BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Askersunds kommun

Transkript

1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Askersunds kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE ( 65)

2 Askersunds kommun Bostadsförsörjningsprogram Askersunds kommun

3 SAMMANFATTNING Varje kommun ska anta riktlinjer för att planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet är att skapa förutsättningar för att alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna ska i sin tur utgöra underlag för planläggning enligt plan- och bygglagen (PBL) när det gäller det allmänna intresset för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Bostadsförsörjningsprogrammet för Askersunds kommun beskriver förutsättningar, nuläge och framtida behov inom bostadsmarknaden. Befolkningen i kommunen är invånare (jan 2017) och har legat på en liten ökning sedan år Kommunen har bedömt att det finns en bostadsbrist och för att skapa balans och en hållbar utveckling av bostadsbeståndet krävs riktlinjer och analys, vilket detta bostadsförsörjningsprogram är en del av. Förslag till bostadsförsörjningsprogrammet har varit utsänt på remiss i enlighet med Lag (2000:1383) om kommunens bostadsförsörjningsansvar. Efter remisstiden har bostadsförsörjningsprogrammet kompletterats med kartor, förtydligat Askersund kommunens åtagande i enlighet med bosättningslagen och Region Örebros arbete med en regional utvecklingsstrategi (RUS). 3

4 Innehållsförteckning Inledning SYFTE ARBETSPROCESS LAGSTIFTNING UTGÅNGSPUNKTER Kommunal verktygslåda ÖVERSIKTLIG FYSISK PLANERING DETALJPLANERING OCH PLANBEREDSKAP VIKTEN AV INTERGRERAT ARBETE I KOMMUNENS NÄMNDER OCH FÖRVALTNINGAR DET ALLMÄNNYTTGA BOSTADSBOLAGET MARKINNEHAV OCH MARKSTRATEGI KOMMUNIKATION OCH MARKNADSFÖRING Nulägesbeskrivning & Framtida behov ASKERSUNDS LÄGE BEFOLKNINGSSTATISTIK OCH DEMOGRAFI OMVÄRLDSFAKTORER, PROGNOSER OCH TRENDER BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND LÄGET PÅ BOSTADSMARKNADEN LÄGET PÅ BOSTADSMARKNADEN UTIFRÅN OLIKA GRUPPERS BEHOV NYPRODUKTION DE NÄRMASTE ÅREN BEHOV AV ÖKADE FLYTTKEDJOR Mål och riktlinjer MÅL RIKTLINJER UPPFÖLJNING 4

5 Inledning SYFTE Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar är syftet med bostadsförsörjningsprogrammet att skapa förutsättningar för att alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska i sin tur utgöra underlag för planläggning enligt plan- och bygglagen (PBL) när det gäller det allmänna intresset för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. ARBETSPROCESS Arbetet med att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram har drivits av kommunledningsförvaltningen, i nära samarbete med andra förvaltningar och det kommunala bostadsbolaget Askersundsbostäder AB. Arbetet påbörjades under vintern 2016/2017 och förväntas resultera i ett antaget program vår/sommar 2017, efter samråd under våren. Bostadsförsörjningsprogrammet ska uppdateras i samband med varje ny mandatperiod. LAGSTIFTNING Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera för sin bostadsförsörjning och skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen efterfrågan på bostäder bostadsbehovet för särskilda grupper marknadsförutsättningarna. 5

6 UTGÅNGSPUNKTER Nationella mål Bostadsförsörjning och tillgång till attraktiva och ändamålsenliga bostäder i attraktiva lägen är en angelägen fråga i alla delar av landet. Brist på bostäder riskerar att bli ett hinder för hållbar tillväxt och utveckling, bl.a. för att näringslivet får svårt att hitta rätt kompetens om människor inte ges goda boendeförutsättningar. Bristen på bostäder gör det även svårare för den enskilde att studera vid universitet och högskolor. Ökad nyproduktion av bostäder och bättre utnyttjande av det befintliga beståndet är således angelägna åtgärder för att möta människors behov, såväl i städer och tätorter som i gles- och landsbygder. Med växande funktionella regioner och förbättrad tillgänglighet ökar dessutom behovet av ett regionalt och regionöverskridande perspektiv i den fysiska planeringen och i planeringen av bostadsförsörjningen. Här kan kommande slutsatser och förslag från Bostadsplaneringskommittén (N S 2013:12) få betydelse för ökad samordning på den regionala nivån. (En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft , Regeringskansliet, 2015) Det övergripande nationella bostadspolitiska målet är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Regionala mål Bostäder och bostadsbyggande är en viktig del av den regionala utvecklingen och den strategiska samhällsplaneringen. Att bostadsförsörjningen fungerar är en förutsättning för att det ska vara möjligt att skapa en hållbar utveckling. Region Örebro län följer därmed utvecklingen i länet och stöttar vid behov kommunerna i deras arbete. Region Örebro län genomförde under år 2013, en förstudie om bostadsförsörjningen i Örebro län med syfte att öka kunskap om faktorer, spelregler och hinder för nyproduktion och ombyggnation av bostäder, inventera och presentera goda exempel på lösningar och informera och påverka beslutsfattare om nödvändiga förändringar. 6

7 Förstudien lägger fram ett antal förslag på åtgärder på den lokala/ regionala bostadsmarknaden: Ökad och konkret samverkan - kommuner, allmännyttiga bostadsföretag, lokala/regionala byggföretag Fortsatt kunskapsuppbyggnad i organiserad form studieresor och etablering av en gemensam regional arena beträffande frågor om bostadsförsörjning Tillämpad forskning på lokal och regional nivå om bostadsproduktion Regional bygginvest för finansiering av nyproduktion av bostäder i lägenhetsform Samordnad granskning av tillämpning av regelverk, riktvärden och riktlinjer i länet och regionen Lokal utveckling av lågenergihus och press på byggkostnader Region Örebro arbetar med en regional utvecklingsstrategi (RUS), vilken är ute på remiss under våren Örebroregionens utvecklingsstrategi ska vara en gemensam vägvisare för regionens framtidsarbete. Syftet är att skapa bästa möjliga framtid för oss som bor och verkar i regionen. Ett av effektmålen i RUS är att alla tolv kommuner i regionen ska ha en bostadsmarknad i balans eller ett överskott av bostäder. Strategins effektmål konkretiserar de övergripande målen och är valda utifrån de utmaningar som identifierats och de prioriteringar som gjorts. De pekar ut önskvärd utveckling i Örebro län till I den remissversion av RUSen som finns tillgänglig under våren 2017 påpekas att det finns goda förutsättningar att klara utmaningen gällande bostadsbyggandet på längre sikt, för länet som helhet. Det betonas även att bostadsbyggandet har stor påverkan ur ett miljöperspektiv, framförallt genom resursanvändning av ändliga och fossila resurser under byggnadsfasen och genom att ekosystemtjänster försvinner vid förändrad markanvändning. Det är därför viktigt att uppnå ett hållbart bostadsbyggande. Motala, Östergötlands län Askersunds kommun angränsar till Motala kommun, i Östergötlands län. Det finns ett behov av samordning mellan kommunerna, för att säkerställa lämplig utbyggnad av bostäder, i närhet till kommungränserna. Vid planläggning som kan beröra Motala kommun och Östergötlands län bör samråd mellan kommunerna genomföras. 7

8 Kommunala mål och visioner Inom arbetet med den kommunövergripande översiktsplanen har Askersunds kommun formulerat en vision och utvecklingsstrategier; Askersunds kommun, 2025, är en livskraftig, långsiktigt hållbar kommun med balans mellan sociala, ekonomiska och ekologiska faktorer. I Askersund har vi skapat en långsiktigt hållbar tillväxt, utvecklat medborgarnas välfärd, hälsa och trygghet, fördjupat demokratin och jämställdheten och skapat ett ekologiskt hållbart samhälle, med rättvisa och solidaritet. Visionen innebär att hela kommunen ska leva! Givna övergripande mål och riktmärken för en hållbar utveckling är att värna våra riksintressen, att leva upp till Sveriges miljömål, Brundtlandskommisionens definition av hållbar utveckling samt FNdeklarationen om mänskliga rättigheter. För att nå vår vision har kommunen formulerat fem övergripande utvecklingsstrategier: Attraktiva boende och livsmiljöer, ett starkt näringsliv, lust att lära, gott liv hela livet och effektiv resursanvändning. Under Attraktiva boende och livsmiljöer formuleras utvecklingsstrategin som att tillgången på bostäder i hela kommunen ska vara god, vare sig man väljer att köpa sin egen villa eller hyra av kommunen eller de privata bostadsbolagen. Det ska även finnas bostadsrätter att tillgå i flera tätorter samt i centralorten. Kommunen ska ha en god planberedskap och exploatera samt bygga i jämn takt utifrån det behov som finns hos medborgarna. Samtidigt behöver kommunen attrahera fler bosättare utifrån, vilket ställer krav på planering och byggande. De nya områden som byggs ska präglas av stort miljö- och klimattänkande för att kommunen ska bidra till en hållbar utveckling. Genom kunskapsspridning och information, i samband med planering och bygglovsgivning, kan kommunen lyfta fram de viktiga miljöaspekterna i samband med byggnation och verka för att det som byggs är resurs- och energisnålt. Hela kommunen ska präglas av att den upplevs som tillgänglig för alla, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Detta gäller hela samhällsbilden, inkluderat bostäder, arbetsplatser och fritidsområden. Tillgänglighetsarbetet kan ständigt bli bättre och genom lyhördhet och kommunikation kan kommunen utvecklas än mer i en positiv riktning. Nya bostadsområden skall redan i planeringsskedet, ge plats för skola/ förskola och annan samhällsservice. Det är viktigt att dessa områden blir flexibla och innehållande flera funktioner; vilket i sin tur gör att de blir attraktiva och levande. I Askersunds kommun, 2025, kan alla hitta sin boendemiljö och det varierande utbudet på både miljöer och boendeformer tillåter invånarna att göra den bostadskarriär de önskar. Askersund 2025 erbjuder ett gott boende och en utvecklande livsmiljö. 8

9 Kommunal verktygslåda ÖVERSIKTLIG FYSISK PLANERING Varje kommun ska ha en kommuntäckande översiktsplan som talar om hur kommunen vill främja en lånsiktigt god utveckling när det gäller bebyggelse och mark- och vattenanvänd ning. Översiktsplanen underlättar för kom mande detaljplanering och lovgivning genom att ge en helhetsbild av kommunens utveckling i relation till den fysiska strukturen. Kommunens översiktsplan är inte bindande utan utgör ett vägledande och strategiskt doku ment. För att nyttan av översiktsplanen ska fortgå finns det ett krav på kommunfullmäktige att ta ställning till aktualiteten i översiktsplanen under varje mandatperiod. Fördjupade översiktsplaner kan tas fram över mindre geografiska områden, som en enskild ort inom kommunen, eller som en tematisk för djupning gällande exempelvis vindkraft. Askersunds kommun antog en kommunövergripande översiktsplan i februari I översiktsplanen presenteras generella riktlinjer kring mark- och vattenanvändning, där även områden för fortsatt bostadsbebyggelse pekas ut. Utöver den kommunövergripande översiktsplanen har Askersunds kommun också antagit en LIS-plan, där landsbygdsutveckling i strandnära lägen pekas ut, ofta i form av möjlig bostadsutveckling. DETALJPLANERING OCH PLANBEREDSKAP Detaljplanering är ett sätt för kommunen att pröva lämpligheten för en viss användning av ett mark- eller vattenområde. Detaljplanen reglerar användningen och är juridiskt bindande vid pröv ning av lov. I Plan- och bygglagen finns bestämmelser om när kommunen måste ta fram en detaljplan innan lov får ges. Det är dock kommunen som avgör när och var en detaljplan tas fram. En detaljplan gäller tills dess att den blir upphävd eller ersatt, vilket innebär att en stor del av kommunens mark, främst kring tätorterna är reglerade av detaljplaner som kan både möjliggöra eller begränsa bostadsbebyggelse. I Askersunds kommun finns viss planberedskap gällande bostäder. Äldre detaljplaner är dock ofta relativt begränsade och kan behöva ändras för att anpassas efter dagens förutsättningar och behov. Eftersom en detaljplan är juridiskt bindande och tar relativt lång tid att ta fram är det av stor vikt att de detaljplaner som antas i Askersunds kommun är relativt flexibla. Fokus inom planläggningen bör läggas på att skapa förutsättningar för olika typer av bostadsbyggnation med syfte att skapa attraktiva och långsiktiga boendemiljöer. 9

10 Kommunövergripande karta över utvecklingsområde. Från Översiktsplan för Askersunds kommun

11 VIKTEN AV INTERGRERAT ARBETE I KOMMUNENS NÄMNDER OCH FÖRVALTNINGAR Kommunen består av ett flertal nämnder och förvaltningar med tillhörande ansvarsområden. Kommunstyrelsen ansvarar för den fysiska planering och framtagande av detaljplaner, genom Sydnärkes Byggförvaltning. Sydnärkes Byggnämnd ansvarar för bygglovsfrågor och tekniska nämnden ansvarar för projektering och utbyggnad av infrastruktur inom nya bostadsområden. Utöver de nämnder och förvaltningar som är direkt kopplade till bostadsbyggnationen är det av stor vikt att även nämnder ansvariga för skola och omsorg finns med och integreras i processen kring bostadsbyggandet, för att skapa ett hållbart, effektivt och attraktivt samhälle genom den fysiska planeringen. DET ALLMÄNNYTTGA BOSTADSBOLAGET Ett viktigt verktyg i arbetet med bostadsförsörjning är det allmännyttiga bostadsbolaget, Askersundsbostäder AB, som ägs till 100 % av Askersunds kommun. Bolagets verksamhet ska utifrån en social grund och genom en långsiktig affärsmässighet skapa förutsättningar för att Askersundsbostäder AB ska utgöra ett attraktivt boendealternativ. Askersunds kommuns syfte med ägandet är att vara en bra företrädare för kommunens bostadsmarknad. Bolaget ska medverka i kommunens bostadspolitiska beslut, såsom att trygga den framtida bostadsförsörjningen, verka för integration samt ökat inflytande på boendet. För att tillförsäkra om en god bostadsförsörjning i framtiden bör bolaget ha en jämn investeringstakt med nyskapande för de grupper som efterfrågar detta. Målet är att erbjuda bostäder till hyresgästernas varierande behov och med god kvalitet. Bolaget ska arbeta för att bostadsområden, bostäder och lokaler tillför Askersunds kommun positiva miljövärden. Vid investeringar och reinvesteringar samt drift av fastigheter skall miljöaspekterna beaktas i syfte att bidra till målet- ett attraktivt boende. Den sociala miljön skall här särskilt uppmärksammas. MARKINNEHAV OCH MARKSTRATEGI Ett viktigt verktyg i arbetet med bostadsbyggande och påverkan på bostadsmarknaden är kommunens markinnehav och strategier kring detta. Askersunds kommuns markinnehav är idag relativt koncentrerat kring kommunens tätorter, med större markinnehav i Askersunds stad och i Åsbro. För att kunna använda markinnehav som verktyg för bostadsförsörjningen är det viktigt för Askersunds kommun att äga mark för att använda i strategiska markbyte. Det är svårt att köpa in mark eftersom det ofta finns en motvillighet hos markägare att minska sitt markinnehav. Kommunens ägande av mark utgör därför ett viktigt redskap för att kunna tillgodose behovet av kommunal mark för bostadsbyggnation. Kommunen bevakar möjligheten att köpa in mark när försäljning av mark tillkännages. Markens värde för kommunen bedöms för att avgöra om markköp kan vara aktuellt. 11

12 KOMMUNIKATION OCH MARKNADSFÖRING Askersunds kommun har idag flera typer av forum för kommunikation och marknadsföring för att locka inflyttare till kommunen. Under våren 2017 kommer en kommunikationsplan tas fram för hur kommunen bör använda sina olika verktyg för olika målgrupper. Kommunens största informationsplattform är kommunens hemsida, där kommuninvånare och potentiella inflyttare kan ta del av viktig information, kontaktuppgifter och blanketter. På bostadssidorna presenteras bland annat hyresvärdar och kommunala och privatägda villatomter. För att kunna rikta mer specifika budskap till rätt målgrupper har kommunen även andra viktiga kanaler såsom hemsida för turism och evenemang, blogg, Facebook och papperstidningen Bo i Askersund gick Askersunds kommun med i ett regionalt nätverk som drivs av Handelskammaren i Örebro. Syftet är att gemensamt samarbeta för snabbare rekrytering och inflyttning till hela regionen. 12

13 Nulägesbeskrivning & Framtida behov ASKERSUNDS LÄGE Askersund ligger i södra delen av Örebro län, vid toppen av Vättern, och har invånare (jan 2017). Befolkningsantalet minskade stadigt fram till år 2013 då det vände och har sedan legat på en befolkningsökning under de senaste åren (11094 invånare i januari 2014). Boendefördelningen i kommunen är relativt stadig, med en tredjedel boende i Askersunds stad, en tredjedel i övriga tätorter och en tredjedel boende på landsbygden. Många pendlar idag till och från en bostad eller arbetsplats i Askersunds kommun. Förutom orterna inom Örebro län gränsar Askersunds kommun även mot Östergötland, med Motala kommun som närmsta granne. Det pågår en omfattande utbyggnad av Riksväg 50, som sträcker sig genom kommunen, vilket är positivt för att underlätta pendling och möjliga nya invånare till kommunen. BEFOLKNINGSSTATISTIK OCH DEMOGRAFI I januari 2017 uppgick befolkningen i Askersunds kommun till totalt personer, vilket var 89 personer fler jämfört med januari En tidigare negativ befolknings utveckling bröts 2012 och de senaste fyra åren har befolkningen ökat varje år. Under fyraårsperioden har befolkningen ökat med 250 personer. Andelen äldre i kommunen är högre än länet och riket som helhet. Andelen av befolkningen som är 65 år eller äldre är i Askersund 27,6 % att jämföra med 19,8 % i riket. Denna ålderskategori förväntas vara relativt stabil under kommande år. Motsvarande andel för åldersgruppen 80 år och äldre är 6,5 % för Askersund och 5,1 % för riket. Denna ålderskategori förväntas öka under kommande år. Befolkningens sammansättning, med en högre andel äldre har resulterat i ett födelseunderskott under de senaste decennierna. Det dör fler personer än det föds varje år. Att befolkningen ändå under de senaste fyra åren ökat beror på att det negativa födelseöverskottet kompenserats av ett positivt flyttnetto. Fler personer har flyttat till kommunen än de som flyttat ut. Den ökade inflyttningen består till ganska stor del av invandring från andra länder. Den ökade invandringens mer långsiktiga påverkan på befolkningens demografiska sammansättning är svår att överblicka. Kommunen tar emot sexton kommunplaceringar per år men antalet som bosätter sig i kommunen på eget initiativ är betydligt större. Under föregående år flyttade 331 personer in till kommunen från andra länder. Även utflyttningen till andra delar av Sverige har ökat vilket gör det svårt att se vilken inverkan nyanlända har på befolkningsutvecklingen. 13

14 Osäkerheten blir ännu större om man också ska beakta att kommunen har haft och fortfarande har flyktingförläggningar som nu successivt avvecklas. Boende på förläggningar som får uppehållstillstånd men inte någon bostad folkbokför sig med adress till förläggningen i avvaktan på en egen bostad. De kommer då att ingå i kommunens befolkningsstatistik tills dess att de får en egen bostad någonstans i landet och folkbokför sig på den adressen. Invandringens långsiktiga påverkan på befolkningsstorleken kommer att bestämmas av hur många av de nyanlända som bosätter sig i kommunen och sedan väljer att stanna kvar. Tillgången till bostäder som gruppen nyanlända kan efterfråga kommer sannolikt ha en inte obetydlig inverkan på befolkningsutvecklingen. OMVÄRLDSFAKTORER, PROGNOSER OCH TRENDER Askersunds kommun är en del i Örebro län, där i princip alla kommuner får fler invånare och bostadsbristen är övergripande. Askersunds kommuns befolkningstillväxt är inte drastisk men tillsammans med brist på variation i bostadsutbudet uppstår ändå en ansträngd bostadsmarknad. Befolkningsprognosen framöver är svår att bedöma, men en fortsatt ökning av invånare kan förväntas och beroende på flyktingströmmar och mottagningskrav kan påverkan på bostadsmarknaden vara kännbar inom kommunen. Antalet äldre invånare kan förväntas öka i relativt snabb takt, vilket ställer krav på lämpliga bostadsformer. De äldre blir både fler, lever längre och är friskare längre, vilket ställer nya krav på de bostäder som byggs för att möjliggöra en flyttkedja som gagnar bostadsbeståndet inom kommunen. Befolkningsutveckling jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 14

15 BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND Uppskattningsvis finns det cirka lägenheter i kommunen, främst i Askersunds tätort. Askersundsbostäder äger 924 av dessa och resterande antal är uppdelade på mindre hyresvärdar. LÄGET PÅ BOSTADSMARKNADEN Under de senaste tre åren har det funnits ett underskott på bostäder i kommunen, att jämföra med åren dessförinnan då kommunen bedömt att varit balans på bostadsmarknaden. Under de senaste två åren har kommunen redovisat underskott både i centralorten och i övriga kommundelar. Det byggs nu både hyresrätter och bostadsrätter i Askersund och Åsbro som beräknas vara inflyttningsklara under 2017 och Tomtförsäljningen har ökat och kommunen undersöker om det finns möjliga platser för nya bostadsområden, i första hand i tätorterna. LÄGET PÅ BOSTADSMARKNADEN UTIFRÅN OLIKA GRUPPERS BEHOV Äldre i behov av tillgängliga ordinarie bostäder Fler moderna och tillgänglighetsanpassade bostäder gör det möjligt för äldre att i allt högre ålder och med fysiska funktionsnedsättningar bo i ordinära bostäder. Möjligheten att få bostadsanpassnings bidrag för att anpassa sin bostad bidrar till att den enskilda kan bo kvar längre i sin bostad. Även närheten till offentlig och kommersiell service är av stor betydelse för att äldre ska kunna klara sig själva. Den som bor i sin ordinära bostad och har svårt att klara sitt vardagliga liv kan få hjälp i form av bland annat hemtjänst och hemsjukvård. Vi bedömer att det kommer att finnas ett ökat behov av seniorbostäder/ trygghetsbostäder eller tillgänglighetsanpassade bostäder för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden. Detta kan åstadkommas genom ny- eller ombyggnad av befintliga bostäder hos Askersundsbostäder eller hos andra hyresvärdar. Nästan hälften av befolkningen över 80 år bor i småhus. Om det tillskapas så attraktiva alternativ för åldersgruppen att man väljer att flytta, kommer utbudet av småhus att öka. Äldre med behov av vårdinsatser Här avses individuellt behovsprövat boende som ges i form av bistånd med stöd av socialtjänstlagen. I Askersund är det en mindre andel av befolkningen som bor i denna typ av boenden än i länet och i riket. Kommunen planerar i samarbete med Region Örebro län för ett nytt omsorgboende som ersätter nuvarande boende som inte bedöms funktionellt utifrån dagens krav. Dimensioneringen av boendet utgår från det planeringsunderlag som Region Örebro län tagit fram i samarbete med länets kommuner och som under 2016 redovisats i rapporten Planeringsförutsättningar bostäder för äldre. 15

16 Bedömningen av behovet baseras på en ökning av befolkningen i åldern 80 år och äldre, i kombination med minskad konsumtion av vård och omsorg, bättre levnadsförhållanden och fler moderna och tillgänglighetsanapassade bostäder för äldre. Det nya vård- och omsorgsboendet med 98 platser ersätter Norra Bergens 63 platser. Det innebär ett nettotillskott på 35 platser år En del av dessa kan utgöras av trygghetsboende för att senare ställas om till vård- och omsorgsboende när behovet uppstår. Det finns också en möjlighet till ytterligare en nybyggnation som om den genomförs kommer att innebära ett tillskott med ytterligare 32 platser. LSS-bostäder Bedömningen är att det råder balans mellan behov och tillgång på bostäder för funktionshindrade. Ungdomar Bedömningen är att det finns en viss brist på ungdomsbostäder. Detta kan till del bero på att det saknas bostäder som är så billiga att ungdomar kan efterfråga dem. Asylboende Sverige har under de senaste åren tagit emot många flyktingar. Inom kommunen har funnits flera flyktingförläggningar som nu successivt avvecklas. Det finns ett stort behov av bostäder för nyanlända. Boende på förläggningar som får uppehållstillstånd men inte någon bostad folkbokför sig med adress till förläggningen i avvaktan på en egen bostad. Nyanlända Från 1 mars 2017 ska alla kommuner kunna anvisas att ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd. Askersunds kommun ska ta emot 15 placeringar men antalet som bosätter sig i kommunen på eget initiativ är betydligt större. Invandringens långsiktiga påverkan på befolkningsstorleken kommer att bestämmas av hur många nyanlända som bosätter sig i kommunen och väljer att stannar kvar. Tillgången till bostäder som gruppen nyanlända kan efterfråga kommer sannolikt ha en påverkan på befolkningsutvecklingen på kort sikt. Det är mer osäkert hur efterfrågan från gruppen kommer att förändras på lite längre sikt. Ensamkommande flyktingbarn Kommunen ansvarar för ett antal ensamkommande flyktingbarn. För närvarande är det omkring 75 barn varav mer än hälften bor i kommunen. De bor i kommunens HVB för ensamkommande eller i familjehem. Efterhand som de blir 18 år, slussas de ut i vanligt boende och efterfrågar då lägenheter. 16

17 NYPRODUKTION DE NÄRMASTE ÅREN Slutsatsen kring befolkningsprognos och tillväxt är att det behöver byggas nya bostäder inom Askersunds kommun. Idag pågår bostadsbyggande genom såväl Askersundsbostäder AB som av flera privata aktörer. Kring årsskiftet 2017/2018 beräknas 26 lägenheter vara inflyttningsklara i Askersunds tätort, 16 bostadsrätter och 10 hyresrätter. I Västra strandparken beräknas ytterligare 30 bostadsrätter börja byggas under 2017/2018 och i Åsbro planeras det för 16 bostadsrätter i form av parhus och radhus. I området Knappfabriken, i Askersunds tätort, planeras byggstart för 16 lägenheter och ett LSS-boende med 10 lägenheter, under 2017/2018. Kommunen ser ett ökat behov av villatomter och kommer att se över var det är strategiskt att köpa in mark och exploatera nya tomtområden. För att möta efterfrågan på nya bostäder och även ombyggnation av befintliga bostadsområden krävs att kommunens detaljplaner bearbetas och att kapacitet finns för att genomföra effektiva planprocesser. Askersunds kommun ser positivt på att flera privata byggherrar har för avsikt att bygga bostäder, ofta i anknytning till befintliga tätorter. Under de senaste åren har kommunen beslutat om ett flertal positiva planbesked för bostäder i Åmmeberg, Stora Forsa, Askersund och Åsbro. BEHOV AV ÖKADE FLYTTKEDJOR Den bostadsbrist som råder gör det svårt att få tillgång till en bostad och ta sig in på bostadsmarknaden. De nyproducerade bostäderna vänder sig oftast till de som redan har en bostad och som klarar av den dyra hyran eller anskaffningskostnaden som en nyproducerad bostad innebär. Genom att människor som redan är etablerade på bostadsmarknaden flyttar till nyproducerade bostäder möjliggörs en flyttkedja där bostäder ur det äldre bostadsbeståndet kan frigöras för de personer som är nya på bostadsmarknaden. Att bara bygga nya och dyra bostäder, och lita på flyttkedjornas effekt, är dock inte en helhetslösning på bostadsbristen inom en kommun. Nya bostäder lockar ofta invånare från andra kommuner vilket kan bryta flyttkedjorna inom kommunen. Det måste finnas en strävan att även lyckas producera nya bostäder med rimliga kostnader för andra grupper. Askersunds kommun följde ett antal flyttkedjor i samband med Askersundsbostäders satsning vid byggandet av fyra marklägenheter i Åsbro och tjugo hyresrätter i kv. Rådhuset i Askersunds tätort. 18 flyttkedjor kunde slutföras och dessa resulterade i att fler än 30 familjer och ensamstående kunde byta bostad. Av dessa var det fyra unga vuxna som fick flytta in i sin första egna bostad. 17

18 Pågående bostadsbyggnation eller kommande detaljplaneprojekt för bostäder, i centrala Askersund. 1. Detaljplan Laga Kraft byggnation påbörjas under 2017 (16 lgh) 2. Byggnation av LSS-boende/stödboende påbörjas under 2017 (10 lgh) 3. Detaljplanearbete pågår, bostäder i gamla skolbyggnaden och nybyggnation av markbostäder. 4. Byggnation pågår. Lägenheter i äldre fabriksbyggnad (ca 10 lgh) 5. Rivning pågår, detaljplanearbete pågår. Syftet är blandstadsbebyggelse. 6. Detaljplanearbete pågår. Rivning av Folkets hus möjliggör bostäder. 7. Detaljplan Laga Kraft Byggnation pågår. 16 lägenheter färdigställs lägenheter påbörjas under

19 Mål och riktlinjer MÅL Hållbart ökat bostadsbyggande Ett hållbart bostadsbyggande innebär en hållbarhet kring såväl sociala, ekonomiska och ekologiska faktorer. Hållbarheten innebär att kommunen ska tänka långsiktigt och se helheten i bostadsbeståndet kopplat till befolkningens variation och skilda förutsättningar. För att råda bot på den bostadsbrist som finns, och då särskilt främja de typer av bostäder som behövs för att skapa flyttkedjor som genererar ett välnyttjat bostadsbestånd med flexibilitet, krävs ett genomtänkt bostadsbyggande. För att möjliggöra ny bostadsbebyggelse krävs ofta ett detaljplanearbete som bör prioriteras kring kommunens tätorter och ta tillvara befintlig infrastruktur. Prioriteringen av arbetet med detaljplaner för att möjliggöra bostäder ska göras för att främja variationsrika bostadsområden, gällande såväl bostadsutbudet som andra funktioner som är viktiga för att skapa hållbara och attraktiva områden. Goda bostäder för alla Askersunds kommun ska säkerställa att det finns tillgång till goda bostäder för alla dess invånare. Bostadsbeståndet måste vara varierat för att möta upp förändrade behov och önskemål hos de boende och skapa flyttkedjor som frigör olika typer av bostäder. Kommunens planering och egna produktion måste föregås av analyser av bostadsbeståndet och kommunens invånare, de som redan är inne på bostadsmarknaden och de som behöver bli insläppta. Kommunen ska arbeta för att upprätthålla en dialog med fastighetsägare, byggherrar och andra aktörer för att skapa samsyn kring läget på bostadsmarknaden. RIKTLINJER Ett av syftena med bostadsförsörjningsprogrammet är att skapa en tydlig bild av bostadsmarknaden nu och i framtiden. De framtagna riktlinjerna ska därför vara mätbara och uppföljningsbara. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska aktualiseras varje mandatperiod, vilket innebär att följande riktlinjer omfattar åren Nyproduktionen ska vara stadig och ligga på ett genomsnittligt tillskott av 30 lägenheter i flerbostadshus och 30 småhus per år. UPPFÖLJNING För att möjliggöra uppföljning av bostadsförsörjningsprogrammet, ska statistik gällande bostadsbyggnationen i kommunen redovisas till kommunstyrelsen och delges kommunfullmäktige i januari varje år. 19

20