Utveckla ytterligare verkningsfulla aktiviteter i syfte att ge ledare bra stöd. Kontroll att aktiviteter utvecklats. Avstämning med ansvariga. Universitetsledningen Delmål 4.3 5

170 Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Beskrivning utav risk; Delmål Att universitetets klimatoch miljöpåverkan inte minskar. Delmål 4.4 Förebyggande åtgärd Utveckla och implementera ytterligare aktiviteter i syfte att minska universitetets klimat- och miljöpåverkan. Förbättra genomförande av aktiviteter avseende handlingsplan för Resfria möten (REM). Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att aktiviteter utvecklats. Kontroll att aktiviteter genomförts. Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga. Avstämning med ansvariga. Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? Universitetsledningen Universitetsledningen Risker kopplade till bestämmelser, lagar och regler Beskrivning utav risk Förebyggande åtgärd Behörighetskontroller och rutiner i ekonomisystemet, lönesystemet och studieadministrativa systemet. Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll av att det finns behörighets-kontroller och rutiner. Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med systemansvariga. Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? Systemägarna Att oegentligheter uppstår vid ekonomisk hantering, utbildning eller inom forskningsprojekt m.m. Ekonomihandboken regler och rutinbeskrivningar. Rutiner för rapportering mellan olika organisatoriska nivåer inkl. avvikelserapportering. Kontroll att det finns aktuellt dokument. Kontroll att det finns beslutade rutiner och uppföljning av tillämpning. Granskning av dokument på hemsida. Uppföljning av beslut och tillämpning av beslut. Ekonomienheten Universitetsledningen/ fakultetsledningar/ institutionsledningar Arbete med att främja god forskningssed och uppföljning av bisysslor. Kontroll att arbete bedrivits. Avstämning med fakulteter. Universitetsledningen/ fakultetsledningar/ institutionsledningar 6

171 Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Beskrivning utav risk Förebyggande åtgärd Ekonomistyrregler fastställer regler för ekonomiuppföljning och att åtgärder ska vidtas när negativa avvikelser befaras. Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att ekonomiuppföljning genomförts och att åtgärder vidtas när negativa avvikelser befaras. Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Uppföljning av ekonomiuppföljning samt avstämning med fakulteter om åtgärder vidtagits. Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? Planeringsenheten Att ekonomisk uppföljning är bristfällig vilket kan leda till felaktigt beslutsfattande. Periodisering av kostnader och intäkter tertialvis med tillhörande prognoser fr.o.m på samtliga organisatoriska nivåer. Kontroll att periodisering sker. Avstämning med ansvariga. Planeringsenheten/ Fakulteter/LH/ institutioner/enheter Förbättring av redovisning under året samt förbättring av prognosarbete. Kotroll att åtgärder vidtagits för förbättringar. Avstämning med ansvariga. Planeringsenheten/ Fakulteter/LH/ institutioner/enheter Att myndighetskapitalet understiger 9 % av årets kostnader eller överstiger 15 % av årets kostnader. Nytt beslut om negativ budgetering inför år Kontroll att beslut fattats. Uppföljning av beslut. Planeringsenheten Att konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet vid lagring av forskningsdata inte är tillräckligt bra. Ökad information om informationssäkerhet, bättre stöd till prefekter, arbete inom ramen för SND (Svensk Nationell Datatjänst) m.m. Kontroll att information och stöd tillhandahållits. Avstämning med ansvariga. Universitetsledningen 7

172 Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Beskrivning utav risk Förebyggande åtgärd E handel håller på att införas och i samband med det genomförs en översyn av inköpsorganisationen vid UmU. Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontrollera att E-handel är infört. Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga. Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? Ekonomienheten Att Umu inte följer lagen om offentlig upphandling (avseende direktupphandling). Löpande arbete med stöd från upphandlingsenheten och ITS. Upphandlingspolicy regler och rutiner för inköp. Ekonomihandboken regler och rutinbeskrivningar. Kontroll att arbete pågår. Kontrollera att det finns en aktuell beslutad policy. Kontrollera att det finns aktuellt dokument. Avstämning med ansvariga. Avstämning med ansvariga. Avstämning med ansvariga. Samtliga enheter Universitetsdirektör Ekonomienheten Upphandlingsenhetens ordinarie arbete, bl.a. information. Uppföljning av aktiviteter. Avstämning med ansvariga. Universitetsledningens kansli Att verksamheten utsätts för otillbörlig påverkan, exempelvis mutor eller bestickning. Att universitetet inte lever upp till krav i den nya Dataskyddsförordningen. Beslutad policy mot givande och tagande av muta. Uppföljning samt dialog av den s.k. checklistan som fakulteter/lärarhögskolan fyller i. Universitetsgemensamt projekt avseende Dataskyddsförordningen genomförs. Kontrollera att det finns en aktuell beslutad policy. Kontroll att den s.k. checklistan rapporteras och följs upp. Kontroll att projekt genomförts. Uppföljning av beslut Avstämning med ansvariga. Avstämning med ansvariga. Samtliga medarbetare Universitetsledningen Universitetsförvaltningen 8

173 Intern styrning och kontroll Bilaga 2 Beskrivning utav risk Förebyggande åtgärd Universitetsgemensamt backupsystem erbjuds utan kostnad fr.o.m. år Kontrollmoment Vad ska ingå i kontrollen? Kontroll att backupsystem erbjuds utan kostnad. Metod Hur gör vi kontrollen lämpligast? Avstämning med ansvariga. Ansvar åtgärd Vem ansvarar för att åtgärder vidtas? IT-enheten Att IT-säkerheten är bristfällig, vilket leder till produktionsbortfall. Åtgärder för ökad IT-säkerhet. IT-säkerhetsplan och IT-säkerhetspolicy. Kontroll av genomförda åtgärder samt att det finns aktuella dokument. Kontroll av genomförda åtgärder samt att det finns aktuella dokument. Avstämning med IT-chef samt kontroll av beslut. Avstämning med IT-chef samt kontroll av beslut. IT-enheten IT-enheten Universitetsgemensamt arbete med informationssäkerhet, bl.a. åtgärder utifrån riskanalys. Kontroll att åtgärder utifrån riskanalys vidtagits. Avstämning med ansvariga. Universitetsledningen Att ansvaret för att vidta åtgärder i de fall negativa händelser inträffar inte är tydligt. Rutiner för rapportering mellan olika organisatoriska nivåer, inkl. avvikelserapportering vid dialogträffar. Kontroll att det finns beslutade rutiner och uppföljning av tillämpning. Uppföljning av beslut samt tillämpning av beslut. Universitetsledningen/ fakultetsledningar/ institutionsledningar Att riskanalys enligt förordning (1995;1300) om statliga myndigheters riskberedskap inte utformas. En riskanalys har utformats och åtgärder att vidtas i syfte att minska risk. År 2018 kommer riskanalysen att ses över. Kontroll att åtgärder pågår. Avstämning med säkerhetssamordnare. Universitetsförvaltningen Att universitetet inte har en tillräckligt bra organisation för att hantera och motstå krissituationer. Det finns en organisation för krisberedskap under ledning av universitetsdirektören, under år 2018 kommer aktiviteter i syfte att säkerställa funktion att vidtas. Kotroll att aktiviteter vidtagits för att säkerställa funktionen. Avstämning med ansvariga. Universitetsledningen 9

174 Bilaga p 10 A

175 Universitetsstyrelsen Beslut Dnr: FS Sid 1 (1) Anvisningar för verksamhetsplanering och budget år 2019 Föredragande Biträdande universitetsdirektör Per Ragnarsson och controller Carina Henningsson. Sammanfattning Dessa anvisningar inleder arbetet med verksamhetsplanering och budget inför år Anvisningarna syftar till att samla universitetsövergripande planeringsförutsättningar som avser fakulteternas, Lärarhögskolans, Universitetsförvaltningens och Universitetsbibliotekets arbete med verksamhetsplanering och budget för år Inför år 2018 har universitetsledningen reviderat modellen för verksamhetsplanearbetet, så att åtgärder blir mer konkreta och revideringsbara. I detta arbete har även ingått att se över delmålens formulering och att prioritera ett antal delmål som ska gälla för hela Umeå universitet. Universitetsstyrelsen fastställde modellen vid universitetsstyrelsens sammanträde i februari 2017 och i juni fastställde rektor Verksamhetsplan 2018 Umeå universitet där universitetets delmål ingår. Delmålen har reducerats från att tidigare omfatta 38 till att numera vara 13, varav sju är obligatoriska och därmed ska gälla för samtliga organisatoriska nivåer under förutsättning att de är relevanta för respektive institution/enhet, exempelvis att institution/enhet bedriver verksamhet som delmålet avser. I juni år 2018 fastställer universitetsstyrelsen budgetram för forskning och utbildning på forskarnivå år 2019 samt fördelning av denna till fakultetsnämnder och Lärarhögskolan, samt preliminära budgetramar för år I detta ingår bl.a. medelsfördelning år 2019 till fakulteter och Lärarhögskolan avseende infrastruktur och till universitetsgemensamma satsningar. Även för utbildning på grundnivå och avancerad nivå fastställer universitetsstyrelsen ram samt fördelning av denna till fakultetsnämnder och Lärarhögskolan, liksom ram för universitetsgemensamma funktioner och fördelning av denna till Universitetsbiblioteket och universitetsgemensamma funktioner exkl. Universitetsbiblioteket. Beslut Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa Anvisningar för verksamhetsplanering och budget år Analys och motivering Syftet med anvisningarna är att ge fakulteter, Lärarhögskolan, Universitetsförvaltning, Universitetsbibliotek och institutioner/enheter/motsvarande planeringsförutsättningar inför kommande budgetår, så att universitetet har en ändamålsenlig och väl fungerande verksamhets- och budgetprocess med god framförhållning och en effektiv resursanvändning. Expediering Fakultetsledningar Rektor Lärarhögskolan Överbibliotekarie Biträdande universitetsdirektör

176 Bilaga p 10 B

177

178 Innehållsförteckning 1. Inledning Anvisningsfördelning Tidplan för arbetet Rapporteringsmall inför år Övergripande planeringsförutsättningar Maximal nivå på negativ budgetering Planeringsförutsättningar inför år Universitetets budgetunderlag för perioden Planeringsförutsättningar för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utgångsläge år 2018 samt planering för perioden Planeringsförutsättningar för forskning och utbildning på forskarnivå Utgångsläge år 2018 samt planering för perioden Gemensamt för alla verksamhetsgrenar Verksamhetsplanering för år Intern styrning och kontroll Investeringar Universitetsgemensamma funktioner Bilaga 1. Tidplan för uttag av bakgrundsdata till budget år (12)

179 1. Inledning Dessa anvisningar inleder arbetet med verksamhetsplanering och budget inför år Anvisningarna syftar till att samla universitetsövergripande planeringsförutsättningar som avser fakulteternas, Lärarhögskolans, Universitetsförvaltningens och Universitetsbibliotekets arbete med verksamhetsplanering och budget för år Inför år 2018 har universitetsledningen reviderat modellen för verksamhetsplanearbetet, så att åtgärder blir mer konkreta och revideringsbara. I detta arbete har även ingått att se över delmålens formulering och att prioritera ett antal delmål som ska gälla för hela Umeå universitet. Universitetsstyrelsen fastställde modellen vid universitetsstyrelsens sammanträde i februari 2017 och i juni fastställde rektor Verksamhetsplan 2018 Umeå universitet där universitetets delmål ingår. Delmålen har reducerats från att tidigare omfatta 38 till att numera vara 13, varav sju är obligatoriska och därmed ska gälla för samtliga organisatoriska nivåer under förutsättning att de är relevanta för respektive institution/enhet, exempelvis att institution/enhet bedriver verksamhet som delmålet avser. Universitetsstyrelsen fastställer budget för år 2019 inklusive ekonomisk plan för perioden innan regeringen presenterar budgetpropositionen för år Universitetsstyrelsen ger därför rektor delegation att fatta tilläggsbeslut om budget utifrån budgetproposition. År 2018 är det valår och vid valår samlas riksdagen för beslut om budgetpropositionen senare än vanligt. Om valet leder till regeringsskifte kan den nya regeringen behöva mer tid för att lämna sitt förslag till statsbudgeten och regeringen kan därför vid valår vänta ända till den 15 november med att lämna budgetpropositionen. Universitetsstyrelsen ger också rektor delegation att fatta beslut om verksamhetsplan för år 2019 där fastställda delmål för år 2019 ingår. I enlighet med rektors delegationsordning, fastställer även fakultetsnämnder, Lärarhögskolans styrelse, Universitetsförvaltning och Universitetsbiblioteket egna verksamhetsplaner för år I juni år 2018 fastställer universitetsstyrelsen budgetram för forskning och utbildning på forskarnivå år 2019 samt fördelning av denna till fakultetsnämnder och Lärarhögskolan, samt preliminära budgetramar för år I detta ingår bl.a. medelsfördelning år 2019 till fakulteter och Lärarhögskolan avseende infrastruktur och till universitetsgemensamma satsningar. Även för utbildning på grundnivå och avancerad nivå fastställer universitetsstyrelsen ram samt fördelning av denna till fakultetsnämnder och Lärarhögskolan, liksom ram för universitetsgemensamma funktioner och fördelning av denna till Universitetsbiblioteket och universitetsgemensamma funktioner exkl. Universitetsbiblioteket. 1.1 Anvisningsfördelning Fakulteter, Lärarhögskolan, Universitetsbibliotek och Universitetsförvaltning omfattas av anvisningar enligt nedan. Fakulteter 1, 1.1, 1.2, 1.3, 2, 2.1, 2.2, 2.3, 3, 3.1, 4, 4.1, 5, 5.1, 5,2 Lärarhögskolan 1, 1.1, 1.2, 1.3, 2, 2.1, 2.2, 2.3, 3, 3.1, 4, 4.1, 5, 5.1, 5.2 Universitetsbibliotek 1, 1.1, 1.2, 1.3, 2, 2.1, 2.2, 2.3, 5, 5.1, 5.2, 5.4 Universitetsförvaltning 1, 1.1, 1.2, 1.3, 2, 2.1, 2.2, 2.3, 5, 5.1, 5.2, 5.3, (12)

180 1.2 Tidplan för arbetet Sedan budgetåret 2016 är processen för arbetet tidigarelagd, något som ger samtliga organisatoriska nivåer bättre förutsättningar till en mer långsiktig verksamhetsplanering i och med att universitetsstyrelsen nu fastställer budgetramar för kommande år redan i juni. Detta har i sin tur lett till att fakultetsnämnder, Lärarhögskolan, Universitetsförvaltning och Universitetsbiblioteket i sin tur fastställer sina verksamhetsplaner och ekonomiska ramar i oktober, samt att institutioner/enheter därefter fastställer sina verksamhetsplaner och budgetar i december månad. Nedan visas processen för arbetet under år 2018 med verksamhetsplanering och budget. Sammanfattningsvis innebär processen att verksamhetsplan och budget är fastställd på samtliga nivåer innan det nya verksamhetsåret börjar, något som ökar framförhållningen och ger bättre förutsättningar till att genomföra omprioriteringar eller andra önskvärda förändringar. 2 (12)

181 Datum Delar av innehåll i tidplan 11 jan Avstämning i universitetsledningen inför verksamhetsplan (VP) och budget år Jan-mars Ansökningsprocess för att bli Umu forskningsinfrastruktur. 20 feb Universitetsstyrelsen fastställer anvisningar för verksamhetsplanering och budget år 2019 till nämnder och andra berörda enheter. 15 mars Fakultetsnämndernas, Universitetsförvaltningens, Lärarhögskolans och Universitetsbibliotekets verksamhetsberättelse (VB), bokslut och mall för delmålsuppfyllelse, m.m. inlämnas. 18 april Fakultetsnämndernas, Universitetsförvaltningens, Lärarhögskolans och Universitetsbibliotekets budgetunderlag inför budget år 2019 skickas digitalt till planering@adm.umu.se. Utgångspunkten för underlaget utgörs av fakulteternas/motsv. verksamhetsplanering. Mars-maj Dialoger om verksamhetsplanering och resursfördelning för perioden med fakultetsledningar, Lärarhögskolan, Universitetsförvaltning och Universitetsbibliotek. 25 maj Universitetsstyrelsens budgetkommitté behandlar förslag till budget år 2019 inklusive ekonomisk plan för perioden juni Universitetsstyrelsen fastställer budgetramar till nämnder, Lärarhögskolan och universitetsgemensamma funktioner för år 2019 inklusive preliminära ramar för perioden juni Rektors detaljbudget för nästkommande år fastställs samt fördelning av universitetsgemensamma kostnader. Rektor fastställer verksamhetsplan för år 2019 där beslutade delmål samt särskilda prioriteringar och nationella uppdrag ingår. 18 sept Beslut fattas gällande UmU status och universitetsgemensam finansiering av forskninginfrastruktur. Okt-nov Senast 31 okt Nov-dec Senast 20 dec Tilläggsbeslut fattas av rektor utifrån budgetproposition. Fakultetsnämnder, Lärarhögskolan, Universitetsförvaltning och Universitetsbibliotek fastställer verksamhetsplan för år 2019 och budget för år 2019, inklusive ekonomiska planeringsförutsättningar för år ,. Fakultetsnämnder och universitetsdirektör fastställer fördelning av fakultetsgemensamma/förvaltningsgemensamma kostnader. Dialoger utifrån fakulteternas, Lärarhögskolans, Universitetsförvaltningens och Universitetsbibliotekets arbete med verksamhetsplan och budget inför år 2019, ekonomiuppföljning, samt uppföljning av processen för intern styrning och kontroll. Institutionernas och enheternas verksamhetsplan och budget inför år 2019 ska vara upprättade och beslutade. Rådet för forskningens infrastrukturer vid Vetenskapsrådet (RFI) verkar för att infrastruktur för svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet byggs upp och används, bl.a. utlyser och bereder RFI ansökningar avseende nationell infrastruktur. Tidplan m.m. avseende denna process beskrivs i separat dokument och ingår inte i detta dokument. 1.3 Rapporteringsmall inför år 2019 En mall för inlämnande av underlag gällande arbetet med verksamhetsplanering och budget inför år 2019 kommer att distribueras senast 23 februari till nämnder och berörda enheter. 3 (12)

182 2. Övergripande planeringsförutsättningar Universitetsstyrelsen fastställde i juni år 2012 vision och mål för Umeå universitet år 2020 i dokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål. Målen i visionsdokumentet är formulerade under huvudrubrikerna: Ett universitet som gör det möjligt, Utbildning för gränslös kunskap, Forskning som spränger gränser, samt Det goda och effektiva universitet. I enlighet med universitetsstyrelsens beslut har en revidering skett gällande process och modell för verksamhetsplanearbetet och inför år 2018 har rektor fastställt konkreta och uppföljningsbara delmål. Delmålen har reducerats från att tidigare omfatta 38 till att numera vara 13, varav sju är obligatoriska och därmed ska gälla för samtliga organisatoriska nivåer under förutsättning att de är relevanta för respektive verksamhet. De obligatoriska delmålen följs upp på samtliga organisatoriska nivåer genom en universitetsgemensam modell fr.o.m. år Strategier och uppföljningskriterier för respektive delmål har utarbetats och ingår som bilaga i Verksamhetsplan 2018 Umeå universitet. Som utgångspunkt för verksamhetsplaneringen på alla nivåer vid Umeå universitet och som grund för budgetarbetet, ligger de obligatoriska delmål som rektor har fastställt och som årligen följs upp, bl.a. genom fortlöpande dialoger mellan universitetsledning och ledning för fakulteter, Lärarhögskolan, Universitetsförvaltning och Universitetsbibliotek. Fakulteterna och Universitetsförvaltningen följer på motsvarande sätt upp arbetet tillsammans med institutioner, centrumbildningar och enheter på det sätt de själva finner mest effektivt. Universitetsbiblioteket följer upp arbetet tillsammans med Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL). Umeå universitets uppdrag Verksamheten inom universitetet ska bedrivas i enlighet med högskolelagen (1992:1434, 1 kap. 2 ) där universitetets instruktion och uppdrag inledningsvis anges enligt följande: Staten ska som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Instruktionen fortsätter i högskolelagen, där bestämmelser om universitet och högskolor under statligt huvudmannaskap anges. I regleringsbrevet anges anslagsramar, verksamhetsmål och återrapporteringskrav. Andra viktiga styrdokument för universitetet är budgetpropositionen inför år 2019, universitetets budgetunderlag för perioden , samt Umeå universitets verksamhetsplan för aktuellt år. I universitetets årliga verksamhetsplan ingår förutom fastställda delmål även särskilda prioriteringar för aktuellt verksamhetsår samt nationella uppdrag. Utifrån regeringens uppdrag ska universitetet bl.a. redovisa hur jämställdhet beaktas vid fördelning av forskningsmedel. 2.1 Maximal nivå på negativ budgetering Sedan år 2016 tillämpar Umeå universitet en maximal nivå på negativ budgetering för den samlade fakultetsnivån/motsvarande. Detta mot bakgrund av målet att det samlade myndighetskapitalet varje år under perioden inte ska understiga 9 procent av årets kostnader samt inte heller överstiga 15 procent av årets kostnader. Under år 2017 har bromseffekter i modellen med negativ budgetering identifierats, framförallt inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. I syfte att minska dessa bromseffekter och stimulera att årliga intäkter nyttjas beslutade rektor i november 2017 att öka utrymmet för negativ budgetering med 30 mnkr avseende forskning och utbildning på forskarnivå. Inför budgetåret 2019 kommer modellen med negativ budgetering att ses över. 4 (12)

183 2.2 Planeringsförutsättningar inför år 2019 Verksamhetsplanering för det kommande året ska utgå ifrån beslutade delmål samt även särskilda prioriteringar och nationella uppdrag. Resursfördelningsmodeller ska i möjligaste mån bidra till att främja hög måluppfyllelse för beslutade delmål. En viktig förutsättning för verksamhetsplanering är vad som hittills är känt om de resurser som Umeå universitet disponerar under kommande år. Nedanstående uppgifter är bedömningar som innehåller osäkerheter om vilka resurser som universitetet disponerar kommande år samt prognostiserade kostnadsförändringar. Nivåer kommer att fastställas i den budget som fastställs av universitetsstyrelsen i juni Pris- och löneomräkningsprocent för år 2019 är preliminärt 1,66 procent, vilket är den nivå som har angetts i senaste budgetpropositionen och som innebär en lägre nivå jämfört med år 2018 (1,84 procent). Uppgiften är osäker och nivån kan komma att justeras. Den slutliga pris- och löneomräkningen för år 2019 presenteras i budgetpropositionen som kommer under hösten år Exakt tidpunkt är oklar beroende på att 2018 är ett valår och riksdagen därför samlas för beslut om budgetpropositionen senare än vanligt. Om valet leder till regeringsskifte kan den nya regeringen behöva mer tid för att lämna sitt förslag till statsbudgeten och regeringen kan därför vid valår vänta ända till den 15 november med att lämna budgetpropositionen. År 2020 är den statliga indexjusteringen preliminärt 1,76 procent. Utfallet för 2017 års lönerevision landade på ca 2,3 procent. Centrala RALS-avtal med OFR/S och SEKO för kommande två års revisioner innehåller en oenighetsbilaga för 2018 med lägst 2,0 procent och för 2019 med lägst 2,3 procent. Saco-S har ett sifferlöst avtal. Lönekostnadspålägget (LKP) år 2018 är 50,3 procent, en nivå som har gällt från år Inför år 2019 finns en liten osäkerhet om nivån kan hållas oförändrad, detta beroende på att antalet personer som går i pension fortfarande är många år samt att en hög andel av dessa personer har en lön som överstiger gränsen 7,5 basbelopp. Inför år 2020 är bedömningen än mer osäker och det kan eventuellt bli aktuellt med ytterligare en ökning av LKP. På grund av en relativt snabb kostnadsutveckling kan universitetet inom de närmaste tre åren inte finansiera alla pågående lokalförändringsprojekt och fem större lokalbehov på våra campus har därför omprioriterats. Lokalförsörjningsenheten har därför fått i uppdrag att ta fram en fördjupad lokalförsörjningsplan för åren Planen är tänkt att tjäna som ett strategiskt inriktningsdokument grundat på en fördjupad översiktsplan och campusplan för huvudcampus. Planen ska innehålla förutsättningar av ekonomisk och fysisk karaktär samt en analys av större behov på 3-5 års sikt. Under år 2017 har också en ny process för lokalförändringsprojekt fastställts av rektor. Denna process innebär bl.a. att ett starttillstånd från rektor ska krävas för investeringar över 10 miljoner kronor, när förändringen kräver att verksamhet flyttar, samt om behovet är tekniskt eller organisatoriskt komplicerat. Sammantaget innebär detta att förslag till dämpning och utjämning av internyresutvecklingen för år 2019 och framåt kommer att tas fram, där inriktningen är en ökning av internhyran motsvarande max 4 procent år 2019 och med en något lägre höjning än år 2019 under närmast efterföljande år. Omräknat till kronor innebär det att internhyran år 2019 preliminärt kan komma att höjas från kr/kvm, vilket är den interna hyresnivån år 2018, till kr/kvm år Inför år 2020 är ökningen av internhyresnivån fortfarande svår att bedöma. Gällande priset för lokalvård år 2019 är bedömningen osäker men mot bakgrund av den prismodell som tillämpas för lokalvård kan nivån komma att höjas något. Nivån för år 2018 är 328,80 kr/kvm. Fakulteter, Lärarhögskolan, Universitetsbibliotek och Universitetsförvaltning ska upprätta och fastställa budget för år 2019 inkl. ekonomiska planeringsförutsättningar för perioden , vilka ska anges i ett särskilt avsnitt i det budgetdokument som fakulteterna/motsvarande fastställer inför år (12)

184 2.3 Universitetets budgetunderlag för perioden Enligt direktiv till budgetunderlaget (regeringsbeslut , U2017/04777/UH) ska universitetet senast den 22 februari 2018 inlämna budgetunderlag för perioden till regeringen. Universitetsstyrelsen fastställer budgetunderlaget den 20 februari Budgetunderlaget kommer därefter att publiceras på Auroras webbsida för Planering och uppföljning. 3. Planeringsförutsättningar för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3.1 Utgångsläge år 2018 samt planering för perioden Enligt regleringsbrevet är anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå miljoner kronor för år 2018 varav takbeloppet uppgår till miljoner kronor och särskilda medel till 25 miljoner kronor. Umeå universitet överskred takbeloppet år 2017 med 2,1 miljoner kronor (+0,16 procent i förhållande till takbelopp) vilket innebär att den överproduktion som universitetet får spara till kommande budgetår, för att de år universitetet underskrider takbeloppet berättiga till ersättning, numera uppgår till 126 miljoner kronor. Inför år 2019 är det fortsatt viktigt att fortsatt endast ha ett marginellt överskridande av takbeloppet eller balans, i syfte att undvika en situation där universitetet själv finansierar utbildningsplatser och inte uppbär någon ekonomisk ersättning från staten för dessa platser. Sedan år 2016 har ingen överproduktion av helårsstudenter/helårsprestationer ingått i budgetramarna, något som heller inte ingår i den preliminära budgetramen för år Som anges i dokumentet Budget 2018 Umeå universitet inkl. ekonomisk plan har kriterierna för fördelning av 15 procent av budgetramen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå setts över inför år De reviderade delmålen för år 2018 är i flera fall inte längre kopplade till parametrarna i befintlig resursfördelningsmodell. Förslaget är därför att 7 procent av budgetramen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå år 2019 fördelas utifrån parametrarna Avancerad nivå respektive Internationalisering. Parametern Forskningsanknytning ska inte mätas via bemanningsplaneringssystemet (BPS) inför år 2018, istället kommer troligen en ny parameter för forskningsanknytning att tas fram och i sådant fall ökar andelen som fördelas till mer än 7 procent. Parametern Externa examensarbeten föreslås tas bort helt inför budget år I bilaga 1 Tidplan för uttag av preliminära bakgrundsdata till budget år 2019 anges hur mätning av parametrar i resursfördelningsmodell tas fram. Utifrån regeringens uppdrag om att sommarkurser i första hand ska anordnas så att studenter snabbare når lärarexamen ( ), kommer universitetets fördelning av medel för sommarkurser att justeras inför budgetår För närmare information om beslutad budgetram för år 2018, samt preliminära budgetramar för år för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, hänvisas till publicerade budgetdokument på Auroras webbsida för Planering och uppföljning. Observera att de preliminära ramarna som anges för år kommer att justeras. Universitetsstyrelsen fastställer ramar för år 2019 vid sitt sammanträde i juni 2018, inklusive fördelning till fakultetsnämnder och styrelse för Lärarhögskolan. De förändringar som föreslås i resursfördelningsmodeller inför budgetåret 2019 i detta dokument kommer också att innebära förändringar av de preliminära budgetramarna för år De preliminära ramarna kan också, genom tilläggsbeslut av rektor, komma att justeras utifrån regeringens budgetproposition för kommande år. 6 (12)

185 Nämnderna samt styrelsen för Lärarhögskolan ska i sina budgetunderlag senast den 18 april: Kommentera viktiga förändringar år 2018 inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utifrån fakultetens/lärarhögskolans verksamhetsplanering övergripande ange hur verksamheten inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå planerar att utvecklas år Kommentera i en analys den förväntade utvecklingen inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå för perioden , där fakultetens/lärarhögskolans verksamhetsplanering utgör grunden. 4. Planeringsförutsättningar för forskning och utbildning på forskarnivå 4.1 Utgångsläge år 2018 samt planering för perioden Enligt regleringsbrevet är anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå miljoner kronor för år 2018, varav medel för strategiska forskningsområden ingår med 63 miljoner kronor. Förslag till fördelning av medel år 2019 kommer att lämnas i budgetpropositionen som kommer hösten Enligt de preliminära ramar som angavs för år 2019 i budgetpropositionen inför år 2018, uppskattas Umeå universitets del av medel för forskning och utbildning på forskarnivå öka med ca 32 miljoner kronor år I den senaste forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan - fo r samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50) har samverkan en central plats och i budgetpropositionen inför år 2019 fördelas ökade resurser till anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå utifrån dels de två kvalitetsindikatorerna bibliometri och externa medel, dels samverkan med det omgivande samhället. Av den förväntade anslagsökningen (ca 32 miljoner kronor) avser ca 13 miljoner kronor prognostiserade ökade resurser enligt kvalitetsindikatorerna bibliometri och externa medel samt samverkan. Resterande 19 mnkr avser pris-och löneomräkning. Observera att utfallet kan komma att ändras beroende på kvalitetsindikatorernas utveckling, då dessa uppdateras årligen av regeringen. I den senaste budgetpropositionen anges också att i avvaktan på styr- och resursutredningens förslag avser regeringen att använda Vinnovas bedömningar av samverkan med det omgivande samhället som grund för tilldelning av en del av de ökade resurserna. Vinnovas bedömningar bygger på en genomförd pilotstudie av samverkan på lärosäten. Sammanfattningsvis bedöms planeringsförutsättningarna för 2019 innehålla viss osäkerhet främst beroende på hur stor del som kommer att fördelas utifrån de tre kvalitetsindikatorerna och ev. justerad indexnivå för pris- och löneomräkning. Osäkerheten är stor kring hur Umeå universitets anslag till forskning och utbildning på forskarnivå kommer att utvecklas år 2020, vilket är den tidpunkt som utredningens förslag tidigast väntas få genomslagskraft i resurstilldelningen till universitet och högskolor. Som anges i dokumentet Budget 2018 Umeå universitet inkl. ekonomisk plan föreslås att den interna kvalitetsfrämjande tilldelningen av resurser för forskning och utbildning på forskarnivå justeras inför budgetåret Detta med anledning av de reviderade delmål som har fastställts inför år Förslaget är att eventuella nya anslagsmedel till betydande del fördelas till fakulteter utifrån parametrarna bibliometri resp. externa medel i enlighet med nuvarande statlig modell (exkl. samverkansparameter) samt att del av medel allokeras till universitetsgemensam nivå för angelägna satsningar, bl.a. forskningsinfrastruktur. Inför år 2019 finns dessutom förslag att en mindre andel av befintligt forskningsanslag ska omfördelas utifrån parametrarna bibliometri resp. externa medel i enlighet med nuvarande statlig modell. Inga anslagsmedel föreslås fördelas utifrån forskningskontrakt från och med år I bilaga 1 Tidplan för uttag av preliminära bakgrundsdata till budget år 2019 anges hur mätning av parametrar i resursfördelningsmodell tas fram. 7 (12)

186 För närmare information om beslutad budgetram för år 2018, samt preliminära budgetramar för år för forskning och utbildning på forskarnivå, hänvisas till publicerade budgetdokument på Auroras webbsida för Planering och uppföljning. Observera att de preliminära ramar som anges för år , kommer att justeras, bl. a. utifrån ev. justeringar av indexnivå för pris- och löneomräkning samt ovan angivna förändringar. Universitetsstyrelsen fastställer ramar vid sitt sammanträde i juni 2018, inklusive fördelning till fakultetsnämnder och styrelse för Lärarhögskolan. De preliminära ramarna kan också, genom tilläggsbeslut av rektor, komma att justeras utifrån regeringens budgetproposition för kommande år. Förutom fördelning av budgetramar till fakulteter och Lärarhögskolan, tillkommer fördelning av medel till särskilda satsningar. Nämnderna samt styrelsen för Lärarhögskolan ska i sina budgetunderlag senast den 18 april: Kommentera viktiga förändringar år 2018 inom forskning och utbildning på forskarnivå. Utifrån fakultetens/lärarhögskolans verksamhetsplanering övergripande ange hur verksamheten inom forskning och utbildning på forskarnivå planerar att utvecklas år Kommentera den förväntade utvecklingen inom forskning och utbildning på forskarnivå för perioden , där fakultetens/lärarhögskolans verksamhetsplanering utgör grunden. 8 (12)

187 5. Gemensamt för alla verksamhetsgrenar 5.1 Verksamhetsplanering för år I enlighet med universitetsstyrelsens beslut har en revidering skett gällande process och modell för verksamhetsplanearbetet och inför år 2018 har rektor fastställt konkreta och uppföljningsbara delmål. Delmålen har reducerats från att tidigare omfatta 38 till att numera vara 13, varav sju är obligatoriska och därmed ska gälla för samtliga organisatoriska nivåer under förutsättning att de är relevanta för respektive verksamhet. Strategier och uppföljningskriterier för respektive delmål har utarbetats och ingår som bilaga i Verksamhetsplan 2018 Umeå universitet. Fakultetsnämnder, Lärarhögskolans styrelse, Universitetsförvaltning och Universitetsbiblioteket har inför år 2018 reviderat sina verksamhetsplaner med anledning av vad som anges i stycket ovan. I enlighet med rektors delegationsordning, kan fakultetsnämnder, Lärarhögskolans styrelse, Universitetsförvaltning och Universitetsbiblioteket vid behov revidera sina fastställda sina delmål. Nämnderna, styrelsen för Lärarhögskolan, Universitetsförvaltning och Universitetsbibliotek ska i sina verksamhetsplaner för år 2019 senast den 31 oktober: inkludera samtliga obligatoriska delmål (inkl. uppföljningskriterier och strategier för dessa) under förutsättning att de är relevanta för verksamheten, inkludera ev. egna formulerade (vid behov reviderade) delmål (inkl. uppföljningskriterier och strategier), inkludera de särskilda prioriteringar och nationella uppdrag som anges i kommande verksamhetsplan för Umeå universitet år 2019, kort kommentera handlingsplan för dessa, samt inkomma med uppföljningsrapport enligt särskilt utskick i maj respektive oktober, beakta den inriktning som i övrigt anges i verksamhetsplan för Umeå universitet år 2019, i särskilda avsnitt lyfta fram de viktigaste punkterna inom respektive område nedan samt kort kommentera hur fakulteten/motsv. arbetar med dessa: - kompetensförsörjning - arbetsmiljö - lika villkor - mångfald (aktiva åtgärder dokumenteras), i övrigt utifrån önskemål ange egna riktlinjer för arbetet med verksamhetsplanering till underliggande institutioner/enheter. 9 (12)

188 5.2 Intern styrning och kontroll Enligt förordningen om intern styrning och kontroll (2007:603) skall Umeå universitet upprätta en riskanalys i syfte att identifiera omständigheter som utgör risk för att universitetet inte uppfyller sina mål eller uppdrag för verksamheten. I december 2017 fastställde universitetsstyrelsen riskanalys för universitetsgemensam nivå för år 2018, avseende risker kopplade till delmål, bestämmelser, lagar och regler. Inför år 2019 deltar kanslichefer/motsvarande (eller de personer kanslichefer/motsvarande utser) i större utsträckning i det universitetsgemensamma arbetet med att identifiera risker på fakultets- /institutionsnivå eller motsvarande och som kan innebära att universitetets delmål inte uppnås. Fakultetsnämnder, Lärarhögskolans styrelse, Universitetsbibliotek och Universitetsförvaltning skall som ett led i att utveckla processen för intern styrning och kontroll senast den 31 oktober: Utifrån universitetets modell för intern styrning och kontroll revidera den riskanalys som inför år 2018 fastställts avseende viktiga risker kopplade till bestämmelser, lagar och regler. Återrapportera checklistan avseende intern styrning och kontroll, samt även lämna en bedömning huruvida verksamhetens process för intern styrning och kontroll är tillfredsställande. Checklistan för år 2018 kommer att ses över och sändas ut senast den 21 juni samt följas upp i dialog mellan universitetsledning och fakultetsledning/motsvarande i november. Återrapportera riskparametrar avseende resor och representation enligt särskilda anvisningar som kommer att skickas ut senast den 21 juni. Enligt Umeå universitets ekonomistyrregler är samtliga ansvariga chefer för en fakultet, institution, universitetsförvaltning, universitetsbibliotek och enheter (både förvaltningsenheter och andra enheter med egen budget) ansvariga för att fakulteten/enheten/motsvarande följer universitetets interna ekonomiadministrativa, personaladministrativa och studieadministrativa bestämmelser i enlighet med gällande anvisningar, samt även följer beslutad delegationsordning. Ansvarig chef har överordnad chef som stöd i sitt ansvar i frågor gällande regelefterlevnad och andra bestämmelser vid Umeå universitet. Överordnad nivå är alltid skyldig att vidta åtgärder om inte underliggande chefsnivå genomför åtgärder vid återkommande eller allvarliga regelöverträdelser. Denne kan också skriftligt komma överens med ansvarig chef att ansvar flyttas till överordnad chef. 5.3 Investeringar Investeringarna avser i huvudsak ombyggnationer och medel till inredning/utrustning, dessutom finansieras universitetets skadeförsäkring av dessa medel. Till Lokalförsörjningsenheten uppdras att senast den 28 mars redovisa förslag till budget för universitetsgemensamma investeringar uppdelad på avskrivningar och nya åtaganden i prioritetsordning, efter samråd med fakulteterna. 10 (12)

189 5.4 Universitetsgemensamma funktioner En princip vid budgetering av universitetsgemensamma funktioner har varit att dess relativa andel av universitetets samlade resurser inte bör öka. Den relativa andelen har också legat fast kring 10,7 11,5 procent under de senaste åren. Inför år 2019 finns en osäkerhet över exakt hur stor universitetets budgetram från regeringen kommer att vara, samt hur stor andel de universitetsgemensamma kostnaderna ska utgöra. Den modell som Umeå universitet har när det gäller dimensionering av universitetsgemensamma funktioner och dess kostnader, innebär svårigheter vid förändrade behov och utveckling av t.ex. nya universitetsgemensamma IT-system eller vid införande av nya uppdrag från regeringen, m.fl. Nuvarande modell innebär också svårigheter när det finns skäl att flytta eller förändra stödfunktioner inom universitetet, eftersom dimensioneringen av universitetsgemensamma funktioner är baserad på omfattningen av universitetets totala verksamhet. I syfte att bättre kunna hantera förändringar och utveckling av universitetsgemensam verksamhet, samt att kunna nå en ökad effektivitet, är det önskvärt med en flexibilitet i nuvarande modell. Ett utvecklingsarbete i syfte att uppnå en ökad flexibilitet i nuvarande modell har inletts under år 2017 och fortsätter under år Utgångspunkten inför år 2019 är fortfarande att de universitetsgemensamma kostnadernas andel av fakulteternas anslag samt styrelsens strategiska resurs ska vara oförändrad år 2019 jämfört med år Enligt beslutad budget år 2018 har ett par utvecklingsområden som är att betrakta som UmUgemensam infrastruktur identifierats. Bland dessa kan nämnas införande av central back-up för alla medarbetares elektroniska information och myndighetskravet för den nya dataskyddsförordningen. Till detta tillkommer effektiviseringskrav för flera verksamheter inom de universitetsgemensamma funktionerna. Ansvariga för universitetsgemensamma funktioner ska senast den 18 april: Kommentera viktiga förändringar år 2018 inom universitetsgemensamma funktioner. Ange hur genomförande utifrån budgetram år 2018 har skett och hur identifierade områden enligt budget år 2018 har utvecklats. Särskilt redovisa vilka förbättringar och effektiviseringar som kunnat genomföras genom anslagsförändringar. Utifrån gällande verksamhetsplanering övergripande ange hur verksamheten planerar att utvecklas år Kommentera i en analys den förväntade utvecklingen inom universitetsgemensamma funktioner för perioden Till ordförande för IT-rådet uppdras att senast den 28 mars: Sammanställa och ge en analys över både befintliga respektive planerade IT-system inom befintlig ram. Sammanställa och ge en analys över befintliga IT-system som i närtid kan avvecklas. Till enhetschef för Universitetsservice uppdras att senast den 28 mars: Utifrån beslutad modell för beräkning av lokalvårdspris föreslå beräknat lokalvårdspris för år 2019, samt kommentera i en analys vilka eventuella konsekvenser föreslaget pris skulle innebära. 11 (12)

190 Till enhetschef för Ekonomienheten uppdras att senast den 28 mars: Sammanställa och inkomma med underlag för beräkning av nivå för lönekostnadspåslag (LKP), samt kommentera i en analys vilka eventuella konsekvenser föreslagen nivå skulle innebära. Till enhetschef för Personalenheten respektive Lokalförsörjningsenheten senast den 23 maj: Inkomma med underlag avseende utfall föregående år, myndighetskapital föregående år, prognos för aktuellt år samt prognos kommande budgetår inkl. kommentarer, d.v.s. som underlag inför samråd om budgetram för arbetsmiljö år Till enhetschef för Internrevisionen senast den 23 maj: Inkomma med underlag avseende utfall föregående år, myndighetskapital föregående år, prognos för aktuellt år samt prognos kommande budgetår inkl. kommentarer, d.v.s. som underlag inför samråd om budgetram för internrevision år För närmare information om beslutad budgetram för år 2018 för universitetsgemensamma funktioner, hänvisas till publicerade budgetdokument på Auroras webbsida för Planering och uppföljning. Universitetsstyrelsen fastställer ramar vid sitt sammanträde i juni 2018, inklusive fördelning till Universitetsbiblioteket och universitetsgemensamma funktioner exkl. Universitetsbiblioteket. 12 (12)

191 Bilaga 1. Tidplan för uttag av bakgrundsdata till budget år 2019 Typ av uttag Datum för uttag Källa för uttag Kommentar Grundutbildning Antal helårsstudenter på avancerad nivå år 2017 per fakultet och Lärarhögskolan (exkl. läkare, tandläkare) Antal inresande (avtal och freemovers) och utresande (avtal) internationella helårsstudenter år 2017 (exkl. läkare, tandläkare), per fakultet och Lärarhögskolan Forskning och utbildning på forskarnivå Andel citerings- och publiceringspoäng per fakultet Använda externa medel inom forskning/utbildning på forskarnivå per fakultet år 2017 Rektors detaljbudget Antal kurstillfällen per fakultet och Lärarhögskolan år 2018 samt antal helårsstudenter år Kostnadsbas för beräkning av universitetsgemensamma kostnader inför år 2019 Antal deltagare i forskarhandledningskurser, per fakultet år 2017 Kostnadsbas resp. JA-/D*- märkta projekt som omfattas av medfinansiering av gemensamma kostnader år 2017 Övrigt Samtliga interna priser är beslutade inför nästkommande år Ladok via Fokus Används som grund för kriteriet avancerad nivå vid fördelning av grundutbildningsanslag. Utgår ifrån ett genomsnitt av åren Ladok via Fokus Används som grund för kriteriet internationalisering vid fördelning av grundutbildningsanslag. Utgår ifrån ett genomsnitt av åren Vetenskapsrådet (Web of science) Används som grund i den mekanistiska modellen vid fördelning av forskningsanslag Raindance Används som grund i den mekanistiska modellen vid fördelning av forskningsanslag. Utgår ifrån ett genomsnitt av åren och viktas enligt det nationella fördelningssystemet Används som underlag till fördelning av VHS/NyA-avgiften (enligt prognos). Utgår ifrån summan av VT 2018 och HT Raindance Används som grund vid fördelning av ränteintäkter. Med anledning av det nuvarande negativa ränteläget kommer troligen inga ränteintäkter att Uppgift erhålls från UPL Raindance, kontraktsdatabasen fördelas år Används som grund vid fördelning av kostnad för forskarhandledningskurser. Utgår ifrån ett genomsnitt av åren Används som grund vid beräkning av medfinansiering och fasta belopp för universitetsgemensam nivå. Utgår ifrån ett genomsnitt av åren Behandlas i Prissättningsrådet och beslutas av universitetsdirektör. 13 (12)

192

193 Bilaga p 11 A

194 UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Sid 1 (3) Dnr: FS Revidering av anställningsordning för lärare vid Umeå universitet Föredragande Personalchef Lars Nordlander och utvecklingskonsult Ebba Moritz. Sammanfattning Enligt högskoleförordningen (1993:100) ska universitetsstyrelsen besluta om en anställningsordning. Umeå universitets anställningsordning reglerar lärarkategorier, behörighetskriterier och bedömningsgrunder vid rekrytering och befordran samt sakkunnigförfarande. I anställningsordningen konkretiseras den reglering som är fastställd i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen. Därutöver regleras läraranställningar i centrala och lokala kollektivavtal. Kompletterande bestämmelser finns också i universitetets styrdokument. Beslut Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa Anställningsordning för lärare vid Umeå universitet att gälla från och med den 1 april Bakgrund Med anledning av förändringar i högskoleförordningen (1993:100), när det gäller läraranställningar har personalenheten tillsammans med en universitetsgemensam arbetsgrupp under hösten 2017 och våren 2018 arbetat med att revidera nuvarande anställningsordning för lärare. Ändringarna i högskoleförordningen, HF, ska tillämpas från 1 april 2018 och arbetsgruppen har arbetat utifrån att en ny anställningsordning ska beslutas av universitetsstyrelsen vid sammanträdet den 20 februari Ny anställningsordning föreslås träda i kraft 1 april Arbetsgruppen har tillsammans identifierat vilka förändringar som behöver göras utifrån nu gällande anställningsordning. Därtill har uppdraget inneburit att förändringar i högskoleförordningen (1993:100) ska inarbetas i en ny anställningsordning. Underlag från arbetsgruppen har presenterats för ledningsgrupp och ledningsråd som inkommit med synpunkter innan internremiss skickades ut. Remissen har skickats till fakulteter, universitetsförvaltning, universitetsbiblioteket, lärarhögskolan, studentkårer samt fackliga organisationer. Remissperioden var 5 december 2017 tom 11 januari Revidering har skett efter inkomna remissvar och förankrats med universitetsledning, fakultetsledningar och arbetsgruppen. Samverkan med de fackliga organisationerna har skett löpande. Huvudsakliga förändringar Utformning av dokument Dokumentet har bearbetats med viss omformulering av text och språkliga ändringar. Till skillnad från nu gällande anställningsordning finns det inga bilagor till dokumentet, i stället har väsentlig information inarbetats i texten. Nu gällande anställningsordning innehåller även ett avsnitt Rekryteringsprocess vid anställning av lärare som kommer att arbetas om till en regel, beslutas av rektor. 1-Inledning Skrivning gällande jäv har lagts in i avsnittet för att betona vikten att beakta jävsituationer. 1

195 UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Sid 2 (3) Dnr: FS Ny text om att anslå anställningsbeslut har lagt till i syfte att förtydliga Anställningsförordningens krav (1974:373). 2- Läraranställningar vid Umeå universitet Hela inledande stycket är omarbetat, ny information om behörighetskrav och bedömningsgrunder Kallelse av professor Ny text om kallelse av professor har lagt in i avsnittet, detta återfanns tidigare under avsnittet rekryteringsprocess vid anställning av lärare Behörighet för anställning av professor Pedagogisk skicklighet har omformulerats med anledning av att bilaga 4 -Regel om pedagogisk portfölj, utgår ur anställningsordningen Behörighet för anställning som universitetslektor Pedagogisk skicklighet har omformulerats med anledning av att bilaga 4 -Regel om pedagogisk portfölj, utgår ur anställningsordningen. 2.6 Biträdande universitetslektor Tidsbegränsad anställning enligt högskoleförordningen, var tidigare en tillsvidareanställning vid Umeå universitet. En anställning som biträdande universitetslektor ska i huvudsak vara inriktad mot vetenskaplig meritering, resterande tid ska främst vara inriktad mot pedagogisk meritering. Minimitiden för vetenskaplig meritering och anställningstid (4-6 år) ska vara beslutad före utlysning Behörighet för anställning som biträdande universitetslektor Avlagd doktorsexamen högst fem år innan tiden för ansökan enligt förändring i högskoleförordningen, vilket tidigare var sju år. 2.8 Universitetsadjunkt Anställningen ska användas när verksamheten har behov av aktuell professionskompetens Behörighet för anställning som universitetsadjunkt Krav på visad pedagogisk skicklighet är borttaget Forskare Ny skrivning om att syftet med anställningen är att attrahera och skapa förutsättningar för forskare som har strategisk betydelse för verksamheten. Grunden för anställningen ska vara externa forskningsmedel som ska vara direkt knutna till den sökande i egenskap av forskningsledare Övergångsbestämmelser forskarassistent Från och med regleras inte längre anställning för meritering i högskoleförordningen. Denna tidsbegränsade anställning har vid Umeå universitet benämnts forskarassistent. Anställningen som forskarassistent kommer att fasas ut. 3. Bedömningsgrunder vid anställning av lärare 3.1 Vetenskaplig skicklighet Lagt till en bedömningsgrund samverkan med omgivande samhälle. Samverkan som separat bedömningsgrund är borttagen. 3.2 Pedagogisk skicklighet Omarbetade kriterier för bedömning av pedagogisk skicklighet då tidigare kriterier uppfattades inte fullt ut vara ändamålsenliga.

196 UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Sid 3 (3) Dnr: FS Kriterier vid bedömning är: förmåga att planera, genomföra, examinera och utvärdera undervisning förmåga att variera undervisningsmetoder och examinationsformer i relation till förväntade studieresultat och ämnets karaktär erfarenheter av samverkan med omgivande samhälle i planering och genomförande av utbildning medverkan i utveckling av lärandemiljöer, undervisningsmaterial och läromedel ett reflekterande förhållningssätt till studenters lärande och den egna lärarrollen Hänvisning till bilaga borttagen. 4. Befordran 4.2 Befordran från biträdande universitetslektor till universitetslektor Ny text om befordran i enlighet med högskoleförordningens bestämmelser. 4.3 Befordran från universitetsadjunkt till universitetslektor Befordran från universitetsadjunkt till universitetslektor har förändrats till nedanstående skrivning: Den som innehar en tillsvidareanställning som universitetsadjunkt per , och som avlägger doktorsexamen, har rätt att, efter ansökan, prövas för befordran till universitetslektor. Den som erhåller en anställning tills vidare som universitetsadjunkt från och med eller senare, och som avlägger doktorsexamen, kan ges möjlighet att, efter ansökan, prövas för befordran till universitetslektor om verksamhetens behov och förutsättningar medger det. 5. Sakkunniggranskning Texten är utökad med uteslutande och förenklat sakkunnigförfarande för tidsbegränsade anställningar under totalt tolv månader i syfte att möjliggöra verksamhetens behov av korta tidsbegränsade anställningar. Detta reglerades tidigare i en separat regel, beslutad av rektor. 6. Övriga bestämmelser 6.1 Överklagande Utökad skrivning om överklagande utifrån förändringar i högskoleförordningen. Beslut om anställning vid en högskola, och beslut enligt 4 kap 13 högskoleförordningen om att avslå en ansökan om befordran får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan i de fall som framgår av 12 kap. 2 högskoleförordningen. Ett beslut om anställning som universitetslektor, vid en befordran av biträdande universitetslektor till universitetslektor, kan inte överklagas. 6.3 Rektors befogenheter Ändrad skrivning i syfte att möjliggöra för rektor att fatta kompletterande beslut till denna anställningsordning om synnerliga skäl därtill föreligger. Skälen för ett sådant beslut ska dokumenteras och universitetsstyrelsen ska informeras i efterhand. Expediering Universitetsledningen Arbetsgruppen för revidering av anställningsordning för lärare vid Umeå universitet Fakulteter Lärarhögskolan Universitetsbiblioteket Studentkårer Fackliga organisationer

197 Bilaga p 11 B

198 ANSTÄLLNINGSORDNING FÖR LÄRARE VID UMEÅ UNIVERSITET Typ av dokument: Regel Datum: Dnr: FS Beslutad av: Universitetsstyrelsen Giltighetstid: tills vidare Område: Personal Ansvarig förvaltningsenhet: Personalenheten Ersätter dokument: Anställningsordning för lärare vid Umeå universitet, FS ,

199 Innehållsförteckning 1. Inledning Läraranställningar vid Umeå universitet Professor Kallelse av professor Behörighet för anställning som professor Adjungerad professor Behörighet för anställning som adjungerad professor Gästprofessor Behörighet för anställning som gästprofessor Universitetslektor Behörighet för anställning som universitetslektor Förenade anställningar Behörighet för förenad anställning Biträdande universitetslektor Behörighet för anställning som biträdande universitetslektor Biträdande universitetslektor i kombination med klinisk tjänstgöring Postdoktor Behörighet för anställning som postdoktor Universitetsadjunkt Behörighet för anställning som universitetsadjunkt Adjungerad universitetslärare Behörighet för anställning som adjungerad universitetslärare Gästlektor Behörighet för anställning som gästlektor Forskare Behörighet för anställning som forskare Övergångsbestämmelser forskarassistent Bedömningsgrunder vid anställning av lärare Vetenskaplig skicklighet Pedagogisk skicklighet Konstnärlig skicklighet Klinisk skicklighet Befordran Befordran från universitetslektor till professor Befordran från biträdande universitetslektor till universitetslektor Befordran från biträdande universitetslektor i kombination med klinisk tjänstgöring, till universitetslektor med förenad anställning

200 4.2.2 Befordran från biträdande universitetslektor till universitetslektor - övergångsbestämmelse Befordran från universitetsadjunkt till universitetslektor Behörighetskrav och bedömningsgrunder vid befordran Sakkunniggranskning Övriga bestämmelser Överklagande Att avbryta ett anställningsförfarande Rektors befogenheter

201 1. Inledning Enligt högskoleförordningen (1993:100) ska universitetsstyrelsen besluta om en anställningsordning. Umeå universitets anställningsordning reglerar lärarkategorier, behörighetskriterier och bedömningsgrunder vid rekrytering och befordran samt sakkunnigförfarande. I anställningsordningen konkretiseras den reglering som är fastställd i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen. Därutöver regleras läraranställningar i centrala och lokala kollektivavtal. Kompletterande bestämmelser finns också i universitetets styrdokument. I en lärares arbetsuppgifter ingår utbildning, forskning och/eller konstnärligt utvecklingsarbete, samverkan samt administrativt arbete. Till en lärares uppgifter hör också att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet och den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för lärarens arbete vid lärosätet. Innehållet i en läraranställning kan variera över tid, men lärare vid Umeå universitet ska ha den kompetens som krävs för att bedriva såväl forskning som undervisning samt kompetens att i övrigt bidra till universitetets utveckling. Fördelning av arbetsuppgifter ska ske med utgångspunkt i verksamhetens behov samt i enlighet med gällande bestämmelser vid myndigheten och aktuella kollektivavtal. Universitetet ska i första hand anställa lärare som har doktorsexamen och som uppfyller kraven för högskolepedagogisk kompetens. Lärare vid Umeå universitet ska ges möjlighet till både vetenskaplig och pedagogisk kompetensutveckling. Umeå universitet ska vara ett inkluderande universitet utan förekomst av diskriminering. Att universitetet präglas av jämställdhet, mångfald och likabehandling är både en kvalitets- och en arbetsmiljöfråga. Den statliga värdegrunden är de värderingar som ligger till grund för universitetets verksamhet. Ett inkluderande förhållningssätt ska prägla hela rekryteringsprocessen. Det innebär att aspekter som ingår i bedömningen av insatser inom utbildning, forskning och konstnärlig verksamhet inte får missgynna någon person när hänsyn tagits till gällande diskrimineringsgrunder. Det innebär också att beredningsgrupper, sakkunniga och anställningskommittéer ska ha en jämn könsfördelning om det inte finns synnerliga skäl för annat, 4 kap. 5 högskoleförordningen. Universitetet har som målsättning att alla arbetsplatser ska ha en jämn könsfördelning, vilket definieras som minst 40 procent av underrepresenterad könstillhörighet. Vid anställning får en person av underrepresenterat kön med lika eller likvärdiga meriter föreslås för anställning framför en person av motsatt kön. Reglerna om jäv i förvaltningslagen (1986:223, 2017:900) ska alltid beaktas. Alla som deltar i handläggning av anställning eller befordran av lärare vid Umeå universitet, på ett sådant sätt att hon eller han kan tänkas inverka på utgången av anställningsärendet, omfattas av jävsregler. Det är således inte bara den som fattar beslut, utan även den som medverkar i bedömning eller beredning till exempel ledamot, sakkunnig, föredragande samt prefekt eller annan chef. Den som är jävig ska omedelbart anmäla detta. Samtliga anställningar ska informeras om (utlysas) på lämpligt sätt om inte särskilda skäl talar mot det enligt anställningsförordningen (1974:373). I normalfallet bör anställning av lärare även utlysas internationellt. Vid anställning genom kallelse av professor behöver inte sådan information ges. Alla anställningsbeslut, med de undantag som anges i 7 2 st. anställningsförordningen, anslås på myndighetens officiella anslagstavla och kan överklagas inom tre veckor från att beslutet är anslaget. 3

202 2. Läraranställningar vid Umeå universitet I högskolelagen anges att det för utbildning och forskning ska finnas professorer och lektorer anställda vid högskolan. Vidare anges att om inte något annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen, bestämmer varje högskola själv vilka kategorier av lärare, utöver professor och lektor, som ska anställas. Därutöver ska lärosätet besluta om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som ska gälla vid anställning av de lärarkategorier som lärosätet själva utformat. Grunden är att alla anställningar vid Umeå universitet ska gälla tills vidare. Undantag från anställning tills vidare kan dock göras för lärare i enlighet med högskoleförordningen för adjungerad professor, gästprofessor, biträdande universitetslektor samt inom konstnärlig verksamhet. I övrigt gäller tidsbegränsning i enlighet med lag (1982:80) om anställningsskydd. Dessutom kan läraranställningar tidsbegränsas med stöd av centrala och lokala kollektivavtal. Med behörighetskrav avses sådana krav som en sökande måste uppfylla för att komma i fråga för anställning eller befordran. För läraranställningar vid Umeå universitet är behörighetskravet vetenskaplig skicklighet dock med undantag för anställning som universitetsadjunkt. För anställning som professor eller universitetslektor är behörighetskrav även pedagogisk skicklighet. Ytterligare behörighetskrav kan förekomma om dessa är en förutsättning för anställningens utförande, som exempelvis klinisk skicklighet eller viss vetenskaplig inriktning; inom konstnärlig verksamhet krävs även konstnärlig skicklighet. Kriterier för bedömning av vetenskaplig, pedagogisk, konstnärlig och klinisk skicklighet anges i avsnitt 3. Med bedömningsgrunder avses dels sådana kriterier som ligger till grund för bedömningen av hur väl sökanden uppfyller ett visst behörighetskrav, dels meriter som universitetet bedömer vara nödvändiga för anställningen. Sådana meriter, förutom ovan nämnda, kan till exempel vara administrativ skicklighet, förmåga att samverka med det omgivande samhället samt samarbetsförmåga. Samma behörighetskrav och bedömningsgrunder ska tillämpas vid utlysning och befordran för respektive befattning. 2.1 Professor Professor är den främsta läraranställningen och regleras i högskolelag och högskoleförordning. Anställning som professor ska vara en tillsvidareanställning och motsvara minst halvtid. Undantag från anställning tills vidare kan göras för professor inom konstnärlig verksamhet, 4 kap. 10 högskoleförordningen. Undantag från anställning tills vidare ska göras för adjungerad professor och gästprofessor, 4 kap högskoleförordningen Kallelse av professor En högskola får enligt 4 kap. 7 högskoleförordningen, kalla en person till anställning som professor om anställningen av personen är av särskild betydelse för viss verksamhet vid högskolan. Kallelseförfarandet ska användas ytterst restriktivt. Om en högskola kallar en person till anställning, ska skälen till att anställningen är av särskild betydelse för högskolan dokumenteras. Endast professorer får anställas genom kallelse. Beslut fattas av rektor och får inte delegeras. Vid anställning genom kallelse behöver inte någon sådan information som avses i 6 första stycket anställningsförordningen lämnas. Bestämmelserna om sakkunnigbedömning i 4 kap. 6 4

203 högskoleförordningen ska tillämpas. För handläggning av kallelseförfarande se regel för rekryteringsprocess vid anställning av lärare, FS Behörighet för anställning som professor Behörig att anställas som professor inom annat än konstnärlig verksamhet, är den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. Behörig att anställas som professor inom konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl konstnärlig som pedagogisk skicklighet, 4 kap. 3 högskoleförordningen. Med vetenskaplig skicklighet avses självständiga forskningsinsatser, förmåga att planera och leda forskning samt förmåga att kommunicera forskning med det omgivande samhället. Med pedagogisk skicklighet avses dokumenterad erfarenhet av planering, genomförande, examination och utvärdering av undervisning samt visat på ett reflekterande förhållningssätt till studenters lärande och den egna lärararrollen. Med konstnärlig skicklighet avses framstående konstnärliga meriter från verksamhet och praktik inom de konstnärliga fälten samt förmåga till konstnärligt forsknings- och utvecklingsarbete. 2.2 Adjungerad professor En adjungerad professor ska anställas tills vidare dock längst till en viss tidpunkt. En sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får omfatta högst tolv år, 4 kap. 11 högskoleförordningen. Adjungerad professor inom konstnärlig verksamhet ska anställas tills vidare dock längst fem år. Anställningen får förnyas och den sammanlagda anställningstiden får omfatta högst tio år, 4 kap. 10 högskoleförordningen. En adjungerad professor ska ha sin huvudsakliga verksamhet förlagd utanför högskolan, 3 kap. 3 högskolelagen, vilket innebär att anställningen vid Umeå universitet får omfatta högst 49 procent av heltid. Därutöver gäller att anställningen ska tillföra verksamheten en specifik kompetens av särskild vikt eller stärka verksamhetens anknytning till det omgivande samhället. Innan anställningen ingås ska en skriftlig överenskommelse om villkoren för anställningen mellan universitetet och huvudarbetsgivaren upprättas. Däri ska ingå reglering av parternas ansvar för lönekostnader och andra kostnader, resurser i form av lokaler, utrustning och arbetsuppgifter samt immateriella rättigheter Behörighet för anställning som adjungerad professor För behörighet att anställas som adjungerad professor gäller samma behörighetskrav som för anställning som professor, se punkt Vid bedömning av den vetenskapliga eller konstnärliga skickligheten ska i första hand vikt fästas vid skicklighet inom det specifika område som anställningen är riktad mot. 2.3 Gästprofessor En gästprofessor ska anställas tills vidare dock längst till en viss tidpunkt. En sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får omfatta högst fem år, 4 kap. 12 högskoleförordningen. 5

204 En anställning som gästprofessor ska tillföra kompetens avseende pedagogisk och/eller vetenskaplig eller konstnärlig verksamhet. En gästprofessor ska ha sin grundanställning vid annat svenskt eller utländskt lärosäte eller motsvarande Behörighet för anställning som gästprofessor För behörighet att anställas som gästprofessor gäller samma behörighetskrav som för anställning som professor, se punkt Universitetslektor Befattningen lektor regleras i högskolelag och högskoleförordning och vid Umeå universitet benämns denna befattning universitetslektor. En anställning som universitetslektor får tidsbegränsas i enlighet med lagen (1982:80) om anställningsskydd Behörighet för anställning som universitetslektor Behörig att anställas som universitetslektor är, enligt 4 kap. 4 högskoleförordningen, 1. inom annat än konstnärlig verksamhet, den som dels har visat pedagogisk skicklighet, dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen, och 2. inom konstnärlig verksamhet, den som dels har visat pedagogisk skicklighet dels har avlagt konstnärlig doktorsexamen, visat konstnärlig skicklighet eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska ingå i anställningen. Med vetenskaplig kompetens avses avlagd doktorsexamen eller utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. Annan likvärdig vetenskaplig meritering utan avlagd doktorsexamen kan utgöra grund för anställning som universitetslektor. Med pedagogisk skicklighet avses dokumenterad erfarenhet av planering, genomförande, examination och utvärdering av undervisning samt visat på ett reflekterande förhållningssätt till studenters lärande och den egna lärararrollen. Med annan yrkesskicklighet avses relevant yrkesskicklighet utanför universitetet. Annan yrkesskicklighet kan endast komma ifråga som behörighetsgrund vid anställning som universitetslektor, när sådan yrkesskicklighet är av betydelse för anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska ingå i anställningen. Som ett exempel när sådan betydelse föreligger kan vara när innehavaren förväntas undervisa inom ett område där praktisk erfarenhet är väsentlig. 2.5 Förenade anställningar En högskola får efter medgivande av en sådan sjukvårdshuvudman som avses i 3 kap. 8 högskolelagen besluta att en anställning som lärare vid högskolan ska vara förenad med en anställning vid en sjukvårdsenhet som är upplåten för utbildning och forskning inom det medicinska vetenskapsområdet. I utbildning och forskning vid en sådan enhet räknas odontologisk utbildning och forskning in, enligt 4 kap. 2 högskoleförordningen. 6

205 Dekan vid medicinska fakulteten beslutar, efter medgivande av berörd sjukvårdshuvudman, om en anställning som professor eller universitetslektor får förenas med anställning vid en sjukvårdsenhet som är upplåten för utbildning och forskning inom det medicinska vetenskapsområdet Behörighet för förenad anställning Se behörighet för professor (2.1.2), universitetslektor (2.4.1). Därutöver kan behörighet kopplat till den kliniska delen av den förenade anställningen förekomma. 2.6 Biträdande universitetslektor Befattningen biträdande lektor regleras i 4 kap 4 a, 12 a högskoleförordning och vid Umeå universitet benämns denna befattning biträdande universitetslektor. Syftet med anställningen är att en biträdande universitetslektor ska ges möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och meritera sig såväl vetenskapligt som pedagogiskt för att uppfylla kraven på behörighet för en anställning som universitetslektor. En anställning som biträdande universitetslektor ska i huvudsak vara inriktad mot vetenskaplig meritering, resterande tid ska främst vara inriktad mot pedagogisk meritering. Minimitiden för vetenskaplig meritering ska vara beslutad före utlysning. Inför en anställning som biträdande universitetslektor ska fastställas de bedömningsgrunder som kommer att tillämpas i ett ärende om befordran till universitetslektor, enligt avsnitt 4 Befordran. En biträdande universitetslektor får anställas tills vidare, dock längst under en tid på minst fyra och högst sex år. Anställningstiden för sådan anställning ska beslutas före utlysning. Anställningen får förnyas, dock högst sammanlagt två år, om det på grund av den biträdande universitetslektorns sjukfrånvaro, föräldraledighet eller andra särskilda skäl krävs ytterligare tid för att uppnå syftet med anställningen. För den som innehar en anställning tills vidare som biträdande universitetslektor enligt tidigare anställningsordning, FS , kommer de avtalade anställningsvillkoren att gälla. Pågående anställningar som biträdande universitetslektor och anställningar som utlysts med sista ansökningsdatum 31 mars 2018 eller tidigare, berörs inte av de nya bestämmelserna enligt denna anställningsordning även om anställningen sker senare Behörighet för anställning som biträdande universitetslektor Behörig att anställas som biträdande universitetslektor är den som har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens. Främst bör den komma i fråga som har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande kompetens högst fem år innan tiden för ansökan av anställningen som biträdande universitetslektor har gått ut. Även den som har avlagt doktorsexamen eller har uppnått motsvarande kompetens tidigare kan dock komma i fråga om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet eller andra liknande omständigheter, 4 kap 4a högskoleförordningen Biträdande universitetslektor i kombination med klinisk tjänstgöring Vid Umeå universitet får, på samma sätt som en anställning som professor eller universitetslektor kan förenas, en anställning som biträdande universitetslektor kombineras med en anställning vid en sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk eller odontologisk utbildning och forskning. 7

206 Ett biträdande universitetslektorat kan kombineras med anställning vid sjukvårdshuvudman som specialistutbildad läkare eller tandläkare eller med annan anställning än som läkare upp till högst 13 timmar per vecka. Ett biträdande universitetslektorat kan även kombineras med specialiseringstjänstgöring (ST) som läkare eller tandläkare. De närmare förutsättningarna för sådan kombination fastställs av rektor i regel för biträdande universitetslektorat i kombination med klinisk tjänstgöring, FS Postdoktor En anställning som postdoktor syftar till att ge nyblivna doktorer en möjlighet att befästa och vidareutveckla sina vetenskapliga färdigheter. Arbetsuppgifterna ska huvudsakligen vara inriktade mot att bedriva forskning. Även undervisning kan ingå i arbetsuppgifterna dock till högst 20 procent av arbetstiden. Anställningen som postdoktor ska i normalfallet avse två år på heltid, i enlighet med gällande centralt kollektivavtal, Avtal om tidsbegränsad anställning som postdoktor, ingånget mellan Arbetsgivarverket och arbetstagarorganisationerna OFR, Saco-S samt SEKO Behörighet för anställning som postdoktor Behörig att anställas som postdoktor är den som avlagt doktorsexamen eller utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den komma ifråga som avlagt examen högst tre år före ansökningstidens utgång. Om det finns särskilda skäl kan den komma i fråga som avlagt doktorsexamen tidigare. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet eller klinisk tjänstgöring, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer eller andra liknande omständigheter. Postdoktor som ska undervisa eller handleda ska ha relevant högskolepedagogisk utbildning. 2.8 Universitetsadjunkt En anställning som universitetsadjunkt ska i huvudsak innehålla undervisning. Anställningen ska främst användas när verksamheten har behov av aktuell professionskompetens. För övrigt ska stor restriktivitet gälla vid anställning av universitetsadjunkt. En anställning som universitetsadjunkt får tidsbegränsas i enlighet med lagen (1982:82) om anställningsskydd Behörighet för anställning som universitetsadjunkt Behörig att anställas som universitetsadjunkt är den som har examen på lägst magisternivå eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska ingå i anställningen. 2.9 Adjungerad universitetslärare Syftet med en adjungerad anställning är att tillföra sådan kompetens som normalt inte finns i den ordinarie verksamheten och som är nödvändig för en utbildning av hög kvalitet, samtidigt som det bidrar till ett ömsesidigt kunskapsutbyte mellan universitetet och det omgivande samhället. En adjungerad universitetslärare får anställas tills vidare, dock längst två år. En sådan anställning får förnyas upp till två år i taget i enlighet med gällande centralt kollektivavtal, Avtal om tidsbegränsad anställning av adjungerad lärare, ingånget mellan arbetsgivarverket och arbetstagarorganisationerna OFR, Saco-S samt SEKO Anställningen regleras även i Lokalt kollektivavtal om tidsbegränsad anställning av adjungerad lärare, UmU

207 Den som anställs som adjungerad universitetslärare ska ha sin huvudsakliga yrkesverksamhet utanför högskolan. Omfattning av anställningen vid universitetet ska normalt vara 20 procent av en heltidsanställning men det kan i vissa fall bli aktuellt med en högre omfattning, dock högst 49 procent av en heltidsanställning. En bedömning av verksamhetens behov av kommande adjungeringar ska göras på institutionsnivå och ska redovisas och samverkas i enlighet med gällande lokalt samverkansavtal, FS Innan anställningen ingås ska en skriftlig överenskommelse om villkoren för anställningen mellan universitetet och huvudarbetsgivaren upprättas. Adjungerad lärare vid Umeå universitet ska benämnas adjungerad universitetslektor eller adjungerad universitetsadjunkt Behörighet för anställning som adjungerad universitetslärare Se behörighet för universitetslektor respektive universitetsadjunkt Gästlektor Syftet med en anställning som gästlektor är att tillfälligt tillföra kompetens avseende pedagogisk och/eller vetenskaplig eller konstnärlig verksamhet. En gästlektor ska ha sin grundanställning som lektor eller motsvarande vid annat svenskt eller utländskt universitet eller motsvarande. En gästlektor anställs för en begränsad tid och anställningen tidsbegränsas i enlighet med lag (1982:80) om anställningsskydd Behörighet för anställning som gästlektor Se behörighet för universitetslektor, punkt Forskare Syftet med anställningen är att attrahera och skapa förutsättningar för forskare som har strategisk betydelse för verksamheten. Vid anställning som forskare ska arbetsuppgifterna i huvudsak vara inriktade mot forskning, men den kan även innefatta undervisning, dock ej överstigande 25 procent av arbetstiden. Grunden för anställningen ska vara externa forskningsmedel som ska vara direkt knutna till den sökande. Den externa forskningsfinansieringen ska motsvara minst 50 procent av arbetstiden. En forskare som anställs för begränsad tid, tidsbegränsas i enlighet med lagen (1982:80) om anställningsskydd Behörighet för anställning som forskare Behörig att anställas som forskare är den som har avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. Forskare som ska undervisa eller handleda ska ha relevant högskolepedagogisk utbildning Övergångsbestämmelser forskarassistent Från och med regleras inte längre anställning för meritering i högskoleförordningen. Denna tidsbegränsade anställning har vid Umeå universitet benämnts forskarassistent. För den som innehar en anställning som forskarassistent kommer de avtalade anställningsvillkoren att tillämpas fram till och med att anställningen upphör. Vid utlysning av anställning som forskarassistent 9

208 med sista ansökningsdatum 31 mars 2018 eller tidigare, tillämpas de anställningsvillkor som anges i tidigare anställningsordning, se nedan. 10

209 Utdrag ur Anställningsordning för lärare vid Umeå universitet, dnr FS , punkt 2.7 Forskarassistent: Forskarassistent är en tidsbegränsad anställning som syftar till vetenskaplig meritering. Anställningen ska i huvudsak vara inriktad mot vetenskaplig meritering motsvarande 80 procent och bör normalt ge möjlighet till pedagogisk meritering högst 20 procent. Syftet är att läraren ska ges möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och få meriter som kan ge behörighet för en annan läraranställning som det ställs högre krav på behörighet för. Anställningen får förnyas om det på grund av lärarens sjukfrånvaro, föräldraledighet eller andra särskilda skäl krävs ytterligare tid för att uppnå syftet med anställningen. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst sex år (SFS 2012:523). 11

210 3. Bedömningsgrunder vid anställning av lärare Vid anställning ska avseende fästas endast vid saklig grund, såsom förtjänst och skicklighet, kap regeringsformen. Skickligheten ska sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat, 4 lag om offentlig anställning. Innan ett anställningsförfarande inleds ska anställningsprofil beslutas i enlighet med rektors delegationsordning. I anställningsprofilen ska olika bedömningsgrunder fastställas och viktas mot varandra. I samband med detta kan beslut om ytterligare krav för anställningen fastställas utöver de behörighetskrav som framgår av högskoleförordningen eller av denna anställningsordning. Dessa ska vara sakligt motiverade utifrån anställningens innehåll och verksamhetens behov. En allmän bedömningsgrund för samtliga lärarkategorier är såväl god samarbetsförmåga, som den kompetens och lämplighet i övrigt som behövs för att fullgöra arbetsuppgifterna väl. Med utgångspunkt i den aktuella läraranställningen kan skicklighet att leda och att administrera vara andra bedömningsgrunder av vikt att beakta. Vid värdering av vetenskaplig eller konstnärlig skicklighet samt pedagogisk skicklighet ska beaktas dels det som sägs ovan beträffande behörighet för respektive lärarkategori och det som anges i punkterna Vetenskaplig skicklighet Den vetenskapliga skickligheten ska ha visats genom självständig vetenskaplig produktion. Kriterier vid bedömningen är: bredd och djup i forskningen kvalitet och omfattning originalitet i forskningen produktivitet bidrag till det internationella vetenskapssamhället uppdrag inom vetenskapssamhället förmåga att i konkurrens erhålla externa forskningsmedel samverkan med omgivande samhälle Dekanen kan besluta om ytterligare sakliga kriterier av betydelse för bedömning av den vetenskapliga skickligheten. Rektor kan efter samråd med dekan besluta om ytterligare sakliga kriterier av betydelse för bedömning av den vetenskapliga skickligheten vid anställning av professor. 3.2 Pedagogisk skicklighet Den pedagogiska skickligheten vid anställning av universitetslektor och professor ska ha visats genom dokumenterad erfarenhet av undervisning på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom högskolan. Kriterier vid bedömning är: förmåga att planera, genomföra och utvärdera undervisning samt förmåga att handleda och examinera studenter på samtliga utbildningsnivåer förmåga att variera undervisningsmetoder och examinationsformer i relation till förväntade studieresultat och ämnets karaktär erfarenheter av samverkan med omgivande samhälle i planering och genomförande av utbildning medverkan i utveckling av lärandemiljöer, undervisningsmaterial och läromedel 12

211 ett reflekterande förhållningssätt till studenters lärande och den egna lärarrollen Kompetensen kan erhållas genom högskolepedagogisk utbildning, annan utbildning av relevans för undervisning inom högskolan och/eller dokumenterad, beprövad erfarenhet av undervisning inom högskolan. Dekanen kan besluta om ytterligare sakliga kriterier av betydelse för bedömning av den pedagogiska skickligheten. Rektor kan efter samråd med dekan besluta om ytterligare sakliga kriterier av betydelse för bedömning av den pedagogiska skickligheten vid anställning av professor. 3.3 Konstnärlig skicklighet Den konstnärliga skickligheten ska ha visats genom egen konstnärlig produktion eller verksamhet och utvecklingsarbete inom de konstnärliga fälten. Kriterier vid bedömningen är: konstnärligt djup och uttryckskraft konstnärlig originalitet synlighet och värdering i konstliv och professionella sammanhang produktivitet konstnärligt forsknings- och utvecklingsarbete utmärkelser och stipendier, etc samverkan med omgivande samhälle Dekanen kan besluta om ytterligare sakliga kriterier av betydelse för bedömning av den konstnärliga skickligheten. Rektor kan efter samråd med dekan besluta om ytterligare sakliga kriterier av betydelse för bedömning av den konstnärliga skickligheten vid anställning av professor. 3.4 Klinisk skicklighet För förenade anställningar och för anställningar i kombination med klinisk tjänstgöring (se punkt.2.5 och 2.6.2) ställs krav på klinisk skicklighet. Kriterier vid bedömning av förenad anställning är: kvalitet i eget kliniskt arbete lednings- eller utredningsuppdrag inom sjukvårdsorganisation utvecklingsarbete inom diagnostik och terapi erfarenhet av kvalitetsarbete på regional och nationell nivå nationellt och internationellt arbete inom ämnes- eller specialitetsföreningar nationella och internationella uppdrag, t ex för SBU och Socialstyrelsen priser och utmärkelser som avser kliniskt arbete Dekanen kan besluta om ytterligare sakliga kriterier av betydelse för bedömning av den kliniska skickligheten. Rektor kan efter samråd med dekan besluta om ytterligare sakliga kriterier av betydelse för bedömning av den kliniska skickligheten vid anställning av professor. 13

212 4. Befordran Nedan redovisas villkoren för befordran för respektive befattning. 4.1 Befordran från universitetslektor till professor Den som innehar en tillsvidareanställning som universitetslektor kan ges möjlighet att, efter ansökan, prövas för befordran till professor om verksamhetens behov och förutsättningar medger det. Rektor avgör i varje enskilt fall, utifrån underlag som redovisats av fakulteten, om möjlighet till prövning föreligger. Vid en prövning ska bedömning göras mot behörighet och bedömningsgrunder för anställning som professor. Genomgången handledarutbildning eller motsvarande är ett krav för befordran till professor. 4.2 Befordran från biträdande universitetslektor till universitetslektor För den som anställs som biträdande universitetslektor, på anställning utlyst med sista ansökningsdag 1 april 2018 eller senare, gäller för befordran vad som står i nedanstående avsnitt och i avsnitt En biträdande universitetslektor ska, efter ansökan, befordras till universitetslektor om han eller hon har behörighet för en anställning som universitetslektor och vid en prövning bedöms uppfylla kraven för en sådan anställning, enligt de bedömningsgrunder som ska tillämpas vid befordran till universitetslektor. En sådan befordran innebär en tillsvidareanställning som universitetslektor. Innan anställning av en biträdande universitetslektor sker, ska kriterier för befordran vara fastställda. Ansökan om prövning för befordran ska vara inlämnad sex månader innan den tidsbegränsade anställningen upphör. Om en biträdande universitetslektor efter prövning inte befordras avslutas den tidsbegränsade anställningen. Ett beslut om befordran av biträdande universitetslektor till universitetslektor kan inte överklagas. Beslut om att avslå en ansökan om befordran kan överklagas av den sökande Befordran från biträdande universitetslektor i kombination med klinisk tjänstgöring, till universitetslektor med förenad anställning I tillägg till vad som sägs under 4.2 regleras formerna för befordran från biträdande universitetslektor i kombination med klinisk tjänstgöring till universitetslektor med förenad anställning i särskild regel fastställd av rektor, regel för biträdande universitetslektorat i kombination med klinisk tjänstgöring, FS Befordran från biträdande universitetslektor till universitetslektor - övergångsbestämmelse För den som innehar en anställning tills vidare som biträdande universitetslektor enligt tidigare anställningsordning, FS , eller den som anställs på sådan anställning, utlyst med sista ansökningsdatum 31 mars 2018 eller tidigare, gäller nedanstående villkor. En biträdande universitetslektor har rätt att, efter ansökan, prövas för befordran till universitetslektor. Innan anställning av en biträdande universitetslektor sker, ska kriterier för befordran vara fastställda. 14

213 En befordran förutsätter att den sökande uppfyller kriterierna. Ansökan om prövning för befordran ska vara inlämnad inom fyra år från det att anställningen tillträtts, om inte särskilda skäl föreligger. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet eller klinisk tjänstgöring, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer eller andra liknande omständigheter. Särskilda regler gäller för när ansökan, för befordran av biträdande universitetslektor i kombination med specialiseringstjänstgöring (ST), ska vara inlämnad. Detta regleras i regel för biträdande universitetslektor i kombination med klinisk tjänstgöring, FS Om en biträdande universitetslektor efter prövning, inte befordras, hanteras anställningen i enlighet med gällande regler vid omställning. 4.3 Befordran från universitetsadjunkt till universitetslektor Den som innehar en tillsvidareanställning som universitetsadjunkt per , och som avlägger doktorsexamen, har rätt att, efter ansökan, prövas för befordran till universitetslektor. Den som erhåller en anställning tills vidare som universitetsadjunkt från och med eller senare, och som avlägger doktorsexamen, kan ges möjlighet att, efter ansökan, prövas för befordran till universitetslektor om verksamhetens behov och förutsättningar medger det. Dekan avgör i varje enskilt fall om möjlighet till prövning föreligger. 4.4 Behörighetskrav och bedömningsgrunder vid befordran Vid prövning av ansökan om befordran gäller i fråga om behörighet vad som sägs under avsnitt 2 och i fråga om bedömningsgrunder vad som sägs under avsnitt 3. Till stöd för ansökan om att prövas för befordran inges kompletta handlingar i enlighet med vad som gäller för ansökan till en utlyst anställning. Ansökan om att prövas för befordran kan göras löpande under året. 15

214 5. Sakkunniggranskning Vid anställning av en professor (inbegripet adjungerad professor) ska sakkunnigbedömning av de sökandes skicklighet hämtas in från minst två externa sakkunniga, om det inte är uppenbart obehövligt för prövningen av skickligheten. Bland de sakkunniga ska kvinnor och män vara jämställt representerade. Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl, 4 kap. 5-6 högskoleförordningen. Vid Umeå universitet ska externt sakkunnigförfarande tillämpas även vid anställning av universitetslektor, biträdande universitetslektor och forskare, vid befordringsärende och vid kallelse till anställning som professor. Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas samma omsorg som den vetenskapliga eller konstnärliga skickligheten. I särskilda fall kan dekanen besluta att sakkunnigbedömning är uppenbart obehövligt, t ex om en sökandes skicklighet nyligen har prövats i ett annat sammanhang. Ett sakkunnigförfarande kan vara utsträckt i tid vilket kan innebära att situationer uppstår när ett kompetensbehov behöver tillgodoses med kort varsel. För att i dessa fall minska negativa konsekvenser för verksamheten, kan ett sakkunnigförfarande behöva förenklas eller uteslutas. Detta gäller när sådana kompetensbehov uppstått vid tillfällig frånvaro såsom vid sjukdom, med kort varsel uppkommen tjänstledighet eller vid frånvaro av andra särskilda skäl. Ett förenklat sakkunnigförfarande får inte tillämpas vid anställning av professor (inbegripet adjungerad professor), 4 kap 6 högskoleförordningen. Ett förenklat sakkunnigförfarande eller avsteg från kravet på sakkunnigförfarande får tillämpas i följande fall vid tidsbegränsade anställningar där sådana negativa konsekvenser för verksamheten därmed kan undvikas. Ett förenklat sakkunnigförfarande kan tillämpas vid tidsbegränsad anställning av lärare upp till tolv månader. Ett förenklat sakkunnigförfarande innebär att ämneskunnig docent eller professor inom eller utanför institutionen, får i uppdrag att bedöma den sökande, och till dekan föreslå vem som ska förordas för den tidsbegränsade anställningen. Risken för jäv ska särskilt beaktas vid utseende av ämneskunnig docent eller professor. En anställning med ett förenklat sakkunnigförfarande får inte förlängas. Ett uteslutande av sakkunnigförfarandet kan tillämpas vid anställning av lärare upp till sex månader. Anställning utan sakkunnigförfarande får inte förlängas. Anställning enligt ovanstående punkter, med ett förenklat eller uteslutande av sakkunnigförfarande, får kombineras upp till högst 12 månader. 16

215 6. Övriga bestämmelser 6.1 Överklagande Beslut om anställning vid en högskola, och beslut enligt 4 kap 13 högskoleförordningen om att avslå en ansökan om befordran får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan i de fall som framgår av 12 kap. 2 högskoleförordningen. Ett beslut om anställning som universitetslektor, vid en befordran av biträdande universitetslektor till universitetslektor, kan inte överklagas. Ett överklagande ställs till Överklagandenämnden för högskolan och inges till Umeå universitet, som prövar om ärendet har kommit in inom föreskriven tid. Universitetet ska inte göra någon prövning i sak av överklagandet utan skyndsamt överlämna ärendet till Överklagandenämnden om överklagan inkommit i rätt tid. För att skaffa sig nödvändigt beslutsunderlag kan Överklagandenämnden inhämta ett yttrande från Umeå universitet. Ett sådant yttrande avges av rektor. 6.2 Att avbryta ett anställningsförfarande Ett beslut om att avbryta ett anställningsförfarande fattas i enlighet med gällande delegationsordning. Ett sådant beslut får inte överklagas, se 21 anställningsförordningen (1994:373). Beslut om att avbryta ett anställningsförfarande ska fattas på grundval av sakliga skäl, men behöver inte motiveras. Sakliga skäl för att avbryta ett anställningsförfarande kan vara strävan efter att rekrytera personer med bästa möjliga kompetens och att kvarstående sökande inte svarar mot det kravet. Medelsbrist och organisationsförändringar, som inte kunnat förutses vid inledningen av anställningsförfarandet, kan också vara sakliga skäl. 6.3 Rektors befogenheter Rektor äger rätt att fatta kompletterande beslut till denna anställningsordning om synnerliga skäl därtill föreligger. Skälen för ett sådant beslut ska dokumenteras och universitetsstyrelsen informeras i efterhand. 17

216 Bilaga p 11 C

217 Förhandlingsprotokoll Personalenheten Dnr FS e UMEÅ UNIVERSITET Sid 1 (2) Närvarande: För Umeå universitet För OFR/S För Saco-S För Seko Ann-Christin Edlund, biträdande personalchef Ebba Moritz, utvecklingskonsult Maria Persson, ordförande ST, UmU Mats-Åke Moritz Lundkvist, facklig ledamot ST Håkan Lindkvist, ordförande Saco-S, UmU Barbro Biström, ordförande SULF Siv Sjödin, ordförande Seko, UmU Förhandling med anledning av iörslag till ny anställningsordning tör lärare vid Umeå universitet 1 Arbetsgivaren har kallat till förhandling, i enlighet med medbestämmandelagens 11,med anledning av arbetsgivarens förslag till anställningsordning för lärare vid Umeå universitet. 2 Arbetsgivaren redogör för arbetet med revideringen har gått till och att samverkan med de fackliga organisationerna har löpt parallellt under tiden. Arbetsgivaren har för avsikt att lämna förslag till ny anställningsordning för lärare vid Umeå universitet till universitetsstyrelsen för beslut den 20 februari Arbetsgivaren redovisar de förslag som arbetats fram och som innebär förändringar i anställningsordningen. 4 Arbetsgivaren redogör även för ett förslag till tillämpning av det centrala kollektivavtalet "Avtal om tidsbegränsad anställning som postdoktor". Förslaget innebär att den person som får internationell postdoktor från extern forskningsfinansiär på tre år, där två tredjedelar ska tillbringas utomlands, får anställning som postdoktor under två år. Under den tid som personen vistas utomlands får personen anställning som postdoktor med stöd av det centrala kollektivavtalet URA, vilket med automatik innebär tjänstledighet från anställning som postdoktor, som tecknats med stöd av det centrala kollektivavtalet om tidsbegränsad anställning som postdoktor. När personen kommer tillbaka till Sverige får personen förlängning på sin anställning som postdoktor med stöd av bestämmelsen om särskilda skäl i det centrala kollektivavtalet. Detta innebär att Umeå universitet anser att två års DRA-kontrakt utgör ett särskilt skäl för att kunna förlänga anställningen som postdoktor till tre år. Parterna är överens om att tillämpningen inte strider mot avtalets 1 2 st. och har inte någon avsikt med den föreslagna tillämpningen att försämra/urholka det centrala kollektivavtalet. Parternas utgångspunkt i övrigt är att anställning som postdoktor avser arbete på heltid och att förordnandet i normalfallet ska avse två år.

218 Förhandlingsprotokoll Personalenheten Dnr FS e UMEÅ UNIVERSITET Sid 2 (2) Arbetstagarorganisationerna har inget att invända mot arbetsgivarens föreslagna tillämpning av det centrala kollektivavtalet Avtal om tidsbegränsad anställning som postdoktor. s Arbetstagarorganisationerna yrkar att finansieringsform inte kan utgöra grund för anställning som forskare då enbart förtjänst och skicklighet är grund för anställning. Arbetsgivaren står fast vid sin formulering när det gäller anställning som forskare. 6 Arbetstagarorganisationerna yrkar på att universitetsadjunkt som avlägger doktorsexamen, ska ha rätt att, efter ansökan, prövas för befordran till universitetslektor oavsett datum för anställning som universitetsadjunkt. All utbildning inom högskolan ska vila på vetenskaplig grund. Rätten till befordran från universitetsadjunkt till universitetslektor är ett viktigt incitament för ej disputerade lärare att forskarutbilda sig. För att Umeå universitet ska vara ett attraktivt val för skickliga yrkesverksamma får inte en anställning som universitetsadjunkt vara en karriärmässig återvändsgränd. Arbetsgivaren kvarstår med sin skrivning och anser att möjligheten att prövas för befordran är ett tillräckligt incitament för att forskarutbilda sig. Arbetsgivaren står fast vid att verksamhetens behov ska vara styrande för möjligheten till befordran. 7 Parterna konstaterar att det råder olika synsätt på utformningen av anställningsordningen för lärare vid Umeå universitet. Förhandlingen har avslutats i enighet För Umeå universitet Ann-Christin Edlund Mats-Åke Moritz Lundkvist För Saco-S f g 6 J 6 ;L För Seko Barbro Biström ~Wt Siv Sjödin / J-'{J2 t:j2

219 Bilaga p 12 A

220 Beslut Universitetsstyrelsen Dnr FS Sid 1 (1) Budgetunderlag för perioden Föredragande Biträdande universitetsdirektör Per Ragnarsson Utredare Anders Steinwall Sammanfattning Regeringen har genom beslut den 30 november 2017 anmodat universitet och högskolor att inkomma med budgetunderlag för perioden till regeringen senast den 22 februari 2018 i enlighet med fastställda direktiv (U2017/04777/UH). Utöver de obligatoriska delar som anges i regeringens direktiv utvecklas i budgetunderlaget tre äskanden för Umeå universitetet av särskilt strategisk betydelse: 1. Ett uppdrag samt resurser motsvarande 20 mnkr/år för att under perioden inrätta ett nationellt centrum för arktisk forskning och utbildning. 2. Ett ekonomiskt stöd till universitetet för att stärka Sveriges innovationskraft genom utveckling av utbildning och forskning inom Innovationsplattform Norr, tillsammans med Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet (avsnitt 6.2). 3. Utbyggnad av läkarprogrammet med 24 nybörjarplatser fr.o.m. år 2019 genom medel för grundutbildningsram och ALF-medel (avsnitt 3.6.1). Beslut Universitetsstyrelsen fastställer budgetunderlag för perioden Universitetsstyrelsen uppdrar också till rektor att göra eventuella redaktionella justeringar och kompletteringar. Beslutsunderlag Budgetunderlag för Umeå universitet för perioden Expediering Regeringen Rektor Prorektor Universitetsdirektör Vicerektorer Dekaner Rektor Lärarhögskolan Överbibliotekarie Biträdande universitetsdirektör Universitetsstyrelsen Umeå

221 Bilaga p 12 B

222 20 Dnr FS BUDGETUNDERLAG FÖR UMEÅ UNIVERSITET för perioden

223 Dnr FS Sid 2 (26) Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTANDE PRIORITERINGAR STRATEGISKA UTMANINGAR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Allmänt Övergripande om planering av utbildningsutbudet Beredskap för fler utbildningsplatser Fördelningen mellan program och kurser samt mellan campus och distans Prioriteringar och förändringar som rör lärar- och förskollärarutbildningar Sommarkurser Prioriteringar och förändringar som rör hälso- och sjukvårdsutbildningar Läkarutbildning Sjuksköterskeutbildning Möjlighet till uthyrning av studentbostäder FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Allmänt Andel basanslag till forskning Fördelningskriterier för basanslaget Forskningsinfrastruktur Forskningssamarbeten EKONOMISK UTVECKLING SAMARBETE I NORR Centrum för arktisk forskning och utbildning Innovationsplattform Norr INVESTERINGAR I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH RÄNTEKONTOKREDIT INFORMATION OM VERKSAMHETSINVESTERINGAR LOKALFÖRSÖRJNING AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET TABELLBILAGA... 18

224 Dnr FS Sid 3 (26) 1. Sammanfattande prioriteringar I detta budgetunderlag för perioden lämnar Umeå universitet uppgifter och bedömningar enligt regeringens direktiv beslutade den 30 november 2017 (U2017/04777/UH). Universitetet framför också ett antal för universitetet strategiskt viktiga frågor där insatser i kommande statsbudget vore särskilt angelägna. Dessa kommenteras närmare i de olika avsnitten i budgetunderlaget och sammanfattas här kort. På ett övergripande plan framhåller Umeå universitet särskilt behovet av högre andel basanslag till forskning (avsnitt 4.2) och ett samlat grepp om forskningsinfrastruktur (avsnitt 4.3). Specifikt för Umeå universitet yrkas i prioritetsordning: 1. Ett uppdrag samt resurser motsvarande 20 mnkr/år för att under perioden inrätta ett nationellt centrum för arktisk forskning och utbildning (avsnitt 6.1). 2. Ett ekonomiskt stöd till universitetet för att stärka Sveriges innovationskraft genom utveckling av utbildning och forskning inom Innovationsplattform Norr, tillsammans med Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet (avsnitt 6.2). 3. Utbyggnad av läkarprogrammet med 24 nybörjarplatser fr.o.m. år 2019 genom medel för grundutbildningsram och ALF-medel (avsnitt 3.6.1). 2. Strategiska utmaningar Umeå universitet står i likhet med andra svenska lärosäten inför olika strategiska utmaningar, varav vissa kan hanteras genom ett ständigt pågående internt utvecklingsarbete medan andra har att göra med förutsättningar och villkor som vi själva inte råder över. Övergripande präglas dagens situation av flera obalanser och inslag av fragmentisering. Därför välkomnar Umeå universitet Styr- och resursutredningens uppdrag. Vi har tidigare påpekat behovet av en sådan utredning, inkluderande exempelvis en konsekvensanalys av att gå mot ett samlat anslag för forskning och utbildning. Utredningens samlade grepp över hela styr- och resurstilldelningssystemet är välkommet, och Umeå universitet hoppas att ett nytt system styr mot långsiktighet och kvalitet. Det är också angeläget att en framtida reform inte forceras, utan att det ges tillräckligt med tid och resurser för de omställningar som utredningen kan komma att innebära. Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå står Umeå universitet liksom tidigare inför utmaningar att kunna tillhandahålla ett utbud som tillgodoser de behov som finns såväl i Norra regionen som nationellt, och att bibehålla vår attraktionskraft som ett utpräglat riksrekryterande universitet. Här är fortsatta insatser för att säkra, utveckla och synliggöra våra utbildningars kvalitet en viktig faktor, liksom att kunna expandera vårt utbud för att möta efterfrågan (avsnitt 3). Inom forskning och utbildning på forskarnivå utgör den alltför låga andelen basfinansiering i forskningen samt de ökande kostnaderna för infrastruktur centrala utmaningar som också kräver insatser från regering och riksdag (avsnitt 4). Ett initiativ som Umeå universitet har tagit tillsammans med Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet är att inleda ett framåtriktat samarbete under namnet Innovationsplattform Norr. Vi ser att vi tillsammans kan stärka universitetens bidrag till ett hållbart samhällsbyggande och att ett resurstillskott till denna satsning kan ge ett stort mervärde inte bara för norra Sverige utan också för landet som helhet (avsnitt 6.2). För Umeå universitets del är en förstärkning av vårt arktiska centrum och dess nationella roll ett viktigt inslag i detta sammanhang (avsnitt 6.1).

225 Dnr FS Sid 4 (26) 3. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3.1 Allmänt Umeå universitet bedriver en bred och omfattande utbildning på grund- och avancerad nivå och erbjuder en mängd olika program och kurser inom medicin, odontologi, vård, farmaci, teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap, juridik, humaniora, idrott, det konstnärliga området och lärarutbildning. Flera utbildningsprogram spänner över ämnesområden och fakultetsgränser. Det breda utbildningsutbudet är en del av Umeå universitets profil som vi slår vakt om, och vi vill fortsätta att utveckla fullbreddsuniversitets möjligheter att föra samman kunskap från olika områden och därigenom bidra till att möta de samhällsutmaningar vi står inför. Universitetet tar emot en stor andel (nästan två tredjedelar höstterminen 2016) av de högskolenybörjare som kommer från Västerbotten, men är trots det ett utpräglat riksrekryterande universitet. Av högskolenybörjare med känt ursprungslän utgjorde höstterminen 2016 studenter från Stockholms län den enskilt största gruppen (20 procent), och drygt två tredjedelar hade sitt ursprung söder om de fyra nordligaste länen. Det är därmed av strategisk betydelse för Umeå universitet att fortsatt vara attraktivt för sökande från alla delar av landet och även utomlands. Det är mot den bakgrunden glädjande att Umeå universitet i den nationella antagningsomgången inför höstterminen 2017 var ett av bara sju lärosäten som hade ett ökat antal sökande. Umeå universitet har näst flest behöriga sökande efter Uppsala universitet, och kommer på fjärde plats sett till antalet behöriga sökande i första hand. Antalet sökande till universitetets utbildningar inför vårterminen 2018 ökade också, med cirka en procent jämfört med föregående vårtermin. Umeå universitet ser den goda sökbilden som en indikator på att utbildningarna motsvarar studenternas efterfrågan och att arbetet med att anpassa utbildningsutbudet har varit framgångsrikt. Mot bakgrund av detta har Umeå universitet nu beredskap för fler utbildningsplatser (se avsnitt 3.3). En viktig uppgift och utmaning för att bibehålla universitetets attraktionskraft är att fortgående arbeta med att öka kvaliteten i universitetets hela utbildningsportfölj. Umeå universitet är positivt till det nya nationella kvalitetssäkringssystemet som lägger ett starkare fokus på lärosätenas ansvar för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring. Vi arbetar för att vidareutveckla och integrera våra kvalitetssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå respektive utbildning på forskarnivå för att säkerställa och höja kvaliteten i våra utbildningar. I detta arbete tar vi stöd av de synpunkter som framkommit i Universitetskanslersämbetets (UKÄ) pilotgranskningar av kvalitetssäkringssystemet samt av lärarutbildning (i Umeå universitets fall grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem). Umeå universitet blev inte godkänd i dessa pilotutvärderingar och kommer därför att delta i de reguljära utvärderingarna när de äger rum. Umeå universitet tar allvarligt på de brister som UKÄ pekat på, men konstaterar också att dessa i huvudsak var sådana som universitetet själv identifierat och att UKÄ övergripande ansåg att universitetet har ett genomtänkt och fungerande kvalitetssäkringsarbete. Umeå universitet kommer också att med intresse följa förberedelserna för UKÄ:s nya uppdrag att utvärdera kvaliteten i hela verksamheten inklusive forskning. Arbetet med breddad rekrytering och breddat deltagande har de senaste åren intensifierats mot bakgrund av den ökande flyktingströmmen. Umeå universitet har åtagit sig uppdraget att genomföra kunskapsprov och lämplighetsprov för att validera teoretiska och praktiska kunskaper hos läkare och dietister som utbildats utanför EU/EES respektive inom EU/EES. Universitetet har också åtagit sig att genomföra kurser i svenska författningar för samtliga 21 legitimationsyrken. Sedan tidigare har universitet ett uppdrag att anordna kompletteringsutbildning för lärare vilket är ytterligare ett åtagande för att underlätta etableringen för nyanlända akademiker. Universitetet fick hösten 2016 i uppdrag av regeringen att utveckla motsvarande kompletteringsutbildningar för läkare, socionomer och psykologer. Dessa kommer att startas under Snabbspåret för lärare är en annan satsning som genomförts med gott utfall under 2017 och fortsätter under 2018.

226 Dnr FS Sid 5 (26) Kompletterande utbildning är ett prioriterat område för Umeå universitet tillsammans med reell kompetens och validering. Sådana insatser är av stor betydelse såväl för integrationen av nyanlända som för kompetensförsörjningen inom samhällsviktiga områden. 3.2 Övergripande om planering av utbildningsutbudet Vid ett bredduniversitet som Umeå görs bedömningar och analyser rörande utbildningsutbudet i stor utsträckning av berörda fakulteter, programråd och institutioner. Övergripande diskussioner sker inom universitetets Utbildningsstrategiska råd samt i återkommande dialoger mellan universitets- och fakultetsledningar. Universitetets kvalitetssystem innehåller också ett antal strukturer och aktiviteter rörande bl.a. utvärdering och förändring av universitetets utbildningsutbud. Häri ingår bl.a. universitetets Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för att inrätta eller avveckla huvudområden (dnr FS ), som beskriver ansvarsfördelning och kriterier såsom hur studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov ska beaktas vid förändringar av utbudet. Universitets-, fakultets- och institutionsledningar för också regelbundna dialoger med kommuner och landsting i norra regionen, inte minst inom lärarutbildningar och hälso- och sjukvårdsutbildningar (se närmare beskrivning nedan). Umeå universitet har ingått strategiska partnerskap med Volvo lastvagnar i Umeå samt, i januari 2018, med Umeå kommun. Även extern representation i fakultetsnämnder och programråd och andra former av samverkansinslag i universitetets utbildningar bidrar till att det omgivande samhällets behov vägs in i utbildningsplaneringen. Grundläggande är vårt ansvar att förnya arbetsmarknaden och utforma utbildningar med utgångspunkt i kunskapsutvecklingen. I Umeå universitets visionsprogram och verksamhetsplan prioriteras utbildningar på avancerad nivå, utbildningar med stark forskningsanknytning samt utbildningar med hög grad av internationalisering och samverkan. Dessa prioriteringar kommer även till uttryck i den interna modellen för fördelning av grundutbildningsramar mellan fakulteterna. 3.3 Beredskap för fler utbildningsplatser Eftersom universitetet överskridit takbeloppet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har en övergripande prioritering under flera år varit att minska den totala utbildningsvolymen. Under 2016 och 2017 har studentantalet ökat något igen, till följd av ett ökat takbelopp och de särskilda satsningar på vissa utbildningsprogram som regeringen beslutat om. Överproduktionen i förhållande till takbeloppet har fortsatt att minska och var för år 2017 försumbar, motsvarande endast 2,1 mnkr eller 0,16 procent av takbeloppet. Målet att begränsa antalet helårsstudenter kommer därför troligen att justeras i nästa verksamhetsplan. Umeå universitet ser nu en förnyad expansion som önskvärd och ser behov av ett ökat takbelopp för detta. En möjlighet att ta emot fler studenter skulle stärka våra förutsättningar att möta såväl nationella som regionala behov, och också underlätta en högre ambitionsnivå när det gäller breddad rekrytering och det livslånga lärandet. I första hand önskar Umeå universitet ett utökat takbelopp utan öronmärkningar, utöver nya platser specifikt för vissa bristyrken som exempelvis läkare (se avsnitt nedan). Preciseringar gällande utbildningsinriktningar eller distributionsformer kan begränsa vår flexibilitet att möta de behov som vi identifierar i dialog med exempelvis regionens företrädare. Det är också viktigt att eftersträva en långsiktig plan för utbyggnaden med permanenta höjningar av takbeloppet snarare än tillfälliga satsningar. 3.4 Fördelningen mellan program och kurser samt mellan campus och distans I anpassningen av utbildningsutbudet till takbeloppet har programutbildningar prioriterats, vilket medfört att andelen helårsstudenter på program ökade under flera år, från 64 procent 2010 till 75 procent De senaste två åren har antalet och andelen helårsstudenter på fristående kurs åter

227 Dnr FS Sid 6 (26) ökat något. År 2017 fanns 73 procent av våra helårsstudenter inom program och 27 procent på fristående kurser. Utvecklingen av fördelningen mellan campusförlagda utbildningar och olika former av distansutbildningar följer samma mönster som fördelningen mellan program och kurs. Andelen distansutbildning var som högst år 2010 med drygt 27 procent, och föll till knappt 21 procent till år 2015 som ett led i minskningen av utbildningsvolymen. Därefter har andelen ökat igen till 24 procent Distansutbildning är en viktig del av Umeå universitets regionala ansvarstagande, t.ex. inom skolans och hälso- och sjukvårdens område, men även nationellt med nätburna utbildningsprogram som lockar studenter från hela landet, och för det livslånga lärandet. Av UKÄ:s rapport Distansutbildning i svensk högskola framgår att Umeå universitet har det tredje största distansutbudet av svenska lärosäten. 3.5 Prioriteringar och förändringar som rör lärar- och förskollärarutbildningar Vid Umeå universitet utbildas förskollärare, grundlärare (samtliga inriktningar), ämneslärare mot årskurs 7 9 och mot gymnasieskolan, yrkeslärare, speciallärare och specialpedagoger samt studieoch yrkesvägledare. Umeå universitet har dessutom ett särskilt nationellt uppdrag för ämneslärarutbildning i samiska och meänkieli. Umeå universitet har som mål att ha ett brett programutbud inom lärarutbildningsområdet med flera vägar till läraryrket och som nyttjar hela universitetets bredd. Ett brett utbud är en viktig del av Umeå universitets regionala ansvar. För att nå målet finns dock ett antal utmaningar, inte minst ett lågt söktryck till vissa utbildningar. Det finns en stor oro i hela landet och i Västerbottens kommuner kring den stora bristen på legitimerade lärare. Andelen behöriga lärare sjunker i de flesta kommuner, inte minst i inlandskommunerna. Insatser har gjorts under åren för att åtgärda lärarbrist i kommuner, med särskilda distansutbildningar och decentraliserade utbildningar. Bl.a. startar år 2018 förskollärarutbildning med 30 platser förlagda till Örnsköldsvik. Specialpedagog- och speciallärarprogrammen går helt på distans, liksom yrkeslärarutbildningen och kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Andra utbildningar har både campusförlagda och distansalternativ. Utbudet av fristående kurser för fortbildning och vidareutbildning av lärare är också i huvudsak distansbaserat, så att så många lärare som möjligt kan ta del av utbudet även om de befinner sig i yrkesverksamhet på annan ort. Enligt de principer för fristående kurser inom lärarutbildningen som togs fram under 2017 ska programidentiska kurser inom bristområden prioriteras. Utbildningsutbudet ses för närvarande över för att undersöka i vilken mån ytterligare utbildningar kan ges på distans. Det kan bland annat vara ett effektivt sätt att möta regionens behov av legitimerade lärare genom att redan verksamma men ej legitimerade lärare kan få den utbildning som krävs. Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) erbjuds i tre programvarianter: en med halvfarts studietakt och två med förhöjd studietakt, varav en för personer med forskarexamen. Söktrycket är högt till alla tre varianter och i synnerhet till den för personer med forskarexamen, som startade vårterminen 2017 enligt regeringsuppdrag och som innefattar ett särskilt utbildningsbidrag till de studerande som för Umeå universitets del motsvarar bidrag till 15 studenter per år. Här finns goda möjligheter att öka antalet nybörjare om regeringen utökar antalet utbildningsbidrag. Med anledning av intresset från studenterna, även till de andra programvarianterna, har en utredning påbörjats i syfte att utreda hur utbudet inom KPU ännu bättre kan möta studenternas efterfrågan. Utredningen ska slutföras under våren 2018 med sikte på att eventuella förändringar i utbudet ska kunna ske från höstterminen En liten ökning av programnybörjare till grundlärarprogrammet F-3 kan noteras, men lärosätet når fortfarande inte upp till beslutade planeringstal. En utredning tillsattes i december 2017 för att undersöka möjligheterna att ge programmet mer flexibelt på distans som ett sätt att nå nya

228 Dnr FS Sid 7 (26) studentgrupper givet regionens förutsättningar med långa avstånd, ojämna befolkningskoncentrationer och många små kommuner med långt till universitet och högskolor. Utredningsdirektiven togs fram i samråd med Region Västerbotten, som fört en dialog med länets offentliga skolhuvudmän samt Akademi Norr, med särskild fokus mot de kommuner som ligger långt geografiskt från Umeå universitet. Utredningsarbetet sker under våren Antal programnybörjare ökar inom ämneslärarprogrammet, men det är fortsatt svårt att rekrytera studenter till inriktningarna mot bland annat estetiska ämnen och moderna språk. För att ytterligare stärka upp rekryteringen har ett nytt marknadsföringsmaterial tagits fram. Inom programmet Utländska lärares vidare utbildning (ULV) har under år 2017 ytterligare sex studenter med utländsk lärarexamen antagits till kompletterande utbildning. Under 2017 startade 40 deltagare det s.k. Snabbspåret, som syftar till att arabisktalande nyanlända med examen och erfarenhet som lärare eller förskollärare snabbare ska kunna påbörja den kompletterande utbildning de behöver för att kunna etablera sig som legitimerade lärare och förskollärare i Sverige. Samtliga har slutfört utbildningen och flera har gått vidare till arbete, praktik eller fortsatta studier. I januari 2018 påbörjade ytterligare en grupp denna viktiga och framgångsrika utbildningsform Sommarkurser Regeringen har gett elva lärosäten, däribland Umeå universitet, i uppdrag att från och med 2018 anordna fler sommarkurser, i första hand sådana som är relevanta för att studenter snabbare ska nå en lärarexamen och för att möjliggöra kompetensutveckling och vidareutbildning för obehöriga lärare. Bland sådana kurser ska lärosätena enligt uppdraget prioritera sommarkurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), svenska som andraspråk och behörighetskompletterande kurser för att öka antalet idrottslärare. Lärosätet ska i budgetunderlaget redogöra för hur lärosätet avser att använda tilldelade medel för sommarkurser. Uppdraget om sommarkurser har getts med mycket kort varsel, varför det kommer att vara en utmaning att fylla utrymmet redan under Vi räknar med att kunna fylla ungefär hälften av platserna med sådana sommarkurser som i första hand avses i uppdraget och resten med andra sommarkurser. Nedan redogörs för vilka typer av sommarkurser kopplade till lärarutbildningen som kan bli aktuella vid Umeå universitet. Sommarkurser som möjliggör kompetensutveckling och vidareutbildning När det gäller sommarkurser som möjliggör kompetensutveckling och vidareutbildning för obehöriga lärare ser Umeå universitet tre kategorier av potentiella studenter: Individer med en påbörjad men ej avslutad utbildning som idag arbetar som obehöriga lärare som önskar fullfölja sina studier till en lärarexamen, Legitimerade lärare som önskar behörighet i ytterligare ämne/ämnen. Här kan exempelvis kurser i svenska som andraspråk liksom kurser i idrott och hälsa för grundlärare erbjudas i enlighet med skäl som regeringen anför för sommarkursernas inrättande, Potentiella studenter inom den kompletterande pedagogiska utbildningen (med sedan tidigare avklarade teoretiska ämnesstudier) som önskar en snabbare väg igenom ämneslärarprogrammet, Sommarkurser för att snabbare nå en examen Att anordna sommarkurser för att studenter snabbare ska ta sig igenom utbildningen innebär enligt Umeå universitet en del svårigheter som behöver övervägas noga. Möjligheter att generellt lägga om terminssystemet så att tiden fram till examen förkortas har diskuterats på nationell nivå tidigare, men då fallit på grund av ECTS beräknas på årsbasis. Att möjliggöra för vissa studenter att genomgå

229 Dnr FS Sid 8 (26) utbildningar med utökat studietakt borde inte möta det hindret, men kräver i stället långtgående förändringar i programstrukturer eftersom utbildningarna är planerade med en viss progression där delarna inte kan tas i vilken ordning som helst. Sommarkurser för att snabbare ta sig igenom utbildningen förutsätter därför enligt Umeå universitet fortsatt utredning och dialog under Kompletteringskurser En insats för att nå en examen snabbare som kan prövas direkt gäller studenter i pågående lärarutbildning som inte uppfyllt kursfordringar med en eller flera oavslutade kurser. Sommarkurser skulle då användas inte för att genomföra utbildningarna på kortare än stipulerad tid, men för att snabbare åtgärda de kompletteringsbehov som uppstått. Problem med eftersläpning finns främst i vissa av ämnesstudierna och i det självständiga arbetet. Här ser vi en möjlighet att skapa särskilda kompletteringskurser under sommartid som kan tillgodoräknas som likvärdig vissa ej avklarade kurser. Om efterfrågan finns kan också ett särskilt kurstillfälle för motsvarande ordinarie kurs ges parallellt under sommaren, t.ex. för legitimerade lärare som önskar behörighet i andra ämnen. Introduktionskurs Diskussioner har även förts om att ge en fristående allmän introduktionskurs till universitetsstudier för nybörjarstudenter under sommaren. Förslagsvis skulle en sådan ges under senare delen av augusti just innan terminen börjar. Kursen skulle bland annat kunna ta upp studieteknik, akademiskt skrivande, kunskapssökande, faktakontroll, m.m. och vara allmänt studieförberedande så att studenterna får bättre förutsättningar för att kunna bedriva sina universitetsstudier. Detta skulle kunna minska problem med eftersläpande kurser eller avhopp, samt verka kvalitetshöjande. 3.6 Prioriteringar och förändringar som rör hälso- och sjukvårdsutbildningar Vårdens behov av utbildad personal är stort, och Umeå universitet arbetar för att möta det i dialog med hälso- och sjukvårdens aktörer. Det gäller inte minst arbetet med sjuksköterskeutbildning och läkarutbildning som beskrivs under egna underrubriker nedan. Umeå universitet arbetar också med att utöka utbildningsplatserna inom tandläkarutbildning i enlighet med budgetpropositionen för år 2017 (prop. 2015/16:1) samt avseende barnmorskor och specialistsjuksköterskor enligt regeringens beslut inför budgetåren En kritisk faktor är tillgång och kvalitet på placeringar för den nödvändiga verksamhetsförlagda utbildningen. I dag har berörda verksamheter ibland svårt att uppfylla volymavtal för mottagande av studenter på verksamhetsförlagd utbildning, särskilt på sjuksköterskeprogrammen. I kompletterande regleringsbrev 2016 fick Umeå universitet i uppdrag att förbereda för att inrätta kompletteringsutbildning av läkare med examen utanför EU/EES (KUL). Utbildningen beräknas starta höstterminen 2018 som distansutbildning med garanterad tillgång till klinisk praktik i Umeå, Sunderbyn, Sundsvall eller Östersund. I dialog med landsting och kommuner ser Umeå universitet över möjligheten att skapa uppdragsutbildningar för att möta behovet av kompetensutveckling för de redan yrkesverksamma inom hälso-, sjuk- och tandvårdsområdet.

230 Dnr FS Sid 9 (26) Läkarutbildning Universitet äskar utökade medel för grundutbildningsram och ALF-medel till utbyggnad av läkarprogrammet med 24 nybörjarplatser fr.o.m. år Behovet av läkare i Norrland/Norra sjukvårdsregionen är mycket stort och prognoserna tyder på att efterfrågan kommer att vara fortsatt hög. I Norrland är situationen mer utmanande än i resten av landet. Där fortsätter antalet distriktsläkare att minska, det saknas sjukhusspecialister inom flera specialiteter i hela regionen och medelåldern är hög. Kostnader för hyrläkare fortsätter att öka. För att förbättra möjligheten att rekrytera läkare i Norrland bör läkarutbildningen i Norra regionen (Jämtland-Härjedalen, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten) utökas. Detta kan göras med högsta kvalitet tack vare den inarbetade organisation som finns i samverkan mellan Umeå universitet och Norra sjukvårdsregionen. Umeå universitet bedriver sedan 2011 en regionaliserad läkarutbildning på fyra studieorter som innebär att de kliniska delarna av programmet förutom Umeå genomförs vid de tre länssjukhusen i Sunderbyn, Sundsvall och Östersund. Den regionaliserade läkarutbildningen med fyra studieorter har varit en stor framgång för studenterna, universitetet, sjukvården och för samhället. Studenterna får en bra klinisk utbildning i en miljö med god tillgång till patienter och praktisk handledning. Universitetet har anställt två universitetslärare per termin och placeringsort (totalt 30 tjänster), vilket varit viktigt för att utveckla en akademisk miljö kring studenterna och på vårdavdelningarna. Tre av de anställa universitetslektorerna har det senaste året befordrats till professorer. Förstärkt fokus på forskning och undervisning kommer även till exempel AT-läkare och ST-läkare tillgodo i form av bättre handledning. Ett tydligare fokus på handledning och utbildning har även identifierats för flera andra kategorier i vården och det akademiska klimatet har stärkts på alla studieorter. En ökning av antalet publikationer och doktorander vid orterna utanför Umeå kan ses efter start av den regionaliserade läkarutbildningen. Akademiseringen av länssjukhusen har även medfört en uppbyggnad av nya kliniska forskningscentra vid de tre sjukhusen och en sammanhållande nod för kliniska prövningar vid universitetssjukhuset. Denna struktur ger avsevärt ökade förutsättningar för kliniska prövningar med inklusion från hela regionen, vilket mångdubblar patientunderlaget. Landstingen är också vinnare genom att läkarförsörjningen normalt är bättre på studieorterna. De läkare som utbildas vid studieorterna utanför Umeå stannar i hög utsträckning kvar på orten för allmäntjänstgöring eller vikariat som underläkare. Att driva utbildning med fasta lärare på fyra orter långt från varandra med hög kvalitet genererar samtidigt extra kostnader i form av kommunikationsteknik, lärare och lokaler. När antalet studenter på varje ort är för få, blir kostnaderna i längden ohållbara. I budgetpropositionen för 2017 tillfördes 6 miljoner kronor till stöd för Umeå universitets decentraliserade läkarutbildning, vilket är en välkommen förstärkning. Universitetet tilldelades också i budgetpropositionen för 2018 resurser som från och med 2019 motsvarar 16 helårsstudenter. Universitetet har i tidigare budgetunderlag äskat tio nybörjarplatser per studieort, dvs. totalt 40 nybörjarplatser per år. Umeå universitet anser att en fortsatt utökning av läkarutbildningen vid Umeå universitet behövs såväl för kompetensförsörjningen i Norra Regionen som för att upprätthålla långsiktig stabilitet i den regionaliserade läkarutbildningen och den kliniska forskningen. Det finns nu en etablerad infrastruktur för utbildning av läkare som lätt skulle kunna utökas för att täcka det stora behov av utbildade läkare som finns i den Norra sjukvårdsregionen. En utökning som ger långsiktig stabilitet till den regionaliserade läkarutbildningen skulle också kunna skapa förutsättningar för en försöksverksamhet, som är under diskussion, där en del av

231 Dnr FS Sid 10 (26) läkarprogrammet skulle inriktas mot glesbygdsmedicin, dvs. de särskilda förutsättningar som gäller för att verka som läkare i uttalad glesbygd (delvis i arktiska förhållanden). I detta projekt avser vi i så fall att involvera vårt alliansuniversitet i Tromsö. Umeå universitet äskar mot bakgrund av ovanstående en utökning av grundutbildningsram och ALF- medel motsvarande 24 läkarstudenter per år från och med 2019 (132 HST efter full utbyggnad). Landstingen i Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland åtar sig att tillhandahålla klinisk praktik Sjuksköterskeutbildning Sedan flera år råder en stor efterfrågan på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i Norrland. Analyser av framtida rekryteringsbehov visar att det kommer att vara svårt att rekrytera sjuksköterskor till Norra sjukvårdsregionen på grund av bl.a. stora pensionsavgångar och en allt äldre befolkning. År 2013 startade en successiv utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen i dialog med berörda landsting. Sjuksköterskeprogrammet vid Umeå universitet bedrivs på fyra studieorter i Norra sjukvårdsregionen som campusutbildning i Umeå och som distansutbildning i Skellefteå, Lycksele och Örnsköldsvik. Av ca 800 helårsstudenter inom sjuksköterskeprogrammet vid Umeå universitet är det ca 330 helårsstudenter som läser i Skellefteå, Örnsköldsvik och Lycksele. Tillsvidareanställda lärare finns stationerade på tre av studieorterna, Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik. I Lycksele finns från hösten 2017 två adjungerade kliniska adjunkter. Distansutbildning har visat sig vara en viktig faktor för breddad rekrytering. Att kunna genomföra huvuddelen av sina studier på hemorten medför att något äldre studenter, inte sällan med arbetslivserfarenhet inom vården som undersköterska eller sjukvårdbiträde, har möjlighet att genomföra en sjuksköterskeutbildning. Vidare har det också visat sig att det faktum att praktiken är förlagd på olika orter också har bidragit till lokal rekrytering av nyutexaminerade, vilket också går i samklang med starka regionalpolitiska intressen. Således finns starka skäl att sjuksköterskeprogrammet fortsätter att bedrivas på de berörda orterna. Att bedriva utbildning av hög kvalitet på flera studieorter genererar samtidigt ökade kostnader i form av resor, lokaler, teknik och utrustning. Vid kliniska träningscenter (KTC) undervisas och examineras sjuksköterskestudenterna i praktiska moment och simuleringsövningar, och kostnaderna för dessa förväntas öka med anledning av omförhandlade avtal med berörda landsting. En stor del av sjuksköterskeprogrammet utgörs av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på sjukhus, hälsocentraler, äldreboenden och i hemsjukvård, och stora avstånd i Norrland i samband med VFU innebär ofta ökade kostnader för boende och resor. Ökade kostnader för studentresor genereras också av att vissa examinationer samt simuleringsövningar, som innehåller interprofessionellt lärande i samverkan med läkarprogrammet, enbart kan genomföras i Umeå. För att genomföra distansutbildning med hög kvalitet krävs vidareutveckling och ekonomiska satsningar på högfungerande tekniska lösningar som är kompatibla med den teknik som finns på distansorterna. 3.7 Möjlighet till uthyrning av studentbostäder I en kommun som Umeå är det alltid kö till studentbostäder i samband med terminsstarten, även om ett jämviktsläge på bostadsmarknaden brukar uppnås längre fram på terminerna. Umeå är en av de städer som rödlistas i Sveriges förenade studentkårers bostadsrapport för 2017, där bostadssituationen beskrivs som ett stort problem för studenter i Umeå. Enligt förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning får en myndighet inte ingå hyresavtal för bostadslägenhet i syfte att upplåta lägenheten i andra hand. Dock ges universitet och högskolor möjlighet att ingå hyresavtal för bostadslägenhet för att upplåta lägenheten i andra hand till utländska studenter inom utbytesprogram eller gästforskare. Regeringen medgav 2010,

232 Dnr FS Sid 11 (26) under en prövotid, undantag från lokalförsörjningsförordningen för nio angivna lärosäten i storstadsområden, för att ge dessa lärosäten bättre möjligheter att rekrytera studenter genom att kunna erbjuda bostäder. Detta undantag har sedan förlängts, men avser fortfarande bara de tidigare angivna lärosätena. Umeå universitet anhöll redan 2010 om ett motsvarande undantag från lokalförsörjningsförordningen, med särskild hänvisning till vikten av konkurrensneutralitet vid rekryteringen av betalande studenter efter införandet av studieavgifter. De lärosäten som kan garantera betalande studenter ett boende i samband med ankomst ges genom undantaget en klar konkurrensfördel framför de lärosäten som inte kan lämna motsvarande garanti. Det bör i sammanhanget påpekas att Sveriges lantbruksuniversitet, med verksamhet i bl.a. Umeå, har medgivits undantag men inte Umeå universitet. Det är fortsatt angeläget för Umeå universitet att ges samma förutsättningar vad gäller att tillhandahålla studentbostäder vid terminsstart för betalande studenter som de nio lärosäten som medgivits undantaget från den rubricerade förordningen. Ett undantag avseende andra forskare än gästforskare vore också av betydelse för universitetets möjlighet att rekrytera forskare från andra länder. 4. Forskning och utbildning på forskarnivå 4.1 Allmänt För att i framtiden kunna fortsätta rekrytera framstående lärare och forskare arbetar Umeå universitet fortlöpande med att stärka sin konkurrenskraft både nationellt och internationellt genom att utveckla kvalitativa och effektiva rekryteringsprocesser, attraktiva karriärvägar och anslagsbaserad finansiering av karriärbefattningar och högre lärartjänster. Viktiga strategiska utmaningar i detta sammanhang är den alltför låga andelen basanslag samt de ökade kostnaderna för forskningsinfrastruktur, vilka berörs under egna avsnitt nedan. När det gäller samhällsutmaningar har Umeå universitet framgångsrik forskning inom flera av de områden som pekas ut i den senaste forskningspolitiska propositionen. Vi vill också ta vara på de möjligheter vi som fullbreddsuniversitet har att arbeta gränsöverskridande. Ett exempel är vår satsning på ett arktiskt centrum, som ligger väl i linje med regeringens strategi för den arktiska regionen och som med ett särskilt stöd kan utgöra en än viktigare nationell resurs (se avsnitt 6.1). Vi arbetar också för att stärka den kliniska forskningen samt den praktiknära utbildningsvetenskapliga forskningen, bl.a. genom deltagande i försöksverksamheten för att stärka den vetenskapliga grunden i skolan med den så kallade ALF-modellen som förebild. Antalet doktorsexamina uppvisar en nedåtgående trend, vilket har föranlett interna diskussioner vid Umeå universitet kring orsaker till och konsekvenser av detta. Umeå universitet konstaterar att trenden är nationell, och att det därför behövs en nationell diskussion i frågan. Det var därför olyckligt att den senaste forskningspolitiska propositionen med ett uttalat tioårsperspektiv helt saknade resonemang om forskarutbildningens bredare roll eller grunderna för dess dimensionering. Universitetskanslersämbetets och SUHF:s gemensamma konferens om forskarutbildningens dimensionering den 30 november 2017 var ett positivt initiativ till en diskussion som bör fortsätta under de närmaste åren. 4.2 Andel basanslag till forskning Regeringen framhåller i den forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan (prop. 2016/17:50) vikten av att lärosätenas medel till forskning och forskarutbildning ökar för att ge lärosätena bättre förutsättningar att stärka kvaliteten i verksamheten. Umeå universitet instämmer och vill betona att höjda basanslag inom forskningen är avgörande för universitetens förmåga att vara de starka och ansvarsfulla lärosäten som regeringen efterfrågar. För att uppnå detta är det dock

233 Dnr FS Sid 12 (26) nödvändigt att kraftigt höja andelen basanslag i förhållande till andelen externa forskningsanslag. Forskningsmedel fördelade i konkurrens har en viktig funktion, men i dag finns en obalans mellan andelen direkta statliga basanslag och externa forskningsbidrag som hämmar universitetens förmåga att ta det ökade ansvaret för internationalisering, karriärtjänster, infrastruktur, jämställdhet, forskningsanknytning med mera som regeringen efterfrågar och som skulle gagna Sverige som forsknings- och kunskapsnation. Den planerade ökningen av basanslagen fram t.o.m är viktig och välkommen, men kan inte förväntas påverka balansen nämnvärt då ungefär lika mycket pengar tillförs forskningsråden och Vinnova Fördelningskriterier för basanslaget Regeringen har de senaste åren genomfört eller aviserat förändringar i de fördelningskriterier för som infördes 2009, nu senast införande av en s.k. samverkansindikator. Umeå universitet ser samverkan med det omgivande samhället som central för att upprätthålla kvalitet och relevans i vår utbildning och forskning och ta vårt samhällsansvar. Vi menar dock att införande av en samverkanskomponent i fördelningen av de direkta anslagen till forskning och forskarutbildning inte är ägnat att främja samverkan, bl.a. eftersom det inte behövs ytterligare konkurrensutsättning av de redan för små basanslagen och eftersom det saknas rimliga indikatorer för att mäta den mångfacetterade verksamhet som samverkan utgör (och som inte kan eller bör begränsas till just forskningen). Det underlag som Vinnova tog fram var inte utformat att användas som en indikator och bör inte heller användas som en sådan. Styr- och resursutredningen kommer att se över denna fråga, men eftersom det troligen dröjer ett antal år innan en ny modell kan sjösättas anser Umeå universitet att det olyckliga provisorium som infördes i budgetpropositionen för 2018 bör bli en engångsföreteelse. Umeå universitet vill också upprepa att de av Vetenskapsrådet föreslagna justeringarna i indikatorn publiceringar och citeringar inte bör införas i avvaktan på Styr- och resursutredningens förslag, med tanke på de stora omfördelningseffekter som dessa skulle innebära. 4.3 Forskningsinfrastruktur Att ge forskarna tillgång till relevant och högkvalitativ forskningsinfrastruktur blir allt mer centralt för utveckling av forskning och innovation. Umeå universitet har forskningsinfrastruktur av högsta klass och är ledande inom ett antal områden som attraherar framgångsrika forskare från hela världen. För Umeå universitet och för hela regionen är det av stor betydelse i vilken utsträckning universitetet fortsättningsvis kan utgöra en nationell nod inom några områden. Tillgång till avancerade infrastrukturer är dock en allt större strategisk utmaning, som Umeå universitet delar med många andra lärosäten och som kräver fortsatta insatser på lärosätesnivå och nationell nivå. På lärosätesnivå utarbetar Umeå universitet styrdokument och processer som tydliggör planering, prioritering och finansiering av forskningsinfrastruktur. Förbättrad intern hantering av forskningsinfrastruktur ska bidra till att de mest angelägna behoven lyfts fram och kan prioriteras i en transparent process. De ökade kostnaderna är dock en stor utmaning. Vid Umeå universitet ökade kostnaderna för avskrivningar inom verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning med 38 procent mellan 2013 och 2017, vilket i stor utsträckning är kostnader för forskningsinfrastruktur. På nationell nivå utgör den nya modellen för prioritering av infrastruktur en positiv utveckling som dock behöver stärkas av ytterligare insatser. Inte minst behövs en mer långsiktig finansieringsmodell. När det gäller prioritering behövs ett effektivt system där vi som forskningsnation får bästa möjliga utfall av de investeringar som görs. Häri ingår en koncentrationsaspekt, men också att forskningsinfrastruktur kan etableras med tillräcklig spridning över landet för att möjliggöra ett effektivt nyttjande och samarbete mellan lärosäten. Exempelvis var etableringen av SciLifeLab en inledningsvis alltför koncentrerad satsning, som dock successivt har förbättrats genom etablerandet av noder vid andra lärosäten.

234 Dnr FS Sid 13 (26) Mycket stora nationella infrastrukturer såsom ESS och Max IV erbjuder unika möjligheter för svensk forskning och innovation, men är också enormt kostsamma och riskerar att dränera resurser för annan ny och befintlig infrastruktur inom samtliga vetenskapsområden. För att ESS och Max IV ska kunna utnyttjas optimalt av landets lärosäten kan det krävas stimulansmedel för att komma igång med verksamheten. Umeå universitet välkomnar regeringens avsikt att skapa en Nationell forskningsagenda för registerbaserad forskning och vi ser fram emot att bidra med kunskap till detta utvecklingsarbete. 4.5 Forskningssamarbeten Umeå universitet bedömer i dagsläget inte att vi har några internationella forskningssamarbeten som kräver riksdagens godkännande. 5. Ekonomisk utveckling I nedanstående tabell framgår universitetets ekonomiska resultat respektive intäkter de senaste fem åren, i miljoner kronor. År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 Ekonomiskt resultat Intäkter Det ekonomiska resultatet år 2017 uppgår till ett överskott om 102 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,4 procent av de totala intäkterna år Umeå universitetet har åren redovisat ekonomiska underskott, vilket medfört en minskning av myndighetskapitalet under dessa år. I Riksrevisionens rapport Varför sparar lärosätena? - En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor (RiR 2017:28) framgår i bilaga 3 att Umeå universitet har lägst andel myndighetskapital i relation till kostnader år 2016 av samtliga universitet, 12 procent. Som Umeå universitet har framfört i remissvaret på rapporten anser vi att de flesta av Riksrevisionens förslag är rimliga, men anser att det är viktigt att invänta Styr- och resursutredningens (utredningen för starka och ansvarsfulla lärosäten) förslag innan nya kriterier utarbetas. När det gäller rekommendationen att införa ett kvantitativt återrapporteringskrav avseende redovisning av myndighetskapital uppdelat på fritt respektive intecknat kapital är vi dock negativa, eftersom vi anser att en sådan uppdelning skulle innebära låsningar och försämrade möjligheter att kunna använda myndighetskapital. Universitetsstyrelsen beslutade redan år 2013 att anpassning till en lägre kostnadsnivå skulle ske planerat fr.o.m. år 2014 och i oktober år 2015 beslutade rektor om flera åtgärder i syfte att ytterligare säkra upp ekonomistyrningen inom universitetet samt därigenom anpassa kostnaderna till en lägre nivå. Av dokumentet Budget Umeå universitet år 2017, inkl. ekonomisk plan framgår att det ekonomiska resultatet för universitetet planerades vara +-0 miljoner kronor år Resultatet för året är väsentligt högre och överensstämmer relativt väl med prognosen i delårsrapport som var +94 mnkr för år Universitetets mål är att det ekonomiska resultatet de närmaste åren ska ligga nära +-0 och innefatta visst nyttjande av myndighetskapital under perioden Under hösten 2017 har analysarbete och dialoger med fakultetsledningar genomförts utifrån det prognosticerade ekonomiska resultatet. År 2018 fortsätter arbetet med att förstärka universitetets uppföljnings- och

235 Dnr FS Sid 14 (26) prognosarbete på samtliga organisatoriska nivåer, bl.a. genom att periodisering av kostnader och intäkter kommer att genomföras tätare under året samt tydligare kopplas till prognosarbete. Analys pågår fortsatt och ytterligare åtgärder kan komma att vidtas i syfte att universitetet årligen ska nyttja tillgängliga resurser i så hög grad som möjligt till att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet. Umeå universitet var år 2016 det universitet i landet som hade lägst andel lokalkostnader i relation till totala kostnader, 9,7 procent. Andelen lokalkostnader är något högre år 2017 jämfört med år Universitetsledningen följer noga utvecklingen av lokalbestånd inklusive tomma lokaler och vidtar löpande åtgärder efter förslag från lokalförsörjningsenheten samt har en långsiktig planering. Rektor beslutar om alla investeringar över 3 miljoner kronor. Mot bakgrund av detta är bedömningen att universitetet har god kontroll och förmåga att hantera eventuella utmaningar som kan komma avseende förändrade lokalbehov. Sammanfattningsvis har Umeå universitet en stabil ekonomi och har som ambition att nyttja tilldelade resurser i hög grad. Vi ser inga risker för betydande intäktsminskningar eller oplanerade underskott i verksamheten de närmaste tre åren. Vi ser däremot att vi behöver stärka vår ekonomiuppföljning ytterligare samt öka kommunikationsinsatser i syfte att samtliga organisatoriska nivåer ska nyttja tilldelade resurser i hög grad. Om universitetet mot förmodan skulle drabbas av betydande intäktsminskningar eller oplanerade underskott, kommer vi att vidta åtgärder. Vi bedömer att det finns tillräcklig ekonomisk stabilitet för att kunna hantera sådana situationer. 6. Samarbete i norr 6.1 Centrum för arktisk forskning och utbildning Universitet anhåller om ett uppdrag avseende arktisk forskning samt äskar resurser motsvarande 20 mnkr/år för att under perioden inrätta ett nationellt centrum för arktisk forskning och utbildning. Intresset för Arktis är större än någonsin. I en tid av hastig klimatförändring och förändrade geopolitiska förutsättningar ser vi nya utmaningar för befolkningar, samhällen, industrier (t.ex. gruvnäringen), säkerhet, ekonomisk utveckling och miljöer. Hållbara lösningar kräver forskningsbaserad kunskap, och vikten av en stark forskning kring Arktis med omfattande internationella samarbeten blir alltmer påtaglig. Sverige är ett arktiskt land men saknar en tydlig arena för de arktiska frågorna inom landet som kan främja ett effektivt resursutnyttjande och ett lösningsorienterat angreppssätt inom forskning, undervisning, förvaltning och samverkan. Umeå universitet har mot bakgrund av det etablerat Arktiskt centrum (Arcum), som i dag samlar fler än 300 forskare vid universitetet. Under 2017 har universitetet också skrivit ett avtal om fördjupat samverkan med Polarforskningssekretariatet, som är beroende av Umeå universitet dels för verksamheten i Abisko men också när det gäller arktiska förhållanden överlag. På så vis är det redan i dag så att t.ex. Utrikesdepartementet vid många tillfällen när det gällde Sveriges ordförandeskap i Arktiska rådet, eller nu i Barentsrådet, använt sig av den kompetens som finns vid Arcum snarare än vid Polarforskningssekretariatet. Men eftersom

236 Dnr FS Sid 15 (26) universitetets insats sker inom ramen för befintliga resurser har en gräns nåtts för den insats som kan tillhandahållas. Samtidigt ser universitetet ett ökat behov för satsningar på nationell och internationell nivå för att utveckla de styrkor som återfinns i den arktiska regionen. Sverige saknar i dag ett sammanhållet grepp för att överblicka, samordna och utveckla den potential som ryms på landets samtliga universitet när det gäller arktiska frågor. Arktiska forsknings- och utbildningsinstitutioner har under senare år etablerats i våra grannländer medan Sverige har saknat mottagningskapacitet. För att Sverige ska kunna flytta fram sin position så att vi kan delta på någorlunda lika villkor i det internationella forskningssamarbetet, behöver ett koordinerat nationellt arktiskt forsknings- och utbildningscentrum etableras där ett väl utvecklat samarbete med Arktiska Rådets arbetsgrupper och University of the Arctic skulle kunna äga rum. I Norge (Tromsö) och Finland (Rovaniemi / Uleåborg) finns väl etablerade arktiska centra. Umeå universitet har under 2017 inlett ett strategiskt samarbete för att stärka det internationella samarbetet med UiT Norges arktiska universitet, University of Lapland, University of Oulu och Luleå tekniska universitet. Samarbetet har fått namnet Arctic Five och syftet med denna satsning är att samordna de nordiska forskning- och undervisningsresurserna när det gäller frågor om gruvnäring, energi, urfolk, hälsa samt regional utveckling och turism. Detta samarbete är ett bra exempel för hur Sveriges position inom det arktiska forsknings- och utbildningssamarbetet kan stärkas, men vi möter samtidigt ekonomiska gränser som inte tillåter ett jämbördigt deltagande och fullt nyttjande av de möjligheter som detta samarbete ger. Umeå universitet äskar mot bakgrund av ovanstående medel för utbyggnaden av Arcum till en kraftfull aktör i det internationella arktiska forskningssamarbetet. 6.2 Innovationsplattform Norr Universitet anhåller om ett strategiskt stöd för att stärka Sveriges innovationskraft genom utveckling av utbildning och forskning. Innovationsplattform Norr är en gemensam satsning av Luleå tekniska universitet (LTU), Umeå universitet och Mittuniversitetet för att stärka universitetens bidrag till att utveckla och utnyttja de norrländska resurserna för ett hållbart samhällsbyggande. Norra Sverige med sin rikedom av skog, mineraler och grön energi har alla förutsättningar för att bli ledande för omställningen till ett hållbart samhälle. Norra Sverige har under senare åren ofta utpekats som ett område med problem kring avfolkning och arbetslöshet. Denna bild missar att Norra Sverige också är en region som hamnar högst i EUs innovationsindex. Inte minst tre universitet med goda relationer sinsemellan och med samverkan till det omgivande samhället utgör viktiga nav i det regionala innovationssystemet. Vi menar att dessa universitet i samverkan med andra regionala privata och offentliga aktörer ytterligare kan bidra till en positiv utveckling i Norr som också kommer att gagna resten landet, under förutsättning att erforderliga resurser ställs till förfogande. Regeringens vilja att satsa på utveckling i hela landet ser vi som en välkommen kursändring efter en tid där frågor om Norra Sverige tycks ha legat i träda. Inom Innovationsplattform Norr fokuseras på följande områden vilka är synnerligen angelägna för

237 Dnr FS Sid 16 (26) den framtida utvecklingen i Norr och som har stor betydelse för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft som industri- och kunskapsnation. Vi vet att vi kan bidra med kunskap och expertis inom dessa områden eftersom de varit centrala och viktiga för universitetens verksamhet och utveckling. Insatsområde 1: Utveckla framtidens lärande mot mer flexibla utbildningsformer Regeringens målsättning att utbildning skall vara tillgänglig under hela arbetslivet och platsoberoende kan uppnås genom ökat inslag av digitalisering och genom flexibla utbildningsformer. Umeå universitets läkarutbildning på fyra orter är ett gott exempel på detta. Norra Sveriges geografiska förutsättningar har redan tidigt skapat ett motiv för att utveckla denna typ av utbildningar som dock också har visat sig vara något mer kostsamma. Vi kommer att utnyttja vår erfarenhet från utveckling av den typen av utbildningar och bredda utbudet av flexibla utbildningar vilket möjliggör studier oberoende av bostadsort och tidpunkt i livet, något som inte bara kommer att gälla norra Sverige utan också hela landet. Insatsområde 2: Förädla de arktiska styrkorna, med avseende på naturresurser och klimat, och utveckla näringslivet på ett hållbart sätt Norra Sverige är och har länge varit en viktig källa för Sveriges välfärd. Tillgång till resurser som skog och mineraler samt till vatten- och vindkraft innebär inte bara tillgång till viktiga exportvaror utan har under åren också gett upphov till teknologisk utveckling och innovation. Idag kan dessa resurser användas för att bidra till att leda utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Norra Sverige kan i detta sammanhang också fungera som testbädd för innovativa produkter och ansvarsfulla förfaringssätt. Forsknings- och utvecklingsverksamhet behövs i ett innovationssystem som syftar till att skapa en hållbar framtid. Insatsområde 3: Utveckla nya modeller för attraktiva arktiska samhällen som inte kräver hög befolkningstäthet, inte minst med hänsyn till vård och annan samhällsservice Även om urbaniseringen i Norra Sverige är en förutsättning för ett modernt servicesamhälle, är det ett problem i en situation där näringslivet baseras på naturresurser som är utspridda över ett stort territorium. Det krävs människor på plats som arbetar i dessa näringar och med den fysiska och sociala infrastrukturen. Forskning visar att det idag inte längre är endast tillgången till arbete som gör att människor bosätter sig på en plats. Digitaliseringen är en viktig förutsättning för att kunna balansera dessa utmaningar och ett viktigt bidrag till att utveckla attraktiva samhällen i hela Norra Sverige. Det kvarstår dock stora utmaningar när det gäller kunskapen vad som utgör attraktiva samhällen och hur dessa skapas. Vi avser att fördjupa vår kunskap om hur bl.a. digitalisering möjliggör skapandet av attraktiva samhällen i glesbygd, kunskap som skapar mervärde såväl i hela landet som globalt. 7. Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit De totala investeringarna i anläggningstillgångar var år mnkr, se tabell 5. År 2018 beräknas investeringar i anläggningstillgångar öka något, bl.a. p.g.a. fortsatt utveckling av IT-systemet Ladok 3 och investeringar i nytt medicinsk-biologiskt centrum. År beräknas investeringar i anläggningstillgångar vara 200 mnkr per år, för att minska något till 185 mnkr år 2021.

238 Dnr FS Sid 17 (26) Universitetets låneram är 650 mnkr år Denna nivå bedöms vara tillräcklig även för år och Umeå universitet önskar därför att låneramen kvarstår på 650 mnkr för åren Information om verksamhetsinvesteringar I tabell 5 resp. 5 a framgår universitetets planerade investeringar respektive planerade investeringar för objekt över 20 mnkr. 9. Lokalförsörjning I tabell 6 redovisas planerad lokalförsörjning vilket innefattar såväl beslutade som planerade lokalförhyrningar och ombyggnadsprojekt. Planen för lokalförsörjning för åren bygger på prognoser där flera projekt inte är kostnadsberäknade i detalj eller beslutade och prognosen innehåller därför osäkerheter. Under perioden kommer en ombyggnation av Biologihuset att färdigställas. Umeå universitet har skrivit en framställan till regeringen om att få teckna hyresavtal som kräver regeringens medgivande enligt förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning. Projektet medför investeringar och ökade hyreskostnader. Umeå universitet planerar att bygga ett Umeå Science Center på Konstnärligt campus som kommer innebära investeringar och ökade hyreskostnader. Universitetet planerar också investeringar för att höja nivån på lärosalar. Sammanfattningsvis konstateras att även de kommande åren kommer investeringsnivån sannolikt att hamna högt. Universitet med en stor volym lokaler har hela tiden att balansera lokalbehov mot riskexponering i kontraktslängder. En professionell hantering av kontrakten ger normalt sett en blandning av längre och kortare kontraktslängder för att kunna möta olika händelseutvecklingar. Universitetet behöver kunna lägga en andel av våra kärnlokaler i längre kontrakt och kunna hålla lokaler som härbärgerar verksamheter av mer volatil karaktär med lite kortare kontraktslängder. För att kunna hålla låga kostnader är låg riskexponering för en fastighetsägare av stor vikt, framförallt vid nyproduktion och stora ombyggnationer som kräver stora investeringar av fastighetsägaren har ett längre hyresavtal betydelse för årshyran. Möjligheten att agera utifrån en lokal marknad och dess svängningar kan vara avgörande för hur utfallen på långsiktiga kostnader blir. 10. Avgiftsbelagd verksamhet Intäkter för avgiftsbelagd verksamhet förväntas öka något under planeringsperioden, se tabell 7.

239 Dnr FS Sid 18 (26) Tabellbilaga Tabell 1 Total budget Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit Tabell 5 Verksamhetsinvesteringar Tabell 5A Särskild information om verksamhetsinvesteringar Tabell 6 Lokalförsörjning Tabell 7 Avgifter

240 Dnr FS Sid 19 (26) Tabell 1 Total budget År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År 2021 Total budget ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Årets kapitalförändring/ årets resultat Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) Utgående oförbrukade bidrag Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3. 2 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat. Större förändringar mellan åren vad gäller budgeterade intäkter för avgifter respektive bidrag ska alltid kommenteras.

241 Dnr FS Sid 20 (26) Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År 2021 ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp Beräknad avräkning 2 (A) Särskilda åtaganden (B) Anslag (A+B) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2018 i 2018 års prisnivå. 2 Beräknad avräkning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter.

242 Dnr FS Sid 21 (26) Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År 2021 ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2018 i 2018 års prisnivå.

243 Dnr FS Sid 22 (26) Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit Miljoner kr År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År 2021 Investeringar i ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 anläggningstillgångar 1 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldkontoret Maximalt utnyttjande av låneramen under året Föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 0 0 0,6% 0,75% Summa räntor och amorteringar Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året Föreslagen räntekontokredit Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

244 20 Dnr FS Sid 23 (26) Tabell 5 Verksamhetsinvesteringar År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År 2021 År 2022 ÅR -1 ÅR 0 ÅR 1 ÅR 2 ÅR 3 ÅR 4 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar Summa verksamhetsinvesteringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordn Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering

245 Dnr FS Sid 24 (26) Tabell 5A Särskild information om verksamhetsinvesteringar År 2018 År 2019 År 2020 År 2021 År 2022 Totalt Ack. ÅR 0 ÅR 1 ÅR 2 ÅR 3 ÅR4- (tkr) utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Verksamhetsinvesteringar per objekt 1 Utveckling av Ladok3-studieadministrativt system HPC2N Cryo-Elektromikroskop Medicinskt biologiskt centrum Summa utgifter för investeringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) 0 Anslag (efter medgivande av regeringen) 0 Summa finansiering Varav investeringar i: Datasystem, rättigheter m.m Maskiner och inventarier Fastigheter och mark 0 Övriga verksamhetsinvesteringar Summa investeringar i anläggningstillgångar Avser objekt som överstiger 20 miljoner kronor. 2 Kolumn C avser ackumulerat utfall t.o.m. 2017, kolumn B avser kostnader under perioden

246 20 Dnr FS Sid 25 (26) Tabell 6 Lokalförsörjning År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År 2021 Redovisning av lokaler (mnkr) ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Area, kvm LOA (exkl. studentoch gästforskarbostäder) - föregående års utgång ökning under året minskning under året vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet nyinvesteringar avskrivningar Lokalhyra (exkl. student- och gästforskarbostäder) (B) Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) Sammanställning av lokalkostnader (exkl. student- och gästforskarbostäder) 4 (C) Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) Lärosätets totala kostnader (D) Totala externa hyresintäkter Justerade totala kostnader (D2) Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 6 10,3% 10,3% 10,6% 10,4% 10,0% Lokalkostnadens andel av justerade totala kostnader 7 10,5% 10,5% 10,7% 10,5% 10,2% 1 En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 3 Beräknas som B/A. 4 Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer (REK 2014:1, , dnr 14/069) om lokalkostnader vid universitet och högskolor i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna. 5 Beräknas som C/A. 6 Beräknas som C/D. 7 Beräknas som C/D2. Lokalvårdskostnad ingår i redovisad lokalkostnad men motsvarar bokförd lokalvårdsintäkt. Ett hyreskontrakt i LOA:V har räknats om till LOA genom att beräkna LOA=LOA:V*1,3 Lärosätet har i juni 2017 inkommit med hemställan om att få teckna 20-årigt hyresavtal avseende Biologihuset.

247 Dnr FS Sid 26 (26) Tabell 7 Avgifter (tkr) Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat År varav tjänsteexport År varav tjänsteexport År varav tjänsteexport Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel 1 Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat År År År Intäkter som inte får disponeras Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 avgiftsförordningen ska inte redovisas. I tabell Uppdragsverksamhet ingår intäkter och kostnader hänförbara till studieavgifter för avgiftsskyldiga studenter med tkr. Intäkter och kostnader bedöms vara lika stora. Studieavgifterna klassificeras som tjänsteexport enligt SUHF rekommendation. Tabell Offentligrättslig verksamhet avser intäkter och kostnader hänförbara till högskoleprovet.

248 Bilaga p 13 A

249 UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Sid 1 (2) Dnr: FS Revidering av arbetsordning för Umeå universitet Föredragande Akademisekreterare Daniel Andersson och utredare Anders Steinwall. Sammanfattning Umeå universitets arbetsordning fastställer och beskriver universitets övergripande organisations- och beslutsstruktur samt de olika funktionernas och rollernas ansvar och uppgifter. Universitetets ledning samt de organisatoriska basenheterna med stödjande funktioner. I arbetsordningen anges även den lagstiftning och hantering som gäller för universitetets handläggning av beslutsärenden. Revideringen har skett efter beredning av planeringsenheten och utsedd arbetsgrupp samt remitterats till fakulteter, universitetsförvaltning, universitetsbiblioteket, Lärarhögskolan, studentkårer samt fackliga huvudorganisationer. Beslut Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa Arbetsordning för Umeå universitet att gälla från och med den 1 mars 2018 samt uppdrar till rektor att besluta om närmare bestämmelser, inklusive övergångsbestämmelser för sådana enheter som inrättats enligt tidigare gällande regelverk. Bakgrund Högskoleförordningen (1993:100) anger i 2 kap 2 p 8 att universitetets styrelse ska besluta om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning. Arbetsordningen syftar ytterst till att klargöra roller och ansvar och utgöra ett regelverk som är ändamålsenligt för verksamheten, tydligt och överskådligt intern och externt, samt vara flexibelt och hållbart över tid. I nu gällande arbetsordning som fastställdes av universitetsstyrelsen den 6 oktober 2016 hänvisas till, och återges delvis, ett särskilt regelverk avseende formerna för inrättande, organsiation och avveckling mm för universitetets institutioner, centrumbildning, arbetsenheter och högskolor fastställt av universitetsstyrelsen den 16 februari 2012 (UmU ). I beslutet om detta särskilda regelverk anges att det ska ses över senast vid utgången av Under våren 2017 har planeringsenheten på rektors uppdrag påbörjat en översyn, i enlighet med vad som stipuleras i regelverket samt mot bakgrund av ett antal frågeställningar och oklarheter som aktualiserats i olika sammanhang, gällande t.ex. organisatorisk placering, styrning och delegation, samt kriterier och former för inrättande och uppföljning. Med utgångspunkt i denna översyn och efter jämförelse med motsvarande regelverk vid ett antal andra lärosäten i Sverige och utomlands beslutade rektor den 5 september 2017 om att utse en universitetsgemensam arbetsgrupp med uppdrag att ta fram ett förslag till förändringar av ovan nämnda regelverk samt analysera konsekvenserna för befintliga enheter och föreslå hur dessa ska föras in under det nya regelverket. Det nya regelverkets övergripande delar ska, enligt uppdraget, utformas för beslut av universitetsstyrelsen. Närmare detaljer och handläggningsordningar bör utformas för beslut av rektor (FS ). Föreliggande förslag har tagits fram efter beredning av planeringsenheten och utsedd arbetsgrupp samt

250 UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Sid 2 (2) Dnr: FS remitterats till fakulteter, universitetsförvaltning, universitetsbiblioteket, Lärarhögskolan, studentkårer samt fackliga huvudorganisationer. Den del av arbetsordningen som direkt relateras till arbetsgruppens uppdrag är avsnitt 7.1. Mot bakgrund av remisshanteringen förslås dock även vissa andra justeringar i arbetsordningen. Analys och motivering Nedan anges förslagets viktigare förändringar mot nu gällande arbetsordning. Avsnitt 1 Organisationskarta. Organisationskartan över universitetet har justerats så att den överensstämmer med nu gällande organisation. Avsnitt 2.1 Universitetsstyrelsens sammansättning. Ett tillägg om att, utöver prefekter och ledamöter i fakultetsnämnder, kan inte föreståndare för arbetsenheter komma ifråga som ledamot i styrelsen. Studenternas mandatperiod i styrelsen fastställs till ett (1) år. Avsnitt 2.1 Universitetsstyrelsens utskott och kommittér. Ett nytt avsnitt som beskriver det av styrelsen den 5 oktober 2017 inrättade Universitetsstyrelsens revisionsutskott samt styrelsens budgetkommitté. Avsnitt 3.3 Formerna för rektors beslutsfattande. Nytt avsnitt som fastställer formerna och vilka delar som rektors beslutsfattande ska innehålla, på motsvarande sätt som sedan tidigare görs för dekans och prefekts beslutsfattande. Avsnitt 3.5 Universitetsdirektör. Tydligörande att i enlighet med rektors besluts- och delegationsordning så har universitetsdirektören att besluta om universitetsförvaltningens organisation. Avsnitt 4.3 Utseende av prorektor. Ett förtydligande om att uppdraget som prorektor får förnyas efter en första mandatperiod. Avsnitt Elektorsförsamling. Nytt avsnitt som fastställer att Umeå universitet ska ha en elektorsförsamling och vilken sammansättning och uppgifter församlingen har. Avsnitt 5.2 Rådgivande organ. En rad tidigare angivna råd i ordningen upptas inte längre utan i stället sker en hänvisning (5.2.3) till att rektor har att fatta beslut om de övriga rådgivande organ som kan behövas. Avsnitt 6.2 Fakultetsnämndernas uppgift. En omformulering för att betona nämnderna strategiska ansvar samt att innovation inte anges som särskild uppgift. Avsnitt 6.3 Fakultetsnämndernas sammansättning. Studenternas mandatperiod i nämnderna fastställs till ett (1) år samt ett tydligörande att i de fall prodekan utses till dekan, får de sammanlagda mandatperioderna som prodekan och dekan inte överskrida totalt tolv (12) år. Avsnitt 6.4 Utseende av ledamöter i fakultetsnämnden. Ett tillägg om att, utöver prefekter, kan inte heller föreståndare för arbetsenheter komma ifråga som ledamot i fakultetsnämnd.

251 UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Sid 3 (2) Dnr: FS Avsnitt 6.7 Övriga bestämmelser om fakulteternas organisation. I nuvarande arbetsordning står att samtliga fakulteter ska ha minst två beredande kommittéer: en för utbildningsfrågor och en för forskningsfrågor samt att ordförandena för dessa kommittéer sitter fakulteternas ledningsgrupper. Dessa bestämmelser utgår enligt förslaget. Tydligörande att en fakultet kan ha flera anställningskommittér. Avnitt 7.1 Organisatoriska enheter på basnivå. Högskolor anges inte som en del av universitetets organisatoriska basnivå då det är en benämning på antingen en institution, arbetsenhet eller ett centrum. Avnitt Institutioner. En ny lydelse om att i de fall det finns särskilda skäl kan en institution indelas i underliggande avdelningar. I övrigt i huvudsak omformuleringar. Nu gällande ordning Institutioner utgör grunden i universitetets organisation. Vid institutioner bedrivs utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället och de rymmer inom sig ett eller flera akademiska ämnen. Reviderad lydelse Institutioner utgör grunden i universitetets organisation. Vid institutioner bedrivs, inom ett eller flera akademiska ämnen, utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället. Utbildning omfattar normalt grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Institutioner inrättas, ombildas eller avvecklas av universitetsstyrelsen. Institutioner ingår i normalfallet i en fakultet och lyder under en fakultetsnämnd. Institutioner ingår i en fakultet och lyder under en fakultetsnämnd. Undantagsvis kan en institution ingå i fler än en fakultet. Universitetsstyrelsen beslutar vilken eller vilka fakulteter en institution ska ingå i. Institutioner leds av en prefekt som utses av dekan. En institution kan om det finns särskilda skäl indelas i underliggande avdelningar, enligt närmare regler beslutade av rektor. Avnitt Arbetsenheter. Ett tydligörande om att det är särskilda skäl som föranleder organisation som arbetsenhet i stället för att utgöra eller vara del av en institution. Dessa särskilda skäl som kan förändras över tid motiverar att det införs en omprövning av organisationsformen som ska ske efter en viss tid som anges i inrättandebeslutet. Nu gällande regel att arbetsenheter ska ledas av en styrelse utgår. Arbetsenheter leds därmed av en föreståndare på samma sätt som en institution leds av prefekt. Där så är motiverat kan ett rådgivande organ knytas till arbetsenheten. Nu gällande ordning Arbetsenheter har ett mer avgränsat uppdrag än en institution och är till skillnad från centrumbildningar i normalfallet inte fakultetsöverskridande. Reviderad lydelse Arbetsenheter är en organisatorisk enhet som av något skäl inte bör utgöra eller ingå i en institution.

252 UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Sid 4 (2) Dnr: FS Arbetsenheter inrättas, ombildas eller avvecklas av rektor. Arbetsenheter ligger under en värdfakultet. Arbetsenheter leds av en styrelse och därunder en föreståndare. Arbetsenheter lyder under en fakultetsnämnd eller motsvarande. Undantagsvis kan en arbetsenhet ingå i fler än en fakultet. Rektor beslutar vilken eller vilka fakulteter eller motsvarande som en arbetsenhet ska ingå i. Arbetsenheter leds av en föreståndare som utses av dekan eller motsvarande. Ett rådgivande organ kan knytas till arbetsenheten. Ansvarig fakultet eller motsvarande ska vid de tidpunkter som beslutas av rektor, ompröva om verksamheten fortsatt bör bedrivas i samma form eller om arbetsenheten bör ombildas eller avvecklas. Avsnitt Centrum. Benämningen centrumbildning, som i dag enbart används i regelverket och inte i någon befintlig centrumbildnings namn, ersätts med benämningen centrum. Enligt det nya regelverket kan centrum inrättas såväl mellan fakulteter som inom en fakultet. Möjligheten till placering direkt under rektor försvinner därmed. En annan skillnad jämfört med nu gällande definition är också att centrumformen inte är begränsad till forskningssamarbeten, utan även kan avse utbildning. Samverkan med det omgivande samhället kan också vara ett viktigt skäl till inrättande av centrum. Vidare tydligörs centrumformens dynamiska karaktär på två sätt. Dels ska ett centrum inrättas för en begränsad tid, med möjlighet till förlängning efter genomförd utvärdering. Dels försvinner möjligheten till undantag från regeln att centrum inte ska ha egna anställda. Ordningen med värdfakultet ersätts med att varje centrum ska ha en värdinstitution eller värdarbetsenhet. Den dagliga verksamheten ska ledas av en centrumföreståndare, som utses av värdinstitutionens prefekt i samråd med inrättande instans. Centrumföreståndaren och en representant från värdinstitutionens ledning ska ingå i styrgruppen. Nu gällande ordning I en centrumbildning samarbetar flera forskare från olika vetenskapliga discipliner kring gemensamma vetenskapliga frågeställningar. Syftet med en centrumbildning är att stimulera Centrumbildningar inrättas, ombildas eller avvecklas av rektor. Reviderad lydelse Ett centrum kan inrättas för att främja eller synliggöra samarbete kring forskning, utbildning eller samverkan över ämnes- eller fakultetsgränser, med omgivande samhälle eller kring ett avgränsat fokusområde. Syftet med ett centrum är att skapa ett mervärde som inte kan uppnås inom ramen för ordinarie linjeorganisation Centrum som är fakultetsöverskridande eller inrättas tillsammans med en annan huvudman utanför Umeå universitet inrättas, ombildas eller avvecklas av rektor. Övriga centrum inrättas av dekan.

253 UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Sid 5 (2) Dnr: FS Centrum inrättas för en begränsad tid med möjlighet till förlängning. En utvärdering ska ske före inrättandeperiodens slut, med rekommendation om fortsatt verksamhet, avveckling eller ombildning. Centrumbildningar ligger i normalfallet under en värdfakultet. Centrumbildningar leds av en styrelse och därunder en föreståndare. Centrum administreras av en värdinstitution eller en värdarbetsenhet, och har inte egna anställda. Ett centrum ska ha en styrgrupp, med representation från ingående parter, som beslutar om centrets övergripande inriktning. Styrgruppens ledamöter utses av inrättande instans. Den dagliga verksamheten vid ett centrum leds av en centrumföreståndare. Centrumföreståndaren utses av värdinstitutionens prefekt i samråd med inrättande instans. Avnitt Högskola. Förtydligande innebär att högskola är en benämning och inte en särskild organisationsform samt att enbart organisationsformerna institution, arbetsenhet eller centrum kan ges benämningen högskola, och inte programråd eller grupp av programråd. Nu gällande ordning En högskola är endera en institution, en centrumbildning, en arbetsenhet, ett programråd, en grupp av programråd, eller ett särskilt organ som av universitetsstyrelsen fått status som högskola, där skälen för detta är marknadsföring, att stärka samverkan och samarbete eller som en kvalitetshöjande åtgärd. Reviderad lydelse En institution, arbetsenhet eller ett centrum kan av universitetsstyrelsen ges benämningen högskola, i syfte att profilera verksamheten och stärka samverkan och samarbete med externa parter. Universitetsstyrelsen beslutar om vilka organisatoriska enheter enligt ovanstående punkt som får benämnas högskolor. Rektor beslutar om närmare regler för benämningen högskola. Avsnitt 7.2 Institutionernas ledning. Tillägg om att Ställföreträdande prefekt och eventuella biträdande prefekter utses av dekan i samråd med tillträdande prefekt. Avsnitt 8.2 Umeå universitetsbibliotek. Tydligörande att i enlighet med rektors besluts- och delegationsordning så har universitetsbibliotekets styrelse att besluta om organisationen vid universitetsbiblioteket efter förslag från överbibliotekarien.

254 UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Sid 6 (2) Dnr: FS Expediering Universitetsledningen Arbetsgrupp för organsiationsöversyn Fakulteter Lärarhögskolan Studentkårer Fackliga huvudorgansiationer

255 Bilaga p 13 B

256 REGEL - ARBETSORDNING FÖR UMEÅ UNIVERSITET Typ av dokument: Regel Datum: Dnr: Dnr: FS Beslutad av: Universitetsstyrelsen Giltighetstid: tills vidare Område: Ansvarig förvaltningsenhet: Ersätter dokument: Organisation Planeringsenheten Denna arbetsordning ersätter tidigare arbetsordning fastställd av universitetsstyrelsen den 6 oktober 2016

257 Sammanfattning... 4 Inledning Organisation Organisationsschema Universitetsstyrelsen Universitetsstyrelsens roll Universitetsstyrelsens sammansättning Universitetsstyrelsens uppgifter Universitetsstyrelsens utskott och kommittéer Universitetsstyrelsens budgetkommitté Universitetsstyrelsens revisionsutskott Rektor Rektors roll Rektors uppgifter Formerna för rektors beslutsfattande Vicerektorer Universitetsdirektör Universitetets ledningsgrupp Prorektor Prorektors roll Prorektors uppgifter Utseende av prorektor Råd och beslutande organ på universitetsgemensam nivå Beslutande organ Disciplinnämnd Personalansvarsnämnd Elektorsförsamling Norrlands universitetssjukvårdsstyrelse Rådgivande organ Ledningsråd Arbetsmiljökommitté Övriga rådgivande organ Fakulteter Indelningen i fakulteter Fakultetsnämndernas uppgifter Fakultetsnämndernas sammansättning Utseende av ledamöter i fakultetsnämnden Dekans roll och uppgift Formerna för dekans beslutsfattande Övriga bestämmelser om fakulteternas organisation Institutioner, arbetsenheter och centrum Organisatoriska enheter på basnivå Institutioner Arbetsenheter Centrum Högskola Institutionernas ledning Internrevisionen, Universitetsbiblioteket, Universitetsförvaltningen och Lärarhögskolan vid Umeå universitet Internrevisionen Umeå universitetsbibliotek Umeå

258 8.3 Universitetsförvaltningen Lärarhögskolan vid Umeå universitet Handläggning av ärenden Umeå

259 Sammanfattning Umeå universitets arbetsordning fastställer och beskriver universitetets styrelse, universitets övergripande organisations- och beslutsstruktur samt de olika funktionernas och rollernas ansvar och uppgifter. I arbetsordningen anges även den lagstiftning och hantering som gäller för universitetets handläggning av beslutsärenden. Inledning Denna arbetsordning beskriver, i enlighet med 2 kap 2 p 8 högskoleförordningen, Umeå universitets interna organisation, styrning, hur och av vem beslut fattas samt relationen mellan de olika nivåerna i systemet. Av rektors besluts- och delegationsordning framgår närmare vilken beslutanderätt som är delegerad till de olika organen och funktionerna. I de fall det finns författningsbestämmelser för specifika verksamheter gäller dessa även om de inte återges i arbetsordningen Umeå

260 1 Organisation 1.1 Organisationsschema Umeå universitets organisation kan i enlighet med denna arbetsordning illustreras enligt följande: Umeå

261 2 Universitetsstyrelsen Avsnittet om universitetsstyrelsen följer den nationella regleringen i högskolelag och högskoleförordning samt universitetsstyrelsens arbetsordning fastställd av universitetsstyrelsen. 2.1 Universitetsstyrelsens roll Universitetsstyrelsen är Umeå universitets högsta beslutande organ. Styrelsen har inseende över universitetets alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs Universitetsstyrelsens sammansättning Universitetsstyrelsen ska bestå av en ordförande som utses av regeringen och högst fjorton andra ledamöter. Rektor ska ingå i styrelsen 2. Lärarna och studenterna vid universitetet har rätt att utse tre ledamöter vardera 3. Lärarna har därtill att utse två gruppsuppleanter, första och andra suppleant, och studenterna har att utse en gemensam gruppsuppleant 4. Närmare föreskrifter om formerna för utseende av lärare i styrelsen fastställs i särskild ordning av rektor. Prefekter, biträdande prefekter, ställföreträdande prefekter, föreståndare för arbetsenheter eller ledamöter i fakultetsnämnd kan inte komma ifråga som ledamöter i styrelsen. Ordförande och övriga ledamöter utses av regeringen. Se även tabellen här nedan för fördelningen av ledamöter i styrelsen liksom vilket organ som utser ledamöterna inom respektive kategori. Företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden 5. Universitetsstyrelsen utser vice ordförande inom sig 6. Universitetsstyrelsen är beslutsför när fler än hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden och rektor är närvarande 7. Kategori av ledamöter Antal Utses av Tidsperiod Ordförande 1 Regeringen Tre år Rektor 1 Regeringen Sex år (vanligtvis) Externa ledamöter 7 Regeringen Tre år Lärare Två (2) gruppsuppleanter (första och andra) Studenter En (1) gemensam gruppsuppleant 3 Elektorsförsamling (se även avsnitt 5.1.3) Tre år* 3 Studentkårerna Ett år * Omval av enskild lärarrepresentant i universitetsstyrelsen kan inte ske, i de fall den enskilde ledamoten innehavt två, på varandra följande, mandatperioder om totalt sex år. Om denna tid infaller under gällande mandattid ska berörd ledamot utträda ur styrelsen och fyllnadsval ska ske. Rektor kan besluta om dispens från denna regel om särskilda skäl föreligger. 1 2 kap 2 högskolelagen 2 2 kap 1 högskoleförordningen 3 2 kap 7 högskoleförordningen 4 Arbetsordning för universitetsstyrelsen vid Umeå universitet (Dnr: FS ) 5 2 kap 4 högskolelagen 6 2 kap 1 högskoleförordningen 7 2 kap 4 högskoleförordningen Umeå

262 2.3 Universitetsstyrelsens uppgifter Universitetsstyrelsen ska ha det ansvar som följer av lagar och förordningar. Universitetsstyrelsen ska besluta i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation. En mer detaljerad beskrivning av universitetsstyrelsens arbetsuppgifter, former för beslutsfattande och utseende, sammanträdesfrekvens etc. återfinns i universitetsstyrelsens arbetsordning. 2.4 Universitetsstyrelsens utskott och kommittéer Universitetsstyrelsens budgetkommitté Vid Umeå universitet finns universitetsstyrelsens budgetkommitté med uppdrag att bereda ekonomiska ärenden inför styrelsebeslut samt att i förekommande fall, på delegation i styrelsens ställe, fatta beslut i ekonomiska frågor. Närmare bestämmelser och former för kommitténs arbete beslutas av universitetsstyrelsen Universitetsstyrelsens revisionsutskott Universitetsstyrelsens revisionsutskott är ett rådgivande organ med syfte att bereda revisionsärenden inför styrelsebeslut och därmed effektivisera styrelsens arbete samt utgöra stöd i internrevisionens arbete. Revisionsutskottet sammanträder vanligtvis i god tid innan styrelsemöte, dvs. fyra gånger per år Umeå

263 3 Rektor Avsnittet om rektor bygger i allt väsentligt på nationell lagstiftning. Vid de tillfällen då universitetet har att rekrytera en ny rektor fattar universitetsstyrelsen ett separat beslut om de mer exakta formerna för detta, inom ramen för gällande lagstiftning. Rektor anställs genom beslut av regeringen för högst sex år efter förslag av universitetsstyrelsen. Anställningen får förnyas, dock högst två gånger om vardera högst tre år. Innan universitetsstyrelsen lämnar sitt förslag ska den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt 8. I sitt arbete med att föreslå rektor, ska styrelsen så långt möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater. Styrelsen ska redovisa för regeringen hur jämställdhetsaspekten har beaktats 9. Inför de tillfällen då universitetet ska rekrytera en ny rektor ska universitetsstyrelsen fastställa kravprofil, handläggningsordning och tidsplan. 3.1 Rektors roll Rektor är universitetets och myndighetens högsta chef och svarar under universitetsstyrelsen för andra frågor än de som ankommer universitetsstyrelsen att besluta om under förutsättning att inte annat är föreskrivet i lag eller förordning eller att styrelsen har beslutat om något annat 10. Rektor får delegera sina uppgifter om inte annat är särskilt föreskrivet. 3.2 Rektors uppgifter Rektor leder det dagliga övergripande arbetet vid universitetet och är universitetets främste företrädare inåt och utåt. Rektor har rätt att teckna universitetets firma liksom att teckna kontrakt och avtal i universitetets namn 11. Rektor utser dekaner och prodekaner efter nomineringar från respektive fakultets valberedning. Rektor har även att fastställa universitetsgemensamma regeldokument som det inte ankommer universitetsstyrelsen att besluta om. Av rektors besluts- och delegationsordning för Umeå universitet framgår vilka ärenden rektor har att avgöra och vilka ärenden rektor delegerat vidare nedåt i organisationen. Delegationen innebär en överföring av beslutanderätten till ett underordnat organ eller en befattningshavare. Delegation ska vara skriftlig och undertecknad av den som delegerar uppgiften. 3.3 Formerna för rektors beslutsfattande Formerna för rektors beslutsfattande ska innehålla följande delar: 1. Rektor fattar beslut i enlighet med rektors besluts- och delegationsordning för Umeå universitet vid regelbundna och protokollförda beslutsmöten utifrån en i förväg upprättad dagordning, 2. Dagordning och protokoll ska offentliggöras, 3. Studenterna har rätt att närvara vid beslutsmötena och vid behov kunna få anteckna avvikande mening i protokollet, 4. Beslutsmötena ska föregås av samverkan i enlighet med det lokala samverkansavtalet. 8 2 kap 7 högskoleförordningen 9 2 kap 7 högskoleförordningen 10 2 kap 3 högskoleförordningen 11 Denna rätt tillkommer också universitetsdirektören och bitr. universitetsdirektören i enlighet med beslut av universitetsstyrelsen den 2 juni 2016 (FS ) Umeå

264 3.4 Vicerektorer Rektor kan utse en eller flera vicerektorer med de ansvarsområden hon/han väljer. Vicerektor får sina uppdrag direkt från rektor och rapporterar direkt till henne/honom. 3.5 Universitetsdirektör Universitetsdirektören är chef över universitetsförvaltningen och beslutar om dess organisation. Universitetsdirektören har det övergripande ansvaret för myndighetsfrågor och kontakter mot departement och myndigheter samt innehar ansvaret för de administrativa stödprocesserna för hela universitetet. Universitetsdirektören är universitetets högste administrativa chef och rapporterar direkt till rektor. Universitetsdirektören anställs av rektor och fattar beslut i enlighet med rektors besluts- och delegationsordning för Umeå universitet. 3.6 Universitetets ledningsgrupp Universitetets ledningsgrupp utgörs av rektor, prorektor, universitetsdirektör, bitr. universitetsdirektör samt eventuell(a) vicerektor/er. Rektor avgör om ytterligare funktioner/personer ska vara representerade i universitetets ledningsgrupp. 4 Prorektor Avsnittet om prorektor bygger i allt väsentligt på nationell lagstiftning. Högskoleförordningen påbjuder att det ska finnas en ställföreträdande till rektor, men att benämningen på vederbörande är en lokal fråga att avgöra. 4.1 Prorektors roll Rektor ska ha en ställföreträdare som tjänstgör i rektors ställe när han eller hon inte är i tjänst. Ställföreträdaren ersätter även i övrigt rektor i den utsträckning som rektor själv bestämmer 12. Rektors ställföreträdare ska benämnas prorektor. 4.2 Prorektors uppgifter Prorektors arbetsuppgifter beslutas av rektor i samråd med tillträdande prorektor. I egenskap av rektors ställföreträdare tillkommer rätten att fatta beslut vid rektors frånvaro i enlighet med rektors besluts- och delegationsordning för Umeå universitet eller i enlighet med annan särskild delegation. 4.3 Utseende av prorektor Prorektor utses av universitetsstyrelsen 13. Prorektor utses för en tid om högst sex år på förslag från rektor. Uppdraget får förnyas. Mandatperioden ska i normalfallet följa rektors mandatperiod. Innan styrelsen utser prorektor ska den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt. Vid utseende av prorektor ska jämställdhetsaspekten beaktas kap 10 högskoleförordningen 13 2 kap 10 högskoleförordningen Umeå

265 5 Råd och beslutande organ på universitetsgemensam nivå I detta avsnitt beskrivs beslutande och vissa rådgivande organ som finns på universitetsgemensam nivå. 5.1 Beslutande organ Disciplinnämnd Vid Umeå universitet finns en disciplinnämnd för vidtagande av disciplinära åtgärder mot studenter i enlighet med 10 kap. 3 HF Personalansvarsnämnd Vid Umeå universitet finns en personalansvarsnämnd 14. Personalansvarsnämnden prövar frågor om skiljande av anställning på grund av personliga skäl, disciplinansvar, åtalsanmälan samt avstängning Elektorsförsamling Elektorsförsamlingen vid Umeå universitet ska bestå av 45 vetenskapligt kompetenta ledamöter samt 15 gruppsuppleanter som representerar universitetets fyra fakulteter enligt en proportionell fördelning efter antalet vetenskapligt kompetenta lärare per fakultet. Elektorsförsamlingens mandatperiod är fyraårigt och tjänstgör som valförsamling vid utseende av lärarna i universitetsstyrelsen, utseende av elektorer och ersättare till forskningsrådens elektorsförsamlingar vid region 5 samt, under förutsättningen att universitetsstyrelsen beslutar det, som del av hörandeförsamling vid utseende av rektor 15. Elektorsförsamlingen kan även tjänstgöra som valförsamling eller hörandeförsamling vid andra utseendeprocesser vid Umeå universitet. Närmare föreskrifter om formerna för utseende av elektorsförsamlingens ledamöter och dess uppgifter fastställs av rektor Norrlands universitetssjukvårdsstyrelse Norrlands universitetssjukvårdsstyrelse är det gemensamma ledningsorganet mellan Umeå universitet och Västerbottens läns landsting för styrning av universitetssjukvård enligt det nationella ALF-avtalet och det nationella TUA-avtalet. 5.2 Rådgivande organ Ledningsråd Vid universitetet ska finnas ett ledningsråd med uppgiften att tillsammans med rektor utveckla universitetet och fungera som ett stöd i beslutsfattandet. Rådet är inte något beslutsorgan. I ledningsrådet ingår Rektor (ordförande) Prorektor (vice ordförande) Vicerektorer Universitetsdirektör Bitr. universitetsdirektör Dekaner samt föreståndare för Lärarhögskolan Överbibliotekarien Tre (3) representanter för studenterna 14 2 kap 15 högskoleförordningen 15 Förordning (2012:520) om elektorsförsamling vid forskningsråd och ämnesråd Umeå

266 5.2.2 Arbetsmiljökommitté 16 Vid Umeå universitet finns en Arbetsmiljökommitté (AMK). Arbetsmiljökommittén utgör en del av universitets samverkansorganisation. Kommitténs uppgift är att delta i planering och ge riktlinjer för det systematiska arbetsmiljöarbetet och andra insatser som leder till att arbetsmiljömålen uppfylls samt följa och analysera resultatet av vidtagna åtgärder Övriga rådgivande organ Rektor har att fatta beslut om de övriga rådgivande organ som kan behövas. En förteckning över dessa ska finnas digitalt tillgängliggjorda. 6 Fakulteter Detta avsnitt reglerar universitetets indelning i fakulteter samt fakultetsnämndernas huvudsakliga uppgifter. I avsnittet regleras också fakultetsnämndernas sammansättning liksom hur de olika kategorierna av ledamöter utses. En mer specifik reglering av formerna för utseende av fakultetsnämndernas ledamöter fastställs av rektor. 6.1 Indelningen i fakulteter Umeå universitet är indelat i följande fyra fakulteter: Humanistisk fakultet, Medicinsk fakultet, Samhällsvetenskaplig fakultet och Teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Varje fakultet består av de institutioner och de arbetsenheter som ingår i respektive fakultets verksamhetsområde. Fakulteten leds av en fakultetsnämnd med en ordförande, dekan, och en ställföreträdande till dekanen, prodekan. Majoriteten av fakultetsnämndernas ledamöter ska vara vetenskapligt kompetenta lärare. Fakultetsnämnderna har även en eller två externa ledamöter samt tre ledamöter utsedda av studenterna. 6.2 Fakultetsnämndernas uppgifter Fakultetsnämnderna utgör de vetenskapliga ledningsorganen och har det strategiska ansvaret för forskning, utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå samt för samverkan med samhälle och näringsliv. Fakultetsnämnderna har till uppgift att fastställa verksamhetsplan och verksamhetsberättelse för fakulteten gemensamt, fastställa budget för fakultetsgemensamma kostnader samt ramar till institutioner (motsvarande), fastställa bokslut för fakulteten gemensamt, besluta om åtgärder vid över- eller underskott för fakulteten samt besluta om utbildningsplaner samt riktlinjer för kursplaner I övrigt fattar fakultetsnämnderna beslut i enlighet med rektors besluts- och delegationsordning för Umeå universitet kap 8 Arbetsmiljölag (1977:1160) Umeå

267 6.3 Fakultetsnämndernas sammansättning Fakultetsnämnderna har följande sammansättning: Kategori Antal Utses av Tidsperiod Dekan/prodekan Både dekan och prodekan ska vara professor eller universitetslektor Vetenskapligt kompetenta lärare En gemensam gruppsuppleant samt två vilande suppleanter ska utses Externa ledamöter Ska besitta bred erfarenhet från exempelvis offentlig verksamhet och/ eller näringsliv. En av de externa ledamöterna kan även vara lärare från annan fakultet än den egna (eller från annat lärosäte). Studenter En gemensam gruppsuppleant får utses. En av studenterna bör representera utbildning på forskarnivå. 2 Rektor Efter nominering från valberedning 4/5 Valförsamling Efter nominering från valberedning 1/2 Rektor Efter nominering från valberedning år* 4 år** 4 år** 3 Studentkårerna Ett år 11 * Dekan och prodekan kan vardera utses för två på varandra följande mandatperioder om totalt åtta (8) år. Om prodekan utses till dekan får de sammanlagda mandatperioderna som prodekan och dekan inte överskrida totalt tolv (12) år. Vid ett omförordnande för en andra fyraårsperiod ska en utvärdering ske där båda parter har rätt att avsluta uppdraget. En avstämning mellan rektor och dekan respektive prodekan ska ske efter två år vid den andra fyraårsperioden. Tillsvidareanställda professorer eller universitetslektorer som tidigare innehaft uppdraget som dekan eller prodekan vid universitetet kan omförordnas för ytterligare mandatperioder för samma uppdrag om minst fyra år har förlöpt sedan det föregående uppdragets utgång. ** Omval av enskild vetenskaplig kompetent lärare eller externa ledamöter i fakultetsnämnden kan inte ske, i de fall den enskilde ledamoten innehavt två, på varandra följande, mandatperioder om totalt åtta år. Om denna tid infaller under gällande mandattid ska berörd ledamot utträda ur nämnden och fyllnadsval ska ske. Rektor kan besluta om dispens från denna regel, efter anhållan från dekan, om särskilda skäl föreligger. 6.4 Utseende av ledamöter i fakultetsnämnden Dekan och prodekan Dekan och prodekan utses av rektor efter nomineringar från respektive fakultets valberedning. Nomineringen ska föregås av ett samråd mellan rektor och valberedning. Dekan och prodekan ska vara vid universitetet tillsvidareanställd professor eller universitetslektor. Vetenskapligt kompetenta lärare De vetenskapligt kompetenta lärarna utses av fakultetens vetenskapligt kompetenta lärare, valförsamling, efter nominering av fakultetens valberedning. Prefekter, biträdande prefekter eller ställföreträdande prefekter samt föreståndare för arbetsenheter kan inte komma ifråga som ledamot i fakultetsnämnden. En gemensam gruppsuppleant och två vilande suppleanter för lärarrepresentanterna ska även utses. Externa ledamöter Den/de externa ledamöterna utses av rektor efter nomineringar från fakultetens valberedning. Nomineringen ska föregås av ett samråd mellan rektor och valberedning. Den/de externa ledamöterna ska besitta bred erfarenhet från exempelvis offentlig verksamhet och/ eller näringsliv. En av de externa ledamöterna kan även vara lärare från annan fakultet än den egna (eller från annat lärosäte). Om endast en (1) extern ledamot utses ska denne utses från verksamhet utanför det egna lärosätet Umeå

268 Närmare föreskrifter om formerna för utseende av dekan och prodekan, de vetenskapligt kompetenta lärarna samt de externa ledamöterna fastställs av rektor. Studenter Den studentkår som har den aktuella fakulteten som sitt verksamhetsområde äger rätt att utse tre representanter till fakultetsnämnden, varav en bör representera utbildning på forskarnivå. Aktuell studentkår har också rätt till en gemensam gruppsuppleant. Gruppsuppleanten har närvarorätt vid fakultetsnämndens sammanträden. 6.5 Dekans roll och uppgift Dekanen leder det dagliga arbetet vid fakulteten och är fakultetens främste företrädare inåt och utåt. Dekanen ska vara väl förankrad i forskarsamhället, besitta erfarenhet av ledarskap inom akademin samt inneha en god förmåga att samarbete förtroendefullt med anställda och studenter. Vid dekans bortovaro träder prodekan in som ställföreträdande. Dekan kan vid behov utse en eller flera vicedekaner med de ansvarsområden som dekanen beslutar. Dekanen är ordförande i fakultetsnämnden och ansvarar för att de ärenden som behandlas i nämnden är väl förberedda. Dekanen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med såväl universitetets egna styrdokument som gällande författningar och avtal. Dekan fattar beslut i enlighet med rektors besluts- och delegationsordning och är alltid skyldig att vidta åtgärder om inte underliggande chefsnivå genomför åtgärder vid återkommande eller allvarliga regelöverträdelser. Närmare föreskrifter om dekanens uppdrag och ansvar samt ramvillkoren för uppdraget fastställs av rektor. 6.6 Formerna för dekans beslutsfattande Formerna för dekanens beslutsfattande ska innehålla följande delar: 5. Dekan fattar beslut i enlighet med rektors besluts- och delegationsordning för Umeå universitet vid regelbundna och protokollförda beslutsmöten utifrån en i förväg upprättad dagordning, 6. Dagordning och protokoll ska offentliggöras, 7. Studenterna har rätt att närvara vid beslutsmötena och vid behov kunna få anteckna avvikande mening i protokollet, 8. Beslutsmötena ska föregås av samverkan i enlighet med det lokala samverkansavtalet. 6.7 Övriga bestämmelser om fakulteternas organisation Kommittéer Varje fakultetsnämnd ska ha en eller flera anställningskommittéer. Temporära eller permanenta råd och kommittéer utöver det står det respektive fakultetsnämnd fritt att inrätta. Fakultetens ledningsgrupp Fakultetens ledningsgrupp utgörs av dekan, prodekan, eventuell vicedekan samt kanslichef. Dekan avgör om ytterligare funktioner/personer ska vara representerade i fakultetens ledningsgrupp Umeå

269 7 Institutioner, arbetsenheter och centrum I detta avsnitt beskrivs kortfattat de organisatoriska enheterna på basnivå, liksom institutionernas ledning och prefekternas roller och villkor. 7.1 Organisatoriska enheter på basnivå Organisationens basnivå vid Umeå universitet utgörs av institutioner, arbetsenheter och centrum. Det är inom dessa som universitetets utbildning, forskning och samverkan bedrivs. Rektor beslutar om närmare regler för institutioner, arbetsenheter och centrum inom ramen för arbetsordningens bestämmelser och andra bestämmelser beslutade av universitetsstyrelsen. Här i ingår övergångsbestämmelser avseende sådana enheter som inrättats i enlighet med tidigare gällande regelverk Institutioner Institutioner utgör grunden i universitetets organisation. Vid institutioner bedrivs, inom ett eller flera akademiska ämnen, utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället. Utbildning omfattar normalt grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Institutioner inrättas, ombildas eller avvecklas av universitetsstyrelsen. Institutioner ingår i en fakultet och lyder under en fakultetsnämnd. Undantagsvis kan en institution ingå i fler än en fakultet. Universitetsstyrelsen beslutar vilken eller vilka fakulteter en institution ska ingå i. Institutioner leds av en prefekt som utses av dekan. 17 En institution kan om det finns särskilda skäl indelas i underliggande avdelningar, enligt närmare regler beslutade av rektor Arbetsenheter Arbetsenheter är en organisatorisk enhet som av något skäl inte bör utgöra eller ingå i en institution. Arbetsenheter inrättas, ombildas eller avvecklas av rektor. Arbetsenheter lyder under en fakultetsnämnd eller motsvarande. Undantagsvis kan en arbetsenhet ingå i fler än en fakultet. Rektor beslutar vilken eller vilka fakulteter eller motsvarande som en arbetsenhet ska ingå i. Arbetsenheter leds av en föreståndare som utses av dekan eller motsvarande. Ett rådgivande organ kan knytas till arbetsenheten. Ansvarig fakultet eller motsvarande ska vid de tidpunkter som beslutas av rektor, ompröva om verksamheten fortsatt bör bedrivas i samma form eller om arbetsenheten bör ombildas eller avvecklas Centrum Ett centrum kan inrättas för att främja eller synliggöra samarbete kring forskning, utbildning eller samverkan över ämnes- eller fakultetsgränser, med omgivande samhälle eller kring ett 17 Ledningen för Handelshögskolan vid Umeå universitet regleras i särskild ordning Umeå

270 avgränsat fokusområde. Syftet med ett centrum är att skapa ett mervärde som inte kan uppnås inom ramen för ordinarie linjeorganisation. Centrum som är fakultetsöverskridande eller inrättas tillsammans med huvudman utanför Umeå universitet inrättas, ombildas eller avvecklas av rektor. Övriga centrum inrättas av dekan. Centrum inrättas för en begränsad tid med möjlighet till förlängning. En utvärdering ska ske före inrättandeperiodens slut, med rekommendation om fortsatt verksamhet, avveckling eller ombildning. Centrum administreras av en värdinstitution eller en värdarbetsenhet, och har inte egna anställda. Ett centrum ska ha en styrgrupp, med representation från ingående parter, som beslutar om centrets övergripande inriktning. Styrgruppens ledamöter utses av inrättande instans. Den dagliga verksamheten vid ett centrum leds av en centrumföreståndare. Centrumföreståndaren utses av värdinstitutionens prefekt i samråd med inrättande instans Högskola En institution, arbetsenhet eller ett centrum kan av universitetsstyrelsen ges benämningen högskola, i syfte att profilera verksamheten och stärka samverkan och samarbete med externa parter. Rektor beslutar om närmare regler för benämningen högskola. 7.2 Institutionernas ledning Prefekten som beslutsfattare Prefekten fattar de beslut vid institutionen som följer av rektors besluts- och delegationsordning för Umeå universitet och respektive fakultets vidaredelegationer. Prefekten har även möjlighet att vidaredelegera vissa ärenden. Formerna för prefektens beslutsfattande ska innehålla följande delar: 1. Prefekten fattar beslut vid regelbundna och protokollförda beslutsmöten utifrån en i förväg upprättad dagordning, 2. Dagordning och protokoll ska offentliggöras, 3. Studenterna har rätt att närvara vid beslutsmötena och vid behov kunna få anteckna avvikande mening i protokollet, 4. Beslutsmötena ska föregås av samverkan i enlighet med det lokala samverkansavtalet. Prefekten beslutar efter samråd med studenter och anställda vilka beredande och/eller rådgivande organ som ska finnas vid institutionen. Utseende av prefekt Beslut om att utse prefekt fattas av dekan i enlighet med rektors besluts- och delegationsordning och mandatperioden för uppdraget är i normalfallet fyra (4) år. Vid ett omförordnande för en andra fyraårsperiod ska en utvärdering ske där båda parter har rätt att avsluta uppdraget. En avstämning mellan dekan och prefekt ska ske efter två år vid den andra fyraårsperioden. Ett förordnande som prefekt för en sammanhängande period om mer än åtta år endast ska komma i fråga undantagsvis. Anställd som tidigare innehaft uppdraget som prefekt kan omförordnas för ytterligare mandatperioder vid samma institution/enhet om minst fyra år har förlöpt sedan det föregående uppdragets utgång. Ställföreträdande prefekt och eventuella biträdande prefekter utses av dekan i samråd med tillträdande prefekt Umeå

271 Närmare föreskrifter om formerna för utseende av prefekt samt prefektens roll och villkor fattas av rektor. Institutionens ledningsgrupp Institutionens ledningsgrupp utgörs av prefekt och biträdande/ställföreträdande prefekt. Prefekten avgör om ytterligare funktioner/personer ska vara representerade i institutionens ledningsgrupp. 8 Internrevisionen, Universitetsbiblioteket, Universitetsförvaltningen och Lärarhögskolan vid Umeå universitet I detta avsnitt beskrivs kortfattat de organisatoriska enheterna som har till uppgift att universitetsgemensamt ge service, utveckla, stödja universitets huvudprocesser utbildning, forskning och samverkan samt ska bistå med att granska, planera, uppfölja och ge vägledning till hela universitetet. 8.1 Internrevisionen Vid Umeå universitet finns en internrevision 18. Internrevisionen stödjer universitetsledningen och universitetets fakulteter, institutioner, arbetsenheter och centrum att bedriva en säker och effektiv verksamhet. Revisionen är oberoende och objektiv i gransknings- och rådgivningsarbetet och ska stödja universitetet genom att granska och bedöma verksamheten, regelefterlevnad, uppfyllelse av regeringens mål och kraven på en effektiv verksamhet. Enligt styrelsebeslut är Internrevisionen organisatoriskt placerad som en fristående enhet under universitetsstyrelsen och hanteras administrativt under rektor. Internrevisionen leds av internrevisionschefen som anställs av rektor i samråd med universitetsstyrelsens ordförande. 8.2 Umeå universitetsbibliotek Vid Umeå universitet ska det finnas ett universitetsbibliotek benämnd Umeå universitetsbibliotek. Universitetsbibliotekets styrelse har att besluta om organisationen vid universitetsbiblioteket efter förslag från överbibliotekarien. Överbibliotekarien har ansvar för att under biblioteksstyrelsen leda och utveckla verksamheten. Överbibliotekarien representerar biblioteket utåt mot biblioteksvärlden och statliga myndigheter med flera, men även inåt gentemot universitetet, dess administration, fakulteter och studenter. Överbibliotekarien är chef för universitetsbiblioteket och anställs av rektor. Biblioteksstyrelsens sammansättning och uppgift fastställs av rektor. Överbibliotekarien och biblioteksstyrelsen fattar beslut i enlighet med rektors besluts- och delegationsordning. 8.3 Universitetsförvaltningen Vid Umeå universitet ska det finnas en universitetsförvaltning som ska stödja universitetets verksamhet. På universitetsstyrelsen och universitetsledningens uppdrag handlägger universitetsförvaltningen ärenden och bereder riktlinjer och uppdrag till fakulteter och institutioner. Förvaltningen tillhandahåller och underhåller också infrastruktur samt ansvarar för universitetets stödprocesser inom bl.a. ekonomi, kommunikation, samverkan, IT och personal kap. 5a högskoleförordningen samt 2 internrevisonsförordningen (2006:1228) Umeå

272 Universitetsdirektören är chef för universitetsförvaltningen och har det övergripande ansvaret för den löpande verksamheten och utvecklingen av förvaltningen. 8.4 Lärarhögskolan vid Umeå universitet Lärarhögskolan vid Umeå universitet (LH) har uppdrag att samordna, utveckla och kvalitetssäkra lärarutbildning och utbildningsvetenskap vid universitetet samt samverka med parter inom såväl som utanför universitet. Lärarhögskolan leds av en styrelse som bl.a. har det administrativa ansvaret för LH:s övergripande inriktning och utveckling, det övergripande ansvaret för upplägg och organisation av utbildning på grundläggande och avancerad nivå inom området, samt att fastställa kriterier för fördelning av resurser för forskning och utbildning på forskarnivå utifrån riktlinjer från universitetsstyrelse och rektor. Rektor har att fastställa närmare regler för bland annat LH:s organisation samt styrelsens sammansättning och uppdrag. Den dagliga verksamheten vid LH ska ledas av en föreståndare som b.la. har till uppgift att fatta beslut avseende högskolans verksamhet, att inåt och utåt företräda verksamheten samt leda uppföljnings- och utvecklingsarbete. Vid föreståndarens bortovaro träder biträdande föreståndaren in som ordinarie föreståndare. Föreståndaren samt biträdande föreståndaren för LH utses av rektor för en period om fyra år vardera. Närmare föreskrifter om utseende av föreståndaren och bitr. föreståndaren samt deras uppdrag och ansvar fastställs av rektor. Styrelsen samt föreståndaren för LH fattar beslut i enlighet med rektors delegationsordning för Lärarhögskolan vid Umeå universitet. Lärarhögskolans ledningsgrupp Lärarhögskolans ledningsgrupp utgörs av föreståndaren för Lärarhögskolan, biträdande föreståndare samt kanslichef. Föreståndaren avgör om ytterligare funktioner/personer ska vara representerade i ledningsgruppen. 9 Handläggning av ärenden I detta avsnitt beskrivs kortfattat den lagstiftning som reglerar universitetets handläggning av ärenden. Umeå universitet är en myndighet som lyder under myndighetsförordningen (2007:515). Det innebär att beslut ska avgöras efter föredragning. För varje beslut i ett ärende ska en handling upprättas som visar dagen för beslutet, beslutets innehåll, vem som har fattat beslutet, vem som har varit föredragande och vem som har varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet. Om beslutet rör en enskild ska dessutom beslutet innehålla de skäl som bestämt utgången och eventuell avvikande mening. Om beslutet kan överklagas ska det även innehålla en överklagandehänvisning. Alla beslut skall dateras och diarieföras Umeå

273 Bilaga p 14 A

274 Universitetsstyrelsen Beslut Dnr: FS Sid 1 (1) Internrevisionens årsrapport 2017 Föredragande Internrevisionschef Susanne Hellqvist Sammanfattning Enligt styrelsens regler för internrevisionen ska internrevisionen en gång per år avge en rapport till styrelsen över det gångna revisionsåret. Internrevisionschefen har upprättat en årsrapport som redogör för genomförda granskningsprojekt och rådgivningsuppdrag under 2017, avvikelser från revisionsplanen 2017, internrevisionens kompetensutveckling och kvalitetsarbete samt ekonomiskt utfall för enheten Internrevisionens årsrapport har behandlats av universitetsstyrelsens revisionsutskott den 31 januari Beslut Universitetsstyrelsen noterar internrevisionens årsrapport för 2017 och lägger den till handlingarna. Beslutsunderlag Internrevisionens årsrapport 2017 Expediering Universitetsledningen

275 Bilaga p 14 B

276 Internrevisionen Susanne Hellqvist Årsrapport Dnr: FS Internrevisionens årsrapport 2017 Bild: Ulrika Bergfors Kriström 1

277 Internrevisionen Susanne Hellqvist Årsrapport Dnr: FS Inledning Internrevisionen har till uppgift att granska och lämna förslag till förbättringar av Umeå universitets interna styrning och kontroll. Internrevisionens arbete styrs av internrevisionsförordningen (2006:1228), god internrevisions- och internrevisorssed samt universitetsstyrelsens regler för internrevisionen (dnr FS ). Enligt styrelsens regler ska internrevisionen en gång per år avge en rapport till styrelsen över det gångna revisionsåret. I årsrapporten ska internrevisionen redogöra för genomförda granskningsprojekt och rådgivningsuppdrag, eventuella avvikelser från revisionsplanen samt internrevisionens kompetensutveckling och kvalitetsarbete. I årsrapporten kan även ingå återrapportering kring hur styrelsens beslutade åtgärder avseende tidigare års iakttagelser och rekommendationer har hanterats av rektor. Internrevisionen kommunicerar löpande sitt granskningsarbete till rektor och universitetsstyrelsen. Föreliggande rapport utgör därför endast en kortfattad sammanfattning av revisionsåret Genomförda granskningar och rådgivningsaktiviteter 2017 Internrevisionen har genomfört fyra av sex planerade granskningsuppdrag under revisionsåret På grund av minskad bemanning vid internrevisionsenheten andra halvåret 2017 har ett (1) granskningsprojekt enligt revisionsplanen inte kunnat genomföras. Ett annat granskningsprojekt har inte hunnit slutföras till styrelsens möte i februari Projektet kommer istället rapporteras till styrelsen i juni I tabellen nedan framgår vilka aktiviteter styrelsen beslutade om i 2017 års revisionsplan, vilka aktiviteter som internrevisionen har genomfört samt datum för styrelsens beslut om åtgärder: Beslutade aktiviteter enligt revisionsplan Granskningsprojekt: Avtalsförvaltning för ramavtal Hantering och lagring av forskningsdata Hantering av personuppgifter Universitetets krisberedskapsorganisation Beredning av underlag inför styrelsens beslut om riskanalys och kontrollplan Genomförda aktiviteter Rapport nr 1/2017: Granskning av avtalsförvaltning (dnr: FS ) Rapport nr 2/2017: Granskning av hantering och lagring av forskningsmaterial (dnr: FS ) Rapport nr 3/2017: Granskning av universitetets hantering av personuppgifter (dnr: FS ) Rapport nr 4/2017: Granskning av universitetets krisberedskapsorganisation (dnr: FS ) På grund av minskad bemanning vid internrevisionsenheten år 2017 har arbetet med granskningen fördröjts. Planen är att projektet (dnr: Styrelsens åtgärdsbeslut Enligt plan i juni

278 Internrevisionen Susanne Hellqvist Årsrapport Dnr: FS Beslutade aktiviteter enligt revisionsplan Externfinansierad forskningsverksamhet Rådgivning: Återkoppling på universitetsledningens riskanalys inför Ospecificerade rådgivningsaktiviteter Genomförda aktiviteter FS ) ska rapporteras till styrelsen i juni Projektet har inte genomförts på grund av minskad bemanning vid internrevisionsenheten under Internrevisionen fick möjlighet att återkoppla på förslaget till riskanalys för 2018 i november Internrevisionen har inte genomfört några rådgivningsaktiviteter utöver aktiviteten ovan. Styrelsens åtgärdsbeslut Övriga aktiviteter och händelser Universitetsstyrelsen beslutade den 5 oktober 2017 att inrätta ett revisionsutskott (dnr FS ). Revisionsutskottet genomförde sitt första möte den 28 november 2017 och beredde då bl.a. förslag till internrevisionsplan för En annan händelse under 2017 var att styrelsen den 14 december beslutade om reviderade riktlinjer för internrevisionen. Internrevisionen har under 2017 haft löpande avstämningar med Riksrevisionen. Internrevisionen har även haft regelbundet informationsutbyte med universitetets ekonomienhet och med Planeringsenheten. Internrevisionen har därutöver deltagit i en nätverkskonferens med internrevisorer vid andra lärosäten i september 2017, haft löpande avstämningar med internrevisionsenheter vid andra universitet samt haft erfarenhetsutbyte med revisionskontoret i Västerbottens läns landsting och med internrevisionen vid Länsstyrelsen Västerbotten. Drygt 15 procent av enhetens totalt tillgängliga tid har ägnats åt administration av verksamheten, omvärldsbevakning, kompetensutveckling, kvalitetsarbete samt till att genomföra riskanalys och upprätta förslag till revisionsplan för Kompetensförsörjning och kompetensutveckling Internrevisionens dåvarande chef avslutade sin anställning vid Umeå universitet den 4 augusti Internrevisionsenheten var därefter bemannad med en tillförordnad internrevisionschef under perioden augusti-oktober 2017 och från och med november 2017 med en ordinarie chef. En internrevisor har rekryterats till enheten och tillträder den 12 mars Internrevisionen aviserade i revisionsplanen för 2017 att enheten under år 2017 skulle påbörja utbildning för CIA-certifiering (Certified Internal Auditor). CIA är en internationellt erkänd standard för certifiering av internrevisorer. På grund av förändrad bemanning vid internrevisionen under 2017 är planerna framflyttade. Det är internrevisionschefens avsikt att enhetens 3

279 Internrevisionen Susanne Hellqvist Årsrapport Dnr: FS medarbetare, i mån av intresse, istället ska genomföra kunskapsprov för CIA-certifiering under perioden Internrevisionens kvalitetsarbete Samtliga upprättade granskningsrapporter under revisionsåret 2017 har kvalitetssäkrats i enlighet med internrevisionens rutin för intern kvalitetssäkring. Rutinen innebär att internrevisionens medarbetare med hjälp av en checklista kontrollerar att samtliga moment i granskningsarbetet är genomförda, exempelvis att samtliga handlingar som ska vara diarieförda verkligen är det, att rutiner för information om granskningen har följts etc. Internrevisionschefen har i samband med upprättandet av årsrapporten gjort en självutvärdering av granskningsarbetet generellt år 2017 och bedömt om det finns några utvecklingsområden. Internrevisionschefen har bl.a. bedömt att enheten kan utveckla sina rutiner för uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån tidigare års granskningar. Resultatet av självutvärderingen finns dokumenterad och omfattar enhetens åtgärdsaktiviteter. Utöver kvalitetsarbete enligt ovan har internrevisionen lämnat årlig självutvärdering till Ekonomistyrningsverket i januari 2018 avseende revisionsåret Ekonomiskt utfall Utfall år 2017 för internrevisionsenheten framgår av sammanställningen nedan (belopp i tkr). Överskottet för 2017 beror huvudsakligen på lägre personalkostnader än budgeterat. Kostnader Utfall 2016 Budget 2017 Utfall 2017 Budget 2018 Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Avskrivningar Summa kostnader Försäljningsintäkt Gem avsättningar Summa intäkter Årets resultat Balanserat kapital Summa kapital Umeå den 20 februari 2018 Susanne Hellqvist Internrevisionschef 4

280 Bilaga p 15 A

281 Universitetsstyrelsen Beslut Dnr: FS Sid 1 (1) Granskning av universitetets krisberedskapsorganisation Föredragande Internrevisionschef Susanne Hellqvist Sammanfattning Internrevisionen har på uppdrag av universitetsstyrelsen genomfört en granskning av universitetets krisberedskapsorganisation. Granskningen visar bl.a. att styrdokument och checklistor för krisberedskap inte är uppdaterade och att det saknas en plan för krisledningsgruppens övningsverksamhet. Granskningen visar även att det råder oklarheter kring vilka krav som ställs på förvaltningsenheter med särskilt ansvar för krisberedskap och oklarheter kring krisledningsgruppens sammansättning. Internrevisionen lämnar ett antal rekommendationer till ledningen mot bakgrund av iakttagelserna i granskningen. Revisionsrapporten har behandlats av universitetsstyrelsens revisionsutskott den 31 januari Beslut Universitetsstyrelsen noterar internrevisionens rapport. Beslutsunderlag Revisionsrapport nr 4/2017 Granskning av universitetets krisberedskapsorganisation Expediering Fakulteter och lärarhögskolan Universitetsförvaltningen

282 Bilaga p 15 B

283 Internrevisionen Susanne Hellqvist Revisionsrapport nr 4/ Dnr: FS Granskning av universitetets krisberedskapsorganisation

284 Internrevisionen Susanne Hellqvist Revisionsrapport nr 4/ Dnr: FS Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING REKOMMENDATIONER BAKGRUND REVISIONSFRÅGOR AVGRÄNSNING REVISIONSKRITERIER METOD KVALITETSSÄKRING ALLMÄNT OM KRISBEREDSKAP IAKTTAGELSER OCH REKOMMENDATIONER I GRANSKNINGEN STYRDOKUMENT KRISLEDNINGSGRUPP LARMRUTINER FÖRVALTNINGSENHETER MED SÄRSKILT ANSVAR RIKTLINJER FÖR KRISBEREDSKAPSARBETE PÅ INSTITUTIONSNIVÅ INTERNREVISIONENS BEDÖMNING RISKANALYSER SKARPA LÄGEN, UTBILDNINGAR OCH ÖVNING INTERNREVISIONENS BEDÖMNING SVAR PÅ REVISIONSFRÅGOR

285 Internrevisionen Susanne Hellqvist Revisionsrapport nr 4/ Dnr: FS Sammanfattning Internrevisionen har på uppdrag av universitetsstyrelsen genomfört en granskning av universitetets krisberedskapsorganisation. Syftet med ett krisledningssystem är att det på förhand är känt inom en myndighet hur en kris ska hanteras så att rätt åtgärder vidtas vid allvarliga händelser såsom exempelvis en omfattande olycka, en allvarlig hot- eller våldssituation eller en djupgående förtroendekris. Rektor beslutade senast om regler för universitetets krisberedskapsorganisation år Granskningen visar att reglerna behöver uppdateras. Reglerna behöver dels ses över för att förtydliga ansvar och roller men även för att delar av regelverket inte längre är aktuellt. Internrevisionen bedömer även att reglerna i sin nuvarande form är svåröverskådliga. Anvisningar till institutioner och enheter finns på flera olika ställen i regelverket. En annan iakttagelse är att reglerna saknar anvisningar kring institutioners och enheters ansvar att informera studenter om universitetets krisberedskapsorganisation. Det saknas även anvisningar som ställer krav på att institutioner och enheter ska anmäla evenemang som kan innebära en säkerhetsrisk till universitetets säkerhetschef. Internrevisionen bedömer att regelverket bör kompletteras i dessa delar. Av 2010 års regler för krisberedskapsorganisationen framgår att ett urval förvaltningsenheter vid universitetet ska ha en krisberedskap. Förteckningen över vilka enheter som har ett särskilt ansvar är enligt uppgift i behov av uppdatering. Granskningen visar även att det råder oklarheter kring vilka krav som ställs på dessa enheter, exempelvis om enheterna ska ha upprättade krisbredskapsplaner eller checklistor. Internrevisionen bedömer att reviderade regler för krisledningssystemet bör omfatta tydliga beskrivningar av vad som gäller för dessa förvaltningsenheter. På universitetsgemensam nivå finns en krisledningsgrupp. En iakttagelse är att det saknas uppdaterade checklistor som stöd för krisledningsgruppens arbete i händelse av att gruppen måste sammankallas vid en kris. Vid tidpunkten för granskningen bestod krisledningsgruppen av fem medlemmar, bl.a. universitetsdirektören, universitetets säkerhetschef och enhetschefen för Kommunikationsenheten. Enligt reglerna från år 2010 ska gruppen dock bestå av minst sju medlemmar. En annan iakttagelse är att det är oklart om studentrepresentanter ska beredas plats i gruppen. Internrevisionen bedömer att uppdaterade regler för krisledningssystemet bör omfatta tydliga anvisningar kring krisledningsgruppens sammansättning. Krisledningsgruppen har genomfört två krisledningsövningar. Den ena övningen genomfördes år 2011 och den senaste övningen genomfördes år Det finns enligt uppgift ingen plan för krisledningsgruppens övningsverksamhet. Flera intervjuade i granskningen lyfter att övningar är en mycket viktig del i krisledningssystemet. Övningar ger ökad kunskap om organisationens krisledningsförmåga och kan ligga till grund för riskanalyser kring vilka allvarliga händelser som skulle kunna drabba universitetet och för framtagande av händelsebaserade checklistor. 3

286 Internrevisionen Susanne Hellqvist Revisionsrapport nr 4/ Dnr: FS Rekommendationer Mot bakgrund av iakttagelserna i granskningen lämnar internrevisionen följande rekommendationer: Rektor bör besluta om reviderade regler för universitetets krisberedskapsorganisation som tydliggör organisation, ansvar och rutiner i ett sammanhållet styrdokument. Ledningen bör därefter säkerställa att de uppdaterade reglerna för krisberedskapsorganisationen är kända i verksamheterna. Ledningen bör säkerställa att det finns uppdaterade checklistor/rutiner för krisledningsgruppen i händelse av att gruppen måste sammankallas vid en kris. Ledningen bör utveckla rapporteringen om hantering av risker till universitetsstyrelsen. Ledningen bör säkerställa att uppdaterade regler för krisberedskapsorganisationen omfattar en planlagd utbildnings- och övningsverksamhet och att det finns budgeterade medel för detta. 2. Bakgrund Med krisberedskap avses enligt förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap en myndighets förmåga att genom utbildning, övning och andra åtgärder förebygga, motstå och hantera krissituationer. I en enkätundersökning som genomfördes år 2015 och som besvarades av en majoritet av universitetets institutioner och enheter svarade drygt 30 procent att krisledningsansvaret inte var tydliggjort inom institutionen eller enheten. I den universitetsövergripande riskanalysen för som universitetsstyrelsen beslutade om i december år 2015 ingick risken att universitetet inte har en tillräckligt bra organisation för att hantera och motstå krissituationer. Sannolikheten bedömdes vara medelhög och konsekvensen hög. Som förebyggande åtgärd framgick att det fanns en organisation för krisberedskap under ledning av universitetsdirektören och att aktiviteter skulle vidtas under 2016 och 2017 i syfte att säkerställa funktionen. Universitetsstyrelsen har i revisionsplanen för år 2017 (dnr: FS ) gett i uppdrag till internrevisionen att genomföra en granskning av universitetets krisberedskapsorganisation. 2.1 Revisionsfrågor Syftet har varit att granska om universitetsledningen säkerställt en fungerande krisberedskapsorganisation. Granskningen har sökt svar på följande revisionsfrågor: Finns formellt fastställda riktlinjer på universitetsgemensam nivå för universitetets krisberedskapsorganisation? Är riktlinjerna ändamålsenliga? Med detta avses om riktlinjerna är aktuella och anpassade till relevant lagstiftning samt beskriver ansvar och roller. Finns en etablerad organisation för krisberedskap på universitetsövergripande nivå? Med etablerad avses om grupperingar och ansvarsförhållande som ska gälla enligt regelverket finns på plats och om organisationen är övad. 4

287 Internrevisionen Susanne Hellqvist Revisionsrapport nr 4/ Dnr: FS Avgränsning Planering för krisledning är en del av universitetets säkerhetsarbete. Ett exempel på säkerhetsarbete inom universitetet är det systematiska brandskyddsarbetet. Internrevisionen har i denna granskning endast tittat på beredskapen att leda organisationen vid en kris. Granskningen omfattar inte förebyggande säkerhetsarbete inom olika områden. 2.3 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för internrevisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Kriterierna utgör den måttstock som används för att bedöma verksamheten och kan hämtas från exempelvis författningar och förarbeten, statliga direktiv och anvisningar, interna beslut, policys och riktlinjer, jämförbar praxis, vedertagna standards och vetenskaplig teoribildning. Internrevisionen har utgått från nedanstående revisionskriterier i granskningen: Myndighetsförordning (2007:515), Högskolelag (1992:1434) och Högskoleförordning (1993:100). Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll, COSO:s ramverk för intern styrning och kontroll samt ESV:s föreskrifter och vägledningar om intern styrning och kontroll. Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap samt andra tillämpliga lagar, förordningar och föreskrifter som berör krishantering och hantering av risker. Universitetets regler för krisberedskapsorganisationen. 2.4 Metod Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer. Internrevisionen har hämtat information från följande personer i granskningen: Enhetschef för Lokalförsörjningsenheten Säkerhetschef och säkerhetssamordnare vid Lokalförsörjningsenheten Enhetschef för Kommunikationsenheten Enhetschef och biträdande enhetschef för Studentcentrum Enhetschef för Personalenheten 2.5 Kvalitetssäkring Samtliga intervjuade har fått möjlighet att lämna synpunkter på rapportens innehåll. Rapporten har också stämts av med rektor och universitetsdirektören. 5

288 Internrevisionen Susanne Hellqvist Revisionsrapport nr 4/ Dnr: FS Allmänt om krisberedskap En kris kan definieras som en allvarlig händelse som medför att en organisation inte kan bedriva sin verksamhet som vanligt. Bestämmelser om myndigheters krisberedskap och hantering av risker finns i flera olika lagar och förordningar, bl.a. i förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, i arbetsmiljölagen och i arbetsmiljöverkets föreskrifter. Nedan beskrivs viktiga komponenter i en fungerande krisberedskapsorganisation: Riskanalys, planering och ansvarsfördelning: Det bör finnas tydliga riktlinjer som beskriver ansvar och befogenheter i krisberedskapsarbetet och rutiner vid en kris. Krisberedskapsplaneringen bör baseras på en risk- och sårbarhetsanalys som analyserar vilka oönskade händelser som organisationen skulle kunna utsättas för. Kommunikation och information: Det behövs tydliga rutiner för hur organisationen ska larma och ringa in folk, få igång stabsarbete och kunna fatta nödvändiga beslut. Det behövs även tydliga rutiner för informationsspridning, både internt inom organisationen och externt, till media, andra myndigheter och samhällsaktörer samt till anhöriga. Utbildning och övning: Poängen med en krisorganisation är att den ska vara känd på förhand. För att upprätthålla en god förmåga måste organisationen öva regelbundet utifrån olika scenarier och genomföra utbildningsinsatser för personalen. Psykosociala frågor: Organisationen måste ha beredskap för att hantera och samordna medmänskligt och känslomässigt stöd till drabbade medarbetare m.fl. 4. Iakttagelser och rekommendationer i granskningen 4.1 Styrdokument Rektor beslutade senast om ett krisledningssystem för Umeå universitet den 2 november 2010 (dnr: ). Det framgick inte av beslutet när reglerna skulle ses över nästa gång. Enligt rektors beslutade regler för universitetsgemensamma styrdokument (dnr: ) ska dock regeldokument omprövas minst vart femte år. I 2010 års regler för universitetets krisledningssystem står det att Umeå universitet ska ha en god krisberedskap. Det framgår att avsikten med krisledningssystemet är att det ska vara välkänt på förhand hur en krissituation ska hanteras så att åtgärder vidtas och rätt resurser snabbt kan sättas in. Av rektorsbeslutet från år 2010 framgår att krisledningssystemet är indelat i tre delar: I sektion A som beskriver organisation och ansvar, definitioner samt operativt och förebyggande arbete. I sektion B som innehåller checklistor och kontaktuppgifter som stöd för universitetets krisledningsgrupp i händelse av att gruppen måste sammankallas vid en kris. I sektion C som omfattar anvisningar till universitetets institutioner och enheter. 6

289 Internrevisionen Susanne Hellqvist Revisionsrapport nr 4/ Dnr: FS I regeldokumentet sektion A beskrivs tre typer av oönskade händelser som kan ge upphov till kriser vid Umeå universitet: Våld, olyckor och sabotage. Tjänstefel och felaktig myndighetsutövning. Etik och moralbrott. I dokumentet listas exempel på oönskade händelser som skulle kunna drabba universitetet och som kan definieras som kriser, exempelvis driftsstörningar (i IT-system och el, vatten- eller annan medieförsörjning), brand och explosion, sabotage, hot och våld, dödsfall eller allvarlig personskada, lagöverträdelser eller etiska överträdelser av anställda och studenter etc. Vid lokalförsörjningsenheten finns två säkerhetssamordnare. En av dessa har rollen som säkerhetschef. Av regeldokumentet sektion A framgår att säkerhetschefen har en samordnande funktion för krisplaneringen inom universitetet. Säkerhetschefen ansvarar enligt reglerna för upprättandet av dokumentationen i krisledningssystemet och för att hålla dokumentationen aktuell. I detta ingår att säkerställa att dokumentationen finns tillgänglig för universitetets verksamheter. Det finns information om krisledningssystemet på flera olika ställen på universitetets externwebb och på medarbetarwebben Aurora. Informationen är i vissa delar inte uppdaterad, det gäller exempelvis beskrivningar av antalet medlemmar i krisledningsgruppen (se avsnitt 4.2 nedan). Regeldokumenten sektion A och sektion C i krisledningssystemet finns tillgängliga under rubriken Regelverk på universitetets externa webbplats. Regeldokumentet sektion B ska enligt uppgift inte finnas tillgängligt på webben då det utöver arbetstelefonnummer till bl.a. medlemmar i universitetets krisledningsgrupp även omfattar information om privata telefonnummer. Enligt uppgift från universitetets säkerhetschef behöver styrdokumenten för krisledningssystemet ses över och revideras, dels för att förtydliga ansvar och roller men även för att delar av regelverket inte längre är aktuellt. Styrdokumenten omfattar exempelvis kontaktuppgifter till personer som inte längre innehar ansvar i krisberedskapsorganisationen. En annan iakttagelse är att styrdokumenten inte nämner något kring sociala medier, varken som hot eller som kanal för kriskommunikation. 4.2 Krisledningsgrupp Enligt rektorsbeslutet om krisledningssystemet år 2010 ska det finnas en krisledningsgrupp på universitetet sammansatt utifrån kompetens inom respektive område. Krisledningsgruppen ska enligt rektorsbeslutet snabbt kunna organisera och leda universitetets hjälpinsatser vid en kris samt vara tillgänglig för tillbudsrapportering och för räddningstjänst och polis via ett internt larmnummer för universitetet. 7

290 Internrevisionen Susanne Hellqvist Revisionsrapport nr 4/ Dnr: FS Internrevisionen har inte funnit någon information på universitetets webbplats om aktuell sammansättning av krisledningsgruppen. Enligt regeldokumentet sektion A ska universitetsdirektören vara ansvarig för ledning och samordning inom krisledningsgruppen som ska bestå av minst sju personer. Under 2016 och 2017 har gruppen enligt uppgift dock endast bestått av fem personer samt utsedda ersättare för dessa: universitetsdirektören, säkerhetschefen, enhetschefen för Personalenheten, enhetschefen för Kommunikationsenheten samt enhetschefen för Studentcentrum. Gruppen har under åren haft ett par möten under hösten 2016 och ett par möten under våren Tidigare ingick även en studentrepresentant i krisledningsgruppen men denna har enligt uppgift inte fått några kallelser till gruppens möten under de senaste åren. Internrevisionen har fått information om att det är oklart ifall grupperingen ska betraktas som ett beredande organ där i sådana fall studentrepresentanter ska beredas plats. I regeldokumentet sektion A framgår att krisledningsgruppen bland annat ansvarar för att anordna utbildning och övning i krishantering, diskutera krisledningssystemet, utvärdera och revidera dokumenten som berör krishantering samt genomföra uppföljning och utvärdering efter en kris. Utöver krisledningsgruppen ska det enligt rektors beslutade regler även finnas en stödgrupp. Stödgruppens uppgift ska vara att ge stöd och hjälp åt drabbade anställda och studenter samt deras anhöriga. Det är personalchefen som från fall till fall bedömer vilka personer som lämpligen bör ingå i stödgruppen, exempelvis företrädare för personalorganisationerna, präst eller motsvarande, kurator och sjuksköterska från företagshälsovården etc. 4.3 Larmrutiner Av regeldokumentet sektion A framgår att universitetsdirektören, annan i krisledningsgruppen eller annan i universitetets ledningsgrupp kan sammankalla krisledningsgruppen om detta bedöms nödvändigt. Oönskade händelser ska rapporteras till universitetets interna larmnummer Universitetets växelfunktion ansvarar för att det interna larmnumret är vidarekopplat till SOS alarm som vid behov kontaktar medlemmarna i krisledningsgruppen. Säkerhetschefen ansvarar för att SOS alarm har en aktuell kontaktlista till gruppens medlemmar. Internrevisionen kan efter kontroll med säkerhetschefen konstatera att säkerhetschefen senast i oktober 2016 skickade en uppdaterad kontaktlista till SOS alarm som överensstämmer med krisledningsgruppens nuvarande sammansättning. Enligt regeldokumentet sektion A har personer i krisledningsgruppen befogenhet att ensamma eller tillsammans med övriga i gruppen initialt bedöma om en krissituation föreligger samt vilken lägesnivå som ska tillämpas för krisen: Läge gul ska aktiveras när krisen förväntas ge låg belastning. Krisledning vid läge gul utgörs enligt reglerna av prefekt eller motsvarande. Läge röd ska aktiveras när krisen förväntas ge hög eller mycket hög belastning och när krisen kräver beslut av universitetets högsta ledning. Läge röd innebär att krisledningsgruppen sammankallas. Vid läge röd ska krisledningsgruppen enligt reglerna samlas i utsedd krisledningslokal på campusområdet i Umeå. Enligt regeldokumentet 8

291 Internrevisionen Susanne Hellqvist Revisionsrapport nr 4/ Dnr: FS sektion A ska viss utrustning för krisledningsgruppen förvaras hos växeln i Samverkanshuset. Detta är enligt säkerhetschefen inte längre aktuellt. Skrivningen i regelverket bör alltså ses över och justeras. 4.4 Förvaltningsenheter med särskilt ansvar Enligt regeldokumentet sektion A finns ett flertal funktioner inom förvaltningen som har specialistkompetens som kan komma att nyttjas som stöd vid operativ krisledning. Det framgår att följande enheter ska ha en krisberedskap: Lokalförsörjningsenheten (säkerhet och telefonväxel) Informationsenheten (numera Kommunikationsenheten) IT-enheten Personalenheten Studentcentrum Universitetsledningens kansli Planeringsenheten Enligt säkerhetschefen behöver regeldokumenten för krisledningssystemet revideras avseende vilka förvaltningsenheter som har särskilt ansvar för krisberedskap. En förändring är att växelfunktionen har flyttats från Lokalförsörjningsenheten och numera ligger på Universitetsservice. En annan fråga är om International Office bör ingå avseende in- och utresande studenter. Universitetsledningens kansli och Planeringsenheten har enligt säkerhetschefen inget särskilt ansvar för krisberedskap och bör därför inte ingå i listan. Ingen av förvaltningsenheterna vars chefer ingår i krisledningsgruppen (enhetscheferna för Kommunikationsenheten, Personalenheten och Studentcentrum) har dokumenterade planer för enheternas krisberedskap. Enhetscheferna har enligt uppgift inte uppfattat att reglerna ställer krav på att det ska finnas sådana planer. Kommunikationsenheten har dock enligt uppgift påbörjat ett arbete med att ta fram krisledningskort för medarbetare inom enheten som beskriver olika funktioners uppgifter i händelse av en kris. Enligt regeldokumentet sektion A ska dokumentet sektion B utgöra ett underlag till krisledningsgruppen i händelse av att gruppen måste sammankallas vid en kris (läge röd). Sektion B omfattar checklistor för krisledningsarbetet, bland annat checklistor för kommunikationsarbetet vid en kris och checklista för stödgruppens arbete. B-sektionens checklistor var dock okända för två av tre enhetschefer i krisledningsgruppen när internrevisionen ställde frågor kring dessa. Av intervjuerna har också framkommit att checklistorna måste ses över och uppdateras. 4.5 Riktlinjer för krisberedskapsarbete på institutionsnivå Institutioner och enheter ska enligt regeldokumentet sektion A planera för att kunna hantera en kris i läge gul, det vill säga oönskade händelser som institutionen kan klara av själv inom ramen för sina egna resurser. Vid en kris ska institutionen eller enheten fortlöpande samråda 9

292 Internrevisionen Susanne Hellqvist Revisionsrapport nr 4/ Dnr: FS med säkerhetschefen avseende utvecklingen av krisen, behov av eventuellt stöd från universitetsgemensamma resurser eller behov av ändrad lägesnivå. Beredskap i läge gul kan enligt reglerna avse händelser inom institutionen som drabbar den enskilda verksamheten, en enskild kurs, en mindre grupp, enstaka studenter eller anställda inom institutionen. Eventuella kriser ska hanteras utifrån en utarbetad krisberedskapsplan vid institutionen. Vid läge gul aktiverar prefekten eller motsvarande funktion en krisledningsgrupp lokalt inom institutionen eller enheten. Enligt reglerna ska det för varje institution vara angivet vilka som ingår i krishanteringsorganisationen inom institutionen. Det ska även inom varje institution finnas en eller flera personer från personalen med grundläggande och uppdaterade kunskaper om krishantering. I regeldokumentet sektion C finns ytterligare anvisningar till institutioner och enheter vid en kris. I dokumentet finns bland annat handlingsplaner vid students eller anställds dödsfall, checklista för psykosocial hjälp vid olyckor samt checklista för hot- och våldssituationer. Prefekter och enhetschefer har enligt regeldokumentet sektion A ett rapporteringsansvar till säkerhetschefen avseende krisrelaterade frågor och händelser. Exempel på händelser som ska anmälas till säkerhetschefen är olyckshändelse med allvarligare personskada eller dödsfall, driftsstörning eller misstag som leder till utsläpp av något som kan vara farligt för omgivningen, omfattande störningar i försörjningen av el, vatten, värme eller telefoni och data, händelser som har eller kan få ett stort massmedialt intresse, hot och våld mot person eller verksamhet, sabotage eller militanta aktioner, anställd eller student som gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet etc. Utöver anvisningarna i sektion A finns även riktlinjer i Handlingsplan mot hot och våld inom universitetet (dnr ), beslutad av rektor år Av handlingsplanen framgår att alla former av hot och våld mot tjänsteman eller student ska rapporteras till universitetets säkerhetschef. Enligt säkerhetschefen är antalet anmälda händelser från institutioner och enheter mycket få. Det handlar om några enstaka incidenter per år. Säkerhetschefen lyfter att det hänt att vissa evenemang som kan vara av intresse ur ett säkerhetsperspektiv inte har anmälts till säkerhetschefen, exempelvis besök av regeringsföreträdare. 4.6 Internrevisionens bedömning Granskningen visar att reglerna för krisledningssystemet behöver uppdateras. Reglerna behöver dels ses över för att förtydliga ansvar och roller men även för att delar av regelverket inte längre är aktuellt. Internrevisionen bedömer även att reglerna i sin nuvarande form är svåröverskådliga. Anvisningar till institutioner och enheter finns på flera olika ställen i regelverket. Internrevisionen noterar även att det saknas uppdaterade checklistor som stöd för krisledningsgruppens arbete i händelse av att gruppen måste sammankallas vid en kris. En iakttagelse är att reglerna för krisledningssystemet saknar anvisningar kring institutioners och enheters ansvar att informera studenter om universitetets krisberedskapsorganisation. Det 10

293 Internrevisionen Susanne Hellqvist Revisionsrapport nr 4/ Dnr: FS saknas även anvisningar som ställer krav på att institutioner och enheter ska anmäla evenemang som kan innebära en säkerhetsrisk till universitetets säkerhetschef. Internrevisionen bedömer att regelverket bör kompletteras i dessa delar. Av 2010 års regler för krisberedskapsorganisationen framgår att ett urval förvaltningsenheter vid universitetet har ett särskilt ansvar för krisberedskap. Förteckningen över vilka enheter som har ett särskilt ansvar är enligt uppgift i behov av uppdatering. Granskningen visar även att det råder oklarheter kring vilka krav som ställs på dessa enheter, exempelvis om enheterna ska ha upprättade krisbredskapsplaner eller checklistor. Internrevisionen bedömer att reviderade regler för krisledningssystemet bör omfatta tydliga beskrivningar av vad som gäller för dessa förvaltningsenheter. Vid tidpunkten för granskningen bestod universitetets krisledningsgrupp av fem medlemmar. Enligt reglerna från år 2010 ska gruppen dock bestå av minst sju medlemmar. En annan iakttagelse är att det är oklart om studentrepresentanter ska beredas plats i gruppen. Internrevisionen bedömer att uppdaterade regler för krisledningssystemet bör omfatta tydliga anvisningar kring krisledningsgruppens sammansättning. Rekommendationer: Rektor bör besluta om reviderade regler för universitetets krisberedskapsorganisation som tydliggör organisation, ansvar och rutiner i ett sammanhållet styrdokument. Ledningen bör därefter säkerställa att de uppdaterade reglerna för krisberedskapsorganisationen är kända i verksamheterna. Ledningen bör säkerställa att det finns uppdaterade checklistor/rutiner för krisledningsgruppen i händelse av att gruppen måste sammankallas vid en kris. 4.7 Riskanalyser Enligt regelverket för universitetets krisledningssystem krävs ett kontinuerligt riskhanteringsarbete med riskanalyser och uppföljningar. Ansvaret för att bevaka och identifiera risker ligger enligt reglerna på alla nivåer i linjeorganisationen. Övergripande riskhanteringsarbete samt bedömning av den totala riskbilden ska samordnas av universitetets säkerhetschef. Enligt uppgift från säkerhetschefen förs kontinuerliga diskussioner om risker i krisledningsgruppen som bedömer olika hotbilder. Enligt förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering ska varje myndighet identifiera vilka risker för skador eller förluster som finns i myndighetens verksamhet. Resultatet ska sammanställas i en riskanalys. Varje myndighet ska därefter vidta lämpliga åtgärder för att begränsa riskerna och förebygga skador eller förluster. Av systembeskrivningen för år 2018 som universitetsstyrelsen beslutade om den 14 december 2017 framgår att ansvaret för att genomföra en riskanalys enligt förordningen (1995:1300) ligger på universitetets säkerhetschef. Internrevisionen har tagit del av en riskanalys som säkerhetschefen gjorde år 2015 enligt förordningen. Riskinventeringen genomfördes i form av en webbenkät till samtliga institutioner och enheter vid universitetet, totalt 76 stycken

294 Internrevisionen Susanne Hellqvist Revisionsrapport nr 4/ Dnr: FS stycken institutioner och enheter svarade på enkäten. Av dessa svarade 20 stycken (32 procent) att krisledningsansvaret inte var tydliggjort inom institutionen eller enheten. Enligt systembeskrivningen för år 2018 pågår olika åtgärder utifrån analysen av 2015 års enkät. Som åtgärd nämns bland annat en översyn av universitetets krisberedskapsorganisation. En del av de institutioner och enheter som uppgav att de inte hade tydliggjort krisledningsansvaret efterfrågade mer information om krisberedskapsorganisationen. Säkerhetschefen har enligt uppgift genomfört platsbesök vid dessa institutioner och enheter. Vid tidpunkten för internrevisionens granskning arbetade säkerhetssamordnarna med en ny riskanalys utifrån förordning 1995:1300 som planerades vara färdig i början av år Krav på att universitetet ska genomföra en riskanalys finns även i förordning (2006:942) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. Vid denna analys ska myndigheten särskilt beakta situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning samt förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. Enligt uppgift från säkerhetschefen genomför inte universitetet någon separat riskanalys utifrån denna förordning. Säkerhetschefen bedömer att relevanta risker fångas upp i arbetet med riskanalysen utifrån förordning 1995:1300. I den universitetsövergripande riskanalysen för som universitetsstyrelsen beslutade om i december år 2015 ingick risken att universitetet inte har en tillräckligt bra organisation för att hantera och motstå krissituationer. Sannolikheten bedömdes vara medelhög och konsekvensen hög. Som förebyggande åtgärd framgick att det fanns en organisation för krisberedskap under ledning av universitetsdirektören och att aktiviteter skulle vidtas under 2016 och 2017 i syfte att säkerställa funktionen. I rapporteringen av kontrollplanens genomförande för 2016 som universitetsstyrelsen fick den 20 februari 2017 beskrevs att åtgärden var genomförd. Det framgick att det fanns en etablerad organisation för krisberedskap under ledning av universitetsdirektören och att rektor beslutat att en riskinventering skulle göras återkommande vartannat år. I den universitetsövergripande riskanalysen för år 2018 som styrelsen beslutade om den 14 december 2017 kvarstod risken att universitetet inte har en tillräckligt bra organisation för att hantera och motstå krissituationer med samma riskvärde som i riskanalysen för år Som förebyggande åtgärd nämndes precis som i riskanalysen för år att aktiviteter för att säkerställa funktionen skulle vidtas under Skarpa lägen, utbildningar och övning Enligt uppgift från säkerhetschefen har Umeå universitetet aldrig aktiverat läge röd och sammankallat krisledningsgruppen. Medlemmar av krisledningsgruppen har vid några få tillfällen dock samrått mot bakgrund av inträffade incidenter och diskuterat hur situationen ska hanteras. En sådan incident var när ett hot riktades mot universitetet via appen Jodel hösten Örebro universitet och Lunds universitet är två universitet som aktiverat sina krisledningsorganisationer på högsta nivå. Lunds universitet stängde hela verksamheten en dag under hösten 2015 och Örebro universitet stängde verksamheten en dag i början av 2016, båda till följd av 12

295 Internrevisionen Susanne Hellqvist Revisionsrapport nr 4/ Dnr: FS att hot riktats mot universiteten via appen Jodel. Enligt uppgift från Umeå universitets säkerhetschef har de båda universitetens erfarenheter av att stänga ner verksamheterna diskuterats i nätverk för säkerhetsansvariga vid landets lärosäten. Frågor som diskuterats är bland annat hur man kan nå anställda och studenter med information vid en akut kris. På Umeå universitetet har det pågått utvecklingsarbete inom både Kommunikationsenheten och IT-enheten kring hur anställda och studenter snabbt ska kunna nås med information vid en kris. Förordning (2006:942) om krisberedskap föreskriver att varje myndighet ansvarar för att personalen vid myndigheten får den utbildning och övning som behövs för att den ska kunna lösa sina uppgifter i samband med krissituationer. En planlagd utbildnings- och övningsverksamhet i syfte att nå detta mål ska genomföras. Av regeldokument sektion A för universitetets krisledningssystem framgår att det är mycket viktigt att krisledningssystemet omsätts i praktiken. Genom att testa planerna under realistiska förhållanden går det att upptäcka eventuella fel och funktionsbrister innan en skarp händelse inträffar. Av reglerna framgår att säkerhetschefen ansvarar för att samordna regelbundna övningar. Det framgår även att all personal kontinuerligt ska informeras om universitetets krishanteringsarbete, larmningsförfarande samt om de funktioner som aktiveras vid en kris. Säkerhetschefen och enhetschefen för kommunikationsenheten har deltagit vid chefsutbildningar och informerat om universitetets säkerhetsarbete samt kriskommunikation. Universitetets krisledningsgrupp har genomfört två krisledningsövningar. Den ena övningen genomfördes år 2011 och den senaste övningen genomfördes år En övning var även inplanerad till våren 2017 men denna har skjutits på framtiden. Det finns enligt vad som framkommit i intervjuer ingen plan för krisledningsgruppens övningsverksamhet. 4.9 Internrevisionens bedömning Internrevisionen bedömer att det bör finnas en planlagd utbildnings- och övningsverksamhet för krisberedskapsorganisationen. Flera intervjuade i granskningen lyfter att övningar är en mycket viktig del i krisledningssystemet. Övningar ger ökad kunskap om organisationens krisledningsförmåga och kan ligga till grund för riskanalyser kring vilka allvarliga händelser som skulle kunna drabba universitetet och för framtagande av händelsebaserade checklistor. Det är positivt att ledningen uppmärksammat risk kring universitetets krisberedskapsorganisation i de universitetsövergripande riskanalyserna för år och år Internrevisionen bedömer dock att rapporteringen till universitetsstyrelsen om kontrollplanens genomförande kan utvecklas. Rapporteringen bör dels omfatta information om vilka åtgärder som är genomförda och om och i sådana fall varför ledningen bedömer att risken kvarstår. Rekommendationer: Ledningen bör utveckla rapporteringen om hantering av risker till universitetsstyrelsen. Ledningen bör säkerställa att uppdaterade regler för krisberedskapsorganisationen omfattar en planlagd utbildnings- och övningsverksamhet och att det finns budgeterade medel för detta. 13

296 Internrevisionen Susanne Hellqvist Revisionsrapport nr 4/ Dnr: FS Svar på revisionsfrågor Finns formellt fastställda riktlinjer på universitetsgemensam nivå för universitetets krisberedskapsorganisation? Ja. Rektor beslutade senast om regler för krisledningssystemet år Är riktlinjerna ändamålsenliga? Med detta avses om riktlinjerna är aktuella och anpassade till relevant lagstiftning samt beskriver ansvar och roller. Nej. Reglerna för krisledningssystemet behöver uppdateras. Delar av regelverket är inte aktuellt. Det finns även behov av att förtydliga ansvar och roller. Finns en etablerad organisation för krisberedskap på universitetsövergripande nivå? Med etablerad avses om grupperingar och ansvarsförhållande som ska gälla enligt regelverket finns på plats och om organisationen är övad. Delvis. Det finns en krisledningsgrupp på universitetsgemensam nivå som har genomfört ett antal möten under 2016 och Det saknas dock uppdaterade checklistor för krisledningsgruppen i händelse av att gruppen måste sammankallas vid en kris. Vid tidpunkten för granskningen bestod krisledningsgruppen av fem medlemmar. Enligt reglerna från år 2010 ska gruppen dock bestå av minst sju medlemmar. En annan iakttagelse är att det är oklart om studentrepresentanter ska beredas plats i gruppen. Krisledningsgruppen har genomfört två krisledningsövningar. Den ena övningen genomfördes år 2011 och den senaste övningen genomfördes år Det finns enligt uppgift ingen plan för krisledningsgruppens övningsverksamhet. Umeå den 20 februari 2018 Susanne Hellqvist Internrevisionschef 14

297 Bilaga p 16

298 UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Sid 1 (2) Dnr: FS Kommentarer och åtgärder med anledning internrevisionens rapport Granskning av universitetets krisberedskapsorganisation Föredragande Universitetsdirektör Caroline Sjöberg. Sammanfattning Internrevisionen har på uppdrag av universitetsstyrelsen genomfört en granskning av universitetets krisberedskapsorganisation. Syftet har varit att granska om universitetsledningen säkerställt en fungerande krisberedskapsorganisation. Internrevisionen finner i sin granskning bland annat att reglerna för krisledningssystemet behöver uppdateras, det saknas uppdaterade checklistor samt att det finns ingen plan för krisledningsgruppens övningsverksamhet. Internrevisionen ställer med bakgrund av iaktagelserna en rad rekomendationer till universitetsledningen som i föreliggande dokument besvaras. Universitetet anger här bland annat att säkerhetssamordnare och säkerhetschef under våren 2018 kommer att ta fram ett förslag till reviderad organisation och regler för universitetets krisberedskap liksom förslag till plan för utbildning och övning inom området. Checklistorna kommer även att ses över, revideras och aktualiseras med intentionen att de ska bli enklare och mer kortfattade m.m. Relevant information om universitetets krisorganisation, t ex kontaktuppgifter, ska snabbt kunna erhållas. Detta gäller såväl placering och rubricering på universitetets webbplats som att informationen ska vara enkelt sökbar, koncis och tydlig. Universitetsstyrelsens beslut Universitetsstyrelsen beslutar att notera och godkänna universitetsledningens förslag till åtgärder med anledning av internrevisionens rapport Granskning av krisberedskapsorganisation (Dnr FS ). Bakgrund Syftet med en krisberedskapsorganisation och ett ledningssystem är att det på förhand ska vara känt inom organisationen hur en kris ska hanteras, så att rätt åtgärder vidtas och att rätt resurser snabbt kan sättas in. Krisberedskapen i statliga myndigheter regleras i flera regelverk, bland annat i förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid förhöjd beredskap. Umeå universitetet har därutöver egna rutiner och ett krisledningssystem, i dagsläget sammanfattat i tre delar (A, B, C). I sin rapport lyfter internrevisionen fram ett krisledningssystems och en väl fungerandekrisberedskapsorganisations viktigaste delar. Dessa är: Riskanalys, Planering och ansvarsfördelning; Kommunikation och information; Utbildning och övning samt Psykosociala frågor. Med det nuvarande krisledningssystemet och den nuvarande krisberedskapsorganisationen som grund har Internrevisionen har identifierat nedanstående brister: - Svåröverskådliga regler och delvis inaktuella styrdokument, både vad gäller ansvar/organisation och innehåll i sak - Otydligheter kring sammansättning av krisledningsgrupp - Inaktuella skrivningar om larmning, nivå Gul och Röd - Avsaknad av dokumenterade planer hos de förvaltningsenheter som har ett särskilt ansvar - Otydligheter kring inrapportering av incidenter - Bristfälliga processer vad gäller riskanalys - Oplanerad verksamhet vad gäller utbildning och övning

299 UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Sid 2 (2) Dnr: FS Internrevisionen lämnar i sin revisionsrapport följande rekommendationer: 1. Rektor bör besluta om reviderade regler för universitetets krisberedskapsorganisation som tydliggör organisation, ansvar och rutiner i ett sammanhållet styrdokument. Ledningen bör därefter säkerställa att de uppdaterade reglerna för krisberedskapsorganisationen är kända i verksamheterna. 2. Ledningen bör säkerställa att det finns uppdaterade checklistor/rutiner för krisledningsgruppen i händelse av att gruppen måste sammankallas vid en kris. 3. Ledningen bör utveckla rapporteringen om hantering av risker till universitetsstyrelsen. 4. Ledningen bör säkerställa att uppdaterade regler för krisberedskapsorganisationen omfattar en planlagd utbildnings- och övningsverksamhet och att det finns budgeterade medel för detta. Universitetets åtgärder Universitetet har liksom internrevisionen uppmärksammat behovet av en revidering och uppdatering av krisberedskapsorganisationen. Som framgår i revisionsrapporten planeras en översyn under våren Vidare har säkerhetsorganisationen vid universitetet har förstärkts och utöver säkerhetschef finns sedan hösten 2017 en säkerhetssamordnare på plats. De åtgärder som planeras genomföras, vilka också utgör svar på internrevisionens rekommendationer, är följande: 1. Säkerhetssamordnare och säkerhetschef kommer under våren 2018 att ta fram ett förslag till reviderad organisation och regler för universitetets krisberedskap. Inriktningen är att organisationen ska vara enkel, tydlig och med färre och mindre detaljerade instruktioner än vad som är fallet i nuvarande system. Ansvaret ska tydliggöras och kommer att föreslås fortsatt följa linjestrukturen. Några centrala enheter bör fortsatt ha ett utvidgat stödansvar, men detta måste tydliggöras. Dessa kommer också att få i uppdrag att utarbeta planer för hur de bistår vid kris. Krisledningsgruppen kommer att föreslås innehålla basfunktioner: Kommunikation, IT, Säkerhet, Personal, Studentcentrum samt Universitetsdirektör. Gruppen bör dock med kort varsel kunna adjungera t ex ordförande i studentkår eller annan funktion som i den aktuella krisen bedöms kritisk. 2. Säkerhetssamordnare och säkerhetschef arbetar under våren 2018 fram ett förslag till Kriskort som ska användas för snabba beslut på Central nivå respektive Institutions/enhetsnivå. Checklistorna kommer att ses över, revideras och aktualiseras med intentionen är att de blir enklare och mer kortfattade men mer konkreta för olika typer av kriser. Checklistorna (och kriskorten) föreslås innehålla information om agerande både Före kris, Vid kris och Efter kris. 3. Säkerhetssamordnare och säkerhetschef arbetar under våren 2018 fram ett förslag till rektorsbeslut vad gäller kontinuitet och samordning mellan central risk- och sårbarhetsanalys som redovisas till Myndigheten för samhällskydd och beredskap, institutioners och enheters riskinventeringar samt universitetets fortlöpande krisberedskapsarbetet. Krisberedskapsarbetet och riskanalyserna ska ligga i linje med ordinarie verksamhetsarbete och risk- och sårbarhetsanalyser ska utgöra grunden i såväl det förebyggande som det långsiktiga risk- och säkerhetsarbetet. 4. Inom ramen för arbetet med intern och styrning och kontroll utveckla rapporteringen om hantering av risker till universitetsstyrelsen.

300 UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Sid 3 (2) Dnr: FS Säkerhetssamordnare och säkerhetschef arbetar under våren 2018 fram ett förslag till plan för utbildning och övning inom området krisberedskap. Planen ska ligga i linje med övriga centrala utbildningsinsatser men kan även inkludera nya former av utbildningar. Övningsinsatser och utbildningar inom krisberedskap ska samordnas med relevanta sakområden. 6. Vid behov ska relevant information om universitetets krisorganisation, t ex kontaktuppgifter, snabbt kunna erhållas. Översyn av den webbaserade informationen ska därför genomföras av säkerhetsfunktionen i samråd med kommunikationsenheten. Detta gäller såväl placering och rubricering på universitetets webbplats som att informationen ska vara enkelt sökbar, koncis och tydlig. Expediering Universitetsledningen Förvaltningsledningen Fakultetsledningar Rektor Lärarhögskolan Överbibliotekarie Internrevisionschef Internrevisor Säkerhetschef Kommunikationschef Chef IT-enheten

301 Bilaga p 18 A

302 PM Universitetsstyrelsen Anna Tjernberg Sid 1 (6) Umeå universitet med omvärld Rektorsbeslut Ett urval av fattade rektorsbeslut under perioden december 2017 januari 2018 sammanfattat av Anna Tjernberg, ledningsstöd. Rektors beslutsmöte den 5 december 2017 Representant Biobank Sverige Nationella biobanksrådet och BBMRI.se ombildas till Biobank Sverige och i och med detta utförs nya utseenden av representanter till Biobank Sveriges beredningsgrupp (tidigare Nationella biobanksrådet). Rektor beslutar att nominera Ingvar Bergdahl, Enheten för biobanksforskning vid Umeå universitet, som ledamot i beredningsgruppen för Biobank Sverige för perioden 1 januari december Kandidatprogrammet Branschutbildning för museer och kulturarv Rektor beslutar att inrätta kandidatprogrammet Branschutbildningen för museer och kulturarv. Museologiutbildning har funnits vid Umeå universitet sedan början av 1980-talet, och det är bara här studenter kan läsa en renodlad programutbildning med inriktning mot museer och kulturarv, med möjlighet att fortsätta upp till avancerad nivå och vidare till forskarutbildning. Museologi vid Umeå universitet har landets enda professur. Genom att inrätta ett nytt program inom museologi kan Umeå universitet ytterligare förstärka sin position inom musei- och kulturarvsfältet, möta den växande konkurrensen från andra lärosäten, samt än bättre tillgodose det kunskapsbehov som finns inom branschen. Utvecklingsmedel avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2018 Rektor beslutar att tilldela Universitetspedagogik och lärandestöd tkr år 2018 för fortsatt utveckling av lärplattformar och e-lärande samt stöd för pedagogik i interaktiva lärmiljöer, tilldela Studentcentrum 112 tkr år 2018 som fortsatt stöd för sitt mottagningsarbete, tilldela Lärarhögskolan 200 tkr år 2018 för arrangemanget av Kunskapsveckan, i syfte att digitalisera processen med salstentamen; tilldela Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) 850 tkr år 2018 för att digitalisera processen med salstentamen (för år 2019 reserveras tkr, för år tkr, för år tkr, samt för år tkr), ge UPL i uppdrag att digitalisera processen med salstentamen i form av ett universitetsgemensamt projekt fr.o.m Projektet ska drivas i samråd med Lokalförsörjningsenheten, Universitetsservice och andra berörda aktörer. I uppdraget innebär att ta fram projektplan, m.m. i enlighet med framtagna regler för universitetsgemensamma projekt, ge UPL i uppdrag att utreda finansieringsmodell för tillkommande kostnader såsom kostnader för ev. ombyggnationer, merkostnader på tentamensservice och eventuella lånedatorer eller annan lösning och att detta framgår av kommande projektplan. Samtliga beviljade medel ovan ska även användas till att finansiera gemensamma kostnader på samtliga organisatoriska nivåer. Rektors beslutsmöte den 12 december 2017 Avvecklande av arbetsenheten Juridiskt forum Rektor beslutar att arbetsenheten Juridiskt forum ska avvecklas från och med den 31 januari 2018 och att en dialog startas för att finna framtida hemvister för enhetens medarbetare och de olika delarna av verksamheten. Den samhällsvetenskapliga fakulteten ombesörjer att en fördelning av innestående medel genomförs samt att en arkivering av arbetsenhetens handlingar/material sker. Planeringsenheten Umeå

303 PM Universitetsstyrelsen Anna Tjernberg Sid 2 (6) Inriktningsbeslut lokaler Rektor beslutar att ge uppdrag till Lokalförsörjningsenheten att ta fram en fördjupad lokalförsörjningsplan för åren Planen ska delrapporteras för diskussion och slutrapporteras för beslut av rektor i december Planen ska tjäna som ett strategiskt inriktningsdokument som är grundat på en fördjupad översiktsplan och campusplan för huvudcampus. Planen skall innehålla förutsättningar av ekonomisk och fysisk karaktär samt en analys av behov på 3-5 års sikt. Rektor beslutar också om en prioriteringsinriktning gällande större lokalprojekt. Lokalförsörjningsenheten får även i uppdrag att analysera och ge förslag på en dämpning och utjämning av internhyresutvecklingen för 2019 och framåt där inriktningen är max 4% med en återhämtning under närmast efterföljande år. Rektors beslutsmöte den 19 december 2017 Periodisering och ekonomiska prognoser år 2018 och framåt Rektor beslutar att periodisering av kostnader och intäkter ska göras tertialvis, d.v.s. för perioderna januari-april, januari-augusti samt januari-december, inom hela universitetet fr. o. m. År Efter perioderna januari-april resp. januari-augusti ska ekonomiska prognoser på samtliga tre organisatoriska nivåer tas fram enligt särskilda anvisningar och efter perioden januari-december ska ekonomiskt bokslut tas fram på samtliga tre organisatoriska nivåer. Reell kompetens vid Umeå universitet Rektor beslutar att fastställa projektplan för reell kompetens vid Umeå universitet vars syfte är att genom förbättrade processer och metoder för validering av reell kompetens öka möjligheten till tillträde till högre studier samt att korta utbildningstiden för att berörda individer snabbt ska komma in på den svenska arbetsmarknaden. Projektets övergripande mål är att ta fram, beskriva och implementera dels en process för validering av tidigare kunskaper för att bedöma behörighet till högre studier och dels en process för validering av tidigare kunskaper som kan tillgodoräknas i kommande studier. Projektet ska bevaka och initiera att lokala regelverk som stödjer arbetet med bedömning av reell kompetens anpassas till beslutad process och eventuella ändringar av förordningar och föreskrifter. Projektet ska vidare beakta Lissabonkonventionen och följa den nationella utvecklingen. Rektors beslutsmöte den 16 januari 2018 Kulturskoleklivet Rektor beslutar att anmäla Umeå universitets intresse för deltagande i kulturskoleklivet. I intresseanmälan ansöker universitetet medel för att utveckla och ge fortbildning och vidareutbildning som riktar sig till lärare som redan nu är anställda inom kulturskolans verksamhet och för personer som kan vara aktuella för anställning i kulturskolan och som besitter kompetens av relevans för kulturskolan. Umeå universitet ser också möjligheter att utveckla och ge en yrkesutbildning för kulturskolelärare, i de fall resurser kan erhållas också för detta. Arctic 5 Universities Joint taskforce on Innovation Vid möte den 16 december 2017 i Rovaniemi med The Arctic 5, som är benämningen på gemensamma samarbetet mellan universiteten i Luleå, Oulu, Rovaniemi, Tromsö och Umeå beslutades att en gemensam arbetsgrupp kring innovationsfrågor skulle inrättas. Uleåborgs universitet kommer samordna detta arbete. Deltagande lärosäten har att utse en representant var till denna arbetsgrupp. Rektor beslutar att utse professor Lars Westin, Centrum för regional vetenskap, till arbetsgruppen Arctic 5 Universities Joint taskforce on Innovation. Rektors beslutsmöte den 30 januari 2018 Sakkunniga bedömare till granskning Inom ramen för det nationella kvalitetssäkringssystemet för högre utbildning kommer Universitetskanslersämbetet (UKÄ) med uppstart efter sommaren 2018 att genomföra granskningar av nedanstående lärosätens kvalitetssäkringsarbete: Ersta Sköndal Bräcke högskola Gymnastik- och idrottshögskolan Försvarshögskolan Planeringsenheten Umeå

304 PM Universitetsstyrelsen Anna Tjernberg Sid 3 (6) Röda Korsets Högskola Sophiahemmet Högskola UKÄ söker sakkunniga bedömare till bedömargrupper som har till uppgift att granska det systematiska kvalitetssäkringsarbetet vid dessa lärosäten. Umeå universitet har inbjudits av UKÄ att nominera bedömare och rektor beslutar att nominera professor Åsa Hörnsten, institutionen för omvårdnad, som sakkunnig bedömare till Universitetskanslersämbetets granskning av ovanstående lärosätens kvalitetssäkringssystem. Omvärldsbevakning sammanfattning av utvalda händelser december 2017-januari 2018 Inom ramen för Planeringsenhetens omvärldsbevakning skickas dagligen ett urval nyheter från universitets- och högskolesektorn till universitetsledningen, och en gång varje vecka skickas ett urval till en bredare krets av mottagare. I detta dokument har vi valt ut, för närmare beskrivning, ett fåtal händelser eller ämnen som har tagit stort utrymme i nyhetsflödet och som är av större principiell betydelse. För den som läser på skärm finns understrukna hyperlänkar. Ansvariga för omvärldsbevakning är utredare Ester Roos-Engstrand, Åsa Rudehäll och Anders Steinwall. UKÄs granskning av forskning Regeringen har beslutat att ge Universitetskanslersämbetet (UKÄ) uppdraget att utveckla det nationella systemet för kvalitetsutvärdering så att det omfattar både högre utbildning och forskning. UKÄ ansvarar för ett samlat system för utvärdering och uppföljning som inkluderar högskolans hela verksamhet vilket ökar koppling mellan utbildning och forskning genom att hela miljöer kan kvalitetsgranskas samlat. Det nya systemet bygger på en tydlig rollfördelning mellan UKÄ och lärosätena. -Universitet och högskolor har ansvaret för kvaliteten i verksamheten och det avser såväl kontroll av kvalitet som kvalitetsutveckling. -UKÄ:s uppgift är att säkerställa att lärosätena tar detta ansvar genom att granska att lärosätenas kvalitetssystem fungerar på bästa sätt. -Varje lärosäte ska följa kvaliteten genom att granska sina utbildningsprogram, kurser och forskningsverksamhet. Lärosätena ska också definiera och genomföra kvalitetshöjande åtgärder när det är nödvändigt. Uppdraget att kvalitetssäkra forskning går hand i hand med de två andra regeringsuppdragen att utveckla uppföljningen av svensk forskning och att samordna uppföljning och utvärdering av svensk forskning. Vad gäller uppföljning av de forskningspolitiska målen arbetar UKÄ tillsammans med Vetenskapsrådet (VR) för att utveckla indikatorer för uppföljning av målen för forskningspolitiken. Ambitionen är att indikatorerna ska vara enkla, robusta, väl underbyggda och förankrade. För samordning av uppföljning och utvärdering ska UKÄ tillsammans med VR lämna förslag på hur olika myndigheters uppföljningar och utvärderingar av verksamheter vid universitet och högskolor kan samordnas. UKÄ anordnade ett dialogmöte 29 januari för att få in synpunkter från lärosätena om det pågående arbetet. Den 6 april 2018 ska UKÄ redovisa förslag på övergripande ramar och principer för att kvalitetssäkra forskning till regeringskansliet. Då ska UKÄ också tillsammans med Vetenskapsrådet Planeringsenheten Umeå

305 PM Universitetsstyrelsen Anna Tjernberg Sid 4 (6) presentera indikatorer för uppföljning av de forskningspolitiska målen liksom lämna förslag på hur olika myndigheters uppföljningar och utvärderingar vid universitet och högskolor kan samordnas. Under 2019 planerar UKÄ att genomföra en pilottestning av granskningsuppdraget. UKÄs rapport om distansstudier Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har på uppdrag av regeringen kartlagt och analyserat distansutbildningsverksamheten vid universitet och högskolor. Rapporten Distansutbildning i svensk högskola visar på att distansutbildningen har förändrats under de senaste 10 åren, inte minst genom att programkursernas andel av distansutbildningen ökat. Umeå universitet har det tredje största distansutbudet av svenska lärosäten efter Högskolan Dalarna och Linnéuniversitetet. UKÄ framhåller att distansutbildning skulle kunna vara en pusselbit för att möta brister i kompetensförsörjningen. Antalet studenter som läser program på distans har ökat, särskilt på de nya lärarprogrammen och specialistsjuksköterskeprogrammet. Distansstudenternas prestationsgrader är överlag höga på programkurser inom yrkesexamensprogram där i synnerhet kvinnornas prestationsgrader är jämförbara med vad som uppnås på campus. Däremot är prestationsgraden på fristående kurser lägre på distans än på campus. Kvinnor studerar mer på distans än män, i synnerhet på programkurser. Distansstudenterna är äldre än campusstudenterna och har ofta hemmavarande barn vilket kan innebära en starkare etablering på hemorten. UKÄ bedömer att distansutbildning underlättar breddad rekrytering och ett livslångt lärande för dem som bor utanför orter med universitets- och högskolecampus. Lärosätena framhåller också detta i sina strategier. Av lärosätena anger hälften att de har samarbete med kommuner, landsting och regioner via lärcentra eller motsvarande. Umeå universitet och Linnéuniversitetet var de enda två lärosätena som uppgav sådant samarbete med landsting. Som goda exempel på samarbete nämns i rapporten bl.a. Umeå universitets läkarutbildning på fyra studieorter samt snabbspår för nyanlända lärare och förskollärare på distans. UKÄ menar att om regeringen önskar stärka dialogen och samarbetet kan det vara nödvändigt med incitament så att lärosätena kan prioritera detta högre i konkurrensen med annan verksamhet. Analysen av lärosätenas strategier visar att den pedagogiska och tekniska utvecklingen ses som en framtida möjlighet både för breddad rekrytering och det livslånga lärandet. Framtida utmaningar är den höga utvecklingskostnaden och finansieringen av distansutbildning. UKÄ påminner om att de tidigare föreslagit att ge stöd till utveckling av den digitala pedagogiken. UKÄ ser ett behov av en nationell diskussion för att säkerställa att lärosätena rapporterar uppgifter om utbildningar på ett likvärdigt sätt, då de uppgifter som rapporteras kan ligga till grund för slutsatser om nationella eller regionala satsningar på distansutbildning. Ny etikprövningsmyndighet och skärpt lagstiftning Forskningsfusk och forskningsetik har haft hög prioritet de senaste åren. En ny myndighet för prövning av forskningsfusk, Oredlighetsnämnden, har föreslagits och kan öppna om ett ungefär ett år. Regeringen har också beslutat om en ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor. I dag finns sex självständiga regionala etikprövningsnämnder i landet, bland annat i Umeå. För att öka effektiviteten och få en mer enhetlig tillämpning ska en ny central myndighet, Etikprövningsmyndigheten, med säte i Uppsala bildas. Myndigheten ska ha verksamhet på sex orter: Planeringsenheten Umeå

306 PM Universitetsstyrelsen Anna Tjernberg Sid 5 (6) Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Uppsala och Umeå. En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av den nya myndigheten som ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari Från samma datum föreslås i en utredning som överlämnandes till regeringen i december flera ändringar i etikprövningslagen för forskning på människor. Utredaren föreslår bland annat att det förtydligas vem som har ansvar för verksamhetens etikprövning, att undantaget för forskning som utförs av student tas bort och att kunskaper om etikprövningslagen ska ingå i forskarutbildningen. Utredaren föreslår även att straffet för den som uppsåtligen bryter mot etikprövningslagen förlängs från maximalt sex månader till två års fängelse. Preskriptionstiden förlängs då till fem år. I skandalen kring kirurgen Paolo Macchiarini valde åklagaren i att lägga ner förundersökningen, bland annat med hänvisning till att preskriptionstiden hade löpt ut. Under de senaste månaderna har olika fall av misstänkt eller fastslagen ohederlighet i forskning uppmärksammats i media, till exempel vid Linköpings universitet och Uppsala universitet. Vetenskapsrådet fattade beslut om att dra in det tidigare beviljade forskningsanslaget till en av forskarna som fälldes för fusk vid Uppsala universitet. Sedan dess har regeringen fattat beslut om en ny förordning som även ger Vetenskapsrådet möjligheten att tillfälligt frysa utbetalningar av forskningsmedel i väntan på utredning vid misstanke om exempelvis forskningsfusk, oetiskt agerande eller annat klart olämpligt beteende. Förordningen träder i kraft den 27 februari Riksrevisionens rapport om myndighetskapital Riksrevisionen har publicerat granskningsrapporten Varför sparar lärosätena? En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor, RiR 2017:28 den 28 november Granskningen gäller perioden , och granskningsobjekt är de 31 statliga universiteten och högskolorna samt regeringen. När statliga universitet och högskolor inte gör av med hela sina forsknings- och utbildningsanslag, eller får överskott från verksamhet som finansieras med bidrag eller avgifter, uppstår ett positivt myndighetskapital. Vid årsskiftet 2016/17 hade statliga universitet och högskolor ett samlat myndighetskapital på 12,3 miljarder kronor. Det är en ökning med nästan 7 miljarder kronor (i 2016 års priser) sedan 2007, motsvarande 126 procent. Myndighetskapitalet finns både inom forskning och utbildning på forskarnivå (+6,5 miljarder kr) resp. utbildning på grundnivå och avancerad nivå (+5,8 miljarder kr). Riksrevisionen har genomfört intervjuer samt enkätstudie med lärosätena. Enligt lärosätena ger ett positivt myndighetskapital bättre planeringsförutsättningar och ekonomisk stabilitet samt möjliggör strategiska satsningar. Riksrevisionens övergripande slutsats är att den uppbyggnad av myndighetskapital som skett den senaste tioårsperioden på totalnivå inte är förenlig med ett effektivt resursutnyttjande ur ett statsfinansiellt perspektiv. Riksrevisionen lämnar totalt fyra rekommendationer till regeringen. Rekommendationen till lärosäten är att säkerställa att det finns dokumentation om myndighetskapitalets innehåll i form av intecknade och fria medel. Ytterligare en rekommendation är att lärosäten bör utveckla sina rutiner för att planera för och följa upp förbrukningen av myndighetskapital. Planeringsenheten Umeå

307 PM Universitetsstyrelsen Anna Tjernberg Sid 6 (6) Umeå universitet ser flera av Riksrevisionens förslag som rimliga men är kritiska till rekommendationen att införa ett kvantitativt återrapporteringskrav avseende redovisning av myndighetskapital uppdelat på fritt respektive intecknat kapital, eftersom en sådan uppdelning skulle innebära låsningar samt försämrade möjligheter att använda myndighetskapital. Umeå universitet har lägst andel myndighetskapital i relation till kostnader år 2016 av samtliga universitet, 12 procent. Planeringsenheten Umeå

308 Bilaga p 18 B

309 Rapport Umeå universitet Universitetsstyrelsen Sid 1 (4) Studentrekrytering vid vårterminsstarten 2018 Vid sista anmälningsdag hade personer anmält sig till kurser och program för vårterminen 2018 i riket. Detta motsvarar en minskning med 0,2 procent jämfört med vårterminen Noteras bör dock att antagning till vårterminer endast motsvarar ca. 20 procent av den antagning som sker till höstterminer. Umeå universitet hade till vårterminen 2018 totalt sökande till kurser och program vilket motsvarar en ökning med 0,8 procent jämfört med vårterminen Efter andra urvalet till vårterminen 2018 har det i hela riket antagits personer till en högskoleutbildning. Detta är en ökning med 3,4 procent jämfört med vårterminen Till Umeå universitet antogs personer vilket motsvarar en ökning med 0,5 procent. Till vårterminen 2018 hade Umeå universitet sökande till utbildningsprogram vilket motsvarar en minskning med 2,1 procent jämfört med vårterminen Glädjande nog så ökar dock antalet sökande i första hand jämfört med vårterminen En ökning med 7,8 procent avseende förstahandssökande till program innebär att vår positiva trend håller i sig. Diagram 1. I ovanstående diagram visas det totala antalet sökande samt antalet sökande i första hand till Umeå universitets utbildningsprogram de senaste sex vårterminerna.

310 Rapport Umeå universitet Universitetsstyrelsen Sid 2 (4) Ökningen av antalet förstahandssökande innebär att söktrycket är ganska stabilt trots att antalet antagna till våra program för vårterminen 2018 ökade med 11 procent. Söktrycket till våra utbildningsprogram för vårterminen 2018 landade på 2,33 förstahandssökande per antagen vilket är en liten minskning jämfört med vårterminen Allra flest sökande i första hand har läkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammet (söktryck 2,3 resp. 1,9). Antalet antagna till program fortsätter att öka, om än marginellt, men programmen står trots detta för hela ökningen av antal antagna. Vad gäller fristående kurs så ser vi en ytterst marginell minskning jämfört med vårterminen 2017 avseende antal antagna studenter. Diagram 2. I ovanstående diagram ser vi förändringen av söktrycket, mätt som antal förstahandssökande dividerat med antal antagna, avseende Umeå universitets utbildningsprogram, inkl. senare del till program, de senaste fem vårterminerna. I tabellen nedan presenteras de utbildningsprogram vid Umeå universitet som har högst söktryck vårterminen Utöver söktryck visas även uppgift om antal sökande, antagna och reserver. Programmen är sorterade fallande utifrån söktrycket som är en vedertagen indikator på konkurrensen om varje studieplats. Jämfört med vårterminen 2017 så uppvisar Umeå universitet en liten minskning av söktrycket på program vilket främst beror på att fler studenter har antagits jämfört med vårterminen Antalet reserver är ett annat vanligt mått som används för att mäta ett utbildningsprograms popularitet och attraktionskraft. För att komplettera bilden gällande konkurrensen om utbildningsplatserna kan vi även se kvoten mellan antalet reserver och antalet antagna för de aktuella programmen. Vi kan således konstatera att för varje antagen till psykologprogrammet så har vi 15 reserver på väntelistan, medan det på läkarprogrammet finns 7 reserver per antagen student.

311 Rapport Umeå universitet Universitetsstyrelsen Sid 3 (4) Tabell 1. I ovanstående tabell kan vi se det totala antalet sökande, sökande i första hand, antal antagna, antal reserver, söktryck samt kvoten mellan antalet reserver och antalet antagna på de utbildningsprogram som ges vårterminen Här visas programmen sorterade efter söktryck. Uppgifterna avser urval 2 och endast program med mer än 10 antagna. I nedanstående två diagram presenteras en nationell jämförelse över förändringen mellan vårterminen 2017 och vårterminen De två diagrammen visar dels totalt antalet sökande och dels antalet sökande i första hand vårterminerna 2018 resp Här gäller uppgifterna för lärosätenas totala utbildningsutbud i de ordinarie antagningsomgångarna till skillnad från de ovanstående graferna i rapporten som huvudsakligen behandlar utbildningsprogram. Störst procentuell minskning av de utvalda lärosätena har Malmö universitet med -15 procent. Linnéuniversitet visar upp den största procentuella ökningen med 8 procent. Umeå universitet ökar också en aning med 0,8 procent jämfört med vårterminen Uppsala universitet är trots en minskning med -2,4 procent dock fortfarande i absoluta tal störst i riket. Diagram 3. Ovanstående diagram visar på förändringen mellan VT2017 och VT2018 avseende det totala antalet sökande för några utvalda lärosäten.

312 Rapport Umeå universitet Universitetsstyrelsen Sid 4 (4) Vad gäller antalet sökande i första hand till vårterminen 2018 så ökar Umeå universitet med 82 förstahandssökande vilket motsvarar en ökning med 0,4 procent, jämfört med vårterminen Den största minskningen, -14 procent, ser vi hos Malmö universitet. Stockholms universitet är trots en liten minskning, -0,8 procent, fortfarande störst i riket med förstahandssökande. Umeå universitet har tredje flest förstahandssökande i riket. Diagram 4. Ovanstående diagram visar på förändringen mellan VT2017 och VT2018 avseende det totala antalet förstahandssökande för några utvalda lärosäten.

313 Bilaga p 19

314 Promemoria Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut) U 2017:05 Övergripande modellförslag för styrning av universitet och högskolor Detta dokument innehåller utredningens första förslag till en modell för utvecklad styrning av universitet och högskolor. Förslaget är varken slutligt eller heltäckande utan ska ses som en grund för en fortsatt diskussion om de mest centrala delarna i styrningen. Den inledande problembeskrivningen är inte heller heltäckande. Utredningen kommer med stöd av synpunkter från högskolans intressenter, forskning och eget utredningsarbete succesivt att utveckla modellen både vad det gäller detaljeringsgrad och fullständighet. Styr- och resursutredningen har fått i uppdrag att göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning och resurstilldelning. Betänkandet ska lämnas i början av december Under hösten 2017 har vi i utredningen haft ett stort antal möten med olika intressenter och deltagit i ett antal konferenser som anknyter till utredningens uppdrag. Vi har också haft en kontinuerlig dialog med andra utredningar och myndigheter med uppdrag som anknyter till högskolans styrning, t.ex. Internationaliseringsutredningen, Vetenskapsrådet (VR) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Det huvudsakliga syftet har varit att lyssna på de synpunkter som olika intressenter har, men vi har också vid dessa träffar tämligen fritt delat med oss av vår preliminära analys och testat tankar på möjliga förändringar. Detta ligger i linje med direktivets uppdrag att bedriva arbetet öppet och utåtriktat, och framför allt tror vi att en bred dialog och förankring är en förutsättning för att kunna förändra dagens system till något bättre. Som underlag för en fortsatt dialog med intressenter presenteras här de övergripande ramarna för ny modell som vi tänker i dag.

315 Huvuddragen i modellen har vi på olika sätt redan berört under höstens dialoger. När vi nu presenterar dessa i mer samlad, skriftlig form vill vi påminna om att det fortfarande är en skiss, med syfte att stimulera olika intressenter att framföra synpunkter som bidrar till att föra arbetet framåt. Utöver den fortsatta dialogen med intressenter kommer våren att innefatta fortsatt insamlande och analys av underlag, inklusive en fördjupad internationell utblick, samt inte minst utveckling av de konkreta delarna i modellen och konsekvensanalyser av olika vägval. I det följande kommer vi kort att beskriva utgångspunkterna för vårt uppdrag, ge en översikt av de problem med dagens modell som identifierats under höstens arbete, samt beskriva huvudmålen med och den övergripande utformningen av en ny modell som vi tänker oss den. I beskrivningen av modellen tar vi också upp några av de konkreta frågeställningar och avvägningar som, i dialog med olika parter, måste adresseras i det fortsatta utredningsarbetet. Utredningens uppdrag I direktiven framhålls att utredningen ska göra en samlad översyn av de statliga universitetens och högskolornas styrning och resurstilldelning. 1 Vi har alltså att se till universitetens och högskolornas samlade verksamhet, och till hela paletten av styrningsformer. Det framhålls vidare bl.a. att styrningen ska: stödja och ge incitament för att nå de mål som riksdag och regering beslutat, och kunna hantera målkonflikter, ta hänsyn till universitets och högskolors särart och särskilda roll, och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan regering och lärosäten, ge universitet och högskolor goda förutsättningar att bedriva långsiktig verksamhet, agera strategiskt och hantera omvärldsförändringar, främja högkvalitativ forskning, utbildning och innovation som leder till samhällets utveckling och bidrar till att möta samhällsutmaningar, 1 Utredningens uppdrag är att ta fram en modell för styrningen av de statliga högskolorna. Förslag och problembeskrivning behandlar därför bara dessa, även om behov och utmaningar i mångt och mycket även gäller de enskilda högskolorna. Detta innebär att förslagen helt eller delvis även kan tillämpas för de enskilda högskolorna. 2 (22)

316 främja profilering, samarbeten och arbetsfördelning mellan lärosäten så att resurserna i systemet används effektivt och det skapas förutsättning för hög kvalitet i utbildning och forskning i hela landet, säkerställa kunskaps- och kompetensförsörjningen (inklusive att förebygga eller åtgärda brister i form av för lite utbildning eller forskning inom vissa områden), främja samverkan och mobilitet mellan lärosäten och omgivande samhälle och främja jämställdhet och breddad rekrytering samt livslångt lärande. Målet är internationellt konkurrenskraftig utbildning och forskning med lärosäten som ges goda förutsättningar att ta ett självständigt ansvar för att utveckla och förmedla kunskap för samhällets långsiktiga utveckling. För att uppnå det menar vi att styrningen behöver hitta en balans som tillgodoser såväl politikens och olika allmänintressens möjligheter av att kunna påverka, som akademins grundförutsättningar att kunna bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet. Utredningens grundpelare Vi har från starten av utredningen utgått från tre grundpelare som styrningen måste baseras på. Den första är vad vi benämner de akademiska kärnvärdena. Det handlar om att universitet och högskolor är globala företeelser med vissa karaktärsdrag och värden som utgör själva förutsättningen för deras förmåga att spela sin roll i samhället. En central del av detta som nu hotas i olika delar av världen är universitets och högskolors särskilda roll som en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället, och den akademiska friheten att utforma forskning och utbildning. Till de akademiska kärnvärdena kan också räknas ett nära samband mellan utbildning och forskning, höga kvalitetsideal och system för kollegial granskning, vetenskaplig redlighet och integritet, normer som universalism, öppenhet och opartiskhet, samt inte minst studenternas centrala roll som medaktörer i lärosätenas utveckling och medskapare i sin utbildning till kreativa och kritiskt tänkande individer i arbets- och samhällsliv. Styrningen måste utformas så att dessa värden främjas och inte undermineras. 3 (22)

317 Den andra grundpelaren är universitets och högskolors samhällsansvar. Lärosätena verkar i ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt sammanhang. Genom kunskapsutveckling och kunskapsförmedling bidrar akademin till en hållbar samhällsutveckling inom en mängd områden. Detta sker i kontinuerlig interaktion och nära samverkan med olika samhällsaktörer. Denna viktiga roll innebär att politik, näringsliv, civilsamhälle och allmänhet ställer allt högre krav på lärosätena att innehållsligt, effektivitetsmässigt och kvalitativt svara upp mot de förväntningar som finns på högre utbildning och forskning. Styrningen måste främja lärosätenas arbete att, med utgångspunkt i de akademiska kärnvärdena, möta samhällets behov och förväntningar. Den tredje grundpelaren är det svenska högskolelandskapet, med en samlad högskolesektor av universitet och högskolor i hela landet som är huvudansvariga för den statligt finansierade forskningen och högre utbildningen. I andra länder finns exempelvis tudelade system för högre utbildning där universitet och yrkeshögskolor verkar under olika regelverk, eller en omfattande institutssektor där en stor del av den statligt finansierade forskningen bedrivs. Sverige har en närmast unik bredd i högskolelandskapet, vilket vår modell till styrning måste utgå från och ta hänsyn till. Dagens styr- och resurstilldelningssystem Högskolans verksamhet regleras genom högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) och ett gemensamt regleringsbrev. 2 Detta ersätter den styrning som normalt finns i övriga myndigheters instruktioner och regleringsbrev. Det här innebär att merparten av styrningen är gemensam för alla högskolor oavsett storlek och inriktning. Därtill ges ett fåtal uppdrag via årliga och lärosätesspecifika regleringsbrev som följer en enhetlig mall. Utöver formella uppdrag via exempelvis regleringsbrev sker också en informell styrning genom uttalade politiska målsättningar. Högskolans verksamhet styrs också i hög grad av hur resurserna tilldelas. Riksdagen beslutar om två skilda anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive för forskning och utbildning på forskarnivå. För utbildningsanslaget används ett helt prestationsbaserat fördelningssystem med ämnesbaserade prislappar, medan basanslaget för forskning och 2 I SLU:s fall gäller förordning för Sveriges lantbruksuniversitet (1993:221). SLU styrs inte av det gemensamma regleringsbrevet, då det finns under ett annat departement. Även Försvarshögskolan styrs till en del av en egen förordning. 4 (22)

318 forskarutbildning huvudsakligen är historiskt baserat, med en viss omfördelningskompetent utifrån kvalitetsindikatorer. Utöver de direkta anslagen fördelas också stora statliga medel indirekt via statliga forskningsråd och andra myndigheter, i första hand till forskning men i vissa fall också till utbildning. Dagens system för styrning av högskolan har gällt under lång tid. Vissa delar härrör från 1977 års reform, såsom uppdelningen i ett forsknings- och ett utbildningsanslag. Resurstilldelningssystemet för utbildning och vissa övergripande styrprinciper infördes i och med den så kallade frihetsreformen När det gäller forskningen samordnas styrningen sedan 1980-talet i en forskningsproposition. Den senaste stora förändringen kom 2008 då basanslaget för forskning slutade delas upp i vetenskapsområden och en omfördelningsmekanism infördes baserat på vetenskaplig produktion och externa forskningsmedel. Av särskild betydelse är 1993 års reform, som bröt med den starka centralstyrning av högskolan som gällde tidigare. Ett viktigt argument var att lärosätena behövde vara fria och oberoende att fatta beslut för att utbildning och forskning skulle bedrivas med kvalitet i en hårdnande internationell konkurrens. Det framhölls också att fria universitet och högskolor behövs som kritiska motvikter till en stark statsmakt i ett samhälle som värnar mångfald. 3 Dessa föresatser med 1993 års reform ser vi i utredningen som fortsatt centrala. Reformen 1993 sammanföll med en kraftig expansion av utbildningen. Mellan 1990 och 2004 fördubblades antalet studenter, och det nya systemet med avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer inom ett takbelopp gjorde denna snabba utbyggnad möjlig att hantera. Under de senaste tio åren har inte utbildningsvolymen ökat nämnvärt, medan lärosätenas resurser till forskning har ökat kraftigt. I ett europeiskt perspektiv framstår det svenska högskoleväsendet totalt sett som välfinansierat. 4 Styrsystemet, inklusive resurstilldelningssystemet, har haft flera fördelar. Det har varit hållbart över tid och dess komponenter är i huvudsak tydliga och transparenta. Utvärderingar har visat goda resultat i form av ett utbildningsutbud som är relativt väl balanserat inom de flesta områden och en fortsatt stark 3 Prop. 1992/93:1, s European University Association, Public Funding Observatory Report (22)

319 internationell position inom forskningen. 5 Men dagens styrsystem har också nackdelar, som blivit allt tydligare över tid. Vissa av dessa pekar redan utredningens direktiv på. I utredningens möte med olika intressenter har det också framkommit en bred samsyn kring många problem och förändringsbehov. I det följande beskrivs dessa problem, med utgångspunkt i nedanstående översiktsbild av dagens system: Grundpelare Bild 1. Övergripande illustration av dagens styr- och resursfördelningsmodell. Styrningen är för kortsiktig, svagt samordnad och generell På ett övergripande plan finns ett antal brister som hämmar lärosätenas möjlighet att vara starka, ansvarsfulla och på bästa sätt utföra sina uppdrag. Styrningen upplevs vara alltför kortsiktig, svagt samordnad, generell och konkurrensbaserad. Följden blir enligt vår mening att dagens styrning inte tillvaratar den potential som finns i den svenska högskolesektorn. Även om mycket av styrningen är av långsiktig karaktär, t.ex. regleringen i lag och förordning och de övergripande resurstilldelningsprinciperna, finns det för stora inslag av kortsiktighet och ryckighet. Regleringsbreven är ettåriga, 5 SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år, s. 256, Vetenskapsrådet Forskarbarometern 2017, s (22)

320 och föregås ofta inte av någon djupare dialog med lärosätena. Lärosätenas förutsättningar att bedriva långsiktig verksamhet hämmas också av ett ökat beroende av en mängd tidsbegränsade externa bidrag på forskningssidan, samt av sent annonserade, detaljerade och ibland tillfälliga resursökningar på utbildningssidan. Samordningen upplevs som svag mellan de uppdrag som regeringen ger universitet och högskolor via olika departement och myndigheter, vilket leder till svårigheter att prioritera bland olika uppdrag och politiska målsättningar. Det finns heller ingen etablerad form där regering och riksdag gör samlade överväganden om hela högskolesektorn, exempelvis om balansen mellan resurser för utbildning och forskning. Styrningen av universitet och högskolor är generell på så sätt att den är i huvudsak lika för alla. Det innebär att olikheter mellan lärosäten inte påverkar respektive lärosätes mål och uppdrag samt hur dessa följs upp. Det svenska högskolelandskapet präglas av ett relativt stort antal lärosäten, vilka skiljer sig åt när det gäller bl.a. storlek, regional kontext och profil, men som alla har i stort samma formella roll. Under lång tid har bland annat regeringen framhållit att universitet och högskolor bör profilera sig för att på så sätt kunna utveckla sina respektive styrkor och därigenom skapa ett mer effektivt högskolelandskap. Den generella styrningen bejakar dock inte profilering och samarbeten, eftersom alla lärosäten bedöms utifrån samma kriterier. Profilering och samarbete hämmas också av att stora delar av resurstilldelningen är konkurrensbaserad. Fördelningen av utbildningsanslag bygger helt på konkurrens om studenter. Väsentliga delar av forskningsanslagen fördelas i konkurrens via forskningsråden. Även det direkta forskningsanslaget har i olika grad fördelats i konkurrens baserat på indikatorerna bibliometri och externa medel. 6 Konkurrens är enligt vår mening ett naturligt och viktigt inslag i akademin och forskningsråden har en viktig roll både för att utveckla kvaliteten i forskningen och för att ge regeringen verktyg att styra forskningsmedel till angelägna områden. Ett överdrivet fokus på konkurrens kan dock undergräva viktiga akademiska kärnvärden och göra det svårt för högskolorna att utveckla långsiktigt hållbara strategier. Vidare menar vi att konkurrensen stärker de likriktande drivkrafterna i systemet med ett mindre effektivt resursutnyttjande som följd. 6 Indikatorerna infördes 2009 och har i varierande grad använts för att fördela nya direkta forskningsanslag och till att omfördela direkta forskningsanslag mellan flertalet universitet och högskolor. 7 (22)

321 Även om de statliga universiteten och högskolorna formellt är myndigheter så skiljer sig styrningen av dem till en del från övriga myndigheter. Jämfört med andra myndigheter ger styrningen bland annat större möjligheter att spara medel mellan åren. Detta är en anpassning till att högskolans verksamhet är av mer långsiktig karaktär än andra myndigheters. Utbildningar och forskningsprojekt tar lång tid både att bygga upp och att avveckla. Trots dessa undantag kvarstår ekonomiska och juridiska regelverk som på olika sätt försvårar för sektorn att utveckla utbildning och forskning på bästa sätt och ta ett samhällsansvar. Behovet av ytterligare förändringar för att stärka lärosätenas självständiga roll har behandlats bland annat i propositionen En akademi i tiden, och förslag om förändringar har framförts i olika sammanhang. 7 Det har också efterlysts tydligare motiv till nuvarande undantag för att underlätta lärosätenas och andra myndigheters tolkningar. Bristande samband mellan forskning och utbildning Principen om att högre utbildning och forskning hör ihop är stark, såväl i Sverige som internationellt. 8 I praktiken har det i Sverige uppstått en uppdelning mellan utbildning och forskning som är starkare än i många andra länder inklusive våra grannländer. Till stor del har detta sin grund i att universitet och högskolor tilldelas statsanslagen uppdelat; ett anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och ett för forskning och utbildning på forskarnivå. Respektive anslag får användas endast för avsett ändamål. Detta skapar onaturliga gränser mellan utbildning och forskning internt på lärosätena då alla kostnader, inklusive personalkostnader, måste delas upp. Denna uppdelning har enligt oss främjat en kultur inom akademin som undervärderar utbildning i förhållande till forskningen. Uppdelningen har också inneburit att vissa områden som har växt på utbildningssidan, såsom lärarutbildningen, inte har sett motsvarande resursökning på forskningssidan. Förutom anslagets uppdelning finns andra orsaker till att sambandet mellan forskning och utbildning brister. En sådan orsak är den stora andelen extern forskningsfinansiering, vilken ofta saknar koppling till utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Inom stora utbildningsområden är den externa forskningsfinansieringen liten. Ytterligare en orsak till det bristande sambandet är forskningens dominerande meritvärde för läraranställningar 7 Ett exempel är rapporten Ökad handlingsfrihet för statliga lärosäten. E n rapport till Stockholm Uppsala universitetsnätverk 8 Principen stadfästs i högskolelagen liksom i de europeiska universitetens Magna Charta. 8 (22)

322 inom högskolan. Det senare kan också missgynna jämställdhet i den mån som utbildningsuppdraget i högre grad utförs av kvinnor. Vi menar att det politiska målet om sammanhållna kunskapsmiljöer, där det, förutom tvärvetenskaplig forskning och tvärsektoriell samverkan, finns ett nära samband mellan forskning och utbildning på olika nivåer, direkt motverkas genom dagens uppdelning av anslag. Konsekvensen av att sambandet mellan utbildning och forskning brister är att många samhällsutmaningar blir svårare att hantera, då överföringen av ny kunskap från akademin till samhället vilket i hög grad sker via studenterna inte fungerar optimalt. Detta kan också ses i perspektivet av det livslånga lärandet där framtida kompetensbehov tydligt behöver kopplas till ny kunskap. Kompetensförsörjningen försvåras och livslångt lärande gynnas inte Högskolans uppdrag är att utbilda individer för ett långt arbetsliv på dagens och morgondagens arbetsmarknad. I regleringsbrev till universitet och högskolor framgår att utbildningsutbudet ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Den högre utbildningen ska vara akademisk, dvs. den ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. 9 Ur individens perspektiv fungerar den högre utbildningens koppling till arbetsmarknaden relativt väl i dagens system; de flesta nyutexaminerade arbetar och de har också ett arbete som de trivs med. 10 Utredningen om högskolans utbildningsutbud konstaterade att dagens dimensioneringssystem inte är perfekt, men att ett system som till stor del bygger på studenternas efterfrågan är det minst dåliga systemet. Man konstaterade dock att det behövs åtgärder för att bättre möta såväl dagens som morgondagens kompetensbehov, bland annat genom att systematisera och utveckla samverkan mellan lärosäten och arbetsliv. 11 Även andra analyser pekar på brister i den s.k. matchningen mellan högskolans utbud och arbetsmarknadens behov. 12 Flera aktörer har i höstens dialoger lyft fram 9 Högskolelagen, 1 kap, SCB (2017) Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande som har avslutat universitets- och högskoleutbildning 2013/14, s och SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år, s Se bl.a. Johan Eklund och Lars Pettersson (2017), Högskola i otakt. 9 (22)

323 fort-, vidare-, och uppdragsutbildningsinsatser som centrala för att svara mot den snabba omvandling av arbetslivet som sker inom många sektorer. Det nuvarande systemet för resurstilldelning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå innebär att universitet och högskolor har ett rakt ackord som ger ersättning per student och per studentprestation i form av registrerade och avklarade poäng. Det innebär att all ersättning är prestationsbaserad, och avräknas dessutom varje år. Det raka ackordet innebär att lärosätenas ersättning gynnas bäst av att man ger utbildningar där en stor studentefterfrågan och studenternas resultat är säkerställda. Det betyder att systemet driver mot ett relativt likriktat utbildningsutbud, med utbildningar som kan bedrivas med ett stort antal studenter och hög genomströmning. Andra former av utbildningar, exempelvis utbildning där studenternas intresse eller möjlighet att delta i och slutföra utbildningarna är svår att förutse, gynnas inte i systemet då de inte på samma sätt ger säkra intäkter. Ersättningssystemet innebär också att utbildningar som har ett litet studentunderlag inte blir ekonomiskt försvarbara för ett lärosäte att genomföra, även om de skulle fylla ett stort kompetensbehov på arbetsmarknaden. Systemet missgynnar även lösningar såsom validering och sena ingångar på program, vilka skulle behövas för att komma tillrätta med kompetensförsörjningen inom samhällsviktiga områden. Att delar av ersättningen är kopplad till studenternas resultat anses ibland också medföra en risk för sänkta kvalitetskrav. Problemet med kompetensförsörjningen är extra tydligt inom skola och vård, där det under långt tid har varit brist på utbildade. För att försöka lösa denna brist har regeringen historiskt styrt både genom examensmål och genom att ge uppdrag om antal platser på vissa utbildningar. 13 Det raka ackordet tillsammans med årlig tilldelning via budgetpropositionen har inneburit stora svängningar för många lärosäten, vilket varit besvärligt att hantera och motverkar långsiktighet och god planering med risk för försämrad kvalitet i utbildningen. Denna styrning har inte heller varit särskilt framgångsrik, då söktrycket till utbildningarna varit lågt och avhoppen varit relativt stora. I vissa fall har en önskad utbyggnad av utbildning omöjliggjorts 13 Styrningen av platser är förståelig som en pedagogisk förklaring till vad fördelning eller omfördelning av resurser innebär, men man bör vara medveten om att det i nuvarande styrsystem inte finns något utrymme för regering och riksdag att fördela platser på olika utbildningar. Däremot kan anslaget (takbeloppet) ökas/minskas, liksom de uppdrag som ges i lärosätenas regleringsbrev om antalet helårsstudenter. Det faktiska utfallet i form av fler studenter på högskolan blir inte nödvändigtvis detsamma som det angivna antalet platser. 10 (22)

324 av bristen på platser för verksamhetsförlagd utbildning, en fråga som måste lösas lokalt och regionalt tillsammans med huvudmännen för vård och skola och andra arbetsgivare. Högskolans egen lärarförsörjning har också varit en begränsande faktor. Kvalificerade lärare är en grundförutsättning för utbildning av hög kvalitet, och för att säkerställa denna krävs både goda planeringsförutsättningar och tillgång till forskningsmedel för att bland annat finansiera utbildning på forskarnivå. Forskningsmedlens tilldelning permanentar strukturer och hämmar lärosätenas strategiska helhetsansvar Universitets och högskolors forskningsintäkter har totalt sett ökat kraftigt det senaste decenniet, men de externa medlen har ökat mer än de direkta statsanslagen till lärosätena. År 2016 var totalt 44 procent av lärosätenas forskningsintäkter direkta anslag, och 56 procent var externa medel. 14 För tjugo år sedan (1995/96) var förhållandet det omvända. 15 En orsak till förändringen är inrättandet av de offentliga forskningsstiftelserna. Men det har också förts en uttalad politik att en allt större del av forskningsresurserna ska fördelas efter prövning av externa forskningsfinansiärer. 16 I de senaste forskningspolitiska propositionerna har regeringen framhållit vikten av de direkta anslagen och att dessa bör öka. Majoriteten av de medel som tillskjutits med anledning av propositionerna har dock fortsatt fördelats via forskningsråd eller andra myndigheter. Externfinansiering (främst från ickestatliga finansiärer) kräver i många fall även en medfinansiering från lärosätet, vilket ytterligare binder upp det direkta statsanslaget. De direkta anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå syftar till att, som regeringen uttryckte det i 2008 års forskningspolitiska proposition, ge lärosätena möjlighet att agera självständigt och fatta strategiska beslut angående långsiktiga inriktningar och prioriteringar om forskningen och utbildning på forskarnivå. De ska också ge lärosätena möjligheter att, såsom framhölls i 2016 års forskningspolitiska proposition, ta ansvar för en tydlig och överblickbar tjänstestruktur och karriärutveckling, jämställdhet, sambandet mellan utbildning och forskning, samverkan med det omgivande 14 UKÄ, Universitet och högskolor Årsrapport 2017, s För vissa lärosäten är andelen externa medel långt högre. 15 Högskoleverket. O kning av resurserna fo r forskning och utveckling vid universitet och ho gskolor. PM Prop. 2000/01:3, s (22)

325 samhället och nyttiggörande av forskning, forskningsinfrastruktur samt deltagande med medfinansiering i större EU-program. Den ökande andelen av externa resurser begränsar dock lärosätenas möjligheter att göra detta. För starkt fokus på externa medel riskerar att begränsa utrymmet för nya och risktagande forskningsfrågor eller för att stärka forskningen och säkra vetenskaplig lärarkompetens inom stora utbildningsområden som exempelvis skolområdet. Bristen på tydliga karriärvägar för forskare/lärare har påtalats länge från arbetstagarorganisationer, av internationella bedömare som deltagit i utvärderingen av forskningen vid ett stort antal lärosäten, och i flera utredningar. 17 Formerna för fördelning av forskningsmedel har haft en negativ påverkan på jämställdheten, vilket har visats i forskning om hur kvinnor förfördelas av forskningsfinansiella organisationer. 18 Det har vid våra dialoger funnits en stor samsyn om att den höga andelen externa medel blivit alltför styrande för lärosätenas anställningar och strategiska inriktning. Sedan 2009 fördelas en del av det direkta forskningsanslaget efter kvalitetsindikatorer. Fram till och med 2016 var kvalitetsindikatorerna två: andel externa medel samt publicering/citering. Dessa har kritiserats av de forskningsfinansierande myndigheterna för att inte vara kvalitetsdrivande utan tvärtom ha medfört vissa negativa effekter på forskningen genom ett alltför stort fokus på citeringar. 19 Modellen har också kritiserats för att inte ta hänsyn till skillnader i publiceringsmönster mellan discipliner på ett bra sätt. Indikatorerna styr inte heller mot samarbete mellan lärosäten, utan uppmuntrar istället konkurrens. För 2017 introducerades ännu en kvalitetsindikator, nämligen samverkan. Samstämmighet har varit stor i våra dialoger att indikatorn inte är ett bra sätt att främja utvecklingen av samverkan. Ovan nämnda faktorer menar vi har bidragit till att permanenta strukturer som missgynnar t.ex. jämställdhet i högskolan. 20 De har också hämmat risktagande och skapande av nya forskningsfält. Därtill har de lett till att ge utbildning låg status och dåligt meriteringsvärde. Kortsiktigheten i den externa finansieringen, den ekonomiska uppdelningen i utbildning och 17 SOU 2007:98 samt SOU 2016: Se Nationella sekretariatet för genusforskning (2015) Fördelning eller förfördelning? Forskningsfinansiering, jämställdhet och genus en forskningsöversikt. 19 Analys och förslag till regeringens forsknings- och innovationsproposition. Redovisning av regeringsuppdrag U2015/1362/F gemensam analys från Energimyndigheten, Formas, Forte, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och VInnova. 20 Se till exempel SOU 2011:1 Svart på vitt om jämställdhet i akademin. 12 (22)

326 forskning tillsammans med den lägre andelen basanslag menar vi också har bidragit till att det balanserade kapitalet inom forskning växt snabbt de senaste åren. En stor fråga för främst forskningens men även för utbildningens konkurrenskraft är behov av och kostnaden för resurskrävande infrastruktur. Sådana kan inte finnas på alla lärosäten och behöver ses som nationell tillgång. Samordningen mellan lärosäten och Vetenskapsrådet och privata forskningsfinansiärer har påbörjats men framtida finansiering är oklar för såväl utrustning som drift. Här finns också regelverk som hämmar eller omöjliggör gemensamt ansvar mellan lärosäten (nationellt/internationellt) samt mellan lärosäten och privat/offentlig sektor. Det gäller bland annat regler som försvårar delat ägande och avgiftshantering för forskningsinfrastruktur. Samverkan med det omgivande samhället gynnas inte Av högskolelagen 21 framgår att universitet och högskolor ska samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet och verka för att forskningsresultat kommer till nytta. Det är också en internationellt viktig grundsats som inte minst återspeglas i EU:s ramprogram Horizon 2020, stora forskningsprogram i EU och strukturfondssatsningen. I dessa har oftast samverkan varit kopplat till innovation för tillväxt. I våra dialoger har tydligt framgått att samverkan med det omgivande samhället spelar en avgörande roll för att lärosätena ska kunna fylla sitt samhällsansvar att bidra till kunskapsöverföringen till samhället. Det har också betonats att samverkan inte bara syftar till att nå tillväxt, utan har mångfacetterade och varierande mål, och att den sker med många olika aktörer såväl näringsliv, privat sektor som civilsamhälle och allmänhet. Hur samverkan sker varierar mellan olika områden, och samhällseffekterna av samverkan är såväl kortsiktiga som långsiktiga. Kunskapsöverföringen sker inte minst via de studenter vilka som nyutexaminerade men även inom ramen för kompetensutveckling och livslångt lärande bidrar med sina kunskaper i arbetslivet och som medborgare. Detta innebär att samverkan är svår att kvantifiera, även om den både går och behöver följas upp och utvärderas kvalitativt kap, (22)

327 Samhällets önskan om att samverka med lärosätena bromsas inom många områden av bristande forskningsresurser. Det gäller inte minst skolan och vården som är områden som varken prioriterats forskningsmässigt av externa finansiärer eller i regeringens styrning. Ett annat hinder är det ekonomiadministrativa regelverket som till en del försvårar möjligheten att delta i olika former av organiserad och formaliserad samverkan. Därtill kommer att många aktörers önskemål att ta del av forskningsresultat hindras av att forskningsresultaten inte alltid tillgängliggörs via öppen vetenskap (open access), utan publiceras i avgiftsbelagda tidskrifter. Förutom de externa hindren för samverkan, i form av resurser och regelverk, finns det hinder som beror på att samverkan inte är tillräckligt väl integrerad i den akademiska kulturen och meritstrukturen. Att samverkan ofta inte är meriterande innebär att mobiliteten bland anställda mellan akademin och näringsliv samt offentlig sektor enligt vår mening missgynnas. Att anställda inom näringsliv och offentlig sektor adjungeras som forskare och lärare i högskolan är en internationellt etablerad form av samverkan för kunskapsöverföring, vilken borde utnyttjas inom fler områden än i dag. För att främja samverkan behövs alltså både åtgärder som tar bort externa hinder, och åtgärder som är pådrivande internt i akademin. Förslag på ny modell för styrning och resurstilldelning Den problembild som vi tecknat ovan vilken stöds av flertalet intressenter vi har talat med har övertygat oss om att det behövs en ny modell för styrning och resursfördelning. Problembilden stöds också av tidigare utredningar inom området, och av internationella erfarenheter som visar på nyttan av en mer lärosätesanpassad styrning. Vi bedömer att de problem vi sett inte kan lösas genom att göra smärre ändringar i nuvarande modell. Vi vill därför föreslå en ny modell för styrning och resursfördelning som bygger tillit och ansvarstagande mellan regering och lärosäten. Modellen ska bidra till att uppnå politiska mål samt tillgodose samhällets behov av kompetensoch kunskapsförsörjning. I detta ligger att styrning och resurstilldelning måste vara långsiktig. Samtliga delar av den modell vi nu föreslår behöver självfallet utvecklas och utredas vidare i vårt fortsatta arbete. 14 (22)

328 En given utgångspunkt i modellen är universitets och högskolors särskilda roll som kritiska krafter i samhället. De akademiska grundvärdena utbildningens och forskningens frihet ska värnas. Högskolans samhällsansvar ska betonas, men det behöver också tydliggöras att vissa uppgifter behöver lösas av andra aktörer än universitet och högskolor. Grundpelare Bild 2. Skiss på övergripande modell för styrning och resurstilldelning. Samordning av mål och uppdrag Proposition för högre utbildning och forskning (Högskoleproposition) Statskontoret har framhållit att en sammanhållen styrning är ett sätt för regeringen att få bättre genomslag för politiken i sin helhet. 22 För att nå en bättre samordning i de uppdrag som staten ger till universitet och högskolor föreslår vi därför att regeringens mål med högre utbildning och forskning sammanfattas och operationaliseras förslagsvis vart fjärde år i en samlad proposition. Propositionen bör sätta in högskolans roll i såväl ett internationellt som ett nationellt sammanhang. Propositionen för högre utbildning och forskning ersätter nuvarande forskningsproposition. De processer som legat till grund för forskningspropositionen behålls, men 22 Statskontoret, Utvecklad styrning om sammanhållning och tillit i förvaltningen, 2016: (22)