Avdelningen för Statsvetenskap Statsvetenskap 2 Självständigt arbete, 7.5 hp VT-12 B UPPSATSEN. Prof. Mats Lindberg. Version 6.5 Linköpingsversionen

Transkript

1 Avdelningen för Statsvetenskap Statsvetenskap 2 Självständigt arbete, 7.5 hp VT-12 B UPPSATSEN Prof. Mats Lindberg Version 6.5 Linköpingsversionen

2 2 INNEHÅLL 1. B-uppsatsen: målsättning och krav...s Omslag (exempel)...s Innehållsförteckning (exempel)...s Sammandrag (exempel)...s Hänvisningssystem 1. Parentesnoter (exempel)......s Hänvisningssystem 2. Fotnoter (exempel)... s Seminarium och opposition...s.14

3 3 1. B-UPPSATSEN: MÅLSÄTTNING OCH KRAV Målsättning Momentet självständigt arbete har på B-nivå målsättningen att lägga grunden till, och träna, den praktiska förmågan: att undersöka, dvs. att kunna ställa frågor och frambringa kunskap på ett systematiskt och vetenskapligt sätt; att skriva, dvs. att kunna framlägga sina forskningsresultat i skriftlig form, med 1) tydlig disposition, 2) i berättande stil och 3) med vårdad sakprosa; att underbygga, dvs. att kunna belägga sakuppgifter och hänvisa till andras idéer på ett sätt som möjliggör kontroll av källor samt en saklig och kritisk diskussion; att argumentera, dvs. att kunna argumentera sakligt och logiskt, både skriftligt och muntligt, i en kunskapssökande diskussion; Denna målsättning uppnås genom att en undersökningsuppgift genomförs med stöd av handledare. Undersökningsuppgiften skall resultera i en skriven uppsats. Uppsatsen skall försvaras vid ett seminarium, där den utsätts för en kunskapssökande och kunskapskritisk diskussion av seminariets deltagare, samt av en särskilt utsedd så kallad opponent. Formella krav * OMFÅNG. Uppsatsens omfång skall vara mellan ord. Kvalitet är dock viktigare än kvantitet. * SPRÅK. Uppsatsen skall vara skriven i berättande stil och på vårdad sakprosa. Du skall skriva sakligt, men inte överdrivet opersonligt. Så kallad kanslisvenska är inte önskvärt. Krångliga ord och krånglig satsbyggnad är inte positivt. Tydlighet och enkelhet är målet i den skandinaviska stilistiska traditionen. Kommunikation och pedagogik är viktigt i uppsatsens disposition och framställning. Undvik dock talspråksaktiga uttryck som bryter stilen. * DISPOSITIION. Uppsatsen skall ha en systematisk disposition i stil med den normaldisposition som presenteras nedan i denna vägledning. Där framläggs bakgrund, avsikt/syfte och relevans; forskningsfrågorna: grundfråga och delfrågor; begreppsdefinitioner och metodiskt tillvägagångssätt i ett särskilt inledningskapitel. Där redovisas forskningsresultaten i särskilda substanskapitel. Där presenteras och diskuteras slutsatserna i ett särskilt avslutningskapitel.

4 4 * MATERIALREDOVISNING. Framställningen skall vara underbyggd av tydliga och systematiska redovisningstekniker. Referat och citat när man bygger sin framställning på texter. Belägg i källor när det gäller att berätta om en händelse eller en process, eller för att redovisa sakuppgifter. Tabeller och diagram för presentation av statistiska uppgifter m.m. * NOTAPPARAT OCH REFERENSFÖRTECKNING. Uppsatsens framställning skall vara understödd av ett vetenskapligt hänvisningssystem, dvs. notapparat och referensförteckning. Referensförteckningen skall i normalfallet heta Referenser och ha två underrubriker, Källor och Litteratur. Vad som räknas som uppsatsens källor respektive litteratur beror på det metodiska tillvägagångssättet och diskuteras med handledaren. * UTFORMNING. Uppsatsen skall, förutom den egentliga texten, vara försedd med: omslag, sammandrag, innehållsförteckning, notapparat och referensförteckning. OBS! någon särskild Sammanfattning skall inte skrivas eftersom vi redan har ett Sammandrag. Se nedan. Därtill ska det finna tydliga rubriker och en ren och enkel layout. Lista över förkortningar kan var bra (längst fram), och eventuella kartor när så behövs. Innehållsliga krav * Undersökningsuppgiften skall uppfylla ett kunskapssökande syfte och/eller besvara en övergripande grundfråga. * Undersökningsuppgiften skall utgå från allmänna kunskaper om politik och samhälle, och uppvisa specialkunskaper utöver kurslitteraturen rörande det ämne som behandlas. Undersökningsuppgiften skall också grundas i ett ordnat politiskt tänkande. Vad som är tillräckligt definieras av kunskapsnivån och kursmålen på A och B kurserna. * Undersökningsuppgiften skall i övrigt vara utförd med elementärt vetenskapligt förhållningssätt (definierat av metodböcker och kurslitteratur i A och B kurserna). * Undersökningsuppgiftens ämnesval, avsikt/syfte relevans och eventuellt perspektiv skall motiveras, dess relevans och intresse argumenteras för. Man väljer ett ämne för att det är intressant eller viktigt. Att välja perspektiv betyder att välja utsiktspunkt och synvinkel. Att välja syfte är att säga något om sin kunskapssökande avsikt. Man har kanske tänkt att: beskriva, förklara, förstå, reda ut, överblicka, detaljstudera, utvärdera, analysera, kritisera eller dylikt. Man vill göra skillnad och det bör förtydligas och förklaras. * Undersökningsuppgiftens avsikt/syfte skall vara tydligt formulerat i uppsatsen. Vanligtvis som ett påstående ( Jag tänker beskriva, Min avsikt är att ). Syftets precisering till forskningsfrågor ska också tydligt formuleras. Uppsatsens grundfråga är detsamma som syftet i frågeform. Uppsatsens delfrågor är olika delar eller aspekter av grundfrågan. Att formulera grundfrågan och delfrågorna är att göra synligt vad man söker efter. Det är grunden

5 5 för allt ordnat kunskapssökande. Vilka frågor man ställer styr sedan valet av uppsatsens grundbegrepp (begreppsdefinitioner) och valet av lämpligt metodiskt tillvägagångssätt (se nedan). * Ett grundkrav på B-uppsatsen är att den ska utgöra en enkel och ordnad beskrivning. "Enkel" betyder att man ställer sin grundfråga utifrån allmänpolitisk bakgrundskunskap eller ett personligt intresse; det behövs alltså inte någon genomgång av ett forskningsläge. Ordnad betyder att forskningsfrågorna (grundfråga och delfrågor) skall vara tydligt formulerade. Dessa ska sedan besvaras genom ett metodiskt tillvägagångssätt och ett metodiskt forskningsarbete, som redovisas i substanskapitlen. Resultaten av forskningsarbetet ska sammanfattas i uppsatsens Slutsatser (se nedan). Angående ev. analys och slutdiskussion, se nedan. * Undersökningsuppgiftens grundbegrepp skall vara tydligt presenterade och definierade, med en kort diskussion om de valda termernas användbarhet och eventuella värdeladdning. Grundbegreppen används när man formulerar sina forskningsfrågor. De är därmed viktiga när man tänker och skriver sin uppsats. Grundbegreppen hämtas från kurslitteratur eller forskningslitteratur, s.k. litteraturanknytning. I undantagsfall kan auktoritativa (Obs!) uppslagsverk användas (t.ex. Nationalencyklopedin, Blackwell Encyclopedia of Political Thought), och hänvisas till som källor på sedvanligt sätt. * Undersökningsuppgiftens metodiska tillvägagångssätt skall vara tydligt presenterat och tydligt utfört. Det metodiska tillvägagångssättet består av fyra viktiga val (Obs!). Man väljer: a) slag av material, vilken typ av källor om ämnet man använder; b) avgränsningar i materialet, dvs. avgränsningar i tid, plats eller aspekt; c) uppläggning (design), t.ex. fallstudie eller jämförande studie, och d) forskningsteknik, dvs. sättet man samlar in och analyserar data. * Alla väsentliga sakuppgifter i uppsatsen ska vara belagda i källor och/eller litteratur. Det ska naturligtvis också alla påståenden om idéinnehåll, policydokument, lagtexter, m.m. Med väsentliga menas sådant som är väsentligt i uppsatsens röda tråd (se nedan). Diskutera med handledaren! Allmänbildning och sakuppgifter från uppslagsböcker behöver inte beläggas med källhänvisningar (datum och årtal m.m.). * Uppsatsen skall vara skriven så att det är tydligt hur den metodiskt hänger samman. Det skall vara synligt hur syftet uppfylls och forskningsfrågorna besvaras genom det valda metodiska tillvägagångssättet. Detta kallar vi den röda tråden genom uppsatsen. Substanskapitlen skall ge svar på de ställda delfrågorna. Skriv gärna en kort delslutsats (delresultat) i slutet av varje substanskapitel, där delresultatet kopplas till sin delfråga. Då blir det lättare att se den röda tråden i uppsatsen! Delslutsatserna (delresultaten) ska sammanfogas i slutkapitlet och formuleras som uppsatsens slutsatser. Tillsammans ska dessa ligga till grund för svaret på uppsatsens grundfråga. Syftet är genomfört. Frågorna har fått sina svar. (Se normaldispositionen nedan.)

6 6 * Det är en fördel, men inget absolut krav, om B-uppsatsen mot slutet innehåller en sammanfattande analys eller friare diskussion utifrån slutsatserna. Diskussionen kan föras utifrån de valda grundbegreppen, i jämförelse med något annat fall, eller utifrån något valt politiskt perspektiv. Vanligtvis kan man låta svaren på delfrågorna (frågeställningarna) utgöra uppsatsens slutsatser (se kap. 5.1 i normaldispositionen nedan). Analysen eller den avslutande friare diskussion kan då lämpligen lyftas upp till och kopplas till grundfrågan (syftet) (se kap. 5.2 i normaldispositionen nedan). Hjälpredor * Som hjälp och stöd när du skriver din uppsats bör du använda Svenska skrivregler (Liber förlag) samt en pålitlig ordbok och en frasordbok. Du kan också läsa igenom någon handbok i vetenskaplig rapportskrivning, t.ex. Sanne, M., Skrivråd för statsvetare. Lund: Studentlitteratur, Men framför allt ska du diskutera med din handledare och dina studiekamrater.

7 7 2. EXEMPEL PÅ OMSLAG Linköpings universitet Statsvetenskap 2 Självständigt arbete, 7.5 hp VT-12 Kvinnligt och manligt hos Aristoteles En beskrivning och några kritiska reflexioner Engelsk titel Engelsk undertitel av Ebon Eriksson Handledare: Någon Någonsdotter Antal ord: Kommentar: 1) Glöm inte författare och handledare.

8 8 3. EXEMPEL PÅ INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammandrag. Eventuella kartor och förkortningslista 1 1. INLEDNING Ämnesval, problembild, avsikt/syfte och relevans (eventuellt perspektiv) 1.2 Bakgrund (historisk, politisk, social, rättslig etc.) 1.3 Grundfråga och delfrågor 1.4 Grundbegrepp (analysbegrepp) (Obs! Tydliga definitioner. Diskutera ditt ordval.) 1.5 Metodiskt tillvägagångssätt a) metodisk uppläggning, b) material, c) avgränsning, d) forsknings-teknik) (Obs! Tänk på: validitet-giltighet, reliabilitet-pålitlighet, grad av generaliserbarhet, grad av intersubjektivitet-kritiserbarhet.) 1.5 Disposition 2. KVINNAN OCH MANNEN SOM BIOLOGISKA VARELSER (Redogörelse, beskrivning, resultat.) (Berätta, presentera, redovisa.) (Redogörelse.) (Berätta ) (Redogörelse.) (Berätta ) 3. KVINNAN OCH MANNEN I FAMILJEN (Redogörelse.) (Berätta ) (Redogörelse.) (Berätta ) (Redogörelse.) (Berätta ) 4. KVINNAN OCH MANNEN I SAMHÄLLSLIVET (Redogörelse.) (Berätta ) (Redogörelse.) (Berätta ) (Redogörelse.) (Berätta ) 5. SLUTSATSER Slutsatser, svar på frågorna; 5.2 Analys/slutdiskussion; 5.3 Eventuella kvarstående forskningsproblem; 5.4 Avslutande personliga reflexioner.) REFERENSER (Obs! Numreras ej men pagineras!)...18 Kommentar 1: Vi besvarar uppsatsens frågor i kapitlet Slutsatser. Vi skriver Sammandrag i början. Sammandraget sitter först i uppsatsen och är inte med i innehållsförteckningen. Kommentar 2: Detta är en normaldisposition. OBS! Vissa punkter kan utgå, andra tillkomma eller stuvas om. De uppräknade punkterna är dock de som i normalfallet är bra att utgå från. Ordningen och numreringen kan i just din uppsats kan bli en annan. Tala med handledaren! I vissa uppsatser bör delfrågor komma tillsammans med Bakgrund, i andra vid Grundbegrepp. Inledningskapitlet kan alltså göras med färre underrubriker. Ibland behöver Bakgrund vara ett eget kapitel 2. Antalet substanskapitel kan variera från uppsats till uppsats. Kapitlen Inledning och Slutsatser kan ges mer upplysande tillägg i rubrikerna. Till exempel: 1. Inledning. En fråga till en klassisk politisk tänkare, eller 5. Slutsatser. Aristoteles en kvinnoförtryckets ideolog.

9 9 4. RIKTLINJER FÖR SAMMANDRAG B-uppsatsen skall innehålla ett Sammandrag. Sammandraget infogas som andra blad i uppsatsen, bakom uppsatsens omslag, men före Innehållsförteckning. Sammandraget skall ha rubriken Sammandrag följd av en underrubrik som utgörs av författare, kurs, termin och handledare samt uppsatsens titel. Sammandraget skall vara kort. Det skall omfatta cirka 1/2 sida text, eller högst 250 ord. Sammandraget skall inte vara en del av uppsatsens text. Det skall alltså inte vara numrerat. Det skall inte ingå i innehållsförteckningen. Det skall utgöra en sorts press-release. Det är alltså något helt annat än uppsatsens sista kapitel som skall heta Slutsatser. Sammandraget skall innehålla en kort redovisning av: a) Syfte och frågeställningar, b) metodiskt tillvägagångssätt (uppläggning, material, avgränsning, och forskningsteknik), c) slutsatser (med eventuella vidare frågor eller kvarstående problem). Inget mer! Sammandraget skall alltså inte försöka berätta något om innehållet och resultaten i övrigt. Det skall heller inte sammanfatta alla delar av uppsatsen. Det enda innehållsliga skall vara den korta redovisningen av slutsatserna. I sammandraget ska det inte finnas underrubriker. EXEMPEL PÅ SAMMANDRAG: SAMMANDRAG B-uppsats i statsvetenskap av Ebon Eriksson, ht-03. Kvinnligt och manligt hos Aristoteles. En beskrivning och några reflexioner. Handledare: NN. Syftet med uppsatsen är att beskriva Aristoteles syn på kvinnligt och manligt. Närmare bestämt har jag tre frågeställningar: 1) kvinnan och mannen som biologiska varelser, 2) kvinnan och mannen i familjen, 3) kvinnan och mannen i samhällslivet. Mitt tillvägagångssätt är att läsa Aristoteles huvudverk, Politiken (Doxa) och söka svar på de ställda forskningsfrågorna. Avgränsningen till Politiken är ganska självklar, eftersom det är A:s viktigaste politisk filosofiska arbete. Mina slutsatser är att Aristoteles har en organisk och biologistisk syn på manligt och kvinnligt. Det är kvinnans natur att inte vara lika intelligent och logisk som mannen, hennes kroppsliga bestämning är också mera trög och inriktad mot moderskapet. Mannen står för förnuft och vilja och aktivitet. Kvinnans roll i familjen är att vara husmoder, och underordnad mannen. Mannen är husfader och familjens auktoritet. Åldersskillnaden mellan makarna bör vara så stor att sönerna får den rätta vördnaden för fadern, men också för att mannens och kvinnas förmåga till barnalstrande skall upphöra samtidigt. I samhället kan man inte räkna kvinnan som fullvärdig politisk medborgare eftersom hennes tänkande är flyktigt och hennes argument inte kan tas på allvar. Några kritiska kommentarer avslutar uppsatsen, eftersom jag uppfattar Aristoteles tänkande som dels mansvridet, dels fullt av tidsbundna spekulationer och fördomar.

10 10 5. HÄNVISNINGSSYSTEM 1. Parentesnoter i texten, enligt Harvardsystemet (Exempel på noter och referensförteckning.) 2. Den svenska socialdemokratins idéutveckling 2.1 Herbert Tingsten och den svenska socialdemokratins idéutveckling År 1941 utgavs sjunde delen av samlingsverket Den svenska arbetarklassens historia. Det var Herbert Tingstens grundläggande arbete Den svenska socialdemokratins idéutveckling i två band (Tingsten 1967/1-2). Där hävdas att socialismen avvecklades ur det socialdemokratiska partiets program mellan 1932 års partikongress och 1936 års riksdagsval (Tingsten 1967/2: 385). Partiets retorik och propaganda inför 1936 års riksdagsval ses därmed som slutpunkten i avvecklingen av socialismen. Tingsten visar på partiets accepterande av marknadsekonomin, med tillägg av viss statlig konjunkturutjämning, vilket är tydligt i 1936 års Valmanifest: Detta kan endast ske genom en samverkan mellan det enskilda näringslivet och statens representanter i syfte att genom en allmän översyn och kontroll vinna en bättre behärskning av det ekonomiska livet (Tingsten 1967/1: 341). Tingsten påpekar att det var givet att något krav på socialisering inte ställdes i valkampanjen och att socialiseringen inte heller framhävdes som partiets framtidsmål (Tingsten 1967/1: 342). Men inte nog med det, fortsätter Tingsten: I valmanifestet användes ingenstädes orden socialism eller socialisering (Tingsten 1967/1: 342). Denna Herbert Tingstens klassiska beskrivning är central för de båda statsvetarna Leif Lewin (Lewin 1967) och Mats Dahlkvist (Dahlkvist 1975) i deras diskussion om socialdemokratins idéutveckling (Lewin 1967: 24-26; Dahlkvist 1975: 5). För en jämförelse ska jag nedan presentera och diskutera synen på marknadsekonomin i Moderata Samlingspartiets nu gällande partiprogram (Moderata samlingspartiet 2002) samt i Vänsterpartiets nu gällande partiprogram (Vänsterpartiet 2000). Dessutom ska jag analysera synen på marknadsekonomin i EU:s nya förslag till konstitution vilket lades fram sommaren 2003 (Europeiska unionen 2003). Kommentarer. Kommentar 1: Parentesnoterna placeras i texten i normalfallet före punkten. De behandlas alltså som parenteser, enligt språknämndens Skrivregler. De innehåller författarnamn och årtal som kortform för referensen, samt kolon och sidnummer, t.ex: Lewin 1967: 24. Se ovan! Ibid. används inte i parentesnoter, upprepa i stället författarnamn och årtal! Kommentar 2: Nedan framgår hur referensförteckningen ska utformas med parentes, punkt och kolon. Referenser till olika typer av texter utformas olika, t.ex. källtexter, böcker eller artiklar. Studera exemplen! Tänk! Texter utan författarnamn ges en egen kortform! Kommentar 3: Principen för en källtext, artikel eller bok som hämtas från Internet är att den fullständiga web-adressen infogas på platsen för förlagsort och förlag. Web-adressen är lång

11 11 men måste vara med. Dessutom anges sist, inom parentes, det datum när du läste web-texten, eftersom web-texter kan ändras. Internetkällan måste du också själv förse med en kortform i referensförteckningen för att den ska fungera i dina parentesnoter. Studera exemplen! Tänk! REFERENSER Källor Erlander, Tage (1962) Valfrihetens samhälle. Aktuellt 60-tal. Stockholm. Hansson, Per Albin (1943) Socialdemokratiska idéer och framtidsutsikter. Stockholm. Socialdemokraterna (1932) Protokoll från Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis fjortonde kongress Stockholm. SOU (1967:58) Enhetlig kommuntyp. Stockholm: Allmänna förlaget. Moderata samlingspartiet (2002) Partiprogram ( ). Vänsterpartiet (2000) För en solidarisk värld. Partiprogram antaget av vänsterpartiets 33. kongress 31/5 3/ ( ). Europeiska unionen (2003) Utkast till fördrag för upprättandet av en konstitution för Europa ( ). Litteratur Dahlkvist, Mats (1976) Samhälle och stat i Eduard Bernsteins revision av marxismen. Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia 1976/9-10: Lewin, Leif (1967) Planhushållningsdebatten. Uppsala: Almquist & Wiksell. Misgeld, Klaus, Molin, Karl, Åmark, Kurt (red.) (1989) Socialdemokratins samhälle Stockholm: Tiden. Schmidt, Manfred (1989) Learning from Catastrophes. West Germany s Public Policy. Castles, Francis. (ed.)(1989) The Comparative History of Public Policy. Cambridge: Polity Press. Tingsten, Herbert (1967/1-2) Den svenska socialdemokratins idéutveckling. Bd 1-2. Stockholm: Aldus. Första uppl. år Vol. 7 i Den svenska arbetarklassens historia. Åmark, Kurt (1989) Intressepolitik och sammanhållning. Socialdemokratin och fackföreningsrörelsen i samarbete och på skilda vägar. Misgeld, Klaus, Molin, Karl, Åmark, Kurt. (red.) (1989) Socialdemokratins samhälle Stockholm: Tiden.

12 12 6. HÄNVISNINGSSYSTEM 2. (Noter enligt Oxfordsystemet, nedtill på sidan som fotnoter.) 2. Den svenska socialdemokratins idéutveckling 2.1 Herbert Tingsten och den svenska socialdemokratins idéutveckling År 1941 utgavs sjunde delen av samlingsverket Den svenska arbetarklassens historia. Det var Herbert Tingstens grundläggande arbete om den svenska socialdemokratin i två band. 1 Där hävdas att socialismen avvecklades ur det socialdemokratiska partiets program mellan 1932 års partikongress och 1936 års riksdagsval. 2 Partiets retorik och propaganda inför 1936 års riksdagsval ses därmed som slutpunkten i avvecklingen av socialismen. Tingsten visar på partiets accepterande av marknadsekonomin, med tillägg av viss statlig konjunkturutjämning, vilket är tydligt i 1936 års Valmanifest: Detta kan endast ske genom en samverkan mellan det enskilda näringslivet och statens representanter i syfte att genom en allmän översyn och kontroll vinna en bättre behärskning av det ekonomiska livet. 3 Tingsten påpekar att det var givet att något krav på socialisering inte ställdes i valkampanjen och att socialiseringen inte heller framhävdes som partiets framtidsmål. 4 Men inte nog med det, fortsätter Tingsten: I valmanifestet användes ingenstädes orden socialism eller socialisering. 5 Denna Herbert Tingstens klassiska beskrivning är central för de båda statsvetarna Leif Lewin 6 och Mats Dahlkvist 7 i deras diskussion om socialdemokratins idéutveckling. 8 För en jämförelse ska jag nedan presentera och diskutera synen på marknadsekonomin i Moderata Samlingspartiets nu gällande partiprogram 9 samt i Vänsterpartiets nu gällande partiprogram. 10 Dessutom ska jag analysera synen på marknadsekonomin i EU:s nya förslag till konstitution vilket lades fram sommaren Tingsten, Herbert, 1967, Den svenska socialdemokratins idéutveckling. Bd 1-2, Stockholm, Aldus. (1. uppl. år 1941, Vol. 7 i Den svenska arbetarklassens historia.) 2. Tingsten 1967, Bd 2, s Tingsten 1967, Bd 1, s Tingsten 1967, Bd 1, s Tingsten 1967, Bd 1, s Lewin, Leif, 1967, Planhushållningsdebatten, Uppsala, Almquist & Wiksell, s Dahlkvist, Mats, 1975, Staten, socialdemokratin och socialismen, Stockholm, Prisma, s Lewin 1967, s ; Dahlkvist 1975, s Moderata samlingspartiets program 2002, ( ). 10. För en solidarisk värld. Partiprogram antaget av vänsterpartiets 33. kongress 31/5 3/6 2003, ( ).

13 Utkast till fördrag för upprättandet av en konstitution för Europa ( ). Kommentar 1: I referensförteckningen skriver det traditionella Oxfordsystemet årtalet sist. Men vi använder modifierad Oxford där årtalet har flyttats fram (efter påverkan från Harvard systemet). Dock: Inga parenteser i Oxford! Och: Kommatecken genomgående! Kommentar 2: I fotnoterna skriver man författarnamn och årtal som kortform, efter påverkan från Harvard systemet, men utan parenteser och med kommatecken. Ett undantag är första gången arbetet refereras till, då skriver man ut den fullständiga referensen. Se exemplen ovan! Kommentar 3: Internetreferenser i referensförteckningen skrivs med enbart den korrekta rubriken (inte en egen kortform som i Harvard). I fotnoterna använder man sedan de första orden i rubriken som kortform, tillsammans med ev. årtal. Det som i Harvard i parentesnot hette (Europeiska unionen 2003: 7) heter i Oxfords fotnot Utkast till fördrag , s. 7. REFERENSER Källor Erlander, Tage, 1962, Valfrihetens samhälle, (Aktuellt 60-tal), Stockholm. Utkast till fördrag för upprättandet av en konstitution för Europa , ( ). Hansson, Per Albin, 1943, Socialdemokratiska idéer och framtidsutsikter, Stockholm, Tiden. Moderata samlingspartiets program 2002, ( ). Läst , kl Protokoll från Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis fjortonde kongress 1932, Stockholm. SOU 1967:58, Enhetlig kommuntyp, Stockholm, Allmänna förlaget. För en solidarisk värld. Partiprogram antaget av vänsterpartiets 33. kongress 31/5 3/6 2003, ( ). Läst , kl Litteratur Dahlkvist, Mats, 1976, Samhälle och stat i Eduard Bernsteins revision av marxismen. Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia 1976/9-10, sid Lewin, Leif, 1967, Planhushållningsdebatten, Uppsala, Almquist & Wiksell. Misgeld, Klaus, Molin, Karl, Åmark, Kurt, (red.), 1989, Socialdemokratins samhälle , Stockholm, Tiden. Schmidt, Manfred, 1989, Learning from Catastrophes. West Germany s Public Policy. Castles, Francis, (ed.) 1989, The Comparative History of Public Policy, Cambridge, Polity Press. Tingsten, Herbert, 1967, Den svenska socialdemokratins idéutveckling. Bd 1-2, Stockholm, Aldus. Första uppl. år Vol. 7 i Den svenska arbetarklassens historia. Åmark, Klaus, 1989, Intressepolitik och sammanhållning. Socialdemokratin och fackföreningsrörelsen i samarbete och på skilda vägar i Misgeld, Klaus, Molin, Karl, Åmark, Kurt, (red.), 1989, Socialdemokratins samhälle , Stockholm, Tiden.

14 14 Seminariets syfte 8. SEMINARIUM OCH OPPOSITION Seminarium är namnet på en samling människor som samlats för att diskutera forskningsresultat och forskningsproblem i en kunskapssökande och kunskapskritisk diskussion. Seminariet är ett forum för ordnat samtal, kärnan i universitetets vetenskapliga tradition. Det har en ordförande, normalt en annan person än handledaren. Dessutom har man en i förväg utsedd granskare, en opponent. Opponenten skall förbereda frågor för diskussion, och ska ha granskat sakuppgifterna och noggrannheten. I vårt fall diskuterar vi en genomförd undersökning som framlagts i form av en vetenskaplig uppsats. Alla skall ha läst den uppsats som läggs fram. Alla bör delta i diskussionen. Seminariets syfte är att granska och diskutera undersökningens problem, uppläggning och slutsatser. Är forskningsproblemet relevant och resultaten intressanta? Får vi ny eller spännande kunskap genom undersökningen? Seminariet skall också granska och diskutera undersökningens metodiska genomförande. Kan vi lita på slutsatserna? Är sakuppgifterna korrekta? Är författarens tolkningar rimliga? Har vi blivit klokare av uppsatsen? Seminarieformen är vanlig som work-shop i alla slags kreativa, utredande och projektbaserade arbetsplatser. Det har olika form i olika branscher och näringsgrenar. Seminariet är kärnan i det vetenskapligt syftande arbetssättet. Det har vuxit fram för att möjliggöra maximalt saklig diskussion, intersubjektiv förståelse och kunskapssökande kritik. Seminariets genomförande Ordföranden öppnar seminariet. Författaren får ordet för att i sista minuten rätta till eventuella fel som upptäckts efter tryckningen. Opponenten får ordet och presenterar sin oppositionsplan, de frågor som han/hon vill ta upp till diskussion. Opponenten börjar med en sammanfattning av uppsatsens syfte, metod och huvudsakliga resultat. Diskussionen tar sin början. Vanligen diskuteras: 1) ämnets relevans och resultatens intresse, 2) syfte och forskningsfrågor, 3) den röda tråden, 4) forskningsresultatens tillförlitlighet, 5) slutsatsernas rimlighet. Seminariet avslutas med att ordföranden inte opponenten sammanfattar uppsatsens starka och svaga sidor. Opponentens uppgifter Opponenten ska sätta sig in i undersökningen och uppsatsens utformning. Opponenten ska ta del av källor och litteratur och ta med sig dessa (de flesta eller de viktigaste) till seminariet (författaren är skyldig att tillhandahålla dessa). Opponenten ska granska sakligheten och noggrannheten genom att göra stickprov i källmaterialet. Opponenten ska också sätta sig in i uppsatsens röda tråd och granska om den håller ihop. Syftet är att förbereda och genomföra en genomlysande diskussion av undersökningens uppläggning och genomförande, samt uppsatsens utformning. Opponenten ska vara diskutant och frågare, en kritisk undrare som särskilt tagit sig tid. Opponenten ska argumentera genom att ställa frågor. Opponenten ska inte på något sätt uppträda som domare. Däremot ska naturligtvis opponenten under diskussionens gång redovisa sin personliga uppfattning både om det som är bra och det som är mindre bra.

15 15 OBS! Glöm inte det som är bra i uppsatsen! Negativ kritik skall framföras i konstruktiv anda. Det betyder att negativ kritik endast skall framföras: tillsammans med ett positivt alternativ ( Så här tycker jag att man kan göra... ) eller med ett erkännande om svårigheten (...jag har inte heller någon bra lösning... ). eller genom att inbjuda till jämlik diskussion (...vad tror du om att göra så här... ). Seminariet utgör ett gemensamt lärande om problem som vi alla brottas med, och om misstag som vi alla gör, eller kommer att göra. Vi är alla medansvariga. Våga fråga! Våga tyck till! Oppositionens genomförande (En vanlig oppositionsplan följer här, men följ den inte slaviskt. Ta upp det innehållsligt och metodiskt väsentliga!) (Kan också användas som checklista för författaren innan uppsatsen lämnas in för tryckning.) 1) Sammanfatta undersökningens uppläggning och huvudsakliga resultat. Glöm inte att berömma det som är bra och om du har lärt dig något. Fråga författaren om du har uppfattat hennes/hans undersökning rätt, eller misstolkat den. Var inte för kortfattad. Tänk på att författaren har arbetat länge och mycket. Visa erkänsla och synliggör personen-författaren. 2) Är ämnet, perspektivet och syftet relevant och intressant? Vilket perspektiv (synvinkel) medför syftet. Vad ser man, och vad ser man inte? Kunde man tänka sig ett annat syfte, eller en annan formulering rent språkligt? Diskutera. 3) Håller syftet vad det lovar, dvs. genomförs syftet? Är forskningsfrågorna lämpliga för att konkretisera syftet? Kunde man tänka sig andra forskningsfrågor? Diskutera. 4) Diskutera det metodiskt tillvägagångssättet: dvs. uppläggning, typ av material, vald avgränsning och vald forskningsteknik (insamling och analys av data). Kunde man ha gjort på något annat sätt? Diskutera. 5) Diskutera forskningsresultaten i substanskapitlen. Är de hållbara? Har författaren arbetat metodiskt och sakligt? Har författaren redovisat vad hon/han har funnit på ett bra sätt? Diskutera. 6) Diskutera slutsatserna och uppsatsens röda tråd. Är slutsatserna hållbara? Kan vi tro på dem? Är forskningsfrågorna besvarade och därmed också syftet genomfört? 7) Skriftlig framställning 1: vetenskaplig apparat. Diskutera utformandet av hänvisningssystemet (notapparat, referensförteckning) och redovisningen av materialet (referat, citat, tabeller och figurer). 8) Skriftlig framställning 2: layout, språkriktighet och stil. Diskutera disposition, redigering, rubriker, språkriktighet och språklig stil. Är det många formella fel skall opponenten inte räkna upp alla, utan bara ge några belysande exempel. Författaren skall rätta formfelen (rättstavning, ordval, sidnummer, notapparat, glömda arbeten i referensförteckning) i de arkiv-exemplar som inlämnas. 9) Sammanfattning. Opponenten sammanfattar kort sin opposition och diskussion. Obs! Opponenten är en granskande kamrat. Inte domare eller betygsättare. Framför dina synpunkter, säg absolut inget om vad du tror om betyget. Betyg sätts av rättande lärare!