om alla hjärtan med sin en familjehögtid, som plär denna gång äro att räkna Men nu är målet lyckligt drottning Louise af Dan- parets dotter.

Transkript

1 StCtéklUHM, Qeutt Bklr.-Akttb. N:r 45 (203) Fredage de 6 vember Preumeratsprs pr kvartal: Byrå: Redaktör ch ugfvare: Idu Mdetdg ch kf? < v ' Kyrkgata 7, 2 tr. pyrprj? HFTTRFRft lrerade plascher kr (Aftbladets ya hus.) F R H H l O r JLLrJLKU. Idum.Mdet.utakl.pl.» 1:85 Preumer. sker ladsrte å pstträffas å byrå kl Idu esam 1: 20 astalt, Stckhlm hs redakt. Allm. Telef. 6 I 47. Kla V Mara det luga be- märkta lfvet vd Fredesbrg, häget bkara, sm just u fälla sa ssta blad höstvde det, ett drar dessa dagar ett Rysslad. lade salger, utsmyc- kade blädade lyx. Ma söker att Me fta stelar blr tyst. De frukta, sm ge vågar uttala, hvars am ge åtmste resa fradet djärfves äma, dage mörkas. sm syerlge betydelsefull verbröllp. betydelse att ett slf- Och ej ka rgas ktrahetera dea gåg är att räka ch Alexader mäktge. I I I, alla rys- herskare, de e- ch de bare, äldrare, maka Me u är målet lycklgt ådt! Ma ta dagar dyrköpt lug öfver ch lycka. jrdes mäktgaste rke, fras I all stllhet bemärkelsedage frar vd det Svarta h- famljekretse. vets ärvarade stt lust- slfverbrudes tjugufemårga kug De eda gästera sltt Lvada å Krm, s mälg adas ut på ytt ågra kr- marke på bäfva bare make... väldge kust, klara Föräldrahjärta blad dea världes högst uppsatte grper m alla hjärta s järkl, sars Det hemska e famljehögtd, sm plär skäm- tets rd på läppe. räkas dess vara frmdg, glad, glömsk... gem tåg festtåg; gäller Det brde vara furstlgt Eurpa. frå Su- Lsummerps: 15 Öre. (vd kmplettergar). 4:de årg. Auusprt: 35 öre pr parellerad. För»Platssökade, ch»ledga platser» 25 öre hvarje påbörjadt ttal slarv, Utlädska aser 70 öre pr p.-rad. Fedrwa. Kejsara lh^rå Utgfg-std: hvarje helgfr fredag. är äldrar, Chrsta eh det daska kuga- drttg Luse Da- parets dtter. mark. Mara Spha Fredrka Ett festtåg... Mella vaktpsters ler, mella Dagmar skyddskrdger pls- vember 1847 Köpe- föddes de 26 mä rullar tåget fram öf- ham. ver Sydrysslads stepper, 1866 mäldes h hvarje hjulhvarf bevakadt Rysslads dåvarade tr- De 9 vember följare. Då hvarje tllryggalagd werst 1882 tg e lycklge faders tr, sud- psam udsluppe ägsla, fara... mars lad vara, kalladt bld, följde h kretse de höge rese- hm. Där hees h- ärera, m dessa stra! hvlar öfver rul- äu s Tug måste de stämg sm Alexader kappast

2 Döm cke d ästa, rä du befer dg samma ställg sm h. Me huru ädlgt mycket lgger ej uder dessa aka data! > e kra, sm gylle sys, är bltt e törekras, sm sömlöshet, bekymmer, farr ger...» skrfver Mlt. Och väl må kvhjärta svälla käsla vd take på dea högt uppsatta systers öde. E hees ladsmaa, e högt begåfvad kva, tll hvlke v väde ss, då v beslöt att dag lema våra läsarr de ryaka slfverbrudes bld, skrfver aledg här :»Jag har bltt sett hee, då h var e ug flcka Köpeham, ch då var h mycket vacker, mycket glad ch lflg ch mycket ppulär. Nu atar jag, att hees lycklga öde ch skräcklga ställg sm rysk kejsara ha tagt glädje ch ugdme frå hee. Jag aser hee vara e de mest beklagasvärda mäskr, sm lefva.» Dck tet öde är så mörkt, att ej e stråle ljus ka spela därgem; ch äfve Mara Fedrwas lf leka sådaa ljusstrålar, sm kaske gfva det e lågt bldare karaktär, ä hvad betraktare utfrå ch edfrå har lätt att fatta. H är lycklg maka, lycklg mder. Det är g att fylla e kvas lf. Och ett skäker hee hees ställg mycke makt tll det gda! Och dea aväder h ck. H är ej bltt stt hems gda ägel, uta äfve beskyddara talga välgörehetsrättgar, hvlka h varmt ch lflgt tresserar sg. H besöker dessa rättgar, gläder s ärvar dem h beskyddar, ch hvar h vsar sg, framkallar h samma verka sm e slstråle på mule hmmel. Med äkta kvlghet har h städse hållt sg fjärra frå alla sök att regergsagelägeheter verka på s ma; tll e palatstrg har h aldrg edlått sg. För ågra år seda väcktes, sm kaske våra läsarr erra sg, ett gaska strt uppseede e sere teckgar frå lka eurpeska hf ch hufvudstäder grefve Paul Vasl. I samlge»frå Petersburgs salger» har fattare sksserat Mara Fedrwas bld följade rd, sm v låa sm slutg på dessa krta rader:»hvad sm syerhet utmärker kejsara ch ger hee e dvduel prägel, är det allsmäktga behag, sm utstrålar frå hela hees pers, e beskrflg tjusgsmakt, sm eröfrar ch fägslar alla. H är cke regelbudet vacker, me hees ög ha ett så mldt ch välvllgt uttryck, hees leede har ågt je e sas qu, sm är så emtstådlgt, hela hees täcka llla perslghet är så gracös, att ma tll s öfverraskg fer sg hålla hee, a h talat tll e, ch tllbe hee, så sart h sagt två rd. Mara Fedrwa har de sällsyta lycka att vara älskad, edast där att h är tagade; ma böjer sg stftet kvas jämlga behag, ch ma glömmer, att det är kejsara ma har fram sg.» Förr ch u. I ma häder föll e dag E ött rma frå tretttalet Ut det gamla gda slag, Där Me alltg slutar galet. Jag de e kåll d lampa tg Och såg gem de ch lg. Se här ett ltet ätt extrakt Ur e rma frå ra tder: Ett ståtlgt slxét, e härlg trakt. E måe, sm på hmle skrder, Bestädgt färdg att ta" tll, När helst fattare så vll. I slttet br e fager mö Med lckar svartare ä atte, Med kd sm rs ch barm sm sö Och ög blå sm sjös vatte, Så hmmelskt skö på alla vs, E Eva ut parads. E dag h ut sltge går, Där hee ljuflgt tycks att Och möter så blad skges E käck ch hurtg Där skö ch ädel rder Och geast älska de vara, jägarskara, ha, hvara. sår E td u följer skö ch såll För dessa båda ädla uga, Och måe måste fram hvar kväll, Och jämt skall äktergale sjuga, Och hvart träd skges fam Ha rstar stt ch hees am. Om de lug u fått hvara. Det skulle fröjdat e själe, Me det, stås, gck aldrg a; Hvad blef ve då ssta dele; Nu staplas hder upp mägd, Att bke måtte få s lägd. E hjärtlös far, e grym rval, E bf, sm sa räker sper, I ädlös ågest öd ch kval Värt uga par sg u befer, Ett bråk ch trassel uta slut, Sm räcker tlf kaptel ut. När det sm mest är mörkt ch svart, Så lka ledgt sm jag rmmar Författar reder på e kvart, Hvad ha har trasslat tll tmmar, Och på e eda sda u Förear ha de uga tu. Sart e vag grö sufflett, Belyst både sl' ch måe, På scee trllar så lått Famljes hpp, de ste se, Skö ch eålskapad det stås, Ha på s ädle fader brås. Sst rullas upp ett perspektv, Hur uppå bar ch sällhet rka De a ett lycksalgt lf, Där aldrg ågra ugar skrka, Och ge srg dem träffa ka, När de u ädtlgt fått hvara. Här ger jag m pegas e smäll, Ha skuttar så lätt ch gära Och hamar mdt e vell Ut de uga ch mdera, Sm tycktes m pegas så skö, Ty lågtfrå de lyste grö. Här ha' de reda fått Me deras lycka ka ej Att mae är e rå hvara, prsas, tyra På sta bladet reda vsas, Där ha hörs frdra uta krus, Att hustru sköta skall stt hus. Ett högre dealskt lf H täkt att s make dela, Och u ha frdrar stt vf, Att h has strumpr håller hela, Och ej de sålla ltt står, Sm jutas ka bura tår. Ha ka ej följa hees -»flykt*, Me trget sg på jrde håller Och stter där så lugt ch tryggt, Och skrfver låga prtkller, Ty det må sågas st sm sst: De grymme mae är jurst. Så kmmer där ch helsar på E stud emellaåt på kvälle E herre, sm v kalla få De rätte hjälte velle. Ha llla fru så väl står, Och u ma aar, hur det går. Ha år så upplgst ch så fr, Och bltt stra mål ha stråfat, H sart ger hm rätt där, Att httlls på e lög h lefvat, Och älskar h ej mer s ma, H has hus ej lefva ka. Sm fågel lägtar h ur bur^, Och så e t, år det skymmer, H pelsar på sg tambur' Och de adre karle rymmer. Och mae sl vardt på keålf, Och det är slutet på vell'. Af dea prf bt ka du se, Hur sköt ma år td täljer. At våra mammrs smak v le, Me u ma skrfver, så det kväljer, Och udras må vd såda smak: Går världe framåt eller bak?! Srre. Mder barets sta lärara. Af J. jp. Malmberg. Belöad fjärde gruppes prs ldus seaste stra prstäflg. (Frts.. slut fr. eg. :r.) S.å sart br* - aet fått åg käedm m vårt lads gegr ch mesmärke, vakar begäret efter hstrsk kuskap. För det sju- eller åttaårga baret erbjuda våra frtdsdagar stra skatter. Blder ur flkes

3 bardm skla aturlgtvs fa geklag barets själ. Me äfve vår egetlga hstra hva v mycket, sm ka täljas de små. Härvd frdras dck, att täljare käer sa åhörare. J a g har där städgt ht tll mål att berätta sådat, sm vart egadt att stärka de gda alage ch mtverka fele; j a g har sökt att begaga de blder ch jämelser ett rd det språk, sm ma bar vart lättast begrplgt. Och jag har vut de erfarehete, att ge mder brde summa att själf värma sa bars hjärta vd de mycka kärlek, det ädelmd, de sthet, vår hstra ställer ss öge, me äfve lära dem att rysa vd de gärgar, sm fläcka de öfrgt tjusade tla. V å r a helgdagar, syerhet högtdera, hva gfvt rka aledgar tll relgsudervsg. Särskldt har ha, sm»är väge, sage ch lfvet», vart våra takars mål. V hva följt hm frå krubba Betlehem tll»sky, sm tg hm brt». V hva sett hm såsm fltg lärjuge templet ch lydg hemmet, sett hm vd sjukbädde ch båre ldra mäskrs öd ch bröllpssale deltaga deras glädje, hört has ljuflga rd m de hmmelske faders kärlek, me äfve has ljugade tal mt själfvskhete ch skrymteret, hört hm bedja så väl feder sm väer, sett hm taga bare s fam ch välsga dem, sett hm efter brade bö segra öfver frestelser, syd ch död. Ekel ch kstlad har jag sökt att göra framställge. Ige lexa, tet tvåg, tet examerade har fått störade verka på uppfattge de häade blde. I öfrgt erbjöd det daglga lfvet städgt sökta tllfälle att frå bbels lka mråde framställa höga edöme ch varade exempel samt ekla kärspråk allt egadt att hs bare väcka e lflg käsla frdrgara på ett sedlgt lf. D e helga sagara, på detta sätt delade, just då barets re blfvt dem beredt, kua cke blfva e bltt utalexa, uta måste fastmer växa samma barets själ, ch det är m fasta öfvertygelse, att det skall blfva svårt fr lfvets pröfgar ch frestelser att rubba e såda bardmstr. Arluda måste det hålla sg de relgskuskap skla ka dela. Skla ka väl gfva vargar, magar, lärdmar, me sälla på de td då dessa bäst behöfvas; aldrg ka h såsm hemmet tllse, att de gfa kuskape tllämpas barets lf. V d sådat hållade måste hs baret, m ä vetet, de eställge rtfasta sg, att det cke är så ga sambadet mella lefvere ch lära. edm m de s. k. ljudmetde, hvlke jag hört mycket prsas. D e t utmärkade dea metd är, att lärjuge bbrgas käedm m de ljud, bkstäfvera betecka, ch ej bltt m dessas am. Vkalljude är alldeles lka ame på sa mtsvarade tecke. Med de öfrga språkljude är frhålladet arluda, I amet på t. ex. bkstve s (äss) ekmma tväe ljud, vkalljudet ä samt ett hväsljud. Just detta sstämda är det, sm tecket s represeterar. Ma kmmer lätt g uderfud, hvlket ljud hvarje särskld ksat beteckar, m ma frå has am fråskljer det där gåede vkalljudet. M a skall då fa, att flertalet ksatljud uppkmma gem lka utadgar samt rörelser tuga, uderkäke ch läppare, uta att ljudbade struphufvudet behöfva vara verksamhet. Ia de egetlga läsge begyte, lärde jag bare att efter gehör sklja på de lka ljude krtare rd. Tllka fg de öfva skrfg bkstäfveras (skrfstles) grudfrmer. Sådaa ekmma sart sagdt hvarje»skrft», hvar jag aser det ödgt att beskrfva dem. Härefter vdtg de egetlga läsge. För själfva lärgåge är det öfverflödgt att redgöra, ty hvlke sm helst de måga lärböcker, sm detta äme uder de seaste åre utkmmt, är väge så väl utstakad, att ågra svårare msstag detta häseede kappast kua äga rum. J a g vll där edast amärka, att ksatera skla elbart sammaläsas vkalera uta egåede stg. Reda uder sta lekte kua på detta sätt mdre rd»läsas ret», ch detta lysade resultat gör baret mycket öje. F ö r att lflgare skärpa bkstäfveras utseede barets me ch uderlätta errge deras mtsvarade ljud, brukade j a g åtskllga mer eller mdre lyckade lkelser ch jämelser, t. ex. b &är e börda fram sg, d drager de efter sg, p har e påse på rygge; u är öppet «p p - tll, wedtll, 1 är Zågt; lkar muställge vd uttaladet ljudet; r räcker ut e arm, f fäller (böjer) hufvudet, s slgrar sg. s. v. Jämsdes läsge öfvades skrfg, så att åtmste åg del hvarje läsöfg äfve skrefs. Så frtgck det, tlls alla ljudbeteckgara blfvt lärda. På det följade stadet kude skrffgara rdas mera berede hvaradra. V d udervsge detta äme frdras äfve uder gysamma hållade lug härdghet, ch ma måste tålamd rätta sg efter de pedaggska regel:»skyda lågsamt». Blr ma msslyt, häder det lätt, att ma atge asträger lärjuge öfver måga eller ck bryter arbetet mt Sådat är Med skt har j a g äu cke vdrört det hm rktade sårade tllmåle. farlgt. H å är vd uppfstra ett dålgt, läräme, sm valge ställes st på prgramet, då det blr fråga m mdre bars ja skadlgt el. Det cke bltt stör kuudervsg, ämlge aläsg. Jag har skapsluste, uta - hvad värre är beröfvar ss barets kärlek. H v a d baret behöfvelat gfva detta äme de plats m framver är uppmutra, glad uppmutra. De ställg, sm tllkmmer det mtt uderbästa Jästde är de låga vtertare. vsgssystem. Ialäsge utsätter e vss grad uppöfvad akttagelse ch take- Lektera böra aldrg vara låga; såsm måga, m ämlge udervsge där cke allmä regel härvd gäller, att ma bör sluta, skall blfva baret mtbjudade ch så- a baret vsar tecke tll trötthet, lksm luda felad. D e t bör där hva åt- ma bör upphöra att äta, a mate jutt åtmste åg drekt udervsg äu smakar gdt. m de ut mtalade lärämea, a E vktg sak, sm vd de frtsatta läsöfdet får taga tll bke. D å ka dea regara aldrg ka g beaktas, är att da frå börja blfva tll glädje baret; hvad sm läses ckså skall uppfattas. Tll det ka»lära läsa uta tårar». e börja måste ma där välja edast såför att kua uderlätta bares möda så mycket sm möjlgt skfade jag mg kä- daa stycke, sm är fattade på ett ekelt, barslgt språk, ch hvlkas ehåll rör sg m lärjugares eställgskrets. K a baret lätthet redgöra det lästa, syerhet m det sker ega uttryck, har ma ett gdt bevs på att ma valt det rätta. Förelägger ma det åter stycke veck ladt eller allt sammaträgdt språk ch svårfattlgt ehåll, går detta såsm e dmma barasjäle b, uta att kvarlema ågt tydlgt tryck. Baret läser så fall uta tresse, ch så uppkmmer dea etga, taklösa aläsg, sm lkt e sömdryck bedöfvar takekrte. Här syes, huru vktgt det är att cke böcker sättas barets häder, a det gem egåede åskådgsudervsg vut måga att göra bkes takar tll sa ega. Äfve teckg har j a g lemat ma små åg ledg. Lksm de öfrga ä m ea har det äfve här vart barets vsade alag ch böjelser, sm gjrt uppslaget tll metde. Jag behöfde bltt gfva akt på hvad de rtade, då de lemades åt sg själfva. H u s, träd, djur, gubbar m. m., me aldrg abstrakta fgurer. F ö r att frme hs teckgara skulle få åg stadga, rtade v st på rutadt papper. V började ekla, rätlga fgurer, eställade hattar, föster, stlar, brd, plar, vattekaa, träsk, hus, katthufvud m. fl.; därpå grep v ss a fgurer äfve böjda ler, såsm glas, fat, skålar, urr, blad, blmmr, fåglar etc. allt efter teckg. * Dessa öfgar vr rktga högtdsstuder. N ä r de så slutlge fg taga tll pesel ch färglägga sa fgurer, tycktes de hva uppått höjde lycka. Huru jag fått td tll allt detta. J a uderlgt g har det bltt betydlgt hdrat ma mågfaldga öfrga görmål. Hemlghete trde dck lgga där, att bare frå börja blfvt vada vd själfverksamhet, samt att de fått arbeta frhet, ch där hva små lärstuder kuat lema stra resultat. Dessutm ekmma j u hemmet måga arbete, sm ma ka sköta lka bra, fastä ma samtdgt öfvervakar bares öfgar läsg ch skrfg m. m. D e t är sat, att ett ch aat tllämadt besök hs vära blfvt ställdt, att j a g cke alltd kuat skryta öfver att. hva läst de yaste rmae, me mtt själslf har g cke blfvt fattgare det. Tvärtm trr jag mg hva fut skatter, sm uta detta erlga umgäge bare skulle blfvt mg alltd dlda. Oeh öfrgt, m j a g ågt sakat, skulle cke m makes tacksamhet, ma bars vördadsfulla kärlek, mtt eget vetade m åg må fullgjrd plkt vara belög g? M a g g a. Stude frå rska Lapplad. ^ l U j u ö3kar jag berätta ldus läsarr ^HeNB ltet frå höga rde ch m e fjälllappska vd am Magga Gaup, e tös på trett eller fjrt vtrar, skall jag tr Jag hade de måe att göra hees bekatskap e på 70:de breddgrade beläge fjällstuga, sm bebddes e fsk ybyggare, Oll Jesuu vll jag mas ha hette. Det var e bster dag mkrg fem ch tjugu graders köld det där, uder färde öfver fjälle hade v fått e härdg söstrm * Se Förteckgar på krttla Alf. Sjöström!

4 på ss, ch v vr där ej måttlgt belåta, lappe-vägvsare Klemet Smby ch jag, är rear ch pulkr ut e brat elfbacke svägde ed på de frusa Taa, sm rglade fram mella höga, söhöljda fjäll. Reare käde geast graskapet ybygget, fjällstuga, hvar de ökade trvet tll ett lade galpp, sm sart de ss uta stugukutäre. Naturlgtvs vr v, lappe ch jag, glada öfver att kmma uder tak vädret, me e gd del vår tjusg lade sg lkväl geast vd trädet det llla kryp, där Oll bdde hustru ch fem bar. Allt var ämlge så gemgåede suskgt därm de mörka, edrökta stckväggara; det stak surfsk, tra ch aat, bare tumlade m på glfvet eller blad säges rehudar, Oll åt märgbe vd härde, has hustru sydde skr strax tll det trasga föstret, där söstrme yrde. Det var helt ekelt vedervärdgt däre de fattga famljes kja, ch jag såg på lappe, att la vss edragt att slå sg er s kåta, m ha kuat trlla ed de frå fjälle, ty där hade ha g så prydlgt, säkrar jag det var ämlge eflapp, dee: ha hade gått skla Vadse ch vart ute på e expst tll Tysklads större städer! Efter utbytadet öflga helsgar på fska eh lappska pskade v sö frå våra reskspelsar samt slg ss ed, jag på e fjällbjörksgrear hpfgad stl, Klemet krslagda be på glfvet. Täde v så våra ppr, rökte e stud, lagade bffstek rekött, rökte åy ch hade just städat uda ltet på glfvet att lägga ss tll hvla, då v utfrå fg höra det dfva, skrapade ljud, sm bebådar akmste åg re ch pulka åkade. Mycket rktgt, e mut efteråt vaggade ågra resksbylte pörtet, det var e äldre kva, tätt hälare följd e flcka: Beret eh Magga mr ch dtter! De hade kmmt ed frå fjället detta herras väder de skte att ybyggarmr söka skfa sg ltet kfegrädde, då ämlge all de trkade, frusa remjölke ch de där beredda stare strukt uder vters lpp. Syd, att de möjlge kude få valuta stt besvär. rktgt själfvete, ch satte sg småleede bredvd mg hvlke ktrast mella llla Magga ch de stackars elädga ybyggarbare! De ra»prsessa» saga, de seare»trparugare» ja, så var det verklge! Magga ch jag kmm väl öfveres, v sprakade m rehjrde ch fjälle, m alla hudare, m rrskeet, m skdlöpg ch allt möjlgt sådat där, sm sökt erbjuder sg att täka på ch tala m, där tväe råkas ute de strslaga, set mäktgt tlltalade lappmarksature. Ja, ch så g jag då Magga e ästa begagad ch blak ekra, hvlke preset h välvllgt behagade mttaga ch gegälda e lte brkg börs, sm h högst egehädgt hade färdgat på ledga studer. Och så sprakade v ge, tlls Beret rdade m uppbrtt. Då helsade Magga ed tll Varagerfjrde ch släktgara där, jag tll alla hees lurfvga hudar uppe fjället: Räe, Tsjalm, Grjes ch hvad de hette! Vd skedet kude jag ej låta bl att säga Magga, att jag tyckte hee vara e rktgt lte söt lapptös, hvaröfver m ya vä blef så läge, att hees rödblmmga kd hast blef lka grat färgad sm klädet hees lufva!»farvel, Farvel!» helsa de båda lappskra välgt. Det bär mt rdvest, me uta dörre tll de suskga fjällstuga står jag ch vftar tll lte Magga, så att ree hees sätter vldaste galpp brt öfver de slgrade Taaelfves sar. Hug Samzelus. E utfärd fattghusgummr. Bref tll Idu. Ld ktber. Skulle ldus ärade läsarr vlja höra ltet m egelska fattghus.»fattghus, det fes g Sverge ckså me dem sköta fattgvårdsämdera m ch där»stta» bara herrar så fattghuse ha v getg att göra!» tycker jag mg höra ågra utrpa. Me så täker ma ej Eglad. De lycklga ch de, sm fått större eller mdre jrdska måseda båda björkkvstar msrgsfullt : er på s ltt, ase de flesta fall sm s plkt befrat lappmuddare frå sö, framde emel- att på ett verksamt sätt tressera sg dem, sm stå lågt på samhällets skala. Där ba ckså»fatlertd Beret stt ärede hfsamt cb kstladt, tghje» måga, sm tressera sg att ge dem hvarpå Olls hustru strax gemälde, att h ågra ljusa ögblck, ågra glada studer lfvet. möjlgt kude hva åg grädde att låta Där gå fta de a världes damer äda frå prsessa Wales ch de öfrga prsessra höet deras vre sart slut kra fge m tll fattghus, tll hsptaler ch dylka sttuter krt tugga löf ch mssa ebart, all mjölke att spela eh sjuga deras våare, läsa gge åt tll de måga småttgare, kfegrädde dem, tala vd dem ch, fram allt, låta dem själfva tala, tala r sa srglga öde eller glada me, sakade de själfva, hade ej brukat såda på sa famljehållade, sa åkmmr m. m. Dessläge, läge! Ja, var det ej delta, Beret utm gfves ju fta hjälp ch uderstöd fra ckså hade sagt s gubbe uppe fjället, då husbdflk eller arbetsgfvare, lksm hålladet ha evsades, att h skulle fara ha kude äfve är Sverge. ha fått resa själf, svårt att färdas sm det u var både mäska ch re! Om Beret * vlle hålla tll gd e kpp kfe ruskde egelska fattghuse är a 2:e slag. Det vädret? J det skulle smaka sköt! ea slaget e srts stra arbetshus (de kallas»wrksamtalet staade u, ch jag kude därhuse»), uderhålla samlgara ch där alla äga husrum, föda, kläder, läkarvård m. m., me där fä tllfälle att på rska tlltala de båda ckså alla, sm ej är vaa, rkeslösa eller allt lappskra. Härvd befas, att Beret var sjuklga, måste arbeta att hålla ret, sy alla mäkta kle»de rskes mål», me att Magga kläder ch allt le, laga mate. s. v. samt få redde sg rktgt bra.»nå, det var präktgt, edast gå ut vssa dagar vecka. Här är stra, luftga matsalar, sfrum ch samlgsrum! Ofverallt sätt dg då här bredvd mg på furukubbe, är så ret, putsadt ch vä lhållet. E kmmtté styr lte, ch låtm ss talas vd, blfva gda vähvarje» \vrkhuse», ch spetse de malga er, m du vll!» delgeu står e»supertedet», de kvlga e»matra», estådara. Uder dessa Magga hade hela tde tyst ch stlla frå lyda»systrar» hvarje våg ch sköterskr stugas väggfasta bäk betraktat ybyggares hvarje ram. Böcker utdelas ch mbytas hvarje bar, där dessa, bleka, smutsga, suskluktade vecka tll de lka salare. eh magra stjade på glfvet samt bjöd tll Vdare fas de egetlga fattghuse, uderhålla lek; u steg h upp, säker hvarje rörelse, gem dater krprater eller esklda perser. Dessa är, mtsats tll samlgsfattghuse stra hus ch e eller flere platerade gårdar, små täcka ptteska evågshus trädgårdar ch vackra alägggar. Här br hvarje famlj sg, sköter sg själf ch bar ett gaska rklgt uderhåll. De mest respektabla klasse tages dessa»almshuses», uder det de mest brkga samlg dem, sm seglat kv på lfvets cea, allmäuhet tllhör de eämda. Ht kmma gamla rkeslösa, sm här sluta e lefad full hårdt arbete, srger ch ederlag; vaa, hvlkas lfskrt är brute tdgt eller set, eget vållade eller tjät; lättgar, sm ej velat arbeta, ch hvlka» eda frälsg frå hugersöd är»the wrkbuse». Bldade så väl sm bldade, alla taga de s tllflykt ht, är allt aat hpp är ute. Ma ch hustru skljas åt ch få bltt träffas vssa dagar; bar tagas frå äldrare fattgvårdsstyrelse ärar ej famljebade; me de små sädas tll hem på ladet, sm tllhöra fattghuse, ch uppfstras där, tlls de erå de ålder, att de kua sköta sg själfva. Deras lf där syes tugt g ch glädjelöst, me sm sagdt, här fas dck gaska måga, sm tressera sg syerhet de gamla. Nu tll vår utfärd! V vr bjuda att deltaga desamma värda, mss Duval, e de måga här, sm ega hela stt lf, jämte s mögehet, åt bättradet de fattgas ställg, ch sm söka på måga vs gfva dessa ltet glädje lfvet. H hade beställt e str vag, e slags vaggett fyra hästar, tymmade 24 perser utm kske ch has hjälpare. Mss Duval ch hees väer tg plats på det sta tvärsätet, ch så fr v tll fattghuset att hemta 20»ld lades». De ha ht s mddag kl. 12, ch sart kmma de ut, ytra ch glada. D e duktgaste få taga det adra tvärsätet bakm ss, ty det frdras just ltet spästgbet musklera att på stege klättra upp ht höjde. Alla de öfrga taga plats själfva vaggette. Och u fara v österut gem gata efter gata rätt mycket uppmärksammade frå allmähetes sda tlls v kmma tll glesare beflkade trakter Lds stlga utkater, ch sart är v m Eppg Fresfs mråde. Dea stra skg köptes ågra år seda»the Crprat the Cty f Ld», att evärdelga tder bl vdare bebyggd ty de var reda ågt kräktad på ch att utgöra ett stycke falskadt jlad» de östra dele Ld. Gummras tjusg är str åt de vackra vllr, v passera, ch syerhet åt de präktga vyera öfver det starkt kuperade ladskap, sm sart öppa sg ss. Vd e rast hästare, trakteras gummra 10 skålpud jrdgubbar ch krtbullar; detta är sådat, sm ej vakas alla dar, ch värderas ckså mycket. Efter ugefär e tmmes färd gem -skge», sm dels bestd tät, bladad löfskg, dels vda ägar, dels gammal ståtlg bkskg, aläda v tll målet: ett ltet värdshus på e höjd, kallad Buckhurst Hll. Det var åratal seda måga dessa gamla satte s ft på rktga»ladet»; de är glada sm bar! Här växa verklga vlda blmster, ch sådaa måste de plcka ch ha sg hem; där ed backe här tll ypbuskare, sm ha e såda ymghet välluktade blmmr. Flere de gamla är glada att få ltet stöd, ch plckge går ej heller alltd uta bjäp, me sart har hvar ch e s llla bukett ypblm, kaprflum m. m. cb därtll s llla pla uppgjrd, m hvem sm skall få dessa skatter. Uder tde har ltet gjrts rdg, alla väda åter tll värdshuset ch taga sa platser vd det låga dukade brdet, dgade sådaa te-attrbuter sm smörgåsar, tekakr, sallad, vattekrassa, m. m.»ladtlufte söker», så allt har e strykade åtgåg.»the lades» servera teet eh 3 stra kppar är regel. Sle sker så klart äu, sesstämge är så lfvad, me u måste v väda åter frå ladet de frska, gröa ägare, de ståtlga träde ch de herrlga lufte, åter, alla dessa gamla, tll fattghuset ch det efrmga tresselösa lfvet där. V helsas u ä mera ä på mddage hurrarp ch vftgar flket på gatra, ch frå vage vftas bukettera tll svar; öfverallt väcker de stra vage de små gummra uppseede, ch alla se ett ögblck, att det är fattghusgummr, sm vart ute på e utfärd, ty deras kstym, de gråa sbbsjalare ch de stra åtsttade hattare, är lätt gekäd. V staa st vd mss Duval's hem, cl behes huskapell (h tllhör»hgh church») rättas e ug»curat», sm ckså var vd teet, e Ott Ldvalls Syfcaela.c>rslxa,a.caL l r e k m m e d e r a r stt y a v ä l s r t e r a d e l a g e r a f S y b e h ö r Hamgata 14, mdt Kugsträdgårde, Allm. Telef lar d a m - c h b a r b e k l ä d a d. U < F " Order t l l ladsrte expederas mt pstsktt eller ärvägsefterkr. samt artk

5 krt tbö psalmsåg, hvarefter gummra åter sätta sg upp vage ch åka tll stt hem fattghuset. * * Vre det ej ösklgt att ltet mera tresse, perslgt tresse fattghuse, hystes äfve Sverge dem, sm ega td ch måga därtll? Det ka ske så ekla el; ltet tllsy, ltet välgt samtal, läsadet e lämplg bk det kstar så fatlgt ltet, me gör så gdt ch ger så mycke glädje! Måga kua göra det, ch m u ågra käde sg maade därtll, skulle ge vara gladare äst»fattghje» ä Aa Fleetwd-Derby. Idskreta frågr. Jag syftar på alla dessa ärgåga frågr, sm studlge så taklöst kastas fram, sm cke sky ågt mråde, cke hva ldade ågra själes tysta kval ch sm häsyslöst pcka på svar. Det är möjlgt, att svaret uteblfver, me fråga eller frågra hva dck lyckats att verka på samma sätt sm ett skarpt, frätade gft eller sm e stöt e fspetsg stukatklga. E dylk dskret fråga är tllräcklg att hs de, tll hvlke de rktas, utsläcka mues leede ch säka e slöja öfver öges glas; det behöfs ej mera att väcka stude slumrade smärtr eller bekymmer tll, lf eh det går kaske cke så lätt att åter få dem vaggade tll r. H U M A Kjarl. Hflevcr:tör. C H Oeh då ha hade betydade»msättgar» att verkställa baker ch kassr, där ha låat de arraktga plkte att represetera ch plkte att hrera sa ugdmsskulder, räckte löe kappast tll dessa perater. Följde var de, att det ästa var kalt m brödet ch sfvel de u lame ämbetsmaes frdm så yppga hem, där u Emele måste bära börda. D e t gällde ck att väda på styfver ch sköta ltet hvarje, ty ma hade ej råd att hålla mer ä e tjäara, ch h hade efter reda då gällade sed väl reda på gräse sa skyldgheter, me cke så alldeles sa frdrgar. Emeles estetska se led färlgt, me det skulle vart äu värre, m h cke härvd kmmt ett slags drömlf, sm gjrde, att allt det yttre blef ågt bltt mekaskt, hvar krppe vsserlge deltg, me lksm mera drfve stkt ä ebede vlja cb. karaktärsrktg. Detta drömlf var de sceska gestalteras, hvlka h adlge lfvat sg, ch då h u ej hade råd eller td att gå på teater, utm e ch aa gåg då h bjöds släktgar, gjrde h själfva det krgvarade tll ett slags teater, där h, a fader sf eller låg takeslö, utde sa dramatska hjälterller, hvlkas atal alltmera ökades, det h börjat svärma äfve de mdera rdska dramatkes kvgestalter. Må v där, hvar ch e, vårt umgägeslf vakta ss»dskreta frågr». Flyktgt täkt, syes det ltet; strt sedt, gäller det ett blad mäskkärlekes bk: Såra cke. De verklga själsadel gör det cke heller. Adlf Hel läder. Några frtmmersmre. Uppteckade E gammal pefäktare. II. Kst e eh Härels vakade ch växte hs hee äfve mer ch mer begäret att blfva själfstädg, berede, e själfverksam lem det mäsklga samfudet. Och då hela hees re lf vart rktadt åt teater, beslöt h att gå vd dea. H vsste sg, att h var vacker, hade e brljat teaterfgur samt e mjuk ch behaglg stämma, hvlke h sg själf utbldade atur. l l mderlösa Emele hade s J g / ömme far, sm var e högre ämbets(s ma, hvlke väl hade gda kmster, me äfve stra utgfter, ty ha måste lefva efter stt ståd ch»represetera», erhållt e mycket gd uppfstra. I syer- Nu fs det verklge gdt m stackars mäskbar på dea plaet, hvlkas lf ej C Me e dag, efter e fare mddag svårsmälta maträtter, upphetsade ver ch tvärdrag, fck de asedde fader ett slagafall, sm gjrde hm lam ch takeslö. P å grud s aktade höga ställg fck ha, fast möge att vdare sköta ämbetet, tjästledghet frå detta bbehållade löe; me ha måste däremt lema e del esklda uppdrag, hvlka ha ht sa bästa kmster. Fråga där cke, så udvker ma att såra. Förtrede gfvas, me få cke tlltvgas, ch bltt de har rättghet att grpa adras srger, sm har vlja ch måga att gå e kärleksrk sys ärede att hjälpa ch styrka ch hela, där sådat är möjlgt. Medldadet är e hjärtats dygd, me de får aldrg vara påträgade. Tryck srges had;»hvad därutöfver är,» säger Hamlet,»är tystad.» Dea brst på fkäsllghet är ett lyte, sm vdlåder såväl det kvlga sm malga släktet, me det trde väl kappast kua ekas, att det bjärtast framträder hs det kvlga. Det är kvas stra behf att dela sg, sm fta drager de dskreta frågra sg släptåg, eh s fver märker h cke, att h är e på»frdlyst mråde». H tycker ej m e stägd dörr eller ett edfäldt draper, m h där bakm aar e hemlghet, ch e aa mäskas frampressade suck eller sluta tystad väcka ögblcklge hees hela tresse, sm gfver sg uttryck ett:»hvar»? S Fader, sm jämte stt hålla part på sällskapet eller klubbe hade öje att följa s dtter på teater, såg gära hees estetserdg, ty, meade ha, det fs getg så tråkgt sällskapslfvet sm kvr, hvlka getg käa eller täka högre art ch där ej heller kua säga ågt tresse, ågt sm lgger öfver hvardaglgheteras vå. Ma vll ej expera det esklda lfvets agelägeheter de stkmmade, sm begagar sg»väas»,»väs» eller»bekats» rag, heder ch värdghet, att, seda h eller ha tllstult sg yckel tll e själssmärta, kahäda skyda m gathöret tll e aa bekat att utarbeta kmmetarera tll»hela hstre» uder setmetala»ack!» ch»!» Mella frågvsbete, skvallret ch talet är gräse ytterst hårf, ch bemärkthetes lug, de vda slöja, hvar srge ch bekymret så gära svepa stt böjda hufvud, blr brtryckt allt aat ä mjuka, kärleksfulla häder. Skulle de lättsge frågare frska stt eget hjärta, måe ha skulle fa mäskkärlek ch sesömhet vara grude tll has tresse ästa ch hees agelägeheter? Åhej, det häder cke så fta. Någ allvarlg rsak fes cke alls. Det är bltt de taklösa yfkehete, begäret att prata ch de dumma bllge, att de, hvlke ma ögblcket sällskapar, skall käa sg både smckrad ch rörd att e hälft främmade dvd fä bkta s re värld. De rgaste grad " fkäsllghet brde dck säga, att ma dylka ärgåga frågr söker våldgästa e aas själ. Ma begagar ej dyrk att träda gem e stägd dörr, ma vätar, tll dess att de öppas frå. T V. Me h hade ej staat vd själfva språkbldge sm såda. De hade hee verklge vart yckel, gem hvlke h km de stra världsadares Erksgemak. Här gjrde h särskldt bekatskap Shakspeares eh adra dktares lterärt stra kvgestalter. Det var dck syerhet de brtske bardes, h lfvade sg, ch det så att h vlle vara både Jula ch Ofela, både kärlekes fröjd ch ldade, krppslgade dessa bägge gestalter. Hur ljuft vre det ej att få vara fred sa srger äfve de är helga. Det käes gdt att atr e smärta åt de verklge väe, det käes sm ett frskt, svalkade reg att få gråta ut vd ett trfast bröst, hvars djup srger ch hemlgheter varas uder äras ch kärlekes säkra lås; me de ldade käer sg söderslte ch sargad, då de taktlösa yfkehete prfat våldgästar ch lk e detektv spejar has hjärta. mäskr göra ss fta vårt umgäge vår ästa skyldga tll små taktlösheter, hvlka, uta att vara sktlga, kua rsaka gaska smärtsamma sår. Det är, gudbevars, ej vår meg att såra åg alls, det häder tll ch, att v är alldeles öfvertygade m, det v gem ett mutlgt grpade vår ästas esklda agelägeheter vsa hm ett kärleksfullt tresse, hvlket ha eller h bör vara högst tacksam. ~ C 7 het hade det lagts a på utvecklge hees estetska se. Och då kuskape lefvade språk är på stt sätt yckel tll de flesta de skatter jutg, sm världes stra ch små skapade sköa adar erbjuda gem sa verk, så hade Emele äfve udervsats de tre, fyra lefvade språk, sm det tllhör e dam värld att käa tll. är e bestädg das på rsr, ch hvlka det»slga, lfgfvade hppet» blad ter sg lk e rktgt gråduskg höstdag surmula, mejade träd, mella hvlka blade fladdra krg, cke lka vssade hppgar; cb det ka häda, att dylka mäskr ej är så mutra sg eh cke heller så delsamma. Det är dä frågra måste fram sak samma huru ömtålgt ämet ä är, vare sg det gäller det äkteskaplga lfvet, ett uppslaget part, e lågvarg lfg eller de srger, sm alstras kampe tllvar, ekmskt betryck ch ru de fa dlke sderar såre allt djupare ch djupare, det rycker ffrets hjärterver, me hvad gör det. Det är ju bltt»varmt tresse» ma frågar, ch ma är öfvertygad m, att ett då ch då ldsamt, på lämplgt ställe passadt:»stackars!» eller»sä syd det är m dg!» skall utgöra ett läkade plåster på såret. E R / F I H ö r Sverges 11 S 111 Ö d r a P Spsbröd j sädes Cat.es. B.scuts öfver h e l a rket. " S T O C K H O L M, 17 Nrrladsgata 17.

6 alla mdulater. Å h, ma skulle få se, Sverge skulle få s Rachel, s Rstr. H skulle bl ågt frmer ä Emele H ö g qvst, de låga, skraglga fgure det llla hufvudet, sm mera dårade stt leede ch sa taletter, möjlggjrda gem frkstg, furstlg had, ä gem verklg tragk. Någ hade vsserlge sagt, att hs Emele Högqvst var det ett älsklgt, kstladt väse, ett utmrdetlgt aturlgt behag ch de äkta kstärsature, sm grep cb tjusade; me detta var ej tllräcklgt. Det är ej g att tjusa, meade vår Emele, ma skall uppskaka, väcka ett sargadt ldade, ch m ature, äfve de mdera tragke, ej räcker tll de djupa psykska utredgar, sm utmärka de, så måste kste avädas ch tllgrpas. Så vecklade sg de uga flcka ett hölje kst ch atur, hvlket ä mera verkade på hees drömlf ch g e vss ervstet åt hees karaktär. E dag fck fader ett ytt slagafall stark utgjutg hjära, ch läkare klarade slutet vara ära. De uga flcka mttg ästa edast halfvetet dea uderrättelse. Och då - fader, uta att hva kuat vdare dela sg hee, drg s ssta suck, grät h vsserlge, me h erfr ej de djupa smärta, att åg sträg gck söder hjärtrte. Så var det verklga lfvet hee bltt ett skelf, edast drömme lefde h. D å hees ärmaste släktgar, blad dem hees farbrr sm mydare, e större gdsegare, ågra dagar efter begrge sprde Emele, hru h täkte sg det framtde, ljöd hees bestämda svar, att h skulle gå vd teater. Ma sträfvade emt. Ige famlje hade ut valt det yrket, mt hvlket vssa dmar rådde, de kude vara berättgade ch gltga, me de fus dck, ch det var ej bra e flcka famlj. H var dck beveklg. H hade fått s uppgft här världe, det vsste h, ch h skulle gfva ära åt s famljs am, det käde h vsst. Och det var j u öfrgt hees ege sak, det gällde, öfver de brde h ck själf få råda. Nå, h fck hållas, ch farbrder g hee pegar tll att taga de sta udervsge plastk ch deklamat. Lärare prsade hees alag ch meade, att det kude göras ågt hee; h hade»gsta», me särskldt de fgur, gem hvlke gsta skulle täda eld måge åskådares bjärta, då de adlats plastke. Och e td fck Emele aställg vd e teater, där ma g ltet hvarje, trageder ch ker, skådespel ch lustspel, dramer ch farser m hvartaat. Me Emele gck de högre stle, det var bltt de stra skapelsera, sm astd hee, ch då drektöre lkväl g hee e ch aa rll cke tragsk art, brydde h sg ej m att arbeta sg de ch daa stt eget materal efter rlles karaktär, uta h påtryckte de prägel stt eget kstlade lf. Krtke fa hee hva mdre valga alag scee, me beskyllde hee atur ch tråkghet vd flere tllfälle. D å teaterdrektöre fäste hees uppmärksamhet därpå, gjrde h bltt e axelryckg, sm m h velat säga, att det std de där tdgsherrare sg cke rktgt på. D e kude j u ej käa sm h. lade hadlgsbrus, ch därgem blefv hees sceska skapelser ett slags tg, ågt hybrdskt. E tdgsredaktör hade e dag bedt mg tllfällgtvs recesera ett stycke, hvar Emele tll följd s sköhet, s gda plastk ch s vackra deklamatsmåga skulle uta hufvudrlle. D e t var trts alla hees bemödade att åstadkmma ågt rktgt strartadt e gem ature ytterst kle prdukt, sm ej heller publke applåderades, fastä balscee ssta akte tllät hee e dräkt, sm framhöll hela de yppga harme hees gestalt. Jag tg följade dages krtk bladet frå mue ch sade, att de uga kstära skulle gå uder atur, att framställge var gem de uder krtkes mått etc. Jag uppmaade hee att td väda m, fall h ej vlle sart sva de stra gemesamma grve alla de tusetal på scee msslyckade varelser, sm ågt gjrt tet. Krtelge, jag gsslade hee all makt, slutade där, att j a g ej skulle gjrt mg det besväret, m de uga skådespelerska cke ht»gsta», alag sm brde tagas vara på ch ej frstöras esdg, rktg uppfattg m kste ch dess kr. Aldrg r hade h så strägt behadlats, aldrg r så hudflägts. De gåge träffade ckså de adlga spösltge, så att de stackars delkvete grät smärta. H besökte mg, ställde st tll e str sce de larmyata gere, atg att jag dömt på grud adra skäl ä kstes. s. v. Jag gtte börja ej att svara hee, me därpå utvecklade jag ma skäl, hvlka krthet gg ut därpå, att de sceska kstäre främst hade tll uppgft att så mycket sm möjlgt ffra sg själf att uppgå de karaktär, sm skulle framställas. Det hade h ej gjrt. Karaktäre kräfde käckhet ch lfsglädje, ch h hade gjrt de surmule, sm m de bure på e re södersltg, hvlke gjrde, att de glada mmete blefv framställge saa, aturlga ch följd där tråkga, hvar återge hela stycket led. Jag tllade, att jag ästa befarade, att det var de uga dame själf på samma sätt. (Frts.) Kesska täkespråk. Mäska lefver ej hudra år ch plågar sg tuse års srger. A f väges lägd käer ma hästes styrka, ch tdes lägd käer ma mäskas hjärta. När hemmet råkar trftghet, lär ma käa de gde se; är rket råkar r, lär ma käa de trge udersåte. När ma kmmt tll ett brat ställe, är det set att grpa tll betslet att hålla häste tllbaka. Seda båte kmmt ut på de stra flde Kag, är det ej mera td att etaga dess erfrderlga lagg. När td, då Har var täk ej betalar er skuld, så täk på de var ödsakad att låa pegar! blfvt rk, km då håg de td, då fattg, me har blfvt fattg, så mera på de td, då var rk! På detta sätt fastade Emele alltmera maer, ch h lade tragk allt, äfve m rlle kräfde käckhet, drekt lfskrt sval- ja.. LAMBErG-S BLappfär 4 4 Vesterlåggata 4 4, S t c k h l m. H u s m d e r l g almaack. Nvember. Nvember brde större skäl ä ktber kal las slaktmåad ty e klk husmder dröjer g slakte tlls vter alkas; eljes har h ge säkerhet, att hees möda blr belöad, d. v. s. att krf eh slaktkött stå sg g läge. Förberedelsera tll slakt äfve m där edast meas att köpa upp kött, fläsk ch rätr tll saltg ch krfgörg - är rätt måga, me alldeles ödvädga, m arbetet skall kua uta brtt frtgå, är det gäller. Skrckfulla matmödrar laga så, att slakte sker y c b ej eda (lkasm de baka äfve då, ea brödet jäser lättare ch håller sg lägre ä eljes). Några dagar ut syas alla träbyttr ch böas ers. E tllräcklg kvattet kryddr (hvt-, stark- ch kryddpeppar, kryddejlkr, gefära, krader, musktblmma, salpeter etc.) stötas; krfät bdas, hvlka de tjckaste vurstare seda upphägas rök; krfstckr skäras; allt segelgar, sm skall avädas, välles ut ch trkas seda; alla krukr tll ster, sylta. d. regöras ch ställas tll hads. Måste ma etaga krfstppge köket, så brttager ma alla mattr ch beströr glfvet f sad. Väggare skyddas, där stäkg ka utses, gem tdgspapper; köttkfvare slpas; stra skfvr ch hackbräde framsättas. Ptats tll bräckkrf ( = studetkrf, falukrf eller ptatskrf) halfkkas dage ut, ch gry tll grykrf vällas; me de råa ptatse tll de sämre ptatskrfve skalas bltt ågra tmmar, a ma täker mala de ch tllblada krfsatse. När kött ch fläsk blfvt särdeladt, vattlägges hackmate, tarmaras resg pågår ch de frskaste lukt söker ma gfva dem gem blötg drcka, saltvatte, lösg öfvermagasyradt kal eller frskt källvatte, hvar läggas e mägd sellerblad. Ister ch mellafläsk tll skrg skares tägar ch vattlägges. Adra mrge kkas hackmate ch krfköttet tll sådaa srter, hvartll ma begagar kkt fläsk. Fett ch ster skras; halsktr, lägg. d. kkas e srts ragu, sm geast redes mjöl, ättka ch srup samt står sg seda flere veckr; äfve svålrullader kkas u. Uder tde skares det råa köttet ch fläsket tll krf samt males flere gåger på köttkvar. Någt sega, sämre btar lägger ma geast ett tråg sg tll de fvaämda råa ptatskrfve. Alla fläsktärgara skäras jämte talge, där ma brukar ha såda köttkrf. De kkta ptatse rfves, ch m ma her, väger ma på kvälle alla satser rdg. Dage därpå börjar ma tdgt bladge ch arbetadet krfsmetare (mjölke tll kött- ch bräckkrf bör vara uppkkt ut ch kallad) ch stppar krfvare, helst krfstppgsmask, sm uderlättar arbetet betydlgt. E såda kstar edast 6 krr ch rekmeras erfarehet; edast tll hackkrfve ka ma ej begaga sg maske, ea dea krf bör stppas varm tarmare; ch a e pers värmer e lte prt säder, stppar e aa had. Tll att»bda» krfvare höra gaska mycke vaa ch skcklghet ty hårdt eller löst ka skämma allt. Gry, lefver ch hackkrf vällas samma dag ch utläggas därefter på halm. När så allt krfarbete är öfverstökadt, skrder ma de fjärde dage tll saltge skkr, fläsksdr, saltkött m. m. samt ställer surstekare. Har ma köpt ett grshufvud, så lagas ea hälfte (tllsammas kalfkött) pressylta, de adra halfva vadlas tll rullsylta, hvlket fall alla be frålösas; eller ck saltar ch röker ma det. Om husmder bk öfver slakt-resultatet, har h e gd ledg där tll ett aat år; alla hädelser ka det vara både rlgt ch yttgt hee att jäma, beräka kstade m. m. (Om svslakt på ladet hävsas tll Theas uppgfter Hjälpreda sda 176) * Där gåsslakt bedrfves större skala, söker ma vara e del gem kkg ättka samt gem rökg gåsbröst. Att kka såpa ch stöpa ljus efaller mumera edast ladthushåll. Där gd färsk sll ka fås, lägger husmder kaggar kryddsll. Förråde källare syas fltgt ch skyddas frst. I trädgårde sår ma ågra speatsägar, hvlka ma ka väta sg e tdg skörd ästa vår. Stea. * Det fvaståede gäller sådaa hem, där husmder är frå börja tll slut ch reder sg uta främmade hjälp, utm vd krfstppge, där 3 perser samtdgt sysselsättas. Rekmerar stt stra ch välsrterade lager mdera Höst- ch Vlter-Dame-Kappr tll här på platse lägsta prs. OBS.! Särskldt framhålles mtt stra srtmet Slkesplyschkappr

7 Gemäle gymastkfråga. R>-> rlten^ artkel Idu m kvgymastke j f t j. 1 Flad har framkallat tväe gemäle, -~=#--> ett frå Sverge c h ett frå Flad, gedera vätade de, sm käer hålladea m de gymastska kretsare. Det stämda gemälet är hållet e så öfverlägse t, att, ma vre frestad att ataga det där bakm stde e str auktrtet. Me måe e såda behöfde tllgrpa ett el sådat sm stekastg? Arluda ka ma ej betecka yttrade såsm detta :»Möjlge ka grude tll uppsatse sökas ågt perslgt hållade». I e ffetlg tdskrft är det väl sake ch prcpera, sm böra dryftas, cke det perslga hållade, hvar de eller de befer sg. Att»Gymast» talar m saker, s m ha cke käer, röjer ha yttradet:»tll allt detta måtte åtgå mycke td». Det tar cke mera td att öfva rörelser vexlade frmer, uta alldeles tvärtm, ty ma ver uder samma td mera, då ma har bares håg ch uppmärksamhet på ett mera tlldragade sätt fägslad. För öfrgt har»gymast» fullkmlgt rätt påståedet, att»själfva gåedet» cke är flädskt, uta»alldeles ksmpltskt», me fråga gäller att såsm öfg uta dea kst på det mest uppfstrade sättet att uppå det bästa möjlga mål. Att»ett cke alldeles betydlgt atal fska, syerhet kvlga gymaster, årlge besöka Sverge», är e sag, me de besöka äfve Damark, Tysklad, Schvetz. s. v. efter råd ch lägehet, studm stpeder state. Omdömet att såsm resultat besöke Sverge uppstått e»behaglg bladg» metdera, ka ber på cke alleast tycke ch smak, uta lka sypukter. De ee ser gymastköfgara e» t e r» (vexlg sjukgymastke), de adre e pl-exercs (vexlg mltärsk yrkesöfg), de tredje ett pedaggskt skläme (fyssk c h psyksk uppfstra), de fjärde ltet hvarje. Gem brytge mella lka megar belyses sake frå alla sdr c h kmmer ett steg ärmare fullkmg. Väer de tyska metde ase de sveska skö, efrmg ch mltärsk samt fram allt cke lämpad kvr, ej heller bares lka stader. I Idu :r 40 står uder rubrk»frå kvas arbetsfält» m»kvlga sjukgymaster ch gymastklärarr» följade:»äfve vd flcksklra, åtmste de större, har ma ftast malga lärare dea brasch. De flesta kvr, s m gemgå Cetral-sttutet, ega sg väl åt sjukgymastke, dels s m bträde å de sjukgymastska prvatsttute, dels s m själfstädgt utöfvade sjukgymaster, fältskärer ch massörer.» Hvar käa sg cke kvra tlltalade kallet att leda krppsöfgaram flcksklra? Ige vll väl betvfla, att cke detta vre ett»kvas arbetsfält» ch ett de vktgaste. Hvad fru Kalls gemäle beträffar, ka jag fatta mg krt. Äfve här har Idu kmmt mg tll hjälp. H har yss berättat m parthålladea Flad gaska målade saker ch tyvärr saa. Att jag skulle utöfvat»mydareskap» öfver frutmmersgymastkegara Flad är ett påståede, sm tryter mest de, sm sagt det, ea det cke är faktskt. Hvad öfgara fru Kalls eg beträffar, sm h Idu säkrar vara sveska, så vet de allmähet, sm Flad åsett hees vackra c h väl ada uppvsgar, att h begagat stvar, gugrgar, räck, brd, vågrät stege, lutade dt. s. v., allt tyska redskap, äfveså rdgs- c h fröfgar, t. ex. språge. Stckhlm de 26 ktber. Mathlda Asp, ra artkel uderteckad Fack, Sm ldus strägt begräsade utrymme möjlggör e plemks utdragade ädlghet, måste v fvaståede uppsats klara megsutbytet elggade fråga slutadt. Red. "'"AA»»' S e tll, fes a t t Idu hs alla edra, Ifl.KA K I P SI V WA.SJ V A U U C O Mdetdg bekata! Småtser frå kvvärlde. Aflde åldrg. Vd de höga ålder ära 92 år led härstädes lördags brgmästare Falköpg Settergres eka E v a Jhaa, född Rchert. De vördade gamla, dtter häradshöfdge Vadsb härad Vestergötlad, lagmae J. Rchert ch Margareta Chrsta Bergedahl samt syster tll vår utmärkte rättslärde, ste expedtssekreterare Jha Gabrel Rchert, gck 1822 äkteskap brgmästare Settergre samt var eka seda H sörjes söera, kaptee Chr. Settergre c h advkatfskale Svea hfrätt Evald Settergre, samt barbar ch barbars bar. Dödsfall. I södags på te led härstädes e ålder 63 år ekefru Ltte Huss, född Bergestråhle. De lda var eka efter framlde geeraldrektöre Huss c h har lksm s make städse gjrt sg käd s hjärtegda karaktär ch varma relgstet. Alltd ömmade sa lkars öd, har h ckså utvecklat e lflg verksamhet välgörehetes tjäst. E stckhlmska stegrlärara Chcag. Frå Chcag skrfves de 14 ktber: Fröke Jetta "Westerld, öfverlärarara vd Stckhlms stegrska sttut, har akmmt tll Chcag c h skall här tllbrga ågra måader skt att verka de Aredtska stegres utbredade blad sveskare härstädes. Om ett tllräcklgt atal deltagare amäler sg, kmmer fröke Westerld att öppa e udervsgskurs stegrl. Fröke Westerld hade ett par år seda e td aställg vd ldus redakt. Kda krsets sjuksköterskehem. Sveska ege R ö d a krset, hvars verksamhet uder fredstd lkasm de utlädska egaras samma am ser vdtagade beredelser att uder krgstd brga hjälp åt sårade ch sjuke fält, har främjade detta syfte uder s 27-årga tllvar lått utblda ett gaska strt atal sjuksköterskr mkrg 200 hvlka kuat utöfva stt mäskvälga kall de allmäa ch esklda sjukvårdes tjäst. Httlls ha så väl sköterskra sm elevera vart sakad ett gemesamt hem, hvlket de kude hva huld ch skydd samt äfve bstad. Seda sköterskra själfva fjl höst e tll eges verkställade utsktt ställd skrfvelse ahållt, att åtgärder måtte vdtagas tll askfade ett dem gemesamt hem, c h fråga blfvt ärmare utredd gem e damkmté, g utskttet, att de årlga bdrag, sm uder seaste tde lemåts sjuksköterskeelevera uder deras utbldg, u skulle få avädas tll det frågasatta hemmet, hvarjämte gem ett upprp tll allmähete ädamålet flöt mkrg 11,300 kr. Frkstga bdrag lemades bl. a. drttge, krprsessa Damark, hertga Dalare m. fl. Hemmet, hvlke e våg på 10 rum hyrts huset r 60 Mästersamuelsgata, 2 tr. upp öfver gårde, vgdes lde södag e. m. ärvar styrelse, sköterskr c h elever samt flere lemmar ege R ö d a krset. I hemmet, s m hestår expedtsrum estådara, samlgsrum, matsal, bgsrum, badrum m. m., är plats beredd 6 sjuksköterskr samt 3 rdare ch 2 extra elever. De teretska udervsge delas därstädes d:r Görass, uder det de praktska dele kurse gemgås å Sabbatsbergs sjukhus. Hvarje elev erlägger e gft 200 kr. pr kurs, hvlka gfter u, sm ämdt, är aslaga tll hemmets uderhåll. Hushållge öfvervakas e blad styrelses kvlga lemmar såsm drektrs. Tll estådara har atagts fröke Elsabeth Hlmgre, sm själf gemgått elevkurse ch därefter blfvt atage tll sjuksköterska R ö d a krsets tjäst. Såsm sköterskr är ärvarade aställda frökara Ekström, Gustss, Herc, Macfe, Pauls, Zederström c h Zettergre, hvlka dck fröke Macfe m krt kmmer att lema hemmet att bsätta sg Krstaa. Elever är frökara: Thérése Höglud, Olga Svess c h Göthlda Trägårdh; extra elev fröke Elsabeth Klgspr. Krstlga ege uga kvr hade tsdags t ardat e ekel, me aslåede fest tll vgg s ya lkal huset :r 2 Arsealsgata. Utm eges lemmar märktes e mägd bjuda, s m lflgt tresse åhörde fru Aderss-Mejerhelms utlga hstrk öfver eges tllkmst ch ädamål. Förege, sm edast e jämelsevs krt td exsterat Sverge efter eblde de reda 1855 Ld bldade ege, räkar reda här 3,000 lemmar, hvar mkrg 500 hufvudstade. Seda fru A. slutat stt lflga edrag de öska, att ege måtte mötas allmä sympat ch verka att str skala kua fylla s uppgft, uppläste sekreterare eges mvexlade ch tlltalade prgram de stdade vter. De vackra festkatat, kmperad Lag (prfessrska Netzel), s m därefter sjögs, fck ett tjästfullt utade eges kör. Katates sl utdes Fru Edlug. Seda dr v Berge uppläst ett par pem, slöts de ffcella akte feste sjugadet e psalm. Deltagare tg därpå te gemesamt, hvarpå de spred sg de rymlga, bjudade lkale, där det ageäma samkvämet frtgck e gd stud. Teater ch. musk. Kugl. pera g tsdags sta gåge Alphse Daudets»Flcka frå Arles» musk Bzet. Stycket, sm Pars gfvts emt 200 gåger, är syerlge grpade samt eger flere mmet str petsk sköhet. Hadlge rör sg krg e ug bde (hr Södergre), hvars själ södersltes kärleke tll»flcka frå Arles», hvlke ha fått veta ej vara värd has kärlek. Flcka frå Arles uppträder öfrgt själf ej alls på scee. Stycket slutar där, att de lycklge uge mae störtar sg ut frå e vdslucka c h slår hjäl sg.»där ser, att kärleke ädå ka döda», säger de gamle herde Balthazar (hr Egelbrekt) tll kaptee (hr Hlmqust), då rdå efter ssta akte faller. Tll det hela har Bzet kmperat e syerlge aslåede musk, sm träfflgt sluter sg tll styckets måga fa ch stämgsfulla blder. Blad de uppträdade trde särskldt böra ämas fru Drsch, hvlke sm de uga bdes mder bade flere träfflga pter; vdare fröke Ldsé, hees ygre s,»stlle» kallad, ch fröke Zetterberg samt hrr Hlmqust, Egelbrecht ch Södergre. Hr Hjertsedt gjrde äfve e gd typ de vlde hästvaktare, älskare tll flcka frå Arles. Bfallet frå de gaska talrka publke, blad hvlke befa sg kuge, prsare Carl ch Euge, var syerlge lflgt. Stycket tjäar att ses, c h de vackra muske slår alltd a. Fru Arlds-Fschhjf har återkmmt ht att ytterlgare uppträda s m gäst å k. pera. Börja gjrdes sdags»travata». I mrg lördag gfves ksert å k. pera bträde de framståede vlste fru Vlhelma Nrma-Hallé. Hees hufvudummer blfva Medelsshs ksert ch Sphrs sågsce. K. Dramatska teater. Med strt tresse mtsåg ma hufvudstades ksttresserade kretsar det ya prgram, sm å Dramatska teater ebådats tll de 2 dees. Om Guy de Maupassats»Mustte», m dess vsserlge ömtålga, me djupt grpade äme, m dess framgågar på parserscee hade gem presse ryktet sprts äfve här hemma. Det var tet tvfvel m, att här elåg ett lterärt verk mdre valgt tresse, ågt s m v ck tr ej ka ekas es dem, sm tsdags gg frå premere betäklgheter get emt ämets lämplghet scee. Tll detta tresse sällade sg vätgara på de prestat, de uga skådespelerska, sm uppbar ttelrlle, kmme att bjuda. E rk talag, stadd just perde de starkaste utvecklge, erbjuder e ege lckelse. Och detta gäller m Ltte Seelg. Edast de adra akte spelar Mustte perslge ; me tll gegäld uppfyller hees fgur så helt dea akt, att ma ka säga: de adra akte är h. Oss sytes Ltte Seelg de låga, trts allt ej så ltet psamma scee på dödsbädde hålla e kstärlg måtta, sm tjäar varmt erkäade, c h sm var egad att sprda öfver detta martyrum, hvlket så lätt åt det ea eller adra hållet ka öfverdrfvas, de dager sa mäsklghet, sm bäst verkar mldrade ch sade. Ett öfverdrfvet markerade atge det adlga eller krppslga ldadet skulle så lätt kua verka, här uppstyltad pats, där mtbjudade aturalsm. De»gyllee elväg», s m de uga skådespelerska höll, är just de saa kstes väg. De adäktga dödstystad, sm vd rdås fall efter dea akt uder muter tryckte öfver sa- Sveska Möster Kstaäfade-r cjt Brderer utkmma färgtryck 1 6 häfte 6 plascher 1 hvarje häfte. Första häftet redl vember. (Omkrg möstermtv). Prs 1: 5 0 häfte. För preumerater 7:50 hela verket. PreumeraJAKOB KULLE, Pstadress Stekhlm. t l s

8 barkammare, där de små eljes brukade leka vd brdet fram det vraka skyggade föstret lkaså; köket fck ha höra, att fru gåt ut m e d alla tre bare, de båda msta vage. Hastgt tg ha s hatt c h gck ut. Att söka hee trädgårde föll hm ej. Ha ställde sa steg åt skge tll, vss m, att det var dt h gått. Strax tll prestgårde låg e h ö g sadbacke, öfvervuxe strdt, trrt gräs; på deas yttersta c h högsta pukt var rest ett ltet fyrtr, hvlket jämte ett lkade mdt emt på vkes adra strad m tare vägledde de få seglare, sm styrde bukte. Här hade ma e vdsträckt utskt öfver vke, åsara ch de llla väge, sm ledde tll skge. Ha gck st dt upp att se, m dem, ha Berättelse Idu sökte, sytes på väge. Vke låg fram h m, ästa bläcksvart, åsare vr tuga ch grå, de tjcka mle ästa låg äda ed pä Cecla Bååth-Hlmberg. de spetsga tppare, de llla stade var sm utd ö d ; e krt skarp susg hve gem lufte, (Frts.) krusade ett ögblck det mörka vattet, så att Vasateater, sm u tjugufem gåger å rad uppdet såg alldeles vattrgt ut, c h sva åter. ch så km det sg, att h mycket fta vat»sköa Helea», har u tlls vdare edlagt Ovädret måste sart bryta ut, c h h sytes ej drade tll skge, frå tdgt på våre, då dea perett c h stället upptagt Dellgers tll; ha km plötslgt att läka på, att h dea då de sta ljusa vårgröska började 3-akts-perett»Sat-Cyr», sm sta gåge gck dag vart mera rlg ä eljes, att öge gläst, kläda de aka grå greare tll på se stapel går. V kua där ej äma ågt sm m h ht feber; h hade ckså klagat höste, då löfve skftade frå bjärt högrödt tll vdare m de rä ästa ummer. öfver hufvudvärk, sm h dck ht flere dagar svagare ljusgult ch vdare brugult, gulgröt, ut, me s brådska hade ha ej vdare täkt alla möjlga färger, tll de lägst vssa bkblaflkteater gfver ärvarade uder lflgt de, sm blefv efärgadt tugt brua, där de på det då. Me u gjrde ha det, ch e krybfall»hvem var det», fars 3 akter Blum ch pade ågest lamade ästa has fötter, så att sutt på greare hela vter m, lksm att Tché, samt det käda gamla såglustspelet»herr ha stapplade, då ha u ästa sprag, backe skydda de sega grede kppe ch att Hummers 73 öre». ut, väge fram tll skge. st ästa vår falla tll marke, då de fyllt dea sm uppgft ch det ya lfvet var starkt g att Reda föll stra, tuga drppar, ästa ljumma, allt strdare, reget öste er; framåt skydaförslå kammarmusksaté egde rum tsdags utvecklas på ege had. de ha, gemvåt c h bäfvade. Ett ögblckuder syerlge lycklga auspcer ett utäu hade aldrg ågra melga följder vsat staade ha c h lyssade: hörde ha ej hees märkt prgram c h e fulltalg tresserad publk. sg efter dessa hees utflykter. röst där lägre e skge, där de stra bockså hva dessa musktllställgar, år lksm Me de smmar, då hees äldsta llla flcka ke std? Ha gck dtåt. ut ardade hrr Aul, Sjöberg, Bergström var sex år gammal, hade e epdemartad skarch Carls, reda blfvt e de vktgaste fak- lakasfeber utbrustt stade. Reget smattrade emt löfve här e hade Måga famljer tra hufvudstades muskalska lf. De uga mste sa bar, ch sklra stägdes. det äu ej hut träga gem, edast ett ch ardare tjäa ck allt uderstöd c h allt aat blad, s m blef tugt vattet, g I prestgårde var ma vsserlge lug, ma beröm. De hva tagt sake på fullt allvar c h lefde så södradt, ch bare kmm ej b e - efter tygde, väde de blaka mörkgröa verklge fyllt e mycket betäklg brst vårt sda eråt ch lät ett valtestäk pärla ed. rörg de delar stade, där sjukdme musklf. Gda c h mvexlade prgram härjade starkast. Och det såg ästa e td ut, Här e uder skges största träd, skydd tverk både äldre ch yare mästare samt ett sm m dea ej vågat sg så lågt utkate dess täta, mörka löfhvalf fa ha hee. gdt utade är utmärkade egeskaper sm tll prestgårde. Fru Töre var m sg öfh låg på kä c h läste hög röst e dessa musksaréer. Dessa egeskaper framträdde vertygad m, att det dels var kyrkas ärhet, sm salmvers, det äldsta baret sa armar ch ck å de sta kammarmusksaré e- skyddade dem, dels hees daglga böer. Me de båda adra lugt sttade de llla vage; varade säsg. Prgrammet upptg Beethves sa skgsprmeader hade h på s mas allbåde h ch bare vr vsserlge skadda välkäda ch här ut flere gåger hörda stråk- varlga eställg u uppgfvt. H sakade reget, me h hade ett uttryck öge, s m kvartett f-mll samt e pakvartett c-mll dem mycket; trädgårde kude h ej fa tll- km h m att rycka tll; ljudet has röst J. Brahms ch e stråkkvartett c-dur Dvrak. räcklg ersättg, ch ej heller satt h umera ådde ej hees öra, ch st då ha tvflad De båda ssta kmpstera kmm u på tröskel uder vraka. sprag brt c h tg hee sa armar, kallade sta gåge tll utade härstädes ch vsade På hees lflga se, så emttaglgt - hee vd Ijufva am, sm på måga tder ej sg vara ett par syerlge tressata bekat- tryck, verkade det starkt att ästa daglge höra vart på has tuga, väde h stt askte emt skaper, väl värda att göras. De lka satsera kyrkklckras själargg öfver dem, sm sjuk- hm c h l g m e d ett fullkmlgt fråvarade erhöll ett alltgem syerlge gdt utade uttryck öge, hvlka gläste äu mera feberdme brtryckt; det dfva ljudet fyllde lksm ch framkallaae det lflgaste bfall frå de tal- hela huset, tyckte h ; h tyckte sg höra det aktgt ä r. Hees läppar vr trra c h rka ch sybarlge mycket tresserade publke. dåa c h brusa däre, lågt seda klckra hees häder bräheta. Pastämma prgrammets adra ummer staat dessas klag ch salmsåge öfver de»tyst, h ö r du klckra klckra rga,» sköttes tjästfullt fru Ida Aqvst. jrdade, dea högtdlga dystra såg gck hee hvskade h, det h höjde hade ch rktade gem märg ch be, ch, då föstret std öppet de stra öge upp m t det gröa hvalfvet, där Hr Ragar Grevlus skulle s m går gfva ch det rasslade ljudet jrde, hvar de regdrppara smattrade mt löfve»de sjuksert Veteskapsakademes hörsal. Då detta små grvare gemyllades, trägde tll hee ga vd grve så måga grvar», tllade h ummer då reda lgger press, kua v atur- frå kyrkgårde, grät h vemd. rysade. lgtvs ej u äma ågt vdare m sagda»m älsklg, du är sjuk, följ mg hem, E sällsam rastlöshet hade kmmt öfver hee; ksert. km, låt mg bära dg,» sade ha ågestfullt h vadrade ut ch, tg blad kyrkyckel Flharmska sällskapet har u börjat stt åttde ch gck esam kyrka, där h staade ch tg hee m lfvet att resa upp hee. låga studer, h hade e käsla att h Me h skälfde så starkt, att ha måste stödja arbetsår. Frå sällskapets stftade uder höste 1884 där e, de tystad, sm fyllde de stra hvalf- hee, c h uder det ha ea hade sköt de llla vage, hvar ha äfve satt de äldsta har ledamtsatalet alltjämt ökats ch hvad sär- ve, var mera trygg; det var sm m hees b ö skldt de sällskapets störda arbete ch ut- er ej skäkte hee samma tröst sm r, ehuru llla flcka, stödde eller ästa bar ha hee h b a d ftare ch blad helt högt sg själf. de adra, a h allt lägre röst vecklg så vktga abemeutsteckge agår, har desamma år frå år vsat ett allt gysammed ägslg uppmärksamhet passade h u upphörlgt mumlade tydlgt sg själf c h lät mare resultat. Abeteras atal, sm uder på bare, kappast ett ögblck mer ä de e- stt feberheta hufvud hvla mt has axel. arbetsåret utgjrde 424 perser, uppsamma studera kyrka lemade h dem allereget öste allt jämt ed, strdt c h smmargck uder ästfluta arbetsår tll cke mdre a, c h h kude stta tmvs vd deras sägar varmt, c h de sjuka hustru glömde kyrkä mkrg 550 perser. I vetadet därm m tara, då de smat. herde de våta små bare, sm vd hemkmste att sällskapet s verksamhet har ett ädelt edast hastgt lyftes de låga, mörka, äfve Alla hees mas eställgar vr fåfäga, mål öge c h de vssa hppg, att mdt smmare källaraktgt kalla gåge, a ch r såg ha, huru hees askte blad äfve sällskapets framtda arbete skall utgöra e fck ett ästa vrradt uttryck, ch huru mörka hela huset var vrrg ch rlg brådska gd sats hufvudstades muskalska lf, bju- rgar uder öge kmm dessa att se ästa att a de sjuka tll sägs. der styrelse u tll abemet äfve å de tre aturlgt stra ut. (Frts/) kserter, sm sällskapet ämar gfva uder arbetse dag, då ha lägre ä valgt vart staåret Blad de muskverk, sm kmma de åg tjästutöfg, fa ha vd hematt sällskapet uppas, trde böra ämas: kmste s hustru brta, ch då härtll alltg Iehållsteekg: Jesu sju rd på krset, mtettratrum sl, var så tryckade tyst huset, greps ha ägsma-afedrwa; kejsara Eysslad. (Med prträtt.) chör a capella, rgel ch ståkrkesler Herch la. Det låg själfva lufte ågt ästa feber Förr c h u ; pem Srre. Mder barets törsta aktgt; ej e vdfläkt rörde e eda kvst kyr- lärara: Schuts, bearbetg Carl Redel. /. P. Malmberg. Belöadt m e d fjärde gruppes Qutetl A-mll pfte, vl, vla & v- kgårdes träd, hvlkas löf ha eljes hörde sakta prs ldus seaste stra pstäflg. (Frts,, slut.) M a g ga; stude frä rska Lapplad Hug Sam;.,cäus. E prassla c h susa, då has föster sm u std lcelle Jachm Rajf. utfärd m e d fattgbusguurmr; Aa Feetwd-Derby. öppet. Seread stråkrkester, F-dur, R. VlkIdskreta frågr; Adlf Blläder. Några frutmmesm e ; uppteckade E gammal fefäktare. I I : K st ma. Tuga, lksm döda, hägde de, ch edast det atur. Kesska täkespråk. Husmderlg almalägsa ljudet åg vag ere stade ådde cb a c k ; Stea. Gemäle gymastkfråea. Sät»Phlharme», körsåg a capella A. Halle. hm. ser frå kvvärlde. Teater cb musk. I e vrå världe; berättelse Idu Cecla Bååtl-Hlmberg. (Frts.). Ha gck skydsamt sale, de var tm, b) B^ö, } dubbelk. a capella L. Nrma. luge, de prtfster sm sprdes, då tll sst e tveksam applåd tgs upp, tydde helt vsst lka hög grad på de grpade verka, framställge gjrt, s m på ågt, begär att gfva luft åt gllade det ömtålga ämet. Att hvarje fall Musltes framställara dea kväll va e y kstärlg seger, fck seare ett öppet erkäade de upprepade rpgar, sm egades hee efter styckets slut, c h det delade bfall, sm då brusade hee tll mötes. Hr Skåberg g e varm bld Jea, hr Thegerströms samt fröke Klefbergs magstratskrrekta gamla syskpar lksm hr Grude?'s hederlge skeppsredare»frå Havre» bdrg samtlga att gfva hufvudhadlge de rätta rame. Fru Rudberg var cke fullt mäktg de erlghet, de uga brudes rll kräfver, ej heller de udertryckta pass, sm masta täda lf de starka fektera ssta akte. Sm pjäs gs e-kvck lte lever de rdeau,»e mvädelse» de Curcy, där särskldt hr Fredrks hade e uppgft sm klppt ch skure has kstärsgemyt. Nyårssåg, sl, kör & rkester R. Schuma. I Rsegårde, sl, kör & rkester At Dvrak. (Helt tprgram.) Abemets-gfte är desamma sm uder de egåede åre eller 10 krr ch eger abet ärvara v d Flharmska sällskapets alla öfgar därvd ekmmade muskedrag samt dspera e bljett tll hvar ch e dess tre kserter. I e vrå världe. 611 P s ^ l h a l e l ^ a ^ städgt lager hs Juvelerar H A L L B E R G Stckhlm. Order frä ladsrte expederas mgåede. gammalt guld, slfver ch juveler uppköpas klueus tat eller tagas uthyte mt mdera arhete. Om gamla saker sädas frå ladsrte, sädes lkvd pr mgåede. * ^ u J u v e l e r a r H A L L B E R G S t c k h l m.