BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Laxå kommun

Transkript

1 Antagandehandling Antagen av kommunfullmäktige BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Laxå kommun

2 Laxå kommun Bostadsförsörjningsprogram Laxå kommun

3 SAMMANFATTNING Laxå är en trevlig liten kommun med små orter och byar omgivna av skogar och sjöar. Här finns Tiveden med en välbesökt nationalpark och Sveriges sydligaste vildmark. Men bara 30 minuter bort finns Örebro med dynamisk arbetsmarknad, universitet, flygplats och storstadens utbud Varje kommun ska anta riktlinjer för att planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet är att skapa förutsättningar för att alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna ska i sin tur utgöra underlag för planläggning enligt plan- och bygglagen (PBL) när det gäller det allmänna intresset för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Bostadsförsörjningsprogrammet för Laxå kommun beskriver förutsättningar, nuläge och framtida behov inom bostadsmarknaden. Befolkningen i kommunen är 5643 invånare (31 december 2017) och har varit relativt stabil kring 5600 invånare sedan 2014, efter att tidigare ha minskat under en längre period av år. Kommunen bedömde 2017 att det fanns ett underskott på bostäder i kommunen som helhet men att det kan förväntas komma i balans under de kommande fem åren. För att lyckas med att skapa attraktiva bostäder och främja en hållbar utveckling av bostadsbeståndet krävs riktlinjer och analys, vilket detta bostadsförsörjningsprogram är en del av. 3

4 Innehållsförteckning Inledning SYFTE ARBETSPROCESS LAGSTIFTNING UTGÅNGSPUNKTER Kommunal verktygslåda ÖVERSIKTLIG FYSISK PLANERING DETALJPLANERING OCH PLANBEREDSKAP VARUMÄRKESPLATTFORMEN - BILDEN AV LAXÅ VIKTEN AV INTERGRERAT ARBETE I KOMMUNENS NÄMNDER OCH FÖRVALTNINGAR DET ALLMÄNNYTTGA BOSTADSBOLAGET MARKINNEHAV OCH MARKSTRATEGI KOMMUNIKATION OCH MARKNADSFÖRING Nulägesbeskrivning & Framtida behov LAXÅS LÄGE BEFOLKNINGSSTATISTIK OCH DEMOGRAFI OMVÄRLDSFAKTORER, PROGNOSER OCH TRENDER BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND LÄGET PÅ BOSTADSMARKNADEN LÄGET PÅ BOSTADSMARKNADEN UTIFRÅN OLIKA GRUPPERS BEHOV NYPRODUKTION DE NÄRMASTE ÅREN BEHOV AV ÖKADE FLYTTKEDJOR Mål och riktlinjer MÅL RIKTLINJER UPPFÖLJNING 4

5 Inledning SYFTE Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar är syftet med bostadsförsörjningsprogrammet att skapa förutsättningar för att alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska i sin tur utgöra underlag för planläggning enligt plan- och bygglagen (PBL) när det gäller det allmänna intresset för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. ARBETSPROCESS Arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet påbörjades under vintern 2017/2018 och förväntas resultera i ett antaget program vår/sommar 2018, efter samråd under våren. Bostadsförsörjningsprogrammet ska uppdateras i samband med varje ny mandatperiod. LAGSTIFTNING Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera för sin bostadsförsörjning och skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av Den demografiska utvecklingen Efterfrågan på bostäder Bostadsbehovet för särskilda grupper Marknadsförutsättningarna. 5

6 UTGÅNGSPUNKTER Nationella mål Bostadsförsörjning och tillgång till attraktiva och ändamålsenliga bostäder i attraktiva lägen är en angelägen fråga i alla delar av landet. Brist på bostäder riskerar att bli ett hinder för hållbar tillväxt och utveckling, bl.a. för att näringslivet får svårt att hitta rätt kompetens om människor inte ges goda boendeförutsättningar. Bristen på bostäder gör det även svårare för den enskilde att studera vid universitet och högskolor. Ökad nyproduktion av bostäder och bättre utnyttjande av det befintliga beståndet är således angelägna åtgärder för att möta människors behov, såväl i städer och tätorter som i gles- och landsbygder. Med växande funktionella regioner och förbättrad tillgänglighet ökar dessutom behovet av ett regionalt och regionöverskridande perspektiv i den fysiska planeringen och i planeringen av bostadsförsörjningen. Här kan kommande slutsatser och förslag från Bostadsplaneringskommittén (N S 2013:12) få betydelse för ökad samordning på den regionala nivån. (En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft , Regeringskansliet, 2015) Det övergripande nationella bostadspolitiska målet är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess 17 globala mål och 169 delmål. Mål nummer 11 handlar om att göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Regionala mål Bostäder och bostadsbyggande är en viktig del av den regionala utvecklingen och den strategiska samhällsplaneringen. Att bostadsförsörjningen fungerar är en förutsättning för att det ska vara möjligt att skapa en hållbar utveckling. Region Örebro län följer därmed utvecklingen i länet och stöttar vid behov kommunerna i deras arbete. Region Örebro arbetar med en regional utvecklingsstrategi (RUS), vilken förväntas fastställas av regionfullmäktige den 6 mars Örebroregionens utvecklingsstrategi ska vara en gemensam vägvisare för regionens framtidsarbete. Syftet är att skapa bästa möjliga framtid för de som bor och verkar i regionen. Ett av effektmålen i RUS är att alla tolv kommuner i regionen ska ha en bostadsmarknad i balans. Strategins effektmål konkretiserar de övergripande målen och är valda utifrån de utmaningar som identifierats och de prioriteringar som gjorts. De pekar ut önskvärd utveckling i Örebro län till I den remissversion av RUSen som finns tillgänglig under vintern 2017/2018 påpekas att det finns goda förutsättningar att klara utmaningen gällande bostadsbyggandet på längre sikt, för länet som helhet. Det betonas även att bostadsbyggandet har stor påverkan ur ett miljöperspektiv, framförallt genom resursanvändning av ändliga och fossila resurser under byggnadsfasen och genom att ekosystemtjänster försvinner vid förändrad markanvändning. Det är därför viktigt att uppnå ett hållbart bostadsbyggande. 6

7 Angränsande kommuner Laxå kommun angränsar till Askersund, Hallsberg, Lekeberg, Degerfors, Gullspång, Töreboda, Karlsborgs kommuner. Det finns ett behov av samordning mellan kommunerna, för att säkerställa lämplig utbyggnad av bostäder, i närhet till kommungränserna. Vid planläggning som kan beröra angränsande kommuner bör samråd mellan kommunerna genomföras. Kommunala mål och visioner Laxå kommuns politiska mål gällande befolkning och bostäder är formulerade med ett övergripande mål; Laxå kommuns folkmängd ska öka till år 2020, räknat från , och tre delmål; Senast år 2020 ska det finnas minst 30 nya bostäder i Laxå kommun räknat från början av år 2015, Skapa attraktiva tomter till försäljning senast 2018, Tillskapa 15 lägenheter senast I arbetet med varumärkesplattformen Bilden av Laxå, har en vision formulerats. Visionen är kommunens långsiktiga mål, drömbilden av hur platsen Laxå ska uppfattas En välmående plats med hög trivselfaktor, stark sammanhållning och öppenhet mot omvärlden. Det finns mycket som är bra med platsen Laxå kommun. För att nå fram i bruset och få fler att upptäcka Laxå har kommunen valt ut tre platsegenskaper som sticker ut. Det är kombinationen av dessa starka kort som gör platsen Laxå kommun unik. För det första är det bara 30 minuter till eller från Örebro. Västra stambanan går igenom Laxå med flera dagliga tågstopp. E20 går rakt igenom kommunen och det är motorväg i stort sett hela vägen till Örebro. Det går alltså utmärkt att bo i Laxå kommun och arbeta i Örebro. Eller tvärtom. Kommunens andra styrka, som är unik, är att här ligger det mytomspunna och trolska Tiveden med stora skogar och vackra sjöar. Juvelen i kronan är Tivedens nationalpark med urskog och väldiga klippblock som årligen lockar många turister. Kommunens tredje starka kort är platsens alla eldsjälar & entreprenörer. Laxå kommun skulle inte vara den plats det är utan alla hängivna, entusiastiska och samarbetande invånare, föreningsmänniskor och företagare. I varumärkesplattformen har Laxå kommun formulerat sju långsiktiga målområden, i arbetet med den utmaning som kommunen står inför där kommunens verksamheter måste anpassas för att motverka urbaniseringens negativa effekter på den mindre landsbygdskommunen; Skolan, Näringslivet, Boendet, Pendlingen, Äldreomsorgen, Ekonomin och Laxåandan. Under målområdet Boendet, formuleras detta som att Vi ska utifrån marknadens efterfrågan tillskapa tomter, få igång bostadsbyggandet och Laxåhem ska renovera befintliga bostäder till en attraktiv standard. Viktiga tillgångar som vi har är byggklara tomter i tätorter eller med sjönära lägen. För befolkningsantalet och bostadsförsörjningen så är även resterande målområden av stor vikt för att göra Laxå till en attraktiv kommun, i balans. 7

8 Kommunal verktygslåda ÖVERSIKTLIG FYSISK PLANERING Varje kommun ska ha en kommuntäckande översiktsplan som talar om hur kommunen vill främja en långsiktigt god utveckling när det gäller bebyggelse och mark- och vattenanvänd ning. Översiktsplanen underlättar för kom mande detaljplanering och lovgivning genom att ge en helhetsbild av kommunens utveckling i relation till den fysiska strukturen. Kommunens översiktsplan är inte bindande utan utgör ett vägledande och strategiskt doku ment. För att nyttan av översiktsplanen ska fortgå finns det ett krav på kommunfullmäktige att ta ställning till aktualiteten i översiktsplanen under varje mandatperiod. Fördjupade översiktsplaner kan tas fram över mindre geografiska områden, som en enskild ort inom kommunen, eller som en tematisk för djupning gällande exempelvis vindkraft. Laxå kommun antog en kommunövergripande översiktsplan i februari I översiktsplanen presenteras generella riktlinjer kring mark- och vattenanvändning, där även områden för fortsatt bostadsbebyggelse pekas ut. Utöver den kommunövergripande översiktsplanen har Laxå kommun också antagit en LIS-plan, där landsbygdsutveckling i strandnära lägen pekas ut, ofta i form av möjlig bostadsutveckling. DETALJPLANERING OCH PLANBEREDSKAP Detaljplanering är ett sätt för kommunen att pröva lämpligheten för en viss användning av ett mark- eller vattenområde. Detaljplanen reglerar användningen och är juridiskt bindande vid pröv ning av lov. I Plan- och bygglagen finns bestämmelser om när kommunen måste ta fram en detaljplan innan lov får ges. Det är dock kommunen som avgör när och var en detaljplan tas fram. En detaljplan gäller tills dess att den blir upphävd eller ersatt, vilket innebär att en stor del av kommunens mark, främst kring tätorterna är reglerade av detaljplaner som kan både möjliggöra eller begränsa bostadsbebyggelse. I Laxå kommun finns viss planberedskap gällande bostäder. Äldre detaljplaner är dock ofta relativt begränsade och kan behöva ändras för att anpassas efter dagens förutsättningar och behov. Eftersom en detaljplan är juridiskt bindande och tar relativt lång tid att ta fram är det av stor vikt att de detaljplaner som antas i Laxå kommun är relativt flexibla. Fokus inom planläggningen bör läggas på att skapa förutsättningar för olika typer av bostadsbyggnation med syfte att skapa attraktiva och långsiktiga boendemiljöer. 8

9 Samlingskarta utvecklingsområden Utvecklingsområde bostäder Utvecklingsområde handel och verksamhet Utvecklingsområde industri Utvecklingsområde grönstruktur Område för verksamhets- och boendeutveckling Fördjupning Laxå tätort, avgränsning km Kommunövergripande karta över utvecklingsområde. Från Översiktsplan för Laxå Kommun

10 VARUMÄRKESPLATTFORMEN - BILDEN AV LAXÅ Varumärkesplattformen är ett verktyg för Laxå kommunen som syftar till att bygga och förmedla en stark och attraktiv bild av platsen Laxå kommun. Varumärkesplattformen utgår från kommunens ledord och tar riktning mot en gemensam bild av framtiden, visionen. Visionen görs mer konkret i form av en berättelse som förmedlar vilka Laxå kommun är och hur alla medverkar tillsammans för att utveckla platsen. Plattformens positionering beskriver hur Laxå särskiljer sig från andra platser och löftet kommunicerar vad den som kommer i kontakt med kommunen kommer att uppleva. Precis som vi människor har också Laxå en personlighet och den ska genomsyra all kommunikation. För att bli trovärdiga ska alla som bor och verkar i kommunen kommunicera utifrån varumärkesplattformen. Alla är, efter bästa förmåga, ambassadörer för platsen. Varumärkesplattformens formulering av målområden beskriver vad som är viktigt i kommunens strävan att nå visionen. VIKTEN AV INTERGRERAT ARBETE I KOMMUNENS NÄMNDER OCH FÖRVALTNINGAR Kommunen består av ett flertal nämnder och förvaltningar med tillhörande ansvarsområden. Kommunstyrelsen ansvarar för den fysiska planering och framtagande av detaljplaner, genom Sydnärkes Byggförvaltning. Sydnärkes Byggnämnd ansvarar för bygglovsfrågor och tekniska nämnden ansvarar för projektering och utbyggnad av infrastruktur inom nya bostadsområden. Social- och omsorgsnämnden har en viktig koppling till bostadsförsörjningen genom dess ansvar för de grupper som faller under kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen. Utöver de nämnder och förvaltningar som är direkt kopplade till bostadsbyggnationen är det av stor vikt att även övriga nämnder finns med och integreras i processen kring bostadsbyggandet, för att skapa ett hållbart, effektivt och attraktivt samhälle genom den fysiska planeringen. DET ALLMÄNNYTTGA BOSTADSBOLAGET Ett viktigt verktyg i arbetet med bostadsförsörjning är det allmännyttiga bostadsbolaget, AB Laxåhem, som ägs till 100 % av Laxå kommun. Bolagets verksamhet ska erbjuda ett varierat och miljöutvecklat fastighetsbestånd med bostäder och lokaler i en trivsam och attraktiv miljö genom att förvalta och utveckla fastigheter med hyresgästen i centrum. Laxåhems bestånd består av 619 lägenheter och ett 70-tal lokaler, äldreboenden, gruppboenden, garage och p-platser. 10

11 MARKINNEHAV OCH MARKSTRATEGI För arbetet med bostadsbyggande och påverkan på bostadsmarknaden fungerar kommunens markinnehav och strategier kring detta som ett viktigt verktyg. Laxå kommuns markinnehav är idag relativt koncentrerat kring kommunens tätorter, med större markinnehav i Laxå, Finnerödja, Röfors, Sannerud, Skagern och Hasselfors. För att kunna använda markinnehav som verktyg för bostadsförsörjningen är det viktigt för Laxå kommun att äga mark för att använda i strategiska markbyte. Det är svårt att köpa in mark eftersom det ofta finns en motvillighet hos markägare att minska sitt markinnehav. Kommunens ägande av mark utgör därför ett viktigt redskap för att kunna tillgodose behovet av kommunal mark för bostadsbyggnation. Kommunen bevakar möjligheten att köpa in mark när försäljning av mark tillkännages. Laxå kommun strävar främst av inköp av mark i närhet till kommunens orter. Markens värde för kommunen bedöms för att avgöra om markköp kan vara aktuellt. KOMMUNIKATION OCH MARKNADSFÖRING Laxå kommun har idag flera typer av forum för kommunikation och marknadsföring för att locka inflyttare till kommunen. Kommunens största informationsplattform är kommunens hemsida, där kommuninvånare och potentiella inflyttare kan ta del av viktig information, kontaktuppgifter och blanketter. På bostadssidorna presenteras bland annat hyresvärdar och kommunala och privatägda villatomter. För att kunna rikta mer specifika budskap till rätt målgrupper använder kommunen även andra viktiga kanaler såsom sociala medier och en specifik hemsida för turism och evenemang. 11

12 Nulägesbeskrivning & Framtida behov LAXÅS LÄGE Laxå kommun ligger strategiskt mellan Stockholm, Göteborg och Oslo, i de sydvästra delarna av Örebro län. Kommunen består av de mindre orterna Finnerödja, Hasselfors, Röfors och Tiveden samt huvudorten Laxå. Genom centralorten Laxå passerar E 20. Laxå var förr en järnvägsknut av dignitet och idag märks det på de goda tågförbindelserna kommunen har till framför allt Stockholm och Göteborg men också till Hallsberg, Kumla och Örebro. Den 1 september 2017 lämnade Trafikverket in ett förslag till ny nationell plan för transportsystemet för perioden I förslaget finns en ombyggnation av bangårdsområdet i Laxå med som ett projekt. Bangårdombyggnaden skulle innebära en upprustning av befintlig bangård, men även möjliggöra användningen av fler spår och byggnation av en gångbro över spårområdet. I förlängningen kan ombyggnationen Laxås attraktivitet som boendeort med goda pendlingsmöjligheter. Laxå kommun präglas av sin natur, med stora skogar och många sjöar. I kommunen finns Tivedens Nationalpark som varje år har cirka besökare. Kommunen erbjuder en väl utbyggd kommunal service inom skola, vård och omsorg, ett rikt föreningsliv och ett prisvärt boende med livskvalité. Befolkningen i kommunen är 5643 invånare (31 december 2017) och har varit relativt stabil kring 5600 invånare sedan 2014, efter att tidigare ha minskat under en längre period av år. Boendefördelningen i kommunen är relativt stadig, med drygt hälften av invånare boende inom Laxå tätort, en femtedel i övriga tätorter (Finnerödja, Hasselfors och Röfors) och resterande i övriga småorter och på landsbygden. Under 2016 var det 1625 personer som både bor och arbetar inom Laxå kommun. 851 personer bodde i kommunen men arbetade i en annan kommun. 762 personer jobbade inom Laxå kommun men bodde i en annan kommun. BEFOLKNINGSSTATISTIK OCH DEMOGRAFI Den 31 december 2017 uppgick befolkningen i Laxå kommun till totalt 5643 personer, vilket var en minskning med 66 personer sedan 31 december Den befolkningsökning som skett sedan 2013, med ett mindre avbrott 2015, bröts i och med detta. I ett större tidsperspektiv har en befolkningsminskning skett sedan 1970-talet, då befolkningen under en period passerat 9500 invånare. Medelåldern och andelen äldre i kommunen är högre än riket som helhet. Andelen av befolkningen som är 65 år eller äldre är i Laxå 28,7 % att jämföra med 20 % i riket. Motsvarande andel för åldersgruppen 80 år och äldre är 8 % för Laxå och 5,2 % för riket. (2017) 12

13 Befolkningens sammansättning, med en högre andel äldre har resulterat i ett födelseunderskott under de senaste decennierna. Det dör fler personer än det föds varje år. Att befolkningen ändå ökat under några år, beror på att det negativa födelseöverskottet kompenserats av ett positivt flyttnetto. Fler personer har flyttat till kommunen än de som flyttat ut. Den ökade inflyttningen består till ganska stor del av invandring från andra länder. Den ökade invandringens mer långsiktiga påverkan på befolkningens demografiska sammansättning är svår att överblicka. Kommunen skulle enligt kommuntalen ta emot tio kommunplaceringar under 2017 men antalet som bosätter sig i kommunen på eget initiativ är betydligt större. Under 2017 flyttade 133 personer in till kommunen från andra länder. Även utflyttningen till andra delar av Sverige har ökat vilket gör det svårt att se vilken inverkan nyanlända har på befolkningsutvecklingen. Osäkerheten blir ännu större om man också ska beakta att kommunen har haft och fortfarande har flyktingförläggningar som nu successivt avvecklas. Boende på förläggningar som får uppehållstillstånd men inte någon bostad folkbokför sig med adress till förläggningen i avvaktan på en egen bostad. De kommer då att ingå i kommunens befolkningsstatistik tills dess att de får en egen bostad någonstans i landet och folkbokför sig på den adressen. Invandringens långsiktiga påverkan på befolkningsstorleken kommer att bestämmas av hur många av de nyanlända som bosätter sig i kommunen och sedan väljer att stanna kvar. Tillgången till bostäder som gruppen nyanlända kan efterfråga kommer sannolikt ha en inte obetydlig inverkan på befolkningsutvecklingen. 13

14 OMVÄRLDSFAKTORER, PROGNOSER OCH TRENDER Laxå kommun är en del i Örebro län, där i princip alla kommuner får fler invånare och bostadsbristen är övergripande. Även om Laxå skiljer sig genom en minskad befolkning så finns det en obalans i bostadsutbudet och det krävs en strategi för bostadsförsörjningen för att möjliggöra en ökning av befolkningen och för att kommunen ska kunna erbjuda attraktiva boenden för alla målgrupper. Befolkningsprognosen framöver är svår att bedöma, men enligt en befolkningsprognos från Staticon AB förväntas Laxå kommuns befolkning minska något fram till år Beroende på flyktingströmmar och mottagningskrav kan dock påverkan på befolkningen och bostadsmarknaden förändras inom kommunen. Andelen äldre invånare kan förväntas öka i relativt snabb takt, framförallt efter 2025, enligt Region Örebro läns rapport om bostäder för äldre (2017), vilket ställer krav på lämpliga bostadsformer. De äldre blir både fler, lever längre och är friskare längre, vilket ställer nya krav på de bostäder som byggs för att möjliggöra en flyttkedja som gagnar bostadsbeståndet inom kommunen. BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND Uppskattningsvis finns det cirka knappt 3000 permanentbostäder i kommunen, varav ca 2000 är småhus och övriga inryms i flerbostadshus, specialbostäder och övriga hustyper. AB Laxåhem äger drygt 600 bostadslägenheter. LÄGET PÅ BOSTADSMARKNADEN Under 2017 bedömde kommunen att det fanns ett underskott på bostäder i kommunen, att jämföra med åren dessförinnan då kommunen bedömt att varit balans på bostadsmarknaden eller haft ett överskott av bostäder. Under 2017 redovisade kommunen underskott både i centralorten och i övriga kommundelar. Kommunen bedömer dock att bostadsmarknaden har förutsättningar för att komma i balans inom de kommande fem åren. Laxåhem bygger radhus i centrala Laxå och ser även över andra möjligheter för nybyggnation i kommunen. En större detaljplan med möjligheter till bostadsbyggnation i Laxå tätort har vunnit laga kraft under 2017 och planarbete pågår i andra orter inom kommunen, på privat initiativ. 14

15 LÄGET PÅ BOSTADSMARKNADEN UTIFRÅN OLIKA GRUPPERS BEHOV Äldre i behov av tillgängliga ordinarie bostäder Fler moderna och tillgänglighetsanpassade bostäder gör det möjligt för äldre att i allt högre ålder och med fysiska funktionsnedsättningar bo i ordinära bostäder. Möjligheten att få bostadsanpassningsbidrag för att anpassa sin bostad bidrar till att den enskilde kan bo kvar längre i sin bostad. Även närheten till offentlig och kommersiell service är av stor betydelse för att äldre personer ska kunna klara sig själva. Den som bor i sin ordinära bostad och har svårt att klara sitt vardagliga liv, kan få hjälp i form av hemtjänst och hemsjukvård. Kommunen bedömer att det kommer att finnas ett ökat behov av seniorbostäder och trygghetsbostäder samt tillgänglighetsanpassade bostäder för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden. Detta kan åstadkommas genom ny- eller ombyggnad av befintliga bostäder hos Laxåhem eller andra hyresvärdar. Nästan hälften av befolkningen över 80 år bor i småhus. Om det tillskapas så attraktiva alternativ för åldersgruppen så ökar sannolikt möjligheten att man väljer att flytta. Det innebär i sin tur att utbudet av småhus kommer att öka. Äldre med behov av vårdinsatser Här avses individuellt behovsprövat boende som ges i form av bistånd med stöd av socialtjänstlagen, så kallat särskilt boende (säbo). Laxå kommun har behovsprövat boende i Laxå tätort och det finns även mindre enheter för särskilt boende i ytterområdena. Kommunfullmäktige i Laxå beslutade under 2016 att bygga ut äldreboendet Ramundergården med ytterligare 32 platser, för att täcka upp behovet av särskilt boendeplatser i kommunen. Byggnationen beräknas slutföras under andra halvan av En omställning pågår av särskilt boende utifrån kommunens behov av att säkerställa kvalitet samtidigt som resurserna inom vård och omsorg används på ett effektivt sätt. Det innebär att en alternativ planering diskuteras för framtiden gällande de mindre enheterna i Hasselfors och Finnerödja. Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden I Laxå kommun förekommer det mycket sällan hemlöshet i bemärkelsen att personer står utan tak över huvudet. I de fall det ändå förekommer är det inte sällan en komplex situation som ligger bakom. Det kan gälla skuldsättning, psykisk ohälsa eller beroendeproblematik. Personer i den situationen kan vända sig till individ- och familjeomsorgen för en ansökan om bistånd. Insatser i form av exempelvis missbruksvård prövas av social- och omsorgsnämnden. Kommunen har cirka 16 pågående andrahandskontrakt, för personer som av olika skäl inte uppfyller kriterierna för att kunna erhålla ett förstahandskontrakt genom bostadsbolaget. LSS-bostäder Bedömningen är att det råder balans mellan behov och tillgång på bostäder för personer med funktionsnedsättning. 15

16 Ungdomar Bedömningen är att det finns en viss brist på mindre bostäder för unga kommuninvånare. Problematiken är en del av bostadsbristen i sin helhet, men behöver uppmärksammas för att säkerställa att det tillkommer även mindre bostäder med relativt låga kostnader för att möjliggöra att ungdomar kan flytta hemifrån. Det pågår en ändring av en gällande detaljplan för att möjliggöra ombyggnation av en befintlig byggnad i Laxå, som tidigare fungerat som äldreboende, till just mindre lägenheter med tanke att kunna fungera som bostäder för främst ungdomar. Planändringen och den kommande ombyggnationen sker på privat initiativ. Asylboende Sverige har under de senaste åren tagit emot många flyktingar. Inom kommunen har funnits flera flyktingförläggningar som nu successivt avvecklas. Det finns ett stort behov av bostäder för nyanlända. Boende på förläggningar som får uppehållstillstånd men inte någon bostad folkbokför sig med adress till förläggningen i avvaktan på en egen bostad. Nyanlända Från 1 mars 2017 ska alla kommuner kunna anvisas att ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd. Laxå kommun fick anvisat 10 placeringar under 2017, men antalet som bosätter sig i kommunen på eget initiativ är betydligt större genom så kallad egenbosättning. Under 2018 har Laxå självmant höjt sitt kommuntal från noll till 15 för att sedan träffa en överenskommelse med Kumla och Örebro kommun och därigenom höjt sitt kommuntal till 30 pers. Förutom dessa beräknas ca 60 nyanlända själv bosätta sig i kommunen. Invandringens långsiktiga påverkan på befolkningsstorleken kommer att bestämmas av hur många nyanlända som bosätter sig i kommunen, och som väljer att stanna kvar. Tillgången till bostäder som gruppen nyanlända kan efterfråga kommer sannolikt ha en påverkan på befolkningsutvecklingen på kort sikt. Det är mer osäkert hur efterfrågan från gruppen kommer att förändras på längre sikt. Ensamkommande barn Sveriges kommuner ansvarar själva för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Det är migrationsverket som anvisar kommunerna att ta hand om ensamkommande barn. Hur många barn en kommun tar emot beror på hur stor kommunen är och kommunens tidigare mottagande. Fördelningen sker enligt en anvisningsmodell. Under några år anordnas hem för vård eller boende (HVB) för ensamkommande barn i Tivedsgården i Finnerödja. Det minskade behovet har genom omställning av mottagande medfört att den specifika boendeformen har upphört. Några av ungdomarna bor i så kallat stödboende, vilket oftast innebär att de delar lägenhet med viss tillsyn av personal. Efterhand som barnen blir 18 år, slussas de ut i vanligt boende och efterfrågar då lägenheter. 16

17 NYPRODUKTION DE NÄRMASTE ÅREN Slutsatsen kring befolkningsprognosen och analysen av behovsbedömningarna för de olika målgrupperna är att det behöver byggas nya bostäder och/eller ombyggnation av befintliga bostäder för att möta upp de specifika behoven som finns. Bostadsbristen kan balanseras genom byggnation genom såväl Laxåhem som privata aktörer. Idag pågår både byggnation och planläggning av bostäder inom kommunen. I bostadsmarknadsenkäten för 2017 har också Laxå bedömt att bostadsbristen kan vara avhjälpt inom en femårsperiod. För att säkerställa Laxås framtid som en attraktiv ort för såväl boende som arbete krävs dock en fortsatt medvetenhet om marknadsläget och vilka värden som kan stärka Laxås befolkningsprognos. Genom utbyggnaden av Ramundergården, med 32 platser, bedöms behovet av behovsprövat boende vara tillfredsställande. Kommunen äger ett relativt stort markområde i centralorten, Saltängen, där en detaljplan vann laga kraft under 2017, där ett flertal byggrätter för bostäder möjliggörs. Laxåhems byggnation av radhus i centrala Laxå är också en boendetyp som bedöms attraktiv och gynna flyttkedjor i kommunen. En fortsättning på denna typ av boende skulle även kunna vara fortsatt byggnation av seniorboende/ trygghetsbostäder, eftersom det är en efterfrågad kategori där behovet bedöms öka framöver. Laxåhem ser även över möjligheterna att bygga bostäder i kommunens mindre orter vilka kan förmedlas via så kallade hyrköp. Hyrköp innebär att bostaden först hyrs ut till den boende som sedan har option på att köpa loss bostaden inom en fastställd tid. Grundtanken är att göra det möjligt för fler som har löpande inkomst, men saknar kapital att ta sig in på den ägda marknaden. Hyrköp innebär även en möjlighet att kunna testa att bo i en viss typ av bostad och på en viss ort, innan man väljer att genomföra ett bostadsköp. Tillskapandet av mindre bostäder, med viss inriktning på unga Laxåbor, är ett välkommet initiativ från den privata sektorn. Det kan vara svårt att producera nya lägenheter med en låg boendekostnad vilket gör att ungdomar och andra ekonomiskt svaga grupper till stor del är beroende av flyttkedjor som frigör befintliga bostäder. Laxå kommun ser positivt på att flera privata byggherrar har för avsikt att detaljplanelägga för bostäder, ofta i anknytning till befintliga småorter i kommunen. 17

18 BEHOV AV ÖKADE FLYTTKEDJOR Den bostadsbrist som råder gör det svårt att få tillgång till en bostad och ta sig in på bostadsmarknaden. De nyproducerade bostäderna vänder sig oftast till de som redan har en bostad och som klarar av den dyra hyran eller anskaffningskostnaden som en nyproducerad bostad innebär. Genom att människor som redan är etablerade på bostadsmarknaden flyttar till nyproducerade bostäder möjliggörs en flyttkedja där bostäder ur det äldre bostadsbeståndet kan frigöras för de personer som är nya på bostadsmarknaden. Att bara bygga nya och dyra bostäder, och lita på flyttkedjornas effekt, är dock inte en helhetslösning på bostadsbristen inom en kommun. Nya bostäder lockar ofta invånare från andra kommuner vilket kan bryta flyttkedjorna inom kommunen. Det måste finnas en strävan att även lyckas producera nya bostäder med rimliga kostnader för andra grupper. 18

19 Mål och riktlinjer MÅL Utifrån de politiska målen och det underlag som har tagits fram för att bedöma förutsättningarna och utmaningarna för Laxå kommuns bostadsförsörjning blir det övergripande målet att Laxå kommun ska kunna erbjuda ett balanserat och varierat bostadsutbud, anpassat efter invånarnas behov. För att skapa stabilitet i invånarantalet krävs aktiva insatser under de kommande åren för att avhjälpa bostadsbristen, och en medvetenhet kring kommuninvånarnas behov för att skapa en långsiktig balans på bostadsmarknaden. RIKTLINJER Ett av syftena med bostadsförsörjningsprogrammet är att skapa en tydlig bild av bostadsmarknaden nu och i framtiden. De framtagna riktlinjerna ska därför vara mätbara och uppföljningsbara. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska aktualiseras varje mandatperiod, vilket innebär att följande riktlinjer omfattar åren För att Laxå kommun ska uppnå sina mål gällande bostadsförsörjningen ska nyproduktion av 10 lägenheter per år (oavsett bostadstyp) eftersträvas under kommande fyraårsperiod. Nyproduktionen avser alla lägenheter som produceras, oavsett byggherre. När balans uppnås gällande bostadsutbudet ska kommunen säkerställa en planberedskap som möjliggör fortsatt nyproduktion av efterfrågade bostadsformer. För att planberedskapen ska fungera krävs flexibla planer. UPPFÖLJNING För att möjliggöra uppföljning av bostadsförsörjningsprogrammet, ska statistik gällande bostadsbyggnationen i kommunen redovisas till kommunstyrelsen och delges kommunfullmäktige i januari varje år. Även kommunens svar på Boverkets bostadsmarknadsenkät ska delges kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Planberedskapen följs upp löpande genom återkoppling mellan byggförvaltningen och politiken. 19

20