Påsken nalkas, våren vaknar, hjärtats och naturens vår,

Transkript

1 Stckhlm, dus Trycker Akteblag. N:r 12 (327) Fredage 23 mars : de år g. Preumeratsprs pr år: du esam kr. 5: dus Mdetdg jämte klrerade plascher..» 4: 50 dus Mdet, uta kl. pl....» 3: Byrå. Klara v. Kyrkgata 7, 2 tr. Allra, telef Preumerat sker å alla pstastalter rket. Bedaktör utgfvare: FRTHOF HELLBERG. Träffas säkrast kl Redaktssekr.: J. Nrdlg. Utglflgstld: hvarje helgfr fredag. Lösummersprs 15 öre (lös:r edast för kmplettergar) Asprs: 35 öre pr parellerad. För»Platssökade».»Ledga platser» 25 öre för hvarje påbörjadt ttal stv. Utlädska as. 70 öre pr p -rad. Påskhelsg. Påske alkas, våre vakar, hjärtats atures vår, Uderbara makter lösa själes vge, sm var bu, Skapelse e sällsam brytg stt re gemgår, Och det arbetströtta set söker krt vd altarru. Uder låga sjukdmsdagar vecklas ut passes rs, Hjärtat säger tyst ödmjukt: gde Fader, ske d vlja! Säkert hör Ha våra böer, är kvalet flytt s ks, Dubbelt skö skall stråla påskes, återvua styrkas, llja. Om uppstådelse predkar blåa sppa s sö, Om uppstådelse de sar, hvlka flyta ut mt hve, Me uppstådelses mysterum det lf, sm ej ka dö, Täljer tydlgt för de trge Mästar, sm std upp ur grve. Nem's sjö var krater frdm, u ler blmmrs häg: Så, där frdm plåga brut, kmmer frd, sm stlla värmer. Palates rsr spra efter hett Scrcc-reg, Mchelagel s kyrka bygger på de brusta thermer. O, så sväfva öfver la, sväfva öfver frgjrd våg, Hjärtats atures gryg, påskes djupa adehelsg! Gf de sjuka lug lsa, stärk hvar mattad mäskhåg, Och förkua öfver jr: Segerherre bragt ss frälsg! Asksdages mserere böjer hjärtat djupt tll jrd, Alla kadelabrar släckas det skymmade Ssta, Me uppstådelse helsa brgas sart Herres rd, Seger förygrg ljudar messas t Palestra. la ck, du fläkt frå hmle, ljuft hugsvalade mld, Tll ldade fursta vd fjärra Tbers sträder, Säg, att sveska flket gömmer trfast hees väa bld Och ett hpp att sart åy helsfull h återväder! Sköa påsk, frå Sverge helsa, lljr krg fursta strö! Sveska flkets gda käsla, ekelt uttryckt, ärlgt mear, De är djup sm sveska Vetter, djup sm hees Bsjö, Mäktg sm dlda åder, hvar säge dem förear. <$ jo' 1X)Tsé t

2 10 N u rga alla klckra bygder Och jubel Att våre fyller de påske u läder, f r m m a s återväder. u N u Och s, t034 sprägas ljuset fägslade flammar Oädlg kärleks Utöfver vatte kppes helge ad' sväfvar. Adlf k Några f r rd Fay m m a t våra s d a g a r.»läsbar» Chrysader.»ftltöj/Påter bare k m m a tll mg c h förme a s * e dem c k e, ty sådaa höra G u d s rke tll.» D e a kärleksfulla c h djupt allvarlga mag ställer stre baraväe äu dag tll alla föräldrar, uppfstrare c h lärare. A t t dessa has rd ärmast gällde de späda bare, hvlka äu burs mdersfame, framgår berättelse, c h det är ckså äu m ders helga företrädesrättghet att d p e t frambära stt bar att h D m välsgas, såsm dessa mödrar på J e s u td gjrde det. Ett sköare e x e m p e l på e bedjade m d e r ä Haa, Elkaas hustru c h Samuels m der, fa v kappast, c h för alla tders m ö drar ka a lfsjugade kva frå gamla testametets dagar framstå såsm ett f ö r e d ö m e. A t t h b l e f b ö h ö r d, säger 0 3 S c k skrfte. Skulle det emellertd så smärtsamt vara, att baret h e m m e t c b uder s uppväxt ej fått del kuskap,» s m g ö r frmm e vs c h vse f r m», återstår d c k för detsamma kfrmatst eh kfrmate e dyrbar gåfva, hvlke vår lutherska kyrka såsm e huld c h mtäksam m der skäkt c h abefallt alla sa bar, just uder vktga tdpukt lfvet, då de stå på öfvergåge tll yglga- c h jugfru-år c h bäst behöfva e fast akargrud att trygga sg vd. Kfrmatst är egetlgaste meg e udervsges, beredeses eh själfpröfges td, uder hvlke uge c k e alleast får full c h klar käedm m de rättgheter, ha såsm krste äger, uta äfve de skyldgleter, ha såsm såda kläder sg, c h de kr församlgslfvet ålägger h m. H a skall uder a td göras vete m, att ha c b kfrmatsakte träder ett ytt skede lfvet, där det gäller att hadla c h verka såsm e själfstädg perslghet, hvlke äfve själf får bära asvaret för sa hadlgar. D e t är således e ädlgt vktg c h asvarsfull perd de ugas lf, a deras kdfrmatstd. M å därför v äldre, föräldrar, sysk c h örvadter, c k e ställa ss lkgltga getemt eller kallsgt utör samma, såsm vre detta e sak s m edast k m m e baret c h dess relgslärare vd eller bltt ett el, hvargem vår ugd m frtast möjlgt ka» k m m a ut» c h erhålla e plats lfvet. O, ej V skla fastmer vsa dem, att v varmt c h erlgt taga del a vktga td, följa dem kärleksrka råd c h b ö e r samt allt låta dem erfara, att v käa aktg för dem såväl såsm mäskr sm träförvadter. Ä f v e för föräldrare själfva blr kfrmatst måge gåg e hälssam läradets själfpröfges td. Ett faders- c h mdershjärta ka väl aldrg, huru kallt c h hårdt det ä aars må vara, förblfva berördt det, sm ärmast c h erlgast berör baret. bad, bäfvar: Ofta stter måhäda e fader eller m d e r tll ett»läsbar» lkgltg c b kall kyrka, dtk m m e mer gammal vaa c b frm plägsed ä a f kärlek tll G u d s hus c h tjäst. D å höres frå predkstle uppmage m att bedja»för de bar, sm beredas att första gäge begå helga attvar» således c k för det ega baret! O c h hufvudet böjes därvd vllkrlge ed käppta häder, hvlka aars så sälla sluta sg tll b ö, c h uder det örat lyssar tll de allvarlga böer, blr hjärtat föruderlgt varmt c h vekt. Me frå ega, för lägeseda förgäta kfrmatst, då äu baratr re c h grumlad b d d e hjärtat, börja röra sg det re, c h frä själes djup l ö j e s e suck, att baret dck måtte»tll äda blfva beståd a d e»... så, s m ma själf tyvärr c k e kuat det. Så k m m e r då själfva betydelsefulla slutpukte a beredelsetd, kfrmatsdage. M e d kärleksfull lägta c b på samma gåg m e d helg bäfva mtses väl de flesta fall a dag uga jugfru eller yglge. M å c k e deras varma käslr blfva eddraga stftet, deras mttaglga se besudlade, deras takar förströdda flärdfullt, fåfäglgt prål, m e d tal jäktade efter mdera taletter c b dyrbara prydader, m e d allt, s m för a betydelsefulla dag ka ases vktgt c h främmade! är därför v vlja lägga alla mödrar på hjärtat, att de draga försrg m, att kfrmatsdräkte blr ekel, ehutu värdg. Hvarje förstådg c h täkade m d e r ser g tll, att c k e ya, svarta klädge blr så elegat eller utstyrd, de dyrbarare eller eklare smycke, sm erhållas gåfva, ej så måga eller öge fallade, att de uga takare mera syssla m e d dessa tg ä de allvarlga förrättgara. Frska, lefvade b l m m r göra ett helt aat tryck på set. D e rea c b höja detsamma samt utgöra ett verklgt sat uttryck för dages högtdsstämg. D e t lgger e rktg c h vacker take det bruket att vd kfrmatsdage kläda kyrka. D e rka blmsterskru vd altaret måste för de uga vara tlltalade c b göra på dem ett hugade tryck b l m m r kua ej aat. D e är j u bar frå det stra G u d s t e m p l e t därute, ature, c h de lkasm hvska tll mäskbare häre m faders kärlek c h gdhet.» S e ' på s s,» säga de,» k l ä d e r u G u d så gräset c h lljra på marke, huru m y c k e t merv skall ha c k e bära msrg m e d e r.» Därför är ckså flckas såväl sm yglges bästa prydad på a dag e lte bukett lefvade b l m m r. O c h därför prydes c k valge h e m m e t kärleksfulla häder m e d frska sådaa. E t t vackert bruk är äfve, att kfrma ahörga c h väer erhåller såsm ett me dage e b k, sedd c h passade för detta tllfälle, samt att gfvade där skrfvt ett lämplgt b b e l r d, ett täkespråk eller e vers. Eller c k e dessa ftgrer eller krt passade e m b l e m c h skrpter, sm u fas hvarje bkhadel. Dea sg själf ekla gåfva ka dck för lfvet blfva ädlgt m y c k e t högre värde ä det dyrbaraste s m y c k e guld c h ädla stear. pelvs Bötger. Såsm passade bbelställe må exemöras: Esaas 4 3 : 1 : Frukta cke e t c, Es. 54:10, Jer. 31: 3, Predkareb. 1 1 : : 1, Math. 6 : 3 2, 33, Math. 7 : 7, 8, Math." 9: 9 21, Luc. 1:46, 47, Luc. 11:28, Jh. 4 : 1 0, Jh. 15 kap., 1 Kr. 7:24 13: 2, 3, Gal. 5: 16, 1 Tess. 5: 23, 1 Tm. 1:15 4: 16, 2 Tm. 1: 14, 2: 1, 3, 7, 19, 22, 41 3: 14, 15, 1 Jh. 4: 10 flere ställe. O m det c k c k e helt lgger föräldrares makt att göra kfrmatsdage tll ett me för lfvet, kua de dck på mäga sätt verka därtll. L å t uge a dag uppvaka uder faders c h mders uttalade välöskgar. L å t stllhet, frd c h harm råda m hemmet, såsm det e verklgt str högtdsdag höfves. L å t mdersfame vara frstad, där baret får hvla c h där dess läppar hvska s böesuck, a det går att gfva sa löfte för G u d c h mäskr, samt fadersha dessföra välsgade hvla på dess hufvud. O c h må fader, mder c h sysk seda följa tll det högtdsprydda templet. H u r u måga g d a, kärleksfulla föräldrar är det c k.cke, sm på detta c h lkade sätt hela s själ c h hela stt hjärta taga del a deras bars högtdsdag, sm på allt sätt söka gfva rätta högtdsstämge c h ej högre eftersträfva ä att däruder hålla fjärra alla skrrade tryck frå det, sm ka göra set förströdt. D c k, tyvärr! Sådaa möta reda vd det första utträdet ur kyrka. Eller ka ma väl kalla det aat ä högsta grad störade, att e yfke, främmade mäskhp samlat sg utör kyrkprtare för att på ett ärgåget, gralaga sätt betrakta c h graska de utträdade uga kfrmadera? J a g vll cke här säga, att det cke a h p skulle kua fas sådaa, sm varmt deltagade följa de uga kaske äfve för dem uppsäda frmma välöskgar; det är ej heller g e m dessa, sm kfrmas takar c h käslr eddragas c h skäras. är prfaa, yfka, försyta flcke, sm kmmt skt att föröja sg åsye e skara högtdsklädd u g d m, graska c h göra amärkgar öfver de ugas utseede c h klädsel c h tll c h mäge gåg spe öfver deras c b örvadters rörelse. D e t är ret upprörade att veta, det sådat sker c h upprepas år frå år. Eller skär det cke hvarje ö m, täkade mder hjärtat, att hees dtter, äu darrade helg häförelse, m e d ögat fuktadt barslga frmhetes tårar, c h hvars öra äu relgslärares allvarlga rd ljuda, reda vd första stege utm templet skall mötas uge mäs djärfva, skärskådade blckar, gäckade mspel c h kaske deras taklösa, cyska amärkgar? Me hvad ka e m d e r därvd göra mer ä att så frt möjlgt är föra uga flcka m hemmets skyddade häg c h där ur djupet stt hjärta tllhvska h e e :» V a r trge tll d ö d e, att du må få lfses k r a.» Skulle dessa rader k m m a uder åg såda ug mas ög, sm vet m e d sg själf, att ha gjrt sg skyldg tll här ämda gralagehete, så beder jag h m, has ege mders, has ege uga systers a m : G ö r det c k e m e r!» G r u m l a cke flckas själ!»

3 DUN 1S94 F ö r rättvsas skull må j a g tllägga, att äf ve flckr kua göra sg skyldga tll samma taklösa ärgågehet c h yfkehet, då yglgar kfrmeras, c h att ma äfve frå dem får höra rd c h amärkgar, hvlka på tet sätt stå sambad stus vkt allvar. O c h tll dessa upprepar jag samma b ö :» G ö r e det cke m e r!» Edtl. Skss för du Jae Oeradt-Clae. a l m c h has v s d m ära, me j a g föraktar m ä s k r, s m jutt a f tllvar c h seda säga, att allt är fåfäglgt. D e t är e brst p å erkäsla detta, e brst p å h å g k m s t, spm revlterar mg. N ä r j a g reser m g u p p frå ett b r d, d ä r j a g suttt sm gäst, vll j a g t a c k a c h t a c k a varmare j u rgare fäga är. tycks mg stltare ä att g å t g a d e f å platse, d ä r j a g suttt, m c k s å rätteras sälta l ä m a t e btterhet p å m a l ä p p a r.» D e t var m v ä, s m talade så, är v möttes ute här m k v ä l l e, c h ha frtfr m e d e häftghet, s m j a g h a d e svårt att k ä a ge hs h m.» D å j a g hör d e m, s m blfvt b r t s k ä m d a a f lfvet, d e m, sm försett sg a f allt c h försett sg m e d v ä l b e h a g, säga, att l y c k a är e v l l a c h srge det e d a verklga, u d r a r j a g för m g själf, m det c k e är å g t, sm fattas d e m, m c k e glädjes erv är alltför m a t t c h alltför s v a g att vbrera. D e t vll mera eerg tll att k u a glädjas ä sörja, c h j a g trr, att d e flesta ä r u p p rktga, är de säga, att lfvet är e b ö r d a. F å är de, s m ä g a det p l u s, råga a f krter, d e hemlghetsfullt c h h ö g t s p ä d a strägar, p å h v l k a glädje spelar sa m e l der c h m a träffar d e m alltd, d ä r m a mst v ä t a t att fa d e m. J a g k m m e r j u s t frå e stackars sjukl g,» frtsatte ha,» e u g k v a s m vart p u c k e l r y g g g seda s första b a r d m c h s m lefver f a t t g d m c h b e r e d e, seda h blfvt öfvergfve a f, s m brt v a r a främste att b e s k y d d a h e e. J a g v ä t a d e m g att få se e h p p l ö s förtvfla eller detta slags resgat, s m g ö r e så d t, c h så talar d e a k v a m e d e flamma, s m f ö r s k ö a r hee, m e d ö g e fulla a f tacksamhetes tårar m d e k r t a c h d y r k ö p t a studer a f l y c k a, s m u p p l y s t hees p l å g a d e lf. D e t har ö f v e r v ä l d g a t m g. J a g tllstår det j a g är g r p e. M ä s k r s m d u c h j a g, v g å bär c h fråga, h v a r f ö r v lefva, hvartll det u tjäar att v a r a tll. V tr, att v ä r l d e är u p p f y l l d a f v å r s v a g h e t, v å r f ö r m å g a tll g l ä d j e, me v d sda a f ss fs det hjärta, g starka att r y m m a så strålade fröjder, att ge srg c h c k e heller t ka s k y m m a eller b l e k a d e m. N ä r j a g j ä m f ö r mtt l f m e d hees, har j a g j u gått på rsr. S å l ä g e j a g k a mas t l l b a k a c h t a c k vare g e m e s a m m a släktgar har j a g kät hee frå bardme v a r det e lte kle stackare, b l e k tll g e m s k l g h e t c h m e d e såda där hög, klarådrad p a a, s m ästa g ö r e rädd. H såg ut sm e lte K a s p e r m e d s spetsga p u c k e l, c h d e s s u t m h a l t a d e b efter e l å g h ö f t s j u k d m, s m r ä c k t åratal, c b s m tdtals t v a g hee att b e g a g u a kryckr. D e t v a r ge s m t r d d e, att h s k u l l e bl g a m m a l, me fader, g a m l e atkvtetsvurme E u r e u s, m d u har hört talas m h m, g j r d e allt för att hålla hee v d lf. H v a r j e år l å g h u d e r ett p a r måaders l ä k a r b e h a d l g ere K ö p e ham, m e te k m h strt bättre t l l b a k a för det. H föreföll m g alltd lka lte, l k a hvt c h l k a ö m t å l g, me h t y c k t e aldrg m, att m a frågade hur h m å d d e, c h är v a d r a s p r u g c h lekte, k u d e h stå c h se p å m e d e så hejdl< s lägta b l c k e, att j a g ästa k ä d e det svårt. T r t s l d a d e t k m det s t u d m ett l f öfver det llla asktet, s m j a g te s k u l l e k u a beskrfva, c h d e s m å m a g r a h ä d e r a k u ö t sg så hårdt m k r y c k r a, att det såg ut s m s k u l l e d e vlja b r y t a d e m s m r ö. H v a r e str b e u d r a r a a f m a vågstreck. J a g b r u k a d e h p p a frå d e svktade p l a k r a e t m m e r h ö g, s m l å g p å m a släktgars gård, c h h std c h såg p å tyst, m e d ö g e v d ö p p a, c k e a f ågest, uta a f lust. H lyfte sg p å k r y c k r a, h g j r d e språget s t a k e, h k ä d e h e l a h s s a d e glädje a f att v å g a, s m k m hjärtat att d a r r a c h b r a b r ö stet p å m g. D e t v a r ett u d e r l g t b a r ; j a g har a l d r g sett e såda m t t a g l g h e t för t r y c k, c h j a g k ä e r ge m ä s k a, ö f v e r h v l k e ett ö g b l c k s tllfredsställelse k u a t få e såda m t t a g l g h e t för t r y c k, c h j a g k ä e r ge m ä s k a, ö f v e r h v l k e ett ö g b l c k s tllfredsställelse k u a t få e såda m a k t. H h a d e sa e g a g l ä d j e ä m e h u d a r, s m h k u r e r a d e för v a l p s j u k a, c h vgbruta fågelugar, sm h spjälade matade, c h j a g vet c k e, h v l k e hemlghetsfull l ä k e d m det l å g llla h a d e, m e v a l p a r c h s v a l u g a r k m m sg, m d e så v r h a l f d ö d a, c h h h a d e tll c h m e d m a k t vssa b l m m r, s m a d r a s k u l l e kastat p å s p b a c k e. D e t är c k e g d t att s ä g a, hur h bar sg åt, m e h a r r a d e d e m att hålla sg ett p a r d a g a r l ä g r e ä d e s k u l l e gjrt för a d r a. H v a r t h g c k, lte c h b l e k c h d ö m d tll d ö d e, fck b allt att b l m s t r a u p p m k r g sg. S m l g a m ä skr h a ett sätt att g å p å j r d e, s m k m m e r gräset att g r, där d e satt s f t. 91 lchelle, c h fte, s m h tdtals c k e k u d e stödja på, c h s m alltd t v a g hee att h a l t a. M e det var ge btterhet hees s k ä m t därtll v a r det för fullt a f stlthet e sällsyt stark c h fdaad själs sätt att h ö g s t p a r e r a ö d e t. S ä k e r t är s k ö h e t s k ä s l a s å d a a aturers krtgaste stöd c h häftgaste p l å g a. H kude cke l d a att b l t t a d s h a r m e m e l l a detta lfskrtga re c h d e a stackars v a s t ä l l d a gestalt. T d ä m p a d e ä d a tll skftgara s s t ä m m a c b b l c k e stt ö g a, e j ä m vktes martyr, sm b e l l r e k v ä f d e s lägta efter glädje, hellre g c k p å s v ä r d s e g g c b törtaggar, ä h g a f sg tll prs för ett såd a t där löje a f b e k l a g a d e smärtsam ö m h e t, s m ma ka ä g a e u g flcka s m h e e, m h försöker att få v ä r l d e att g l ö m m a brstera stt yttre. H g j r d e allt för att ö f v e r t y g a e m att h a l d r g ett ö g b l c k s a k a d e sa j ä m å r g a s öje, c h är sjukd m e s t u d m m å a d e r h ö l l hee v d säge, f ö r s ö k t e h k m m a e att tr, att det v a r e frst, s m h ret a f b e h ö f d e för att» s a m l a s g». A t t» s a m l a s g» det v a r för hee att l g g a stlla, ästa rörlg, låtlg k a m p m t dessa p l å g r, s m m a a a d e a f e r y c k g leedet, eller att stta upprätt säge c h m e d e fver, s m te es s j u k d m e k u d e stäfja, r d a h ö g a r a f g a m l a g r a v y e r, sm h ärft efter s far. H a hade dött k r t efter det h blfvt m y d g c h l ä m a t hee esam värl m e d e rätt b e t y d a d e f ö r m ö g e h e t, c h u h a d e h slagt sg p å d e a g a m m a l m a u s v u r m för k p p a r s t c k m e d e hetta, s m u p p e b a r a d e å g t a f m g a m l a E d t h frå b a r d m e. F ö r h e e g ä l l d e det att f y l l a lfvet m e d d e a k s t l a d e p a s s, c h j a g är ö f v e r t y g a d m, att h t r d d e h v a d h s a d e, är hu f ö r s ä k r a d e mg, att h k u d e v a r a ståd att stjäla museer f ö r att k m p l e t t e r a s skatt m e d j a g m s te h v l k e g r a v y r a f Rubes. D e a ldelse s k u l l e v e r k l g e b l ö d e s d g e r för h e e ; det v a r t a c k v a r e s m a för k p p a r s t c k, s m h gjrde b e k a t s k a p m e d Erc Clta. F r å första ö g b l c k e t j a g såg d e e m a, k ä d e j a g detta f j ä r m a d e, h v a r s r s a k alltd blr d u k e l, m e s m utö f v a r ett så å t e r k a l l e l g t e h a f g ö r a d e flytade p å h e l a es u p p f a t t g a f e m ä ska. H a v a r taleare c h h a d e e lte b e t y d l g atkvtetshadel å g s t ä d e s p å S ö der det v a r f l k s m p å s t d, att ha gått H v a r alltd m d g, alltd d u k t g, m k r g c h sålt gpsfgurer c h stått m d e l l llla E d t h m e d s l d a d e c h l k v ä l så vd a k a d e m e, m e hur m y c k e t sag det k ä c k a b l c k, m e är h b l e f ä l d r e, b y t t e sg barets ästa h e r s k a stådaktghet get- _ l å g allt detta, är c k e lätt att a f g ö r a. a l l a hädelser h a d e ha g ett tämlge bre m t smärta e stlla c h d ä m p a d h u m r. k g t förflutet b a k m sg. D e t v a r å g t, m F ö r m g, s m k ä t h e e sä l ä g e, v a r förädrge egedmlg g. J a g f r å g a d e m g c k e a f äfvetyrare, så a f lyckfrestare ö f v e r m a e å g t g p å e g å g s m d g t m e r ä e g å g, h v a r sesrörelses c h djärft, s m lätt g j r d e t r y c k, c h det häftghet c h styrka, sm j a g m d e s seda d r ö j d e c k e l ä g e, a ha b l e f E d t h s g a m m a l t, k u d e h a tagt v ä g e, ty det s k u l l e udvklge rådgfvare vd alla kstköp vart svårt att u p p t ä c k a ett spår där. N a c h e ästa städg gäst hees hus. turlgtvs v a r j a g b l d c h d ö m d e m e d m J a g vsste, att släkte c k e såg d e a förtrålders ytlghet, j a g förstd c k e d e e r m a lghet m e d m y c k e t b l d a ö g, c h j a g trr, d s c p l, s m d e a m ä s k a å l a d e sg för att d e framför allt ä g s l a d e sg för hees att k u f v a s lust tll lfvet. M e d sa tjugu p e g a r, s m h v d alla tllfälle l å a d e tll år h ö l l h sg tll de ä l d r e, tll d e m, s m g u d c h hela v ä r l d e, c h s m h a d e t l l r ä c k l g ö j d e sg m e d att å s k å d a stället för att c r k u l a t m famlje, me h v a r g a m m a l vara. g att ställa det m e d stt u m g ä g e s m h v l l e c k e k u d e h r ä k a sg tll d e u g a c h f ö r m ö g e g att v a r a b e r e d e. m e d stt tärda c h p l å g a d e askte, sm l(slut ästa :r.) d a d e t så tdgt h a d e märkt, m e d s alltför k l k a c h å d r a d e p a a c h m e d dessa lyte, sm h städgt v a r färdg att s k ä m t a ö f v e r p u c k e l, s m k m h e e att l k a e p -

4

5 DUN 1894 krprsessa Vctra. ^elt vsst g å dessa d a g a r frå ska kuster kar tll måga sve- v a r m a ta- urgamla Tbersta, där vår krprsessa, fjärra frå hem- ladet e h de flesta sa kära, ö d g a s söka e stra glädje uats sydlgare vårs läkedm. har emellertd att uder hee De därvd för- påskhelge på besök se s m a k e v d s sda. F ö r de u p p r k t g a sympater, s m frå sveska h e m k y t a s k r g sjuka fursta, stämd dktr ka äppelge tlkg C. D. gfvas dag ha g l ä d j e v x y l g r a f hr ftgr, gre aste s m dkt h v a r m e d v prträtt gravyr Guar tage Oscar hög l e d a vårt u m m e r. samtdgt rr, är e mera ä Wrsé, charmata sessa, e krprvåra läsa- framståede efter e större Karlsruhe Suck fes bjuda vår Frssell är hfft- det allra se- fusta. Spetsar. B esöket spetsfabrke, m hvlket jag läste du, väckte tll lf e hel här me. Nutd c h frtd framstd skarp ktrast för mtt se, fastä jag frtd mear edast för mkrg 40 år seda. Om därför du tllåter att v, s m det förr hette rmaera, taga ett steg tllhaka t, skulle jag vlja tala ltet m spetsar, deras tllverkg avädg. De llla sta på Vetters strad stt vasasltt c h sa klsterme var»färslkale»,»ktret»,»lagret», eller hur ma vlle kalla det. Fattgstugra kjra mej utgjrde själfva fabrke, c h de små kyppeldyras lådr vr de behållare, hvlka spetsara, cke rglade sg hudratals meter m dage, uta ldades upp ästa tum för tum. Samlades där»tlfskllgsspessera» >ala för da», fck ma vara strbelåte. Kude mr»gå te sta e gåg måe» c h så Kars»udd c h sta» samt»aerses s c kerudder» gdkädes»frua», j a, då var famlje välmåede. Lka säkert s m balsam geraum std m slbräda små fösterrutr, sytes kyppeldyr m ej strt aat bhag rummet. Gamla skrumpa alete c h rsga baralete, rsga trts fta kappa kste, lutades öfver rulle möstret c h ålara djupsg begruda, m ej kste äu var fullt e. Kude ma s udd, var det bltt att ramla uda phöge västra ha flytta ålara högra, c h då vr tugra ftast lka lflg rörelse sm kyppelpara. Jag ms, sm m det vart går, är» A ersamra» höll på att kyppla tll klädg åt ksul Letterstedts fru där ere Kapsta. H skrattade pratade, uder det fgrara gg sm lärkvgar ära alsbreda vlage växte fram så smågm. var möster, det var stl c h fess a spets, s m såg dage, höll jag på att säga, trftgaste mgfg. ästa grämer mg, är jag mes, hur vrkge km c h gjrde ett klumpgt försök att kkurrera a kstdustr, sm hade höga ar c h u åter vut berättgadt aseede. Då för t skulle ma förskräckts för e krämgul spets, sm gjrde aspråk på att kallas y. Hta skulle spetsara vara, hvta sm sö, det vr de ckså, äfve m tllverkerska eller tllverkare vr så armdsgråa sm möjlgt. Måge stud std jag, sm ej kude kyppla, ea jag vsst skulle ases för f för att lära kste, hägde bredvd Pelle Tpp, uder det ha kypplade sa tre tum breda spetsar, sedda tll s. k. stycke. Pelle Tpp berättade sagr för mg, uder det ha kypplade, berättade så, att ha själf mtt me u är e vacker saga. Ha bade ett frmlgt strt hufvud yfvgt brut hår, breda axlar låga armar samt ett par ytterst krta frtkmstledamöter. var dessas kapphet, s m dömt h m att välja kyppeldya tll födkrk. Ha fck mder, sm hörde tll de surmule krsta, heta srgebaret; me själf var ha glad sm våres lärka.»värl är skö, Gud är gd,» påstd ha, uder det mr s u c k a d e :»Tyst d dåga 1 Allt är förbaadt, allt är syd uselhet.» hees ärvar vågade ha aldrg fram åg saga. E såda gudaktghet kude h ej tåla.»du är u trett år, c h uder hela a td har j a g förgäfves bedt, att Herre måtte fa dg på da vägars vlla, e elädg stackare sm du är,» sade h.»me, mr, jag går ej vlse tll sta', dt jag gått tjugu år, c h te på möstret heller, c h här m», ha slg på stt breda bröst,»säger mg ågt, att jag e gåg skallhtta väge tll stra sta, det hmmelska Jerusalem, där ge skall påstå, att m spets börjar bl gammalmdg, såsm fru sade sst jag var e.» Has spets började bl gammalmdg, därför att»styckea» blefv gammalmdga. Med hvlke msrg, ja, ästa adakt hade ej mr dlt stt vackra brua hår uder det ytvättade krusade spetsstycket, är h klädde sg för att gå tll skrft! Ofvapå stycket sattes mössa s badrs acke. hela fasthölls ett bredt svart bad,»hårstrykel», c h utapå detta sattes adra.stasse fast kappålar. Mössa räckte e hel lfstd, me styckea, s m edast kude tvättas särsklda»stycktvätterskr», gg sart söder krusge måste ersättas ya. På det sättet ksumerades spetsar rätt str mägd, eär de äfve för kva flket utgjrde e ödvädghetsvara. Blad»läsflckra» e ladsförsamlg var det år 1858 edast fyra trett, s m hade»bart hår» vd kfrmate första attvardsgåge. De öfrga bur mössa c h stycke, hvlka asågs s m det yttre vllkret för ett värdgt attvardsbegåede. Tdera hva förädrats c h hemkypplade spetsar duga tll hårklädsel, me väl tll måga adra ädamål, c h Vadsteaspetsara trde äu läge taga prset blad allt det mycka, s m fes spetsväg. Max. Hj ältr. det lad, sm e gåg räddades g e m uga herda J e a e d ' A r c s glödade tr c h kärlek, vsade uder seaste, för Frakrke så lycklga krg, tusetals kvr p r f på både kämpade m d ffervllg kärlek. Utgåga frå trftga hem eller frå all l y x c h öfverföd, sm r k e d m c h b ö r d kuat erbjuda, ägade de sg helt åt att bsprga fsterladets b l ö d a d e söer. Efter framståede mltärtdskrfte» F r a c e mltare» har e svesk ffcer för d u sammadragt följade tressata skldrg a f ågra a f dessa hjältrs ö, tllläggade bltt, att allt är sag c h tet dkt. E framståede plats blad Frakrkes hjältemdga döttrar tager A ette D e v r. S m marketeterska hade h följt adra zuav-regemetet tll A f r k a, K r m c h tale. Vd tagadet Mageta faller regemetets faa två österrkska sldaters häder; Aette D e v r sprger fram för att rädda, h lyckas, h bär tllbaka m d t uder kulreget. F ö r a bragd dekrerades h hederslege. Å r 1870 var h marketeterska vd 32:dra leregemetet c h följde detsamma uder hela fälttåget. E dag, seda vapestllestådet 93 var slutadt, befa h sg ärhete Thvlle, dä h b l e f förlämpad två bayerska sldater; h svarade dem häftgt c h e vld k a m p uppstd, hvarvd h d ö d a d e ee sldate. H fördes fägslad tll M e t z, där krgsrätte d ö m d e hee tll dö, säkert hade det vart ute hee, m ej prs F r e d r c h K a r l trädt emella. Ha tg del målet c h asåg, att tll dö d ö m d a bltt begått ödvär. P å prses förbö beådade kejsare hee fullkmlgt. Om Aette D e v r äu lefver är ej b e kat, me ma vet, att år 1875 uppehöll h sg Pars på e lte pes c h på sa häders arbete. T r t s trett års lägerlf c h kejsardömets talrka fälttåg var hees vackra hår äu lka svart, c h ge ryka fas på hees klara paa. Blad de tappraste må äfve ämas fröke Lx, s m var lärara, a h b l e f sldat. H föddes Clmar år D å h slutat sa studer, fck h plats hs e rk plsk famlj W a r s c h a u. D ä r staade h flere år tll surrekte år stället för att återväda tll Frakrke, gck h sm fractreur plsk tjäst c h deltg krget lka läge sm plska armé c h vsade därvd e förskräckthet fara, sm väckte äfve de mdgaste krgares förvåg. Ar 1864 måste h fly frå P l e. H tg s tllflykt tll L l l e, hvarest h först g a f prvatudervsg, c h då år 1806 e svår epdem h e m s ö k t e sta, tg h farväl sa elever c h ägade sg helt åt e barmhertghetssysters kall. Uta frukta för smtta staade h på sjukhuse, tlls epdeme var öfver. S m belög för hees tjäster u t ämde regerge hee tll föreståderska för pstktret L a m a c h e s V g e s e r a, där h tjästgjrde vd tyskares vas. Tll L a m a c h e s k m m tder, att Seda kaptulerat c h att tyskare ärmade sg V g e s e r a. Skulle ma uta mtståd låta tyskare träga g e m dessa tllgäglga c h skgga b y g d e r? Skulle V g e s e r a s bebyggare, sm ärft dessa dalar, skgar c h klyftr, svka sa fäder fsterladskärlek t a p p e r h e t? Nejl O m k r g sext ma alla åldrar c h ståd hade, beväpade, samlats å rådhuset c h beslöt att blda e frskara. D e rådslg just m valet örare, då deras llla pstföreståderska k m m e r m e d e bössa ha. Gladt hälsar h :» G d d a g, ma herrar, här ha mg c k s å ; e b ö s s a tll är j u ädå ågt.» E gammal ma stger u p p c h förtäljer hvad h förut uträttat, llla, c h ehällgt valdes h tll löjtat för k m p a e t. Och så började detta llla k m p a uder s löjtats befäl e förbttrad strd, så läge krget varade, uder ättera döljade sg skgare, plötslgt frambrytade, rrade m krg blad berge c h uta aa föda ä, s m tgs frå fes prvatkler. För sa förtjäster m fsterladet tlldelades fröke L x, blad måga adra ärebetygelser, guldalj första klasse samt sjukvårdskrset brs, e ytterst dyrbar h e dersvärja, skäkt elsassska damer, samt seare e guldalj första klasse för s bk:» A l l t för fsterladet». Måga, måga adra v r de, sm lk ette D e v r c h fröke L x tjäade stt vape had, me v vlja u söka tra, äfve där de c k e bära vape. kämpade s m d g a strd på lasarette på det hemska, a f lk c h sårade tygda fältet. Då Alad hjälde slag- Jeae de Cbautel var syster Chåteaudu. klstersystrara efter bldga str

6 1894 vd ämda Btad u p p s ö k t e c h tg upp de sårade, utbrast e tysk geeral:» N är sag mäsklghetes systrar, behöfva tet pass, ty h v e m skulle våga atasta e d e r?» Me äu kämpades det vd barrkadera sta. E stackars arbetare, vd am L e p e, greps s bstad, släpades gem sta c h ställdes xu rygge m t e m u r. H a skulle skjutas. D å sprag e ug kva fram mella ffret c h sldatera, mfamade krampaktgt ffcer c h hdrade hm därgem, fara för stt lf, att gfva tecket.» N å d, åd,» rpade h på tyska,»det är e famljefader, sm ej gjrt eder ågt dt. H a är ge fractreur, sm t r r.» Offcer lät uppskjuta exekute, lämade rapprt tll geerale, c h e beådade stackars arbetare. Med fara att själf blfva skjute dlde syster Jeae måga fractreurer klstret c h lyckades rädda d e m. H hade m y c k e t m d m y c k e fsterladskärlek. Mare-Edmée var dtter tll e gammal, peserad ffcer N a c y. H var e ug, m y c k e t vek c h ft bldad flcka, e kstärsatur detta rds gracösaste betydelse. Efter de första strdera vd W e s s e b u r g, W ö r t h Farbach hpades måga sårade Nacy, där lasarett rättades. MareE d m é e ägade sg u helt åt de sårade. E dag får h höra, att hees brder, uderlöjtat vd 78:de faterregemetet, fallt på slagfältet, sårad både ea beet c h arme, samt att ma måsc amputera högra ha. H bad geast s m r m tllståd att resa, c h så beger h sg esam, uta pass, gem de tyska lera. Sart grpe, begär h att få träffa B s m a r c k. M a för hee tll kasler.» M brder är stymp a d,» säger h,» c h ka cke strda mer. H v a r f ö r säda h m tll P r e u s s e? L å t has famlj vårda m h m!» B s m a r c k bevljade cke geast hees b ö, me är *e tysk läkare tygat sårades framtda atjästbarhet, återfck Gerald P a u frhete, uta att behöfva lfva på hedersrd att ej mera tjäa armé uder krget. Mare-Edmée km alltså åter tll N a c y s b r d e r. D a g c h att tllbragte h vd has plågläger, c h h måtte ha vart e lte bra sjuksköterska, ty efter ågra veckr kude brder åter resa sg. M e u fg mder c h bar ya b e k y m m e r. R e d a talade Gerald m att uppsöka armé. H v a d gör det b e e t? M a ka j u lka gaska frt. H v a d g ö r det att högra arme är bad? Ma har ju fått två. O c h sart är ha åer tjäst vd B u r b a k s armé. Måga veckr hva förflutt seda has resa. N a c y hör ma m starmés bldga strder, c h mder vätar hvarje dag att få höra m ses d ö d. H e e s r ökas, hees plågr är så pade, alt M a r e - E d m é e, mdgare ä ågs, beslutar sg för att bryta u p p för att äu e gåg u p p s ö k a s b r d e r. D e a hees adra färd är e verklg dyssé. E ug flcka, uta skydd, uta pegar, uta adra hjälpel ä s eerg c h stt varma hjärta, vadrar framåt uder sade vter, krsar de marsch beftlga fedtlga klera, utsätter sg för farr alla slag, fruktar hvarke kulr eller köld c h går tll sst frå lasarett tll lasarett, frå sjukhus tll sjukhus för att vårda de sjuke c h fråga sldatera m has ö d e, sm h söker. by M u t h e erfar h slutlge, att hees brder äu lefver, att ha blfvt kapte för stt förhållade vd Mtbélard samt blfvt rd- dare lersexel. hederslege efter slaget vd V l - R e g e m e t e t lgger ej lågt brta. Skall h gå tll h m, seda h sökt så m y c ket c h ldt så m y c k e t? H käer, att hees hälsa vacklar c h att, m h ej geast återväder tll Nacy, h kaske ej får återse s m d e r, sm uder förfärlgaste ägsla vätar hee därhemma c h sm så väl behöfver tröst. Nåväl, h får ej åter råka brder, c h ha skall getg få veta m så m y c k e hägfvehet c h uppffrg. H återväder c h fullbrdar återfär uder lka stra farr strapatser sm fär brt. H är åter N a c y, c h m d e r öfverhöljer hee m e d smekgar c h tårar, tackade Gud, sm lått hee få behålla sa b a r ; me, hemska ag, hvarför så spöklkt blek, b varför så tärda d r a g? H a r h blfvt smttad å lasarette, blfvt förgftad, då h förbad de dödlga såre. M a r e - E d m é e ler c h söker trösta mder, me sjukdme blr allt häftgare. D e ö m m a s t e vård, varmaste mderskärlek förmår tet. E f t e r ågra dagars plågsam k a m p d ö r h 7 mars De 9 mars bars e ksta fram på Nacys gatr, åtföljd a f de fåga fraska sldatera. A l l a stas våare följde tåget. Kvr bar grät. Sårade, sm kappt kude gå, hade bedt att få läma lasarette för att stappla b r t tll kyrkgår. D e tyska sldatera förvåades öfver a mäskmassa. E d e m, sm vlle veta, hvad sm std på, ärmade sg e lte flcka, sm std c h syftade, samt frågade h e e :» D e t måtte vara e prsessa, sm ma där följer tll grve?»» N e j, herr sldat,» svarade baret sakta,»det är ge prsessa, me m a m m a sade, att det var e ygre syster tll Jeae d ' A r c.» P ä r m a r tll dus rmabbltek fas u att tllgå pä expedte. ärmare tllkäagfvadet förra ret! U f led t s b k e Se um-. Tvä grvar. höga ålder 83 år härmdage Upsala grefva E g e e L e - wehaupt, född v Esse. H var seda 1865 äka stt adra gfte efter majre grefve A. Levehaupt samt ehade Säbyluds fdekmmss Nerke det gamla gdset Eka Uplad. H efterlämar e s, sm är förste amaues vd uverstetsbblteket Upsala. höga ålder ära 91 år led härstädes 14 d:s fru Emla Brethltz, född Hästesk- F r l u a äka seda 1834 efter överstelöjtate artlleret Claes Jseph Brethltz. H Börjes bar, barbar barbarsbar. De käda skrftställara fröke Elle Key har alädt tll Krstaa, där h skall hålla ågra föradrag. Presse har ägat hee de vackraste välkmstarklar. lördags talade fröke Key Stutersamfudet skördade starkt bfall e åhörarskara, sm tll ssta platse fyllt sale. * De rksbekata Salladsgumma uppebarade sg vd seaste allmäa mttagg åter tambure tll kuges våg fck frampå mddage s öska uppfylld: att»få spraka kuge e stud». Med valg välghet lät kuge hee tala m sa bekymmer; gumma var dck så evs, att kuge elbart lät säda efter justtekasler. Dee fck därpå ku- ges ärvar gem»å de hadlgar, på hvlka gumma stödde sa aspråk, öfvertygade därpå gem dessa pappers ehåll gumma m att h hade rätt sa påståe. Kuge lät därpå tll gumma utbetala e pegsumma lät gem plses försrg askfa e järvägsbljett tll hees hemrt Vege. * Amerkas första kvlga advkat är död. Fru Myra Bradwell, gft dmare James B. Bradwell samt grudläggare redaklrs Chcag Legal News, led 14 februar, 63 år gammal. Fru Bradwell var frsta kva Företa statera, sm lämade asöka m att få praktsera sm advkat, e rättghet, sm delades hee edast efter hårda strder alla staser. H trädde äkteskap 1852 studerade jurdk för s ma. Uder bördeskrget verkade h eergskt för ldrade sldateras öd så väl på fältet sm på lasarettet. Teater musk. Kug. pera. Säsges tredje symfksert ägde rum lördags erhöll ett alldeles särskldt tresse därgem, att förste hfkapellmästare Crad Nrdqst u ädtlge återuppträdde på örarplats, ha aldrg brt läma. Huru högt ha skattas, vsade sg lördags, då ha vd stt träde tll ssta plats fullsatta sal ge hälsades e mer ä mutlåg applåd, ett bfall, s m seda efter hvarje ummer upprepades äfve tg sg uttryck ett par blmsterbuketter. V ataga u, måga ss, att, seda se såluda e gåg blfvt brute, hr Nrdqvsts djupa kuskftper rka erfarehet hädaefter skla beredas rklga tllfälle att göra sg gällade m k. peras musklf. Prgrammet upptg så tressata aslåede ummer sm Beethves härlga symf :r 7 (a-dur) samt e meuett, e balett c h Rakczymarsche ur Berlz'»Faust», hvlke de båda sstämda måste mtagas. Alla dessa stycke utfördes ckså brljat k. hfkapellet, sm a t, förstärkt gamla käda preméreförmågr, tydlge var lka etusasmeradt sm publke. Aförares taktpe tycktes, trts det lug hvar fördes, ästa elektrsera detsamma. E märklg yhet för te var herr Vlhelm Stehammars paksert (b-mll) rkester, e alltgem tressat kmpst, sm vttar m e mdre valg begåfg hs uge tsättare c h gfver rätt att hppas på mycket betydade arbete för framt. Hr S. utförde själf pastämma fck efter hvarje sats mttaga publkes lflga bfall. E ara ur pera»estrella d Sra» Berwald föredrgs gaska tlltalade fröke Hultg. Kserte upprepas på begära påskdage. K. Dramatska teater. Maté gs å a teater sstl. södag dess regssör hr Eml Hjertstedt. Prgrammet upptg»ugdm», kärleksdrama 3 akter Max Halbe, samt»tre hattar», lustspel e akt Sraud, båda styckea öfversatta matégfvare. förstämda stycket, hvlket hr Hjertstedt själf spelade uge älskares, stute Hartwgs' rll, har väckt mycke uppmärksamhet stt hemlad, Tysklad. käeteckas ckså e ugdmlg käckhet c h elbarhet mdre valgt slag. Realstskt är det g, måges tycke kaske alltför realstskt, så sm det teckar första uppflammade ugdmskärleke uta mått, ula gräser, slskesglädje samt häftga tvster msstr m hvartauat. Allt detta är dck, sm ma säger rktgt taget på kret. De gamla c h dck städgt ya hstre utspelas e ladtlg prästgård. De båda älskades rller utfördes fru Rudberg matégfvare. De första ger e förträfflg bld uga 18-årga flcka, sm första ava kärleksyra häger sg åt s älskade. Fru Rudberg har här e sa allra bästa uppgfter. Alla de lka skftgara, frå det barslgt ystra tlltsfulla, det varma kärlekstråade tll det djupt förkrssade c h ågerfulla, kmm här tll full rätt. De framåtgåede skådespelerska ka ck räka lejparte bfallet sg tll gd. Hr Hjertstedt vsade uge älskares rll flere prf på rktg uppfattg gd framställgskst. Någt mera atur skulle dck ej skadat. Kyrkhers rll hade hr Bceckström fått e mycket gd represetat, ej betydlgt bättre ä hr Törqst sm kaplae; e brde hva kuat göra ågt mera s rll. e betydlg, me för styckets utgåg ödes-

7 DU N 1894 dger brll lyckades eleve hr Kltberg rktgt bra; uta all öfverdrft framställde ha uge fåe, sm tll slut, drfve stt hat mt fstersysters älskare, lssar ett sktt mt e, me stället dödlgt träffar syster. Stycket skulle emellertd alldeles säkert vut på, m slutet kude hva åstadkmmts uta a teatermässga kalleffekt. Bfallet var mycket lflgt. Tll efterpjäs gs s m ämdt det rlga lustspelet»tre hattar», hvlket hr Fredlks c h fru Seelg-Ludberg på ett förträfflgt sätt utförde hufvudrllera. Vasateater har stt seaste prgram, J u l e s Veres»Tsares kurr», gjrt mycke lycka, både gem präktga effektfulla uppsättge det gda utföradet. Om ågt högre dramatskt värde eller strägare sammahag m e dylk sere brkgt växlade effektsceer ka ej bl tal, me de erbjuda för stra publke äfvetyrets alltd frestade lckelse äfve för mera blaserade åtmste öges rklga fägad. syerhet aslg femte tablå, telegrstate Klva, där e bmbexpls åtföljade eldsvåda hadgemäg llusrskt framställdes, sjude åttde tablåera emres läger, lysade fullmåe vackra baletter, samt de tablå, flykte på ta brade Agarrl. A f låga perslsta må ämas hr Gastegre, hvlke syerlge hurtgt företrädde käcke krre, fröke E k s t r ö m sm Nadja, bas hjältemdga följeslagara gem farra, hr Oardt sm styckets bf, stämplade Ogareff, fru Castegre sm demska zgeeraka Sagarra. Hrr W a r b e r g S a l m s vr lustga sm ett par lvalserade tdgskrrespter, e frask e edgelsk, sm alltjämt dök upp de mest krtska stuatera. Bfallet var strmade,»tsares kurr» artar eg att bl e kassapjäs för teater, väl förtjät gem de stra mkstader, sm edlagts på framföradet. södags g Emma Ekström, allmät uppbura uga sågerska, e maté å Vasateater, hvarvd Sullvas förtjusade perett»mkad» std på prgrammet. Huset var fullt bfallet det lflgaste; täcka Yum-Yum sm bekat e matégfverskas allra bästa uppgfter ästa öfverhöljdes blmmr lager. Kk, förut gfve hr Strömberg, hade u hr Kellberg fått e y represetat, sm, m ej så burleskt rlg sm föregågare, dck mycket förtjästfullt skldes frå uppgfte såväl vkalt sm dramatskt. Herr V a r b e r g var samma gemytlga mkad sm alltd, äfve de öfrga rllera sköttes lf lust. Helt vsst skulle e reprs ppulära perette äu gfva måga tacksamma hus. Kserter matéer kmma sm valgt att öfverflöda uder studade påskhelge. Först hva v på lågfredage det årlge återkmmade uppföradet Östermalms kyrka Hayds dödlga ratrum»skapelse». Vdare må särskldt ämas hr S u d b e r g s maté Bers' salg påskdage bträde fru Sterky, sgra Laba, frökara Fröd, Hlmstrad Hultg samt hrr Odma, Ludqvst Ludmark m. fl. Muskdrektör Hjalmar Messer käd värderad m de vdaste kretsar har på sdag evarade vecka recett Blachs ké, där ha u e lägre td va skcklg had fört taktpe. Ha ka ckså vara säker m att a t få fullt hus. A] Berättelse Gerg a. Nrsva. (Frts.)» J a g vll vss te göra E m m a ågt dt. är just lycka, att j a g te har hjärta att göra ågt dt åt åg mäska.»» B r y er te m hvad j a g säger,» frtfr h.» J a g pratar alla väder. F ö r reste kua de vara luga för, att j a g skall bära mg förstådgt åt. J a g vet hvad j a g vll, j a g ka göra s m j a g vll.»» H v a d mear?» Me på fråga fck j a g tet svar. detsamma rpade e klagfull basröst tvärs öfver gata:»tjäare, fröke B r g s t r ö m H v a r t h ä?» var R c h e r t. H a k m öfver strålade hälsa s m alltd. 95 tll s s,» J a g skulle gå h e m,» svarade h på has fråga.»om mrgara går ma h e m!» rpade ha c h skrattade stt väldga skratt åt kvckhete.» N e j, u ska v vara tllsamma, h v a?» J a g sade gdatt c h såg d e m väda m edåt stra bulevardera. detsamma föll det m g, att ha kaske k m m t rätta stu. Me det skulle g te falla hee. 9. D e t var dessa dagar, utfallet a f salgsjurys d m b l e f kädt. A s p s»effet de mat e Sede» var atage, me» m a d e m selle B r g s t r e m» fck ett dessa artga små bref, hvar artstera hbflgt mbedjas att hämta de målgar, de sädt.. H u r h u p p t g a mtgåg, fck jag te veta på flera dagar. E t t par gåger var jag u p p e hs E d v a r d, me h var aldrg där E m m a s prträtt std udaskjutet ett hör. te heller på vårt mddagsställe sytes h tll. E att det var vd halfett-t var jag p å hemväge frå teater. D å fck j a g sy på E d v a r d, s m g c k a f c h a på bulevard Clchy. V d hvart femte steg väde ha sg m c h spejade tvärgata, där Aja b d d e. H a såg te m g, fast j a g gck a l l d e l e 3 förb h m. När j a g k m tll m prt, väde j a g m tukt att tala förståd hm. H a spatserade u fram c h åter på hees gata, s m låg tyst c h t m. O c h j a g väde ä e gåg c h g c k h e m. H a såg ut att ha åldrats, då j a g träffade hm dage därpå. H a var taksprdd c h retlg. E m m a var b l e k c h udergfve s m alltd. Strax efter slutad dér gg de s väg. Me kvälle därpå d ö k A j a c h R c h e r t u p p ktteret. H var lflg c h pratsam sm valgt, me det var ågt asträgdt hees muterhet G e t emt E d v a r d aslg h e rättfram kamratt, s m ej föreföll helt c h hållet s ö k t. D e t var, s m vlle h låta de adra märka, att h alls ej u d v e k att tala m e d h m eller var på msta sätt besvärad has ärhet. Seda gck det åter flera dagar, då v hvarke såg tll R c h e r t eller hee. Me ma började att tala m d e m blad skadavera P a r s. U d e r vter hade ågra damer frå rdala de v r lkväl cke frå Sverge väckt förargelse g e m ett betydlgt häsyslöst sätt att uppträda på ffetlga ställe, särskldt på ett a f skadavera m y c k e t b e s ö k t ké, där de sart blefv ökäda c h utpekade. D ä r g e m hade åtskllgt skvaller m rdbra börjat sprda sg, c h de fus, s m hade öge öppa öre spetsade. E c h aa hade reda förut stött sg på Ajas fra sätt h var allt för kamratlk m t herrara, h rökte aldrg e cgarett, me väl ågra stycke, h förde ett passade språk. D e»allmäa åskte» var, att h kmprmetterade Bg g e m s försktghet f ö r att aväda d e t mest ldrga uttryck. De allmäa åsktes målsma vårt ktter var e y k m m e svesk flsfe kaddat, BO studerade estetk c h b d d e e pes, där de öfrga ackrdergara stuöerade parserlfvet gem att hålla reda pä sa ladsmä. H v a d fröke B r g s t r ö m v d k m m e r förklarade llle kaddate sä gjrde h sg möjlg städadt sällskap g e m att städgt c h j ä m t vsa sg tllsammas m e d uge herr R c h e r t, sm msa te hade det bästa rykte.» D e t där är j u k ä r g p r a t», meade j a g. Me då l e f kaddate d.» J a s å, det är kaske kärgprat, att ma sett herskapet k m m a åkade vd elfvat på kvälle c h staa v d hees prt. D ä r hade de gått, c h först vd tut hade ha k m m t ut ge. O m det är kärgprat, så gf att vederbörade gfvt aledg tll pratet.» De llle mae såg helt uppkryad ut a f att få försvara s åskt. H a s ög lyste belåtehet, c h hade ha ej f ö r tllfället b e fut sg artsters sällskap, skulle v m e d all säkerhet fått höra ett c h aat väl valdt uttryck m artsteras c h särskldt m artstdameras temlge fra m r a l. J a g frågade, är» m a» lagt märke tll där sea vste. H a hade aturlgtvs dage l k s m tmma ateckad stt me. D e t var samma att, då j a g sett E d v a r d v d ett-t gå c h psta utör Ajas hus. E d v a r d hade således sett d e m. Skvallret gjrde på m g ett ytterst b e h a g lgt tryck. J a g vsste, hur betäksam A j a kude vara, hur föga h b r y d d e sg m hvad sm 'passade' eller cke passade, c h jag käde ju ckså tll hees lust att vara u p p e m ättera. te täkte h p å, att det kude gfva aledg tll llasade uttydgar, m h b a d stt sällskap följa m e d u p p ateler på tkvste. O c h m t g c k frt, där ma satt c h pratade, så att m a, a ma vsste rdet, var e på småtmmara, så rörde d e t väl ge mäska.» S k a gå r e d a?» hette d e t alltd, är ma b r ö t u p p m ckså sle var u p p e. Me j a g udrade, m det a gåg verklge var taklöshet eller slump. D e t kude ckså vara beräkg. S å ldelsefull s m A j a var, kude d e t täkas, att hees städga krgflackade R c h e r t var e k m ardadt take på E d v a r d. Skulle det vara ett radkalel f ö r att lägsa h m c h för att tvga sg själf att g l ö m m a h m? H a d e h verklge k m m t på samma take s m jag, att R c h e r t krsat hees väg rätta stu? m vårt ktter s m f ö r öfrgt u mera var så gdt sm sprägdt väckte skvallret e vss förstämg. D y l k a rykte satte j u e fläck på skadavska k les aseede. D e ede s m var belåte öfver hvad ha fått höra, var rske författare. H a l g stt cyska gr, där ha satt c h tttade på s s adra m e d sa stckade ö g :» R c h e r t var g ' g a l, hvs ha k k e m r e d e sg. H u er s'gu saa glad h a m, saa b kke ka gaa samme m e d h a m paa ga sm et m e e s k e.» O c h är e ss b l e f d c h sade ågt asvaret, frtfr ha m e d s öfverlägsa c h s rubblga ö f v e r t y g e l s e :» E r de u der m e d deres d u m m e asvarsf ö l e l s e? V meesker har slet ge asvar m t v ma ha ret at leve efter e v e r». s. v. stle. E d v a r d satt tyst c h ervös c h kackade smått brdet ha kude u f ö r t te hålla sa häder stlla. E m m a var ckså ärvarade j a g udrade m y c k e t, hvad h täkte. J a g tyckte m g upptäcka ågt skadeglädje hees eljes så luga ög det var j u det bästa, sm kude häda, detta 5

8 96 DUN att Edvard blef upprörd sårad ryktea m Aja, äfve m de vre helt hållet saa. Ha skulle ju alla hädelser ej tr aat ä att h lekt hm kastat brt hm, då h träffade på e aa, sm var rlgare. Has krtk get.emt hee var väckt, ha kude te aat ä msstr hee. Me just sm jag stter talar mg, att fru Emmas takar gå a rktg att h själ hjärta är glad öfver ssta vädge hstre, så säger h helt stllsamt me bestämdt:» ka väl ge tr, att det där är sat.» De adra tystade. Var det verklge llla fru Asp, sm sagt ågt? Oh sm ämade taga fröke Brgström försvar?»aja är betäksam,» frtfr h,» bryr sg te m, hvad ma säger m hee. rar hee att sätta sg på tväre mt all slags kveas. Me det är ett lågt steg därfrå tll... tll det ma beskyller hee för... sm aturlgtvs är sat... det är skamlgt att sprda ut det.» H hade blfvt blssade röd rörelse vaa att höra s ege röst. De llle kaddate rdade såg 'ekel' ut. Nrrmae blgade öfverlägset ldsamt på a llla 'burgese' skulle just öppa mue ha var msa te, sm kude tga, är ha hade ågt att säga, ha hade alltd ågt att säga då dörre slgs upp Aja Brgström trädde, följd Bchert.»Bsr la cmpage!» De slg sg er:»hvad ha för er u för t?»»ed de selv?» frågade rrmae.»hvar har de skjult dem dsse dage?» (Frts.) Kvartalspreumerater du dus Mdetdg uppmaas att fördröjlge förya preumerate, eär upplagras strlek gd td måste bestämmas. sekmmade löpa rske att bl uta ett eller aat kvartalets första ummer. Preumeratsprse ställa sg sm kädt på följade vs: tre kv.: hälft år: ett k v.: du llustr. rmabbltek 3: 75 2: 50 1: 50 dus Mdetdg kl. plascher 3: 75 2: 50 1: 50 dus Mdetdg uta kl. plascher 2: 25 1: 75 1: ehåusförteckg. Påskhälsg; dkt G. V. Wrs. kfrmatsdagar ; ågra rd m våra»läsbar» Fay Chrysader. Edth; skss för du Jaye Geradt-Clae. Krprsessa Vctra. (Med ett helsdesprträtt). Spetsar; Max. Hjältr. Ur tsbke. Teater musk. Aja; berättelse Gerg Nrsva. (Frts.) Krprse krprsessa Damark. Tdsfördrf. Krprse krprsessa Damark 1894 fra stt slfverbröllp 28 jul Vd Sverges hufvudstad, där krprsessas vagga stått där h framlefvat sa första ugdmsår, är h äu fästad bad varmaste hägfvehet. Äfve Stckhlms beflkg å s sda håller kärt me kug Carl XV:S dtter, därför lärer samma säkerlge ck vlja begaga tllfället att på ämda dag gfva ett varaktgt tryck åt dessa sa käslr. Lflgt öfvertygade härm tllka förvssade, att bättre för krprsessa själf kärare tllgfvehetsbevs ej ka bjudas ä ett, sm för all td hugfäster hees me vd åg välgörehetsastalt, h öskar företrädesvs mhulda, hva uderteckade här velat bjuda Stckhlms våare att läma bdrag tll e peggåfva, sm gem vår försrg skall, elgt deras kuglga högheters uttalade öska, på slfverbröllpsdage öfverlämas tll krprsessa Lvsas vårdastalt för sjuka bar. Ateckgslstr fas hs uderteckade, sm jämväl emttaga bdrag, för hvlka redvsg skall lämas de allmäa tdgara. Stckhlm 10 mars Jh. Bäckström. F. v. Dardel. Edv. Edhlm. Gust. G. F. Gylstlpe. Olrate. Tamm. Edv. Herk Cederlud. Davdss. F. v. Esse, Kut Jas Ljuglöf. Wwr. Redgeras Sphe Lge. Bdrag mttagas tacksamhet. Lggryf. Mtt hela prsas e hvar Och förekmmer alla da'r. E det r lfvar bltt, Ha har dess meg ej förstått, Me gärg bäst det prsar Dess rätla värde helt ss vsar, Ty guld rkedm får Sm så mtt hela rätt förstår. Trestvgt rd rdspråk satt, Jag täker sart du får det fatt. E plats tm fs hvarje stad, hägad ut huses rad? Hvad efter att plär alltd följa, Om ä ml ha syes hölja S paa, cke allld klar? Hvad hud häst råtta har, Me cke xe, hös grs; Hs dem det äms på aat vs? Hvad fes rkes säg? Hvad ut väta blr d käg? Ett ljud sm ka behaglgt vara, Me ckså dsharmskt svara? E stad på frtdsme rk? Hvad hastgt upprör hvarje vk? E smålädsk rätt, ä hvt, ä röd, Sm fes där tll öfverflöd? Två husdjur ut bästa slag, Fast adra am ä' mer lag? Ett aat, sm v gllra för? Hvad är sm bra det lcka tr? Hvad uder jr växa plär? E fld, sm ut Bysslad är? Me du fått g, det ka ej fela, Du gssar säkert sart mtt hela! Scrla. Charader. 1. När våre brukar kmma, mtt första v fra, E glädjes högtg för hjärtat det är. Mtt adra blad plägar adelsam sra, Me»smård» språklära kallas det plär. E vkt är mtt tredje, me ck ma ka höra Frå sågerskas strupe, frå kstär's fl, ljuda så härlgt smeka vårt öra Och dallra såge m smmar sl. E del mtt första jag kallar mtt hela; Om frtda plägsed det städse ss me! Må skämtsamma gåtra cke få fela ugdmes rg, är mtt hela är e! A. B. 2. -}-j l bkstlg meg mtt första plus a, Ka g vara bra Att ha ett hushåll, m fru, det vet, Me sägs, att det amet förtjäar e ma, Då vet ma msa, Att syerlgt smckrad ha te skall bl. Ej, mvädt mtt adra, var Per härm da', När ha km frå sla', Där ha fått mtt adra, me a gåg rätt, Och ut mtt adra ha går ck dag, Fast aat slag, Och täker på Lsa, sm ju är så ätt. Ut grammatke mtt tredje tll sst Du fer förvsst, Och hvlke rdklass? Jag säger ej det. HULTHÅNS Caca & Chclad Om De så ma får kalla ma håller kär, Ma lycklg är; sm e gåg älskat, ack, g det vet. Mtt hela! har ej stt hemlad rd, S fäderejrd skådat söder, på slbelyst kust, Me är det e gåg sm mtt hela blr ämdt, Då vet ma bestämdt Att det dck har mstat s ädlaste must. fyllgsgåta. e d 1 f ö a Guste. Om de tmma rutra fyllas, så blda de särsklda radera fgure: 1) E stad Sverge, 2) förkrtadt masam, 3) ett vattedrag, 4) ett ryskt frutmmersam, 5) ett kapell, b") ett dt, 7) fld Kysslad, 8) ett masam, 9) e brödsrt, 10) e möbel, 11) ett frutmmersam, 12) e rtfrukt. Begyelsebkstäfvera blda amet på e dramatsk artst. Damatgåta. Amele. 1) Bkst, 2) mperfekt, 3) bör väge vara, 4) stad Eurpa, 5) är ej vackert att göra, 6) hvad v göra sm små, 7) bkst. Lösgar. Kalla K. Charad-lggryfe'. Jrdglb. Oljr, bld, Ob, bd, j, r, rb,! drg, j! bjr, br, brd, rd, ld, l, lg, gr, gl, jrd, gjrd, brg, r, b, Jb, bg, gl, glb, lj, gd. Gegrska gåta: Brta bra, me hemma bäst. 1) Bakk, 2) Blva, 3) Crua, 4) Mete, 6) Carrara, 6) Vterb, 7) Kashmr, 8) Wldbad, 9) Tucua, 10) Cayee, 11) Reby, 12) Chester, 13) Ecuadr, 14) Mälare, 16) Amherst, 16) Charcw, 17) Brabat, 18) Klbäck, 19) Frmsa, 20) Belfast. Rebuse: Speatmelett. rekmeras sm bästa vtsrdas på det varmaste prfessrera hrr Jh. Lag, Seved Bbbg, Nls 0:s Gadde, C. J. Ask samt dktr Olf Mberg.