MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 173/2007/3 Dnr LSY 2005 Y 44

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors TILLSTÅNDSBESLUT Nr 173/2007/3 Dnr LSY 2005 Y 44 Givet efter anslag ÄRENDE Restaurering genom muddring av vattenlederna i Lappfjärds ås nedre lopp samt ändring av fiskledens läge i ån i staden Kristinestad TILLSTÅNDSSÖKANDE Staden Kristinestad ANSÖKAN Staden Kristinestad har med en ansökan som anhängiggjorts hos miljötillståndsverket och som sedermera kompletterats anhållit om tillstånd för restaurering genom muddring av vattenlederna i Lappfjärds ås nedre lopp samt ändring av fiskledens läge i ån i staden Kristinestad. REDOGÖRELSE FÖR FÖRETAGET Allmän beskrivning av projektet Planerade muddringsarbeten Lappfjärds å är välkänd för sina naturvärden och dess fiskeriekonomiska värde är stort. Syftet med företaget är att höja rekreationsvärdet för åns mynningsområde samt förbättra fiskerihushållningens tillstånd och fiskemöjligheterna. Målsättningen är att förbättra fiskens möjligheter till vandring upp i ån och att styra båttrafiken till för miljön möjligast fördelaktiga områden. Den totala sträckan som skulle muddras är m och muddermassorna skulle uppgå till sammanlagt ca m 3. Ca m 3 av massorna består av morän och stenar. Muddringens sträckning följer huvudsakligen djupfåran, som löper längs mynningsområdets västra sida. I områdets norra delar, i närheten av ån, följder muddringen dock deltats östra sida. Övergången från den västra till den östra sidan sker söder om ön vid Skutholmen. Åns s.k. huvudled, vars längd är m, muddras på pålavsnittet på en bredd om 25 m till ett djup om 2 m. Muddermassornas mängd uppgår till m 3. Innan arbetet påbörjas kommer området på pålavsnittet m att trallas för ut

2 2 redning huruvida muddring på detta område alls behövs. I den s.k. åfåran muddras en sträcka om 130 m på pålavsnittet på en bredd om 25 m till ett djup om 2 m. Muddermassornas mängd uppgår till 560 m 3. I den s.k. norra leden vid Prästbergsholmen samt mellan Länsmanshällan och Skutholmen muddras en sträcka om 925 m på en bredd om 7 m till ett djup om 1,5 m. Muddermassornas mängd uppgår till m 3. I den s.k. västra leden norr om Fyrmästargrund muddras en sträcka om 200 m på en bredd om 7 m till ett djup om 1,8 m. Muddermassornas mängd uppgår till 900 m 3. Muddringsområdenas sammanlagda areal är ca 8 ha, vilket utgör ca 7 % av mynningsområdets totala areal. Muddringen utförs huvudsakligen i redan befintliga fåror med fri vattenyta. Närmast åmynningen och i området vid Granöskatan avlägsnas en del vattenvegetation i samband med muddringen. Muddringen utförs under en eller två vintrar huvudsakligen med grävmaskiner från isen. I södra delen av muddringsområdet är det dock möjligt att isen inte blir tillräckligt stark för denna muddringsmetod. I så fall utförs muddringen på detta område från stranden eller från en pråm. Muddringsdjupet kontrolleras under arbetenas gång genom stickprov och efter att arbetena slutförts kontrolleras muddringsområdenas djup genom trallning. Vid påle finns ett område med berg på västra sidan av huvudleden. Vid detta och eventuella andra berg på muddringsområdena utförs muddringen längs med berget, men berget lämnas intakt. Muddringsområdena hör till det i Härkmeri by belägna samfällda vattenområdet RNr 876:1 och det i Lappfjärd by belägna samfällda vattenområdet RNr 876:1 i staden Kristinestad. Muddermassorna deponeras på land på åtta olika deponeringsområden, vilkas sammanlagda areal är 13 ha. Deponeringsområdenas höjd varierar mellan N 60 0,3 m och N 60 +1,5 m. De deponeringsområden som gränsar mot vattenområden invallas så att massorna hålls på plats. De för invallningen behövliga massorna tas från deponeringsområdenas ytskikt eller av fasta muddermassor. Massorna kalkas och utjämnas på deponeringsområdena. Deponeringsområdena är belägna på det i Härkmeri by belägna samfällda vattenområdet RNr 876:1 (deponeringsområdena 1, 7 och 8) och det i Lappfjärd by belägna samfällda området RNr 878:4 (deponeringsområdena 12, 15 och 16) samt den av Guy Bergkulla ägda, i Lappfjärd by belägna fastigheten Bergkulla RNr 43:15 (deponeringsområde 13) och den av Roy Nordgren ägda, i Lålby by belägna fastigheten Söderback RNr 2:50 (deponeringsområde 17). Sökanden har tillställt miljötillståndsverket ett förslag till tillståndsbestämmelser. Fiskleden I mynningsområdet har genom en lantmäteriförrättning år 1987 fastslagits en fiskled, i vilken fiske med stående redskap begränsats. En förbättring av fiskens vandringsmöjligheter, vilket är en av målsätt

3 3 ningarna med företaget, förutsätter en ändring av fiskledens sträckning. Fiskledens sträckning ändras österut vid ån i mynningsområdets norra del. Den befintliga fiskleden kompletteras därtill med en östlig led, som löper från ån längs Norra leden i mynningsområdets östra del mot sydväst och förenar sig med den befintliga fiskleden norr om Fyrmästargrund. Fiskledernas början flyttas ca 600 m nedströms i ån. MILJÖNS TILLSTÅND INOM FÖRETAGETS VERKNINGSOMRÅDE Allmän beskrivning av vattendraget Lappfjärds å utmynnar i Bottenhavet 10 km söder om Kristinestad. Huvudfårans längd är 75 km. Arealen för åns tillrinningsområde är ca km 2 och av detta utgörs 55 % av skog, 29 % av myrmarker och 12 % av åkrar. Medelvattenföringen (MQ) under åren har varit 12,1 m 3 /s, men varierar mycket från år till år. Ån mynnar ut i havet mot väster genom ett drygt 100 m brett sund. Mynningsområdet är som bredast ca 500 m. Mynningsområdet är relativt grunt och vattendjupet är mestadels mindre än 1 m. De största vattendjupen är ca 2 m och påträffas ställvis längs huvudfåran på områdets västra sida. Vattenkvaliteten i ån Åns vattenkvalitet är för österbottniska förhållanden relativt bra. I mynningsområdet har vattenkvaliteten klassificerats som god och i havsområdet som utmärkt. Åvattnets ph värde har i allmänhet varit relativt gott och märkbart bättre än i de flesta österbottniska åar. Vårflödets ph värden har uppvisat en stigande trend sedan 1960 talet, medan ph värdena vintertid har sjunkit under motsvarande period. På 2000 talet har ph värdena varit över 6. Vattnets fosforhalter steg under talen från en medelhalt om ca 50 g/l till en medelhalt om ca 80 g/l, men har under de senaste åren åter sjunkit något. Vattenkvaliteten i åns nedre lopp och i mynningsområdet försvagas av näringsämnesbelastning och tidvis av försurning. Ca 60 % av fosforbelastningen och ca 40 % av kvävebelastningen härrör från jordbruket. Punktbelastningen består av utsläpp från potatisförädlingsindustrin, kommunala avloppsreningsverk och fiskodling. Bottensedimenten Bottensedimenten i mynningsområdet har undersökts åren Sedimenten bestod mestadels av lera, vars kornstorlek i över 50 % av vikten var under 0,002 mm. Ställvis förekom även humushaltig sand och morän. I mynningsområdets mellersta del förekommer ett kortare parti med klippbotten. Sedimentens metallhalter, som undersöktes vid två provtagningspunkter var följande: aluminium mg/kg, kadmium 0,18 0,19 mg/kg, krom mg/kg, koppar 9,4 25 mg/kg, nickel mg/kg, bly 6,2 13 mg/kg och zink mg/kg. De normaliserade värdena understeg nivå 1 enligt de kvalitetskriterier för muddermassor som fastslagits i miljöministeriets anvisningar för muddring och deponering av

4 4 muddermassor ( ), vilket innebär att massorna anses vara oskadliga för miljön. Fiskbestånd och fiske Lappfjärds å och dess mynningsområde utgör en viktig miljö dels för stationär fisk, dels för de arter som vandrar in från havet för att leka. De grunda vegetationsrika vattenområdena är speciellt väl lämpade för många vårlekande fiskarter. Mynningen är också betydelsefull som födoområde för de havslevande arternas yngel, som vandrar från ån ut till havet. I mynningsområdet förekommer allmänt gädda, abborre, mört och braxen samt speciellt under lektiden även nors. Iden och vimban har försvunnit och laken liksom flodnejonögonen har minskat i antal. Även sutare, tånglake, storspigg. småspigg, havslax, flundra och ål påträffas i mynningsområdet. I själva ån förekommer ett livskraftigt harrbestånd, som också förökar sig i ån. Havsöringen stiger ännu upp i ån. Vandringssiken stiger inte längre upp i ån, utan blir kvar i mynningsområdets yttre delar. Undersökningar har visat att Lappfjärd å har ett eget sikbestånd, som genetiskt skiljer sig från andra bestånd. I ån finns några gamla kvarn och kraftverksdammar som åtminstone under lågvattenföring utgör vandringshinder för fisken. I mynningsområdet och det intilliggande havsområdet idkas yrkesfiske av 5 personer. De vanligaste fiskeredskapen är nät, men även kroknät och drivgarn har använts. I Lappfjärds å och dess mynningsområde finns ca 20 personer som bedriver nejonögefångst. Även fritidsfiske bedrivs i området. Faktorer som uppgivits försvåra fisket i mynningsområdet är vattenvegetationen, skräpfisken, den dåliga vattenkvaliteten och följderna av eutrofieringen. Ryggradslösa djur Den sällsynta och hotade kovetenätfjärilen förekommer på östra sidan om mynningsområdet på en del ängar i Lillsund och Myllykorpi samt på södra sidan om mynningsområdet i Solax. Fjärilen har inte påträffats på mynningsområdets strandängar, vilket har tolkats som att arten inte lägger ägg i den skuggiga strandskogen. I Lappfjärds å förekommer ett flodpärlmusselbestånd, men i mynningsområdet har flodpärlmussla inte påträffats. I ån förekommer även flodkräfta, men det har förblivit oklart var dess yttre förekomstgräns i ån är. Fågelbeståndet Mynningsområdet är en viktig livsmiljö för ett flertal fågelarter och erbjuder pga. sin mångformighet lämpliga häckningsplatser för ett stort antal arter. Mynningsområdet är dessutom med sin rika tillgång på fisk och smågnagare betydelsefullt som födoområde för de rovfåglar som häckar i närområdet. Bland de fåglar som påträffats i området hör gyllensparven till de nationellt akut hotade arterna. Mindre hackspetten och havsörnen har klassificerats som nationellt sårbara arter. Den bruna kärrhöken, fiskgjusen, tornfalken, gråspetten, busk

5 5 skvättan, orren, rördromen, mindre flugsnapparen, varfågeln och törnskatan hör till de arter som klassificerats som missgynnade. Skyddsområden Vattenområdena som skall muddras och strandområdena intill dessa hör till Natura området Lappfjärds våtmarker (FI ), som införlivats i nätverket Natura 2000 både på basis av EU:s habitatdirektiv och fågeldirektiv. Natura områdets areal uppgår till totalt ha, varav åns mynningsområde utgör ca 120 ha. Ändamålet med skyddet är att området i huvudsak skall bevaras i naturenligt skick. Den naturtyp som i första hand förekommer på muddringsområdena är estuarier (mynningsområden). På Natura området förekommer flygekorre och eventuellt utter, vilka ingår i bilaga 2 till EU:s habitatdirektiv. Områdena som skall användas för deponering av muddermassorna är belägna utanför Natura området. De innersta delarna av mynningsområdet ingår i det nationella skyddsprogrammet för fågelvatten. Skyddsområdet totala areal är 944 ha. Båttrafik I ån ca 1 km från åmynningen finns en småbåtshamn för ca 30 båtar. Vid Fyrmästargrund i mynningsområdets sydligaste delar finns en småbåtshamn för ca 20 båtar. Mindre båthamnar finns även vid de enskilda fastigheternas stränder. En del av strandfastigheterna saknar vägförbindelse och är tillgängliga endast med båt eller till fots. Mynningsområdet trafikeras huvudsakligen längs djupfåran som löper från åmynningen längs den västra delen av området. Båttrafik är även möjlig i de öppna vattenområden som finns i mynningsområdets östra halva från Prästholmen ut mot havet. I de mellersta delarna av mynningsområdet finns därtill ställvis tvärgående fåror genom vegetationen. Vattendjupet i huvudfåran varierar mellan 1 och drygt 2 m. Man har strävat till att hålla båtleden som går från Prästholmen längs mynningsområdets östra strand mot åmynningen öppen genom vegetationsbekämpning, men den är numera endast svårligen farbar vid medelvattenstånd. Största delen av de båtar som används i mynningsområdet är relativt små. Båtlederna används främst för fritids och rekreationstrafik, men har även betydelse för det yrkesmässiga fisket. FÖRETAGETS INVERKAN PÅ MILJÖN Inverkan på vattenmiljön och kvaliteten I de muddrade fårorna försvinner vattenvegetationen helt. Muddringen fördjupar de västra delarna av mynningsområdet, vilket innebär att den nuvarande fördelningen av vattenflödet åt olika håll ut i mynningsområdet minskar och vattenflödet koncentreras till det fördjupade området. Områdena på vardera sidan om den muddrade fåran är relativt grunda och det minskade vattenflödet på dessa leder till en snabbare igenväxning och ytterligare uppgrundning. På längre sikt innebär detta att deltabildningen minskar och att övergången till ett ålandskap sker snabbare än vid ett naturligt förlopp. Vattenflödets förändring blir dock inte stor jämfört med nuvarande förhållanden. I

6 Inverkan på fiskbeståndet och fisket 6 området söder om Länsmanshällan uppstår genom muddringen en förskjutning av det djupaste området mot väster och huvudströmningen antar följaktligen en mer västlig sträckning. Under muddringsarbetet frigörs bottensediment i vattnet, vilket leder till en uppgrumling av vattnet i närheten av och nedströms från muddringsområdet. Utgående från vattenkvalitetsprover som tagits i samband med muddringsprojekt i österbottniska vattendrag stiger halten av fasta ämnen i närheten av mudderverk som mest till nivåer omkring några hundra mg/l. Från deponeringsområdena sker också ett utflöde av fasta ämnen, vilket leder till uppgrumling av de intill belägna vattenområdena. Vattenflödenas storlek är avgörande för omfattningen av området på vilken uppgrumlingen sprids. Det är också möjligt att redan avsatt material sprids på nytt när flödesförhållandena förändras t.ex. under vårflödet och i samband med kraftiga vattenståndsvariationer i havet. I och med att djupfårans form ändras genom muddringen kan en transport av material mellan fårans olika delar fortgå t.o.m. i flere år, tills materialet omdisponerats till en situation som motsvarar strömförhållandena i området. Muddringen kan ha skadliga effekter på fisken pga. uppgrumlingen som uppstår i samband med arbetena. Skadliga effekter kan uppstå åtminstone för fisken som befinner sig intill mudderverket. I normala fall kan dock fisken undvika de grumligaste områdena. Det är även möjligt att bullret som uppstår i samband med arbetena får fisken att fly från området. Partiklarna som frigörs i samband med muddringen avsätts på bottnarna, men kan vid stort vattenflöde i ån och kraftiga vattenståndsvariationer frigöras till vattnet. Transporten av fasta ämnen kan pågå under en längre tid tills materialet slutligen sedimenterar. Det är dock inte troligt att halterna fasta ämnen i detta skede stiger till en sådan nivå att det orsakar skada på fisken. Muddringens begränsande inverkan på fiskens näringstillgång torde inte inverka på fiskbestånden, eftersom muddringens verkningsområde är relativt litet till sin areal. Muddringens inverkan på fiskens vandring påverkas i hög grad av vattenkvalitetens utveckling i mynningsområdet under och efter muddringen. Under vintern, då muddringen utförs, sker ingen fiskvandring i större omfattning. Om det ännu under sommaren efter muddringen förekommer rikliga mängder fasta ämnen i vattnet är de möjligt att de fiskarter, som vandrar in från havet till ån för att leka, störs av grumligheten. Uppgrumlingen torde dock lägga sig ganska snart efter vårflödet och det är sannolikt att fiskens vandring mot ån på sommaren och hösten inte längre i märkbar grad påverkas av förändringarna i vattenkvaliteten. Uppgrumlingen kan även påverka fiskens lek i form av försämrad rom och yngelöverlevnad. Då det fasta materialet som frigörs i vattnet avsätts på bottnen, kvävs rommen av sedimenttäcket som uppstår. Detta gäller särskilt de höstlekande fiskarternas, vilkas rom ligger på bottnen under vintern. I Lappfjärds åmynning berörs främst vandringssiken och laken av det

7 Inverkan på fågelbeståndet Inverkan på skyddsområden 7 ta. Då en del av det redan sedimenterade materialet sätts i rörelse på nytt bl.a. under vårflödet kan även de vårlekande fiskarternas lek påverkas. Under den vinter eller de vintrar som muddringsarbetena pågår samt efterföljande somrar är det troligt att fiskfångsterna minskar i mynningsområdet och det intill belägna havsområdet i och med den avskräckande effekt, som vattnets uppgrumling och det av arbetena orsakade bullret har på fisken. Fisket som bedrivs i mynningsområdet påverkas också genom den nedsmutsning av fiskeredskap som uppgrumlingen orsakar. Försämringen av yngelproduktionen kommer också att märkas som en minskning av fångsterna. Om inte kompenserande åtgärder vidtas t.ex. i form av återställande av lekbottnar i det muddrade området är det troligt att förutsättningarna för det lokala sikbeståndet går förlorade med reducerade fångster som resultat. Öppnandet av den norra och den västra leden samt inrättandet av en ny östlig fiskled medför att särskilt havsöringens och vandringssikens vandringsmöjligheter förbättras och förutsättningarna för att fisken skall nå sina lekplatser blir bättre. Inrättandet av en ny fiskled begränsar märkbart fisket i den östra grenen av åfåran. Fågellivet berörs främst av deponeringen av massor. Vid en inventering som gjordes år 2002 av fågelfaunan på deponeringsområdena påträffades inga häckande utrotningshotade arter och det kunde inte heller med säkerhet konstateras att arter som ingår i EU:s fågeldirektiv skulle häcka på dessa områden. Art och parantalet på områdena var små. Områdena är så igenväxta att de inte har någon betydelse som rastplatser under fåglarnas flyttning. Svarthakedoppingen, som häckar i mynningsområdets norra del, kan påverkas om båttrafiken längs farleden ökar från nuvarande nivå liksom även andra vattenfåglar, som befinner sig i farledens närhet under häckningen eller under vår och höstflyttningen. I och med att de av muddringen orsakade förändringarna i vattengenomströmningen i mynningsområdet sannolikt inte blir märkbara, kommer projektet inte inverka på ett betydande sätt på Naturaområdets naturtyp estuarier (mynningsområden). Eftersom flygekorrens livsmiljö utgörs av skog torde muddringen inte ha någon nämnvärd betydelse för flygekorrens fortbestånd i området. Projektets inverkan på uttern är svår att bedöma, eftersom det inte finns säkra uppgifter om utterns förekomst i området. Muddringen berör de sydligaste delarna av fågelskyddsområdet norr om Skutholmen. Eftersom muddringsarbetena görs på vintern från is och inga deponeringsområden är belägna inom fågelskyddsområdet påverkas områdets status inte märkbart av själva muddringsarbete

8 8 na. Fågelskyddsområdets värde kan dock minska om båttrafiken ökar till följd av muddringen. Båttrafik Muddringens inverkan på båttrafiken är positiv i och med att muddringsdjupet om 2 m möjliggör båttrafik i mynningsområdet och åns nedre lopp med avsevärt större båtar än för närvarande. Projektet skapar förutsättningar för utvecklingen av hamnar och infrastruktur kring fritidsbåttrafik. HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i staden Kristinestad och berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Västra Finlands miljöcentral har konstaterat att deltat vid Lappfjärds å hör till nätverket Natura 2000 och programmet för skydd av fågelvatten. Åns fiskeekonomiska betydelse är stor bl.a. pga. förekomsten av havsöring. I ån förekommer dessutom flodpärlmussla. Muddringen berör ca 7 % av den yta på vilken Natura områdets naturtyp mynningsområden förekommer. Muddringens direkta inverkan i form av avlägsnande av vegetation och bottenfauna är sannolikt inte betydande, eftersom de på området förekommande arterna är vanliga. Den centrala frågan är hur omfattande muddringens inverkan blir på vattenströmningen och därigenom på deltats bildningsdynamik och strukturella drag. Sökanden borde presentera en utredning över huruvida man för att uppnå projektets mål behöver en sådan farledsbredd och ett sådant farledsdjup som avses i planen. Miljöcentralen har ansett att tillstånd kan beviljas. Projektet bör förverkligas i enlighet med principerna om bästa praxis från miljösynpunkt (BEP) och bästa tillgängliga teknik (BAT). Muddringen bör utföras i riktning nedströms. För att minska belastningen av fasta ämnen bör vattnet vid muddringen av huvudfåran ledas längs den norra och västra fåran och vid muddring av den norra och västra fåran bör vattnet ledas längs huvudfåran. Muddringsområdets kvicksilver och arsenhalter bör undersökas innan projektet förverkligas. Klorfenoloch dioxinhalterna i sedimentet som skall muddras borde undersökas med beaktande av att det förekommer sågar på avrinningsområdet. Därtill bör sedimentets biologiska giftighet undersökas. Utflödet av massor från deponeringsområdena tillbaka till havsområdet bör förhindras. Vid placering av material i närheten av vattenlinjen bör variationerna i havsvattennivån samt isens rörelser beaktas. I mån av möjlighet skall en vegetationszon eller vall lämnas mellan deponeringsområdena och vattenområdet. På deponeringsområde

9 9 na bör man göra fläckvisa planteringar eller möjliggöra uppkomsten av naturgräsvegetation för att minska erosionen. Miljöcentralen har föreslagit att muddermassorna vid sidan av deponering på de i planen avsedda deponeringsområdena även kunde transporteras till en plats som har miljötillstånd för mottagande av muddermassor t.ex. Härkmeri avstjälpningsplats. Miljöcentralen har föreslagit att det andra stycket i tillståndsbestämmelse 8) i det till ansökan bifogade förslaget till tillståndsbestämmelser skulle ändras så att tillståndshavaren åläggs kontrollera företagets effekter på vattenkvaliteten, vattendraget och de naturtyper och arter som varit grund för Natura 2000 området på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt. Kontrollprogrammet skall inlämnas till Västra Finlands miljöcentral för godkännande i god tid, minst sex månader före arbetet inleds. 2) Österbottens arbetskrafts och näringscentral (TE centralen) har konstaterat att Lappfjärds å tillsammans med sitt mynningsområde bildar en ur fiskeriekonomisk synpunkt viktig helhet. Lappfjärds å är en av fem åar i landet som fortfarande har en egen havsöringsstam. I ån förekommer, förutom de sedvanliga fiskarterna, även harroch vandringssikstammar, vilka förökar sig i ån. Vandringssikstammen är dock svag. Mynningsområdet utgör ett viktigt förökningsområde för fiskarna. Muddringen medför en negativ inverkan på de vårlekande fiskarternas lekplatser p.g.a. en sedimentering av fasta partiklar under och efter muddringsarbetet. En snabbare vattengenomströmning inom mynningsområdet försämrar även sannolikt bl.a. översvämningsängarnas betydelse som lekområden för fiskar. Projektet kan direkt förstöra möjliga förökningsplatser för sik, lake och nejonöga inom mynningsområdet. Partiklarna i vattnet orsakar dessutom en minskad överlevnad av rommen som vintertid finns inom området. Fiskarnas levnadsvillkor försämras i viss mån också genom att projektet inverkar negativt på bottendjurens förekomst. Grumligheten kan därtill störa fiskarnas vandring inom mynningsområdet och stigning upp i ån. Muddringen medför sannolikt ökad båttrafik, som inverkar negativt på fiskarnas förekomst och förökning. TE centralen har ansett att tillstånd kan beviljas under förutsättning att de av TE centralen framställda yrkandena beaktas. TE centralen har yrkat att den i planen framställda fiskleden bör utvidgas särskilt i de närmast havet belägna delarna av planeringsområdet. Den östra fiskleden bör ändras så att ledens västra gräns dras från Länsmanhälla rakt till de holmarna, som är belägna mellan Solaxgrunden och Vedgrunden. Ut mot havet bör gränsen dras från Solaxgrundens ända Gråskärsbådans södra ända Girsbergets södra ända linjemärket vid Bergströms sten (på grundkartan Girsberget) Hansnäsets norra linjemärke stranden vid Hansnässkatans norra ända Storstenens norra ända. Som motivering för yrkandet har TEcentralen framfört att en utvidgning av området som omfattas av fiskerestriktioner är nödvändig utgående från de uppgifter som finns att tillgå angående havsöringens och vandringssikens vandringsmönster samt att fiskledens sträckning enligt ansökan är omöjlig att efter

10 10 leva och övervaka, då den saknar kontaktpunkter till lokala landmärken. TE centralen har ytterligare yrkat att det skall göras en kartering av lakens, sikens och nejonögats lekplatser före utförandet av projektet. Ifall lekområden finns inom de planerade muddringsområdena bör dessa beaktas i planen och vid genomförandet av arbetet. Vid utförandet av arbetena bör en minimering av de skadliga effekterna på vattenkvaliteten eftersträvas genom användning av bästa möjliga teknik och metoder. Kontroll av fiskbestånden och fisket bör utföras på ett av Österbottens arbetskrafts och näringscentral godkänt sätt. Förslag till kontrollprogram bör tillställas TE centralen inom tre månader från att beslutet vunnit laga kraft. 3) Sjöfartsverket har konstaterat att farleden som skall muddras inte har inrättats som en offentlig farled och har inte heller utmärkts med remmare, trots att det finns en liten båthamn i övre delen av farleden. Om man önskar utmärka farleden som skall muddras med remmare och framställa den på sjökort bör förfarandet för tillstånd till utmärkning av farled beaktas. Sjöfartsverket har förordat muddring enligt planen. Farleden förbättrar förutsättningarna för båttrafiken och åns vattenströmning i deltaområdet. 4) Samkommunen för hälsovårdscentralen i Kristinestad Bötom har konstaterat att muddringen i huvudsak verkar gynna båttrafiken och rekreationen och är till mindre nytta för fiskens vandring. Samkommunen har yrkat att ifall tillstånd beviljas bör det i beslutet medtas en tillståndsbestämmelse om återställande av lekplatser, eftersom lek och yngelproduktionsplatser delvis går förlorade vid en muddring. Försurning och utsköljning från muddermassorna inverkar också negativt på fisken. I tillståndsbestämmelserna bör ingå noggrann uppföljning under en lång tid av de olika miljövärdena, särskilt fågel och insektliv, men även växtliv och vattenkvalitet samt estetiska värden såsom landskapets förändring. Det bör även förutsättas snabbt återställande eller minskning av eventuella oförutsedda skador. Ifall tillstånd beviljas bör muddringens omfattning och muddermassornas mängd minskas så långt som möjligt. Deponeringsområdena 1, 7 och 8 borde ersättas med något annat lämpligare område eller alternativt borde sökanden avstå från muddring av de massor som enligt planen skall deponeras på dessa. Deponeringsområde 1 utgör ett viktigt fågelområde och häckningsområde för många fågelarter och har i strandgeneralplanen betecknats som ett naturskyddsområde av lokal betydelse (SL2 område). Området är låglänt och det går inte att anlägga en vegetationsbård vid vattenlinjen som skulle hindra erosion och utsköljning. Deponeringsområdena 1 och 7 är viktiga flador samt lek och yngelområden för fisk. Om deponeringsområdena 7 och 8 används går två potentiella häckningsområden för rördrommen förlorade. 5) AA (Saltvik RNr 8:36, Härkmeri, Kristinestad) har konstaterat att den planerade fiskleden kommer att gå invid ön Grund som hör till fastigheten Saltvik RNr 8:36. Påminnaren har en stuga på ön. Från

11 11 fiskleden leder en grund båtled till ön. Påminnaren har anmärkt att hans tidigare framställning om att båtleden till ön bör muddras i samband med den planerade muddringen bör beaktas. 6) Sydbottens Natur och Miljö r.f. har motsatt sig restaureringen och har ansett att projektet endast gagnar båttrafiken. Projektet leder till en förändring av ålandskapet sålunda att vattengenomströmningen försnabbas och koncentreras till den fördjupade åfåran med påföljd att angränsande områden torkar ut och växer igen. Flere av deponeringsområdena har ett stort estetiskt värde och ett stort naturoch miljövärde. Deponeringsområdet öster om Fyrmästargrund är helt olämpligt. Natura området berörs av ingreppen och särskilt det känsliga fågellivet. Laxöringens vandring störs av projektet. Förklaring Sökanden har tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökanden har med anledning av Västra Finlands miljöcentrals yrkande angående en utredning om farledsbredden och farledsdjupet konstaterat att muddringsområdets bredd är ungefär densamma som den naturliga åfårans bredd. En minimibredd om 25 m och ett djup om 2,0 m behövs för att garantera säker båttrafik vid svåra väderförhållanden. Ledens djup 2,0 m motsvarar ett djup om ca 1,7 m räknat från medelvattenstånd. Om vattennivån fortsätter att sjunka i nuvarande takt minskar vattendjupet med 25 cm på 50 år. Bottnarna på muddringsområdet utgörs av erosionsbottnar bestående av mineralogent material och därmed är det osannolikt att det skulle finnas betydande avlagringar av klororganiska föreningar i bottnarna. Undersökningar av bottensedimentets klor och arsenhalt kan dock ingå som en del av de kontrollundersökningar som görs under arbetenas gång. Sökanden har godkänt de av miljöcentralen framförda yrkandena om iakttagande av bästa praxis från miljösynpunkt (BEP) och bästa tillgängliga teknik (BAT), utförande av muddringen i riktning nedströms och sättet för avledande av vattnet under arbetenas gång samt metoder för förhindrande av utflödet av massor från deponeringsområdena tillbaka till havsområdet. Vid sidan av deponering av muddermassor på deponeringsområdena kan massorna transporteras också till en plats som har miljötillstånd för mottagande av muddermassor, ifall det är ekonomiskt möjligt och massorna lämpar sig för ändamålet. Sökanden har godkänt miljöcentralens förslag till ändring av förslaget till tillståndsbestämmelser. Sökanden har med anledning av Österbottens arbetskrafts och näringscentrals (TE centralen) påminnelse framfört att områdena som skall muddras utgör endast en liten del av lekområdena för mynningsområdets vårlekande fiskarter. Även efter muddringen kommer det att finnas låglänta vegetationstäckta strand och vattenarealer i mynningsområdet som är lämpliga för vårlekande fiskarters reproduktion. Sedimenteringen torde inte bli så vidsträckt och omfattande att den i betydande grad skulle begränsa fiskens reproduktion i mynningsområdet. Det är inte sannolikt att rom och yngelmängden skulle vara den begränsande faktorn för områdets fiskbestånd och

12 12 en reduktion av lekarealerna torde inte på längre sikt medföra betydande skadliga effekter på fiskbestånden eller fiskfångsterna. På basis av de uppgifter sökanden har använder nejonögat inte mynningsområdet för fortplantning, utan dess lekområden är belägna på grusbottnar i forsar. Vandringssikens lekområden är belägna utanför projektets verkningsområde och inom detta område finns inte heller lekområden för laken. Minskningen av bottendjur på projektets verkningsområde är kortvarig och har inte någon märkbar inverkan på fiskarnas näringsanvändning. Den av projektet orsakade grumligheten upphör snabbt efter att muddringsarbetena avslutas. Fiskens vandring styrs främst av feromoner och de orienterar inte med hjälp av synen. Båttrafiken ökar inte pga. projektet, utan koncentreras endast till bestämda leder. Beträffande TE centralens yrkande angående en utvidgning av fiskleden har sökanden anfört att ifall fiskledens gränser inte entydigt bestäms av landmärken kommer fästpunkterna för gränserna att markeras med stora stenar. Det är inte motiverat att förplikta sökanden att ändra fiskleden på havsområdet, eftersom detta område inte hör till projektets verkningsområde. Sökanden har godkänt TEcentralens yrkande angående utförande av kontroll av projektets inverkan på fiskbestånden och fisket, men har föreslagit att förslaget till kontrollprogram skall tillställas TE centralen minst sex månader före arbetena inleds. Sökanden har godkänt att en kartläggning av lekplatser för siken innefattas i kontrollskyldigheten. Sökanden har med anledning av Sjöfartsverkets påminnelse konstaterat att utmärkning av leden sköts på sakenligt sätt efter att muddringen färdigställts. Samtidigt fattas beslut om behovet att framställa leden på sjökort. Sökanden har med anledning av Samkommunens för hälsovårdscentralen i Kristinestad Bötom yrkande angående återställande av lekplatser konstaterat att en kartläggning av fiskarnas och i synnerhet vandringssikens föröknings och yngelproduktionsplatser kan innefattas i kontrollskyldigheten. Ifall det upptäcks förändringar på dessa platser till följd av projektet kommer sökanden att diskutera saken med TE centralen. Sökanden har ansett att den föreslagna kontrollen är tillräcklig. För oförutsedda skador är sökanden ersättningsskyldig i enlighet med vattenlagen. Beträffande yrkandet gällande minskning av muddringens omfattning och muddermassornas mängd har sökanden framfört detsamma som ovan beträffande Sydvästra Finlands miljöcentrals motsvarande yrkande. Eftersom deponeringsområde 1 i områdets strandgeneralplan har beteckningen SL 2 har sökanden anhållit om och fått ett tillstånd för miljöåtgärder i enlighet med markanvändnings och bygglagen. Angående betydelsen av deponeringsområde 1 som fågelområde har sökanden konstaterat att deponeringsområde 1 har minskats från 4,5 ha i den ursprungliga planen till 2,5 ha. Deponeringsområdet har nu förlagts till ett område intill Fyrmästargrund som delvis redan tidigare har använts som deponeringsområde för muddermassor. Om

13 Bemötande med anledning av förklaringen 13 rådet har avgränsats så att vattenområden berörs endast i ringa grad. Samma naturtyp finns bl.a. söder om deponeringsområdet och även väster om Fyrmästargrund, där det ifrågavarande området har införlivats i nätverket Natura Användningen av deponeringsområde 1 medför en förlust av ett häcknings och födoområde för fåglar som lever på strandängsområden. Tillgängligheten till motsvarande naturtyp är dock relativt stor i närområdet och projektet medför därmed inte en sådan förändring som skulle hota en enskild arts eller naturtyps förekomst i Lappfjärds åmynning. Beträffande deponeringsområdenas 1 och 7 karaktär av flada har sökanden konstaterat att dessa områden inte kan anses vara i naturtillstånd. På deponeringsområde 1 har redan tidigare deponerats massor. Områdets storlek har reducerats så att massorna inte behöver placeras på vattenområdet. Muddermassorna kalkas, vilket hindrar sur utsköljning, varvid det närbelägna vattenområdet fortfarande kan fungera som lek och yngelområde. Vid ibruktagandet av det ifrågavarande deponeringsområdet byggs en vall av fast material längs kanterna som gränsar till vattenområdet. Runt deponeringsområde 7 går en väg och det finns fritidsbostäder i närheten. Deponeringsområde 7 består av torr mark med undantag av en liten vattensamling och kan inte fungera som lek och yngelområde. Områdena 7 och 8 har angivits som lämpliga områden för rördrom, men enligt tillgängliga uppgifter har arten dock inte förekommit på någondera platsen. I samband med planeringen av projektet har 17 möjliga områden för deponering kartlagts, av vilka de lämpligaste har valts ut. Sökanden har med anledning av Sydbottens Natur och Miljö r.f.:s påminnelse konstaterat att enligt beräkningar som gjorts med en strömningsmodell kommer vattenströmningarna som följd av muddringen att ändras endast lite, med undantag av den uträtning som görs strax efter åmynningen. Beträffande det som påminnaren framfört om deponeringsområde 1 har sökanden framfört detsamma som ovan med anledning av Samkommunens för hälsovårdscentralen i Kristinestad Bötom påminnelse. Projektets och båttrafikens effekter har inte bedömts bli så omfattande att de skulle äventyra Naturaområdets egenskaper eller enskilda arter. Med projektet strävar man till att säkra den vandrande fiskens, såsom laxöringens, fria vandring upp i ån till fortplantningsområdena i Lappfjärds Storå. Sökanden har med anledning av AA:s påminnelse konstaterat att genomförandet av projektet inte minskar vattendjupet i påminnarens båtled. Eftersom fördjupandet av den nämnda båtleden antecknats i avtalet, som ingåtts mellan sökanden och påminnaren, så kommer detta även att utföras. Västra Finlands miljöcentral har tillställt miljötillståndsverket sitt bemötande beträffande sökandens förklaring till den del denna gällde miljöcentralens ställningstaganden. Miljöcentralen har ansett att projektets inverkan på naturtypen mynningsområden i viss

14 14 mån baserar sig på uppskattningar, vilket beror på landhöjningen och den stigande havsvattennivån. Inom ramen för kontrollen bör i enlighet med miljöcentralens framställning till tillståndsbestämmelse 8) utredas företagets inverkan på Natura 2000 naturtyperna och särskilt naturtypen mynningsområden. I tillståndsbestämmelserna bör innefattas ett förordnande om att ärendet, före eventuella senare underhållsrensningar, skall tillställas Västra Finlands miljöcentral för handläggning. Vid denna bedöms projektets verkningar på naturtypen mynningsområden på basis av resultaten från uppföljningarna och behovet av ett eventuellt nytt tillstånd. Utlåtande Västra Finlands miljöcentral har på miljötillståndsverkets begäran tillställt sitt utlåtande beträffande huruvida de i planen avsedda deponeringsområdena 1 och 7 är lämpliga för deponering av muddermassor. Miljöcentralen har framfört att massorna i första hand borde transporteras till en plats, där muddermassor kan emottas t.ex. Härkmeri avstjälpningsplats. Om massorna inte kan användas för återvinning t.ex. vid iståndsättningen av nämnda avstjälpningsplats kan deponering av massorna på de i ansökan avsedda deponeringsplatserna tas till bedömning. På basis av den av miljöcentralen utförda besiktningen i terrängen är deponeringsområde 1 inte beläget på den angränsande fladans vattenområde. På deponeringsområdet finns skog och för stränder typisk gräsväxtlighet. På området har i samband med tidigare muddringar placerats muddermassor på ett område som dock varit betydligt mindre än det i ansökan avsedda. Deponeringsområdet är beläget väster om ett viktigt lek och yngelområde. Miljöcentralen har ansett att deponering av massor på deponeringsområde 1 är möjligt om deponeringsområdet avgränsas så att massorna i sin helhet deponeras på landområde och inte på det angränsande vattenområdet. Beträffande övriga åtgärder som bör vidtagas vid deponeringen har miljöcentralen framfört detsamma som i sin påminnelse med anledning av ansökan. Ifall man lyckas med dessa åtgärder inverkar deponeringen inte på ett betydande sätt på det angränsande vattenområdets tillstånd. Vid miljöcentralens besiktning på deponeringsområde 7 var havsvattenståndet + 22 cm och deponeringsområdet var täckt av 5 30 cm vatten. Området är ungefär på samma nivå som medelvattenståndet i havet. På grund av sin låglänthet lämpar sig området ganska dåligt för deponering. I områdets mittersta del fanns ett litet vattenområde, på vilket det fanns mera vatten. Miljöcentralen har inte med säkerhet kunna ta ställning till huruvida området har någon fiskeekonomisk betydelse, men p.g.a. områdets begränsade storlek och omgivande vägar och vägdiken är detta osannolikt. Miljöcentralen har ansett att området kan användas för deponering. Det bör dock fästas särskild uppmärksamhet vid massornas stabilitet. Vid områdets mynningsdel bör byggas en tät vall, som hindrar utflödet av massor tillbaka till vattenområdet. Om mängden muddermassor under arbetenas gång konstateras vara mindre än väntat bör det inte deponeras massor på det ifrågavarande området.

15 MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Processuella avgöranden 15 1) Miljötillståndsverket lämnar det av Österbottens arbetskraftsoch näringscentral framförda yrkandet om utvidgande av fiskleden jämfört med den i ansökan avsedda fiskledens sträckning utan prövning. 2) Miljötillståndsverket lämnar det av AA framförda yrkandet om muddring av en båtled till ön Grund utan prövning. Motivering 1) och 2) De åtgärder som dessa yrkanden avser omfattas inte av nu ifrågavarande ansökan Avgörande av tillstånd Tillståndsbestämmelser Miljötillståndsverket beviljar staden Kristinestad tillstånd för restaurering genom muddring av vattenlederna i Lappfjärds ås nedre lopp på det i Härkmeri by belägna samfällda vattenområdet RNr 876:1 och det i Lappfjärd by belägna samfällda vattenområdet RNr 876:1 samt deponering av muddermassorna i staden Kristinestad i enlighet med den till ansökan bifogade planen. Företaget förorsakar inte på förhand sett skada, men eller annan förlust av förmån som skall ersättas enligt vattenlagen. Tillståndshavaren skall följa stadgandena i vattenlagen och tillståndsbestämmelserna nedan. 1) Muddringen av vattenområdena och deponeringen av muddermassorna skall utföras på ett sådant sätt att vattenområdet och dess användning förorsakas minsta möjliga men. Arbetena bör utföras så att uppgrumlingen av vattnet är möjligast ringa. Muddringen bör utföras i riktning nedströms. Vid muddringen av huvudfåran bör åns vatten ledas längs den norra och den västra fåran och vid muddring av den norra och den västra fåran bör åns vatten ledas längs huvudfåran. Muddringsarbetena skall utföras möjligast kontinuerligt under tiden ) Muddermassornas mängd får uppgå till sammanlagt högst m 3 ftr. 3) Muddermassorna bör i mån av möjlighet transporteras till en plats som godkänts för hantering av dylika massor och återvinnas. Om detta inte är möjligt skall massorna deponeras på de deponeringsområden som angivits i den till ansökan bifogade plankartan av , skala 1: Vid deponering av muddermassor på de

16 16 poneringsområde 1 får endast de delar av området användas vilka även under högvattenstånd utgör landområden. Deponeringsområde 8 får användas för deponering av massor endast i sista hand. Muddermassorna skall deponeras på ett sådant sätt och strandlinjen vid deponeringsområdena skall förstärkas så att muddermassorna inte under några omständigheter kan rinna tillbaka till havet. Muddermassornas surhet (ph) bör mätas och massorna bör vid behov kalkas. 4) Efter att arbetena slutförts skall muddrings och deponeringsområdena och dessas omgivningar uppsnyggas och försättas i vederbörligt skick. Deponeringsområdena skall återställas och anpassas till miljön. 5) Arbetena skall påbörjas inom tre år och slutföras inom fem år efter det att detta beslut vunnit laga kraft, vid äventyr att tillståndet annars förfaller. 6) Tillståndshavaren skall på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt utföra kontroll av arbetets utförande samt av företagets inverkan på vattenkvaliteten och de naturvärden, för vilkas skydd det ifrågavarande området införlivats i nätverket Natura Tillståndshavaren skall utföra kontroll av företagets inverkan på fiskbestånden och fiskens lekområden samt på fisket på ett av Österbottens arbetskrafts och näringscentral godkänt sätt. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande senast sex månader före inledandet av arbetena. Kontrollresultaten skall tillställas ovannämnda myndigheter och miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna skall dessutom på begäran ges sakägarna till påseende. 7) Om det i samband med kontrollen av företagets verkningar framgår att det finns lekområden för fisk på företagets verkningsområde bör tillståndshavaren särskilt avtala med Österbottens arbetskraftsoch näringscentral om beaktandet av dessa vid utförandet av arbetena. 8) De skador som eventuellt uppstår av arbetets utförande och som omedelbart framträder skall utan dröjsmål ersättas, såvida ej annat avtalas. 9) Tillståndshavaren skall skriftligen på förhand meddela om inledandet av arbetena till Västra Finlands miljöcentral, Österbottens arbetskrafts och näringscentral och till miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad.

17 17 10) Sedan byggnadsarbetena slutförts skall därom inom 60 dagar skriftligen meddelas miljötillståndsverket och de i tillståndsbestämmelse 9) nämnda myndigheterna. Motivering Muddringen är behövlig för att förbättra fiskens möjligheter till vandring upp i ån och för att styra båttrafiken till för miljön möjligast fördelaktiga områden, vilket höjer rekreationsvärdet för åns mynningsområde samt förbättrar fiskerihushållningens tillstånd och fiskemöjligheterna. Muddringen förorsakar lokalt uppgrumling av vattenområdet, vilket kan medföra skadliga verkningar på fiskbestånden och fisket. Uppgrumlingen är som kraftigast under arbetenas gång. Därefter minskar den till en nivå, som inte torde orsaka skada på fisken, även om partiklar som avsatts på bottnen åter kan frigöras till vattnet vid stora vattenflöden i ån under en längre tid efter muddringen. Tillståndshavaren har ålagts utföra muddringsarbetena möjligast kontinuerligt och tidsperioden, under vilken arbetena får utföras, har begränsats för att minska de av arbetena förorsakade menen. I tillståndsbestämmelserna 1) och 3) har innefattats även övriga bestämmelser angående förfarandet vid utförandet av muddringen och deponeringen för att minska den av dessa åtgärder orsakade uppgrumlingen. I viss mån kompenseras de eventuella skadliga verkningarna på fiskbestånden av att särskilt havsöringens och vandringssikens vandringsmöjligheter förbättras till följd av öppnandet av den norra och den västra leden och av ändringen av fiskledens läge på det sätt som framgår nedan. Förutsättningarna för att fisken skall nå sina lekplatser blir därmed bättre. Enligt Västra Finlands miljöcentrals utlåtande som grundar sig på de iakttagelser som miljöcentralen gjort vid sin besiktning på deponeringsområdena 1 och 7 är dessa inte belägna på områden som skulle utgöra i 1 kap 15a vattenlagen avsedda flador. Då deponeringen av muddermassor utförs i enlighet med förordnandena i tillståndsbestämmelse 3) kan massorna deponeras på de deponeringsområden som angivits i den till ansökan bifogade planen utan att detta heller skulle inverka på dylika flador. Vattenområdena som skall muddras och strandområdena intill dessa hör till Natura området Lappfjärds våtmarker (FI ). Den naturtyp som i första hand berörs av muddringen är estuarier (mynningsområden). De av muddringen orsakade förändringarna i vattengenomströmningen i mynningsområdet blir sannolikt inte märkbara. Muddringens verkningar berör inte strandområdena ovanför vattenytan. Den i Natura området förkommande flygekorrens livsmiljö utgörs av skog och muddringen inverkar därmed inte på dess fortbestånd i området. Det har förblivit oklart huruvida det alls förekommer utter i Natura området. På dessa grunder och med beaktande av att muddring utförs endast på en liten del av Natura området försämrar muddringen på förhand sett inte de naturvärden, för vilkas skydd de ifrågavarande områdena införlivats i nätverket Natura Tillståndshavaren har dock i tillståndsbestämmelse 6) ålagts utföra kon

18 18 troll av företagets inverkan på de naturvärden, för vilkas skydd det ifrågavarande området införlivats i nätverket Natura 2000 för att verkningarna till denna del skall bli dokumenterade. Deponeringsområdena för muddermassorna är belägna utanför Natura området. Med beaktande av det ovan anförda är nyttan av företaget avsevärt större än de skador, men eller andra förluster av förmåner som företaget medför. Lagrum 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen Ändring av fiskledens läge Miljötillståndsverket ändrar den i Lappfjärds å i staden Kristinestad belägna fiskledens läge, vars gränser utretts och utmärkts genom lantmäteriförrättning nr som registrerats , på det sätt som framgår av den till ansökan bifogade plankartan av , skala 1: Motivering Lagrum Ikraftträdande Efter muddringarna och ändringen av fiskledens läge är fiskleden belägen på fårans djupaste område, i vilket vattenströmningen koncentreras. Strömningen styr havsöringen och vandringssiken att använda fåran vid dessas vandring upp i ån. Eftersom fiske med stående redskap är förbjudet i fiskleden förbättrar denna de ifrågavarande arternas tillträde till sina lekområden i ån mom. lagen om fiske Ändringen av fiskleden träder i kraft då muddringsarbetena slutförts och sökanden meddelat om detta på det sätt som avses i tillståndsbestämmelse 10) och då sökanden därtill underrättat dem som fiskar på området om ändringen av fiskledens läge samt om de i 25 lagen om fiske stadgade begränsningarna. Utlåtande om påminnelser och yrkanden Muddringens omfattning På de grunder som framgår av motiveringarna till avgörandet av tillstånd föreligger det förutsättningar för beviljande av tillstånd i enlighet med ansökan. Deponeringsområdenas lämplighet Beträffande yrkandena angående deponeringsområdenas 1 och 7 karaktär av flada hänvisar miljötillståndsverket till det i motiveringarna till avgörandet av tillstånd framförda. Trots att deponeringsområde 1 utgör ett häcknings och födoområde för fåglar medför deponering av muddermassor på detta område inte en sådan förändring, som skulle äventyra någon fågelarts förekomst i området, eftersom tillgängligheten till motsvarande naturtyp är relativt stor i närområdet. Även om deponeringsområdena 7 och 8 skulle utgöra lämpliga häck

19 19 ningsområden för rördrom har det inte påvisats att den skulle förekomma på någondera området. På basis av iakttagelser gjorda av Västra Finlands miljöcentral vid besiktningen på deponeringsområdena 1 och 7 har deponeringsområde 1 inte någon betydelse som lek och yngelområde för fisk, eftersom det är beläget på landområde. Deponeringsområde 7 konstaterades vara ungefär på medelvattennivå och endast i områdets mittersta del fanns ett litet vattenområde. Av denna orsak och med beaktande av de omgivande vägarnas och vägdikenas inverkan har sannolikt inte heller detta deponeringsområde någon större betydelse som lek och yngelområde för fisk. Kontrollen av företaget Tillståndshavaren har i tillståndsbestämmelse 6) ålagts utföra kontroll av företaget och dess verkningar på ett av Västra Finlands miljöcentral och Österbottens arbetskrafts och näringscentral godkänt sätt. De ifrågavarande myndigheterna har i samband med godkännandet av kontrollprogrammen möjlighet att inverka på kontrollens omfattning. Företagets inverkan på fiskens lekområden På basis av de uppgifter som tillställts miljötillståndsverket är det osäkert huruvida det finns lekområden för sik och lake på muddringens verkningsområde. Däremot leker nejonögat inte i mynningsområdet utan högre upp i ån. Tillståndshavaren har i tillståndsbestämmelse 6) ålagts utföra kontroll av företagets inverkan även på fiskens lekområden. Om det i samband med kontrollen framgår att det finns lekområden på muddringens verkningsområden skall tillståndshavaren i enlighet med tillståndsbestämmelse 7) avtala med Österbottens arbetskrafts och näringscentral om beaktandet av dessa vid utförandet av arbetena. Företagets inverkan på fågelbeståndet och insekter I tillståndsbestämmelserna har inte innefattats någon skyldighet för tillståndshavaren att utföra kontroll av företagets inverkan på fågelbeståndet eller insekter i det ifrågavarande området, eftersom denna inverkan på förhand sett inte blir nämnvärd. Vid inventering av fågelfaunan på deponeringsområdena har inte påträffats några häckande utrotningshotade arter och det har inte heller konstaterats att arter som ingår i EU:s fågeldirektiv skulle häcka på dessa områden. Den hotade kovetenätfjärilen har inte påträffats på mynningsområdets strandängar. Tillståndshavaren har dock i tillståndsbestämmelse 6) ålagts utföra kontroll av företagets inverkan på de naturvärden, för vilkas skydd det ifrågavarande området införlivats i nätverket Natura 2000.