Strategi Lärarutbildningen Ltu

Transkript

1 Strategi Lärarutbildningen Ltu

2 Strategi för lärarutbildningen vid LTU Strategin är utarbetad av den Särskilda Nämnden för Lärarutbildning och ska årligen följas upp och eventuellt revideras. För varje år ska en handlingsplan utformas med konkreta mål. Skolans utveckling är en strategisk fråga för samhället. Det är skolans uppgift att skapa väl socialiserade och kunniga individer som skall fungera i ett mångkulturellt samhälle i snabb förändring. I det perspektivet kan lärarutbildningen ses som navet inom universitetet. Bra lärare i en väl fungerande skola gör det möjligt och intressant för fler att söka sig till högre studier. För att få fram excellent forskning inom viktiga områden måste det finnas en bred bas av kunniga och intresserade studenter. Skolan har att sörja för denna bas. Lärarutbildningen har att sörja för att det finns goda lärare i denna skola. För att lärarutbildningen skall kunna leva upp till utredningens och propositionens intentioner behövs ökade resurser för forskning och forskarutbildning. Idag är andelen disputerade lärare inom lärarutbildningen låg, sett i relation till annan universitetsutbildning. Mycket liten skolrelevant forskning utförs i vårt land. Med den omfattning skola och lärande har i vårt samhälle är det nödvändigt att förse verksamheten med betydligt mer resurser för forskning och utveckling än vad som görs idag. Vision Vår vision är att samtliga studenter som får lärarexamen vid Luleå tekniska universitet skall: ha ämneskunskaper i nivå med dem som läst motsvarande nivå inom ämnet i annat syfte vid LTU. ha kunskaper i barns och ungdomars lärande, som är jämbördig med den bästa erbjuden vid något annat universitet. Vår vision är att inom forskning och grundutbildning inom lärarutbildningens område: bli ledande i Sverige inom kunskapsområdet barns och ungdomars lärande bli ledande i att utbilda lärare för förskola, grundskola och gymnasieskola som kan ge sina elever en intresseväckande och nyanserad bild av matematik, naturvetenskap och teknik. Detta innebär att lärandeperspektivet måste beaktas i samtliga delar av lärarutbildningen. Synen på lärande måste utveckla samt tydliga och genomtänkta kunskapskrav och kunskapskontroll i såväl ämne som ämne kombinerat med lärande måste utvecklas. Det kräver en kontinuerlig utbildning av medverkande lärare såväl inom lärande som inom lärande i ämne, samt att vi knyter till oss hög vetenskaplig kompetens inom forskningsområdet lärande. Dessutom måste samverkan inom och utanför universitetet och internationaliseringen av utbildningen ökas. SNL konstaterar att LTU har Sveriges enda lärarutbildning lokaliserat till ett tekniskt universitet med en teater- och musikhögskola. Den samlade kompetensen vid hela LTU skall utnyttjas så att lärarutbildningen kan baseras på ett starkt kunskapsbyggande. Vår verksamhetsidé är att Lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet skall präglas av att vi verkar vid ett tekniskt universitet med en teater- och musikhögskola samt att vi har en 1

3 tradition av närhet till det omgivande samhället. Norrbotten är ett glesbefolkat och geografiskt omfattande område, vilket medför att många människor pga. avstånd har svårt att nå högre utbildning. LTU ska erbjuda människor i glesbygd att utbilda sig till lärare utan att behöva resa till Luleå (eller annan studieort). Nätbasering av kurser möjliggör även att frigöra studierna tidsmässigt och därmed möjliggöra för yrkesverksamma att utnyttja kvälls-/helgtid för studier. Visionen har brutits ner i mål och strategier för följande fyra områden: grundutbildning, forskarutbildning, forskning och samverkan, där strategierna för de olika områdena hjälper till att stödja varandra. 1. Grundutbildning Samhällets framtida behov av lärare med olika inriktning bör vägas ihop med studenternas intressen i rekryteringsarbetet. Likaså bör en jämn könsfördelning eftersträvas i skolan. En tendens är att allt färre män söker sig till läraryrket. Till detta kommer de konkreta mål som regeringen fastställer för lärarutbildningen. Rekryteringen har i särskilt hög grad varit otillräcklig till lärarutbildningar med inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik. Denna kan på lång sikt förbättras genom att elever även i grundskolans tidigare år garanteras tillgång till lärare med god kunskap inom matematik, naturvetenskap och teknik. Detta kräver ett nytänkande där det finns stora möjligheter att i det skapande universitetets anda integrera exempelvis olika estetiska ämnen i matematik, naturvetenskap och teknik. Lärarutbildningen vid LTU skall ha högsta kvalité. Lärare som utexamineras från LTU skall ha: Goda ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper och en förmåga att omsätta dessa i praktisk verksamhet Ett vetenskapligt förhållningssätt till sitt yrkesutövande Kompetens att möta heterogena barn-/elevgrupper Kompetens att leda lärande Kunskap om grupprocesser och färdighet i att hantera sådana Kunskap i att lära av praktiken för att utveckla sin kompetens, ex. att utvärdera sin egen undervisning Kompetens i att samarbeta i arbetslag och med föräldrar Att utbilda blivande lärare i att främja elevers lärande kräver kunskap och insikt i såväl lärande som ämnesområde. LTU ska bara ge inriktningar där detta har tillräcklig kompetens. Till kompetens räknas såväl ämneskompetens som kompetens i lärande liksom kompetens i lärande kopplat till ämne. Det behov som finns i närområdet/regionen eller nationellt inom specialområde för LTU ska prioriteras. Behovet kan avse nyutbildade lärare eller kompletteringsutbildning eller kompetensutveckling av redan verksamma lärare. Kriterier för etablering respektive avveckling av inriktningar ska i första hand knytas till: - Samhällets behov utifrån mål från regeringen enl. regleringsbrevet - Skolornas behov av lärare med viss inriktning Dessutom bör även följande aspekter vägas in. 2

4 - Resursstyrning tillkomst av lärarkompetens kan aktualisera utveckling av en inriktning, förlust av kompetens kan medföra nedläggning. - Efterfrågestyrning utveckling av inriktning om stort studentintresse, avveckling om intresset är svalt. Mål Alla som examineras till lärare ska vara eftertraktade av blivande arbetsgivare och så nöjda med sin utbildning att de är beredda att rekommendera den för presumtiva studenter. Alla som utexamineras till lärare skall vara väl förtrogna med vetenskaplig litteratur och kunna basera sin verksamhet på vetenskapliga rön. Lärarutbildning skall vara tillgänglig för studerande som inte bor i Luleå. LTU skall erbjuda lärarutbildning i formen flexibelt lärande på distans. Alla verksamma som lärare inom lärarutbildningen ska undervisa utifrån en hög kompetens inom ämne, lärande i ämne och/eller lärande. Genom val av undervisningsformer och examinationsform ska ett helhetstänkande förmedlas. Samtliga examensarbeten ska vara praxisnära i kombination med ämnesteori och ämnesdidaktik. I inriktningar mot förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år skall ingå moment inom det teknisk-naturvetenskapliga ämnesområdet. Varje lärarstudent skall ha minst 5 specialiseringar inom det teknisk-naturvetenskapliga ämnesområdet att välja bland. Minst 3 % av sökande till lärarutbildning i Sverige ska söka LTU i första hand. Öka andelen sökande till strategiskt viktiga inriktningar som idag har få sökande. 1/3 av de sökande ska välja inriktningar mot matematik, naturvetenskap och teknik. Av dem som söker lärarutbildning vid LTU ska 40 % vara män. Strategi Utveckla metoder för att säkra kvaliteten (Granska kursplaner, enkäter, intervjuer, granska examensarbeten, VFU etc.) Utveckla flexibelt lärande på distans. Utveckla former för samverkan mellan LTU:s olika institutioner, med alumni samt med andra myndigheter, organisationer och företag. Erbjuda möjlighet till utlandsstudier bland annat för att locka studenter från hela landet. Lägga ansvaret för en inriktning på den institution som har hög kompetens inom inriktningens kärnområde. Lägga ansvaret på ämnesinstitutionen att garantera ämnesdidaktisk kompetens för lärarutbildningsområdet. Utnyttja LTU:s samlade kompetens vid handledning av examensarbeten. Härigenom kan en god vetenskaplig nivå nås och dessutom främjas den blivande lärarens förmåga att integrera kunskaper från olika ämnen. 3

5 Institutioner inom teknisk fakultet skall erbjuda minst 5 specialiseringar inom naturvetenskap och tekniskt område. Se över utbildningsplaner och kursplaner i syfte att öka inslag som stärker de långsiktiga rekryteringsmålen. Utveckla LTU:s prognosinstrument för att uppfatta och analysera samhällets behov av lärare. 2. Forskarutbildning Nationellt väntas stora pensionsavgångar inom lärarutbildningen. Dessa lärare måste ersättas och det är rimligt att de ersätts av disputerade lärare i likhet med andra områden inom den högre utbildningen. Detta kräver ökade resurser till forskarutbildningen. För lärarutbildningen relevant forskarutbildningen fokuseras på barns, ungdomars och vuxnas lärande inom förskola, skola och vuxenutbildning. Inom detta område är lärande respektive ämne och lärande är de områden som forskarutbildningen skall avse. Områdets natur medför att varje forskarstuderande bör ha två handledare en med kompetensområde pedagogik/lärande och en med ämneskompetens för undervisningsområdet. Det är fördelaktigt med en biträdande handledare även om avhandlingsarbetet rör lärande utan fokusering på speciellt undervisningsämne. Inriktningen av forskarutbildningen begränsas av tillgängliga forskningsresurser och forskningsprojekt samt intresset från forskarstuderandes sida. Mål Rekrytera 8 doktorander i lärande respektive matematik och lärande. Antalet forskarstuderande med doktorandtjänst bör öka till minst 24. Under planeringsperioden bör avläggas minst 12 doktorsexamina. Varje doktorand bör ha två handledare med kompetens inom olika områden. Strategi Verka för ökade fakultetsanslag samt externfinansiering för forskarutbildning inom lärarutbildningens område. 4

6 3. Forskning Lärarutbildningen skall i likhet med annan utbildning på högskolenivå bygga på vetenskaplig grund. Detta förutsätter dels att vi har lärare som åtminstone till väsentliga delar är forskarutbildade, dels att det faktiskt utförs forskning som är av betydelse för lärarutbildningen. Denna forskning måste för att vara trovärdig i skolan ha klar relevans för skolan. Idag har denna forskning så liten volym att vi inte kan se vilka resultat som verkligen leder till en mera utvecklad, för alla medverkande parter framgångsrik skola. Det är av stor vikt att alla institutioner som medverkar i lärarutbildningen har en utvecklad vetenskaplig bas och via forskning och utvecklingsarbete engagerar sig i frågor som berör pedagogisk yrkesverksamhet. Verksamheten baseras på ett kunskapsbyggande av två slag. Dels sker en utveckling av kunskap om människors lärande, dels utveckling av ämnesdidaktik. Dessa båda typer av kunskapsbyggande implicerar två slags forskning och kräver således två personer med olika kompetensinriktningar, dels forskning och forskare inriktad på lärande i ett brett perspektiv och dels forskning och forskare inriktad på ämne och lärande. För tillfället karaktäriseras situationen vid LTU främst av ett starkt behov av forskning om lärande i allmän bemärkelse. Även inriktningarna inom lärarutbildningen bör stöttas av kompetens inom ämne/ämnesområde och lärande. Detta kräver att ett antal forskningsområden så snabbt som möjligt får fast ämnesföreträdare. Antalet ämnesområden i behov av stöd genom forskning inom ämne och lärande är större än vad tillgängliga resurser kommer att klara under planeringsperioden. Det kommer därför att finnas behov av forskning, som samtidigt stöder flera ämnesområden. Detta bör tillgodoses genom samarbete mellan olika forskargrupper vid LTU alternativt bildandet av tvärvetenskapliga forskningsmiljöer. Som stöd för grundutbildningen av lärare krävs således forskning inom en mängd områden. Vid prioritering av resurser mellan dessa områden ska hänsyn tas till bland annat följande kriterier: I LTU s forskningsstrategi 2004 görs bedömningen att det är väsentligt att utveckla och stödja det allmänna utbildningsområdet inom den förnyade lärarutbildningen via en forskningsöverbyggnad i lärande. Det finns även behov av allmän forskning om undervisningsmetoder för lärande. Exempelvis finns behov av analys av undervisning med hjälp av speciell teknik såsom video. Kriterier för inrättande av forskningsämnen med ämnesföreträdare bör vara: 1. Stor volym studenter inom området 2. Strategiskt område Av de ämnen, som hittills saknar stöd från ämnesdidaktisk forskning, är sannolikt språkämnena i störst behov av sådant stöd. Eftersom en ämnesföreträdare i matematik och lärande förutses verka under hela planeringsperioden, bör prioriteringen vara rekrytering av ämnesföreträdare i Lärande och att etablera nya forskningsämnen i följande ordning: 1. Svenska och lärande 2. Moderna språk och lärande 3. Naturvetenskap och lärande 4. Kultur/estetik och lärande Dessutom bör den professur i Pedagogik som ingår i FFN s ansvarsområde snarast återbesättas. 5

7 Det finns områden där forskningsanknytningen måste klaras på annat sätt. Det är naturligt om LTU blir pionjär med forskning inom området teknik och lärande. Dessa områden är så nya att det kan visa sig ogörligt att etablera omfattande verksamhet under planeringsperioden, men en verksamhet ska påbörjas. Det är viktigt att därvid tillvarata möjligheter till samverkan över institutionsgränser. Vid sidan av att stödja lärarutbildningen finns också behov av kunskapsbyggande i annat syfte. Forskningen ska bidra till att stärka demokratin och att stärka bildningsnivån generellt i samhället men också bidra med kunskap för specifika syften såsom åtgärder av pedagogisk natur vid drift av företag. Ännu en aspekt ska beaktas inom forskningen även om den inte avspeglas vid prioritering av forskningsämnen. Forskningen ska genom analys och förslag bidra till att gynna rekryteringen av män till lärarutbildning och kvinnor till ingenjörsutbildning. Mål Den vakanta ämnesföreträdaren i lärande ska tillsättas utan ytterligare dröjsmål. Under planeringsperioden bör tillkomma följande nya forskningsämnen: svenska och lärande, främmande språk och lärande, naturvetenskap och lärande respektive kultur och lärande. Verka för en ökad volym av praxisnära forskning. Strategi Verka för ökade fakultetsanslag för forskning inom lärarutbildningens område. Engagera gästprofessorer och rekrytera fler professorskomptenta forskare, särskilt inom områden som ännu inte har professorer. Erbjuda magisterexamen (senare ersatt av masterexamen) i lärande samt forskarutbildningskurser som kompetensutveckling för exempelvis lärarutbildare. Uppdrag till institutioner engagerade i lärarutbildning att möjliggöra kompetensutveckling genom ämnesdidaktisk forskning. Stimulera gränsöverskridande forskning och bildande av tvärvetenskapliga forskningsmiljöer såväl inom LTU som nationellt och internationellt. Gemensamt för grundutbildning, forskning och forskarutbildning 4. Samverkan med omvärlden/internationalisering Samhället med skolor och andra lärarutbildningar utgör inte blott avnämare utan även en resurs i lärarutbildningen. Därför är det viktigt att hålla sig informerad om vad som händer och att delta i olika nationella och internationella sammanhang, med relevans för lärarutbildning. Alumnerna är en av de viktigaste förmedlarkategorierna vid återkoppling av utbildningens resultat och förbättringsmöjligheter. 6

8 Det är även viktigt att blivande lärare får ett vidgat perspektiv på sitt kommande yrke genom att lära av andra kulturer och lära ett andra språk genom att fullgöra viss del av sin utbildning vid ett lärosäte utomlands. Internationella jämförelser är viktiga för kvalitetsgarantin av utbildningen. Mål 50 % av alla lärarutbildare anställda vid LTU skall vara knutna till ett partnerområde 1. Minst 2 seminarier skall genomföras i samverkan med partnerområdena. LTU skall ingå i de nationella nätverk som finns både vad gäller övergripande lärarutbildningsfrågor som inom det ämnesdidaktiska området. Tidigare utexaminerade studenter/verksamma lärare skall medverka i utbildningen som handledare i VFU-momenten. Minst 40 lärarstuderande varje år skall läsa en termin eller del av termin vid ett utländskt universitet (alternativt gör VFU eller examensarbete) och att motsvarande antal utländska studenter läser motsvarande vid lärarutbildningen vid LTU. Minst 2 lärarutbildare/år skall verka vid ett utländskt universitet och att minst två utländska lärarutbildare verkar vid LTU varje år. Strategi Verka för att partnerområden etableras för lärarutbildare(lärare/forskare) Fortsatt samverkan med referensgrupp för nämndens arbete. Deltagande i nationella och internationella sammankomster inom lärarutbildningens område. Utveckla kontakter med alumni via e-post och hemsida för bland annat speciella inbjudningar till olika lärarutbildningsarrangemang. Erbjuda alumni att bidra i valinformationen för att med exempel visa vad som är viktigt att tänka på vid sammansättning av utbildningen. Verka för att medel äskas för att inrätta två stipendier årligen för lärarutbildare att söka. Ett med inriktning mot grundutbildning och ett inriktat mot forskning. Delta aktivt i verksamheten inom internationella samarbetsorgan såsom exempelvis UArctic. 1 Område med skolor där vi har ett samarbete i den verksamhetsförlagda utbildningen. 7

9 Operativa åtgärder med anledning av strategin för lärarutbildningen. Grundutbildning Uppdrag till arbetsgrupp att se över det tvärvetenskapliga innehållet i AUO. Uppdrag till arbetsgrupp att samordna utvecklingen inom IKT-området. Kompetensutveckling genom gemensamma institutionsövergripande seminarier. Söka intressera tekniska institutioner att satsa på ämnesdidaktik. Samverkan med omvärlden - internationalisering Utforma en förteckning över stipendier som lärarstuderande kan söka för utbyte med utländskt universitet, som publiceras på lärarutbildningens hemsida. Förteckna de universitet med vilka vi har samarbetsavtal, som är tillämpliga för lärarstuderande. Rekrytering På kort sikt gäller att arbeta för god utåtriktad verksamhet från LTU mot gymnasier och högstadier i regionen. Det kan vara gästföreläsningar, antingen på skolorna eller på universitetet; studiebesök på institutioner; populärvetenskapliga föredrag; samarbetsprojekt med Teknikens Hus Arrangera studiebesök för gymnasister. Erbjuda gymnasieskolorna projektarbeten. Etablera faddersystem gentemot gymnasieskolor. Ta initiativ till diskussion med marknadschefen om rekryteringspolicy. 8