Examensarbete Väg och vatten

Transkript

1 Examensarbete Väg och vatten Presentation av examensarbete Måndag 19 mars 2012 kl Plats: LTH, John Ericsons väg 1, Lund, V-huset, sal V:R1 Upphandling av underentreprenörer i samverkan Författare: Emilio Johansson Opponent: Filip Westberg och Fredrik Nilsson Trots en ökad användning av partnering i byggbranschen sträcker sig inte alltid de ekonomiska modellerna till projektets underentreprenörer. Idag används olika avtal i olika faser av upphandlingskedjan. Mellan beställaren och totalentreprenören har avtalsmodeller med inbyggda incitament och riskfördelning framgångsrikt främjat förhållandet mellan parterna, i denna studie undersöker författaren möjligheten att inkludera samtliga nyckelaktörer i detta kontrakt. Projektets underentreprenörer (VS, V, El) handlas idag upp till projekteringen och deras omkostnader utgör cirka % av entreprenadsumman. Om inte dessa aktörer kan få del av den vinst och riskfördelning beställare och totalentreprenören förhandlar kan inte partnering nå sin fulla flexibilitet och potential. I studien har partnering undersökts utifrån underentreprenörens perspektiv från det tidiga skedet till produktionen, en adaptering av befintliga ekonomiska modeller har utforskas och redogjorts för. Studien undersöker även vilka mjuka parametrar underentreprenörer upplever som viktiga i upphandling och projektering men kanske viktigare, hur skall kontraktets ekonomiska modell och incitamentets utformning anpassas för att främja samverkan mellan alla parter. : Stefan Olander,, LTH Bitr handledare: Robert Ågren,, LTH : Kristian Widén,, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP 12/5441 SE

2 Internationell upphandling av entreprenad - Är det lönsamt? Niklas Henriksson och Daniel Törnquist Byggandets förutsättningar förändras ständigt där krav på budget, kvalitet och projekttider blir allt högre. Detta minskar marginalerna i byggbranschen vilket har fått många aktörer att vända blickarna utanför Sveriges gränser vid upphandling av entreprenader. Handel mellan länder har blivit allt vanligare, särskilt inom Europa där EU har förbättrat affärsförutsättningarna mellan medlemsländerna. Ofta görs internationella upphandlingar med avseende på någon av de tre parametrarna; tid, kostnad och kvalitet. Tidsparametern handlar i många fall om att minska leveranstider vilket vissa utländska leverantörer kan erbjuda i relation till svenska konkurrenter. I de fall kostnadsparametern är drivande är det ofta lägre offertsummor som eftersträvas. Många utländska företag kan erbjuda både material och tjänster till lägre kostnad än svenska aktörer. Kvalitetsparametern kan bero på ett flertal olika faktorer såsom särskild kompetens och tolerans. Arbetsprocessen vid internationell upphandling innebär dock många hinder och möjligheter där totalkostnaden blir svårmätbar. Aspekter som kommunikation och arbetsmiljö kan försvåra processen och vara argument för att inte genomföra en internationell upphandling. Denna rapport syftar till att, genom fallstudier, utreda och analysera lönsamheten vid internationell upphandling med utgångspunkt från de tre parametrarna. Vid en analys måste hänsyn tas till ett byggprojekts olika faser då dessa ställs inför specifika förutsättningar och utmaningar. Genom att i analysen utgå från olika faser i projektet kan en översiktlig bild ges av hela upphandlingsprocessen. för presentation Maj 2012 Anne Landin,, LTH Bitr handledare Magnus Jarebrant, PEAB, Lund Kristian Widén,, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--12/5437--SE niklas86@msn.com

3 Avvikelshantering på byggarbetsplats med hjälp av mobila datasystem Caroline Gullqvist De flesta som studerat byggbranschen och byggbranschens effektivitet är överens om att ett ökat användande av IT i byggproduktionen skulle öka branschens effektivitet. Behovet av ett IT-baserat verksamhetsstöd som möjliggör enkel förflyttning av information mellan platskontor och byggarbetsplats är ständigt växande. Detta samtidigt som de senaste årens utveckling av allt snabbare mobil datakommunikation via handhållna datorer ger nya möjligheter för utvecklande av mobila IT-system för byggindustrin. Administrativa dokumentationsrutiner på byggarbetsplatser utförs ofta två gånger först en gång ute på byggarbetsplatsen och senare en gång till inne vid datorn. Anledningar till att använda mobil datateknik för dokumentation av just avvikelser är att avvikelsehantering upptar en stor del av platsledningens tid liksom en stor del av projektkostnaderna. Spridningen av mobila datasystem i byggproduktionen i Sverige är än så länge begränsad och inga djupgående studier har gjorts på hur entreprenörens arbete kan effektiviseras med hjälp av mobila system. Syftet med denna studie är att klargöra hur avvikelsehanteringen på byggarbetsplatser kan effektiviseras med hjälp av mobil datateknik, samt utreda vilka eventuella förutsättningar som krävs för detta. För detta kommer fallstudier att genomföras på två byggprojekt där man provat att använda ett mobilt datasystem för bland annat avvikelsehantering. Datainsamlingen kommer att bestå av intervjuer och observationer omfattande personal knutna till projekten liksom andra berörda aktörer. för presentation Maj 2012 Anne Landin,, LTH Bitr handledare Anders Wester, Skanska Hus Syd Stefan Olander,, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--11/5440--SE carro_gullqvist@hotmail.com

4 Framgångsfaktorer för drift och underhåll i anläggningsbranschen Patrik Dymling I Sverige är Trafikverket utvecklare och förvaltare av det statliga vägoch järnvägsnätet. Myndigheten ansvarar för att nästan kilometer statlig väg hålls framkomliga och säkra hela året. Framkomliga och trafiksäkra vägar är huvuduppgiften för all drift och underhåll. För att garantera detta fick Trafikverket 2010 omkring nio miljarder kronor fördelat på 126 driftområden. Hur går en sådan här verksamhet till väga för att uppnå en ansvarsfull och samhällsnyttig användning av statliga medel? Ett första steg måste vara att skapa en medvetenhet om vad verksamheten gör idag för att därefter ständigt förbättra sig i framtiden. För detta krävs rätt processer, krav, metodiskt arbete och mätbarhet med rätt mätvärden. Det balanserade styrkortet av Kaplan och Norton är en metod vilken reducerar den myriad av mätvärden som ofta förekommer i organisationer till ett fåtal nyckeltal vilka beskriver organisationens hela bredd. Det har visat sig i branschen att det saknas en balans mellan de flerdimensionella perspektiven som ställs upp i Kaplan & Nortons balanserade styrkort. Traditionellt har verksamheter av olika skäl mer eller mindre enbart fokuserat på ett ekonomiskt perspektiv vilket medför att faktorer av stor vikt uteblir. Frågan är därmed huruvida Trafikverket har ett framgångsrikt arbetssätt, i en bransch där det är vanligt med kortsiktighet, sett utifrån Kaplan & Nortons idé om hur en organisation ska skötas. Syftet med detta arbete är att identifiera och undersöka kritiska framgångsfaktorer för drift och underhåll inom Trafikverkets åtagande. Framgångsfaktorerna ska syfta till en utvärdering av arbetet för involverade i drift- och underhållsverksamheten för att i förlängningen bidra till en bättre verksamhet. för presentation 28 Maj 2012 Stefan Olander,, LTH Anne Landin,, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--12/5445--SE patrikdymling@live.se

5 Utveckling av kostnadsuppföljningsmodell i industraliserade byggkoncept - En studie inom BoKlok AB Douglas Sjögren I de fall då ett byggföretag arbetar med en repetitiv process finns större möjligheter till lärande och effektivisering än vid traditionellt byggande. Detta till följd av tidigare erfarenhet och de kunskaper som kan dras därav. För att nytta ska kunna tas av dessa tidigare erfarenheter krävs att de vidareförmedlas till någon som har användning för kunskapen. Detta kan till exempel göras genom en databas där erfarenheterna samlas. För att en sådan databas ska vara långsiktigt hållbar krävs att den uppdateras kontinuerligt. Men ingen användare kommer att vara villig att investera tid och arbete på att uppdatera och underhålla databasen om inte denna i sin tur upplever nyttan som större än insatsen. Den övergripande intentionen med examensarbetet är att kartlägga och utvärdera de önskemål som användarna av en kostnadsuppföljningsmodell har på dess utformning med Lean-Production som utgångspunkt. Vidare syftar studien åt att utforma en sådan modell samt ett system för åskådliggörande av insamlad data utifrån ett fallföretags behov. för presentation Mars 2012 Anne Landin,, LTH Bitr handledare Joachim Svedin, BoKlok AB Stefan Olander,, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--11/5438--SE baj06dsj@student.lu.se

6 Styr medel för energieffektivisering av befintliga byggnader Sanna Fransson Energi är idag ett aktuellt ämne som berör alla branscher och sektorer, inte minst bygg- och fastighetssektorn då denna sektor står för hela 28% av energianvändningen i Sverige. De nybyggda husen i Sverige är relativt energisnåla med låga uppvärmningskostnader och energieffektiva installationer. Det är de äldre byggnaderna, framförallt de byggnader som byggdes innan 1970, som står för större delen av energianvändningen. Riksdagen i Sverige har beslutat att energianvändningen i byggnader skall minska med 20% till år 2020 samt att energianvändningen skall halveras till år För att målen skall nås måste det befintliga beståndet energieffektiviseras, det räcker inte att de nybyggda byggnaderna är energieffektiva. Om detta skall ske måste fastighetsägarna se en vinning med energieffektiviseringen mer än att den är bra för miljön. I dagsläget anser få fastighetsägare att det är ekonomiskt lönsamt att utföra de åtgärder som krävs för att uppnå de satta miljömålen, varför också många väljer att inte utföra dem. Studien skall undersöka vilka hinder som finns mot energieffektivisering av dessa byggnader och hur dessa eventuellt kan undanröjas med styrmedel. för presentation Juni 2012 Stefan Olander,, LTH Bitr handledare Anne Landin,, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--12/5443--SE sanna.fransson@hotmail.se

7 Ägarlägenheter - Värda en satsning? Annika Bengtsson och Amelie Persson Den första maj 2009 infördes ägarlägenheter som en ny upplåtelseform av bostäder i Sverige. Denna upplåtelseform innebär att förvärvaren erhåller en lagfart över den aktuella fastigheten och har möjlighet att överlåta, pantsätta samt hyra ut lägenheten utan tillstånd. Det har länge förts diskussioner om införandet av ägarlägenheter i Sverige då det är en vanlig upplåtelseform i bland annat Norge och Danmark. De skäl som angetts för införandet har till viss del varit ökad bostadsproduktion, ökat boendeinflytande samt sanering av innerstadsområden. De motstånd som funnits mot upplåtelseformen har bland annat grundats på att det inte ansetts att ägarlägenheten skiljer sig från bostadsrätten på ett sådant väsentligt sätt att det är tillräckligt motiverat att införa. Många har också menat att ägarlägenheter skulle leda till ett segregerat boende och spekulation. I dagsläget har endast 522 ägarlägenheter byggts i Sverige vilket är långt under det förväntade antalet. Vårt examensarbete ska utreda om det finns motiv för en bostadsutvecklare att uppföra ägarlägenheter och i så fall under vilka förutsättningar. för presentation Juni 2012 Stefan Olander,, LTH??????????,, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--11/5436--SE annika.s.bengtsson@gmail.com amelie.s.persson@gmail.com

8 Citytunneln i Malmö - En utvärdering av projektet Matthias Eriksson I medier går det att läsa att byggandet av Citytunneln i Malmö var ett framgångsrikt och prisbelönat projekt. Invigningen av tunneln skedde sex månader före avsatt datum och slutkostnaden blev cirka en miljard billigare än den från början budgeterade. Tider, ekonomi och kvalitet är parametrar som följer varandra och som bidrar till hur ett projekt kommer att fortlöpa. För att säkerställa dessa parametrar är styrning och planering en central del av processen. Detta ställer höga krav på projektledarna och dess medarbetare i projekten. I mer omfattande projekt där ett flertal entreprenörer är inblandade är samverkan en av många faktorer som projektledarna måste hantera. Denna rapport syftar till att, genom en fallstudie, utreda och analysera varför byggandet av Citytunneln i Malmö blev så framgångsrikt med utgångspunkt i projektledning. Fanns det något i projektledningen som man kan dra lärdom av och ta med sig in i nya projekt. Genom intervjuer med inblandade i projektet och med befintlig litteratur i ämnet jämförs teori med praktik. För att begränsa arbetet kommer tyngdpunkten ligga på tider, kostnad, integration och kvalitet. för presentation oktober 2012 Kristian Widén,, LTH Stefan Olander,, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--12/5447--SE v03.matthias.er@student.lth.se

9 Förtätning genom kompletteringsbyggnation - En studie av förekommande problem vid exploatering med utgångspunkt i Malmö stad Johannes Bolvede och Nicklas Fajersson Examensarbete - Lantmäteri Förtätning och effektivisering av markanvändningen som strategi för utveckling av städer har sedan slutet av 1900-talet fått en allt mer framträdande roll i stadsplaneringen. I och med den allt högre graden av urbanisering som syns i världen och en allt större insikt om behovet av ett hållbart stadsbyggande har förtätning vunnit många förespråkare sedan 1980-talet och framåt. Sedan 2000-talet har viljan att förtäta Sveriges större städer framträtt allt tydligare genom kommunernas översiktsplaner och andra, för stadsbyggnaden, vägledande dokument. Trots detta tillkommer fortfarande en relativt liten del av den totala bebyggelsen i form av förtätning med konsekvens att våra städer växer genom att ta allt större del av den kringliggande marken i anspråk. Kompletteringsbyggnation utgör den, för omgivningen, kanske tydligaste formen av förtätning och innebär att nya byggnader uppförs på tidigare obebyggd mark i enlighet med den befintliga stadsstrukturen. Vanligt förekommande fall av exploatering genom kompletteringsbyggnation utgörs av byggnation av lucktomter, parkeringsplatser och impedimentytor. Staden blir genom denna typ av exploatering synbart tätare och borgar för en effektivare markanvändning samtidigt som den kan vara en del i att skapa goda miljöer i staden. Exploateringsprocessen karakteriseras av stora resursbehov och många ingående aktörer och intressenter. Detta gäller dubbelt vid kompletteringsbyggnation, framförallt vad gäller antalet intressenter men även behovet av resurser och kommunikation ökar på grund av den höga komplexiteten i projekten. Exploateringsprocessen utgörs till stor del av en dialog och ett samspel mellan fastighetsutvecklare och kommun. Därför är det intressant att analysera var i detta samspel som förtätningsprojekt blir problematiska, vad som utgör de största problemen och i vilken mån respektive part har möjlighet att påverka bakomliggande faktorer samt finna lösningar. Med det sagt skall denna studie belysa just de faktorer kring kompletteringsbyggnation som upplevs problematiska i interaktionen mellan fastighetsutvecklare och kommun. Malmö stad används som studieområde även om frågeställningarna har en hög relevans i alla Svariges större städer. för presentation Maj 2012 Stefan Olander,, LTH Kristian Widén,, LTH med kod nr ISRN LUTVDG/TVBP--12/5442-SE bolvede@gmail.com