INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ARBETE: VAD SÄGER FORSKNING?

Transkript

1 INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ARBETE: VAD SÄGER FORSKNING? Vernica Lövgren Institutinen för scialt arbete Umeå Centrum för funktinshinderfrskning

2 BAKGRUND Vernica Lövgren Urban Markström, Lenart Sauer, Frte: författare Magnus Tideman, prfessr, La Trbe University, Melburne Högsklan i Halmstad Vernica Lövgren, fil dr, Umeå universitet Kristina Szönyi, fil dr, Högsklan i Halmstad La Trbe University, Melburne Samhällsföreträdare Abbas Haghj, FUB Cnny Bergkvist, Tidigare rådgivare i Riks-Klippan

3 FN:S KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Artikel 27 Arbete ch sysselsättning Knventinsstaterna erkänner rätten till arbete för persner med funktinsnedsättning på lika villkr sm för andra. - innefattar rätten att kunna förtjäna sitt uppehälle genm fritt valt eller antaget arbete på arbetsmarknaden - i en arbetsmiljö sm är öppen, sm främjar integratin ch är tillgänglig för persner med funktinsnedsättning. - Knventinsstaterna ska skydda ch främja förverkligande av rätten till arbete [ ]

4 (LÖNE)ARBETE - DOMINERANDE LIVSFORM (LINDQVIST 2009) (löne)arbetets mervärden: -försörjning -scialt sammanhang -självkänsla ch identitet -struktur på vardagen -mening -psitivt för hälsa ch livskvalitet -delaktig i samhällslivet Vissa spänningar: Arbete sm rättighet versus arbete sm skyldighet Arbete sm hälsfrämjande versus hälsbringande

5 FOLK HAR KALLAT OSS MIFFON NU VILL VI VISA VAD VI KAN DN :05 Har samma drömmar sm andra: Betalt arbete resa smmarstuga etc. 5

6 Figur 16. Utveckling av eknmisk standard i födelsekhrter års prisnivå ÄN TYDLIGARE PÅ LÄTTLÄST Staterna säger ja till att persner med funktinsnedsättning har rätt till arbete sm andra. De ska få lön ch kunna leva på sitt arbete De ska kunna arbeta på arbetsplatser där andra arbetar ch sm är tillgängliga för persner med funktinsnedsättning [ ] 1965, ej a ers 1970, ej a ers 1975, ej a ers 1980, ej a ers 1965, a ers 1970, a ers 1975, a ers 1980, a ers Källa: Beräkningar från LINDA ch STORE

7 VAD KAN FORSKNING BIDRA MED? Pusselbitar av kunskap ch förståelse Flertal mätprblem Hetergen grupp Olika definitiner Intellektuell funktinsnedsättning Arbete Arbetsförmåga Olika välfärdssystem Arbete i relatin till persner med intellektuell funktinsnedsättning alltid haft aktualitet men ägnats lite frskningsintresse

8 LÄGET Marginaliserad psitin på arbetsmarknaden Sysselsättningsgrad stabilt låg, Natinellt såväl sm internatinellt Mätprblem, Scialstyrelsen: Få går från sysselsättning (DV) till arbete, Arvidssn (2016): Fler utan känd sysselsättning än tidigare studier (NEET; UVAS),

9 SYSSELSÄTTNING ÅR 2011 FÖR FORNA GYMNASIESÄRSKOLEELEVER ( ) 47 % daglig verksamhet 24 % utan känd sysselsättning 22,4 % i arbete (87,6 % lönesubventin) 6,6 % studerade (Arvidssn 2016) Observera: 2010 års skllag ch refrmerad gymnasiesärskla 2013 har medfört färre elever ch ngt annan sammansättning

10 VAD PÅVERKAR MÖJLIGHETERNA? Vanligt med fkus på individers förmåga, men hinder ch möjligheter återfinns ch uppstår i samspel mellan faktrer på lika nivåer, -regelverk (klliderande ch/eller samverkande), -attityder (hindrande - främjande), en hårdnande arbetsmarknad -höga krav på flexibilitet ch prduktivitet -fler persner anses inte passa in, år 1992 fick 10% av de arbetssökande handikappkd, år 2011 var det 25,3% (Jacbssn & Seing 2013) strukturer slår igenm på flera mråden (t.ex. genus, etnicitet),

11 DAGLIG VERKSAMHET SOM ARBETE Å ena sidan: Brister in inflytande: får se vad arbetsanpassaren skaffar, Arbetsmral: göra sm man blir tillsagd, inte klaga då man kan bli helt utan, r över att få sparken, svårt att få nytt arbete Å andra sidan: DV rättighet enligt LSS Beskrivna inlåsningsmekanismer mtrväg från gymnasiesär till DV verksamheter berende av sina brukare brister i samverkan m. andra myndigheter ch mgivande samhälle klliderande välfärdssystem

12 FRÄMJANDE Att möjligheter till arbete uppmärksammas ch integreras i arbetssättet, Fkus på persners möjligheter snarare än svårigheter, på miljö snarare än individ Anpassning av miljö + krav Funktinshinder Förstärkning av förmåga Miljörelativ förståelse av funktinshinder

13 Strukturerat ch långsiktigt stöd tid har betydelse på flera sätt! sm är individualiserat ch flexibelt, FRÄMJANDE, FORTS. matchning mellan enskildas preferenser ch arbetsplatsens förutsättningar, frmella OCH infrmella stödstrukturer place-then-train stöd sm gagnar både den enskilde ch arbetsplatsen, ch samrdnat ch samverkat bl.a. för att undanröja hinder inm andra delar av livet (eknmi, transprter, barnmsrg, hushåll) Gemensamt överrdnat mål = delaktig i samhället

14 KUNSKAPSLUCKOR Erfarenheter: från persner med intellektuell funktinsnedsättning ch arbetsgivare Hur lagstiftning ch resursfördelning: skapar möjligheter ch hinder Sysselsättningssituatin ch effekter av stöd över tid Utbildning ch arbetslivserfarenheters innebörd ch betydelse Genus-, etnicitets- ch åldersperspektiv Alternativ, t.ex. daglig verksamhet sm meningsfull sysselsättning

15 TACK FÖR ERT INTRESSE! Vernica Lövgren Institutinen för scialt arbete