Misstankar om sexuella övergrepp mot barn. PsD Julia Korkman Helsingfors Vasa

Transkript

1 Misstankar om sexuella övergrepp mot barn PsD Julia Korkman Helsingfors Vasa

2 Barns och ungdomars upplevelser av våld och övergrepp (fynd från elevenkäten / Uhritutkimus 2013) Barns upplevelser av såväl våld som övergrepp har minskat sedan 2008 Barnen har enligt undersökningen rätt ofta berättat om sina upplevelser och upplever myndigheterna som rätt pålitliga Julia Korkman 2015

3 9-klassisters sexuella erfarenheter med vuxna under åren 1988, 2008 och 2013 PsD Julia Korkman 2014

4 Har du erfarenheter av sexuella närmanden eller sexuellt umgänge med vuxna/ någon som är minst 5 år äldre än du? flickor pojkar sammanlagt % 1.9% 4.2% % 1.0% 2.4% minskat_vald_mot_barn_54434

5 Sexuella upplevelser med en minst 5 år äldre person 2,4% av barnen/ungdomarna har sexuella upplevelser med en person som var minst 5 år äldre Tonårsflickor den överlägset största (risk)gruppen Mindre än 2% av dessa lett till samlag Merparten av dessa upplevelser var inte sexuellt utnyttjande enligt barnen/ungdomarna själva Enligt barnen hade 13% av dessa fall rapporterats till myndigheterna Denna andel påverkades inte av barnens kön eller ålder

6 Ogrundade misstankar enligt barnen Har någon vuxen någon gång misstänkt att du har utnyttjats sexuellt även om något sådant inte har hänt? Nej Ja, men saken reddes ut och gick inte vidare till myndigheterna Ja, saken reddes ut med myndigheterna 1.5% svarade jakande Av dessa, hade 14.5% lett till en utredning. Även ogrundade misstankar vanligare hos flickor än pojkar och hos 9-klassister jämfört med 6-klassister

7 Hur vanliga är sexuella övergrepp mot barn? Utny7jande av barn har få7 mer uppmärksamhet: fler fall kommer?ll myndigheternas kännedom Också felak?ga misstankar och anklagelser förekommer Det a7 ämnet är så på tapeten inverkar: ju mer e7 fenomen talas om, desto lä7are kommer man a7 tänka på det och desto vanligare tror man a7 det är I medier blandas misstankar och verifierade fall ihop symptomlistor och andra oia felak?gt förenklade?ps om hur man känner igen om barn blivit utny7jade gör a7 folk misstolkar

8 Felaktiga misstankar om övergrepp är sannolikt skuggsidan av en i övrigt positiv utveckling: Allt fler riktiga fall kommer till myndigheternas kännedom, allt färre ungdomar utsätts Innebär dock allt större krav på utredarnas professionalitet Alla personer som arbetar med barn och ungdomar borde ha kunskap om barns vanliga sexuella utveckling för att undvika övertolkningar av vanligt beteende Julia Korkman 2015

9 Övergrepp på internet En del av de sexuella övergreppen mot barn sker numera på nätet Dock har även sexuella närmanden på nätet minskat mellan 2008 och 2013 sannolikt pga ökad insikt hos barn och vuxna Rädda Barnen har bra undervisningsmaterial om hur övergreppen på nätet kan se ut Föräldrar och personal som jobbar med ungdomar behöver ökad förståelse för hur barn och ungdomar rör sig på nätet: allt är inte negativt, och riskerna går att förebygga bl a genom att diskutera igenom dem med barnet Gå igenom grundregler för nätanvändning, t ex skicka aldrig bilder till personer du inte känner personligen.

10 Definitionen av sexuellt utnyttjande Beror på kontexten och barnets ålder Också i västvärlden varierar den sk skyddsåldern (12-18 år) i slutet av 1800-talet var den i många länder 7-10 år T ex i USA (där den största delen av forskningen kring sexuella övergrepp mot barn publiceras) är definitionen betydligt bredare än i Finland ung man arresterad för att ha kokat kaffe naken i sitt eget hem blev sedd av förbipasserande mor och son ammande mamma som berättade att ammandet ger henne känslor av fysisk vällust förlorade vårdnaden om sitt barn Men även i Finland allt mer oro över vanliga saker Ett litet barns funderingar om könsskillnader, läkarlekar, intresse för den egna kroppen...

11 Anmälningsskyldighet Alla som arbetar med barn och unga kan komma i kontakt med misstankar om övergrepp mot barn, varför det är viktigt med insikter i hur sådana utreds Misstankar om övergrepp kan uppstå pga barnets berättelse, enstaka ord, lekar, ritningar, eller beteende Bakom misstanken kan finnas sexuella övergrepp men misstanken kan också bero på andra saker Inget symptom förekommer enbart som följd av sexuella övergrepp och t o m de mest specifika symptomen (översexualiserat beteende) har andra mer sannolika förklaringar än sexuella övergrepp

12 Misstankar om övergrepp kan uppstå i samband med följande Översexualiserade lekar Barnet har för sin ålder ovanligt mycket sexuell kunskap som kommer fram i tal, teckningar, lekar... Dagens barn är unga har möjligheter att få all tänkbar information via internet på ett sätt som inte tidigare generationer hade Unga vet ofta mer om sex än många vuxna inser Barn kan använda språk och termer som de ej själva förstår Barnets tydliga berättelse (i jag-form) om sexuella övergrepp

13 Förskolebarnets sexuella beteende: förhåll dej lugnt till det! Innan skolåldern präglas barnets sexualitet av ett nyfiket och öppet förhållningssätt till ämnet Skam ovanligt, ifall ej tidigt blivit lärd att sexualitet är något skamligt Barn är nyfikna på egna och andras kroppar och kan delta i t ex läkarlekar vid ca sex års ålder). Retrospektiva studier har visat att de flesta vuxna minns att de lekt sexuellt färgade lekar som barn T ex utforskande av egna och andras kroppar Så länge dessa lekar är ömsesidigt frivilliga och präglade av nyfikenhet är de att betrakta som normala och behöver ej åtgärdas eller ens diskuteras Barn tenderar (helt korrekt) förstå tidigt att alla lekar inte är till för alla tillfällen

14 Barns sexuella beteende Normerna kring sexualitet och nakenhet varierar från en familj till annan också inom samma kultur Har könsorganen namn? Får man tala om dem? Är det ok med nakenhet inom familjen? Pussas man inom familjen? På munnen? Din egen bakgrund och dina egna värderingar inverkar på vad du anser normalt och hur du reagerar på sexuella teman generellt Definitionen av normalt kultur- och tidsberoende

15 Vuxnas rapportering av översexualiserat beteende hos barn Bör ses mot bakgrunden av den vuxnas egna attityder Sexuella beteenden kan vara sätt för barnet att få uppmärksamhet, eller en form av trots Enligt vissa studier kan förälderns egna bakgrund av övergrepp leda till överkänslighet och övertolkningar (t ex Friedrich m fl., 2003)

16 Översexualiserat beteende: återkommande, utpräglat sexuellt beteende som tar över andra aktiviteter och blir en central del av barnets dagliga liv barnet försöker ofta involvera andra i de sexuella aktiviteterna beteende som andra barn och vuxna reagerar på med oro flera studier visar på en koppling mellan erfarenheter av övergrepp och översexualiserat beteende (Friedrich, 1992; 1993; Kendall-Tackett, )

17 Förvrängda uppfattningar om övergrepp Media ger ofta felaktig information och kan leda till feltolkningar och onödiga misstankar t ex på nätet finns massivt med info om symptom som tyder på utnyttjande som till stor del är vilseledande Inte heller professionella som arbetar med barn har tillgång till relevant info om barns sexuella utveckling och beteende à risk att man överreagerar på normala saker En person som misstänker sexuella övergrepp kan tycka sig få sina farhågor bekräftade via just t ex internet där en lång rad väldigt vanliga symptom anges som typiska för sexuellt utnyttjade Ofta framgår inte hur vanliga de är i övriga populationer

18 Misstankar om brott mot barn: Vikten av att rapportera fort!

19

20

21 Implikation? Barnintervjun bör ordnas så snabbt som möjligt efter att misstanken vaknat

22 Det är brådskande att intervjua! Ju längre tid som går, desto mer glömmer barnet Andra personer pratar med barnet om misstanken à påverkar barnets minnesbilder Risk för manipulation, dvs att någon med flit påverkar barnets berättelse Om utnyttjandet hänt: barnet behöver stöd och att få lämna saken bakom sig Om utnyttjandet inte hänt: den misstänkte behöver få sitt liv tillbaka

23 Att minnas diskussioner Det är så gott som omöjligt att exakt minnas diskussioner I minnesbilderna ingår alltid också personens egna tolkningar av samtalet och minnesbilderna av samtalet kan bestå till mycket stor utsträckning av dessa Fördomar om vad människan i fråga brukar säga etc Människor minns i allmänhet vad diskussioner handlat om, inte vad som sagts (hur det sagts) Människor är inte heller bra på att märka om de använt suggestiva frågor Detta problematiskt i synnerhet i samtal med barn Poliser har intervjuats angående deras egna frågestil och det har kommit fram, att de tror sig använda betydligt mer öppna frågor än de de facto gör

24 Suggestibilitet Minnesbilden förvrängs av felaktig information Efter att ha bevittnat eller upplevt en situation, får personen felaktig information om den, vilken ändrar den urpsrungliga minnesbilden av situationen Social påtryckning t ex då barnet säger det han/hon tror den vuxne vill höra snarare än berättar om sina egna minnesbilder Suggestion kan sålunda leda till: Fel i barnets minnesbilder: barnet införlivar den felaktiga informationen i sina egna minnen eller i vad det vet om en händelse Kan också innebära omtolkning av erfarenheteter (den vuxne slår à det var bara en klapp ) Tendens att ge en viss slags svar fast barnet vet att de är felaktiga

25 Om tillförlitligheten i barns berättelser Barnets berättelse är ofta det enda beviset i en rättsprocess. Även barn under skolåldern kan vara informativa och tillförlitliga vittnen. Detta förutsätter dock att a) deras minnesbilder inte förvrängts och b) att de blir korrekt intervjuade (utan att ledas och i enlighet med deras utvecklingsmässiga nivå) Man kan påverka både barns minnesbilder och deras berättelser t ex om man ställer ledande frågor till ett litet barn kan dessa ändra barnets minnesbild av och berättelse om en händelse och göra det omöjligt att tillförlitligt utreda saken genom att intervjua barnet.

26 Hur agera då misstanken vaknar?

27 Hur agera då barnet berättar? Om barnet självmant berättar om vad som har hänt, skriv upp hans eller hennes berättelse så ordagrant som möjligt. Skriv också upp i vilket sammanhang ärendet kom fram och de frågor du eventuellt ställde till barnet. Använd barnets egna uttryck, tolka inte. Undvik att aktivt fråga om saken. Om du ställer frågor, be barnet enbart precisera sin berättelse genom öppna och neutrala frågor, såsom Vad menar du? eller Kan du berätta mer om det där? Ta inte själv upp nya ärenden i diskussionen. Undvik att tala om saken med andra vuxna i barnets närvaro. Försök att hantera din egen ångest då barnet inte är på plats. Kontakta polisen och anmäl brottet snarast möjligt.

28 28 Då misstanken vaknar Man kan anse misstanken stark ifall den uppstår genom att barnet tyligt berättar om våld/övergrepp för en person som inte har eget intresse i saken (neutral i förhållande till misstanken) Däremot, om misstanken vaknat genom barnets beteende/symptom, finns det andra hypoteser som är mer sannolika Samma sak gäller ibland i en situation där vuxna är inblandade i en konflikt (vårdnadstvist, föräldrarnas misstro till daghemmet etc)

29 Då barnet berättar om övergrepp Lyssna på barnet, men utred inte händelseförloppet noggrannt. Fråga möjligast lite. Intervjua INTE barnet, men be dem förklara vad de menar om berättelsen är mångtydig/ otydlig Man kan fråga barnet vad han/hon menar med ett ord (t ex knulla mindre barn kan få denna typs begrepp om bakfoten) Vad menar du då du säger att (t ex han slog)? om du frågar, använd möjligast öppna frågor ( Vad menar du med X? ) Ta inte själv upp saker som barnet inte nämnt.

30 Då barnet berättar om övergrepp Om det gått lång tid sedan den misstänkta händelsen och/eller saken diskuterats i hög utsträckning med barnet, kan detta försvåra utredningen märkbart Förutsättningarna för en utredningar av ev brott mot barn är alltså bättre, ju snabbare informationen om misstanken gått till polisen (och möjligen därifrån vidare till en undersökande rättspsyk. enhet)......och man har dokumenterat möjligast noga den information som misstanken grundar sig på

31 Då barnet berättar om övergrepp Balansgång mellan att inte leda och att inte hindra barnet att berätta i framtiden: håll dej lugn försök undvika starka reaktioner moralisera inte och säg inte åsikter om vad barnet berättar ( Usch, så får man inte göra eller det var inte ditt fel ) barnet kan uppleva sig delaktigt i händelsen och kan känna sig själv skyldigt (och kritiserat) äldre ungdomar kan uppleva att de inte blir förstådda (om den vuxnas tolkning t ex inte motsvarar deras upplevelse) kan hindra berättande i framtiden

32 Om misstanken grundar sig på barnets beteende/lek el motsv. kan man fråga: Hur kom du på att......leka detdär?...rita en såndär ( Vad händer på denhär bilden? )...berätta om dethär? Prata med barnet om olika livsområden mående, vänner, familj, skola/dagis etc. utan att fråga specifikt om ev. övergrepp Minns att barn ofta i lek uttrycker sådant de sett Även om inget utnyttjande ligger bakom kan barnet t ex ha råkat se sexuellt färgat material och det kan vara viktigt att man diskuterar saken

33 Skriv möjligast exakt upp vad barnet sagt. använd barnets egna uttryck tolka inte skriv också upp dina ev frågor Undvik att diskutera misstanken med andra så att barnet hör på. Det ligger i barnets intresse att vardagen hålls så normal som bara möjligt oberoende av utredningen / den misstänkta händelsen

34 Fråga! I osäkra situationer: KONSULTERA Med låg tröskel Man kan konsultera såväl polisen, rättspsyk och barnskydd anonymt Även t ex Väestöliitto och Folkhälsan har expertis beträffande barns och ungdomars sexualitet

35 Hur bör man bemöta barn som misstänks ha utsatts för övergrepp? Det är i barnets intresse att: Den vuxne som barnet vänder sig till håller sig lugn Barnets vardag hålls så vanlig som möjligt i övrigt Vuxna inte diskuterar barnets erfarenheter inför barnet (eller andra barn) Man lyssnar på barnet om det vill tala om sina erfarenheter men generellt undviker att ställa frågor själv eftersom de kan störa den rättsliga utredningen Rättsprocessen kommer igång så snabbt som möjligt

36 Vad kan jag som arbetar i barnets närhet göra? Behandla barnet/den unga möjligast vanligt Tyvärr förekommer det att man (vi vuxna) börjar behandla barn med upplevelser av övergrepp som i första hand utnyttjade ; i andra hand sig själva detta gagnar förstås inte barnet! Omgivningens reaktioner kan ibland vara lika skadliga för barnet som själva övergreppen En av de saker vi vuxna kan göra för att skydda barn/ unga från övergrepp är att lyssna på dem, ge dem av vår tid och samtala med dem. Den största riskgruppen för övergrepp är unga flickor som är nyfikna och vill känna sig vuxna

37 Förebyggande av övergrepp Vuxna som bryr sig om och har tid för barn är en betydande skyddande faktor både preventivt och i fall då något har skett och barnet behöver någon att vända sig till Även möjlighet till tumanhandskontakt är viktig. Det är viktigt att inte, i strävan att skydda barn, vara för restriktiv visavi kontakter barn och vuxna emellan och att aktivt motarbeta ett samhälle där alla vuxna som intresserar sig för barn och ungdomar upplevs som suspekta. Idag behöver föräldrar och vuxna som arbetat med barn insyn i nätets roll i ungdomars vardag så att man kan diskutera hur ungdomar kan skydda sig från övergrepp på nätet

38

39 Nätsidor Kontaktuppgifter även till svenskspråkig expertis! lastenpsykiatria/lasten_seks_hyv_kaytto/sivut/ default.aspx Denna översätts som bäst till svenska! id=hoi34040

40 Tack!