Processbeskrivning för samverkan mellan landsting och kommuner i larmfrågor
|
|
|
- Leif Nyberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Processbeskrivning för samverkan mellan landsting och kommuner i larmfrågor På uppdrag av Länssamordningsgruppen (via Hjälpmedelsrådet) kallades en grupp kommun- och landstingsrepresentanter ihop för att upparbeta en process/rutinbeskrivning för hur vi på bästa sätt kan samverka mellan landsting och kommun i larmfrågor i Västerbottens län. Uppdraget begränsades till att gälla de larm som idag hanteras av Hjälpmedel Västerbotten. Representanterna som valdes ut till gruppen i Hjälpmedelsrådet var: - Pia Sjölund, hjälpmedelskonsulent Hjälpmedel Västerbotten (sammankallande) - Hasse Sjöstedt, hjälpmedelsingenjör Hjälpmedel Västerbotten - Kajsa Arvidsson Wallin, avdelningschef Hjälpmedel Västerbotten - Magnus Hägglund, epilepsisköterska Neurocentrum Nus - Ann-Sofi Holm Danielsson, områdeschef Vännäs kommun - David Strandgren, larmansvarig Vännäs kommun (kunde inte delta) - Jonas Boman, enhetschef SÄBO, Vännäs kommun (kunde inte delta) - Lisbeth Johansson, arbetsterapeut, Skellefteå kommun - Michael Stiglund, projekt välfärdsteknologi Skellefteå kommun - Björn Hammar, bitr. verksamhetschef vård- och omsorgsboende Umeå kommun - Susanne Götesson, enhetschef natt- och larmpatrullen Umeå kommun - Anette Johnson, verksamhetschef hemtjänst Umeå kommun - Susanna Stenlund, myndighetschef ÄO Umeå kommun (kunde inte delta) De övriga kommunerna i Hjälpmedelsrådet lämnade över uppdraget till ovanstående. Processbeskrivningen har arbetats fram utifrån de förutsättningar som finns idag hos kommunerna och landstinget och bör revideras framförallt i samband med att välfärdstekniken utvecklas. Vi är väl medvetna om att det finns en del att lösa i förskrivningsprocessen framförallt inom landstinget när det gäller epilepsilarm men vi har valt att lyfta ut denna fråga att hanteras i en separat process. Frågan är lyft till Neurocentrum Nus samt Annika Nordin Johansson, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör, Pia Sjölund, hjälpmedelskonsulent Hjälpmedel Västerbotten (HMV) 1
2 Aktiva larm Information om olika typer av larm Trygghetslarm- insats från kommunen ofta genom bistånd. Trygghetslarm är inte ett förskrivningsbart personligt hjälpmedel. Med förskrivningsbara hjälpmedel menas de produkter som ingår i HMV sortiment och omfattas av regelverket/lagen om medicintekniska produkter. Uppmärksamhetssignal (närlarm/anhöriglarm) och alternativt styrsätt till trygghetslarm- kan förskrivas som personligt hjälpmedel av arbetsterapeut. Passiva larm Här följs varje kommuns lokala riktlinjer för välfärdsteknik. Passiva larm (ex. sängvakt, rörelsevakt, larmmatta och dörrvakt) är inte förskrivningsbara personliga hjälpmedel. Passiva larm för medicinsk registrering Epilepsilarm kan förskrivas som personligt hjälpmedel av Neurologläkare eller Barnneurolog. AKTIVA Uppmärksamhetssignal Trygghetslarm Alternativt styrsätt till trygghetslarm Olika typer av larm PASSIVA Rörelsevakter Fallarm Positioneringslarm GPS PASSIVA FÖR MEDICINSK REGISTRERING Epilepsilarm Inom alla områden efterfrågas rådgivning av hjälpmedelskonsulent inom Hjälpmedel Västerbotten (HMV) Förskrivs som personligt hjälpmedel med stöd av HMV Kommunen/egenansvar Vem ansvarar? 2
3 Process för samverkan i larmärenden mellan landstinget och kommunerna i Västerbottens län Anpassning av styrsätt till aktivt larm Anpassning av aktivt larm inom särskilt boende När brukare inte kan hantera det befintliga larmsystemets sändare (t.ex. armbandsklocka/smyckesändare), ska boendet i första hand söka lösning hos larmleverantören. I andra hand betraktas anpassningen som ett personligt hjälpmedel som förskrivs av arbetsterapeut. Hjälpmedel Västerbotten (HMV) kan erbjuda konsultation, utprovning, anpassningar, ev. utbildning och support. HMV utför anpassning i samarbete med förskrivare och larmleverantör. När brukaren inte längre har behov av hjälpmedlet återlämnas det till HMV (gäller hyreshjälpmedel). Anpassning av trygghetslarm i ordinärt boende När brukare inte kan hantera det befintliga trygghetslarmets sändare (t.ex. armbandsklocka/smyckesändare), ska i första hand lösning sökas hos larmleverantören. I andra hand betraktas anpassningen som ett personligt hjälpmedel som förskrivs av arbetsterapeut. HMV kan erbjuda konsultation, utprovning, anpassningar, ev. utbildning och support. HMV utför anpassning i samarbete med förskrivare och larmleverantör. När brukaren inte längre har behov av hjälpmedlet återlämnas det till HMV (gäller hyreshjälpmedel). 3
4 Epilepsilarm Epilepsilarm i särskilt boende Förskrivaren (Neurologläkare/EP-sjuksköterska) kartlägger behovet av EP-larm och skickar ett beställningsunderlag till Hjälpmedel Västerbotten. Förskrivaren informerar brukaren om hur en anfallsdagbok används. I samband med förskrivning av EP-larm initierar EP-sjuksköterskan en SIP (samordnad individuell planering ) tillsammans med brukare, ev. anhöriga och ansvarig sjuksköterska på boendet i kommunen (via enhetschefen). Brukaren ska samtycka till samordningen. Vid SIP kommer man överens om tid för hembesök/leverans och vem som kallar berörda (se nedan), vem som för anfallsdagbok, och om ytterligare utbildning till personalen krävs. Vid hembesök/leverans sker utprovning, installation, montering och utbildning. Närvarande vid hembesök: brukare, ev. anhörig, ansvarig sjuksköterska i kommunen, hjälpmedelskonsulent, hjälpmedelstekniker, ansvarig omsorgspersonal och larmleverantör. Förskrivaren ansvarar för att följa upp, inhämta ifylld anfallsdagbok och avgöra om några förändringar behövs göras. Ansvarig sjuksköterska på boendet i kommunen kan vara behjälplig i att stötta kring att anfallsdagboken fylls i, enligt överenskommelse vid SIP. Uppföljning ca 2 månader efter leverans (utifrån anfallsfrekvens)- ansvarig: förskrivare i samarbete med kommunens sjuksköterska alternativt personal på det kommunala boendet. 4
5 Rutin för: förskrivning av epilepsilarm i särskilt boende (SOL o LSS) Förskrivningsprocess Kartläggning Beställning av EP-larm Hembesök/leverans 2 mån uppföljning (utifrån anfallsfrekvens) Aktörer Neurologläkare (förskrivare) EP-sjuksköterska Ansvarig sjuksköterska på boendet i kommunen via enhetschef Hjm.konsulent Hjm.tekniker Omsorgspersonal Förskrivaren kartlägger behovet av EP-larm och skickar in beställningsunderlag till HMV. Förskrivare kallar brukare, ev. anhöriga, ansvarig sjuksköterska på boendet i kommunen till SIP (samordnad individuell planering). Vid SIP bestäms: -Tid för hembesök/leverans - Vem kallar? - Vilka ur omsorgspersonalen deltar vid leverans? - Vem för anfallsdagbok? -Krävs ytterligare utbildning? Vid hembesök/leverans sker: - Utprovning - Installation - Montering - Utbildning Närvarande: brukare, ev. anhörig, ansvarig sjuksköterska på boendet i kommunen, hjm.konsulent, hjm.tekniker, ansvarig omsorgspersonal o boendets larmleverantör. Uppföljning av anfallsdagbok sker av förskrivare ca 2 mån efter leverans. Ansvarig sjuksköterska på boendet i kommunen är behjälplig i att anfallsdagboken upprättas och skrivs. Larmleverantör EP-sjuksköterska= epilepsisjuksköterska HMV = Hjälpmedelskonsulent/-tekniker 5
6 Epilepsilarm kopplat till personsökare i ordinärt boende Förskrivaren (Neurologläkare/EP-sjuksköterska) kartlägger behovet av EP-larm och skickar ett beställningsunderlag till HMV. Förskrivaren informerar brukaren om hur en anfallsdagbok används och bedömer/planerar för ev. egenvård. Vid egenvårdsbeslut följs upprättade rutiner för detta. I samband med förskrivning av EP-larm kallar förskrivaren ev. anhöriga, ev. assistenter/omsorgspersonal, hjälpmedelskonsulent och hjälpmedelstekniker till hembesök/leverans. Vid hembesök/leverans sker utprovning, installation, montering och utbildning. Närvarande vid hembesök: brukare, ev. anhöriga, och/eller assistenter/omsorgspersonal, hjälpmedelskonsulent, och hjälpmedelstekniker. Uppföljning av bland annat anfallsdagbok senast 2 månader efter leverans (utifrån anfallsfrekvens)- ansvarig: förskrivare tillsammans med brukare, ev. anhöriga och ev. assistenter/omsorgspersonal. 6
7 Rutin för: förskrivning av epilepsilarm kopplat till personsökare i ordinärt boende Förskrivningsprocess Kartläggning Beställning av EP-larm Hembesök/leverans 2 mån uppföljning (utifrån anfallsfrekvens) Aktörer Neurologläkare (förskrivare) EP-sjuksköterska Förskrivaren kartlägger behovet av EP-larm och skickar in beställningsunderlag till HMV. Ställningstagande till egenvård? Förskrivaren kallar brukare, ev. anhöriga, HMV och ev. assistenter/omsorgspersonal till hembesök/ leverans Förskrivaren informerar om upprättandet av anfallsdagbok. Uppföljning av bl.a. anfallsdagbok sker av förskrivaren tillsammans med brukare, ev. anhöriga och ev. assistenter /omsorgspersonal ca 2 mån efter leverans. Hjm.konsulent Vid hembesök/leverans sker: Hjm.tekniker - Utprovning Omsorgspersonal - Installation - Montering - Utbildning Närvarande: brukare, ev. anhörig, ev. assistenter/ omsorgspersonal, hjm.konsulent och hjm.tekniker. EP-sjuksköterska= epilepsisjuksköterska HMV = Hjälpmedelskonsulent/-tekniker 7
8 Epilepsilarm kopplat till trygghetslarm i ordinärt boende Förskrivaren (Neurologläkare/EP-sjuksköterska) kartlägger behovet av EP-larm och skickar ett beställningsunderlag till HMV. Förskrivaren informerar brukaren om hur en anfallsdagbok används samt att det kan ta upp till 45 min innan personal (hemtjänst/larmpatrull) kommer vid ett larm. I samband med förskrivning av EP-larm initerar EP-sjuksköterskan en SIP (samordnad individuell planering) tillsammans med brukare, ev. anhörig och biståndshandläggare i kommunen. Brukaren informeras om att ansöka om trygghetslarm via kommunens biståndshandläggare såvida personen inte redan har ett trygghetslarm beviljat. Biståndshandläggare påbörjar utredning och beslut om trygghetslarm. Vid SIP kommer man överens om tid för leverans, vem som för anfallsdagbok, vilka som bör närvara vid leverans av ev. personal (larmpatrull eller motsvarande) och om ytterligare utbildning, utöver leveransutbildningen, till personalen/anhöriga krävs. Här hänvisas till rutin för SIP och bedömning/planering av egenvård. Biståndshandläggare är behjälplig i att kalla aktuell personal (t.ex. hemtjänst/larmpatrull) och larmansvarig/leverantör. Förskrivaren kallar ev. anhöriga, hjälpmedelskonsulent och hjälpmedelstekniker till leverans. Vid hembesök/leverans sker utprovning, installation, montering och utbildning. Närvarande vid hembesök: brukare, ev. anhöriga, hjälpmedelskonsulent, hjälpmedelstekniker, ansvarig personal (t.ex. hemtjänst/larmpatrull) och trygghetslarmslarmleverantör. Larmlogg upprättas- ansvarig: de som mottar larmet t.ex. larmpatrull eller motsvarande. Uppföljning sker av bl.a. larmlogg och anfallsdagbok ca 2 månader efter leverans (utifrån anfallsfrekvens)- ansvarig: förskrivare i samarbete med brukare, de som mottar larmen t.ex. larmpatrull och ev. anhöriga. 8
9 Rutin för: förskrivning av epilepsilarm kopplat till trygghetslarm i ordinärt boende Förskrivningsprocess Kartläggning Beställning av EP-larm Hembesök/leverans 2 mån uppföljning (utifrån anfallsfrekvens) Aktörer Neurologläkare (förskrivare) EP-sjuksköterska Biståndshandläggare Förskrivaren kartlägger behovet av EP-larm och skickar in beställningsunderlag till HMV. Förskrivaren kallar brukare, ev. anhörig och biståndshandläggare i kommunen till SIP (samordnad individuell planering). Brukaren ansöker om trygghetslarm. Biståndshandläggare påbörjar utredning och beslut om trygghetslarm Uppföljning av bl.a. larmlogg och anfallsdagbok sker av förskrivaren med hjälp av brukare, personal- de som mottar larmen och ev. anhöriga ca 2 mån efter leverans. Hjm.konsulent Hjm.tekniker Omsorgspersonal Larmleverantör Vid SIP bestäms: -Tid för hembesök/leverans - Vilka ur ev. personal t.ex. larmpatrull eller motsvarande som deltar vid leverans? Vid hembesök/leverans sker: - Utprovning - Installation - Montering -- Vem för anfallsdagbok? - Utbildning - Larmlogg upprättas? -Krävs ytterligare utbildning? Biståndshandläggare är behjälplig i att kalla personal o larmansvariga till leverans. Närvarande: brukare, ev. anhöriga, hjm.konsulent, hjm.tekniker, ev. ansvarig personal o trygghetslarmleverantör. Förskrivare kallar ev. anhöriga och HMV EP-sjuksköterska= epilepsisjuksköterska HMV = Hjälpmedelskonsulent/-tekniker 9
LARM Samarbete mellan landsting och kommun
LARM Samarbete mellan landsting och kommun Tillsatt grupp Pia Sjölund, hjälpmedelskonsulent Hjälpmedel Västerbotten Hasse Sjöstedt, hjälpmedelsingenjör Hjälpmedel Västerbotten Kajsa Arvidsson Wallin, avdelningschef
LARM Samarbete mellan landsting och kommun
LARM Samarbete mellan landsting och kommun Olika typer av larm AKTIVA Uppmärksamhetssignal Trygghetslarm Alternativt styrsätt till trygghetslarm PASSIVA Rörelsevakter Fallarm Positioneringslarm GPS PASSIVA
Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS
Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan
Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH
Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda
Beskrivning av mobilt trygghetslarm med GPS-funktion
Beskrivning av mobilt trygghetslarm med GPS-funktion Tjänsten mobilt trygghetslarm med GPS-funktion riktar sig till målgruppen personer med minnesproblematik i ordinärt boende, servicelägenhet och särskilt
Kriterierna gäller från 2012-01-01
Fastställt av Omsorgs- och utbildningsutskottet 2011-10-20 104 Kriterierna gäller från 2012-01-01 Följande kvalitetskriterier för hemtjänst i ordinärt boende i Östra Göinge kommun är antagna av kommunstyrelsens
Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION
Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll
MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten
1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade
för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt
Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med
Äldre personer med missbruk
Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med
Hjälpmedel Västerbotten
Hjälpmedel Västerbotten Vi ger stöd till våra kunder i arbetet att tillgodose personers behov av rätt hjälpmedel Bild från filindeblogg.nu Hjälpmedel Västerbotten En specialist- och serviceenhet för hjälpmedel
FÖRSLAG. 32 Mobila trygghetslarm med GPS. Nämndens för socialtjänst och vård beslut
Gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2015-05-22 SOVIS15-0053 32 Mobila trygghetslarm med GPS Nämndens för socialtjänst och vård
LOKALA RUTINER EGENVÅRD
Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln
Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%
Övertagande av hemsjukvård Skellefteå : 170/351=48% 1. Bakgrundsinformation Besvarad av: 170 (97%) Ej besvarad av: 5 (3%) Ange inom vilket yrke du arbetar 1 Biståndshandläggare 20 (12%) 2 Hemtjänstchef
Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2017-03-03 annika.nilsson@kil.se Beslutad av ledningsgruppen 2017-05-16 Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte,
Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och
Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län
för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad
Sverige Kommuner och Landsting
Checklista inför utarbetande av överenskommelse/samarbetsformer mellan kommuner/landsting/regioner gällande hälso- och sjukvård inom personlig assistans Sverige Kommuner och Landsting Checklista inför
INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 BESLUTSPROCESS... 5 SAMTYCKE FRÅN DEN ENSKILDE... 5 TVÅNGSÅTGÄRD...
2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 VÅRDGIVAREN... 4 MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA, MAS... 4 VERKSAMHETSCHEF ENLIGT HSL... 4 LEGITIMERAD
Trygghetslarm rutiner
Del 1 installation av larm 1.1 Behov av larm 1.1.1 Brukare, närstående eller hemtjänst anmäler muntligt eller skriftligt behov av larm 1.1.2 Ansökan från brukaren ställs till biståndshandläggaren. 1.1.3
Checklista för processen när hälso-och sjukvård åtgärd övergår till egenvård
Egenvård Utfärdare/handläggare Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum 2009-09-25 Reviderad 2018-08-15 Arbetet med egenvård ska ske utifrån beskrivning i dokumentet:
E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017
E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017 Resultaten Användningen av e-tjänster inom socialtjänsten är fortfarande låg. Andelen digitala trygghetslarm ökar men kommunerna nådde inte målet om att alla
Förutsättningar för lyckade förskrivningar
Förutsättningar för lyckade förskrivningar Konferens E-kommunikation 19 November 2018 Åsa Karlsson Hjälpmedelskonsulent SPRIDA Kommunikationscenter, Region Örebro län Olika studier visar att ungefär en
GPS larm. Hjälpmedelscentrum utbildar Område Kommunikation-Kognition. Maria Söderkvist, Inger Åckander Michael Larsson, Juha Goman Hösten 2018
1 Hjälpmedelscentrum utbildar Område Kommunikation-Kognition GPS larm Kursansvarig hjälpmedelskonsulent och hjälpmedelstekniker Maria Söderkvist, Inger Åckander Michael Larsson, Juha Goman Hösten 2018
Uppdragsbeskrivning för Demensteamet
Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Skapad av: Bodil Evertsson, MAR, Christina Taraldsson, handläggare Beslutad av: Robert Brandt, biträdande förvaltningschef Gäller från: 1 januari 2013
Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2013-05-28 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Sida 2 (10) Innehåll REGEL
Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård
2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat
Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa
SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner
E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2016
E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2016 Utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2016 Dick Lindberg 2017-01-25 Uppdraget Utdrag ur Regleringsbrevet 2016 Socialstyrelsen ska under 2016
Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och
Riktlinje 19 gällande medicintekniska produkter MTP
2013-04-02 Rev 2015-08-10 Riktlinje 19 gällande medicintekniska produkter MTP Styrdokument Lagen om medicintekniska produkter ( 1993:584 ) Socialstyrelsen föreskrifter om användning av medicintekniska
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan
Trygg och effektiv utskrivning
RIKTLINJER Trygg och effektiv utskrivning Fastställd av hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Gäller 2018 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress
Trygghetsskapande teknik
Diarienr 2016/00430-ÄN Trygghetsskapande teknik Riktlinje för hantering av trygghetsskapande teknik inom särskilda boenden för äldre. Beslutad av äldrenämnden 21 februari 2017 program policy handlingsplan
1(9) Larm och skyddsåtgärder. Styrdokument
1(9) Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 115 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Upprättad 2007-08-11, Därefter reviderad
Process- och rutinbok Trygghetslarm
Socialtjänsten Datum för upprättande 2016-03-04 Process- och rutinbok Trygghetslarm Tibro kommun 543 80 TIBRO w ww.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (12) Innehållsförteckning 1 Process
Förskrivnings- processen
Förskrivnings- processen September 2012 Bedöma behov av insatser Bedömning av hjälpmedelsbehov är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- vårdinsats Patientens totala situation ska analyseras Behoven
Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26
Trygghetslarm inom äldre och Trygghetslarm handikappomsorgen inom äldre- 2006 och handikappomsorgen Meddelande 2006:26 Länsstyrelsen Halland Meddelande 2006:26 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M-2006/26-SE Tryckt
Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård
Dok-nr 23893 Författare Camilla Salomonsson, verksamhetsutvecklare, Verksamhetsutveckling vård och hälsa Version 1 Godkänd av Giltigt fr o m Rolf Östlund, närsjukvårdsdirektör, Gemensam stab NSC 2018-04-17
Specialanpassning/anpassning inom CE-märkning men utanför bruksanvisningens ramar Syfte
1 (5) Specialanpassning/anpassning inom CE-märkning men utanför bruksanvisningens Syfte Rutinen ska säkerställa att tillverkning av specialanpassningar/anpassningar inom CE-märkning men utanför bruksanvisningens
1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden
Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret
Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon
Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Karin Flyckt Samordnare av funktionshindersfrågor Förändrade roller på nationell nivå Hjälpmedelsinstitutet avvecklas statliga åtaganden går till
LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över
Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/växelvårdsplats Fastställd av:
1(5) Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl. hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/väelvårdsplats Västmanlandsmodellen Demensutredning och uppföljning för personer i ordinärt boende Patientansvarig
Nyhetsbrev Trygghetsteam
Nyhetsbrev Trygghetsteam Utfärdad av: Marie-Louise Pilemalm, Sida 1 av 5 Innehållsförteckning 1 Start av Trygghetsteam... 3 2 Vilka ingår i Trygghetsteamet... 3 3 Bakgrund varför Trygghetsteam... 3 4 Målgrupp...
Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik
Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall
Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård
Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen
Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen
1 Välkommen Utbildning om nya förskrivningsprocessen Styrande dokument 2 3 Viktigare författningar Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Lagen om medicintekniska produkter Lagen om offentlig
att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Juridiken kring hjälpmedel
Juridiken kring hjälpmedel vem ansvarar för vad? D I NA JACOBSON I SAMARBET E MED H JÄLPMEDELSCENTER B L EKINGE K A R L S K R O N A D E N 2 3 M A J 2 0 1 8 Halvdagens innehåll Hälso- och sjukvårdens reglering
Riktlinjer, beställning av insatser samt informationsöverföring
Dokumenttyp: Dokumentet gäller för, personalkategori: Fastställt av, befattning och namn: Riktlinjer Biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, chef, vårdpersonal, boendesamordnare,
Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
~~~00~~~~0~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
KARLSBORGS KOMMUN Bilaga 7, SN 2017-09-06 96 Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 2017-109 Beslutande: Socialnämnden Antaget: 2011-03-02, SN 44 Reviderat:
Bemötande Äldreomsorg
Bemötande Äldreomsorg En service- och är ett löfte om innehåll och kvalitet på dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma
Lokala rutiner för personliga hjälpmedel där endast primärvården har kostnadsansvar
Lokala rutiner för personliga hjälpmedel där endast primärvården har kostnadsansvar Inledning Hjälpmedelsrådet består av representanter för förskrivargrupperna och skall på uppdrag av primärvårdsledningen
Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering
Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald
Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner
Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Slutenvården planerar i samråd med patienten den slutenvård som ska ges, samt informerar fortlöpande kommun och öppenvård om hur planen och den enskildes status
0248-70242 0248 70347, 070-6198166 0248 70351, 070-2611467
Vid hemgång till ordinärt boende Hemsjukvård Samordnare: 0248 70725 0248-70728 Vid skyndsamma ärenden och ingen kontakt på angivet nummer, ring 0248-70721 Helg: 8.00 16.00 0248-70721 HSR 0248-70381 0248-70725
LD Hjälpmedel är sammankallande. Mötesform är i första hand telefon-/ videokonferens och i andra hand personliga möten.
2 1(6) SORTIMENTSGRUPPER Uppdrag enligt avtal för Hjälpmedelsnämnden Dalarna Grupperna utarbetar på uppdrag av förslag till riktlinjer och beskriver både hjälpmedel/produkter och ny teknik samt dess konsekvenser
RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2018-04-17 Anna Gröneberg, Therese Lindén Anna Gröneberg Mas, Lotta Kjellner (tf utredning socialtjänst), Lillemor Berglund VC HSL och förvaltningschef VO
Service- och värdighetsgarantier
1(6) Service- och värdighetsgarantier Antagna av socialnämnden 2016-11-23 160 Vårt gemensamma mål Du som har kontakt med oss som arbetar inom Socialtjänsten i Mullsjö kommun ska möta en kunnig och vänlig
1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten
Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten Nätverkets uppdrag, nätverksträff 16 maj 2013 Vårdprogram och rutiner synpunkter
Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård
e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,
Bemötande Äldreomsorg
Bemötande Äldreomsorg som du kan förvänta dig av socialtjänsten. Garantin gäller för dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar
HJÄLP & STÖD VID DEMENSSJUKDOM HJÄLP & STÖD VID DEMENSSJUKDOM
HJÄLP & STÖD VID DEMENSSJUKDOM HJÄLP & STÖD VID DEMENSSJUKDOM 1 Hjälp och stöd vid demenssjukdom Minnesstörning behöver inte alltid vara ett tecken på demenssjukdom och en anledning till oro. Det är ändå
Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6)
SID 1 (6) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från Revideras 2018-07-11 Innehåll Korttidsvård Hallen... 2 Korttidsvård Polhemsgården... 2 Korttidsvård
Förvaltningens förslag till beslut
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stöd till resultatstyrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-02-18 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Stöd och omsorg för äldre
Stöd och omsorg för äldre www.umea.se/aldrestod Innehåll Stöd och omsorg för dig som är äldre...3 Mottagningsenheten ger råd och information...4 Så ansöker du om stöd...5 Vanliga stödinsatser...6 Så behandlas
Hjälpmedelsuppdrag till driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa 2018
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2017-11-02 HNH170005 Hälsa och funktionsstöd Rose-Marie Persson Områdeschef Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Hjälpmedelsuppdrag till driftnämnden ambulans
Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,
Trygghetslarm rutiner
ÄLDREOMSORGSKONTORET Uppdaterad 2011-10-10 1(6) Trygghetslarm rutiner Del 1 installation av larm 1.1 Behov av larm 1.1.1 Brukare, närstående eller hemtjänst anmäler muntligt eller skriftligt behov av larm.
RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION
Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen
Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Trygghetsskapande teknik
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Trygghetsskapande teknik Riktlinje för hantering av trygghetsskapande teknik inom särskilda boenden för äldre Beslutad av äldrenämnden 21 februari 2017 Reviderad
Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen
Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPS larm
Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPS larm Sammanfattning Östersunds kommun erbjuder positioneringslarm med GPS-funktion till personer med demenssjukdom i kommunen vilket ger individen möjlighet att med
Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre
för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde
Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och
Riktlinjer för Medicintekniska Produkter
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Medicintekniska Produkter Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140122 Gemensam med Regionen:
Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)
UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund
Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen
Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24
1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04
INKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR
INKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2018-09-01
Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms
SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse
Hjälpmedel. Hjälpmedelscentrum
Hjälpmedelscentrum regionvastmanland.se Hjälpmedel Hjälpmedelscentrum Ulla Rudervall, hjälpmedelskonsulent Kommunikation & Kognition Frida Foborg, hjälpmedelskonsulent Kommunikation & Kognition Hjälpmedelscentrum
HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10
2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Utgåva 02. Fastställd
Avsnitt Riktlinje skyddsåtgärder inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning Framtagen av Arbetsterapeut, sjuksköterska, medicinskt ansvariga sjuksköterska enhetschef, reviderad av funktionschef
Kommunen som vårdgivare
Kommunen som vårdgivare Information till dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel Reviderad 2019-04-15 Lena Vilander Hamnert Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hälso-
Välj rätt arbetsordertyp i WebSESAM guide till förskrivare
Hjälpmedelscentralen Välj rätt arbetsordertyp i WebSESAM guide till förskrivare Välj rätt arbetsordertyp i WebSesam- guide till förskrivare När en arbetsorder beställs i websesam skickas den till leverantörens
Länsgemensam ledning i samverkan
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Praktiska anvisningar Sjuksköterska Kerstin Jonskog- Bertilsson och Ann-Katrin Wilhelmson Informationsöverföringsgruppen
Samverkan trygghetslarm
1 (6) DOKUMENTNAMN GODKÄND AV GILTIG F. ROM- T. OM VERSION NR. Trygghetslarm Administrations- och utveckliggsstaben 2016-11-01 2017-10-31 4.0 Samverkan trygghetslarm Syfte med rutinen Rutinen ska tydliggöra