Sysselsättning och social rättvisa

Transkript

1 Sysselsättning och social rättvisa

2 Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet ( ) rätt till lika lön för lika arbete ( ) rättvis och tillfredsställande ersättning för det arbete som utförs (FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Artikel 23) Konventionsstaterna erkänner rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning på samma villkor som för andra. Det innefattar rätten att kunna tjäna sitt uppehälle genom fritt valt eller antaget arbete på arbetsmarknaden och i en arbetsmiljö som är öppen, som främjar integration och är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning (Konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 27) Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. (Regeringsformen 1 kap, 2 ) Det finns svårigheter att följa arbetsmarknadsetableringen för unga med funktionsnedsättning. Exempelvis går det inte att via register följa upp elever som har gått i grund- och gymnasiesärskola eftersom individuppgifter inte registreras för dessa skolformer. Kunskaperna om riskerna för unga med funktionsnedsättning att varken arbeta eller studera är därför begränsade. (SOU 2013:74, s. 111)

3 Syfte a) öka kunskapen om vilka typer av sysselsättning som personer med intellektuell funktionsnedsättning har efter avslutad gymnasiesärskola b) åskådliggöra mönster och faktorer som kan bidra till skillnader vad gäller typ av sysselsättning c) skapa ett nationellt register som möjliggör kvantitativa analyser, longitudinella studier och utgör underlag för kvalitativa fördjupande studier

4

5 Syfte? Skolverket? Etikansökan! Vem HURPID är du?! f.d. elever Hela Sverige

6 + ProgramTyp HURPID Personnummer Kön Skolkommun Gymnasieprogram Examensår LSS Personnummer Personkrets Boendekommun Vilka insatser Vilken omfattning Beviljande kommun Verkställande kommun LISA Demografi Utbildning Sysselsättning Inkomst + Mamma och pappa

7

8 Studie Daglig verksamhet Förvärvsarbete Studier "Någon annanstans"

9 Lägre andel än förväntat som har sysselsättningen daglig verksamhet. Pipeline -myten (från gymnasiesärskolan till daglig verksamhet för det stora flertalet) kan vi slå hål på. Få, men högre andel än förväntat som har ett förvärvsarbete Små privata företag som anställer. Betydligt större andel män än kvinnor i förvärvsarbete. Betydligt större andel än förväntat som varken återfinns i daglig verksamhet, i förvärvsarbete eller i studier. De har så att säga hamnat någon annanstans. Research and Practice in Intellectual and Developmental Disabilities

10 339 av (2,8%) 243 män 96 kvinnor Studie 2 (Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities) I arbetskraften I arbete Ej daglig verksamhet Ej studerande Ej i arb.mark.pol åtgärder Ej aktivitetsersättning Ej lönebidrag Fler än förväntat men få 30% Totalt i HURPID: 15.6% i arbete 2/3 små privata företag, 1/3 off. 1. Vård-, omsorgspersonal 2. Köks-, restaurangbiträde 3. Städare kr/mån 70% Totalt i HURPID: 27.2% i arbete 5/6 små privata företag 1. Detaljhandel 2. Byggnadshantverkare 3. Maskinoperatör kr/mån ( kr/mån) Skillnad i sysselsättningsgrad: 11.6 procentenheter (nationellt 3-5)

11 Studie 3 Tidsskrift for velferdsforskning

12

13 Boendekommuner inom

14 Oddskvot

15 Kommungrupp Daglig verk. Förv. arbete Studerar Annanstans Kommungrupp Storstad 1.18* 0.79** Större stad 1.27*** *** Förortskom * * Glesbygdskom Övriga (ref.) Sambanden är justerade för kön, gymnasiesärskoleprogram, examensår.

16 Geografisk region Daglig verk. Förv. arbete Studerar Annanstans Region Stockholm * 0.99 Mellersta (ref) Södra 0.75*** * Västra 1.24** 0.78*** Norra 1.19** 0.77*** Sambanden är justerade för kön, gymnasiesärskoleprogram, examensår.

17

18 Studie 4

19 Utbildning? Födelseland? Utbildning + Födelseland? Mamma? Pappa? Ma/Pa?

20 Utbildningsnivå DV FA ST EW Totalt n % n % n % n % n Mammas utbildningsnivå Grundskola Gymnasium Högskola Totalt Pappas utbildningsnivå Grundskola Gymnasium Högskola Totalt

21 Födelseland DV FA ST EW Totalt n % n % n % n % n Mammas födelseland Sverige Norden Europa Världen Pappas födelseland Sverige Norden Europa Världen

22 Mamma Norden MaPa Födelseland MamNorden x MamHögskola Daglig verksamhet Sysselsättning efter gy.sär. MaPa Utbildningsnivå Mamma Högskola

23 Funktioner Martha Nussbaum Social rättvisa: Förmågemodellen Förmågor Basala förmågor Inre förmågor (+ politiska, sociala och ekonomiska omständigheter) Kombinerade förmågor Nancy Fraser Social rättvisa: Erkännande Social orättvisa som kulturellt präglad Omfördelning Social orättvisa som socio-ekonomiskt präglad

24 Basala kapabiliteter INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Omfördelning Erkännande Inre kapabiliteter UTBILDNINGSBAKGRUND SOCIAL BAKGRUND Sociala, politiska och ekonomiska omständigheter BOENDEKOMMUN Möjlighets- och handlingsutrymme DV ST FA EW Kombinerade kapabiliteter

25

26

27

28 1. Öka kunskaperna om de som inte har daglig verksamhet, ett förvärvsarbetar eller studerar efter gymnasiesärskolan - Bakgrundsfaktorer - Ekonomiska stöd - Välfärdsinsatser - Vilka faktorer spelar roll för att befinna sig i denna grupp? - Hur ser mönster ut över tid? 2. Öka kunskaperna om familjesituationen hos unga vuxna som har gått i gymnasiesärskolan och som inte är i arbete, utbildning eller daglig verksamhet. - Samband mellan familjestatus och tillvaro någon annanstans? - Skillnader i förhållande till andra sysselsättningstyper? - Mönster i relation till bakgrundsfaktorer som kön, ålder och om en person har invandrat till Sverige? 3. (kvalitativ) 4. (kvalitativ)

29 TACK!