Verksamhetsplan SMARTA mål 2017/2018

Transkript

1 Verksamhetsplan SMARTA mål 2017/2018 Skogstorp f-åk 6 Organisation Skogstorpsskolan ligger i norra delen av kommunen. Skolan har verksamhet från förskola till åk 9, fördelad på tre rektorsområden. Skolan ligger i ett expansivt område vilket gör att vi har en ständig inflyttning av barn/elever vilket medför att vi konstant får se över vår organisation för att finna lösningar. Våra barn/elever har sin tillhörighet i någon av våra arbetsenheter, den lilla skolan i den stora.

2 Skolan består av arbetsenheten Paletten med tre förskoleklasser, Lilla Cerise med årskurs 1-2, Lilla Lime och Lilla Turkos, som har verksamhet för åk 1-3, samt arbetsenheterna Stora Lime och Stora Turkos med verksamhet för åk 4-6. Skolbarnomsorgen är fördelad på 5 enheter, med uppdelning Palettens fritidsenhet med förskoleklass, tre fritidsenheter för åk 1-2 samt Storfritids för åk 3-6. Förskoleklasser, grundskola och skolbarnomsorg delar/ samutnyttjar lokalerna. Till varje enhet finns ett arbetslag med 7-9 medarbetare, grundskollärare, fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare. Totalt har vi ca 65 elever i förskoleklass, 192 elever åk 1-3, 162 elever åk 4-6 och ca 250 inskrivna barn i fritidshemsverksamheten. På skolan har vi även ett resursarbetslag, Kajutan, som arbetar i ett f-åk 9 perspektiv. Arbetslaget består av specialpedagoger och resurspersoner med riktad utbildning som arbetar mot barn/elever med funktionsnedsättning och barn/elever som är i behov av särskilt stöd under kortare eller längre perioder. Stödet är individanpassat vilket gör att det ser olika ut för varje elev, och kan bestå av riktad resursförstärkning/kompetens i arbetslagen, tillgänglighet med anpassade hjälpmedel av olika slag, anpassad studiegång och placering i mindre undervisningsgrupp mm. När det gäller de elever som har annat modersmål än svenska så följer vi kommunens riktlinjer, vilket innebär att vi gör en kartläggning av kunskapsnivån. Därefter tas beslut om hur skolsituationen/undervisningen ska se ut och möjlighet att läsa modersmål där studiehandledning erbjuds vid behov. Fördelningen pojkar flickor i ett f- åk 9 perspektiv är nästintill lika fördelat mellan könen. Skolan har tillgång till elevhälsan som hör till Skogstorps upptagningsområde. Elevhälsans kompetens består av specialpedagoger, speciallärare, kurator, skolsköterska, logoped och skolpsykolog.

3 EHT- Planering/Struktur inför Läsåret 2017/2018 Skogstorp f-6 Deltagare: Caroline Wittbom, Karin Åkesson, Ann-Marie Nyström, Sophie Arvberger, Malin Segerdahl Sand, Maria Vörde och Linda Meriloo EHT Vi har EHT varannan måndag, mellan En gång i månaden är skolpsykolog med. Vissa EHT är träffar då vi arbetar renodlat förebyggande/främjande, med rutiner för skolnärvaro, likabehandling, analyserar måluppfyllelse etc. Vid dessa träffar lyfts inte elever, om det inte är absolut nödvändigt! Konsultation En timma varannan vecka har lärararbetslagen konsultation med elevhälsan. Trygghetsarbete/Likabehandlingsarbete Kurator och specialpedagoger leder tillsammans med biträdande rektor Trygghetsteamet. Det inne bär planering av innehåll vid träffarna, samt närvarande vid träffarna. Närvarande vid träffarna är också vuxenstödjare på enheterna. Matråd/Miljö- och hälsoråd Skolsköterska leder tillsammans med rektor råden. Det inne bär planering av innehåll vid träffarna, samt närvarande vid råden. Närvarande vid träffarna är också en av skolans fritidspedagoger samt elever. Konferens Tre tillfällen/termin viks för Elevhälsan. Det innebär att det finns tid för vårt förebyggande/främjande arbete tillsammans med skolans lärare. Resultatkonferens Vi följer upp elevernas resultat, och säkerställer att elevhälsans insats kopplas till resultat KUP Elevhälsan f-9 planerar en av Kup-dagarna under läsåret. Övriga Kup-dagar är elevhälsans personal välkommen att delta vid. Vår skolas organisation med enheter den lilla skolan i den stora, flexibilitet samt personalens vilja att ständigt se möjligheter istället för hinder medför att individen sätts i centrum. Varje elev ska få tillgång till pedagogiskt material anpassat efter inlärningssituation. Vår skola är en modern arbetsplats för såväl barn/elever som vuxna, vilket innebär att varje enhet har ett storarbetsrum hjärtat som rymmer ca 85 elever. Dessutom finns 5-6 arbetsrum i olika storlekar och personalen har sitt arbetsrum i direkt anslutning till enheten. Vi har behörig personal på så gott som alla tjänster.

4 Verksamhetsidé vision Vi arbetar utifrån det kommungemensamma målet Kunskap i fokus som innebär att vi kontinuerligt utvärdera vårt pedagogiska arbete genom lektionsbesök från Rektor, biträdande rektor, specialpedagoger och kollegor. Våra fyra förstelärare gör inte lektionsbesök utan erbjuder däremot kollegor auskultation med efterföljande samtal. Målet är att vårt arbete ska vila på vetenskaplig grund. Nedan följer FLL:s måldokument för arbete på vetenskaplig grund: Vetenskaplig grund för skolorna i Kumla Skollagen 1 kap 5 föreskriver att skolans verksamhet ska grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. I arbetet med Kunskap i fokus strävar vi efter att skapa en kultur och en organisation som gör att vi ständigt utvecklar våra arbetssätt genom att, dokumentera, analysera våra resultat, reflektera över vad som gjorde att resultatet blev som det blev och vad vi ska förbättra. På så sätt utvecklar vi vårt arbete genom beprövad erfarenhet. Kumla kommuns vision I Kumla kommun värdesätter vi all form av kunskap och ser förskolan och skolan som grunden till det livslånga lärandet. Kunskap och utbildning är viktigt för hela Kumlas utveckling. År 2025 är Kumla kommuns skolor kända för sina resultat genom hög måluppfyllelse, kreativa arbetssätt och inspirerande lärare. Skolan och förskolan är trygga miljöer som skapar möjligheter för elever och barn att förverkliga sina drömmar. Kumla kommuns elever är attraktiva på arbetsmarknaden och är även väl förberedda för fortsatta studier. Vetenskapliga grund och beprövade erfarenheter i Kumla kommuns skolor. Du som arbetar i Kumla kommuns skolor ska vara väl förtrogen med vår vetenskapliga grund för att både på egen hand och tillsammans med kollegor kunna utveckla undervisningen. Vi lutar oss mot och använder följande för att utveckla vår verksamhet och undervisning Läroplanen för att följa och leverera vårt uppdrag Skollagen för att följa skollagen Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen Pedagogiskt ledarskap i skolan Rektors möjligheter att tillsammans med lärarna utveckla undervisningen är avgörande för skolans resultat och vi arbetar för att ge rektorerna förutsättningar för uppdraget.

5 Bedömning för lärande Att använda de fem nyckelstrategierna för bedömning för lärande är en av de metoder som mest effektivt förbättrar elevernas kunskapsutveckling. Vi introducerar succesivt nyckelstrategierna. Att tydliggöra kunskapsmål Skapa synliga tecken på lärande Återkoppling som utvecklar lärandet Aktivera eleverna som resurser för varandra Förmå eleverna att ta lärandet i egna händer Kollegialt lärande Vi strävar efter att ge lärare möjlighet att lära tillsammans genom att ta del av forskning och erfarenheter, prova att genomföra förändringar i undervisningen, utvärdera och dra slutsatser. På Skogstorp f-6 har vi två förstelärare med uppdraget att driva BFL i kollegiet (Bedömning för lärande). Under kommande läsår fortsätter utvecklingsarbetet under konferenstid, samt i de olika arbetslagen utifrån förstelärarnas planering. Vi har också en BFL-grupp för nyblivna lärare, under ledning av förstelärarna. Tanken med denna grupp är att alla pedagoger hos oss ska få grundläggande kunskaper i Bedömning för lärande. Arbetet med formativ bedömning konkretiserar var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling, vad målet är, samt vad som är nästa steg för att nå målet. Det är också ett stöd för pedagogen att planera sin undervisning utifrån elevernas kunskapsnivå. lärplattformen Infomentor hjälper oss i den processen. Resultatet nedan är hämtat från årets elevenkät, och visar i kolumnen till vänster, Skogstorps resultat, i förhållande till kommunen i sin helhet (till höger).

6 Skogstorpsskolan är en skola för huvudet, handen och hjärtat. På vår skola ska ingen känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Vi tar avstånd från alla typer av våld, mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Fokus ligger på barnets/elevens känsla. Vi arbetar för att alla barn/elever och personal ska känna sig trygga och bemöta varandra med respekt. Detta ska leda till ett gott samarbetsklimat på skolan som ska ge alla barn/elever en trygg och lugn studiemiljö. Alla barn/elever har rätt till arbetsro efter sina behov. Det innebär att: Vi möter varandra med respekt och vänlighet Vi motverkar all form av kränkande behandling och mobbning Vi arbetar för att alla går ut med minst godkända betyg och erbjuder goda möjligheter till ett praktiskt/estetiskt sätt att arbeta Skogstorps årskalendarium organisationsnivå Kontinuerligt under läsåret Observationer och lektionsbesök genomförs av rektor, biträdande rektor, samt specialpedagoger Learning studies Utvärdering av särskilt stöd och extra anpassningar, kopplat till elevens resultat. Arbetetslagens målarbete/smarta mål samt likabehandlingsarbete följs regelbundet upp under arbetslagstid. Augusti-September Föräldramöten Revidering av Likabehandlingsplan och upprättande av ordningsregler Analys av nationella prov samt betyg, på arbetsenhet- och skolnivå Revidering av verksamhetsplan och måldokument (SMARTA mål)

7 Inrättande av råd (elevråd, matråd, miljö- och hälsoråd) Arbetslaget går igenom Checklista vid läsårsstart Arbetslagsarbete- inför tidiga utvecklingssamtal som drar igång under september. IUP:er upprättas Tider för APT och samverkan fastställs Medarbetarsamtalen påbörjas Läsårets första föräldraforum Oktober-December Rapportering samt analys av resultat nationella prov, betyg till förvaltning som leder till en kommunanalys Skolans egen trygghetsenkät genomförs och analyseras av Trygghetsteamet. Individuell uppföljning av vuxenstödjare vid behov. Resultatkonferens- utifrån skolans första, summativa bedömning. (v ) Sammanställning och analys av höstens observationer på skolnivå (december). Analys av Medarbetarenkäten, som presenteras på en APT. (vartannat år) Brandövning Skyddsrond Januari-Februari Resultatkonferens- utifrån skolans andra, summativa bedömning. (v. 2) Upprättande av arbetsmiljöplan Bokslutsberättelse Mars- Maj Lönesamtal under mars-april

8 Kommungemensam Trivselenkät skolbarnomsorg, samt grundskola riktad till barn/elev Kommungemensam medarbetarenkät (vartannat år) Resultatkonferens- utifrån skolans tredje, summativa bedömning. (v. 10) Påbörjat arbete med organisation inför kommande läsår Juni Sammanställning och analys av vårens observationer på skolnivå. Resultatkonferens- utifrån skolans fjärde, summativa bedömning, samt analys av nationella prov samt betyg, på individ, arbetslag och skolnivå Resultat och utvärdering av måldokumenten (SMARTA mål) Sammanfattande analys av periodisering, vad gäller riktat stöd Pedagogiskt ledarskap Rektor, biträdande rektor och specialpedagoger gör regelbundna klassrumsbesök, då vi använder Kunskap i Fokus observationsmallar. Varje lärare får återkoppling och genom samtalet möjlighet att utvecklas vidare. Förstelärarna erbjuder kollegor att komma till dem när de har lektioner för att inspireras och ges goda exempel. Förstelärarna har även efterföljande pedagogiska samtal utifrån kollegans frågeställningar och tankar. Varje enskild lärare, samt arbetslaget analyserar sin undervisning regelbundet och lämnar till/diskuterar detta med rektor. Möjlighet till en fördjupad diskussion av pedagogernas förmågor och yrkesskicklighet ges i utvecklingssamtalet. Vi har två förstelärare som fortsätter att utveckla vårt arbete med BFL Bedömning för lärande, en förstelärare med ansvar att driva matematikutveckling, samt en förstelärare som utvecklar vårt arbete med elevernas läs- och skrivutveckling.

9 Varannan vecka har arbetslagen träff med rektor/biträdande rektor och elevhälsa. Där diskuteras behov av extra anpassningar, pedagogiska dilemman, samt elevers måluppfyllelse och vägen dit. I samband med detta finns elevhälsan tillgänglig för konsultation. Biträdande rektor erbjuder mentorskap till ny lärare men finns även tillgänglig för alla medarbetare för pedagogiska frågor. Varje vecka har lärararbetslagen handledning av specialpedagog på schemat. Detta är ett bra tillfälle att fånga upp och återkoppla bl.a. pedagogiska kartläggningar. Specialpedagogerna finns även tillgängliga för samtal av en specialpedagogisk karaktär. Resurspedagogerna får regelbunden handledning av specialpedagogerna. Genom analys av resultat, skapas varje läsår nya SMARTA mål. Dessa hjälper oss att komma vidare och utveckla verksamheterna. Vi har ett nära samarbete med vårdnadshavare genom elevkonferenser, där vi får möjlighet att ta del av deras kunskap om barnen. Vår elevhälsa I elevhälsoteamet på skolan ingår: rektor, biträdande rektor, specialpedagoger, speciallärare, skolkurator, skolsköterska, logoped samt skolpsykolog. Skolsköterskan har öppen mottagning tre dagar i veckan, samt genomför hälsosamtal och finns tillgänglig på telefon och mail. Två specialpedagoger/speciallärare arbetar nära verksamheten i sitt specialpedagogiska arbete. Kurator finns tillgänglig för vårdnadshavare och elever på telefon och mail. Skolpsykolog finns med i elevvårdsarbetet, men sitter ej på plats på skolan. Finns tillgänglig för vårdnadshavare. Skolläkare är kommungemensam. Kommunens logoped arbetar periodiserat på varje skolenhet

10 Alla ovan nämnda yrkeskategorier sitter med under våra elevhälsomöten, skolläkaren undantagen, som sker varannan vecka. Skolpsykolog är med vid ett tillfälle per månaden. Se vår EHT-planering ovan! Vårt arbete med att motverka kränkningar Vi kartlägger verksamheten utifrån de olika diskrimineringsgrunderna, trygghet/trivsel och inflytande/delaktighet. Kartläggningen leder till att identifiera var och när det finns risk för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamhet och skolmiljö. Kartläggningen med elever sker genom att trygghetsteamet (en vuxenstödjare från varje enhet), genomför en trivselenkät med samtliga eleverna. Vuxenstödjaren på respektive enhet följer upp de elever som visa oro i någon form. Utifrån dessa samtal initieras insatser för att komma tillrätta med problemen. Personalen har sedan diskussioner under årets konferenser samt att trygghetsteamet kontinuerligt utvärderar likabehandlingsarbetet på sina träffar, med synpunkter från elever, vuxenstöd och arbetslag. Nytt för läsåret är att enhetsråden har en stående punkt som handlar om trivsel och trygghet. När det kommer signaler om ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, kränkt eller trakasserad påbörjas det åtgärdande arbetet omgående. Utifrån våra rutiner (Se Likabehandlingsplan) utreder vi vad som hänt, och vidtar åtgärder. De åtgärder som vidtas dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Rastaktiviteter En gemensam satsning för hela f-6 och ett led i vårt arbete med att förebygga trakasserier och kränkande behandling, är våra rastaktiviteter. Dessa är vi är mycket stola över. Syftet är att motverka utanförskap, förebygga mobbning och kränkande behandling. utveckla/stimulera elevens kreativa förmåga och fantasi. utmana eleven till daglig rörelse och fysisk aktivitet.

11 låta eleven ha inflytande över sin fritid/rast, tillsammans med pedagoger. ge eleven möjlighet att ta ansvar för material och deltagande i planerade aktiviteter. ge eleven möjlighet att söka nya kamratrelationer och utveckla sitt sociala samspel, och gör skolgården till en levande lärmiljö. Närvaro Pedagogerna har god koll på eventuell frånvaro och rapporterar kontinuerligt till rektor. En handlingsplan följs Trygghetsteam Trygghetsteamet på skolan planerar att arbeta mer med det främjande och förebyggande arbetet genom att aktualisera och påminna om vikten att ha ett likabehandlings- och trygghetsperspektiv i planerandet av all verksamhet. Frågor som: Vilka elever gynnas / missgynnas av olika arbetssätt, upplägg, gruppindelningar, litteratur mm. Synliga och osynliga? Vilka normer och värderingar har vi i vår verksamhet? Ett annat förebyggande arbete är våra Trygghetsvandringar, som genomförs tillsammans med elevrådet. Den vuxne som leder rådet går tillsammans med eleverna och specialpedagog på en fysisk vandring i inomhus- och utomhusmiljön. Målet är att upptäcka otrygga platser. Särskilt stöd och extra anpassningar Arbetslagsträff (AE): Elevärenden aktualiseras oftast på arbetslagsträffarna som varje arbetslag har två gånger/månad. På dessa träffar är alltid Rektor och representanter ur elevhälsan delaktig. Rektor och elevhälsan beslutar om ett ärende ska utredas vidare eller om ytterligare extra anpassningarna ska göras. När individuella anpassningar har gjorts och utvärderats och när upplevelsen är att man inte kommer vidare i den ordinarie undervisningen beslutar Rektor om att en utredning ska göras. Denna leder eventuellt till beslut om särskilt stöd och då upprättas åtgärdsprogram. Elevkonferens (EK): Vårdnadshavarna bjuds in till en elevkonferens där deras upplevelser är viktiga att ta del av. Det är värdefullt/viktigt att ta del av vårdnadshavarnas synpunkter då de

12 känner sitt barn bäst. I arbetet runt en elev är det till fördel med gott samarbete mellan skola och hem. Elevhälsoteamet (EHT): träffas varannan vecka. Elevhälsoteamet består av Rektor, biträdande rektor, specialpedagoger/speciallärare, kurator, skolsköterska och skolpsykolog. Elevärenden diskuteras och följs upp. Utifrån yrkesprofession tas beslut om hur vi kan gå vidare och stötta eleven på bästa sätt. Skolsköterska, kurator, rektor, specialpedagog/speciallärare, skolläkare och skolpsykolog finns att tillgå i det fortsatta arbetet. I vissa fall görs en specialpedagogisk utredning som dels bygger på observationer från olika tillfällen i skolan och dels på samtal med personal, vårdnadshavarna och elev. I samtalet får eleven ge uttryck för sina upplevelser. Ibland, beroende på ärendet gör specialpedagog fördjupade tester. Dessa bedöms och presenteras i utredningen. Det handlar om att försöka förstå och få en rättvis bild av elevens totala situation. Åtgärder sätts in på individ-, grupp- och skolnivå i syfte att stötta eleven i sin fortsatta kunskapsutveckling. Vad det särskilda stödet mynnar ut i, är beroende av elevens behov. Kartläggningar presenteras för vårdnadshavare och arbetslaget, med förslag på hur vi kan gå vidare. EHT ska även genomföra ett förebyggande och främjande arbete. Då ges möjlighet att vara steget före. Resultatuppföljning och utvecklingsarbete Att öka måluppfyllelsen Vi har goda förutsättningar att lyckas. Skolan har målmedveten och kompetent personal, god dialog vad gäller lärprocesser och fokus på den enskilde eleven. Eftersom vår kommun ligger lägre än snittet vad gäller måluppfyllelse och föräldrars utbildningsnivå så har vi en utmaning i att höja skolans status samt förankra att skolan är viktig. Meritvärde 2016 åk 9 låg över länets meritvärde, men strax under rikets meritvärde för slutbetyg.

13 Skolenhetens totala resultat analyseras och diskuteras. Årligen görs en elevenkät som är möjlig att jämföra från år till år. Vi har även en kommungemensam enkät till vårdnadshavare. Föräldraenkäten görs i åk 2, 5 och 8. Elevenkäten görs i åk 5 och 8, och handlar både om trygghet och arbetsro, kunskap och lärande, elevinflytande osv.. Resultaten från de olika enkäterna, samt resultat på DLS, matematiktest, resultaten i de nationella proven sammanställs och analyseras på förvaltnings- skol- och arbetsenhetsnivå. Det görs även en analys av elevernas resultat på grupp och individnivå. Lärarna utvärderar regelbundet sitt eget resultat, samt sitt eget ledarskap utifrån en analysmall. Dessa analyser ligger till grund för lärarnas utvecklingssamtal tillsammans med rektor, och mynnar ut i utvecklingsområden. Analys av resultat och metodutveckling/utvecklingsåtgärder (juni 2017) Utifrån resultaten under terminen så finns nu prognoser sam för elevernas utveckling. Frågeställning övergripande: Varför fick eleverna de resultat som de fick när vi tänkte som vi tänkte och gjorde som vi gjorde? Hur ska vi utifrån det förbättra undervisningen för att ge bättre stöd för elevernas lärande? Frågeställningar på djupet: 1. Hur många och vilka elever behöver stöd för att nå kunskapskraven? 2. Hur många och vilka elever behöver stöd för att utvecklas vidare? 3. Hur ska vi hjälpa dessa elever, hur kan vi förändra vår verksamhet? Vad blev resultatet av de förändringar jag gjorde vid förra terminsutvärderingen? Analys av den gångna terminen: Elevernas resultat viktiga saker att notera. Bra behöver utvecklas? Hur fungerade mina planeringar? Vad ledde de till? Vad fungerade bra/mindre bra? Vilka ändringar gjorde jag? Vad ledde de till? Så här ska jag förbättra undervisningen för att: Eleverna ska få hjälp med kunskapskraven. Fler elever ska nå godtagbara kunskaper. Fler elever ska nå mer än godtagbara kunskaper. Upplever trygghet, trivsel och delaktighet. Viktigast att förbättra kommande period: Detta behöver jag hjälp med! OBS! Utvärderingen lämnas skriftligt till rektor. En sammanfattande bedömning av undervisningens kvalitet görs sedan på skolnivå. Rektor tillsammans med styrgruppen diskuterar förändringar på skolnivå. Hur kan verksamheten förändras. Ska/kan resurserna omfördelas? På lärarkonferenserna och arbetslagsträffarna används tiden till att utveckla undervisning och bedömning.

14 Handledningsträffarna med specialpedagog används för att följa upp resultat och hitta nya vägar. Bedömning för lärande/ Att följa lärandet Skolans förstelärare leder arbetet vidare runt betyg och bedömning, samt planering av undervisningen. Vi har kommit långt i detta arbete och nu när kommunen använder Infomentor så förenklar denna lärplattform arbetet ytterligare genom att planeringar, formativa och summativa bedömningar kan kommuniceras till elever och vårdnadshavare. Att arbeta formativt har visat sig ge goda resultat i elevers kunskapsutveckling. Fritids Förutom förvaltningens gemensamma måldokument, har samtliga fritidsenheter på Skogstorp egna/lokala måldokument (dessa SMARTA mål hittar man sist i Verksamhetsplanen) Förvaltningens gemensamma mål är att kvalitetssäkra verksamheten i Kumla kommuns fritidshem genom att: - Samtliga verksamheter har ett systematiskt kvalitetsarbete som innefattar lokala måldokument (SMARTA mål) - Organiserade rastaktiviteter minst 3 gånger/vecka På Skogstorp f-6 är dessa mål uppfyllda, genom att vi har organiserade rastaktiviteter 5 dagar/ vecka, och vi har ett systematiskt kvalitetssystem för våra fritidsenheter, som innefattar lokala SMARTA mål, kopplade till Lgr11 och Barnkonventionen. Fritidshemmet är en del av skolväsendet och den regleras i skollagen. Syftet med fritidshemmet är att komplettera utbildningen i skolan. Fritidshemmet ska enligt skollagen stimulera elevernas utveckling och lärande, och erbjuda dem en meningsfull fritid. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

15 Resultat och analys av föregående läsår visar att: Under läsåret 16/17 har vi fortsatt att utveckla vårt systematiska arbete, genom att varje fritidsenhet utsett en pedagog som särskilt ansvarar för att koppla elevgrupper till Infomentor. Detta för att möjliggöra kommunikation med vårdnadshavare i Infomentor. Pedagogerna skapar kunskapsrum i syfte att tydliggöra målen med våra aktiviteter. Detta genom att koppla det vi gör till den matris, som tydligt beskriver fritidshemmets syfte och mål. Vi har även fortsatt visualisera verksamhetens mål för vårdnadshavarna, och dokumenterar synligt på arbetsenheternas väggar. Vårdnadshavare och föräldrar har då tillgång till fritidshemmens smarta-mål och kopplingen till läroplanen blir tydlig. Förskoleklass Förutom förvaltningens gemensamma måldokument, har samtliga förskoleklasser på Skogstorp egna/lokala måldokument. Förvaltningens gemensamma måldokument: - 10 pedagoger deltar i Matematiklyftet läsåret 17/18 för att öka kompetensen i matematik. - Eleverna kartläggs utifrån det gemensamma kartläggningsmaterialet i matematik i apr/maj. - Alla elever förskoleklasser arbetar enligt Bornholmsmodellen för att träna den fonologiska medvetenheten. - Kartläggningen av elevernas fonologiska medvetenhet görs i aug/sept 2016 och maj Resultaten och analys från den fonologiska kartläggningen i Bornholmsmaterialet från hösten och våren sammanställs och redovisas per enhet och på kommunnivå i maj/juni. Resultat och analys av föregående läsår visar att: Pedagoger i Skogstorps förskoleklasser har gått matematiklyftet under föregående läsår. 2017/2018 kommer ytterligare en stor grupp förskollärare att delta. Resultaten från den fonologiska kartläggningen utifrån Bornholm materialet visade att fler elever fått en ökad fonologisk medvetenhet om man jämför HT med VT 2016/2017. Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att o pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling, o skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt,

16 o kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften, o skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer, o använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa problem, utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, och o röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande. ( Lgr 11) Läsåret HT 17/18 arbetar förskoleklassen utifrån ett nytt arbetssätt. Barnen är inte på förhand placerade i en grupp som sedan blir en klasstillhörighet i åk 1. Pedagogerna arbetar med olika gruppsammansättningar för att se vilka barn som gynnas av att vara tillsammans, både lärandemässigt och socialt. Under läsårets gång skapas sedan de grupper som senare utgör våra blivande ettor. Under läsåret kommer förskoleklassens verksamhet att mer tydligt kopplas till infomentor. Detta är ett utvecklingsområde under året. I infomentor kan vårdnadshavare ta del av den pågående verksamheten och Infomentor kommer också att användas som ett stöd för pedagogerna att kvalitetssäkra sin verksamhet. Slutsatser efter läsåret , och åtgärder framåt: Trygghet och arbetsro, samt inflytande Centrala slutsatser efter läsåret är att vi hade ett mycket gott resultat vad gäller trygghet och trivsel. Elevenkäten åk visar en ökning till 93% när det gäller att känna sig trygg i skolan. Ett betydlig högre resultat än föregående år. Vi har också en liten förbättring vad gäller elevernas arbetsro. Trots detta är resultaten fortfarande inte tillfredsställande, och vi kommer att arbeta vidare med frågan. Just nu pågår en ombyggnation på två av våra arbetsenheter. Syftet är att förstora klassrummen, då flera av elevgrupperna är runt 30 pers. Med anledning av brist på arbetsro så har vi förstärkt med ytterligare personal i de grupper där arbetsro varit ett problem. Vi ser också att trygghet, respekt och arbetsro hänger ihop och

17 hoppas på att ett förstärkt arbete kring trygghet också ger arbetsro i klassrummet. En fråga har skickats ut från elevrådet till alla elever i skolan med frågan: Hur skapar vi en skola där alla mår bra och lär sig? På detta vis vill vi främja elevers möjlighet att påverka och lyssna in deras tankar kring trygghet och arbetsro. Eleverna upplever i mindre utsträckning att enhetsråd och elevråd tar upp sådant som är viktigt för eleverna själva. Genom vårt påbörjade med ett mer nära samarbete mellan elevråd och enhetsråd så hoppas vi få eleverna att känna att vi lyssnar på dem och deras åsikter. Detta möjliggör också att föra en diskussion med eleverna kring vad de kan påverka och vem som beslutar över vad. En del i skolans uppdrag runt demokrati och inflytande. På Skogstorp svarar 93% att det finns en likabehandlingsplan på vår skola. Detta är vi glada för, och ser framgången med att ha en elevversion, som tydliggör planens syfte. Vi planerar att under kommande läsår arbeta än mer aktivt med vår gemensamma värdegrund. Trygghetsteamet planerar ett levande värdegrundsarbete där eleverna blir mer delaktiga och där värdegrunden är synlig i hela skolan. Planscher på väggar, armband hos personal och elever som synliggör hur vi vill ha det på vår skola. En fråga som elever, genom elevrådet, kommer tillfrågas runt är hur de tycker att vi ska arbeta med värdegrund, likabehandling och arbetsro. Fungerar vårt arbete, enligt eleverna? Utifrån dessa resultat har vi ytterligare förstärkt med en vuxenstödjare bland de äldre eleverna. Vi kommer också att arbeta utifrån Skolverkets material Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda i trygghetsteamet för att få igång ett mer övergripande arbete kring trygghet och kränkande behandling. Målet är att trygghetsarbetet ska genomsyra hela verksamheten från planering av undervisning och aktiviteter till vår rastverksamhet och gemensamma miljö. Vi ser en ökning av elever som upplever att nyfikenheten kring skolarbetet. 91% svarar att Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Fler anser också att de är med och planerar och bestämmer vad de ska arbeta med. Denna ökning kan ha att göra med att arbetet med formativ bedömning slagit igenom på skolan och att både pedagoger och elever mer diskuterar elevers kunskapsutveckling.

18 BFL Förvaltningens måldokument Bedömning för lärande Mål De fem nyckelstrategierna för bedömning för lärande ska vara vanligt förekommande i undervisningen på alla skolor i alla ämnen vid utgången av läsåret 2016/2017 Åtgärder Under läsåret 2016/2017 träffas representanter för samtliga skolor/rektorsområden ca. 1 gång per månad. Deltagarna arbetar sedan på rektors uppdrag med att införa de fem nyckelstrategierna på den egna skolan/rektorsområdet. Förstelärarna har under läsåret som gått haft ansvar att fortsätta implementeringen av de fem nyckelstrategierna. Vi har haft regelbundna träffar under både höst och vårtermin. Dels med hela kollegiet, men även tillsammans med en grupp nya medarbetare för att sätta grunderna. Detta arbete fortsätter även kommande läsår, samtidigt som ytterligare nya medarbetare får chansen att börja från början med strategierna. Vi ser mycket goda resultat av detta. Dels under våra lektionsobservationer, men även genom elevernas svar på elevenkäten. De upplever att de är delaktiga i lärprocessen, och vet vad som förväntas av dem för att nå kunskapskraven eller ännu längre. Kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven 16/17 46 elever med minst en rödmarkering 127 elever som förväntas nå högre än förväntade kunskaper Föregående läsårs resultat visar att vi har 46 elever med minst en röd markering. Dvs en oro runt elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven.

19 Våra resultatkonferenser är oerhört viktiga, tillsammans med lärarnas egna analyser av det resultat vi har. Rektor, biträdande rektor, lärare, speciallärare och specialpedagoger tittar på vilka individer det handlar om, vilka kunskapskrav eleven inte har lyckats med och vilka insatser framåt som måste till. Detta spec.schema är periodiserat och följer elevernas utveckling. Nedan följer våra olika SMARTA mål. Ämnesmål, mål för fritids och mål för förskoleklasserna: