LANDSTINGSPLAN LS LF LD16/01336

Transkript

1 LANDSTINGSPLAN LS LF LD16/

2 Innehållsförteckning Ett jämlikt Dalarna för friskare och tryggare liv... 3 Hälsa och livsvillkor i Dalarna... 4 Utmaningar under planperioden... 8 Övergripande mål Prioriteringar Uppföljning Bilaga Finansplan

3 3 Vision Ett jämlikt Dalarna för friskare och tryggare liv. Landstingets vision är ett Dalarna där alla människor är jämlika. I vårt län tar vi ansvar för varandra, för att så många som möjligt ska få leva långa och friska liv. Landstingets verksamheter genomsyras av arbetet att identifiera, utjämna och förebygga ojämlikheter i hälsa, samt kompensera för de skillnader som existerar. Allt landstinget gör är lättillgängligt, håller hög kvalitet och utgår ifrån att medborgarnas självbestämmande och integritet respekteras. Oberoende av kön, könsöverskridande identitet/uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder har alla samma rättigheter och ges ett bra bemötande. I Dalarna främjar vi att nya människor, perspektiv och kulturer tar plats i vårt gemensamma samhälle. Genom människors olikheter berikas hela länet. Landstinget drivs på ett hållbart sätt. Digitaliseringens utveckling och spridning möjliggör större medverkan och inflytande för var och en som behöver landstingets tjänster. Vi tar ansvar både för den interna miljön i landstinget för medarbetare och medborgare men också den externa genom att undvika påverkan på klimatet. Inom Landstinget Dalarna får medarbetarnas idéer blomstra och engagemang tas tillvara. Så tar vi oss också an framtidens utmaningar. Genom kontinuerlig förnyelse och anpassning välkomnar vi nya kunskaper och tekniska framsteg. Landstinget Dalarna tillgodoser de behov som människor har, och tillfredsställer inte enbart efterfrågan. Vi bidrar alla till finansieringen genom vårt solidariska skattesystem och de samlade resurserna ska användas på ett ansvarsfullt och respektfullt sätt. För att klara landstingets långsiktiga åtaganden och göra störst nytta i verksamheterna genereras varje år ett ekonomiskt överskott. Hos Landstinget Dalarna behöver ingen strida för att få rätt vård när hen är sjuk. Här kan alla vara trygga och känna framtidstro.

4 Hälsa och livsvillkor i Dalarna Hälsan allt bättre, men inte för alla Hälsoklyftorna växer Hälsoutvecklingen hos Dalarnas befolkning är i stort sett positiv. Medellivslängden ökar, likaså andelen som anger sitt allmänna hälsotillstånd som bra. Den goda hälsan är dock inte jämlikt fördelad i befolkningen, skillnaderna förklaras huvudsakligen av att hälsans sociala bestämningsfaktorer är ojämnt fördelade i länet. Det handlar om sådant som utbildning, inkomstnivå, anknytning till arbetsmarknaden, tillgång till service men också om sociala nätverk. Det finns ett nära samband mellan hälsa och välfärd eftersom goda levnadsförhållanden och livsvillkor är förutsättningar för en god folkhälsa. Vid sidan av hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper finns även skillnader som kan kopplas till exempelvis kön, funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet. Samhällsförändringar som t.ex. en ökande migration, urbanisering och en åldrande befolkning medför också särskilda utmaningar i arbetet med att nå en jämlik hälsa i befolkningen. Skillnaderna i hälsa har ökat de senaste decennierna i Sverige och Dalarna. Till exempel är återstående medellivslängd vid trettio års ålder mer än fem år kortare bland både kvinnor och män med kort utbildning jämfört med kvinnor och män med lång utbildning. För kvinnor med endast förgymnasial utbildning har hälsovinsterna i stora delar uteblivit de senaste decennierna. 4

5 Sänkt allmänt hälsotillstånd en förlust av mänsklig potential och risk till för tidig död Mer än personer eller 26 % av Dalarnas befolkning i åldrarna anger att de besväras av långvarig sjukdom som innebär nedsatt arbetsförmåga. Liksom i övriga landet är problemen vanligare i gruppen med endast förgymnasial utbildning. I Dalarna ses därtill att män med gymnasial utbildning samt både män och kvinnor med eftergymnasial utbildning anger nedsatt arbetsförmåga i signifikant högre grad än riket i övrigt. Skillnader i hälsa uttrycks i genom skillnader i medellivslängd. Det råder skillnad i medellivslängd mellan befolkningen i Dalarnas kommuner, för både kvinnor och män (Diagram 1a & 1b). mellan befolkningen i Dalarnas kommuner, för både kvinnor och män (Diagram 1a & Leksand Gagnef Falun Mora Rättvik Smedjebacken Medel Sveriges kommuner Ludvika Borlänge Medel Dalakommuner Säter Älvdalen Avesta Malung-Sälen Hedemora Vansbro Orsa Diagram 1a. Medellivslängden för Dalarnas kvinnor över mätperioden (Öppna jämförelser Folkhälsa 2014). Det skiljer ca 3 år mellan kommunerna med kortaste och längsta medellivslängd Rättvik Falun Leksand Mora Gagnef Säter Borlänge Medel Dalakommuner Vansbro Medel Sveriges kommuner Orsa Hedemora Ludvika Avesta Malung-Sälen Älvdalen Smedjebacken Diagram 1b. Medellivslängden för Dalarnas män över mätperioden (Öppna jämförelser Folkhälsa 2014). Det skiljer ca 4 år mellan kommunerna med kortaste och längsta medellivslängd

6 Högt blodtryck och diabetes vanligare hos de med kortast utbildning Hälsoklyftorna mellan socioekonomiska grupper är tydliga nästan oavsett hälsoproblem. Det gäller särskilt högt blodtryck och diabetes. Den största riskgruppen är personer med enbart förgymnasial utbildning. Högt blodtryck 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män, Dalarna Kvinnor, Dalarna Män, Riket Kvinnor, Riket Diagram 2. Personer med enbart förgymnasial utbildning uppvisar dubbelt så hög förekomst av högt blodtryck (ca 30 %) som personer med eftergymnasial utbildning (ca 15 %). Bilden för Dalarna är samstämmig med resten av landet (Hälsa på lika villkor Dalarna 2014). De största sjukdomsgrupperna De sjukdomsgrupper som belastar Dalarnas befolkning mest är hjärt kärlsjukdomar, cancersjukdomar och psykiska sjukdomar (diagram 3). Tillsammans svarar de för cirka 50 procent av den totala sjukdomsbördan. Riskgrupperna är även här personer med enbart förgymnasial utbildning. Nedsatt psykiskt välbefinnande 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Män, Dalarna Kvinnor, Dalarna Män, Riket Kvinnor, Riket Diagram 3. Nedsatt psykiskt välbefinnande är särskilt vanligt hos unga kvinnor (Hälsa på lika villkor Dalarna 2014) 6

7 Barns ohälsa en förlust för alla kräver ökad samverkan Även när det gäller t.ex. tandhälsa, fetma och allmänt hälsotillstånd slår de socioekonomiska skillnaderna igenom. Det gäller även barn. UNI- CEF:s rapport om barns situation hos OECD-länderna när det gäller inkomst, utbildning, hälsa och välbefinnande, visar att Sverige tillhör de länder som fallit mest i rankingen till 23:e plats av 35 länder efter att tidigare placerat sig bland toppländerna. Det är samhällets förmåga att möta behoven hos de mest utsatta barnen som sviktar. Följderna för barnet kan bli avbruten skolgång, missbruk, kriminalitet och arbetslöshet och därmed en förlust för oss alla. Landstinget Dalarna har ett ansvar i implementeringsprocessen av det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet. Det nya BHV-programmet innehåller såväl universella insatser till alla barn och familjer samt riktade insatser vid behov. Utifrån barnets och dess familjs perspektiv hanteras barnets hälsa, utveckling och livsvillkor, barnkonventionen, etik, jämlikhet, genus samt förändringar i samhällsutvecklingen. Ett fungerande samarbete med t.ex. socialtjänst, barnpsykiatri, förskola, tandvård och barnsjukvård betonas i det nya BHV-programmet. Mot en mer personcentrerad vård Befolkningens hälsoutveckling och ohälsans mönster ställer nya krav på vårdens kompetens och arbetsformer, inte minst i metoder för att stödja patientens tilltro till sin egen förmåga. Den psykiska ohälsan ökar och allt fler äldre lever med kronisk sjukdom. De växande skillnaderna i hälsa mellan olika grupper kopplar till stressrelaterad ohälsa och bristande hantering av stress inklusive ogynnsamma levnadsvanor. Skillnader i hälsoförståelse och skillnader i inre och yttre resurser påverkar patienters vanor att söka vård, att Hälso- och sjukvården får i allt högre grad hantera patienter med sammansatta och komplexa vårdbehov. Sjukvårdens strukturer och organisation måste stödja och underlätta det samspel mellan patient och vårdpersonal där vårdbehov identifieras och beslut om diagnostik, behandling och rehabilitering fattas för att uppnå högsta effektivitet och kvalitet i vården. Ett systematiskt utvecklingsarbete för en mer personcentrerad vård med ett hälsofrämjande förhållningssätt, som Landstinget Dalarna beslutat om att inleda, är ett viktigt led för att uppnå detta. Genom digitaliseringen och spridningen kan vården bli effektivare och komma närmare invånarna vilket innebär större medverkan och inflytande för var och en när det gäller allt från prevention, tidig upptäckt och diagnos till behandling. Det betyder att allt större del av människors vårdbehov kan tillgodoses utanför sjukhusen. Mer samverkan och hälsofrämjande samhällen för äldres behov Att säkra vård och omsorg för de mest sjuka äldre framstår allt mer som en av de största utmaningarna. I det landstingsinterna arbetet Bättre liv för sjuka äldre finns en rad rekommendationer om viktiga åtgärder. En åtgärd handlar om att stödja utvecklingsområdet E-hälsa med fokus på kvalitetsvinster för sjuka äldre. En annan handlar om fortsatt utveckling av en gemensam samverkansplattform för slutenvården, primärvården och länets kommuner för en mer sammanhållen vård och omsorg. Det är också angeläget med ett systematiskt hälsofrämjande arbete som involverar hela samhället för att hos en åldrande befolkning kunna öka antalet år med bevarad funktion samt minimera sjukdomstiden. Flyktingsituationen Det stora antalet flyktingar påverkar hälso- och sjukvårdens och tandvårdens verksamhet, dels genom att det är många fler som ska erbjudas hälsoundersökningar och dels genom att många av flyktingarna behöver akut sjukvård och tandvård. Men god hälsa är en viktig förutsättning för en framgångsrik etablerings- och inkluderingsprocess. Situationen kräver förenklade och innovativa arbetssätt, stöd och vägledning till verksamheter, ökad samverkan och lärande av andra, men också insatser från staten i form av förändrade regelverk och extra resurser. Landstingets ambition att klara även dessa utmaningar är höga. Social hållbarhet i Dalarna God och jämlik hälsa uppnås bäst om alla sektorer i samhället samverkar och arbetar kunskapsbaserat. Då skapas goda förutsättningar för att förebygga den ojämlikhet i hälsa som existerar. 7

8 Utmaningar under planperioden Jämlikhet och hållbarhet Vi som lever idag har ett ansvar att lämna över samhället till nästa generation minst lika bra som det var när vi fick det till låns. Därför ska jämlikhet och hållbarhet genomsyra allt vi gör. Landstinget ska arbeta med ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet för att utveckla Dalarna för framtiden. Ekonomisk hållbarhet Under 2015 genomfördes en genomlysning av hälso- och sjukvården samt övriga landstingsverksamheter. Den resulterade i en struktur- och förändringsplan som syftar till en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård som ryms inom tillgänglig ekonomisk ram. Under planperioden måste samtliga verksamheter och medarbetare fokusera samt involveras för att klara den uppgiften. Landstinget Dalarna ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi och verksamheter som ryms inom tillgänglig ekonomisk ram. Detta ska göras på ett sätt som samtidigt säkerställer: En patientsäker hälso- och sjukvård. Att Landstinget Dalarna är en attraktiv arbetsgivare som klarar av att bemanna hälso- och sjukvården med kompetent personal. Detta för att uppnå kontinuitet och trygghet för såväl personal som länets patienter och invånare. Under planperioden finns flera särskilda utmaningar att möta, vilka på olika sätt är kopplade till ekonomi och finansiering. Landstinget Dalarna ska minska kostnaderna motsvarande 600 anställda. Detta finns med i struktur- och förändringsplanen, som syftar till att minska landstingets kostnader men också effektivisera resursutnyttjandet. En eventuell ny regionindelning av Sverige kommer ha stor påverkan på landstingens ekonomi och organisationsstruktur. En genomgående utmaning som landstingen och regionerna i Sverige står inför är att bryta kostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvården. En eventuell ny organisering av svensk hälso- och sjukvård behöver ha detta som ett huvuduppdrag. Det är mycket viktigt att Dalarnas befolknings intresse värnas i arbetet inför ett eventuellt riksdagsbeslut i frågan. För att uppnå och säkerställa dessa uppdrag kommer det att krävas enträget arbete, prioriteringar och väl övervägda beslut. De politiska ställningstaganden som måste göras kommer att kräva stort ansvarstagande och politiskt mod. Alla som verkar inom landstinget, både i professionen och politiken, har en stor uppgift i att leverera förändring för en hållbar och jämlik framtid. Landstinget Dalarna står inför betydande investeringsbehov i det korta och halvlånga perspektivet, på samma sätt som fallet är i flertalet av landstingen. Bakgrunden är relativt låga investeringsnivåer de sista åren samt avvaktan av beslut kring struktur- och förändringsplanen. Särskilt stora behov föreligger kring våra fastigheteter, medicintekniskt utrustning samt för E-hälsosatsningar. En välfungerande investeringsstrategi och process skapar förutsättningar för ändamålsenliga och funktionella verksamhetslösningar, som i sin tur bidrar till mål och en långsiktigt hållbar verksamhet och ekonomi Under 2016 implementeras i ny planerings- och styrmodell som en viktig grundbild för att uppnå landstinget Dalarnas vision och mål. Modellen skall under planperioden utvärderas och kvalitetssäkras i förhållande till dess syfte och funktionalitet. Former och metoder för arbete med prioriteringar och bemanning, kompetens, behöver utvecklas som viktiga bidrag till en effektiv planering och styrning. Social hållbarhet Landstinget har visionen om ett Dalarna där alla människor är jämlika. För att åstadkomma detta ska landstinget arbeta med att identifiera, utjämna och förebygga ojämlikheter i hälsa, samt kompensera för de skillnader som existerar. 8

9 Landstinget ska skapa förutsättningar för god folkhälsa och stödja invånarna till hälsosamma livsvanor. Det fysiska och psykiska välbefinnandet hos befolkningen ska stärkas. Genom ett strategiskt och i verksamheterna integrerat folkhälsoarbete ökar möjligheterna till ett friskare, tryggare och rikare liv där vi gemensamt förebygger sjukdomar. Utöver förbättrad hälsa för människorna ger det också en lägre kostnadsutveckling för samhällets sjukvårdskostnader. Samtliga verksamheter i landstinget ska därför bidra till det hälsofrämjande arbetet och utifrån sina perspektiv bidra till landstingets mål. Olika grupper av människor i samhället stärks och utvecklas av att mötas. När den demografiska sammansättningen i Dalarna utvecklas ska landstinget vara en självklar del i arbetet att ta tillvara alla människors unika kompetenser. Integration är en rörelse där alla människor är inblandade, därför ska Landstinget Dalarna på olika sätt bidra till ett samhälle präglat av mångfald, demokrati och alla människors lika värde. Ekologisk hållbarhet En god miljö är en förutsättning för hälsa och välbefinnande. Landstinget Dalarna ska arbeta systematiskt för att minska miljöpåverkan och hitta ständiga förbättringar inom organisationen gällande detta. Några viktiga områden för miljöarbetet är energi, avfall, resor och transporter, livsmedel, upphandling, byggnationer och inköp. För att utveckla miljöarbetet och möjliggöra en tydligare miljöstyrning ska verksamheterna genomföra bedömningar av olika besluts miljöeffekter. En helhetsbild av landstingets totala påverkan på samhället och miljön kräver att arbetet breddas så att även ekonomiska och sociala faktorer inkluderas. medarbetarna möjlighet att utvecklas inom sitt yrke. Anställda inom Landstinget Dalarna ska ha konkurrenskraftiga anställningsvillkor och en löneutveckling i nationell topp. En av de största utmaningarna Landstinget Dalarna står inför som arbetsgivare är generationsväxlingen. För att klara utmaningen ska rekrytering av ny personal vara långsiktig och strategisk, samtidigt som arbetsplatserna hela tiden måste utvecklas för att behålla den personal vi har. En viktig resurs som landstinget ska ta tillvara är alla människor som kommit till Sverige med en utbildning från ett annat land. Ett kraftfullt arbete för validering av kompetens måste upprättas, i nära samarbete med de fackliga organisationerna. Alla medarbetare ska känna att deras kompetens tas till vara på rätt sätt. Som anställd ska man ha möjlighet att utvecklas inom sitt yrke och samtliga anställda ska ha en personlig utvecklingsplan. Alla anställningar ska i grunden alltid vara heltid men som medarbetare ska man i görligaste mån kunna anpassa sin tjänstgöringsgrad utifrån de förutsättningar man själv har. Våra chefer har en viktig roll i att skapa hållbara och attraktiva arbetsplatser. Ledarskapet spelar en avgörande roll för hur väl medarbetarna lyckas bidra till verksamhetens mål. Därför ska även cheferna kontinuerligt ges stöd och kompetensutveckling. Landstingets arbetsplatser ska kännetecknas av delaktighet och möjlighet till påverkan. På så vis skapas en god psykosocial arbetsmiljö. Utöver detta ska landstinget ha en god fysisk arbetsmiljö. Arbetet med att minska sjukskrivningar är prioriterat. Medarbetare Kompetent och engagerad personal är en förutsättning för att klara den goda verksamhet medborgarna är i behov av. Landstinget ska därför vara en attraktiv arbetsgivare som ger 9

10 Barn och unga Enligt FNs barnkonvention har varje barn rätt att åtnjuta en god hälsa, rätt till delaktighet och social trygghet. Barnperspektivet ska genomsyra landstingets samtliga verksamheter. Det finns stora skillnader barn emellan kopplat till föräldrars socioekonomiska situation och samhället har ett ansvar att göra något åt detta. Landstinget Dalarna ska därför genomsyras av arbetet att identifiera, utjämna och förebygga ojämlikheter i hälsa hos barn och unga, samt kompensera för de skillnader som existerar. Barn och unga ska respekteras och vara delaktiga i beslut som rör dem eller nära anhöriga. Det är också viktigt att barn och ungas eventuella hälsorisker uppmärksammas tidigt. Den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar i samhället. Därför behöver vård och behandling av barn och unga utvecklas och vårdnivåerna tydliggöras. När det gäller barn och unga är den tidiga interventionen viktig. Barn och unga och deras närstående ska få rätt och adekvat hjälp inom rimlig tid och på rätt vårdnivå. Landstinget Dalarna ska fortsätta att utveckla stödet inom primärvården för barn och unga med psykisk ohälsa. Målet är en nollvision vad gäller självmord bland barn och unga. Längre liv Människor lever längre idag än någonsin tidigare, en utveckling landstinget på alla sätt ska verka för att stärka. För att befolkningen ska bibehålla god hälsa och livskvalitet under hela livet är förebyggande och hälsofrämjande insatser i tidig medelålder viktiga för äldres hälsa. Fysiska, sociala och kulturella aktiviteter är viktiga för god fysisk och psykisk hälsa och livskvalitet. Äldre med psykisk ohälsa ska få ett bättre mottagande och en kartläggning ska göras av eventuella åldersrelaterade skillnader vid val av behandlingsmetoder hos äldre med psykisk ohälsa. Metoder ska utvecklas för att snabbare uppmärksamma psykisk ohälsa hos äldre och behandling sättas in. Ett systematiskt hälsofrämjande arbete som involverar hela samhället är mycket viktigt, för att hos en åldrande befolkning kunna öka antalet år med god hälsa. Utveckling av digitala tjänster för ökad tillgänglighet är en prioritet, jämte en förbättrad samverkan med länets kommuner. Organisation Landstinget Dalarnas organisation ska vara effektiv för att på ett gott sätt nyttja våra gemensamma resurser. För att höja såväl produktion som produktivitet inom hälso- och sjukvården behövs tydliga och effektiva processer. För en god arbetsmiljö, ett hållbart arbetsliv samt en mer effektiv verksamhet måste all personal ha arbetsuppgifter som motsvarar respektive persons kompetens. Regionalisering Den 2 juli 2015 beslutade regeringen tillsätta en Indelningskommitté med uppdrag att föreslå en ny läns- och landstingsindelning innebärande att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting. I december 2015 beslutade Landstinget Dalarna och Region Dalarna att inleda ett gemensamt arbete med målet att till 2019 forma en direktvald region, antingen som en egen länsregion eller som en del i en storregion. Indelningskommittén har sedan starten inhämtat faktaunderlag och arbetat intensivt med dialoger med respektive län och mellan län. Utifrån det som framkommit under dessa aktiviteter presenterade Indelningskommittén under våren 2016 ett förslag till ny regionindelning. Förslaget innebär att tjugoen län föreslås bli sex storregioner. Dalarna föreslås bilda region med Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Örebro och Sörmland. Genomförandet föreslås bli 2019 eller Under juni har Indelningskommittén lämnat ett delbetänkande till regeringen och därefter har betänkandet varit på remiss. Landstingsfullmäktige beslutade i september att stödja förslaget, dock med ett antal medskick, som behöver förtydligas i det slutbetänkande, som kommer under

11 Indelningskommitténs utgångspunkter till förslaget om sex nya storregioner utgår från: Jämnstarka regioner Kapacitet att bygga strukturer för regional utveckling Kapacitet att ansvara för hälso- och sjukvårdsystemet inklusive regionsjukvård Bygga på existerande samarbeten Beslut om en ny storregionindelning fattas av riksdagen och beslut om en ny landstingsindelning fattas av regeringen. För Landstinget Dalarna, som ansvarar för processens genomförande i Dalarna, kommer det att bli ett omfattande och tidskrävande arbete med införandet av en ny regionbildning. Det är ytterst viktigt att landstinget, i nära samverkan med länets kommuner, genomför denna process på ett sätt som ger Dalarnas befolkning bästa möjliga livsbetingelser även i en storregion. Viktiga områden är bl.a. hälso- och sjukvårdens framtida organisation, goda kommunikationer och tillgång till en differentierad arbetsmarknad. Forskning och utveckling Landstinget Dalarna ska genomsyras av framtidstro och utveckling. Genom satsningar på forskning och ny teknik ska våra verksamheter kontinuerligt förbättras och effektiviseras. På så sätt frigörs tid för personalen samtidigt som kvaliteten höjs. Våra digitala invånartjänster ska vara pålitliga, säkra och lätta att använda samt tillgängliga dygnet runt. På så vis kan de stödja och utveckla delaktighet och kommunikation, förbättra tillgängligheten till landstingets verksamheter samt minska administration för medarbetarna. E-hälsa och invånartjänster ska vara en naturlig del i landstingets kontakt med medborgarna. Landstinget Dalarna tjänar på ett nära samarbete med Högskolan Dalarna och andra lärosäten. Genom samverkan i forskning som är viktig för våra verksamheter och satsningar på utbildningar i bristyrken kan vi tillsammans utveckla Dalarna för framtiden. 11

12 Övergripande mål Jämlikhet och hållbarhet Hälsan ska vara jämlikt fördelad mellan människor i Dalarna. Skillnader på grund av socioekonomiska faktorer såsom kön, utbildning, inkomstnivå, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning ska inte medföra sämre hälsa för olika grupper av människor. Skillnaden i medellivslängd kommuner i Dalarna emellan ska minska. Skillnad i medellivslängd på grund av utbildningsnivå ska minska. En plan för att minska skillnader i hälsa på grund av socioekonomiska faktorer ska göras. En särskild plan för att minska skillnader i hälsa hos barn ska göras. Jämställdhetsarbetet ska integreras i landstingsplan, verksamhetsplaner, årsredovisningar samt utredningar och beslutsunderlag. Jämställdhetsarbetet ska vara ständigt pågående, på alla nivåer och inom alla områden. Landstinget ska använda sig av SKL:s checklista för jämställdhetsanalys vid all beredning, beslutsfattande och uppföljning. Landstinget ska säkra att verksamheten är jämlik och jämställd och all statistik ska därför vara könsuppdelad Under planperioden ska samtliga medarbetare få fördjupade kunskaper i jämställdhet genom webbaserad utbildning. Ett särskilt prioriterat område är att minska mäns våld mot kvinnor samt våld i nära relationer. All verksamhet ska vara delaktig i detta arbete. Demografisk utveckling gynnar Dalarna, landstinget ska bidra till att ta tillvara möjligheter som ny sammansättning av befolkningen innebär. Kompetens valideras, generationer lär av varandra, varje människa får vara med och bidra. Landstinget ska aktivt verka för en bred, tillgänglig och kvalitativ kultur- och bildningsverksamhet i hela Dalarna. Fler människor ska nås av landstingets kulturoch bildningsverksamhet, särskilt barn och unga. Samtliga verksamheter i landstinget ska bidra till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi ska bidra till de nationella miljömålen. Finansiering/Ekonomi Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamheternas mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. Produktiviteten ska öka. Kostnadsutvecklingen ska hållas låg. Resultatet ska vara ett överskott på minst 1 procent per år. Likviditeten, exkl. placerade pensionsmedel, ska fortlöpande ha en positiv utveckling och garantera adekvat kortsiktig betalningsberedskap. 12

13 Medarbetare Landstinget ska bli en mer attraktiv arbetsgivare och andelen medarbetare som rekommenderar Landstinget Dalarna som arbetsplats ska öka. Landstinget ska vara en föregångare som arbetsgivare när det gäller att främja den goda arbetsplatsen och öka personalens delaktighet. Varje anställd ska ha arbetsuppgifter som motsvarar hens kompetens, rätt person är på rätt plats. Vi ska göra oss oberoende av inhyrd vårdpersonal. Sjukfrånvaron ska minska. Alla som vill arbeta heltid i Landstinget Dalarna ska ges möjlighet att göra det. Arbetsmiljön ska förbättras och leda till mer hälsosamma och utvecklande arbetsplatser. Organisation och regionalisering En eventuell storregionreform ska medföra positiv utveckling för Dalarnas befolkning. En eventuell storregionreform storregion ska medföra fortsatt gott demokratiskt och decentraliserat inflytande för Dalarnas befolkning. I alla landstingets verksamheter ska det finnas ett tydligt individbaserat förhållningssätt. Samverkan med länets kommuner ska utvecklas, så att det alltid är invånaren som är i centrum. Vårdnära service ska utvecklas och prövas i en pilotverksamhet, för att på sikt kunna implementeras i hela verksamheten. Landstingets verksamheter ska vara enkla, logiska och tydliga för invånarna. All verksamhet ska ha mål för kvalitet och utveckling av processer. Det hälsofrämjande arbetet ska prioriteras och insatser ska riktas mot socioekonomiskt svaga grupper, där risken är högre för ohälsa. Tillgängligheten till landstingets tjänster ska förbättras årligen och e-hälsan utvecklas. Alla verksamheter ska arbeta systematiskt för att minska landstingets miljöpåverkan. För att utveckla miljöarbetet och möjliggöra en tydligare miljöstyrning ska verksamheterna genomföra bedömningar av besluts miljöeffekter. Alla verksamheter ska kännetecknas av utvecklingsfokus, kvalitet, dialog och samverkan. 13

14 Prioriteringar Jämlikhet Landstingets verksamheter ska arbeta särskilt med att identifiera, utjämna och förebygga ojämlikheter i hälsa, samt kompensera för de skillnader som existerar. Ekonomi Landstinget Dalarna ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi och verksamheter som ryms inom tillgänglig ekonomisk ram, för att klara framtidens medicinska och tekniska utveckling. Detta ska göras på ett sätt som samtidigt säkerställer patientsäker vård. Medarbetare Landstinget Dalarna ska vara en attraktiv arbetsgivare som i huvudsak bemannas med egen anställd personal. Behovet av inhyrd personal ska minimeras. Alla medarbetareskompetenser ska tas till vara och utvecklas. 14

15 Uppföljning I årshjulet nedan presenteras tidsmässigt hur en samordnad planering och uppföljning kommer att se ut från Bilden visar illustrativt, i form av ett årshjul, det koncept som utgör grunden för en sammanhållen uppföljning och planeringsprocess enligt det beslut som togs vid LF Bilden visar som ett exempel delar av en årsplanering för att lättare förstå dess funktion. Årsplaneringen för 2017 sker utgående från detta koncept. Ledning Leverans och aktiviteter ledning Förvaltning Verksamhet Leverans och aktiviteter verksamhet 15

16 Bilaga till Landstingsplan Finansplan Budget 2017 LS LF LD16/01336

17 Innehåll Nyckeltal 4 Budget 2017 och plan Ekonomisk strategi, åtgärdsplan för ekonomi i balans, struktur- och förändringsplan...5 Ny planerings- och styrmodell och uppföljning av struktur- och förändringsplan...6 God ekonomisk hushållning Finansiella mål...6 Resultat...7 Likviditet...8 Ekonomiska ramar Ekonomiska förutsättningar...9 Driftbudget Budget för 2017 och plan för åren Driftbudget...19 Resultatbudget...20 Balansbudget...21 Finansieringsbudget...22 Tabellförteckning...23

18 Nyckeltal Tabell 1. Nyckeltal Bokslut 2015 Prognos 2016 Budget Skattesats 11,16 11,16 11,16 11,16 11,16 11,16 Skatteintäkts- och generella statsbidragsutveckling, % 3,7 5,2 3,4 2,9 3,0 3,1 Nettokostnadsutveckling, % 3,6 2,8 1,3 2,8 3,5 2,8 Årets investeringar, Mkr Resultat att återställa, Mkr Placerade pensionsmedel, Mkr Soliditet, % Soliditet inkl ansvarsförbindelse, % Lån vid årets slut, Mkr Ansvarsförbindelse pensioner intjänade före 1998 inkl löneskatt, Mkr Pensionsavsättning, förmånsbestämd ålderspension inkl löneskatt, Mkr Finansplan Budget 2017

19 Budget 2017 och plan Ekonomisk strategi, åtgärdsplan för ekonomi i balans, struktur- och förändringsplan I landstingsplanen anges politikens inriktning och uppdrag för landstingets ekonomi. Det är av stor vikt att landstingsplanens inriktning harmoniseras i förhållande till givna ekonomiska förutsättningar som en utgångspunkt för en hållbar och balanserad verksamhet och ekonomi. En stor kvarvarande utmaning under den kommande planperioden är att balansera verksamhet och ekonomi. Landstingets ekonomiska restriktioner är den yttre gräns inom vilken verksamheten ska bedrivas och eventuella målkonflikter måste hanteras utifrån detta. Det är därför viktigt att det i landstinget skapas en god ekonomisk hushållning, vilket bland annat innebär att verksamheten ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv i förhållande till identifierade behov. I ett omvärldsperspektiv skall kostnadsnivån maximalt vara på en genomsnittsnivå jämfört med liknande landsting. Den ekonomiska strategin utgår från ett koncerngemensamt fokus och ansvar för att nå framgång. Strategin fokuserar på översyn och effektiviseringar av främst bemannings- och utbudsstrukturer och modernisering av sjukvården, i kombination med ett ständigt förbättringsarbete, dels för att återställa det ackumulerade underskottet men framförallt för att skapa utrymme och spänst i landstingets ekonomi inför framtida utmaningar i form av den demografiska och medicinska utvecklingen. Därutöver står landstinget inför ett ökat behov av investeringar, vilket i sig också ställer krav på en förbättrad ekonomisk kapacitet. synnerhet inom hälso- och sjukvården men även för administrationen. Arbetet redovisades i ett förslag till struktur- och förändringsplan som beslutades av fullmäktige i juni, Vid mötet i juni fick även landstingsdirektören i uppdrag att fortsätta med del 2 i arbetet med struktur- och förändringsplan. Detta arbete redovisades i förslag som beslutades av fullmäktige i november 2015, Den samlade struktur- och förändringsplanens genomförande beräknas pågå under större delen av planperioden och sammantaget ge en positiv ekonomisk effekt på i storleksordningen 700 Mkr till och med Den största delen av åtgärdsprogrammet har genomförts under 2015, i form av verksamhets- och utbudsbegränsningar, och har i allt väsentligt uppnått beräknad ekonomisk effekt vid ingången av I det fortsatta åtgärdsarbetet är den huvudsakliga inriktningen att öka effektiviteten bl a genom ett aktivt arbete med behov, medicinsk praxis, prioriteringar och ett framtida arbetssätt som innebär att rätt person gör rätt saker, och därmed uppnå en ytterligare ekonomisk effekt motsvarande drygt 200 Mkr. Struktur- och förändringsplanens övergripande målbilder är: En högkvalitativ hälso- och sjukvård En hållbar ekonomi i balans Kvalitet och säkerhet Hållbar och god arbetsmiljö Under 2015 genomfördes ett omfattande arbete med genomlysning av landstingets verksamheter, i Finansplan Budget

20 Ny planerings- och styrmodell och uppföljning av struktur- och förändringsplan Inom ramen för genomlysningen har även en översyn av landstingets planerings- och styrmodell skett med målbild att under planperioden implementera en effektiv, transparant modell där en tydligare koppling mellan verksamhetsplan och ekonomiska förutsättningar skapas. Beslut om ny planeringsoch styrmodell togs av fullmäktige i november Denna utgör i sin tur en viktig grundbult i den ekonomiska strategin med fokus på genomförandet av struktur- och förändringsplan. En första konsekvens av en ny planerings- och styrmodell innebär att arbetet med landstingplan och budget är en integrerad process och föreläggs politiken i ett sammanhållet beslutsunderlag. Uppföljning av struktur- och förändringsplan har intensifieras bland annat med stöd av ledningsinformationssystemet BILD. God ekonomisk hushållning Finansiella mål I landstingsplanen anges politikens inriktning för landstingets ekonomi. Landstinget ska ha en god ekonomisk hushållning och de finansiella målen som anges framgår av tabellen nedan. Syftet med god ekonomisk hushållning är att skapa så stor nytta som möjligt för medborgarna med de resurser som står till förfogande. För att skapa handlingsutrymme för att utveckla verksamheten och klara kommande investeringar och pensionsåtaganden måste budgeterade resultatmål uppnås. God hushållning förutsätter en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling som ger handlingsberedskap för framtiden. Skattesatsen 2016 är 11,16. I förslaget till budgetoch plan är skattesatsen oförändrad. Tabell 2. Finansiella mål Bokslut 2015 Prognos 2016 Budget Årets resultat, Mkr (enl. balanskrav) Resultatet, enl balanskravet, ska vara ett överskott på minst 1% per år i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsintäkterna Likviditeten, exkl placerade pensions-medel, ska fortlöpande ha en positiv utveckling och garantera adekvat kortsiktig betalningsberedskap, Mkr ,3 0,6 2,1 2,1 1,0 1, Likviditetsmål enl ovan, beloppsökning, Mkr Likviditetsmål enl ovan, procentuell ökning, % Finansplan Budget 2017

21 Resultat Det finansiella målet att resultatet ska vara ett överskott på minst 1 procent per år i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsintäkter uppnås. Budgeterat resultat 2017 är 172 Mkr och motsvarar 2,1 procent av skatte- och statsbidragsintäkter. Övriga år under planperioden motsvarar resultatet mellan 1,0 och 2,1 procent per år. Resultatöverskott i verksamheten skapar handlingsutrymme för att utveckla verksamheten och ha förmåga att fullgöra framtida ekonomiska åtaganden, bl a pensionsåtaganden. Utrymme behöver finnas för oförutsedda händelser och risker, till exempel sämre skatteunderlagsutveckling, oväntade kostnadsökningar med mera. Med resultatmål avses resultat enligt balanskravet. Balanskravsresultatet är det mest relevanta måttet på landstingets egen förmåga att planera och styra ekonomin och där opåverkbara, jämförelse-störande poster i normalfallet exkluderas. Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling För att upprätthålla ekonomisk balans är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Budgeten för 2017 innebär en nettokostnadsökning med 1,3 procent jämfört med delårsprognos per juni För att uppnå den budgeterade nettokostnadsutvecklingen förutsätts att pågående och planerade besparingsåtgärder ger beräknade ekonomiska effekter. I planen 2018 ligger nettokostnadsökningen på 2,8 procent, 2019 på 3,5 procent och 2020 på 2,8 procent. Skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag ökar tillsammans med 3,4 procent 2017 och åren med mellan 2,9 och 3,1 procent per år. Balanskrav Enligt kommunallagen ska landstinget ha ekonomi i balans, vilket innebär att budgeterat och redovisat resultat ska visa ett överskott. I de fall ett underskott redovisas skall det enligt kommunlagen och dess balanskrav ske ett återställande av underskottet senast inom tre år. Landstinget Dalarna har vid årsskiftet 2015/2016 ett underskott på 398 Mkr att återställa. Resultaten i budget- och planförslaget tillsammans med prognostiserat resultat 2016 innebär att det ackumulerade underskottet återställs Tabell: Återställande av ackumulerat underskott, belopp i Mkr. Resultatutjämningsreserv (RUR) Lagstiftningen om god ekonomisk hushållning ger möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Om landstinget har ett negativt eget kapital får den del av resultatet som överstiger två procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning reserveras. Resultatet i budget 2017 överstiger två procent men överskottet används för återställandet av tidigare års negativa resultat. Tabell 3. Återställande av ackumulerat underskott (Mkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Budget Årets resultat Årets resultat enl balanskrav Återställande av tidigare års balanskravsresultat Ackumulerat balanskrav Finansplan Budget

22 Likviditet Ett kortsiktigt mål med likviditeten, exklusive placerade pensionsmedel, är att den fortlöpande ska ha en positiv utveckling och garantera adekvat kortsiktig betalningsberedskap. Vid årsskiftet 2015/2016 uppgick likvida medel, exkl pensionsmedel, till 26 Mkr. Därutöver var 432 Mkr placerade som pensionsmedel. Likviditeten är sedan något år förstärkt med lån som numera uppgår till 400 Mkr. Under planperioden förbättras likviditeten beroende på en positiv resultatutveckling och resultaten möjliggör även en årlig placering av pensionsmedel med 100 Mkr. Ett långsiktigt mål med likviditeten är att begränsa behoven av extern upplåning. Pensionsmedel Pensionsutbetalningarna ökar kraftigt under planperioden och kulminerar under 2020-talet. I en strategi för att hantera framtida pensionsutbetalningar är det första delmålet att placerade medel för pensioner ska uppgå till minst 10 procent av den totala pensionsskulden. Målet uppnås under planperioden. För närvarande är 432 Mkr placerade för pensionsändamål och under budget- och planperioden planeras ytterligare placeringar med 100 Mkr per år. Placeringar 2020 uppgår då till 830 Mkr. 8 Finansplan Budget 2017

23 Ekonomiska ramar 2017 Ekonomiska förutsättningar Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) bild av den samhällsekonomiska utvecklingen presenteras nedan. Ur EkonomiNytt nr 14/2016, i oktober: Den svenska ekonomin har i år nått konjunkturell balans och konjunkturen fortsätter stärkas in i nästa år. Det innebär ökningstal för BNP, sysselsättning och skatteunderlag som är starkare än normalt. På längre sikt ser det inte lika ljust ut. Statens finansiella sparande fortsätter samtidigt att förbättras och 2020 beräknas den offentliga sektorns samlade finansiella sparande motsvara 1,0 procent av BNP. Det ger ett visst utrymme för överföringar från staten till kommunsektorn. Den svenska ekonomin har under de senaste två åren utvecklats väl, med en snabbt stigande produktion och sysselsättning parallellt med en vikande arbetslöshet. Den svenska ekonomin har därmed återhämtat det fall i resursutnyttjandet som skedde i samband med finanskrisens utbrott hösten Den relativt starka tillväxten har varit möjlig trots en svag utveckling i omvärlden. BNP på de främsta svenska exportmarknaderna ökade sammantaget med endast 1,8 procent respektive med 1,7 procent 2014 och Även i år beräknas tillväxten stanna vid 1,7 procent. Det är en utveckling som är väsentligt svagare än historiskt och anmärkningsvärd mot bakgrund av att konjunkturen förstärks och arbetslösheten i flera länder går ned. Den fortsatt svaga utvecklingen internationellt innebär att det inte blir någon större fart på svensk export. I år beräknas exporten (i kalenderkorrigerade termer) öka med 3,2 procent och nästa år med 3,5 procent. Det är ökningar som ligger en bra bit under historiska genomsnitt, trots att den svenska kronan under de senaste åren försvagats med omkring 10 procent, vilket borde verkat stimulerande för svensk export. Det är i stället stark inhemsk efterfrågan som drivit på tillväxten i Sverige. Särskilt under de två senaste åren har inhemsk efterfrågan ökat mycket snabbt (2,9 respektive 4,0 procent 2014 och 2015). Ökningstalen är en bra bit över historiskt genomsnitt och i år beräknas inhemsk efterfrågan växa ytterligare något snabbare. Utveckling sammanhänger till stor del med snabbt växande investeringar. Men den inhemska efterfrågan har under senare tid också drivits på av en ytterligt stark utveckling av offentlig konsumtion. Såväl statlig som kommunal konsumtion ökar kraftigt, inte minst i år, till följd av det stora antalet asylsökande. Trots att bedömningen av asylmottagandet och inte minst bedömningen av antalet ensamkommande flyktingbarn väsentligt justerats ned. Migrationsverket räknar nu (i sitt huvudalternativ) med asylsökande för i år mot i prognosen från februari. Prognosen för antalet ensamkommande flyktingbarn har justerats ned från till Även för kommande år har prognoserna för antalet asylsökande och ensamkommande flyktingbarn justerats ned. Färre asylsökande och färre ensamkommande flyktingbarn innebär att vår prognos för storleken på offentlig konsumtion har skruvats ned. Statens finanser blir av detta skäl väsentligt bättre än vad vi räknade med i april. För kommunsektorns del är bilden inte lika tydlig. Trots färre asylsökande och inte lika stora ökningar av befolkningen har kommuner och landsting även i denna rapport uppenbara problem att få sina ekonomier att gå ihop åren bortom Förklaringen kan sökas i ett svagare skatteunderlag. Sedan finanskrisen 2008 har pris- och löneökningstakten varit väsentligt långsammare än under föregående åttaårsperiod. Trots att den svenska ekonomin nu nått konjunkturell balans är prisökningstakten en bra bit under de två procent som är satt som mål för penningpolitiken. Också löneökningarna är, för konjunkturläget, relativt blygsamma. Den genomsnittliga timlönen har ökat med 2,6 procent per år enligt Konjunkturlö- Finansplan Budget

24 nestatistiken. Vi räknar med att det definitiva utfallet 2016 hamnar nära genomsnittet för de senaste åren. Därefter antar vi att tilltagande brist på arbetskraft resulterar i successivt högre löneökningar. Vår prognos avser totala timlöneökningar, det vill säga både avtalsenliga och löneökningar utöver avtal. Även förändringar i arbetskraftens sammansättning påverkar utfallet. Syftet med prognosen är att tillsammans med förändringen av antalet arbetade timmar skatta lönesummans utveckling. Inte att skatta utfallet av kommande avtalsrörelse. Vår bedömning är att prisökningstakten fortsätter stiga framöver, men att inflationen beräknad med utgångspunkt från KPIF når 2 procent först en bit in på Därefter förutsätts inflationen beräknad på detta sätt ligga kvar på denna nivå. Utvecklingen av KPI kommer att skilja sig från detta till följd av efterhand allt högre räntor. Inflationen beräknad enligt KPI når 2018 upp i 3 procent och ligger under 2019 och 2020 kvar mellan 2½ och 3 procent. För åren har ingen egentlig prognos gjorts. Bedömningen för dessa år utgår i stället från antagandet om att den svenska ekonomin efter en kortare period av högkonjunktur återgår till konjunkturell balans. Det gör att tillväxttalen för BNP åren blir väsentligt lägre jämfört med åren då konjunkturläget stadigt förbättrades. Utvecklingen åren ligger mer i linje med hur BNP har utvecklats historiskt. Utsikterna för de offentliga finanserna ser betydligt ljusare ut nu än vad vi räknade med i april. Slutåret för beräkningarna är de offentliga finanserna mer än 1 procentenhet bättre än de beräkningar vi presenterade i april. Förklaringen återfinns i förbättrade statliga finanser i form av lägre utgifter. Merparten är lägre statlig konsumtion, men vi räknar också med lägre transfereringar till hushållen tack vare mindre volymer i arbetsmarknadsåtgärder samt ett lägre sjuktal. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Landstingets verksamhet påverkas i hög grad av vad som sker i omvärlden. Den samhällsekonomiska utvecklingen påverkar landstingets intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag. Det finns starka samband mellan ekonomisk tillväxt och resurser till hälso- och sjukvården. I budget 2017 och plan beräknas skatteintäkterna utifrån oförändrad skattesats, 11,16. Prognosen över landstingets skatteunderlag utgår från de antaganden som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) redovisar i oktober, ekonominytt nr 14/2016. Generella statsbidrag, läkemedel Fortfarande saknas avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om statsbidrag för läkemedelsförmånen för Förhandlingar pågår. Landstingens kostnader för läkemedelsförmånerna 2015 översteg ersättningen från staten och innebar med gällande avtalskonstruktion om vinst- och förlustdelningsmodell en utökad ersättning. I år ligger statsbidraget för Landstinget Dalarnas del på 717 Mkr, detta utifrån överenskommelse mellan SKL och staten i juni I avvaktan på nytt avtal tas motsvarande belopp upp respektive år under budget- och planperioden. Specialdestinerade statsbidrag I budget 2017 beräknas de specialdestinerade statsbidraget ligga kvar på samma nivå som 2016, det vill säga 90 Mkr. Den allmänna förstärkningen av hälso- och sjukvården med 1 miljard 2016 halveras 2017 och ingår i de generella bidragen. För specialdestinerade statsbidrag som ingår i budget 2017 se tabell 5. Tabell 4. Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring Tabell 5. Specialdestinerade statsbidrag (%) BNP 3,9 3,2 2,6 2,1 1,8 1,8 Sysselsättning, tim* 1,0 2,0 1,4 0,7 0,4 0,5 Relativ arbetslöshet, nivå 7,4 6,8 6,7 6,6 6,6 6,4 Konsumentpris, KPI 0,0 1,0 1,8 3,0 2,6 2,7 Realt skatteunderlag 1,8 2,3 1,9 1,1 0,8 0,8 *kalenderkorrigerad utveckling Professionsmiljard Sjukskrivning/rehab Psykisk ohälsa Cancervård Kvinnosjukvård 30 Mkr 25 Mkr 11 Mkr 12 Mkr 12 Mkr 10 Finansplan Budget 2017

25 Professionsmiljarden syftar till att höja kvaliteten och effektiviteten i hälso- och sjukvården genom att förbättra förutsättningarna för rätt användning av professionernas kompetens. Tidigare satsningar på ökad tillgänglighet i cancervården och förlossningsvården samt psykisk ohälsa fortsätter. Kostnader för insatser kopplade till statsbidragen är budgeterade med 66 Mkr. Nettointäkten är således 24 Mkr. För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för kommuner och landsting föreslår regeringen att 10 miljarder tillförs kommunsektorn per år från och med En del av pengarna fördelas efter antal invånare och en del med hänsyn till antal asylsökande och nyanlända. För Landstinget Dalarna innebär det ett tillskott med cirka 85 Mkr. För merkostnader avseende asylvård, utöver schablonbidraget, är rutin för förvaltningsvis rekvisition under upparbetande. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för landstinget eftersom den påverkar behov av och efterfrågan på landstingets tjänster. Den påverkar också landstingets intäkter bl a genom att bidrag för kommunalekonomisk utjämning baseras på invånarantal. Prognosen för befolkningsutvecklingen är enligt SKL:s planeringsförutsättningar från oktober Antalet invånare i Dalarna är ca och beräknas öka med cirka under planperioden. Dalarnas invånarantal 2016 motsvarar knappt 2,9 procent av Sveriges befolkning. Löne- och prisförändringar Löne- och prisförändringar exklusive läkemedel I landstingsprisindex (LPIK) ger Sveriges Kommuner och Landsting sin bedömning av landstingens prisutveckling. Beräkningarna bygger på den bild av samhällsekonomin som beskrivs i SKLs ekonominytt nr14/2016 i oktober Prognosen för löne- och prisökningar exklusive läkemedel, LPIK 2017, uppgår till 2,6 procent. detta har sedan justerats ned med spareffekt 1 % enligt SFP. Det innebär sammantaget en indexuppräkning på 1,3 % över planperioden. Ram för läkemedel utökas med totalt 30 Mkr 2017 för skapa en ekonomisk balans i denna delpost. I detta ingår 20 Mkr för medicinsk utveckling och därutöver ytterligare 10 Mkr. 8 Mkr av utökad ram fördelas till Hälsovals läkemedelsbudget. SKL räknar med fallande läkemedelspriser, -1,1 procent, under hela planperioden efter en marginell ökning Beräkningarna är rena prisförändringar på befintligt sortiment inklusive generika. Här ingår effekterna av statens överenskommelse med läkemedelsindustriföreningen, patentutgångar etc. Eventuell merkostnad för nya läkemedel ingår inte i SKL:s beräkning av prisförändringen. För högspecialiserad vård är utgångspunkten LPIK 2,6 % plus därutöver en årlig kostnadsökningstakt med 1,5 %, samt reducerat med spareffekt enligt SFP 1 %. Detta ger en total indexuppräkning med 3,1 % respektive år under planperioden. Ram för högspecialiserad vård utökas med 15 Mkr 2017 för att skapa en ekonomisk balans i denna delpost. Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifter ingår med 43,63 procent hela planperioden. Avgifter I regeringens budgetproposition 2016 ingår förslag på avgiftsförändringar från och med 1 januari För personer som är 85 år och äldre införs avgiftsfrihet gällande vårdavgifter inom öppenvård som ingår i nationella högkostnadsskyddet och till unga upp till 21 år ska kostnadsfri tandvård erbjudas. Landstinget kompenseras via det generella statsbidraget för avgiftsförändringarna. Läkemedel och högspecialiserad vård För förmånsläkemedel har använts Socialstyrelsens prognos för indexuppräkning 2,3 % respektive år, Finansplan Budget