Thure Sandén (M), Ordförande Sara Heikkinen Breitholtz (S), Vice ordförande Per Stenberg (M) Heinrich Kaufmann (C)

Transkript

1 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid sammanträde Särörummet Klockan 09:00-10:38 Beslutande Ledamöter Thure Sandén (M), Ordförande Sara Heikkinen Breitholtz (S), Vice ordförande Per Stenberg (M) Heinrich Kaufmann (C) Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Karl Lundgren, tf. förvaltningschef ej 212 p.g.a. jäv Hanna Ståhl, verksamhetschef bygglovsavdelningen 225 Maria Malone, projektledare planavdelningen, Peter Sebestyén, samordnare bygglovsavdelningen Lennart Dahlberg, stadsarkitekt Johanna Vinterhav, planarkitekt Lea Kulic, nämndsekreterare Plats och tid justering Digital justering den 15 maj 2018 Underskrifter Sekreterare Lea Kulic Paragrafer Ordförande Thure Sandén (M) Protokolljusterare Per Stenberg (M)

2 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (36) Organ Sammanträdesdatum Anslagsdatum ANSLAG / BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Anslaget ska sättas upp inom 2 dagar efter justering. då anslaget tas ner Förvaringsplats för protokollet Byggnadsförvaltningen Underskrift Lea Kulic

3 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 (36) Innehåll Kolla 1:36, 1:20, Översvämningsskydd, utökat planuppdrag 4 Gräppås 2:25 - Förhandsbesked-lokalisering enbostadshus, Vallda, utom plan 5 Öxared 1:3 - Förhandsbesked-lokalisering enbostadshus, Fjärås-Förlanda, utom plan 11 Boberg 1:7 - Förhandsbesked-lokalisering enbostadshus, Ölmevalla, utom plan 13 Släps-Kullen 1:214 - Förhandsbesked-lokalisering enbostadshus, Kullavik, utom plan 14 Ölmanäs 18:6 Förhandsbesked för lokalisering av enbostadshus, Ölmevalla, utom plan 21 Frillesås-Rya 1:75 - Flerbostadshus-tillbyggnad, Frillesås, LF32 26 Nötegång 1:91 - Pendelparkering & väderskydd, Släp, SP Kyvik 4:122 - Mur-nybyggnad, Kullavik, utom plan 30 Åsa 3:303 - Flerbostadshus-nybyggnad, Åsa, Ö91 33 Ärende om tillsyn, föreläggande och byggsanktionsavgifter 35 Information från förvaltningen 36

4 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 (36) 205 Kolla 1:36, 1:20, Översvämningsskydd, utökat planuppdrag PL/2016:16 Beslut förslag till byggnadsnämnden Byggnadsnämnden beslutar att utöka planområdet för detaljplan för översvämningsskydd för del av Kolla 1:36 och del av Kolla 1:20, till att även omfatta delar av fastigheterna Kolla 1:29, 1:31 och 1:33. Sammanfattning av ärendet Byggnadsnämnden beslutade ( ) att uppdra åt förvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för del av Kolla 1:36 och del av Kolla 1:20 och genomföra samråd och granskning, i enlighet med ansökan om planbesked, daterad Syftet med detaljplanen är att anpassa efter befintlig markanvändning samt möjliggöra för tekniska anläggningar samt andra anpassningar för översvämningsskydd längs Kungsbackaån. Sökande, Eksta Bostads AB och Kungsbacka kommun, har genom förvaltningen för Teknik i januari 2018 inkommit med kompletterande information. För att kunna uppföra anläggningen för översvämningsskydd krävs tillstånd för detta ändamål från mark- och miljödomstolen. För att tillstånd ska beviljas krävs att åtgärderna är planenliga. För att säkerställa att anläggningen inte är planstridig krävs att ny detaljplan tas fram för hela området som den planerade anläggningen upptar. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse, Förslag: Byggnadsnämnden beslutar att utöka planområdet för detaljplan för översvämningsskydd för del av Kolla 1:36 och del av Kolla 1:20, till att även omfatta delar av fastigheterna Kolla 1:29, 1:31 och 1:33. Protokollsutdrag byggnadsnämnden 377, Ansökan om planbesked, Beslutsgång Ordförande Thure Sandén (M) finner att det finns ett förslag till beslut, det vill säga förvaltningens förslag, och att arbetsutskottet bifaller det. Beslutet skickas till Samhällsbyggnadskontoret, planavdelningen

5 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (36) 206 Gräppås 2:25 - Förhandsbesked-lokalisering enbostadshus, Vallda, utom plan Dnr Beslut lämnar negativt förhandsbesked för ett enbostadshus på fastigheten. Upplysning Detta beslut kan överklagas till länsstyrelsen, se bilaga. Beslutsmotivering På de skäl som har angetts i förvaltningens tjänsteutlåtande, (se nedan under rubriken Tjänsteutlåtande ), beslutar byggnadsnämnden att lämna negativt förhandsbesked för ett enbostadshus på fastigheten. Tjänsteutlåtande Ansökan avstyrks med stöd av kommunens översiktsplan, 9 kap. 31 p. 3, plan- och bygglagen (SFS 2010:900) med hänvisning till 2 kap 2-3 och 6 samt motivering nedan. Sammanfattning av ärendet Den sammantagna bedömningen av ärendet är att den föreslagna placeringen av nytt enbostadshus är olämpligt med hänsyn till -placeringen i det öppna landskapet, -placering på jordbruksmark, -riksintresset för det rörliga friluftslivet, -att detaljplanekravet utfaller, samt -den restriktiva hållningen i Översiktsplanen 2006 med särskilda bygglovskriterier. Beskrivning av ärendet Bakgrund Ansökan inkommen innebär nylokalisering av ett enbostadshus inom fastigheten Gräppås 2:25. Fastigheten har en areal av 68,24 ha i 18 delområden och är idag till största del ianspråktagen som golfbana, Gräppås GK. Fastigheten är belägen till övervägande del inom detaljplanerat område för idrottsändamål, golfbana. Den del som är aktuell i ansökan ligger utom plan, på jordbruksmark, enligt Länsstyrelsen med graderingsvärde 4-6. Sökande vill att hennes barn skall ta över gården Gräppås 2:29. (se KMV programmet, husid 277, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse) Sökande vill nu själv bygga och stycka av från stamfastigheten Gräppås 2:25, dikt an golfbanan.

6 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 (36) Sökandes far fick en ny tomt år 2006, Gräppås 2:28, avstyckad från stamfastigheten, för bostadsändamål, som gåva, och som redan var bebyggd ansökte Anna Modée om förhandsbesked för ett nytt enbostadshus, på stamfastigheten, men fick underrättelse med förslag om avslag. Inget svar inkom från sökande ansökte Anna Modée om förhandsbesked på nytt, och fick ett beslut om avslag, BN AU 325. Enligt sökanden bestod näringsverksamheten på stamfastigheten Gräppås 2:25 av ett inackorderingsstall samt utarrendering av mark till Gräppås golfklubb samt en jordbrukare. Hon ansökte då om att få bygga ett hus för generationsväxling för kommersiell verksamhet. Vid avstyckning var stamfastigheten Gräppås 2:25 bestående av golfbana med tillhörande klubbhus och bedömdes efter förrättningen som lämplig för sitt ändamål. Styckningslotten Gräppås 2:29 (Gräppås-gården) bedömdes lämplig för sitt bostadsändamål med djurhållning i mindre skala ansökte Anna och Lars Modée om avstyckning för två enbostadshus. Förvaltningen bedömde att det inte är ett generationsskifte för kommersiell verksamhet eller jord- och skogsbruk. Efter underrättelse om förslag till avslag återtog hon ansökan. Lagstiftning Förhandsbesked ska enligt 9 kap. 31 plan och bygglagen (PBL) ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärder inte förutsätter planläggning och uppfyller kraven i 2 kap. och delar av 8 kap. PBL. Förhandsbesked ska enligt 2 kap. 3 PBL, med hänsyn till bland annat natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder. Enligt 2 kap. 4 PBL får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. Enligt 2 kap. 5 PBL ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till: människors hälsa och säkerhet; jord, berg och vattenförhållandena; möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt; möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar och; risken för olyckor, översvämning och erosion. Enligt 2 kap. 6 PBL ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Vidare ska bebyggelseområdets särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden skyddas. Enligt 8 kap. 9 PBL ska en obebyggd tomt som ska bebyggas anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Naturförutsättningarna ska så långt möjligt tas till vara.

7 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 (36) Enligt 2 kap. 2 PBL ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till läge, beskaffenhet och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas. Bedömning Öppet landskap Förvaltningen bedömer att den föreslagna tomtplatsen är placerad i det öppna landskapet, på jordbruksmark, och stämmer därmed inte överens med det befintliga bebyggelsemönstret där byggnader är placerade i landskapets kanter med stöd av höjder och skogsområden. Ansökan innebär att byggelsemönstret på platsen förändras på ett olämpligt sätt. I rättsfallet M 93/1916/9 konstaterades att relativt små enskilda förändringar kan få stora konsekvenser för bebyggelsemönstrets utveckling. Ansökan uppfyller därmed inte 2 kap. 3 PBL:s krav om en ändamålsenlig struktur samt 2 kap. 6 krav om placering med hänsyn till stads- och landskapsbilden. Jordbruksmark Enligt kommunens översiktsplan ÖP06 ligger fastigheten inom ett område som utpekats som jordbruksmark där det anges att pågående markanvändning ska gälla. Den aktuella marken består av kultiverad åker. Marken bedöms därmed utgöra brukningsvärd jordbruksmark. 3 kap. 4 miljöbalken säger att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Förvaltningen bedömer att placeringen i ansökan är att se som brukningsvärd jordbruksmark och en lokalisering av ett enbostadshus här är inte ett väsentligt samhällsintresse som inte kan bli tillgodosett på annan plats (se MÖD Mål nr P , ). Ansökan uppfyller därmed inte 2 kap. 2 PBLs bestämmelse om god hushållning och kommunens miljömål Ett rikt odlingslandskap. Riksintressen Kustområdet Halland 3 kap. 6 miljöbalken säger att mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som kan vålla påtaglig skada. 4 kap. miljöbalken förklarar att kustområdet Halland, i vilket fastigheten Gräppås 2:25 ingår, är ett riksintresse där turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.

8 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (36) Enligt 4 kap. 1 miljöbalken ska exploatering och andra ingrepp i miljön få komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas naturoch kulturvärden. Förvaltningen bedömer att en lokalisering av nytt enbostadshus på fastigheten kan skada riksintressets värden och att marken ur allmän synpunkt inte bör exploateras med hänsyn till att det etablerar nya tomter och hemfridszoner inom riksintresset för det rörliga friluftslivet. Vidare innebär lokaliseringen exploatering av mark utanför etablerade bebyggelseområden i en del av kommunen med splittrad bebyggelsestruktur, vilket inte är lämpligt med hänsyn till kravet på en långsiktigt god hushållning av mark. Ansökan uppfyller därmed inte lämplighets- och hushållningskraven i 2 kap. 2-3 PBL. Kungsbacka översiktsplan, ÖP06 Kungsbacka kommun är generellt utsatt för ett hårt tryck med önskemål om att bygga nya enbostadshus (se MÖD P ). Efterfrågan beror på en kombination av en attraktiv miljö och kommunens läge i Göteborgsregionen. Kommunen har en omfattande utbyggnadspotential för friliggande småhus dels i form av outnyttjade byggrätter i äldre planer, permanentning av fritidshus samt redan avstyckade tomter utom plan. Detta förhållande ställer mycket stora krav på kommunen att hantera transportfrågor med miljöhänsyn och att skapa en tillfredsställande samhällsservice. För att kunna hantera detta ska kommunen växa och utvecklas främst inom utvecklingsområden som är utpekade i kommunens översiktsplan ÖP06. Denna del av Onsalahalvön är inte ett sådant område. Lokaliseringen är enligt ÖP06 belägen mellan utvecklingsområdena Onsala och Vallda. Utanför utvecklingsområdena upprättas i regel inte nya detaljplaner utan bebyggelsen ska regleras genom de grundläggande kraven som föreskrivs i plan- och bygglagen. Lokaliseringen är därmed inte lämplig med hänsyn till kravet på en långsiktigt god hushållning av mark och kommunens tätortsutveckling. Ansökan uppfyller därmed inte lämplighets- och hushållningskraven i 2 kap. 2-3 PBL. Enligt kommunens översiktsplan är det inte tänkt att det ska uppstå utvidgad bebyggelse inom området utan sådan ska ske inom utvecklingsområde eller serviceorter. Kommunen har i enlighet med 3 kap. 1-6 plan- och bygglagen en översiktsplan, ÖP06, som är vägledande vid ansökningar om att bygga på ny plats utanför detaljplan. Fastigheten är enligt ÖP06 belägen inom område med särskilda bygglovskriterier. Lokaliseringen ligger kloss an till detaljplan VP77 laga kraftvunnen 1992, idrottsområde för golf och natur. Inom områden med särskilda bygglovskriterier har kommunen en restriktiv hållning till ny bebyggelse på ny plats utanför detaljplanerat område. Skälet är att stor efterfrågan på mark råder i kombination med en sedan tidigare splittrad bebyggelsestruktur i dessa delar. Den restriktiva hållningen är en nödvändig förutsättning för att kommunen ska kunna hantera bebyggelseutvecklingen inom dessa områden på ett sätt som uppfyller de grundläggande kraven som föreskrivs i PBL:s 2:a kapitel.

9 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (36) För att undvika en generellt restriktiv tolkning av översiktsplanens anvisningar och underlätta avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen enligt 2 kap. 1 PBL finns undantag där kommunen under vissa förutsättningar har en positiv hållning till förhandsbesked och bygglov. Byggnadsnämnden har i foldern Bygga hus utanför detaljplan utvecklat intentionerna i ÖP06 avseende undantagen till den restriktiva hållningen. Även om ett eller flera undantag uppfylls måste förhandsbesked alltid prövas enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen. Ärendet har prövats mot undantagen till den restriktiva hållningen. Förvaltningen bedömer att undantagen inte uppfylls eftersom lokaliseringen inte är en avstyckad och obebyggd fastighet för bostadsändamål inte är en lucka i en övrigt bebyggd tomtrad utan är redan en del av tomten på Gräppås 2:25. inte är en obebyggd jord- eller skogsbruksfastighet med särskilt behov av bostadshus för att möjliggöra drift av fastigheten inte är ett generationsskifte för kommersiell verksamhet eller jord- och skogsbruk inte kan ses som en komplettering av en befintlig bebyggelsegrupp då detaljplanekravet utfaller eftersom det råder ett högt bebyggelsetryck på hela Onslahalvön inte gäller etablering av en hästgård Även om ett eller flera undantag uppfylls måste förhandsbesked alltid prövas enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen. Detaljplanekravet Enligt 4 kap. 2 PBL ska kommunen pröva ett områdes lämplighet genom detaljplan för ny sammanhållen bebyggelse om det krävs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen. Detsamma gäller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande. Sammanhållen bebyggelse är enligt 1 kap. 4 PBL bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. Lokaliseringen kommer att ingå i en ny sammanhållen bebyggelse. Inom en radie av 1 km från lokaliseringen har kommunen behandlat mer än 10 ansökningar om förhandsbesked sedan 2006 och bebyggelsen har i flera fall förtätats. Detta visar att området består av sammanhållen bebyggelse med flera lovpliktiga byggnader och att det råder stor efterfrågan på mark för byggande. Kommunen har enligt 1 kap. 2 planmonopol och kan på så vis styra var det är lämpligt att göra detaljplaner. Enligt ÖP06 upprättas i regel nya detaljplaner endast inom utvecklingsområdens gränser och då av större sammanhängande områden. Kommunens behov av att hushålla med mark och prioritera mellan olika markanvändningsintressen är så stort att förvaltningen bedömer att detaljplan krävs. Ansökan uppfyller därmed inte 9 kap. 31 PBL. Den sammantagna bedömningen av ärendet är att den föreslagna placeringen av nytt enbostadshus är olämpligt med hänsyn till den restriktiva hållningen i

10 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10 (36) Översiktsplanen 2006 med särskilda bygglovskriterier, riksintresset för det rörliga friluftslivet, placeringen i det öppna landskapet och på jordbruksmark. Med ovanstående skäl menar förvaltningen att en intresseavvägning enligt proportionalitetsprincipen i 2 kap. 1 PBL, mellan allmänna och enskilda intressen har skett och att ett nytt enbostadshus bedöms olämpligt på fastigheten. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse, Förslag: Byggnadsnämndens arbetsutskott lämnar negativt förhandsbesked för ett enbostadshus på fastigheten. Ansökan, Kommunicering Förvaltningen har den 28 juni 2016 sänt ut en underrättelse om avstyrkan till sökande. Sökande har den 29 mars 2018 meddelat att de önskar få ärendet prövat hos Byggnadsnämnden. Vidare har en skrivelse inlämnats om att föreslagen lokalisering är en lucktomt, se bilaga 1. Bemötande av svarsskrivelse Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i vägledande domar rett ut hur undantaget lucktomt definieras. En lucktomt definieras som en mindre fastighet eller ett mindre markområde, som saknar huvudbyggnad, och som ligger mellan andra bebyggda mindre fastigheter eller markområden (se t.ex. MÖD dom den 25 februari 2013 i mål nr P ). Bedömningen görs med hänsyn till områdets befintliga bebyggelsestruktur och fastighetsindelning. Har andra fastigheter i området arealmässiga förutsättningar för att på likartade förfaranden ge plats åt ytterligare bostadshus, innebär det att åtgärden inte kommer att utgöra en utfyllnad av en naturlig lucka i bebyggelsestrukturen, utan betraktas istället som en förtätning av området. Vid sådant förhållande föreligger inte en lucktomt. MÖD har i flera tidigare avgöranden (se t.ex. MÖD dom 29 februari 2016 i mål nr P ) erinrat om att risken för prejudicerande effekter är ett sådant förhållande som innebär hinder mot att tillämpa undantagsregeln. Förvaltningen bedömer att risken för en prejudicerande effekt i området är stor och att lokaliseringen inte är väl avgränsad genom omkringliggande bebyggelse och åtgärden väntas ge en åverkan på den befintliga bebyggelsemiljön. Så länge ärendet utreds som ett förhandsbesked bör det därför inte beviljas. Lista över bilagor Bilaga 1 - Inkommen skrivelse, Beslutsgång Ordförande Thure Sandén (M) finner att det finns ett förslag till beslut, det vill säga förvaltningens förslag, och att arbetsutskottet bifaller det. Beslutet skickas till Sökanden (delges)

11 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (36) 207 Öxared 1:3 - Förhandsbesked-lokalisering enbostadshus, Fjärås- Förlanda, utom plan Beslut beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen för vidare handläggning. Beslutsmotivering ställer sig positiv till ansökan. Förvaltningen ska höra grannar i ärendet. Beskrivning av ärendet Bakgrund Ansökan inkommen innebär nylokalisering av ett enbostadshus inom fastigheten Öxared 1:3. Fastigheten har en areal av 42,52 ha i två delområden och är idag bebyggd med enbostadshus och ekonomibyggnader. Fastigheten är belägen utanför detaljplanerat område. Lagstiftning Förhandsbesked ska enligt 9 kap. 31 plan och bygglagen (PBL) ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärder inte förutsätter planläggning och uppfyller kraven i 2 kap. och delar av 8 kap. PBL. Enligt 2 kap. 2 PBL ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till läge, beskaffenhet och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas. Förhandsbesked ska enligt 2 kap. 3 PBL, med hänsyn till bland annat natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder. Enligt 2 kap. 4 PBL får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. Enligt 2 kap. 6 PBL ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Vidare ska bebyggelseområdets särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden skyddas. Enligt 8 kap. 9 PBL ska en obebyggd tomt som ska bebyggas anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Naturförutsättningarna ska så långt möjligt tas till vara.

12 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12 (36) Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse, Förslag: Byggnadsnämndens arbetsutskott lämnar negativt förhandsbesked för ett enbostadshus på fastigheten. Ansökan, Lista över bilagor Bilaga 1 - Inkommen skrivelse, Förslag till beslut under sammanträde Heinrich Kaufmann (C) yrkar att ärendet återremitteras till förvaltningen för att höra grannar i ärendet. Beslutsgång Ordförande Thure Sandén (M) ställer proposition på om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag och finner att ärendet ska återremitteras. Beslutet skickas till Byggnadsförvaltningen

13 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13 (36) 208 Boberg 1:7 - Förhandsbesked-lokalisering enbostadshus, Ölmevalla, utom plan Beslut beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen för vidare handläggning. Beslutsmotivering ställer sig positiv till ansökan. Förvaltningen ska höra grannar i ärendet. Beskrivning av ärendet Bakgrund Ansökan inkommen innebär nylokalisering av ett enbostadshus inom fastigheten Boberg 1:7. Fastigheten har en areal av 1,71 ha i 2 delområde och är idag en lantbruksenhet. Fastigheten är belägen utanför detaljplanerat område. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse Förslag: Byggnadsnämndens arbetsutskott lämnar negativt förhandsbesked. Ansökan Lista över bilagor Bilaga 1, svarsskrivelse sökande Förslag till beslut under sammanträde Thure Sandén (M) yrkar att ärendet återremitteras till förvaltningen för att höra grannar i ärendet. Beslutsgång Ordförande Thure Sandén (M) ställer proposition på om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag och finner att ärendet ska återremitteras. Beslutet skickas till Byggnadsförvaltningen

14 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14 (36) 209 Släps-Kullen 1:214 - Förhandsbesked-lokalisering enbostadshus, Kullavik, utom plan Beslut beslutar att lämna negativt förhandsbesked. Upplysning Detta beslut kan överklagas till länsstyrelsen, se bilaga. Beslutsmotivering På de skäl som har angetts i förvaltningens tjänsteutlåtande, (se nedan under rubriken Tjänsteutlåtande ), beslutar byggnadsnämnden att lämna negativt förhandsbesked. Tjänsteutlåtande Ansökan avstyrks med stöd av kommunens översiktsplan, 9 kap. 31 p. 3, plan- och bygglagen (SFS 2010:900) med hänvisning till 4 kap. 2 PBL samt motivering nedan. Sammanfattning av ärendet Lokaliseringen bedöms olämplig med hänsyn till följande. Den restriktiva hållningen enligt översiktsplanen (Kullaviks utvecklingsområde). Inga undantag från den restriktiva hållningen uppfylls. Åtgärden kräver detaljplaneläggning. Området består av en sammanhållen bebyggelse där högt bebyggelsetryck råder. Beskrivning av ärendet Bakgrund Ansökan inkommen innebär nylokalisering av ett enbostadshus inom fastigheten Släps-kullen 1:214. Fastigheten har en areal av 0,45 ha i 1 delområde och är idag bebyggd med bostadshus. Fastigheten är belägen utanför detaljplanerat område. Bedömning Målsättningen med planeringen av byggandet är att sträva efter en hållbar utveckling genom hushållning med mark. Sveriges nationella strategi för hållbar utveckling slår fast att det är ett övergripande och långsiktigt mål som ska komma till uttryck i alla politiska beslut. Hållbar utveckling innebär samspelet mellan de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna och att det långsiktiga perspektivet med nästkommande generationer i åtanke ska vara i fokus. Kommunen måste växa på ett sätt att samhällen kan utformas och organiseras för att möta behovet av en ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling.

15 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15 (36) Var det byggs och hur markområden används är viktigt för att möta dessa behov vilket kommunen måste ha i åtanke vid exploatering av ny mark. Även mindre åtgärder behöver sättas i ett större perspektiv, inte minst i en kommun som Kungsbacka där risken är stor att åtgärden kommer att upprepas eftersom bebyggelsetrycket är högt. Det fysiska samhällsbyggandet styrs av Plan och bygglagen (SFS 2010:900) och Miljöbalken (SFS 1998:808) och det är kommunen som ansvarar för planeringen. Plan och bygglagen (SFS 2010:900) förkortas fortsättningsvis PBL, Miljöbalken (SFS 1998:808) förkortas fortsättningsvis MB och Mark- och miljööverdomstolen (högsta domstolsinstans) förkortas fortsättningsvis MÖD. För att mark ska få användas för bebyggelse krävs att den från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet (2 kap. 4 PBL). Lämplighetsbedömningen sker vid planläggning eller i ärenden om bygglov eller förhandsbesked. Vid fråga om förhandsbesked ska prövningen avse om åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen, det vill säga en prövning av markens lämplighet för den avsedda åtgärden (prop. 1985/86:1 s.285). Utanför detaljplanelagt område finns inte någon i lagstiftningen given byggrätt. Bedömningen om åtgärdens lämplighet i förhållande till dess omgivning enligt 2 kap. PBL, varvid hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen, görs därmed i varje enskilt fall. Sökt lokaliseringen bedöms inte vara lämplig. Ansökan avstyrks på följande grunder. Platsen ligger inom ett område där kommunen, enligt gällande översiktsplan, intar en restriktiv hållning till enstaka etablering utom detaljplan Kommunen har i enlighet med 3 kap. 1-6 PBL en översiktsplan som samspelar med de nationella strategierna och är framtagen i samråd med länsstyrelsen, regionala organ och grannkommuner. Översiktsplanen täcker hela kommunen och talar om hur kommunen avser att utvecklas, var det kan och bör byggas, var det behövs nya vägar och cykelbanor och vilka områden som bör sparas för rekreation. Översiktsplanen har en viktig roll som måldokument och vägvisare mot en mer hållbar framtid och är ett verktyg för att sätta bebyggelseutvecklingen och enskilda beslut om den fysiska miljön i ett större perspektiv. En översiktsplan är inte bindande vid prövningen av frågor om förhandsbesked, men ska bland annat ge vägledning för beslut om hur markområden ska användas (3 kap. 2 och 3 PBL) och har ändå en stor betydelse för bedömningen av vilka allmänna intressen som i ett enskilt ärende bör beaktas och vilken vikt dessa bör ges. MÖD har i sin rättstillämpning, med hänsyn till att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och att det är kommunen som har att avgöra hur bebyggelsemiljön ska utformas, fäst stor relevans vid de intresseavvägningar som kommer till uttryck i en översiktsplan (se bland annat MÖD P ). Kungsbacka kommuns översiktsplan, ÖP06, antagen av kommunfullmäktige och aktualitetsförklarad , delar in kommunen i olika områden. Föreslagen lokalisering är belägen inom ett område som i ÖP06 redovisas som utvecklingsområde. Inom utvecklingsområden råder generellt högt bebyggelsetryck och kommunen har en restriktiv hållning till nylokalisering av enstaka etableringar

16 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16 (36) utom detaljplan. Den restriktiva hållningen är en nödvändig förutsättning för att kommunen ska kunna hantera bebyggelseutvecklingen på ett sätt som uppfyller de grundläggande kraven som anges i PBL samt för att inte försvåra en framtida detaljplaneläggning av området. För att undvika en generellt restriktiv tolkning av översiktsplanens anvisningar och underlätta avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen enligt 2 kap. 1 PBL, finns undantag där kommunen under vissa förutsättningar har en positiv hållning till förhandsbesked inom dessa områden. Byggnadsnämnden har i foldern Bygga hus utanför detaljplan utvecklat intentionerna i ÖP06 avseende undantagen till den restriktiva hållningen. Även om ett eller flera undantag uppfylls måste förhandsbesked alltid prövas enligt bestämmelserna i PBL. Ärendet har prövats mot utvecklingsområdets undantag till den restriktiva hållningen. Förvaltningen bedömer att inget av undantagen uppfylls eftersom: fastigheten är inte en obebyggd redan avstyckad tomt för bostadsändamål, lokaliseringen är inte en lucka i en övrigt bebyggd tomtrad (se mer under åtgärden erfordrar detaljplaneläggning), det inte bedrivs någon kommersiell verksamhet på fastigheten, lokaliseringen inte utgör en komplettering av befintlig bebyggelsegrupp, utan betraktas istället som en förtätning av området som utlöser detaljplanekravet (se mer under åtgärden erfordrar detaljplaneläggning). Åtgärden erfordrar detaljplaneläggning PBL ställer ett grundläggande krav på att den mark som tas i anspråk för bebyggelse från allmän synpunkt ska vara lämplig för ändamålet. Lämpligheten kan prövas genom detaljplan, förhandsbesked eller bygglov. Kommunen avgör själv om en ansökan behöver prövas i en detaljplaneprocess eller om det räcker med att den prövas i en ansökan om förhandsbesked eller bygglov. Vid en ansökan om bygglov eller förhandsbesked kan alltså kommunen, i enlighet med 4 kap. 2 PBL, hävda det så kallade detaljplanekravet. Detta kallas det kommunala planmonopolet. Om byggnadsnämnden vid prövning av ett bygglov eller förhandsbesked bedömer att en åtgärd erfordrar detaljplaneläggning, ska ansökan avslås. Bara för att en ansökan om förhandsbesked eller bygglov bedöms behöva föregås av detaljplaneläggning, innebär det inte att området är aktuellt för det, och vice versa. Enligt kommunens översiktsplan upprättas i regel nya detaljplaner endast inom utvecklingsområdenas gränser och då av större sammanhängande områden. Behovet av detaljplan avgörs utifrån vilken sorts åtgärd som ska utföras, hur omfattande den är, åtgärdens påverkan på omgivningen samt behovet av att samordna fysiska förhållanden. Med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i en bebyggelse, när en bebyggelsegrupp redan är eller blir en ny så kallad sammanhållen bebyggelse, ska enligt 4 kap. 2 PBL nytillkommen bebyggelse, om byggnadsverkets användning får en betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på mark för bebyggande i området, prövas med detaljplan.

17 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 17 (36) Syftet med detaljplankravet är att pröva markanvändningen genom en samlad bedömning och ge möjlighet till delaktighet för berörda. Lokalisering av ny bostad inom en så kallad sammanhållen bebyggelse ställer normalt krav på t.ex. gemensamma anordningar och att flera frågor behöver lösas i ett sammanhang. Genomförandet kräver ofta att ansvarsfrågorna reds ut, vilket kan göras i en detaljplan. Inom ramen för en detaljplaneprocess finns även möjlighet att sätta bebyggelseområdet i ett samhällsplaneringssammanhang, där frågor om kapaciteten för befintlig infrastruktur och samhällsservice, behovet av fler bostäder, områdets karaktär, lokaliseringens värde som grönyta i relation till kravet på en långsiktigt god hushållning samt om det finns andra platser som är mer lämpliga att förtäta med bebyggelse än den aktuella, kan bedömas. Mark- och miljööverdomstolen har i sin rättstillämpning, mot bakgrund av att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och att det är kommunen som har att avgöra hur bebyggelsemiljön ska utformas, fäst stort avseende vid de intresseavvägningar som kommer till uttryck i en översiktsplan (se t.ex. MÖD dom den 18 oktober 2012 mål nr P ). Enligt kommunens översiktsplan råder det högt bebyggelsetryck i området. En restriktiv hållning till enstaka etablering utom plan intas. Den restriktiva hållningen motiveras av att kommunen behöver kunna styra bebyggelseutvecklingen inom dessa områden för att därvid kunna säkerställa att tillkommande bebyggelse uppfyller kraven enligt 2 kap. PBL. MÖD har i vägledande domar (se t.ex. MÖD dom den 7 februari 2014 mål nr P ) konstaterat att det råder högt bebyggelsetryck i Kungsbacka kommun och det gäller inte minst i Kullaviks utvecklingsområde. Förvaltningen menar därmed att det finns fog för att ställa krav på detaljplan. Att fastigheten dessutom ingår i ett område, en sammanhållen bebyggelse, som vuxit fram utan detaljplaneläggning talar för att markens lämplighet för åtgärden bör bedömas genom en detaljplan (jfr prop. 1985/86:1 s. 555 f). Även om ett område består av en sammanhållen bebyggelse där högt bebyggelsetryck råder, krävs det emellertid ingen detaljplan om ett nytt byggnadsverk kan prövas i samband med en ansökan om bygglov eller förhandsbesked och användningen av byggnadsverket inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. Regeringen förordar i proposition 1985/86:1 (sida 553) att komplettering med byggnader på obebyggda så kallade lucktomter eller nya bostäder i samband med ett generationsskifte i ett jordbruksföretag är undantag från plankravet, något som även MÖD tillämpar i sina domar. Sökande hävdar att kriterierna för undantaget lucktomt uppfylls samt hänvisar till beviljade förhandsbesked i området, Släps-kullen 1:96 (idag Släps-kullen 1:409), Släps-kullen 1:96 (idag Släps-kullen 1:412) samt Släps-kullen 1:216 (idag Släpskullen 1:426). När det kommer till tidigare positiva förhandsbesked i området så fattades dem enligt följande. Positivt förhandsbesked fattades på Släps-kullen 1:96 (idag Släps-kullen 1:409) efter att byggnadsnämnden (BN) har tillstyrkt ansökan och överlämnat den till bygglovavdelningen för fortsatt handläggning i delegation.

18 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 18 (36) När det kommer till Släps-kullen 1:96 (idag Släps-kullen 1:412) tillstyrkte BN ansökan och överlämnade den till bygglovavdelningen för fortsatt handläggning i delegation, då man ansåg att kriterierna för undantaget från den restriktiva hållningen enligt kommunens översiktsplan lucktomt uppfylldes. Positivt beslut fattades följaktligen på delegation Gällande Släps-kullen 1:216 (idag Släps-kullen 1:426) avslog BN ansökan med hänvisning till kommunens restriktiva hållning enligt översiktsplanen. Länsstyrelsen upphävde BNs beslut med hänvisning till att förhållandena var likvärdiga dem som förekom på Släps-kullen 1:96 (idag Släps-kullen 1:412) där BN nyligen hade fattat ett positivt beslut. Förvaltningsrätten avslår BNs överklagande Ärendet får inget prövningstillstånd i Kammarrätten. Förvaltningen menar att ovanstående ansökningar har prövats mot den lagstiftning och rättspraxis som förekom då, med de förutsättningar som förekom på respektive plats. Aktuell ansökan prövas mot den lagstiftning och rättspraxis som gäller idag, med de förutsättningar som förekommer på sökt plats. MÖD har i vägledande domar rett ut hur undantaget lucktomt definieras. En lucktomt definieras som en mindre fastighet eller ett mindre markområde, som saknar huvudbyggnad, och som ligger mellan andra bebyggda mindre fastigheter eller markområden (se t.ex. MÖD dom den 25 februari 2013 i mål nr P ). Bedömningen görs med hänsyn till områdets befintliga bebyggelsestruktur och fastighetsindelning. Har andra fastigheter i området arealmässiga förutsättningar för att på likartade förfaranden ge plats åt ytterligare bostadshus, innebär det att åtgärden inte kommer att utgöra en utfyllnad av en naturlig lucka i bebyggelsestrukturen, utan betraktas istället som en förtätning av området. Vid sådant förhållande föreligger inte en lucktomt. Förvaltningen kan konstatera att det av bebyggelsestrukturen i bebyggelseraden framgår att fastigheterna som vetter mot Kullaviks måsväg är betydligt bredare än den tillkommande fastigheten. Det är ca 21 meter brett mellan tomtgräns och befintlig bebyggelse vilket innebär att den nya fastigheten skulle bli max strax under 20 meter bred. Förvaltningen gör bedömningen att ett positivt förhandsbesked skulle öppna upp för avstyckningar på andra sidan bebyggelsen på samma fastighet samt på Släps-kullen 1:114 och Släps-kullen 2:47. Möjligheten att ge plats åt ytterligare avstyckningar finns även på flera fastigheter på andra sidan Kullaviks måsväg. Fastigheten gränsar dessutom till ett större obebyggt område i öster. Med hänsyn till detta menar förvaltningen att markområdet inte kan jämställas med en lucktomt (se t.ex. MÖD dom 29 februari 2016 i mål nr P ). Enstaka nytillkommen bebyggelse kan tyckas inte medföra någon större komplikation för ett område och därmed kan detaljplanekravet inte förefalla vara nödvändigt. Men genom att medge en nylokalisering i ett område där bebyggelsetryck är högt och där möjligheten finns att förtäta genom ytterligare liknande anspråk, kan det antas få så kallade prejudicerande effekter och därigenom en successivt förändrad bebyggelsestruktur, eftersom sannolikheten för att ytterligare fastighetsägare önskar vidta liknande åtgärder är stor, vilket medför konsekvenser för kommunens planering. Även detta talar för att området behöver prövas i en detaljplan (se t.ex. MÖD dom 29 februari 2016 i mål nr P ).

19 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19 (36) Sökande hänvisar även till nyligen återförvisade ansökan på Släps-kullen 2:76, fastigheten mitt emot sökt lokalisering. Mark- och miljödomstolens, nedan MMD, anger i dom , mål nr P , följande. Området har många beröringspunkter och likheter med avgörandet i MÖD dom , mål nr P (Kyvik 4:324). Bygglov har av utredning framgår sökts vid ett par tillfällen sedan 1989 och att det vid samtliga tillfällen fått avslag med hänvisning till kravet på detaljplan. Mot bakgrund av detta finner MMD att BN inte kan meddela negativt förhandsbesked med hänvisning till detaljplanekravet. Förvaltningen menar att även om Kullenområdet har likheter med Kyviks- och Ekekullenområdet så finns det klara geografiska skillnader, som gör att man inte kan hävda att förhandsbesked ska meddelas med stöd av positiva förhandsbesked i dessa områden. I plansammanhang har Kullenområdet inga kopplingar till de andra områdena och skulle inte komma att omfattas av samma planområde. Högsta domstolen, nedan HD, har i dom den 3 november 2016 (mål nr T , punkt 21) fastslagit att frågan om det skulle strida mot proportionalitetsprincipen att lämna negativt förhandsbesked ska avgöras med utgångspunkt i förhållandena vid tiden för prövningen. Vid prövningen ska sålunda inte beaktas när det blir aktuellt med en detaljplaneläggning. MMD har i sin bedömning fäst avgörande vikt vid fråga om det med hänsyn till tidsaspekten har förelegat hinder mot att uppställa plankrav. Som följer av ovan angivna HD-dom saknar emellertid detta förhållande betydelse. Den tid som ska läggas till grund för bedömningen är den faktiska tiden under vilken plankravet har gjorts gällande. Det är inte klarlagt hur länge kommunen har hävdat detaljplanekravet för det aktuella området men utifrån utredningen i målet synes det ha hävdats sedan år Av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i RÅ 2010 ref. 90 följer att denna tid inte är på långt nära tillräcklig för att rubba kravet på detaljplan. Sammanfattningsvis har MMD således gjort en felaktig bedömning såvitt avser proportionalitetsprincipens tillämpning. Tidpunkten har inte heller nåtts för när kommunen enligt proportionalitetsprincipen ska ha en skyldighet att pröva en ansökan om förhandsbesked utan föregående planläggning. Ingen av undantagen är således tillämpbara. Förvaltningen menar sålunda att det finns fog för bedömningen att prövningen inte kan ske inom ramen för ansökan om förhandsbesked utan behöver prövas i en detaljplaneprocess, 4 kap. 2 PBL. Intresseavvägning Enligt 2 kap. 1 PBL ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Som närmare redogjorts för ovan föreligger ett starkt allmänt intresse av att styra bebyggelsen i området. Sökande har inte anfört något starkt enskilt intresse utöver att få bebygga sin fastighet med ett ytterligare bostadshus. Eftersom fastigheten redan är bebyggd med bostadshus bedömer förvaltningen att det enskilda intresset är svagt i förhållande till de allmänna intressen som finns mot att åtgärden vidtas. Att kommunen vid dessa förhållanden och i detta skede åberopar detaljplanekravet kan inte heller anses strida mot proportionalitetsprincipen (jfr RÄ 2010 ref. 90 samt Mark-och miljööverdomstolens dom den 8 december 2014 i mål nr P ).

20 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20 (36) Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse Förslag: Byggnadsnämndens arbetsutskott beslutar att lämna negativt förhandsbesked. Ansökan Kommunicering En underrättelse som redogjort förvaltningens ställningstagande i ärendet har skickats ut till sökande Sökande har i skrivelse bemöt förvaltningens argument och framfört varför man anser att förhandsbesked bör beviljas. För hela svarsskrivelsen se bilaga. Inkommen svarsskrivelse föranleder inget annat ställningstagande i ärendet, förvaltningen vidhåller sin avstyrkan om att byggnation på platsen inte uppfyller de krav som följer av plan- och bygglagen. Lista över bilagor Skrivelse Beslutsgång Ordförande Thure Sandén (M) finner att det finns ett förslag till beslut, det vill säga förvaltningens förslag, och att arbetsutskottet bifaller det. Beslutet skickas till Sökanden (delges)

21 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 21 (36) 210 Ölmanäs 18:6 Förhandsbesked för lokalisering av enbostadshus, Ölmevalla, utom plan Beslut lämnar negativt förhandsbesked för ett enbostadshus på fastigheten. Upplysning Detta beslut kan överklagas till länsstyrelsen, se bilaga. Beslutsmotivering På de skäl som har angetts i förvaltningens tjänsteutlåtande, (se nedan under rubriken Tjänsteutlåtande ), beslutar byggnadsnämnden att lämna negativt förhandsbesked för ett enbostadshus på fastigheten. Tjänsteutlåtande Ansökan avstyrks med stöd av kommunens översiktsplan, 9 kap. 31 p. 2, plan- och bygglagen (SFS 2010:900) med hänvisning till 4 kap. 2 samt motivering nedan. Sammanfattning av ärendet Ansökan inkommen innebär nylokalisering av ett nytt enbostadshus inom fastigheten Ölmanäs 18:6. Fastigheten har ursprungligen tillhört ett större område avsett för militärändamål enligt dåvarande detaljplan. Efter en revidering av detaljplan Ö21 upphävdes det nu aktuella området ur detaljplan, enligt Ö21A laga kraft Fastigheten är i dag bebyggd med ett enbostadshus och komplementbyggnader. Den sammantagna bedömningen av ärendet är att den föreslagna placeringen av ett nytt enbostadshus på fastigheten Ölmanäs 18:6 är olämpligt med hänsyn till: -Kommunens restriktiva hållning till etablering av bostäder utom detaljplan i området, inga undantagskriterier uppfylls. - Att detaljplan krävs. Åtgärden ligger i en sammanhållen bebyggelse där det råder ett högt bebyggelsetryck. Förhandsbesked får inte ges för en åtgärd som bedöms kräva planläggning. -Att det enligt översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen för Åsa är olämpligt att uppföra bebyggelse utom plan som ytterligare belastar Ölmanäs Ringväg Beskrivning av ärendet Bakgrund Ansökan inkommen innebär nylokalisering av ett nytt enbostadshus inom fastigheten Ölmanäs 18:6. Fastigheten har en areal av 4103 kvadratmeter i ett sammanhängande område och är idag bebyggd med ett enbostadshus och

22 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 22 (36) komplementbyggnader. Fastigheten är belägen utanför detaljplanerat område, samt inom Åsa utvecklingsområde enligt kommunens översiktsplan. Fastigheten har ursprungligen tillhört ett större område med fastighetsbeteckning Ölmanäs 22:1 som utgjorde område för militärändamål. Området såldes av fortifikationsverket till ett antal delägare, varpå området styckades i flera fastigheter. Efter en revidering av detaljplan Ö21upphävdes Ölmanäs 18:6 ur detaljplan, enligt Ö21A laga kraft Det område som idag utgör fastigheten Ölmanäs 18:6 styckades av från av Ölmanäs 22:1 till Ölmanäs 18:5 och därefter för att bilda Ölmanäs 18:6. Förrättningen skedde (se N Akt /138). I förrättningen framgår att områdets användningssätt inte fastställts, fastigheten Ölmanäs 18:6 är inte ursprungligen avstyckad för bostadsändamål. Fastigheten är idag bebyggd med enbostadshus och komplementbyggnader och föreslagen lokalisering utgörs av tomtmark. Lagstiftning Förhandsbesked ska enligt 9 kap. 31 plan och bygglagen (PBL) ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärder inte förutsätter planläggning och uppfyller kraven i 2 kap. och delar av 8 kap. PBL. Förhandsbesked ska enligt 2 kap. 3 PBL, med hänsyn till bland annat natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder. Enligt 2 kap. 4 PBL får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. Enligt 2 kap. 6 PBL ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Vidare ska bebyggelseområdets särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden skyddas. Enligt 2 kap. 2 PBL ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till läge, beskaffenhet och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas. Riksintresse Hallands Kustområde: 3 kap. 6 miljöbalken säger att mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som kan vålla påtaglig skada. 4 kap. miljöbalken förklarar att kustområdet Halland, i vilket fastigheten Ölmanäs 18:6 ingår, är ett riksintresse där turismens och friluftslivets, främst det rörliga

23 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 23 (36) friluftslivets, intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Bedömning Vid fråga om förhandsbesked ska prövningen avse om åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen, det vill säga en prövning av markens lämplighet för den avsedda åtgärden (prop. 1985/86:1 s.285). Utanför detaljplanelagt område finns inte någon i lagstiftningen given byggrätt. Bedömningen om åtgärdens lämplighet i förhållande till dess omgivning enligt 2 kap. PBL, varvid hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen, görs därmed i varje enskilt fall. Kungsbacka kommun är generellt utsatt för ett hårt tryck med önskemål om att bygga nya enbostadshus (se MÖD P ). Efterfrågan beror på en kombination av en attraktiv miljö och kommunens läge i Göteborgsregionen. Kommunen har en omfattande utbyggnadspotential för friliggande småhus dels i form av outnyttjade byggrätter i äldre planer, permanentning av fritidshus samt redan avstyckade tomter utom plan. Detta förhållande ställer mycket stora krav på kommunen att hantera transportfrågor med miljöhänsyn och att skapa en tillfredsställande samhällsservice. Sammanhållen bebyggelse bör hanteras i ett sammanhang och kommunen ser generellt sett restriktivt på ny exploatering som inte har föregåtts av detaljplanering. Översiktsplan -utvecklingsområde Kommunen har i enlighet med 3 kap. 1-6 PBL en översiktsplan, ÖP06, som är vägledande vid ansökningar om att bygga på ny plats utanför detaljplan. Fastigheten är enligt ÖP06 belägen inom Åsa utvecklingsområde. Inom utvecklingsområden har kommunen en restriktiv hållning till nylokalisering av enstaka hus för att inte förhindra en kommande planläggning. Den restriktiva hållningen är en nödvändig förutsättning för att kommunen ska kunna hantera bebyggelseutvecklingen inom dessa områden på ett sätt som uppfyller de grundläggande kraven som föreskrivs i PBL:s 2:a kapitel. För att undvika en generellt restriktiv tolkning av översiktsplanens anvisningar och underlätta avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen enligt 2 kap. 1 PBL finns undantag där kommunen under vissa förutsättningar har en positiv hållning till förhandsbesked och bygglov. Byggnadsnämnden har i foldern Bygga hus utanför detaljplan utvecklat intentionerna i ÖP06 avseende undantagen till den restriktiva hållningen. Även om ett eller flera undantag uppfylls måste förhandsbesked alltid prövas enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen. Förvaltningen har prövat ansökan mot undantagen för utvecklingsområden i ÖP06 och finner att inget av undantagen uppfylls: fastigheten är redan bebyggd; den föreslagna lokaliseringen är inte en lucka i en del av ett markområde utan är redan en del av tomten på Ölmanäs 18:6; det bedrivs ingen kommersiell verksamhet på fastigheten; och vid komplettering av befintlig bebyggelsegrupp infaller detaljplanekravet. Det finns dessutom yta som möjliggör fler avstyckningar vilket ytterligare talar för att det inte är frågan om en s. k lucktomt.