53/16 Landstinget Sörmland kvartalsrapport september 2016

Transkript

1 Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R LS-LED /16 Landstinget Sörmland kvartalsrapport Diarienummer: LS-LED Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsens finans och /16 regionalutvecklingsutskott 2 Landstingsstyrelsens hälso- och /16 sjukvårdsutskott 3 Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsutskottets förslag Landstingsstyrelsens beslut Landstinget Sörmland kvartalsrapport godkänns. Yrkande Ordföranden Fredrik Lundgren (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Proposition Ordföranden ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att det bifalls. Sammanfattning Enligt landstingets reglemente för planering och uppföljning ska kvartalsrapportering ske efter septembers månads utfall. Syftet är att ge nämnder, bolag och landstingsstyrelsen information om utvecklingen för innevarande år. I kvartalsrapporten redovisas det ekonomiska utfallet för perioden januariseptember samt en prognos för årsutfallet. Landstinget redovisar ett resultat undantaget jämförelsestörande poster på 356 mnkr. För helåret prognostiseras ett resultat på 191 mnkr vilket är 96 mnkr högre än budgeterat. Nettokostnadsutvecklingen är hittills 5,2 %. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(2)

2 Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 2(2) D A T U M D I A R I E N R LS-LED Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Landstinget Sörmland kvartalsrapport Beslutet expedieras till Nicholas Prigorowsky, ekonomidirektör Jan Grönlund, landstingsdirektör Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 2(2)

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Johanna Öjert Enheten för Beslutsstöd LS-LED Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens finans och regionalutvecklingsutskott Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott M Ö T E S D A T U M Landstinget Sörmland kvartalsrapport Hälso- och sjukvårdsutskottets förslag Landstingsstyrelsens beslut Landstinget Sörmland kvartalsrapport godkänns. Sammanfattning Enligt landstingets reglemente för planering och uppföljning ska kvartalsrapportering ske efter septembers månads utfall. Syftet är att ge nämnder, bolag och landstingsstyrelsen information om utvecklingen för innevarande år. I kvartalsrapporten redovisas det ekonomiska utfallet för perioden januariseptember samt en prognos för årsutfallet. Landstinget redovisar ett resultat undantaget jämförelsestörande poster på 356 mnkr. För helåret prognostiseras ett resultat på 191 mnkr vilket är 96 mnkr högre än budgeterat. Nettokostnadsutvecklingen är hittills 5,2 %. Bakgrund Enligt landstingets reglemente för planering och uppföljning ska kvartalsrapportering ske efter september månads utfall. Syftet är att ge nämnder, bolag och landstingsstyrelsen information om utvecklingen för innevarande år. Ärendebeskrivning I kvartalsrapporten redovisas det ekonomiska utfallet för perioden januariseptember samt en prognos för årsutfallet. Landstinget redovisar ett resultat undantaget jämförelsestörande poster på 356 mnkr. För helåret prognostiseras ett resultat på 191 mnkr vilket är 96 mnkr högre än budgeterat. Nettokostnadsutvecklingen är hittills 5,2 %. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR C:\Docserver\c9cdc bbd-bd8c-29d59d351900\Working\722019c1-90f0-4ece-bd5f-68971bdc2bf1\336009_8_0.DOCX Utskriftsdatum: SID 1(2) :51

4 Konsekvenser Totalt redovisas ett resultat till och med september på 356 mnkr. Det prognostiserade helårsresultatet är 191 mnkr att jämföra med årets budget om 95 mnkr. Perspektivbelysning Ärendet är inte perspektivbelyst. Ärendets beredning Landstinget Sörmlands kvartalsrapport bygger på den rapportering som nämnder, bolag och förbund har upprättat för perioden januari-september. Beslutsunderlag Landstinget Sörmland kvartalsrapport Beslutet expedieras till Nicholas Prigorowsky, ekonomidirektör Jan Grönlund, landstingsdirektör Akten ORG NR C:\Docserver\c9cdc bbd-bd8c-29d59d351900\Working\722019c1-90f0-4ece-bd5f-68971bdc2bf1\336009_8_0.DOCX Utskriftsdatum: SID 2(2) :51

5 Månadsrapport Månadsrapport februari 2016 Efter februari har antalet personer som väntat 60 dagar eller kortare på en behandling minskat från 70% 2015 till 67% Andel genomförda behandlingar inom 60 dagar har dock ökat från 58% 2015 till 60% Tillgänglighet Behandling väntande Andel som väntat 60 dagar eller kortare 90% 80% 70% 60% Utfall väntande Utfall genomförda Målsättning 70 % 50% 40% 30% mar-16 apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan-16 feb Kvartalsrapport

6 Kvartalsrapport Månadsrapport Ekonomi Hur ser det ekonomiska läget ut? Efter september redovisar landstinget ett positivt periodresultat enligt balanskravet på 355,6 mnkr, vilket är 16,5 mnkr bättre än föregående års resultat exkl jämförelsestörande poster. I diagrammet till höger redovisas resultatet för perioden januari-september. Ack månadsresultat mnkr (exkl. jämförelsestörande poster) Utfall vad beror avvikelsen på? Verksamhetens nettokostnader exkl jämförelsestörande poster har ökat med 5,2%. Om effekten av kostnaden för Hepatit C exkluderas blir nettokostnadsutvecklingen istället 5,8%. Att nettokostnaden blir högre beror på att kostnaden för Hepatit C är lägre i år än föregående år. Inom verksamhetens nettokostnader påverkar bolagiseringen av D-data jämförelsen mellan de olika resultatslagen. Övriga kostnader har ökat för att landstinget nu köper IT-tjänster och kostnaden för personal har minskat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Intäkterna har ökat med 64,9 mnkr eller 7,5% jämfört med motsvarande period föregående år. Det är framförallt erhållna bidrag som har ökat, vilket beror på ökade statsbidrag för t ex asylverksamheten, psykisk ohälsa och kortare väntetider i cancervården. Även intäkterna för försäljning av bl a rättpsykiatrisk vård och uthyrning av hjälpmedel har ökat. De ökade intäkterna för rättpsykiatrisk vård beror dels på fortsatt hög beläggning och dels på ökade vårdavgifter. Personalkostnaden har ökat med 4,6% jämfört med motsvarande period föregående år. Om hänsyn tas till bolagiseringen av D-data uppgår ökningen till 6,5%. Den ökade kostnaden för personal kan bl a härledas lönlönerevidering enligt avtal, timlön och tillägg för obekväm arbetstid (ob-tillägg). Även kostnaden för pensioner och inhyrd personal har ökat jämfört med föregående år. Kostnaden för inhyrd personal har ökat inom bl a division medicinsk service och primärvården. Kostnaden för köpt verksamhet har ökat med 96,8 mnkr eller 7,9% jämfört med samma period Köpt verksamhet delas upp i sex olika undergrupper: utomlänsvård, hälsoval, tandvård, övrig sjukvårdsverksamhet, regional utveckling samt verksamhetsanknutna tjänster. Kostnaden för köpt utomlänsvård uppgår till 580,4 mnkr vilket är en ökning med 21,2 mnkr eller Resultaträkning, utfall januari - september mnkr Utfall jansept 2015 Utfall jansept 2016 Förändring % Verksamhetens intäkter Patientavgifter o andra avgifter 102,7 103,6 0,9 Övriga intäkter 758,1 822,0 8,4 Verksamhetens kostnader Personalkostnader , ,3 4,6 Köpt verksamhet , ,2 7,9 Läkemedel -675,0-697,7 3,4 Lokalkostnader -268,9-251,8-6,4 Övriga kostnader -930, ,7 10,8 Avskrivningar -159,5-165,1 3,5 Jämförelsestörande poster 39,7 0,0 Verksamhetens nettokostnad , ,2 6,0 Verk nettokostn exkl jmf störande , ,2 5,2 Skatteintäkter 4 292, ,9 Inkomst- o kostnadsutjämning 899,7 965,6 Generella statsbidrag 522,9 603,6 Summa skatt o statsbidrag 5 715, ,1 5,6 Finansiella intäkter 66,8 75,3 Finansiella kostnader -30,6-21,6 Resultat 339,1 355,6

7 Kvartalsrapport Månadsrapport 3,8% jämfört med föregående år. En del av kostnadsökningen kan härledas till ökade kostnader för remittering av högspecialiserad vård inom division kirurgi. Inom hälsoval har den externa kostnaden till privata vårdcentraler för besöks-, list- och täckningsgradsersättning minskat något. Kostnaden för köp av tandvårdsverksamhet har ökat vilket bl a beror på högre kostnader för barn- och asyltandvård. Gruppen övrig sjukvårdsverksamhet har ökat med 43,6 mnkr vilket bland annat beror på ökade kostnader för privat ortopedi och neuropsykiatriska utredningar. Inom gruppen verksamhetsanknutna tjänster har framförallt kostnaden för laboratorieundersökningar ökat. Även kostnaden för språktolk har ökat medan hanteringskostnaden för läkemedel minskat. Efter årets tre första kvartal uppgår kostnaden för läkemedel till 697,7 mnkr vilket är en ökning med 22,8 mnkr eller 3,4% jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnaden för läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen (receptläkemedel) har ökat medan kostnaden för läkemedelssubventioner och läkemedel som används i vården (rekvisitionsläkemedel) har minskat. Den minskade kostnaden för läkemedelssubventioner beror till stor del på läkemedel mot hepatit C. Kostnaden för lokaler har minskat jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen beror bl a på lägre kostnader för fastighetsservice och planerat underhåll. Inom övriga kostnader påverkas utfallet till stor del av att kostnaden för IT har ökat vilket är kopplat till bolagiseringen av D-data. Förutom IT-kostnaderna har kostnaden för bl a hjälpmedel och preliminärkonterade fakturor ökat. Kostnaden för avskrivningar har ökat vilket är hänförligt till ökade avskrivningskostnader för byggnader inom bl a Regionsjukhuset Karsudden. Skatter och statsbidrag har ökat med 322,8 mnkr eller 5,6% jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen för inkomst- och kostnadsutjämningen kan bl a härledas till att landstinget får kompensation för sänkt skatt till pensionärer och för slopandet av nedsättning av sociala avgifter för unga. Även generella statsbidrag har ökat. Det kan framförallt härledas till statsbidragen avseende nyanlända flyktingar och resursförstärkning av sjukvården.

8 Månadsrapport Månadsrapport mnkr Utfall jan-sep 2016 Budget jan-sep 2016 Avvikelse från periodbudget Budget helår 2016 Prognos helår 2016 Avvikelse prognosbudget Hälso- och sjukvård LANDSTINGSSTYRELSEN , ,9 129, , ,3 20,2 Somatiskvård , ,1-30, , ,0-90,0 - varav division Kirurgi , ,0-58, , ,8-90,0 - varav division Medicin -811,2-785,0-26, , ,1-50,0 -varav division Medicinsk service -838,3-892,1 53, , ,1 50,0 Psykiatriskvård -450,4-479,0 28,6-644,1-638,0 6,1 Divisionsgemensamt inkl divisionsledning -363,8-341,7-22,1-455,6-515,6-60,0 Hälsoval -685,1-701,3 16,2-936,3-902,1 34,2 Regionsjukhuset Karsudden 5,7-18,1 23,8-25,0-5,0 20,0 Tandvård -130,1-136,2 6,1-181,5-178,5 3,0 Övrig hälso- och sjukvård -266,1-373,5 107,4-498,0-391,1 106,9 ÖVRIGA NÄMNDER -8,4 5,6-14,0-2,6-18,6-16,0 Primärvård -9,0 7,5-16,5 0,0-16,0-16,0 Nämnden f samverkan kring socialtjänst o vård 1,9 0,0 1,9 0,0 0,0 0,0 Patientnämnden -1,3-1,9 0,6-2,6-2,6 0,0 Regionalverksamhet LANDSTINGSSTYRELSEN -273,2-279,4 6,2-372,6-372,6 0,0 Kollektivtrafik -215,6-230,4 14,8-307,3-307,3 0,0 Regional utveckling -57,6-49,0-8,6-65,3-65,3 0,0 ÖVRIGA NÄMNDER -63,3-79,8 16,5-100,3-97,2 3,1 Utbildning - Dammsdal 1,6-0,9 2,5 0,0 1,6 1,6 Kultur, utbildning och friluftsverksamhet -64,9-78,9 14,0-100,3-98,8 1,5 Ledning och stöd LANDSTINGSSTYRELSEN -471,3-469,5-1,8-649,2-650,5-1,3 Landstingsdirektörens staber -204,1-194,8-9,3-265,0-265,0 0,0 Verksamhets- och ledningsservice -99,1-93,2-5,9-142,1-142,1 0,0 Landstingsgemensamt -168,1-181,5 13,4-242,1-243,4-1,3 ÖVRIGA NÄMNDER -1,4-3,1 1,7-4,7-4,4 0,3 Revision -1,4-3,4 2,0-4,7-4,4 0,3 DU-nämnden 0,0 0,3-0,3 0,0 0,0 0,0 Finansiella poster i nämndernas resultat -0,3-0,2-0,1 0,3 1,0 0,7 Verksamhetens nettokostnad , ,3 138, , ,6 7,0 Skatteintäkter 4 468, ,6-36, , ,5-47,0 Utjämning o gen statsbidrag 1 569, ,4 62, , ,4 83,9 Finansiellt netto 53,7-0,2 53,9-0,4 51,7 52,1 Resultat 355,6 137,5 218,1 95,0 191,0 96,0

9 Kvartalsrapport Månadsrapport Prognos vad beror avvikelse mot budget på? Hälso- och sjukvård Verksamhetsområde Hälso- och sjukvård redovisar totalt ett utfall på ,7 mnkr, vilket är 115,6 mnkr bättre än budgeten för perioden. Prognosen för helåret beräknas dock hamna i nivå med budget. Nedan kommenteras de divisioner som redovisar större budgetavvikelser. Division Kirurgi prognostiserar ett underskott på -90 mnkr. Det är framförallt kostnaderna för köpt verksamhet, personal och läkemedel som beräknas öka mer än budgeterat. De handlingsplaner som finns beräknas inte få full effekt under året. Behovet av vårdplatser och operationslag överstiger fortfarande verksamheternas nuvarande kapacitet, vilket leder till fortsatt behov av remittering till annan vårdgivare dock i något minskande omfattning än tidigare. Den nuvarande produktionskapaciteten upprätthålls med fördyrande lösningar inom personalområdet, såsom övertid och anlitande av hyrpersonal. Division Medicin lämnar en prognos som är -50 mnkr sämre än budget. Det är kostnaderna för köpt verksamhet, läkemedel och personal som beräknas bli högre än budgeterat. Avvikelse budget/prognos beror främst på köpt vård där både utomlänsvård och laboratoriekostnader är högre än budgeterat. Negativ avvikelse mot budget prognostiseras också för läkemedel. Divisionen kan dock se effekten av handlingsplanen för kostnadskontroll avseende rekvisitionsläkemedel medan kostnaden för receptläkemedel har ökat. Division Medicinsk service beräknas göra ett överskott på 50 mnkr jämfört med budget. Stängda vårdplatser och vakanta skötersketjänster påverkar prognosen och leder till överskott i ekonomin. Även budgetutrymmet för satsningar som inte kommer generera kostnader med helårseffekt påverkar positivt. Divisionsgemensamt inklusive ledning har en prognos som är -60 mnkr jämfört med budget. Anledningen till det är bl a ökade kostnader för läkemedel och kostnader för fritt vårdval som ej går att hänföra till specifik division. Prognosen för Hälsoval pekar mot ett överskott jämfört med budget på 34,2 mnkr. Detta beror bl a på att avsatta medel för riktade satsningar på olika personalgrupper inom primärvården inte nyttjats fullt ut. Vårdcentralerna har t ex inte anställt ST-läkare, AT-läkare och psykologer i planerad omfattning. Även kostnaden för t ex vaccinationer och listersättning beräknas bli lägre än budgeterat. Regionsjukhuset Karsudden lämnar efter september en prognos på -5 mnkr, vilket är 20 mnkr bättre än budget. Den positiva prognosen beror dels på högre intäkter vilket kan hänföras till den fortsatt höga beläggningen och dels till lägre kostnader för lokaler. Övrig hälso- och sjukvård beräknas redovisa ett budgetöverskott på 106,9 mnkr, vilket kan hänföras till att avsatta medel för fastighetsplanen och övriga satsningar inte nyttjats i den omfattning som budgeterats. Primärvårdsnämnden lägger en prognos på -16 mnkr, jämfört med budget. Det är framförallt kostnaderna för personal och köpt verksamhet som beräknas bli högre än budgeterat. De ökade personalkostnaderna kan t ex hänföras till högre nivåer av inhyrd personal. På intäktssidan beräknas t ex ersättningen från hälsoval bli högre än beräknat, vilket bl a beror på ökad tilläggsersättning för utbildningsvårdcentral och extra satsning på barnavårdscentralerna. Regional verksamhet Prognosen för verksamhetsområde Regional verksamhet ligger i nivå med budget. Ledning och stöd Verksamhetsområde Ledning och stöd lämnar en prognos i nivå med budget. Finansiering Prognosen för de poster som ingår i område finansiering pekar mot ett överskott på 89,0 mnkr. Det beror bl a på att statsbidragen för läkemedel och förstärkning av sjukvården beräknas bli högre än beräknat. Även finansnettot beräknas redovisa ett överskott vilket bl a beror på lägre finansiella kostnader kopplat till fastighetsplanen. Skatteintäkterna beräknas dock bli 47,0 mnkr lägre än budgeterat.

10 Kvartalsrapport Månadsrapport Personal Hur många anställda är vi? Diagrammet visar utvecklingen av antalet anställda och årsarbetare redovisat vid kvartal 3 respektive år. Minskningen i år beror bland annat på att D- data bolagiserades vid årsskiftet och inte ingår i redovisningen fr o m innevarande år. Antalet anställda var och antalet anställda årsarbetare Observera att antalen skiljer sig en del från delårsredovisningen på grund av vikarierna som arbetade över sommaren. Den arbetade tiden uppgick till timmar, vilket omräknat till årsarbetare blir årsarbetare. Detta är en minskning med 74 omräknade årsarbetare jämfört med föregående år. Även här påverkar bolagiseringen av D-Data skillnaderna i utfallen mellan åren. Vad görs inom kompetensförsörjning några exempel? Flera olika åtgärder genomförs inom området rekrytering och kompetensförsörjning och i det följande ges några exempel. Bland annat har 113 st tidigare anställda sjuksköterskor kontaktats via telefon. Sjuksköterskor som går vidareutbildningar till någon specialitet med betald studielön och som påbörjades under föregående år fortsätter liksom vidareutbildning med studieförmån för undersköterskor som vill studera till sjuksköterska. Hittills i år har ca 95 sjuksköterskor rekryterats i divisionerna psykiatri, medicin, medicinsk service, kirurgi och i primärvården. Hur ser situationen med inhyrd personal ut? Vissa kompetensgrupper och specialistgrupper är svåra att rekrytera, trots ett aktivt rekryteringsarbete. Detta och i kombination med krav på ökad tillgänglighet har medfört att beroendet till bemanningsföretagen inte går att bryta i den omfattning som planerats. Kostnaderna för inhyrd personal har ökat mer än beräknat i primärvården och även i övriga hälso- och sjukvården ser kostnaderna ut att öka något. Ökningen av kostnaderna i Primärvården är anledningen till att prognosen justerats upp med 8 miljoner kronor jämfört med vid delåret. Prognosen Antal anställda och årsarbetare (obs! skalan börjar inte på noll) Arbetade timmar (obs! skalan börjar inte på noll) Inhyrd personal Antal Anställda Antal Årsarbetare tusentals timmar mnkr

11 Kvartalsrapport Månadsrapport för i år ligger på 177 mkr. Behov av att täcka upp för ST-läkare som randar samt att det är svårt att rekrytera distriktsläkare är förklaringar till att kostnaderna för inhyrd personal ökar i primärvården. 14 Hur förändras sjukfrånvaron? Diagrammet visar utvecklingen av sjukfrånvarodagar fördelat på olika tidsintervall vid kvartal 3 respektive år under en tolvsmånadersperiod. Det är framförallt den medellånga och långa sjukfrånvaron som ökar. Sjukfrånvaron uppgick till 6,7 % för tolvmånadersperioden, vilket är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med vid delåret. Vad görs för att minska ohälsan? Många olika insatser görs för att minska ohälsan. Insatserna är främjande, förebyggande och rehabiliterande, t ex genom bättre stöd till chefer i rehabiliteringsärenden genom systemstödet Heroma-hälsoSAM, uppstart av samtalsgrupper och att en HR-specialist med specialområde rehabilitering har anställts tidigare i år. På så sätt kan ytterligare fokus läggas på individuella insatser och att utveckla samarbetet med vårdgivarna. Syftet är att få en bättre rehabilitering för den sjukskrivne medarbetaren så att inte sjukskrivningen blir längre än nödvändigt. Målet är att sjukskrivningarna ska minska totalt sett. Därutöver pågår sedan tidigare det systematiska arbetet kring hälsofrämjande arbetsplatser bl a genom hälsoutvecklare, hälsoinspiratörer, medarbetarenkät, utveckling av medarbetarskap, riktat stöd till arbetsplatser, Nya Möjligheter, sömnskola, hälsofrämjande arbetstider, livsstil, fritidsföreningar, friskvårdsbidrag. Samverkan sker med försäkringskassan och nära samarbete med företagshälsovården >

12 Månadsrapport Kvartalsrapport Hur ser tillgängligheten ut? Primärvård Inom primärvården mäts besökstillgängligheten, dvs andelen patienter som får läkarbesök inom 7 dagar, varje månad. Efter september har den genomsnittliga besökstillgängligheten varit 90 %, att jämföra med det nationella målet på 85 %. I september var det 5 av 27 vårdcentraler som inte klarade målet och de får därför ett stimulansavdrag för bristande tillgänglighet (röda staplar). 95% 90% 85% Genomsnittlig besökstillgänglighet per månad i primärvården Antal vc av 27 (26 t o m okt-15) som ej når målet (höger axel) Andel läkarbesök inom 7 dagar (vänster axel) Den genomsnittliga telefontilllgängligheten har efter nio månader varit 93 %, att jämföra med det nationella målet på 90 %. I september var det 3 av 27 vårdcentraler som inte nådde målet och de får därför ett stimulansavdrag för bristande tillgänglighet (röda staplar). 80% Genomsnittlig telefontillgänglighet per månad i primärvården 100% Antal vc av 27 (26 t o m okt-15) som ej når målet (höger axel) Telefontillgänglighet (vänster axel) 95% 90% 85% 80% Specialiserad vård Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. I diagrammet till höger presenteras andel väntande i kombination med andel genomförda nybesök respektive behandling (diagrammet överst på nästa sida) inom 60 dagar. Andelen patienter som fått sitt nybesök inom 60 dagar har under årets första nio månader varit lägre än motsvarande period föregående år. 90% 80% 70% 60% 50% 40% Nybesök väntande och genomförda Andel som väntat 60 dagar eller kortare Utfall väntande Utfall genomförda Mål nationellt 70 % 30% sep-15 okt nov dec jan-16 feb mar apr maj jun jul aug sep

13 Månadsrapport Kvartalsrapport Andel väntande på nybesök är lägre i jämfört med motsvarande månad föregående år men har i jämförelse med augusti 2016 förbättrats något. Tillgänglighet för behandling ligger i nivå med föregående år när det gäller väntande medan andelen genomförda behandlingar har minskat. I september var andelen väntande på nybesök inom 60 dagar 56 % (riket 62 %) och för behandling var motsvarande siffra 62% (riket 56%). Tillgänglighet Behandling väntande Andel som väntat 60 dagar eller kortare 90% Utfall väntande Utfall genomförda Mål nationellt 70 % 80% 70% 60% 50% 40% 30% sep-15 okt nov dec jan-16 feb mar apr maj jun jul aug sep Hur många vårdplatser finns det? Fastställda vårdplatser är de platser som finns när sjukhuset har full kapacitet. Svårigheter att bemanna eller ombyggnationer kan minska antalet, liksom när platser måste hållas stängda t ex på grund av vinterkräksjuka. De platser som har full bemanning och utrustning räknas som disponibla. Rätt dimensionering av platsantalet i förhållande till behovet av vårdplatser och typ av vårdplatser är viktigt för att undvika överbeläggningar och utlokaliserade patienter, vilket har betydelse för patientsäkerhet och produktivitet Antal vårdplatser inom somatisk vård* snitt per månad Disponibla vårdplatser Fastställda vårdplatser R12 disponibla vårdplatser Antal disponibla vårdplatser inom den somatiskavården är fortsatt färre än antal fastställda till följd av bemanningssvårigheter på framförallt vårdavdelningarna. Samtliga sjukhus i länet har stängda vårdplatser. Under september var antal disponibla vårdplatser* i snitt 372. Antal fastställda vårdplatser att jämföra med är 518. Antal disponibla platser i värdet för rullande 12 månader har minskat från 418 till 380 vid jämförelse med samma period föregående år. *Exkl Psyk, IVA, Althea, Neo, BB, MAVA Färre disponibla vårdplatser till följd av bemanningsproblem genererar fortsatt många överbeläggningar och Sörmland ligger fortfarande betydligt högre än riket. Under 2016 har antal överbeläggningar fortsatt att öka. Beläggningen är ställd i relation till disponibla vårdplatser. Beläggningsgraden i länet har under 2016 varit fortsatt hög. Samtliga sjukhus i länet har haft en beläggningsgrad på i snitt över 100 % fram till och med september. Att beläggningen är hög beror på färre antal disponibla vårdplatser på grund av bemanningsproblem.

14 Månadsrapport Kvartalsrapport Hur ser produktionen ut? Besöksvolymen till läkarbesök inom den somatiskavården samt psykiatri och funktionshinder har för perioden januari september ökat med 1,0 %. För övriga besök redovisas en minskning med 0,8 % i jämförelse med samma period föregående år. Antal läkarbesök per invånare Under 2016 har antalet vårdtillfällen fortsatt att minska i jämförelse med föregående år. Medelvärdet för de senaste 12 månaderna visar att antalet vårdtillfällen efter september har minskat med 1,6 % jämfört med motsvarande period föregående år Utfall R12

15

16 Månadsrapport Månadsrapport februari 2016 Efter februari har antalet personer som väntat 60 dagar eller kortare på en behandling minskat från 70% 2015 till 67% Andel genomförda behandlingar inom 60 dagar har dock ökat från 58% 2015 till 60% Tillgänglighet Behandling väntande Andel som väntat 60 dagar eller kortare 90% 80% 70% 60% Utfall väntande Utfall genomförda Målsättning 70 % 50% 40% 30% mar-16 apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan-16 feb