Sammanfattning av workshop: Anställningsbarhet och uppgiftsförskjutning hur säkrar vi kompetens och kvalitet?

Transkript

1 Sammanfattning av workshop: Anställningsbarhet och uppgiftsförskjutning hur säkrar vi kompetens och kvalitet? Innehåll Bakgrund... 1 Deltagare... 1 Sammanfattning av diskussionen om vårdbiträde undersköterska... 1 Diskussionspass 1: Undersköterska vs vårdbiträde skillnader och krav... 2 Diskussionspass 2: Hur kan vi tänka nytt för att hjälpa in nya möjliga målgrupper till arbete inom vård och omsorg?... 3 Diskussionspass 3: Hur kan vi hjälpas åt att skapa inkluderingsvänliga arbetsplatser?... 4 Vad ser vi för möjligheter om vi tänker out of the box?... 5 Medskick till VO-College regionala styrgrupp... 5 Utbildningsmöjligheter till undersköterska utöver reguljär utbildning... 5 Avsiktsförklaring om kompetenshöjning i äldreomsorg och hälso- och sjukvård... 5 Beslut om vårdbiträdeutbildningsinnehåll... 6 Ny upphandling av arbetsmarknadsutbildning... 7 KIVO... 7 Bakgrund Det blir allt svårare att rekrytera kvalificerad personal samtidigt som personalbehovet väntas ökande kommande tioårsperiod. Mängden studerande på vård- och omsorgsprogrammet på gymnasial nivå eller motsvarande utbildningar idag räcker inte till för att möta det behov av utbildad personal som arbetsgivarna har. Deltagare Dagen samlade 61 personer, vilka bl a representerade länets tio kommuner, utbildningsanordnare både för ungdomar och vuxna, Arbetsförmedlingen samt olika regionala utvecklingsprojekt och regionala verksamheter. Sammanfattning av diskussionen om vårdbiträde undersköterska Majoriteten av deltagarna under workshopen ansåg att vi ska hålla emot så länge vi kan och fortsätta ha undersköterska 1500 poäng som krav, men att man kommunvis kan behöva göra avsteg för att rekrytera ett begränsat antal vårdbiträden med 800 poäng som krav. Dessa ska i sin tur påverkas och motiveras till att komplettera med studier till undersköterskenivån. OBS! Detta är inget beslut. Frågan går vidare till VO-College Gävleborgs regionala styrgrupp fredag 19/5 och ett beslut tas förhoppningsvis av socialcheferna 16/6. 1

2 De flesta av deltagarna under workshopen såg stora problem med att ha en uppdelning i LAS-områden, detta ses inte som en väg att välja just nu. Diskussionspass 1: Undersköterska vs vårdbiträde skillnader och krav Vilken kompetens krävs för vilka arbetsuppgifter? Brukarperspektiv medarbetarperspektiv. Ska vårdbiträdens arbetsuppgifter särskiljas från undersköterskornas? Incitament för att vilja bli undersköterska. Vad skulle undersköterskelegitimation få för konsekvenser? Teman som återkom i diskussionerna var: Vinster med att differentiera uppgifter o Skapa karriärvägar. Också viktigt med eftergymnasial utbildning för specialisering. o Ger utrymme att få vara bra på det man gör, specialiserade uppgifter o Kompetensbehovet måste styra bemanningen! o Möjlighet att lyfta in fler kompetenser i organisationen: t ex fritidspedagog, dietist/fördjupning i nutrition, specialpedagog, städspecialist o Differentiering utifrån utbildning och kompetens ger tydlighet o Möjlighet att kvalitetssäkra en lägsta kompetensnivå genom en kortare vård- och omsorgsutbildning. Idag finns många outbildade i våra organisationer. Risker med differentiering o Svårt att differentiera och samtidigt erbjuda heltidstjänster. Vad händer när personal har luckor och personalbehovet är stort? Risk att ickeutbildad personal får uppgifter man inte har kompetens för. o Skapar känsla av A och B-lag: En karriärtrappa förminskar arbetsinsatser på de lägre stegen minskad arbetsglädje för anställda o Vilka brukare/patienter får insatser av personal med vilken utbildningsnivå? Etiskt problematiskt. o Vissa verksamheter kan vara svårare att differentiera uppgifter i, t ex hemtjänsten o Risk att personal med kortare vård- och omsorgsutbildning inte läser vidare redan idag svårt att motivera personal till studier Hur vi kan motivera till fortsatta studier o Svårt att motivera heltidsarbetande personal att studera på sin fritid o Tydligt lönelyft när man fullföljt utbildning skapar incitament o Anställningar där utbildning ingår som del o Arbetsgivare behöver bekosta utbildning/ge tid för utbildning Risker med att sätta en för låg ribba vad gäller kompetens hos personal o Risk att personal med kortare utbildning tar på sig svårare arbetsuppgifter än vad man har kompetens för, pga bristande kunskap 2

3 o Viktigt att personal har kunskap och förmåga att se försämringar hos brukare/patienter o En statussänkning för branschen om vi sänker kompetenskraven, det går också emot VO-College grundtanke o Fler brukare/patienter med komplext omsorgsbehov kräver kompetens Behov av ökad samverkan mellan Arbetsförmedlingen och arbetsgivarna Arbetsorganisationen behöver förändras o Arbetet behöver organiseras utifrån kompetens och verksamhetens behov o Tydliga arbetsbeskrivningar är oerhört viktigt! o Helt nya sätt att organisera arbetet? o Behov av två LAS-listor: vårdbiträden och undersköterskor? o Vem gör vad? Förslag på vårdbiträdesuppgifter från gruppdiskussionerna: basal omvårdnad guldkant i vardagen, ev service. Undersköterska bör ha ansvar för mer medicinsk omvårdnad, ev planeringar. Särskilda serviceutförare? Vem dokumenterar, planerar och är kontaktman? Diskussionspass 2: Hur kan vi tänka nytt för att hjälpa in nya möjliga målgrupper till arbete inom vård och omsorg? Vilken kompetens behövs i verksamheterna? Hur hittar vi blivande medarbetare? Uppgiftsförskjutning i praktiken? Återkommande teman i diskussionerna var: Marknadsföring o Samarbeta kring marknadsföring (t ex AF, arbetsgivare, FK) o Marknadsföra branschen och bredden + ha med arbetsgivare o Mässor, öppet hus testa hands on o Komma ut där ungdomar rör sig o Använda relevant språk tydligt budskap o Prata gott om våra jobb lyfta ut budskapet i samhället (tidningar, via medarbetare) Stödfunktioner o Nätverk för handledare o Utbilda fler handledare o Skapa specifika stödfunktioner utifrån behov, t ex integrationshandledare Utbildning o Validera mera! o Locka till branschen men informera om krav innan utbildning vi behöver personer som har förmåga att klara arbetet o Tidig information om utbildningsmöjligheter till unga (mellanstadiet) o Använd teknik och häng med i relevant teknisk utveckling o Flexibel utbildning ger möjlighet att nå fler målgrupper, t ex anpassning utifrån funktionsvariationer 3

4 Ta hand om de medarbetare vi har o Fånga vikarier och bygg på dem kompetens o Skapa trygga arbetsplatser o Högre grundbemanning krävs för att ta emot praktikanter på bra sätt o Ge medarbetare kontinuitet med tydligare arbetspass Samverkan o Arbetsförmedlingen och arbetsgivare behöver arbeta tillsammans för att hitta blivande medarbetare alla måste bidra o Med andra branscher t ex erbjuda deltidspersonal i annan bransch arbete inom vård och omsorg för att komma upp i heltid. Ex vad gäller deltidsbrandmän (Sandviken) o Samverkansinitiativ når ofta lite längre t ex Navet (Bollnäs), Utbildningschansen (Gävle), Integrationshandledare (Söderhamn), Vårdoch omsorgsvecka under prao (Sandviken) Diskussionspass 3: Hur kan vi hjälpas åt att skapa inkluderingsvänliga arbetsplatser? Hur får vi medarbetare oavsett bakgrund att trivas på jobbet? Hur kan vi få fler inkluderingsplatser? Hur kan vi stödja inkluderingshandledarna och språkombud? Bemanning och tid för sina uppdrag o Bra grundbemanning är en förutsättning för att skapa god arbetsmiljö o Ge inte (alltid) sämsta passen till vikarierna, skapa intresse för att stanna o Tillgängliga chefer o Avsätta tid för uppdrag Arbetsuppgifter och organisering av arbete o Viktigt att medarbetare har utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter utifrån sin kompetens motverka understimulering o Skapa trygghet på arbetsplatsen chefen är A och O o Mentorskap för nya medarbetare (bidrar också till kunskapsöverföring) o Respekt för att det just nu är hög arbetsbelastning o Långsiktig praktikplanering praktiksamordnare viktig funktion o Möjlighet för medarbetare att prova flera arbetsplatser? Delaktighet o Hela arbetslaget behöver aktiveras när man tar emot praktikanter o Att hela arbetsplatsen bjuder in till samtal när man har språkpraktikanter o Diskutera värdegrund och behovet av inkludering av i verksamheterna inkludering av ALLA oavsett bakgrund! o Många utbildade handledare på arbetsplatsen kan ge stöd och bidra till att vända negativa attityder o Bra samarbete med facket är jätteviktigt! Utveckling av praktikperioder o Helt nya praktikformer? Ex skola må-ons och praktik to-fre? 4

5 o Nya pedagogiska metoder? o Tydliggöra ramar för alla inblandade vad förväntas av mig (som praktikant/elev/medarbetare/handledare osv)? Vad kan jag som praktikant förvänta mig av arbetsgivaren/arbetsplatsen? o Samverkan mellan AF och arbetsgivarna o Introducera praktikant/elev till HELA arbetsplatsen. o Tydliggöra syftet med praktiken alla ska veta vad varje praktikant/elev ska få ut av perioden Nya arbetsformer o Intraprenader? o Andra driftsformer än idag? Vad ser vi för möjligheter om vi tänker out of the box? Gemensam ekonomisk satsning från samtliga kommuner, regionen mfl för en massiv marknadsföringsinsats under begränsad tid ta hjälp av PR-proffs Ta hjälp av andra grupper för att skapa rekryteringskampanjer (framtidsforskare, ungdomar, vårdpersonal, brukare) fler behöva tänka nytt Låta personal gå ner till 80 % med fortsatt heltidslön efter 60-årsdagen? Kan det möjliggöra att fler jobbar längre och tillvarata kompetens? Marknadsföra via nya kanaler om unga hänger på YouTube är det där vi syns! Önskemål om att anordna en dag för att bara tänka nytt och out of the box framkom. Medskick till VO-College regionala styrgrupp Hur ska en karriärstege se ut? Arbeta vidare med bra bemötande på arbetsplatserna. Utbildningsmöjligheter till undersköterska utöver reguljär utbildning Olika möjligheter att kombinera utbildning med anställningsformer nämndes: AUB 800p + Trainee 700p 1500p (undersköterska) AUB 800p + Yrkesvux 450p + BUI 250p 1500p Yrkvux 500p + Trainee 1000p 1500p Avsiktsförklaring om kompetenshöjning i äldreomsorg och hälso- och sjukvård I mars offentliggjorde Kommunal och SKL en avsiktsförklaring om kompetenshöjning i äldreomsorg och hälso- och sjukvård, Dnr:17/ Klicka här för att läsa hela avsiktsförklaringen. I avsiktsförklaringen skriver man att Både undersköterskor och vårdbiträden kommer att behövas inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård framöver Parterna behöver mot bakgrund av detta gemensamt verka för att trygga kompetensförsörjningen genom 5

6 att attrahera fler medarbetare till dessa yrken. Viktiga beståndsdelar i detta är bland annat att synliggöra vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom dessa yrken, verka för ett enhetligt utbildningssystem och att undersköterskeyrkets status höjs. Man är mot bakgrund av detta bl a överens om att man vill se en tydlig modell för yrkesutveckling där nivåerna vårdbiträde, undersköterska och undersköterska med specialistutbildning definieras. Ett nationellt reglerat utbildningsinnehåll, nationell valideringsmodell och fler utbildningsplatser för undersköterskespecialisering på Yrkeshögskolan ses som viktigt. Man stödjer också tidigare förslag om att tillsätta en utredning för att utreda förutsättningarna för genomförande av en skyddad yrkestitel för undersköterskor. Kommunal beskriver i Kommunalarbetaren 5/4-17 hur de vill att de olika trappstegen inom vårdyrket ska se ut: - Ej vårdutbildade. Extratjänster, BAL, Handledning. - Vårdbiträde. Krav på 800p gymnasiekurser. Förkunskapskrav: SFI, samhällsorientering. Vid behov: Yrkessvenska. - Legitimerad undersköterska. Krav 2500p på gymnasiet alt 1500p på komvux. - Specialistundersköterska. (200 Yrkeshögskolepoäng). T ex inom palliativ vård, demens, äldrevård, kirurgi, ortopedi, röntgen, hjärtsjukvård. Vårdbiträdena ska arbeta med serviceuppgifter och omvårdnad och inte det medicinska. De medicinska uppgifterna som att sätta kateter och nålar, lägga om sår och hantera läkemedel ska utföras av legitimerade undersköterskor. Frågan har ställts till SKL om hur man ser på förändringar vad gäller vilket LAS-område USK och vårdbiträden tillhör. SKL kan i nuläget inte ge ett svar på detta. Beslut om vårdbiträdeutbildningsinnehåll 11/5-17 tog den nationella styrelsen i Vård- och omsorgscollege (bestående av representanter för SKL, Kommunal, Vårdföretagarna, Arbetsgivarföreningen KFO, Pacta och KFS) beslut om innehåll för vårdbiträdesutbildningen. Denna utbildning kan efter certifiering ingå i VO-College. Ingående kurser: Hälsopedagogik 100 poäng Medicin poäng Etik och människans livsvillkor 100 poäng Psykiatri poäng Psykologi 1 50 poäng Specialpedagogik poäng Vård och omsorgsarbete poäng Summa: 800 poäng. Vid behov ska också yrkessvenska ingå i utbildningen. 6

7 Ny upphandling av arbetsmarknadsutbildning Arbetsförmedlingen kommer utifrån ovanstående beslut att inom kort gå ut med en upphandling av vårdbiträdesutbildningen. Hur snabbt upphandlingen kommer att gå är svårbedömt i nuläget då det beror på flera faktorer, bl a konkurrensen om uppdraget. KIVO För KIVO-deltagare arbetar projektledningen just nu utifrån planen om arbetsmarknadsutbildning om 40 veckor och därefter Traineejobb med 50 % studier tills deltagaren är klar med sina 1500 poäng. /Vid tangentbordet Astrid Skoglund 7